Projektkatalog Utmaningsdriven Innovation Initiering 2013

Transkript

1 Projektkatalog Utmaningsdriven Innovation Initiering 2013

2 2

3 Förord Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de är tydligt internationella till sin karaktär, att de skär genom många sektoriella och disciplinära gränser samt att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor världen över. Flera internationella initiativ har tagits för att identifiera vilka de stora utmaningarna är, tydliggöra hur de kan komma att utvecklas i framtiden och söka vägar för lösningar på dessa utmaningar. Ett tydligt exempel är den s.k. Lund-deklarationen som togs fram under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 och som har fått ett stort genomslag i diskussionen. Tack vara att samhällsutmaningarna är otroligt svårbemästrade finns också en mycket stor kommersiell potential för de som kan vara tidigt ute med att utveckla innovativa lösningar men konkurrensen kommer säkerligen att vara knivskarp. VINNOVA vill därför stimulera svenska aktörer att anamma ett utmaningsdrivet arbetssätt. Som ett led i detta har VINNOVA samverkat med svenskt näringsliv och akademi genom att identifiera fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar att ligga i framkant: Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. VINNOVA lanserade våren 2011 den första utlysningen inom programmet Utmaningsdriven innovation och intresset har varit rekordstort. Som exempel kan nämnas att 635 ansökningar lämnades in till den första utlysningen som väckt intresse utomlands. I den senaste ansökningsomgången UDI-Initiering 2013, beviljades 58 av 270 ansökningar, där syftet är att vidareutveckla idéer och konstellationer som kan möta dessa utmaningar. Det är en spännande flora av projekt som har potential att göra avtryck nationellt och internationellt. I den här katalogen finns dessa projektsammanfattningar samlade. Vi är övertygade om att ni kan bli inspirerade av dessa och kanske t.o.m. identifierar nya partners och projekt som ni vill komma i kontakt med. Stockholm den 25 augusti 2013 Daniel Rencrantz, programansvarig 3

4 4

5 INNEHÅLL Framtida hälsa och sjukvård Helhetslösningar för VRI och antibiotikaresistens...9 Skonsam strålbehandling...11 Nästa generations testsystem för biologisk utvärdering - Bioreaktorer...13 Hudallergi mot kemikalier i produkter upptäcka, mäta och förebygga...15 Motivationsdriven kompletterande egenrehabilitering vid Stroke...17 HIPPA - Hospital Intelligence för bättre patientsäkerhet...19 IntegrIT Ett nytt verktyg för patientnära klinisk forskning...21 Lekande lätt...23 Antibakteriella textilier och non-woven material...25 Friskare sjukhusmiljö med antibakteriella produkter...27 Resurseffektiv sjukvård (RES)...29 E-health Dialysis: Enabling Homecare as Standard Form of Dialysis Therapy...31 Hållbara attraktiva städer Utveckling av beslutsstödsmetod för sociala riskfaktorer...35 Funktionell växtlighet i stadsmiljö...37 Innovativa helhetslösningar för simhallar i hållbara städer...39 Elmob - helhetslösningar för elektrifierad mobilitet...41 Tjänsteproduktion för hållbara städer...43 Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak...45 CBIS - cykelbansinformationssystem...47 Hållbart försörjningssystem för attraktiv stad...49 Innovationssystem för stadens lungor...51 Restvärme för biologisk försörjning av hållbara städer...53 T O R Tysta Offentliga Rum...55 Attraktiv och Innovativ Miljöteknik 3B (AIM 3B)...57 SÖDERTÖRNSMODELLEN - STADSUTVECKLING I VÄRLDSKLASS...59 Framtidens hållbara boende...61 Digitala och fysiska lekmiljöer...63 Städernas ekologiska dagvattenhantering...65 Grön Nano innovativ vattenbehandling...67 Framtidens stad med syntetiska populationer...69 Avfallsfri Stad...71 Stadsbruk Rosengård - odling för en hållbar stad

