optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6"

Transkript

1 optimal reglering av radiatorsystem Rapport I 2007:6

2

3 optimal reglering av radiatorsystem wollerstrand, j ljunggren, p johansson, p-o ISBN Svensk Fjärrvärme AB

4 förord Det här projektet är ett led i effektiviseringen av fjärrvärmesystemen. En optimal reglering av sekundära system är oerhört betydelsefullt för att förbättra den primära avkylningen. Studien har gjorts av Janusz Wollerstrand, Patrik Ljunggren och Per-Olof Johansson vid institutionen för Energivetenskaper, Lunds tekniska högskola. Den har genomförts genom att härleda teoretiska kurvor för optimal reglering av radiatorsystemet för att visa hur avkylningen påverkas av radiatorflöde och -temperaturer i olika lastfall. Beräkningarna är verifierade med simuleringar och fältförsök. Resultaten visar att det är möjligt att uppnå en väsentlig förbättring av den primära returtemperaturen. Rapporten innehåller också en beskrivning av hur man utför en optimering genom flödesvariation i radiatorsystemet. Eva-Katrin Lindman Ordförande i Teknikrådet Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme eller Fjärrsyns styrelse har tagit ställning till innehållet. 4

5 sammanfattning I detta arbete presenteras resultat från en studie som syftar till att komma ett väsentligt steg längre i utvecklingen mot att minimera returtemperaturen från en fjärrvärmecentral genom att optimera regleringen av radiatorsystemet. Detta utvecklingsarbete påbörjades i Sverige för ungefär 20 år sedan då metoden för så kallad lågflödesinjustering introducerades. Efter några års delvis förvirrad diskussion kom den på många håll att accepteras samtidigt som den mötte motstånd på vissa håll. Vår tes är att ytterligare förbättring av primär avkylning kan bli möjlig då avancerade, men robusta, regleralgoritmer i fjärrvärmecentralens radiatorkrets introduceras. Traditionellt är ett radiatorsystem utformat för ett visst konstant radiatorflöde kombinerat med en lämplig styrkurva för den regulator som ställer in radiatorframledningstemperaturen som funktion av utomhustemperaturen. Vad som är den bästa styrkurvan varierar starkt från fall till fall och är en fråga som både vi och andra i tidigare arbeten har bidragit till att klarlägga. Ett första steg framåt var att kunna härleda teoretiska kurvor för optimal reglering, som visar hur temperaturer och radiatorflöde varierar med lastfallet. Den beräknade vinsten varierar kraftigt med förutsättningarna, men under realistiska förutsättningar kan den uppgå till över 5ºC sänkt primär returtemperatur i årsmedelvärde. För att kunna fungera på ett robust sätt under varierande praktiska förutsättningar måste en regleralgoritm kombinera variation av radiatorframledningstemperatur med styrning av radiatorflödet som funktion av lasten. Genom reglering av varvtalet för cirkulationspumpen kan detta uppnås. En sådan reglering kan för varje system anpassas genom att ställa in några utvalda parametervärden i en regulator. Resultatet av föreliggande arbete är, att fylla viktiga luckor i den teoretiska kartläggningen, att redovisa alla resultat på ett systematiskt sätt och att underbygga resultaten empiriskt med fältförsök. En konkret beskrivning av metodiken för att utföra optimering av primär avkylning genom flödesvariation är framtagen och finns beskriven i bilaga. En naturlig fortsättning på detta arbete är att ta fram en metod för automatisk inställning av parametervärden för en optimal regulator, d.v.s. göra algoritmen adaptiv. Ytterst leder detta till att regulatorn själv hittar de parametervärden som i det givna fallet är bäst lämpade för maximal avkylning. En av fördelarna med en sådan algoritm är, att den automatiskt anpassas till förändrade förutsättningar, som t ex förändrad primär framledningstemperatur. Vidare kan regulatorn detaljkonstrueras för att implementera de framtagna algoritmerna och verifieras genom fältförsök. 5

6 summary This report presents results from a study aiming to considerably improve the development towards minimizing the primary return temperature from a district heating (DH) substation by optimizing the control algorithm for the space heating system. The investigation of this research field started about 20 years ago in Sweden when low flow operation of space heating systems was introduced. Following a couple of years of partly confused discussions, the method was accepted by many, but was rejected by others. Our thesis is that further improvement of cooling of DH water is possible when advanced, but robust, control algorithms are used for the space heating system. A space heating system is traditionally designed for a specific constant circulation flow combined with a suitable control curve for the space heating supply temperature as a function of the outdoor temperature. Optimal choice of the control curve varies from case to case and is an issue both we and others have dealt with in previous work. A large step was to derive theoretical control curves for optimal control of the space heating system, with an analysis of how temperature and circulation flow varies with heat load. The estimated gain varies strongly depending on the conditions, however, with realistic conditions it can be as much as 5 C decreased DH return temperature on yearly average. To be able to work properly under varying physical circumstances, a control algorithm must be able to combine variation of space heating supply temperature and circulation flow as a function of the heat load. By regulating the rotation speed of the circulation pump this can be achieved. Such regulation can be adjusted for each and every building by regulating a few parameters in a regulator. The results from this work are, that important theoretical knowledge has been completed, to show results systematically and to find support from practical experiments. A hands-on description of the method for optimizing DH water cooling by circulation flow regulation is described in an appendix. A natural continuation of this work is to develop a method for automatic adaptation of parameter values for an optimized regulator, i.e. to make the algorithm adaptive. Ultimate this leads to the regulator finding the parameter values best suited for the given conditions to achieve maximum primary cooling. One of the advantages with such an algorithm is that it will automatically adapt to changed conditions, e.g. variation in primary supply temperature. Further on the regulator can be designed in detail to implement the developed algorithms and be verified in field studies. 6

7 innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar och definitioner Erkännanden Allmänt om temperaturprogram och drift av radiatorsystem Allmänt Lågflödesinjustering av radiatorsystem Optimering av radiatorprogram teori Allmänt Radiatorsystemets prestanda Radiatorvärmeväxlarens prestanda Optimerade temperaturprogram Val av lägsta tillåtna cirkulationsflöde Simuleringar och fältförsök Optimering via temperaturvariation Optimering via flödesvariation - fältförsök Metodik och begränsningar Genomförande försök Genomförande försök Begränsningar försök Optimering via flödesvariation - simulering Slutsatser Diskussion Fortsatt arbete Referenser Bilaga a vägledning för optimering via flödesvariation