6 Den varma och rena staden...75 ACTION: Humancentrerade, enkla och snabba prototyper av tjänster...77 Informationssamhället 3.0 Minimum Viable Device (MVD)...81 Plattformssäkerhet för kritiska infrastrukturer...83 Kollaborativ digital avvikelserapportering...87 Verktyg för proaktiv trafikledning...89 The Ultimate Experience att tillgängliggöra svensk natur och kultur...91 Big Data Innovation Arena...93 Konkurrenskraftig produktion Visionteknikstödd fiberkompositprodukttillverkning (VISST)...97 Rena Produktionssystem...99 Nya skummaterial av biprodukter från skog- och jordbruk Hållbar hantering av platsavfall från sjukvården Avancerade lättviktslaminat från skogen Allfor QUALITY Avancerad kvalitetsäkring av svetsade och limmade förband Innovativ komponentteknologi via pulverteknik Waste Intelligence Från spill till guld Återvinning av material och energifraktioner från WEEE Future Industrial Services Management Nya vegetabiliska livsmedel med högt proteinvärde Energieffektiv Sönderdelning inom Gruvindustrin Kundstyrd produktion av FSC och Fairtrade-certifierade träprodukter

7 Framtidens hälsa och sjukvård 7

8 8

9 Helhetslösningar för VRI och antibiotikaresistens Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Peder Lindskog, NHG Sweden AB Diarienummer: och org. E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners AstraZeneca, Karolinska Universitetssjukhuset och Universiteslaboratoriet, NHG Sweden. Bakgrund Vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaresistens gör att förutsättningarna att bedriva god och säker vård blir sämre, kostnaderna ökar och patienternas prognos försämras. Idag saknas leverantörer eller samarbeten mellan leverantörer som kan bidra till helhetslösningar inom VRI. En tes i detta projekt är att det krävs mer holistiskt synsätt kring VRI och resistens för att nå kommersiell framgång. Detta projekt syftar därför till att identifiera konstellationer där flera leverantörer tillsammans utvecklar och kommersialiserar helhetslösningar inom området med utgångspunkt från ett forskande läkemedelsbolag, i detta fall AstraZeneca. Projektet ska också ta reda på hur de forskande läkemedelsbolagen kan ingå partnerskap med offentlig sektor, i detta fall Karolinska Universitetssjukhuset, för att utveckla integrerade tjänster i Sverige, med en global marknad som mål. Utmaning och mål Utmaningen som projektet möter är en komplex verklighet där det är svårt att hitta drivkrafter för utveckling av nödvändiga lösningar. Preventiva insatser är en av de viktigaste åtgärderna för att komma tillrätta med vårdrelaterade infektioner. Dessa har bland annat som mål att minimera behovet och användningen av antibiotika, vilket skapar dåliga förutsättningar för att få igen de pengar som satsas vid dyr utveckling av nya läkemedel. Samtidigt är det svårt att helt stoppa resistensutvecklingen i samhället, vilket gör utvecklingen av ny antibiotika till en av de mest prioriterade frågorna. Det är omöjligt att peka ut en eller ens några tydliga lösningar på problemet. Förhoppningsvis kan projektet ringa in början på en framtida lösning. Projektet har en öppen, visionär ansats och ska identifiera metoder, produkter och tjänster som utgår från Sveriges ledande position inom området prevention av antibiotikaresistens. Resultatet förväntas vara att bidra till okonventionella konstellationer som utvecklar och marknadsför helhetslösningar. Dessutom ska projektet identifiera former för hur detta samarbete ska ske fortsättningsvis. Projektet ska lägga grunden för generella samarbeten mellan forskande läkemedelsbolag och offentlig sektor för utveckling av helhetslösningar. En tidig positionering av svensk sjukvård som utvecklingspartner till läkemedelsbolag skapar förutsättningar för att skapa stora värden i Sverige i en nära framtid. Inom VRI och resistens finns stora behov som detta projekt på sikt kan lösa. Projektet ska identifiera aktörer som kan utveckla helhetslösningar, vilket är någonting som saknas idag. 9

10 Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta Vårdrelaterade infektioner är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige idag och kostar enligt Socialstyrelsen minst 3,7 miljarder kronor årligen (2006). Resistensutvecklingen hos bakterier gör att dessa siffror kan försämras radikalt. Trots detta är problemet förhållandevis litet i Sverige jämfört med andra delar av världen. Potentialen för lösningar inom området är därför oerhört stor och det saknas idag framgångsrika exempel på hur detta globala problem kan hanteras på ett effektivt sätt. Angreppssätt Projektet har en öppen visionär ansats där första delprojektet syftar till att identifiera en konstellation av aktörer som har potential att skapa helhetslösningar inom området. Dessutom ska projektet identifiera former för fortsatt samarbete mellan dessa aktörer. Möjliga lösningar kan vara att: - Samarbeten mellan laboratorieföretag och läkemedelsbolag för bättre diagnostik - Prissättningslösningar för antibiotika - Delar av sjukhusens verksamhet som kan outsourcas för bättre kontroll av VRI 10