8 nomenklatur Variabler A Area, m 2 α Värmeövergångskoefficient, W/m 2 K c Konstant c p Värmekapacitivitet, J/kgK LMTD, ΔT log Logaritmisk medeltemperatur, C k Värmegenomgångskoefficient, W/m 2 K K Värmeavgivningskoefficient, W/K &m Massflöde, kg/s m Radiatorexponent, -, även massflöde n Värmeväxlarexponent, - Nu Nusselts tal, - Pr Prandtls tal, - Q & Värmeflöde, kw Re Reynolds tal, - T Temperatur, C Index 1, 2,, Indikerar primär- respektive sekundärsida eller olika driftsfall 0 Dimensioneringstillstånd diff Differens fjv Fjärrvärme fram Fram(ledning) g Gräns i Inomhus rad Radiator(system) radvvx Radiatorvärmeväxlare ret Retur(ledning) u Utomhus Förkortningar DUT LTD os Dimensionerande utetemperatur Least Temperature Difference, Lägsta temperaturdifferens Oversize, överdimensionering 8

9 1. inledning Följande arbete behandlar driften av radiatorsystem, hur man väljer temperaturprogram och flöde och hur detta påverkar den primära returtemperaturen, d.v.s. avkylningen av primärflödet i fjärrvärmecentraler. Idag förekommande temperaturprogram kommer att studeras och jämföras med en ny metod där ett varierande, lastberoende radiatorflöde används. Teorin bakom metoden kommer att beskrivas samt hur den kan implementeras i ett verkligt radiatorsystem. 1.1 Bakgrund Förbättrad avkylning i fjärrvärmecentraler är att ständigt aktuellt ämne. Såväl de flesta produktionsanläggningar som distributionsnät kan få bättre prestanda om avkylningen i kundanläggningarna förbättras. Många studier har visat att avkylningen i en fjärrvärmecentral framför allt bestäms av parametrarna i de sekundära systemen. Även om exempelvis valet mellan parallell- eller tvåstegskoppling i viss mån kan påverka avkylningen så är inverkan betydligt större från fram- och returledningstemperaturer och flöde i radiatorkretsen. Traditionellt arbetar radiatorsystem med ett konstant flöde, som kan vara antingen högt eller lågt. I tidigare arbeten, [3], [4] och [6], har det emellertid visats att man genom att variera flödet beroende på radiatorlasten kan förbättra avkylningen. I arbetet behandlas även det faktum att många radiatorsystem är kraftigt överdimensionerade och hur detta påverkar valet av optimalt temperaturprogram. Denna rapport innebär en vidareutveckling av tidigare arbeten, bland annat genom en utförlig genomgång av radiatorkretsens och radiatorvärmeväxlarens prestanda samt simuleringar och fältförsök som visar hur optimeringen av radiatordriften kan implementeras och hur stora förbättringar som är möjliga. 1.2 Syfte och mål Projektet syftar till att ta fram två optimeringsalgoritmer som kan optimera regleringen av en radiatorkrets med avseende på lägsta möjliga returtemperatur och att med beräkningsmodeller utvärdera dessa algoritmer. Resultaten ska få en sådan form att de kan användas direkt och konkret i de fältförsök som är under förberedelse. Hänsyn tas även till att den primära framledningstemperaturen vid fjärrvärmecentralen ska kunna varieras från det befintliga temperaturprogrammet. 1.3 Avgränsningar och definitioner Radiatorsystem som behandlas här är konventionella 2-rörssystem anslutna till en fjärrvärmecentral, se Figur rörssystem lämnas åt sidan tills vidare eftersom deras egenskaper vid flödesvariationer är svårare att generalisera jämfört med 2-rörssystem [7]. 9

10 RC Figur 0.1 Schematisk bild av ett 2-rörsradiatorsystem i en fjärrvärmeansluten byggnad. Figure 0.1 Schematic picture of a 2-pipe space heating system in a building connected to DH. Med radiatorvärmeväxlare eller värmeväxlare menas värmeväxlaren i fjärrvärmecentralen där primärvattnet från fjärrvärmenätet värmer radiatorvattnet som cirkulerar på värmeväxlarens sekundärsida. Vi utgår ifrån att radiatorvärmeväxlaren är en plattvärmeväxlare i standardutförande (samma kanalhöjd och mönster på både primär- och sekundärsida). Radiatorerna är av vanligt förekommande typ, med värmeavgivning som kan beskrivas enligt europanormen SS-EN 442 [11]. Radiatorkretsen, inklusive fördelningsledningar, dimensioneras för högt cirkulationsflöde. I det fallet radiatorytorna är överdimensionerade så är fördelningsledningarna och cirkulationspumpen överdimensionerade i lika hög grad. I praktiken kan överdimensioneringen variera mellan kretsens olika delar/komponenter. 1.4 Erkännanden Det redovisade projektet har finansierats av Svensk Fjärrvärme AB i samverkan med Statens Energimyndighet. Fältmätningar inom projektet har genomförts i samarbete med MKB Fastighet AB och E.ON Värme Sverige AB i Malmö, samt Karlshamnsbostäder AB, Karlshamn Energi AB och företaget NodaIS AB i Karlshamn. Projektet har följts av en referensgrupp bestående av Kjell Andersson, Mälarenergi AB, Jan Berglund, Svensk Fjärrvärme AB, Lars-Ove Gustavsson, Tekniska Verken i Linköping AB och Gunnar Nilsson, Göteborg Energi AB. Vi tackar alla inblandade för visad hjälp och nyttiga synpunkter på vårt arbete. 10