11 Skonsam strålbehandling Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Mikael Karlsson Diarienummer: och org. E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Offentliga parter - Västerbottens läns landsting, NUS - Akademiska sjukhuset, Uppsala - Karolinska, Stockholm - Östergötlands läns landsting, Linköping - Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg - Skånes universitetssjukhus, Lund/Malmö - Skandion Företagspartner - Siemens healthcare diagnostics AB - Equalis AB - Raysearch laboratories AB - Näslund Medical AB - Elekta AB - Micropos AB C Bakgrund Allt fler som får cancer blir botade - men en effektivare cancerbehandling får inte i sig ge invalidiserande biverkningar. Projektets övergripande målsättning är därför att skapa teknik och metoder för skonsam strålbehandling. Den specifika målsättningen med projektet är att anpassa modern diagnostisk bildteknik, främst MRI-teknik, för integration i strålbehandlingsprocessen. Svenska kliniska forskare bedriver ledande forskning inom området. Den första dedicerade prototypinstallationen finns i Umeå sedan fem år och motsvarande satsningar görs nu vid övriga universitetskliniker i Sverige. Svensk industri inom området är samtidigt framgångsrik och bidrar med väsentliga komponenter. Detta sammantaget ger en bra grund för projektet. Utmaning och mål Utmaningen i det specifika projektet handlar främst om att anpassa befintlig teknologi till nya tillämpningsområden. Utöver detta är målsättningen att skapa ett slagkraftigt konsortium där nya produkter och metoder för cancerbehandling kan utvecklas. För att denna miljö ska bli internationellt konkurrenskraftig och utgöra en attraktiv samarbetspartner måste den ha tillräcklig storlek, tillgång till nödvändig infrastruktur, kompetens och nätverk. I en liten nation som Sverige kan detta uppnås endast genom nationella samarbeten. Konsortiet och det specifika projektet förväntas, utöver den direkta patientnyttan, även generera ett antal positiva spinoff-effekter där universitetsklinikerna, tillsammans med Skandion, kommer att 11

12 utgöra showcases till stöd för marknadsföring och internationell utbildningsverksamhet. Svensk cancersjukvård kommer på så sätt att bli attraktiv för internationell rekrytering av patienter. Lyckat utfall av projektet kommer mest påtagligt att påvisas genom graden av uppnådd integration att MRI-teknik i klinisk rutin hos deltagande parter. Granden av klinisk integration kommer dock att påverkas både av projektets framgång och kravet på kliniska validering. Klinisk validering kräver både tillräckligt stora patientunderlag och tid för uppföljning. Denna process kommer i huvudsak att genomföras inom ramen för nationella testbädden för avancerad strålbehandling (ett Vinnovaprojekt). I projektet ingår även planering för valideringsstudier i internationella grupperingar bland annat med anknytning till EU:s ramprogram. Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta Att göra cancerbehandling mer skonsam påverkar många människor och är värdefullt ur många perspektiv. Nyttan av metoderna kommer att publiceras i vetenskaplig litteratur, vid internationella konferenser, via företagens marknadsföring och som showcases vid medverkande universitetssjukhus samt den gemensamt ägda protonbehandlingsenheten Skandion. Värdet av projektet består främst i att effektiv cancerbehandling kan ges på ett skonsammare och mera individanpassat sätt. Projektet i sig kommer dessutom att generera både kompetens och produkter. En tydlig målsättning är vidare att miljön och konsortiet ska bestå även efter att projektet avslutats för att utgöra bas för fortsatt utveckling av ledande behandlingstekniker. Angreppssätt Den inledande fasen av projektet utgörs av en processanalys i syfte att identifiera komponenter (arbetspaket) som kräver utveckling eller modifiering för att projektets övergripande målsättning ska uppnås. Stödprocesser främst i syfte att skapa långsiktig uthållighet och nyttiggörande av resultat planeras som parallella aktiviteter. Arbetspaketen kommer att fördelas ut på universitetskliniker efter lokala förutsättningar och företag med intresse i de olika delprojekten kommer att erbjudas att delta. Mallar för konsortie-, projekt- och datautlämningsavtal kommer att utarbetas i A-projektet. Några exempel på preliminärt identifierade arbetspaket är: - Utveckling av benavbildande MR. - Utveckling av MR-lokalisering av implanterade guldmarkörer. - Utveckling av 4D-metodik med MR som kan överföras till andningstriggad utrustning vid behandlingsenheten. - Utveckling av programvara för att skapa hybridbilder för radioterapi samt visualisering av multiparametriska bilder. - Utveckling/modifiering av dosplaneringssystem för att hantera hybridbilder baserade på MRteknik. - Utveckling och kvalitetssäkring av bildtagningsprotokoll för radioterapi. Parallellt med detta måste helt nya kliniska rutiner och kontrollrutiner utarbetas, valideras och dokumenteras. 12