11 2. allmänt om temperaturprogram och drift av radiatorsystem 2.1 Allmänt Avkylningen av fjärrvärmevatten i en korrekt fungerande fjärrvärmecentral beror till mycket stor del på arbetsparametrarna i radiatorkretsen, vilka i sin tur beror på dimensioneringen av kretsen och hur värmen distribueras. Den traditionella metoden att styra distributionen av värme i kretsen är att hålla cirkulationsflödet konstant och variera framledningstemperaturen beroende på utetemperaturen, byggnadens värmeförluster och radiatorernas termiska karakteristik. Med givna fram- och returledningstemperaturer kan radiatorvärmeväxlaren i fjärrvärmecentralen dimensioneras så att temperaturdifferensen mellan fjärrvärmeoch radiatorflöde uppfyller Svensk fjärrvärmes designkriterier [9]. Fjärrvärmeflödets avkylning kommer att vara som störst vid maximal last (T DUT ). Detta garanterar emellertid inte att fjärrvärmevattnets avkylning är optimal vid dellast. Frederiksen och Wollerstrand visade redan 1987 [3] att det för varje kombination av radiatorsystem och fjärrvärmecentral, vid varje lastfall och framledningstemperatur, finns ett optimalt flöde i radiatorkretsen som ger lägsta möjliga primära returtemperatur. För val av dimensionerande temperaturer i radiatorsystem har olika rekommendationer förekommit. Idag dimensioneras för lägre temperaturprogram (60/45 C, 60/40 C, 55/45 C) medan man traditionellt dimensionerat för 80/60 C. Det förekommer nästan alltid en överdimensionering av radiatorsystemet och framför allt av radiatorytorna. Överdimensioneringen uppgår minst till 10 procent och ofta till 100 procent eller mer, se till exempel [5], [8] och [12], beroende på överskattning av byggnadens värmeförluster samt att komponenter vid dimensionering i allmänhet väljs i större storlekar än beräknat. Som exempel kan nämnas att mindre radiatorer normalt säljs i storlekar på intervall om procent. Ytterligare överdimensionering av radiatorsystemet kan uppkomma efterhand som resultat av energibesparande åtgärder i en byggnad såsom fönsterbyte, tilläggsisolering eller installation av värmeåtervinning i ventilationssystemet. Vad blir då konsekvensen av att vi har ett överdimensionerat radiatorsystem? Om systemet körs som om det var korrekt dimensionerat, med avseende på flöde och framledningstemperatur, kommer inomhusluften att bli övervärmd. Ett system med väl fungerande termostatiska radiatorventiler kan dock, åtminstone i teorin, strypa flödena så att korrekt inomhustemperatur erhålls. Andra möjligheter är att de boende själva skruvar åt radiatorventilerna för att sänka temperaturen, att de klagar hos fastighetsskötaren, som kan kompensera framledningstemperaturen genom att skifta ned temperaturprogrammet, eller att överskottsvärmen helt enkelt vädras ut. Till ett givet system med dess eventuella överdimensionering anpassas ett temperaturprogram. Hur detta kommer att se ut beror bland annat på hur stort radiatorflödet är. Om radiatorerna t ex överdimensioneras redan vid projekteringen blir även radiatorkretsens cirkulationspump överdimensionerad i lika hög grad. Detta innebär att om radiatorytan är överdimensionerad med 100 procent så blir radiatorflödet dubbelt så stort jämfört med erforderligt flöde. I övrigt antas att radiatorflödet är konstant under drift (vi bortser här från tillfälliga variationer orsakade av termostatventiler) och att temperaturkurvorna anpassas till byggnadens uppvärmningsbehov för att undvika övervärmning. I Figur 2.1 nedan visas fram- och returledningstemperatur i ett traditionellt 80/60 C-system tillsammans med primär framledningstemperatur (till höger). 11

12 Den vertikala linjen mitt i diagrammet indikerar T DUT, i detta fall -15 C. Kurvorna möts vid balanstemperaturen, T g, här 17 C. Ett överdimensionerat system kan liknas vid ett korrekt dimensionerat system som arbetar vid ett större utomhustemperaturintervall än det faktiska genom att den dimensionerande punkten flyttat sig åt vänster i diagrammet. Enligt ett sådant resonemang kan temperaturkurvorna ritas om för ett nytt temperaturområde. En överdimensionering innebär att radiatorsystemet skulle klara uppvärmningen av byggnaden vid betydligt lägre utomhustemperaturer. 100 procent överdimensionering innebär en fördubbling av temperaturintervallet mellan dimensionerande utetemperatur och balanstemperaturen. Vi kan räkna fram en ny T DUT som: T DUT,os = T g 2 (T g T DUT ) = 17 2 (17 ( 15)) = 47 C Enligt den nya temperaturkurvan som också visas i figur 2.1 kan en lägre framledningstemperatur erhållas för varje utomhustemperatur inom det normalt gällande temperaturintervallet. En konsekvens av att 80/60 C-fallet inträffar vid den nya, teoretiska, T DUT,os är att temperaturfallet i radiatorsystemet vid verkliga T DUT endast är 10 C (55/45 C) istället för 20 C i o m att även cirkulationspumpen är 100 procent överdimensionerad. Den gröna linjen underst i figuren visar den logaritmiska medeltemperaturen mellan radiatorernas yta och inomhusluften. Figur 2.1 Jämförelse av fram- och returtemperaturer utan överdimensionering respektive med 100 procent överdimensionering kompenserad genom sänkt temperaturprogram, 55/45 C. Figure 2.1 Comparison between supply and return temperatures with no oversizing and 100 per cent oversizing respectively, compensated by a lowered temperature program, 55/45 C. 12

13 Ett annat sätt att kompensera för överdimensionerad radiatoryta är att behålla framledningstemperaturen till radiatorerna och minska flödet kraftigt. Därmed erhålls en så kallad lågflödesinjustering, se Figur 2.2 Detta är en mindre vanlig, men förekommande, metod som började få spridning i Sverige på 1970-talet, se till exempel [1]. Rent teoretiskt borde ett sådant driftfall åstadkommas automatiskt om radiatorerna utrustas med termostatventiler. I praktiken måste dock systemet injusteras hydrauliskt för att undvika obalans och övervärmning av byggnader orsakad av begränsningar i termostatventilernas funktion. Observera att radiatorns logaritmiska medeltemperatur är densamma för de modifierade kurvorna både i Figur 2.1 och Figur 2.2. Detta är en nödvändighet för att den överförda effekten ska bli densamma. Figur 2.2 Jämförelse av fram- och returtemperaturer utan överdimensionering respektive med 100 procent överdimensionering kompenserad genom lågflödesinjustering, temperaturprogram, 80/32 C. Figure 2.2 Comparison between supply and return temperatures with no oversizing and 100 per cent oversizing respectively, compensated by a low flow balancing, temperature program, 80/32 C. I Figur 2.3 visas ett tredje injusteringsalternativ där cirkulationsflödet från det projekterade fallet använts vilket innebär ett temperaturfall på 20 C vid den faktiska T DUT. För att undvika övervärmning har temperaturkurvorna skiftats ned även här så att den överförda effekten halveras jämfört med ursprungsfallet. Detta medför att driftsförutsättningarna ändras till en ungefärlig 60/40 C-dimensionering. Även här är självfallet den logaritmiska medeltemperaturen densamma. 13

14 Figur 2.3 Jämförelse av fram- och returtemperaturer utan överdimensionering respektive med 100 procent överdimensionering kompenserad genom sänkt temperaturprogram, 60/40 C. Figure 2.3 Comparison between supply and return temperatures with no oversizing and 100 per cent oversizing respectively, compensated by a lowered temperature program, 60/40 C. Avslutningsvis kan konstateras att var och en av de ovan nämnda metoderna kompenserar för överdimensionering av radiatorytorna. Den första metoden leder till onödigt högt cirkulationsflöde och därmed en måttlig avkylning av radiatorflödet vilket ger en relativt hög primär returtemperatur. Den andra metoden leder till hög framledningstemperatur men ger i gengäld ett lågt cirkulationsflöde medan den tredje metoden ger lägre framledningstemperatur vid normalt cirkulationsflöde. Det kommer att visas längre fram att metod två och tre är i stort sett ekvivalenta med avseende på avkylning av primärvatten i fjärrvärmecentralen så länge cirkulationsflödet hålls konstant. 2.2 Lågflödesinjustering av radiatorsystem Lågflödesinjustering av överdimensionerade radiatorkretsar har fått sin ursprungliga spridning i Sverige, under namnet Kirunametoden, tack vare metodens uppfinnare Östen Sandberg [1]. Förutsättningarna för en lyckad lågflödesinjustering är de samma som för optimering av primärvattnets avkylning, varför metoden här kommer att beskrivas i korthet. Målet med lågflödesinjustering är att åstadkomma rätt inomhustemperatur i den uppvärmda byggnadens alla utrymmen. Med rätt temperatur menas inte samma tem- 14

15 peratur, tvärtom strävar man efter att göra det tekniskt möjligt att kunna tillgodose varierande temperaturkrav i byggnaden, i synnerhet krav på temperatur som är högre än genomsnittet. Grunden för den använda tekniska lösningen är att man dimensionerar systemets radiatorer för låga flöden och stora temperaturfall, vilket kräver radiatorytor som är större än vid traditionell dimensionering, samtidigt som systemets rörledningar dimensioneras för sedvanligt höga flöden. Tekniskt sett motsvarar detta en 55/45 C-dimensionering. Den största fördelen med detta förfarande är att tryckfallet i ledningarna blir relativt litet och då kommer alla radiatorer arbeta vid ungefär samma differenstryck, vilket väsentligt förenklar radiatorernas dimensionering och injustering. En annan viktig fördel är att alla radiatorer i ett sådant system får reservkapacitet. De arbetar ju vid ett lågt flöde, varför det finns utrymme för att öka flödet och därmed öka den avgivna värmeeffekten [2]. En lågflödesinjusterad radiators driftsegenskaper är lättare att förstå om man analyserar de s.k. radiatordiagrammen som visas i Figur 2.4 och 2.5. Vi utgår här ifrån en radiator som är dimensionerad för 80ºC framledningstemperatur och 20ºC avkylning vid dimensionerande effekt. Den relativa lasten och det relativa cirkulationsflöde som krävs vid denna last betecknas 1,0 på diagrammets y- respektive x-axel. De heldragna kurvorna i diagrammet visar sambandet mellan avgiven effekt och cirkulationsflöde vid konstant framledningstemperatur. Vidare, visar de raka linjerna som utgår från origo flödets avkylning i radiatorn, medan de långstreckade kurvorna visar flödets returtemperatur. Diagrammet används primärt så att man väljer ett relativt flöde, förflyttar sig vertikalt upp i diagrammet tills man hittar en korsningspunkt med en heldragen linje som motsvarar den valda framtemperaturen, och så avläser man radiatorns avgivna effekt på y-axeln till vänster. Med hjälp av korsningspunkten och diagrammets övriga kurvor kan även temperaturfallet och returtemperatur avläsas. Ett annat sätt att använda diagrammet är att exempelvis välja en relativ effekt och identifiera vilken framtemperatur som är nödvändig för att denna effekt ska uppnås vid ett givet cirkulationsflöde. Vid konventionell injustering av radiatorer är vi främst intresserade av radiatorns dellastegenskaper, d.v.s. av vad som händer om den levererade framledningstemperaturen blir lägre medan cirkulationsflödet förblir oförändrat. Man kan avläsa i Figur 2.4 att om framtemperaturen sänks till 70ºC så blir avkylningen 16ºC och den levererade effekten sjunker till 80 procent (0,8 i figuren). Sänks temperaturen ytterligare, till 55ºC, så blir avkylningen bara 10ºC och den levererade effekten sjunker till 50 procent (0,5). Detta motsvarar normal effektreglering av radiatorkretsen då utetemperaturen varierar under året. Men vill man leverera 100 procent värmeeffekt, trots att framledningstemperaturen har sänkts som ovan, så får man öka radiatorytan, i vårt fall med 25 respektive 100 procent. Detta innebär utbyte av en radiator mot en som har större yta (effektavgivning), eller komplettering med fler radiatorer. Ytterligare en möjlighet är att man har att göra med radiatorer som redan är överdimensionerade. Då gäller det att hitta en framledningstemperatur som matchar graden av överdimensionering. Ett annat relevant fall är att man i ett befintligt system skulle behöva kompensera för effektbristen i något utrymme där det finns en korrekt dimensionerad radiator. I och 15

16 med att framtemperaturen normalt är fixerad måste detta göras genom att öka vattenflödet genom radiatorn, och det är här vi hittar den konventionella injusteringens svaga sida. Det framgår av diagrammet att en ökning av cirkulationen över normalnivån som systemet är utlagt för, har en begränsat inverkan på den avgivna effekten. Till exempel resulterar en höjning av flödet med 50 procent i att värmeavgivningen ökar med endast 8 procent. Samtidigt ökar tryckfallet till mer än det dubbla (faktor 2,25, se x-axeln). Figur 2.4 Radiatordiagram som beskriver hur en radiator fungerar vid olika framledningstemperaturer och flöden. Den dimensionerande framtemperaturen är 80ºC. Vid normalflöde, 1,0, och 20ºC avkylning, avges normal effekt, 1,0. Returtemperaturen blir = 60ºC. Man ser att värmeavgivningen utefter kurvorna för konstant framtemperatur inte är proportionell mot flödet. Figure 2.4 Diagram describing how a radiator is functioning with different supply temperatures and flows. The design temperature is 80 C. With normal flow, 1.0, and 20 C cooling, the heat output is normal, 1.0. The return temperature is = 60 C. One can see that the heat output following the curves for constant supply temperature is not proportional to the flow. Således är det problematiskt att öka värmeavgivningen i en enskild radiator i ett högflödessystem genom hydraulisk injustering. Dessutom påverkas systemets övriga radiatorer av ett sådant ingrepp. I de flesta fall måste man därför istället höja framtemperaturen för att önskad värmeavgivning ska erhållas i de specifika radiatorerna. En temperaturhöjning påverkar dock alla radiatorer och därför måste en omjustering av radiatorstammar eller av vissa radiatorer genomföras om övervärmning av byggnaden 16