13 Nästa generations testsystem för biologisk utvärdering - Bioreaktorer Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Joakim Håkansson. SP Sveriges Tekniska Diarienummer: och org. Forskningsinstitut E-post: Joakim.hakansson@sp.se Utmaningsområde: FHS Konstellation partners SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Göteborgs Universitet (Transplantationsbiologi Avd. f. Kirurgi; BIOMATCELL Avd. f. biomaterial) Kungliga Tekniska Högskolan (Inst. f. fiber- och polymerteknologi) TATAA Biocenter AB Bactiguard AB Integrum AB Gothia Forum Novahep AB Bakgrund Med ökande livslängd och alltmer aktiva äldre växer behovet av nya läkemedel, behandlingsmetoder och material för implantat och proteser för att bibehålla livskvaliteten. En flaskhals för nya produkter på väg att nå marknaden är utvärderingen av deras funktion och säkerhet. De nödvändiga toxikologiska studierna är i dagsläget dyra, tidskrävande och har begränsad tillförlitlighet. Dessutom kan de ibland vara beroende av mänskligt donatormaterial med varierande tillgänglighet och kort hållbarhet. För många olika produktkategorier finns även ett stort behov av nya och bättre funktionella tester för att minska risken att produkter fallerar sent i utvecklingsfasen. Forskningsutvecklingen inom transplantationsbiologin har de senaste åren varit enorm. Med stamcellsteknik har man lyckats återskapa olika typer av organvävnader i cellodlingsmiljö och även framgångsrikt transplanterat dessa till patienter i klinik. Projektet går ut på att använda denna avancerade metodik för att utveckla nästa generations testsystem för medicinska och medicintekniska produkter och kemikalier, i form av bioreaktorer för olika organ och vävnader. Dessa testsystem har potential att kunna fylla gapet mellan dagens begränsade cellodlingstekniker, djurförsök och klinik och därmed möjliggöra snabbare, säkrare och effektivare produktutveckling. Utmaning och mål Vår befolkning blir allt äldre och våra kunskaper inom medicinområdet förbättras ständigt. Med det ökar efterfrågan på nya läkemedel och behandlingsmetoder liksom bättre material för proteser och implantat. Genom förfinade forskningstekniker och en ökande kunskapsbank går utvecklingen raskt framåt inom dessa områden. Tyvärr når många produkter aldrig marknaden p.g.a bristande utvärderingsmetodik, och de fallerar då ofta sent i utvecklingsprocessen vilket är mycket kostsamt för företagen. Totalt resulterar detta i färre och dyrare nya produkter på marknaden och färre företag inom branschen. 13