17 ska undvikas. Detta är kostsamt och tidsödande, och görs därför sällan i praktiken. Resultatet blir förhöjd energianvändning i och med att delar av byggnaden får en alltför hög rumstemperatur. I Figur 2.5 visas hur värmeavgivningen påverkas av lågflödesinjustering. Tre olika driftfall visas då framtemperaturen hålls konstant vid 80ºC. Flödet sänks, från det som motsvarar standarddimensionering, med två respektive fem gånger (värde 1,0, 0,5 och 0,2 respektive i diagrammets x-axel). Avkylningen ökar då från 20ºC till 32 respektive 50 grader och den avgivna effekten sjunker från 100 procent till 80 respektive 50 procent. Alternativet med lägst flöde motsvarar det som visats i figur 2.2 i föregående avsnitt. I likhet med fallet då framtemperaturen sänks krävs det alltså större radiatorytor om systemet ska användas vid sänkt flöde. Med utökad yta och sänkt flöde har vi dock, vilket framgår av diagrammet, betydligt större möjlighet att öka värmeavgivningen hos enskilda radiatorer utan att hela systemet påverkas. Vi har ju inte ändrat Figur 2.5 Lågflödesinjustering inritad i ett radiatordiagram. Framledningstemperaturen är samma, 80ºC, medan cirkulationsflödet är sänkt två respektive fem gånger. Radiatorvattnets avkylning ökar till 32 respektive 50ºC och den avgivna effekten sjunker till 80 respektive 50 procent. Flödets relativa inverkan på värmeavgivningen ökar ju lägre flöde som väljs. Figure 2.5 Low flow balancing inserted in the radiator diagram. The supply temperature is kept constant, while the circulation flow is decreased two and five times respectively. The cooling of the space heating system increases to 32 and 50 C respectively and the emitted heat decreases to 80 and 50 per cent respectively. The relative impact from the flow on the heat output increases the lower the flow is chosen. 17

18 på dimensioneringen av systemets rörledningar och därför finns det möjlighet att höja flödet drastiskt för någon eller några få radiatorer utan att tryckfallen blir besvärande. Vi kan exempelvis se att en 50-procentig ökning av flödet, från 0,5 till 0,75 på x-axeln, resulterar i en 16-procentig ökning av värmeavgivningen. För 100 procent ökning blir motsvarande siffra för värmeavgivningen 25 procent om man utgår från relativt flöde 0,5 och 50 procent om man utgår från relativt flöde 0,2. Flödets relativa inverkan på värmeavgivningen ökar alltså ju lägre cirkulationsflöde som väljs som utgångspunkt. Observera att tryckfallsökningen i stammar och fördelningsrör, orsakad av flödesökning i ett mindre antal av systemets radiatorer, blir relativt liten beroende på sammanlagring. Lägre flöde har även andra fördelar, såsom färre ljudproblem och lägre energianvändning för cirkulationspumparnas drift. Termostatventiler får ökad auktoritet jämfört med högflödesdrift vilket ger ett mer följsamt system samtidigt som behovet av strypventiler för individuell injustering av stammar försvinner. Dessutom kan man, i system som är projekterade som lågflödessystem från början, optimera värmeväxlare för ungefär samma strömningshastigheter på både primär- och sekundärsida och fjärrvärmevattnets returtemperatur blir därmed lägre. Man får även uppmärksamma nackdelar med lågflödesinjustering. En uppenbar nackdel är högre radiatorkostnad som i viss mån balanseras av att ventiler för injustering av radiatorstammar inte längre behövs och att en mindre cirkulationspump kan väljas. Det finns åsikter att termostatventiler slammar igen lättare i lågflödesinstallationer och behöver sättas igång i början av uppvärmningssäsongen. Möjligen skulle detta kunna bero på att tryckfallet över termostatventilerna blir lägre vid lågt flöde då man varvar ner den befintliga cirkulationspumpen eller installerar en mindre pump. Fenomenet kan även vara kopplat till enskilda ventilfabrikat. En annan nackdel är att hög framledningstemperatur, som lågflödesinjusteringen kännetecknas av, kan leda till försämrad avkylning av primärvatten om fjärrvärmevattnets framledningstemperatur blir för låg. Lägre flöde leder normalt till ökade temperaturfall i fördelningsledningar, men å andra sidan ökar avkylning av radiatorvattnet i radiatorerna proportionellt ungefär lika mycket. VVS-konsulter som arbetar med lågflödesinjustering anser att det dåliga ryktet som lågflödesinjustering ofta får beror på att man försöker tillämpa metoden utan att ha förstått idén. Möjligheten att kunna variera effektuttaget i enskilda utrymmen i ett lågflödesinjusterat radiatorsystem ger enligt VVS-konsulter möjlighet till ett förfarande kallat energijägararbete. Förfarandet innebär att man i en byggnad som är preliminärt injusterad, successivt sänker radiatorvattnets framledningstemperatur. Detta görs tills man får klagomål från någon av hyresgästerna att det är för kallt. Man kontrollerar då inomhustemperaturen hos hyresgästen och undersöker den aktuella lägenheten med avseende på värmeläckage, åtgärdar eventuella fel (t ex avluftar radiatorer, renoverar eller byter termostatventiler, tätar fönster och dörrar, injusterar ventilationen) och, vid behov, ökar flödet i de aktuella radiatorerna. Därefter fortsätter man den generella temperatursänkningen tills det kommer nya klagomål. Vid enstaka klagomål upprepar man åtgärderna enligt ovan. Är det fler som börjar klaga så höjer man temperaturnivån något och energijakten är avslutad. Man anser att en genomsnittlig besparing uppnås genom detta förfarande resulterar i procent energibesparing i fastigheten. 18