14 Med hjälp av de senare årens stora framsteg inom transplantationsbiologin där man med mänskliga stamceller lyckats bygga upp organ och vävnader i cellodlingsmiljöer vill vi skapa bioreaktorer i vilka man för olika organ och vävnader skall kunna göra bättre och säkrare utvärdering av nya läkemedel, medicintekniska material och kemikalier. Efter en genomförd C-fas har vi fått fram en eller flera bioreaktorer med vilka vi kan utföra validerade analyser som har fått eller är på god väg att få regulatorisk acceptans av ansvarig myndighet för att få användas i preklinisk forskning och utveckling av nya medicinska och medicintekniska produkter. Bioreaktorerna skall då kunna ersätta de mer begränsade cellodlingsmetoder och/eller djurmodeller som man idag är bunden till att använda. Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta Effekterna av projektet blir att läkemedels- och biotechindustrin får tillgång till mer sofistikerade metoder för att lättare, snabbare och billigare kunna ta fram nya produkter som främjar hälsa och förbättrar sjukvården. Idag blir många läkemedelsprojekt nedlagda i mycket sen utvecklingsfas beroende på begränsad träffsäkerhet i de analys- och utvärderingsmetoder som finns att tillgå. Detta är extremt resurskrävande och även en stor risk för företagen, som kan tappa hela sin verksamhet vid ett bakslag. Tack vare bioreaktorernas organtypiska design kommer varningssignalerna om att någon produkt inte uppfyller säkerhetskraven eller har tillräcklig funktionalitet mycket tidigare under utvecklingen, vilket ger enorma kostnadsbesparingar och resurser kommer kunna mobiliseras för att effektivisera utvecklingen. I slutändan kommer metodiken patienterna och landstingen till nytta då utvecklingen av läkemedel och medicintekniska produkter kommer kunna gå snabbare och bli billigare. Behovet av försöksdjur kommer också att minska och på sikt till större eller mindre del fasas ut, vilket sparar resurser och är etiskt önskvärt. Sammantaget finns alltså mycket stora vinster med projektet både för den enskilde patienten, för utvecklande företag, för sjukvården och för samhället i stort. Angreppssätt Projektet syftar till att tillämpa den senaste utvecklingen inom transplantationsbiologi för att skapa framtidens testsystem för läkemedel, medicintekniska produkter och kemikalier. Detta kommer ske i form av organtypiska bioreaktorer, som vävnads- och funktionsmässigt efterliknar olika organ och kan användas till olika ändamål. I ett första steg kommer fokus ligga på att utveckla lever-, njur- och lungvävnad för toxikologiska studier, blodkärl för test av kärlimplantat, benvävnad för möjlighet att funktionstesta benförankradeimplantat på sätt som är omöjliga idag, system för att testa infektionskänslighet samt cancervävnad för utvärdering och effektivisering av olika cancerterapier. Tekniken som kommer användas är världsledande och innovativ, och det finns ett stort intresse och behov hos industrin, akademin och sjukvården för de olika tillämpningarna. De organtypiska system som finns på marknaden idag efterliknar främst hud/slemhinna (3Dkulturer av olika epitel- /endotelceller) samt blod. Det görs ansträngningar att förlänga hållbarhetstiden av andra mänskliga vävnader i cellodlingsmiljö liksom att använda stamceller för att bygga ny vävnad, men dessa projekt är fortfarande på tidigt forskningsstadium. Tänkbara slutanvändare är både enskilda forskare, läkemedels- och medicinteknikföretag samt provningslaboratorier. Vi ser att behovet och därmed den potentiella marknaden i högsta grad är globalt, och våra system kan alltså bli en eftertraktad exportprodukt. Projektet siktar mot att ta fram internationellt accepterade och standardiserade testmetoder, vilket automatiskt ger en mycket god spridning. Dessutom kommer tillgången till teknikerna och inte minst den kunskap som genereras i projektet vara en stor konkurrensfördel för deltagarna i projektet, och i förlängningen för svensk life science-industri i stort genom SPs deltagande och samtidiga roll som stödfunktion för svenska företag. Projektet kommer alltså leda till att läkemedels-, medtech- och biotechindustrin får tillgång till mer sofistikerade metoder för att lättare, snabbare och billigare kunna ta fram nya produkter som främjar hälsa och förbättrar sjukvården. 14

15 Hudallergi mot kemikalier i produkter upptäcka, mäta och förebygga Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Emma Eriksson, SP Sveriges Tekniska Diarienummer: och org. Forskningsinstitut, Kemi Material och Ytor E-post: Emma.Eriksson@sp.se Utmaningsområde: FHS Konstellation partners SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin Göteborgs Universitet, Institutionen för kemi och molekylärbiologi Chemotechnique MB Diagnostics Innovitro AB ACO Hud Nordic AB Bakgrund Kontaktallergi hudallergi mot kemikalier är ett omfattande problem som förekommer hos % av den vuxna befolkningen. Allergin orsakar ofta eksem med rodnad, klåda, blåsor och fjällning på händerna, i ansiktet och på kroppen. Hudproblemen kan bli långvariga med sjukskrivningar och arbetsbyte som konsekvens. Kemiska ämnen i kosmetika och andra konsumentprodukter samt i arbetsmiljön, t.ex. nickel, krom, kobolt, gummikemikalier, parfymämnen och konserveringsmedel, är de vanligaste orsakerna till kontaktallergi och eksem. Kontaktallergi är livslång, och det enda sättet att hålla sig besvärsfri är att undvika hudkontakt med det allergiframkallande ämnet. Detta kan vara svårt i praktiken, då det ofta är svårt att veta var ämnet förekommer, liksom vilket ämne en person blivit allergisk mot. Till svårigheterna hör att många ämnen i kosmetika och andra konsumentprodukter, som i sig inte är allergiframkallande, kan aktiveras i och utanför huden och då bilda starkt allergiframkallande föreningar. Att ställa en korrekt diagnos är både tids- och resurskrävande, i synnerhet vid allergi mot andra ämnen än de vanligaste kontaktallergenen. Samtidigt är tidig diagnos en viktig faktor för läkning och en god sjukdomsprognos. Regulatoriska lösningar har visat sig vara framgångsrika för att minska förekomsten av kontaktallergi mot vissa ämnen (t.ex. EUs begränsning av nickel och krom i cement, nu i REACH). Regelverken förutsätter dock att det finns relevanta metoder för att exempelvis mäta hur starkt allergiframkallande ett ämne är, hur mycket som kommer på huden och hur ofta. Sådana metoder saknas i stor utsträckning. Ett etiskt problem är också att det idag krävs djurtester för att avgöra om ett ämne är allergiframkallande vid hudkontakt. Då kosmetika inte längre får testas på djur, saknas nu möjlighet till sådan testning. Parallellt med regulatoriska lösningar och utveckling av relevanta testmetoder, är det också viktigt att det tas fram lågallergena alternativ, s.k. substitution. Utmaning och mål Kontaktallergi är ett stort problem för de drabbade då allergin påverkar dagliga aktiviteter och livskvaliteten negativt, allergin orsakar stora kostnader för individen och för samhället. Vi vill inom projektet utveckla lösningar som kan förhindra uppkomst, förebygga besvär hos redan drabbade samt minska samhällets kostnader för kontaktallergi. Efter en lyckosamt genomförd fas C kommer det att finnas starkt underlag för att skärpa regelverken kring olika typer av produkter, med tillförlitliga, validerade och internationellt accepterade testmetoder. Mer effektiva verktyg för diagnostik än dagens kommer att finnas. Detta är exempel på lösningar som kommer att utvecklas i projektet, i syfte att drastiskt kunna minska förekomsten av kontaktallergi. 15

16 Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta Som ovan beskrivits drabbas ca 15-20% av den vuxna befolkningen av kontaktallergi, vilket medför stora kostnader för samhället och för individen. En dansk studie har beräknat samhällets kostnader för kontaktallergi. Översatt till svenska förhållanden skulle de direkta kostnaderna vara ca 1 miljard kr/år, vilket är en liten del av de totala kostnaderna. En minskning av antalet drabbade minskar således samhällskostnaderna och bidrar till socialt hållbar tillväxt genom ökat välbefinnande, bättre hälsa och arbetsförmåga, samt mer jämlik samhällsutveckling. Idag finns stora skillnader i förekomsten av kontaktallergi mellan kvinnor och män och olika yrken, t.ex. är fler kvinnor än män allergiska mot nickel. Då många ämnen som ger kontaktallergi (bl.a. flera metaller, konserveringsmedel och hårfärgämnen) också har miljöfarliga egenskaper kan en begränsning av användningen få positiva effekter på miljön. Flera av de förväntade lösningarna får direkt tillämpning inom vården. De medför också konkurrensfördelar för de inblandade företagen. Alla lösningar som genereras kommer att vara högt efterfrågade på en internationell marknad. Angreppssätt Projektet avser att presentera lösningar som kan minska samhällets kostnader för kontaktallergi och/eller minska antalet drabbade avsevärt. Vissa lösningar kommer att kunna ge direkt effekt (t.ex. bättre test för diagnos eller utveckling av mindre allergiframkallande ämnen), medan andra som exempelvis framtagande av nya mätmetoder (för att mäta huddos, hudupptag, innehåll och frisättning från produkter eller allergiframkallande förmåga) kan ge effekt indirekt då de kan ligga till grund för nya regelverk som är mer skyddande för hälsan (d.v.s. kräver säkrare produkter). Nya icke djurbaserade tester för att mäta allergiframkallande förmåga kan också ge förenklade möjligheter till produktutveckling för industrin. Andra tänkbara lösningar beaktar konsument- och producentbeteenden, t.ex. informationsspridning eller ändrade strategier vid produktframtagning. Resultaten som nås inom projektet medför marknadsfördelar för företagen i konstellationen, samtidigt som deras nya eller förbättrade produkter kan minska antalet allergifall eller underlätta diagnos. Exempelvis Chemotechnique Diagnostics kan genom att erbjuda ett större utbud av markörämnen underlätta diagnos och således förbättra prognosen för patienten samtidigt som sjukvårdens kostnader kan minska. Effektivare testmetoder som tas fram kan nyttiggöras både inom och utom konstellationen. Exempelvis SP kan erbjuda testerna till externa kunder och de akademiska parterna har nytta av vetenskaplig publicering av resultat, samtidigt som ny kunskap sprids. Resultaten kan också spridas externt genom att utnyttja konstellationens och referensgruppens erfarenheter av regulatoriskt arbete och standardisering. I projektets referensgrupp ingår tillsynsmyndigheter (Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen), med möjlighet att agera för ändrad lagstiftning i Sverige och EU, samt Astma- och Allergiförbundet, som når många av dem som drabbats av kontaktallergi och således kan kommunicera rön som kommer dem till godo. 16