19 3. optimering av radiatorprogram teori Detta avsnitt behandlar de teoretiska förutsättningarna för ett experiment där radiatorflödet sänks i syfte att förbättra avkylningen av primärvatten i radiatorkretsens värmeväxlare. 3.1 Allmänt Hur mycket ändras den primära returtemperaturen, T fjv,ret, då det sekundära cirkulationsflödet ändras? Låt oss först beakta radiatorkretsens (egentligen en radiators) egenskaper först. Vi är vana vid ett tänkande att man utifrån den aktuella byggnadens värmebehov och den tillgängliga radiatorytan väljer ett lämpligt temperaturprogram för ett givet cirkulationsflöde i radiatorerna. Temperaturprogrammet beror då på rådande utetemperatur och realiseras genom att en regulator ger korrekt primärflöde i fjärrvärmecentralens värmeväxlare, så att erforderlig framledningstemperatur i radiatorsystemet erhålls. Värmeflödet från primärvatten, via sekundärvatten, till inomhusluften kan beskrivas av formeln: där ( ) ( ) Q& = m& c T T = m& c T T = K ΔT m rad fjv p fjv, fram fjv, ret, radvvx rad p rad, fram rad, retur rad log, rad (3.1) Q & rad överfört värme, W m& vattenflöde, kg/s c p vattnets specifika värmekapacitet, J/kgK T temperatur, ºC K rad radiatorernas värmeavgivningskoefficient, W/K ΔT log,rad logaritmisk medeltemperaturdifferens mellan radiatoryta och inomhusluft, K m radiatorexponent beräknad enligt SS-EN 442 [11] 3.2 Radiatorsystemets prestanda Vad händer nu med temperaturerna T rad,fram och T rad,retur om cirkulationsflödet, m&, rad sjunker medan Q & ska förbli oförändrad? Självfallet måste radiatorvattnets uppvärmning i värmeväxlaren öka lika mycket som dess flöde har sjunkit, så att produkten m& rad (T T ) förblir konstant. Vid exempelvis lågflödesinjustering förändras tem- rad rad,fram rad,retur peraturerna för att motsvara flödesminskningen, d.v.s. T rad,fram ökar och T rad,retur minskar. Q & förändras inte så länge radiatorflödets temperaturförändringar inte påverkar den rad logaritmiska medeltemperaturskillnaden, ΔT log,rad, mellan radiatorytan och inomhusluften. ΔT log,rad definieras enligt: (3.2) 19

20 Δ Tlog, rad = T ln T ( Trad, fram Trad, retur ) rad, fram rad, retur T T inomhus inomhus Av detta följer att för en given framledningstemperatur och given inomhustemperatur fås en given returtemperatur som kan beräknas för ett önskat värde på ΔT log,rad. I det sammanhanget kan man undra hur radiatorflödet inverkar på radiatorns värmeavgivning. Flödet ingår inte i det sista ledet i ekvation (3.1), vilket kan verka konfunderande. Flödets variationer påverkar dock inte direkt radiatorytans värmeavgivande förmåga därför att värmeövergångsmotståndet mellan radiatorvattnet och radiatorväggen inuti radiatorn är minst tio gånger lägre än motsvarande motstånd mellan radiatorytan och inomhusluften. Flödet påverkar däremot vattnets avkylning genom att vattnets uppehållstid i radiatorn förändras och därmed påverkas radiatorytans medeltemperatur. En minskning av flödet innebär att vattnets uppehållstid i radiatorn ökar, och därmed ökar avkylningen. Resonemanget ovan leder i praktiken till att om värmeeffekten som tillförs radiatorvattnet i värmeväxlaren hålls konstant av reglerutrustningen, oberoende av hur sekundärflöde och de sekundära temperaturerna varierar, så kommer varje förändring av sekundärflödet att resultera i att en ny framledningstemperatur och en ny returtemperatur kommer att ställa in sig automatiskt så att radiatorn kan avge den tillförda effekten. Inomhusluftens temperatur kommer då att hållas konstant under förutsättning att den tillförda värmeeffekten överensstämmer med byggnadens aktuella värmeförluster. Låt oss studera följande händelsekedja. Anta att sekundärflödet sjunker något. Sekundärvattnets uppehållstid i värmeväxlaren ökar och därmed ökar vattnets framledningstemperatur. Den nya temperaturen når radiatorn. Även här har uppehållstiden ökat vilket i stora drag kompenserar för den förhöjda temperaturen. Returtemperaturen kommer att sjunka något och förändringen når fram till värmeväxlaren så småningom. Vid konstant värmetillförsel och konstant sekundärflöde måste sekundärvattnets temperaturhöjning i värmeväxlaren vara konstant, varför framtemperaturen måste följa förändringar i returtemperaturen, jämför ekvation (3.2). Motsvarande förlopp kommer att kunna ses längre fram då fältförsöken redovisas, (Figur 4.3). Ovan nämnda fenomen har en begränsning. Rent teoretiskt kan cirkulationsflödet minskas godtyckligt, men i verkligheten kan den då stigande T rad,fram aldrig överstiga primärvattnets framtemperatur samtidigt som den sjunkande T rad,retur kan aldrig bli lägre än gällande rumstemperatur i den aktuella byggnaden. Det är uppenbart att den stipulerade avkylningen i radiatorkretsen aldrig kan bli större än differensen T fjv,fram T luft,inne. Bara för att åstadkomma T rad,fram lika med T fjv,fram skulle ett oändligt stort primärflöde i radiatorväxlaren krävas. I praktiken sjunker därför den tillförda värmeeffekten om en alltför hög sekundär temperaturdifferens uppstår. 20

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

OPTIMAL OCH ROBUST DRIFT AV FJÄRRVÄRMECENTRALER AVKYLNING OCH EGENSKAPER VID ELAVBROTT

OPTIMAL OCH ROBUST DRIFT AV FJÄRRVÄRMECENTRALER AVKYLNING OCH EGENSKAPER VID ELAVBROTT OPTIMAL OCH ROBUST DRIFT AV FJÄRRVÄRMECENTRALER AVKYLNING OCH EGENSKAPER VID ELAVBROTT Patrick Ljunggren Augusti 2006 Licentiatavhandling Avdelningen för Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper

Läs mer

Konsten att styra RADIATORSYSTEM. Artikel i VVS-forum 10/11, 1993

Konsten att styra RADIATORSYSTEM. Artikel i VVS-forum 10/11, 1993 Konsten att styra RADIATORSYSTEM Artikel i VVS-forum 10/11, 1993 För varmt i vissa rum och för kallt i andra. Det är ett vanligt tillstånd i många byggnader. Termostatventiler och olika extrautrustningar

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder

Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder Umeå universitet 2005-05-25 Tillämpad fysik och elektronik I samarbete med Umeå energi Utnyttjande av fjärrvärmereturen för uppvärmning av bostäder Examensarbete i energiteknik, 20 poäng Daniel Hedman

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Roth Fördelarshunt Pro

Roth Fördelarshunt Pro Roth Fördelarshunt Pro Med termisk reglerventil för konstant framledningstemperatur och helautomatiskt varvtalsstyrd cirkulationspump. Fördelarshunten används tillsammans med Roth Golvvärmefördelare och