17 Motivationsdriven kompletterande egenrehabilitering vid Stroke Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Niss Jonas Carlsson, Diarienummer: och org. Tesch-Övermostiftelsen E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners Tesch-Övermostiftelsen, Sophiahemmet, Anhörigas Riksförbund, KTH/Maskinkonstruktion/Integrerad produktutveckling och Sundmed AB Referensgruppmedlem: STROKE Riksförbundet Bakgrund Flera initiativ, bl a med stöd av Vinnova, sker och har skett inom området strokerehabilitering. Dessa fokuserar främst på olika tekniska lösningar för att öka kvaliteten på klinik- och hembaserad realtidsrehabilitering. Med realtid menas att sjukvårdspersonal och patient är samtidigt närvarande men nödvändigtvis inte på samma plats, som t ex i Robotdalens pågående projekt. Detta medför att sådana rehabiliteringslösningar trots det stora värde de skapar skalar dåligt eftersom det i mycket är en direkt funktion av sjukvårdens personalresurser. Patienter lider dessutom ofta som en följd av stroke av problem med bristande motivation och nedstämdhet vilket hela tiden hotar sänka rehabiliteringsfrekvensen utan direkt handledning. Utmaning och mål En bättre fungerande strokerehabilitering är till avsevärd nytta för patienten, sjukvården och samhället i stort. Ett lyckosamt projekt kommer efter Projektform C att ha lett till en väl fungerande validerad lösning kommersialiserad genom en för ägarna lönsam affärsmodell. Denna kommer ha höjt kvaliteten, förkortat rehabiliteringstiden, ökat rehabiliteringsfrekvensen, höjt rehabiliteringsmålen och ökat mätbarheten i stort bland annat genom att ge vård- och omsorgspersonal ett effektivt dokumentations- och beslutstöd. Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta Det har uppskattats att de direkta kostnaderna för strokevården uppgår till 14 miljarder kronor per år. C:a människor drabbas årligen i Sverige (att jämföra med 63 miljarder dollar och drabbade i ett land som USA) som i sin tur kraftigt påverkar livssituationen för uppemot anhöriga. Ungefär två tredjedelar av de drabbade behöver någon form av rehabilitering och av dessa får en bråkdel rehabilitering i hemmet. Miljöeffekten kan mätas genom en förbättrad rehabilitering utan ytterligare miljöpåverkan eftersom ökat antal resor mellan patientens hem och kliniken inte kommer behövas. 17

18 Angreppssätt En outnyttjad potential ligger i en ny kompletterande rehabiliteringsaktivitet mellan de av vårdpersonal handledda tillfällena. Kompletterande betyder att målet inte är att ersätta klinikbaserad rehabilitering utan att förstärka den. Utmaningarna ligger där främst i urval och design av rehabiliteringsutrustning för maximal användarvänlighet och att bygga in dem i ett övergripande system som underhåller och förstärker patientens motivation att fortsätta och helst öka sin rehabiliteringsfrekvens. Motivationen kan ytterligare förstärkas genom att integrera en kommunikationslösning med kliniken samt väva in lösningen i sociala nätverk till andra patienter, patientens anhöriga samt volontärer. För patienter/brukare som saknar anhöriga skulle volontärer kunna fylla den rollen genom systemet. Lösningen ska bidra till synliga och konkreta förbättringar, i form av en individuellt anpassad, kompletterande, huvudsakligen mobil och hembaserad, strokerehabiliteringslösning framtagen genom användardriven design. För att vara långsiktigt bärkraftig till nytta för vårdapparaten och patienter samt ha möjlighet att vidareutvecklas även efter Projektform C kommer en kommersialisering med hjälp av riskkapital vara nödvändig. 18

19 HIPPA Hospital Intelligence för bättre patientsäkerhet Kontaktuppgifter Projektledare och allmän info Namn Hercules Dalianis Diarienummer: och org. E-post: Utmaningsområde: FHS Konstellation partners DSV-Stockholms universitet Karolinska universitetssjukhuset Capish Knowledge Martin Williamsson entreprenör TakeCare / Compugroup Medical Sweden Bakgrund Att öka kunskap om patientsäkerheten. Dagens patient har blivit mera medveten om sin vård och vill få ökad kunskap om kvaliteten på den vård och omsorg som han/hon får. Hög patientsäkerhet är att patienten inte får komplikationer på grund av undersökningar och behandlingar inom vård och omsorg. Patientsäkerhetsnivån, mäts i vårdrelaterade skador som fallskador, vårdrelaterade infektioner, skador vållade av överbeläggning, brist på personal, etc. Det görs idag ett antal olika undersökningar för att mäta patientsäkerheten över hela landet men dessa är inte enhetliga eller kontinuerliga. Vi vill kunna mäta patientsäkerhetsnivån, över hela landet på ett enhetligt och kontinuerligt sätt med hjälp av det Hospital Intelligence-system som vi avser att utveckla och implementera. Vi kommer att fokusera på patientjournalsystemen där det mesta dokumenteras kring patienten, sammanställa denna information i ett Hospital Intelligence-system, för att på så sätt kunna mäta vårdskador, vårdrelaterade infektioner, överbeläggning Utmaning och mål Cirka patienter skadas varje år i Sverige och cirka avlider på grund av dålig patientsäkerhet Om antalet patientskador kan mätas automatiskt och kontinuerligt hos de landsting som installerat det Hospital Intelligence-system som vi avser utveckla och implementera då vet vi att vi har lyckats efter projektform C. Se ovan för projektform C. Vi kommer under projektfas A, maj-dec 2013 lägga grunden för att utveckla ett Hospital Intelligence-system. Under projektfas B kommer vi att utveckla Hospital Intelligence-systemet och driftsätta en prototyp av systemet i två landsting. 19

20 Idéns potential, hållbar tillväxt och samhällsnytta Alla inneliggande patienter i Sverige berörs. Dessa är cirka personer vid varje ögonblick. Under ett år är det cirka patienter som på något vis undersöks och behandlas i Sverige. Patienter som ligger inne längre än 48 timmar kan detekteras för vårdrelaterade infektioner. Som nämndes ovan så skadas varje år patienter på grund av dålig patientsäkerhet Att minska vårdskadorna med 5% på de patienter som skadas varje år ger friskare medborgare. Dessa personer kommer inte att behöva återbesöka sjukvården eller belasta sjukvården med längre vistelser för att behandla de vårdskador som uppkommit. Öka kunskapen kring patientsäkerheten och därmed i förlängningen möjliggöra minskning av antalet vårdskador. Angreppssätt Modellera patientsäkerhetsbegrepp, skapa en gemensam generisk begreppsmodell för hela Sverige. Använda modellen för att hämta in information från patientjournalsystemen, sammanställa och presentera svaren i ett Hospital Intelligence system Begreppsmodell, förbättringar av text mining för detektion av vårdrelaterade infektion. Det är också möjligt att vi utvecklar projektet till detektion av biverkningar av läkemedel för att förbättra patientsäkerheten. Det beror delvis på hur konsortiet och kunderna kommer att se ut. Konferenser, pressreleaser, vetenskapliga publikationer och efter projektform B en HIPPA-prototyp i drift på minst två landsting. En möjlighet till för nyttiggörande av projektresultaten är inom läkemedelsindustrin för att bevaka biverkningar av läkemedel och minska ner tiden för lanserandet av läkemedel. 20