Läs mer

Fjärrvärmeanslutna byggnaders värme- och varmvattensystem samverkan, komfort och sårbarhet

Fjärrvärmeanslutna byggnaders värme- och varmvattensystem samverkan, komfort och sårbarhet ISRN LUTMDN/TMHP--07/7052--SE ISSN 0282-1990 Fjärrvärmeanslutna byggnaders värme- och varmvattensystem samverkan, komfort och sårbarhet Per-Olof Johansson Licentiatavhandling Avdelningen för Energihushållning

Läs mer

förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem rapport 2010:2

förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem rapport 2010:2 förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem rapport 2010:2 0 5 10 15 förbättrad teknik för fjärrvärme till byggnader med vattenburna värmesystem patrick lauenburg doktorsavhandling

Läs mer

TORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE

TORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDE i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla

Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla Alfa Lavals produkter för fjärrvärme- och fjärrkyla concepts for flow technology ALFA LAVAL AQUASTAR / MICRO STC2 / MINI CITY / MINI ECO AT 8482AS Alfa Laval AquaStar Varmvattencentral för lägenheter och

Läs mer

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26

Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Exempel på tillämpningar med energibesparing Av: Mats Bäckström 2010-03-26 Begränsa returtemperaturen Genom att tillfälligt sänka värmeventilen så sänks fjärrvärmecentralens returtemperatur. Det går tex

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Kirunametoden Jämförelse emot en konventionell injusteringsmetod

Kirunametoden Jämförelse emot en konventionell injusteringsmetod AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Kirunametoden Jämförelse emot en konventionell injusteringsmetod Jan Thomas Micael Fors Maj 2013 15 poäng/nivå C Energisystem Energisystemingenjörsprogrammet Examinator: Nawzad

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh)

Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) 1(12) Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) Danfoss ECL300 Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Komponentförteckning- HW28/10 (13-20 lgh).

Läs mer

Energispecialist Byggnader. Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8. av Jacob Rylander

Energispecialist Byggnader. Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8. av Jacob Rylander Energispecialist Byggnader Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander Examensarbete KYH - Energispecialist Byggnader, Stockholm 2013 Ombyggnad av värmesystemet BRF London 8 av Jacob Rylander

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät

konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät konsekvenser av mindre styrventiler i distributionsnät Håkan Lindkvist och Håkan Walletun, ZW Energiteknik AB Forskning och Utveckling 24:15 KONSEKVENSER AV MINDRE STYRVENTILER I DISTRIBUTIONSNÄT Håkan

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES

GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES GRUNDFOS COMMERCIAL BUILDING SERVICES Grundfos pumpar och kunskap om värmesystem Vänta inte för länge med att kontakta Grundfos! Vi hjälper dig att planera för framtiden När du planerar ett värmesystem

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

FUNKTION HOS 1-RÖRS RADIATORSYSTEM AVKYLNING, KOMFORT OCH STABILITET

FUNKTION HOS 1-RÖRS RADIATORSYSTEM AVKYLNING, KOMFORT OCH STABILITET Forskning och Utveckling FOU 2003:95 FUNKTION HOS 1-RÖRS RADIATORSYSTEM AVKYLNING, KOMFORT OCH STABILITET Stefan Petersson, FVB ab Bernt-Erik Nyberg, N Consulting Sweden FUNKTION HOS 1-RÖRS RADIATORSYSTEM

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Metoder för lastprioritering i fjärrvärmecentraler

Metoder för lastprioritering i fjärrvärmecentraler UPTEC ES10030 Examensarbete 20 p December 2010 Metoder för lastprioritering i fjärrvärmecentraler Andreas Eriksson Abstract Metoder för lastprioritering i fjärrvärmecentraler Load priority in district

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Orion 2 Instruktionsmanual Orion 2

Orion 2 Instruktionsmanual Orion 2 Orion 2 Instruktionsmanual Orion 2 Fabrikat:.2.1-1 201-02-20 1 av 11 Innehållsförteckning 1. Installation av central 1.1 Montage på vägg 1.2 Rörinstallation 1. Elektrisk installation 1.4 Värmemängdsmätare

Läs mer

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE

TA-Therm. Termostatisk cirkulationsventil ENGINEERING ADVANTAGE VVC-ventiler TA-Therm Termostatisk cirkulationsventil Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE Termostatventilen för automatisk injustering av

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Bruksanvisning. Siemens Building Technologies AG 431926360c 1/24

Bruksanvisning. Siemens Building Technologies AG 431926360c 1/24 Bruksanvisning för Reglercentral Landis & Staefa RVL470 Apparatöversikt vad finns var?... 2, 3 Vad betyder symbolerna i teckenrutan... 4 När du vill ha information... 5 Hur fungerar de olika driftprogram...

Läs mer

TP Orion Danfoss ECL 110

TP Orion Danfoss ECL 110 Instruktionsmanual TP Orion Danfoss ECL 110 Fabrikat: Törnlinds VVS AB, Sala Försäljning: Innehållsförteckning 1. Installation av aggregatet 1.1 Montage på vägg 1.2 Rörinstallation 1.3 Elektrisk installation

Läs mer

Studie av Karlskogas fjärrvärmenät för att sänka

Studie av Karlskogas fjärrvärmenät för att sänka Studie av Karlskogas fjärrvärmenät för att sänka returtemperaturen Studies of Karlskoga district heating system to reduce the return temperature Malin Dahlsberg Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Så fungerar fjärrvärme

Så fungerar fjärrvärme Fjärrvärmehandboken Innehåll 4 Fjärrvärmens idé 5 Så fungerar fjärrvärme 7 Olika kopplingsprinciper 8 En effektiv fjärrvärmecentral 9 Skötsel av fjärrvärmeanläggningen 10 Den tvåstegskopplade fjärrvärmecentralen

Läs mer

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör LK Markvärme Allmänt LK Markvärme är ett rörsystem avsett för att hålla snö- och isfritt på gator, torg, körramper, trafikytor, broar, lastbryggor mm. Grundkomponenter i markvärmesystemet är fördelare,

Läs mer

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007

EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS. - möjligheter för både kund och leverantör. Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 1 EFFEKTBESPARING VID FJÄRRVÄRMELEVERANS - möjligheter för både kund och leverantör Författare: Gunnar Nilsson November, 2007 0. Inledning Om fjärrvärmebranschen ska kunna stärka sin marknadsposition måste

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN

INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN INGÅR I HUSPÄRMEN FLIK 5 2010-02-07 1(6) INFORMATION OM VATTEN, VÄRME OCH AVLOPP I SAMFÄLLIGHETEN 1. KORT BESKRIVNING AV SYSTEMET Hetvatten distribueras av Södertörns Fjärrvärme AB till vår undercentral.

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 Sammanfattning Värmebehovet för uppvärmning av en

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Lars Ekberg Åsa Wahlström CIT Energy Management 2012-04-11 Sammanfattning Denna förstudie behandlar

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER

DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER 1 DRIFT & SKÖTSEL HUS MED GOLVVÄRME & VATTENRADIATORER 2 2. SYSTEMBESKRIVNING GOLVVÄRMESYSTEMET Golvvärmesystemet består av en värmekälla som värmer vatten till radiatorer och golvvärme, vattentemperaturen

Läs mer

Optimal dimensionering av ett radiatorsystem i ett fjärrvärmesystem

Optimal dimensionering av ett radiatorsystem i ett fjärrvärmesystem Optimal dimensionering av ett radiatorsystem i ett fjärrvärmesystem Martin Karlsson Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets Teknisk högskola. (löpnr. som tilldelas) Sammanfattning

Läs mer

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se

Luft/vatten. Hydrobox. www.ecodan.se Luft/vatten Hydrobox www.ecodan.se Hydrobox - det tysta, effektiva och miljövänliga värmesystemet för villor Ecodan Hydrobox är Mitsubishi Electrics tysta, effektiva och miljövänliga värmesystem som ger

Läs mer

GEMINA TERMIX VVX GEMINA TERMIX ANVÄNDARHANDLEDNING TERMIX VVX

GEMINA TERMIX VVX GEMINA TERMIX ANVÄNDARHANDLEDNING TERMIX VVX GEMINA TERMIX VVX TERMIX VVX är en sammanbyggd villavärmeväxlare och innehåller ett komplett värmesystem med värmeväxlare för rumsuppvärmning och värmeväxlare för tappvarmvatten. GEMINA TERMIX LSV9896508.doc/08.02.2005

Läs mer

Jämförelse mellan funktionen hos radiatorsystem injusterade efter två principer

Jämförelse mellan funktionen hos radiatorsystem injusterade efter två principer Jämförelse mellan funktionen hos radiatorsystem injusterade efter två principer En analys av radiatortermostatventilens betydelse och reglerförmåga Comparison of two different adjustment principles in

Läs mer

Energideklaration BRF Gubbero 17

Energideklaration BRF Gubbero 17 Energideklaration Byggnadens ägare Kontaktuppgifter Ägarens namn: Personnr/Org.nr: Adress: Gubberogatan 17 Postnummer: 41663 Telefonnummer: Mobilnummer: 0761-647223 E-postadress: fatimalidholm@live.se

Läs mer

Princip REDAN vattenvärmare med PM-regulator

Princip REDAN vattenvärmare med PM-regulator Fjärrvärmecentraler Princip REDAN vattenvärmare med PM-regulator Vattenvärmardelen i REDAN villacentraler består av en lödd plattvärmeväxlare (2) och en inbyggd regulator (1). Kallvattnet leds genom regulatorn

Läs mer

Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning

Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning Differenstrycksregulator (PN 16) AVPL monteras i returen, justerbar inställning Användning AVPL används på primärsidan på värmeväxlare i mindre anläggningar typ en- eller tvåfamiljshus. Regulatorn kan

Läs mer

THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus

THERMOTECH MultiLevel. Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus THERMOTECH MultiLevel Koncept för vattenburen golvvärme i flervåningshus Kv. Pärllöken, ÖrebroBostäder 2011 MULTILEVEL - ENERGISMART PÅ FLERA PLAN! Det vanligaste sättet att tillföra värme i flervåningshus

Läs mer

Smart effektivisering av värmesystemet höjer din fastighets värde

Smart effektivisering av värmesystemet höjer din fastighets värde Smart effektivisering av värmesystemet höjer din fastighets värde Konceptet Danfoss Renovation+ för tvårörs-värmesystem ger optimerad hydronisk balans- och temperaturkontroll i flerfamiljshus. 61% av lägenhetsinnehavare

Läs mer

Uponor Fluvia Push 12 UPONOR FLUVIA PUSH 12 TH-X & WL-X

Uponor Fluvia Push 12 UPONOR FLUVIA PUSH 12 TH-X & WL-X Uponor Fluvia Push 12 UPONOR FLUVIA PUSH 12 TH-X & WL-X 12 2014 5045 Uponor Fluvia Push 12 Pump- och shuntgrupp för golvvärme i enstaka rum NY OCH FÖRBÄTTRAD VERSION AV PUSH 12 Golvvärmeinstallation i

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden

17.10 Hydrodynamik: vattenflöden 824 17. MATEMATISK MODELLERING: DIFFERENTIALEKVATIONER 20 15 10 5 0-5 10 20 40 50 60 70 80-10 Innetemperaturen för a =1, 2och3. Om vi har yttertemperatur Y och startinnetemperatur I kan vi med samma kalkyl

Läs mer

AUTOMIX 10 MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

AUTOMIX 10 MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING AUTOMIX 10 AUTOMIX 10 (SE) 0508 MONTERINGS- OH BRUKSANVISNING ALLMÄNT AUTOMIX 10 är en avancerad, kompakt shuntautomatik för vattenburen värme i radiator- och golvärmeanläggningar. Installationen görs

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka

Allmän information om värmepump IVT 490. Installerade hos Brf Tallstigen 2, Nacka Brf Tallstigen 2 Detta utbildningsmaterial är endast avsett för borättsägare inom Brf Tallstigen 2 och får därför inte kopieras för annat ändamål. Vid oklarhet kontakta ansvarig för den Tekniska förvaltningen

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind

Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Sänkning av fjärrvärmetemperaturen för ökad elverkningsgrad Johan Dyrlind Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets Tekniska högskola. Vårterminen 2012 (löpnr. som tilldelas) Sammanfattning

Läs mer

Skötselråd. för din fjärrvärmeanläggning

Skötselråd. för din fjärrvärmeanläggning Skötselråd för din fjärrvärmeanläggning Innehållsförteckning 1. Principskiss fjärrvärmeanläggning 4 2. Fjärrvärmeanläggning 5 3. Värmemätare och smutsfilter 6 4. Värmeväxlare 7 5. Expansionskärl 8 6. Reglering

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Technical description with installation and maintenance instructions

Technical description with installation and maintenance instructions www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer