Energiläget år Christian Azar och Kristian Lindgren, med bidrag från Emi Hijino.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiläget år 2050. Christian Azar och Kristian Lindgren, med bidrag från Emi Hijino."

Transkript

1 Energiläget år 2050 Christian Azar och Kristian Lindgren, med bidrag från Emi Hijino. Avdelningen för fysisk resurteori Chalmers Tekniska Högskola Göteborgs Universitet Göteborg Tel:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1. INTRODUKTION 2. MÅL FÖR KLIMATPOLITIKEN 3. FRAMTIDSBILDER FÖR SVERIGE OCH VÄRLDEN 4. AKTIVITETER OCH ENERGIEFFEKTIVISERING 5. POTENTIALER FÖR FÖRNYBAR ENERGI 6. ENERGISCENARIER 2050 OCH VÄGEN DIT 7. GLOBALA POTENTIALER FÖR FÖRNYBAR ENERGI 8. ENERGIPRISER 9. KOSTNADER 10. KONSEKVENSER FÖR OLIKA SEKTORER 11. SLUTSATSER OCH SAMMANFATTANDE DISKUSSION REFERENSER APPENDIX

3 FÖRORD Denna rapport presenterar energiscenarier för Sverige. Arbetet har utförts på uppdrag av Klimatdelegationen. Målet har varit att visa hur Sverige kan minska koldioxidutsläppen med 50% respektive 75% fram till år Emi Hijino har skrivit delar av kapitel 4, samt bidragit med synpunkter till resten av rapporten. Vi har emottagit synpunkter från Björn Andersson, Peter Bohm, Bert Bolin, Leif Gustavsson, Tom Hedlund, Per Kågesson, Ulrika Lundqvist, Kerstin Lövgren, Annika Nilsson, Ingrid Råde, Peter Steen, Johan Swahn, Emin Tengström, Lars Westermark samt klimatdelegationens ledamöter och medarbetare vid avdelningen för fysisk resursteori. Dessa har varit mycket värdefulla för oss. Vi tackar Klimatdelegationen och FRN för finansiellt stöd.

4 SAMMANFATTNING Bakgrund Hotet om en förstärkt växthuseffekt betraktas av många som ett av de potentiellt sett allvarligaste globala miljöproblemen. Detta har lett till omfattande internationella förhandlingar, vilka resulterat i att de flesta av världens länder skrivit under FNs klimatkonvention. Klimatkonventionens långsiktiga målsättning är att halterna av koldioxid (och andra växthusgaser) i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som inte medför en "farlig" mänsklig påverkan på klimatsystemet. Vad som utgör en farlig nivå, är mer en politisk än en vetenskaplig fråga och det råder ingen enighet om vilken nivå vi bör stabilisera halterna på. I denna rapport redovisar vi hur Sveriges energisystem skulle kunna se ut om man på global nivå väljer att stabilisera halterna av CO 2 på 400 ppm samt 500 ppm. Båda dessa nivåer skulle kunna vara förenliga med en ökning av den globala medeltemperaturen med 2 o C, en förändring som av Stockholm Environment Institute betraktats som en högrisknivå (Rijsberman & Swart 1990). EU (1996) och Naturvårdsverket (SNV 1992) har antagit denna nivå som en långsiktig målsättning för klimatpolitiken. En stabilisering av koldioxidhalterna på dessa nivåer, skulle medföra kraftiga begränsningar av koldioxidutsläppen i Sverige, 75% respektive 50% till år 2050 (givet att alla länder får lika stora utsläppsrättigheter per capita och att jordens befolkning är 10 miljarder människor och Sveriges befolkning är 10 miljoner). Syftet med denna rapport är att undersöka möjligheten att nå dessa koldioxidmål i Sverige, samt illustrera hur vägen till dessa mål skulle kunna utformas. En viktig förutsättning för studien är att alla länder antas ha samma koldioxidbudget per capita. Konsekvenserna för Sverige av att ha betydligt hårdare krav än våra grannländer har således inte studerats. Metodik I studien har vi målat upp två olika framtidsvisioner: den ena har vi kallat för postmaterialistisk och den andra för materialistisk, den senare med en högre materiell konsumtion. Scenarierna har tagits fram på följande sätt: Vi har antagit aktivitets- och energieffektivitets nivåer inom olika sektorer. Därefter har vi uppskattat potentialen för förnybar energi i Sverige, och med hjälp av en energi-ekonomimodell genererat scenarier för de olika koldioxidbegränsningarna (se figur 1.1). 1

5 VISIONER FÖR ÅR 2050 Post-materialistisk Materialistisk 75% Reduktion 50% Reduktion 75% Reduktion Figur 1.1: Framtidsvisioner och koldioxidmål studerade i denna rapport. Aktivitetsnivåer och effektiviseringspotentialer I den materialistiska visionen stiger aktiviteten i de flesta sektorer med mellan 50 och 100% (fram till 2050 jämfört med idag). Exempelvis stiger behovet av elspecifika tjänster i bostäder och lokaler med 60% och uppvärmningsbehovet med 40% (till följd av större bostadsyta). Vi reser mer: bil (+50%) och flyg (+200%), och vi fraktar mer (lastbil + 100%). Verkstadsindustrin går upp med 200% (i monetära termer), och övrig industri (exempelvis pappers- och massaindustrin och stålindustrin) går upp med 30% (i fysiska termer). I den postmaterialistiska visionen ökar aktiviteten också, men inte lika kraftigt. Enda undantagen är personbilismen, där arbetsresandet minskar, men fritidsresandet ökar. Totalt sett ger detta en minskning med 15%. Lastbilstransporter och tung industri (i fysiska termer) ligger kvar på dagens nivå. Övriga sektorer ökar med mellan 15 och 150%. Antaganden om effektiviseringsnivåer bygger på bland annat Elmberg m fl (1996), Svensson och Kåberger (1992), IPCC (1996), Steen m fl (1997) samt en genomgång av potentialen inom industrin (Hijino & Azar, 1998). Vi har valt relativt konservativa antaganden. För alla sektorer utom personbilar och flyg ligger effektiviseringen på 40% eller något lägre fram till år Det motsvarar en effektivisering med 1%/år. Den kraftigaste effektiviseringen sker för personbilar på korta sträckor i den postmaterialistiska visionen. Vi har antagit en effektiviseringspotential på ca 70%, och att bilarna drar 0,3 l/mil. I tabell 4.8 och 4.9 sammanfattas antaganden om aktivitets- och effektiviseringsnivåer. Energitillförsel År 2050 ger vattenkraft 65 TWh/år. Biobränslen bidrar med 143 TWh/år i den postmaterialistiska och 188 TWh/år i den materialistiska visionen. Skillnaden beror på högre miljöambitioner i den postmaterialistiska visionen. Båda uppskattningarna ligger dock inom ramen för de flesta uppskattningar av vad som är miljömässigt hållbart. Maxvärden för vind har antagits vara TWh/år (den senare siffran gäller för den 2

6 materialistiska visionen), solel ligger på 6 TWh/år och solvärme ger totalt 9 TWh/år. Kärnkraften avvecklas före år Flyg går på oljebaserade bränslen och stålindustrin använder kol/koks. Ytterligare koldioxidutsläpp erhålls vid plastförbränning och cementproduktion. Det finns en interntionell marknad för el och vätgas. Vätgas från solenergi antas kosta drygt 50 öre/kwh och el närmare 70 öre /kwh. Olja och fossilgas är fortfarande tillgängliga år 2050, även om priserna antas ligga på 20 öre/kwh. Tillgången på kol är än större, och priset antas ligga kvar på 5 öre/kwh. Resultat energiscenarier Tre energiscenarier har tagits fram för åren : ett för den postmaterialistiska visionen och två för den materialistiska visionen. Dessa scenarier presenteras i kapitel 6. Här finns bara utrymme för en kortare presentation. Gemensamt för alla scenarier är att användningen av fossila bränslen minskar, att kärnkraften avvecklas samt att förnybara energislag, dvs sol, vind och biobränslen ökar. I alla scenarierna spelar biobränslen en dominerande roll och används för kraftvärmeproduktion, uppvärmning och i industrin som bränsle (se fig 1 och 2). Energitillförsel - postmaterialistiskt 450 TWh/år spillv. mm sol biobr vind biobr olja/kol fossilgas olja/kol kärnkr fossilgas vatten vatten Spillvärme etc Vätgas Solenergi Vindkraft Biobränslen Olja/kol Fossilgas Kärnkraft Vattenkraft Fig 1. Energitillförsel, År 2050 har utsläppen minksat med 75% jämfört med dagens nivå. I de två scenarier där koldioxidutsläppen minskar med 75%, används också betydande mängder biobränslen för metanolproduktion till transportsektorn. Det påverkar de övriga sektorernas energiförsörjning. Exempelvis leder användning av 3

7 biobränslen i transportsektorn till att biobränslen inte räcker till för hela uppvärmningssektorn. Det medför en ökad användning av värmepumpar. I figur 1 illustreras energitillförseln i den postmaterialistiska visionen. Energianvändningen minskar tillföljd av omfattande effektiviseringar. Biobränslen, vind och sol ersätter kärnkraft och fossila bränslen. Energitillförsel - materialistiskt TWh/år kärnkr biobr olja/ kol fossilgas fossilgas spillv. mm vind biobr olja/ kol vatten MtC sol MtC H2 Spillvärme etc Vätgas Solenergi Vindkraft Biobränslen Olja/kol Fossilgas Kärnkraft Vattenkraft Fig 2. Energitillförsel i de materialistiska scenarierna. 8 MtC syftar på fallet med en 50 procentig reduktion av koldioxidutsläppen, 4 MtC motsvarar en 75 procentig reduktion. I figur 2 illustreras energitillförseln för de två materialistiska visionerna. Även här äger omfattande effektiviseringar av energianvändningen rum, men dessa äts upp av ökade anspråk. Fram till år 2025 begränsas koldioxidutsläppen till 10 Mton C/år, men för år 2050 har vi studerat två koldioxidmål (4 resp 8 Mton C/år). I 8MtC scenariot (en halvering av utsläppen från dagens nivå) finns ett relativt stort utrymme för koldioxidutsläpp, varför nästan hela transportsektorn kan drivas på fossila bränslen, huvudsakligen olja, men även en del fossilgas. I 4MtC scenariot, finns inte detta utrymme, utan vägtransporterna drivs nästan uteslutande på förnybara bränslen, metanol samt vätgas (solenergibaserad). I figur 3 illustreras elproduktionen i den materialistiska visionen. Det framgår att avvecklingen av kärnkraft kompenseras genom en ökad användning av biobränslen och fossilgas för kraftvärmeproduktion, en expansion av vindkraften, solceller och elproduktion i massaindustrin (svartlutsförgasning). I fallet med en 75-procentig minskning av koldioxidutsläppen blir utrymmet för fossilgas begränsat. Dessutom åtgår drygt 50 TWh biobränslen för metanolproduktion. Det gör att även vätgas 4

8 används för elproduktion. Vätgasen är baserad på solenergi och importeras från länder med större solinflöde än Sverige. I kapitel 6 presenteras energitillförsel, energianvändning, elproduktion, elanvändning, transportsektorn samt uppvärmning för de olika scenarierna (fig ). Elproduktion - materialistiskt motkr kv bio kv foss svartlut TWh/år kärnkr kv-h2 kv foss vind kv bio el foss sol vind kv bio kv-h2 motkraft/svartlut solel vindkraft kv vätgas kv biobränsle kv fossilt el fossilt kärnkraft 40 vatten vatten vattenkraft MtC MtC Fig 3. Eltillförsel i den materialistiska visionen. 8 MtC syftar på fallet med en 50 procentig reduktion av koldioxidutsläppen, 4 MtC motsvarar en 75% reduktion. Slutsatser Är det möjligt att förverkliga dessa scenarier? Är de realistiska? Dessa frågor diskuteras i det avslutande kapitlet (kapitel 11). Man kan betrakta möjligheten att realisera dessa scenarier i tre olika perspektiv: ett tekniskt, ett ekonomiskt, och ett politiskt. I ett tekniskt perspektiv är det svårt att se några hinder för att förverkliga dessa scenarier. Alla tekniker som används i scenarierna är antingen redan kommersiella eller nära att kommersialiseras. Teknisk utveckling är dock nödvändigt för att förbättra vissa processer. I ett ekonomiskt perspektiv är det också svårt att se några oövervinnerliga hinder. Visserligen kan vi förvänta oss högre energipriser, men eftersom energikostnaden i samhället utgör en relativt liten del av de totala kostnaderna, handlar det om relativt små extra kostnader i jämförelse med förväntad BNP utveckling. En uppskattning av 5

9 de samhällsekonomiska kostnaderna för att nå dessa mål har legat utanför ramen för denna studie, men vissa intressanta observationer kan ändå göras. Även om man kan förvänta sig att det är svårare att nå dessa koldioxidmål på global nivå, råder det (i stort sett) enighet bland energi-ekonomimodellerare att kostnaden för att nå dessa mål inte överstiger 5% av världens BNP. I flera studier (OECD 1993) antas världens BNP vara ca 5,4 gånger större år 2100 än idag, varför "kostnaden" innebär att vi blir 5,1 gånger rikare (se kapitel 9). Alltså: vi kan bli rikare och minska koldioxidutsläppen samtidigt, även enligt de mer pessimistiska studierna. För Sveriges del torde det vara ännu billigare att nå dessa koldioxidmål eftersom vi har så god tillgång på biobränslen och vattenkraft, dvs billig förnybar energi. Frågan om vi kan nå dessa koldioxidbegränsningar är i grund och botten således en politiskt fråga. Insikten om att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, kanske kan öka beredvilligheten bland politiker att fatta de nödvändiga besluten. 6

10 1. INTRODUKTION "Three things influence human thought: climate, politics, and religion." Voltaire Efterfrågan på energi i världen ökar. I Syd växer kraven och förhoppningarna på att nå en materiell levnadsstandard som ligger nära Nords. Och i Nord är kraven fortfarande starka på att få mer. Samtidigt växer befolkningen, främst i Syd, och någon gång under nästa århundrade lever troligtvis 10 miljarder människor på vår planet. Samtidigt som efterfrågan på energi ökar, väcks allt starkare krav på att användningen av fossila bränslen ska minska. Det handlar om att minska koldioxidutsläppen för att undvika potentiellt sett allvarliga globala klimatförändringar. FNs klimatkonvention, antagen i Rio 1992, och förstärkt i Kyoto 1997, är ett första steg på vägen mot målet om minskade koldioxidutsläpp. För att undersöka hur energisystemen, inklusive transportsystemet, kan förändras så att långtgående koldioxidmål kan uppnås, kan man utveckla scenarier för en bärkraftig framtida energi- och materialanvändning. Denna typ av arbete har en lång historia. Tidiga exempel från den svenska litteraturen utgörs av Eriksson och Eriksson (1980) och Lönnroth m fl (1978). Den förstnämnda framtidsvisionen Sverige 2020 utvecklade ett heltäckande energi- och materialanvändningsscenario för Sverige, emedan det senare scenariot "sol eller uran" fokuserade specifikt på energisystemet. Författarna drog slutsatsen att det på några decennier var möjligt för Sveriges energisystem att bli helt fritt från kärnkraft och fossila bränslen. I Lönnroth m fl (1978) visades att detta var möjligt utan att sätta käppar i hjulen för en fortsatt kraftig expansion av produktionen av varor och tjänster i Sverige. På senare tid har arbetet med att utveckla energiscenarier intensifierats kraftigt. Det handlar om nationella såväl som globala scenarier. Nationella och regionala scenarier som pekar på möjligheten att nå låga koldioxidutsläpp samtidigt som välfärden bibehålls innefattar, utöver tidigare nämnda, t ex WWF (1996) som illustrerar hur EU skulle kunna minska koldioxidutsläppen med 15% fram till år 2005, Miljö & Energiministeriet (1995) som utvecklar ett scenario för Danmark där koldioxidutsläppen minskar med 65% till år Liknande scenarier där förnybar energi spelar en dominerande roll tillhandahålls i Elforsk (1996), Harvey m fl (1997) och Meyer m fl (1993). En diskussion kring förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart energisystem på nationell såväl som global nivå finns tillgänglig i Holmberg (1997). Scenarier på global nivå omfattar exempelvis Lazarus (1993), IIASA/WEC (1995) och IPCC (1996b). 7

11 Syftet med denna rapport är att illustrera hur energisystemet kan se ut år 2050 i ett Sverige där utsläppen av koldioxid 1 kraftigt begränsats. Vi har valt att studera två utsläppsbegränsningar: en minskning av CO 2 -utsläppen med 75% respektive 50%. En sådan omställning av energisystemet innebär en stor utmaning, eftersom fossila bränslen (kol, olja och fossilgas 2 ) står för mer än hälften av energitillförseln i Sverige. Hur blir det att leva i ett samhälle som förverkligar sådana mål? Kommer energin att räcka till? Är det möjligt att förena dessa mål med bibehållen eller t o m ökad välfärd? Till år 2050 har större delen av det svenska energisystemet bytts ut åtminstone en gång. Delar av det kommer att bytas ut oftare. Vi står således fria att tänka stort, eller åtminstone fritt från dagens energisystem (med en del viktiga undantag, exempelvis bostäder och vägar). På så långa tidshorisonter är det naturligtvis inte heller möjligt att förutsäga vilka energianvändningsnivåer, vilka tekniker eller ens vilka preferenser vi kommer att ha. Projektioner av framtiden blir meningslösa på mycket kortare sikt än så. De energiscenarier som utvecklas här ska istället ses som illustrationer av några möjliga lösningar på koldioxidproblematiken. Om de realiseras eller inte avgörs av dagens och morgondagens beslutsfattare och medborgare. Syftet är således att skapa bilder av olika möjligheter. Förhoppningsvis kommer detta att frigöra oss medborgare, politiker, opinionsbildare och forskare från låsningar när vi diskuterar framtiden. Handlingsalternativ bör inte uteslutas bara för att de verkar svåra i ljuset av dagens energisystem och infrastruktur. När väl en långsiktig vision presenterats blir det också möjligt att diskutera vilka åtgärder som är nödvändiga för att nå dit. Detta sätt att bedriva framtidsstudier kallas ibland för backcasting (Robinson, 1990, Dreborg, 1996, Swahn m fl, 1996, Steen m fl, 1997), vilket skiljer sig från forecasting eller projektioner, som är det mer traditionella angreppsättet. Möjligheterna att klara av olika koldioxidmål beror i stor utsträckning på hur mycket energi vi kommer att använda i framtiden. Detta är inget givet, utan beror på vilka värderingar som dominerar om 50 år. För att fånga in ett brett spektrum, har vi antagit två olika framtidsvisioner en "materialistisk" och en "postmaterialistisk". I den materialistiska visionen ökar energitjänsteuttaget kraftigt men effektiviseringar av energianvändningen gör att energianvändningen hamnar på ett fåtal procent under dagens energianvändning. I den postmaterialistiska visionen ligger tjänstenivån över dagens nivå när det gäller tjänstesektorn, verkstadsindustri, flygresor och hushållsel, men ungefär på dagens nivå när det gäller tung industri, bostadsyta och bilresor. Energianvändningen är ca 30% under dagens nivå. I tabell 4.8 och 4.9, sammanfattas gjorda antaganden när det gäller aktiviteter och effektiviseringspotentialer. 1 Med svenska utsläpp avses utsläpp som äger rum på svenskt territorium, samt utsläpp i samband med svenskars internationella flygresor. Utrikes sjöfart är inte medräknad i denna studie. För en diskussion om olika sätt att avgränsa ett lands miljöpåverkan, se Lundqvist m fl (1998). 2 I denna rapport kommer vi genomgående kalla naturgas för fossilgas. 8

12 VISIONER FÖR ÅR 2050 Post-materialistisk Materialistisk 75% Reduktion 50% Reduktion 75% Reduktion Figur 1.1: Framtidsvisioner och koldioxidmål För dessa visioner ställs olika krav på koldioxidbegränsningar (se figur 1.1). Valet av stabiliseringsmål diskuteras i kapitel 2 och vi väljer att studera en stabilisering av koldioxidhalten på 400 respektive 500 ppm. Dagens halt är 360 ppm. Under antagande om en global befolkning på 10 miljarder människor, innebär detta ett utsläppsmål för år 2050 på ca 0,4 ton C/cap/år och 0,8 ton C/cap/år, vilket motsvarar en minskning med ca 50% respektive ca 75% från dagens svenska nivå 3. Därefter beskrivs de olika framtidsvisionerna (kapitel 3), olika aktivitetsnivåer för energitjänster och energieffektivisering (kapitel 4), potentialen för förnybar energi (kapitel 5) samt energiscenarier för de olika fallen år 2025 och år 2050 (kapitel 6). Därefter diskuteras de globala potentialerna för fönybar energi (kapitel 7). Det framgår att Sverige har betydligt bättre förutsättningar när det gäller biobränsle och vattenkraft. På global nivå blir vi i större utsträckning beroende av omvandling av solenergi till vätgas. Detta påverkar energipriserna internationellt men även i Sverige (kapitel 8). I kapitel 9 diskuteras kortfattat kostnaderna som är förknippade med att nå sådana mål för samhället som helhet. Känsligheten i olika sektorer diskuteras i kapitel 10. I kapitel 11 sammanfattar vi de viktigaste resultaten. 3 Vi antar att en befolkning på 10 miljoner människor i Sverige. Det ger ett totalt koldioxidutsläpp av fossilt kol år 2050 på 4 Mton C/år respektive 8 Mton C/år (vi räknar här inte med förändringar i stående skog samt kolavgång eller eventuella nettoförändringar av kolförrådet i jordbruksmark). Rodhe m fl (1995) uppskattar 1990 års utsläpp till 17,1 Mton C/år (varav 16 är från förbränning av fossila bränslen, 0,8 från kalkbränning, och 0,3 från torvförbränning). 9

13 SAMMANFATTNING AV FÖRUTSÄTTNINGARNA Metodik och internationella förutsättningar * I denna studie har vi målat upp tänkbara, och förhoppningsvis attraktiva framtidsbilder. Vi har valt att arbeta med två framtidsvisioner, en postmaterialistisk och en materialistisk. Framtidsbilderna är alltså inga projektioner, utan illustrationer av olika möjligheter som kan förverkligas om vi fattar beslut att kraftigt begränsa koldioxidutsläppen. För båda dessa visioner presenterar vi scenarier där utsläppen av CO2 minskar med 75% till år I den materialistiska visionen presenterar vi också ett scenario där utsläppen minskar med 50% till samma år. * Studien har genomförts på följande sätt: Först har vi antagit effektiviseringsnivåer och användningsnivåer. Därefter har vi studerat potentialer för förnybar energi, och slutligen har vi utvecklat en optimeringsmodell för det svenska energisystemet, som minimierar kostnaden för att nå en viss CO 2 -begränsning. För att göra detta har vi antagit bränslekostnader, omvandlingseffektiviteter, och investeringskostnader för de energitekniker som finns i modellen. Modellen ska mer ses som ett hjälpmedel för att generera scenarier än en "sanningsmaskin". * En viktig förutsättning är att alla länder antas ha samma koldioxidbudget per capita. Effektivisering och aktivitetsnivåer * Antaganden om effektiviseringsnivåer i bostäder och lokaler bygger på Elmberg m fl (1996), Hijino & Azar (1998), IPCC (1996b), Steen m fl (1997), Svensson och Kåberger (1992). Vi har genomgående valt relativt försiktiga antaganden. För alla sektorer utom personbilar och flyg ligger effektiviseringen på 25-40% till år Den högre siffran motsvarar en effektivisering med 1%/år. Den kraftigaste effektiviseringen sker för personbilar på korta sträckor i den postmaterialistiska visionen. Vi har antagit en effektivisering på ca 70%, och att bilarna drar 0,3 l/mil. * I den materialistiska visionen ökar energitjänsteuttaget kraftigt (med mellan 30 och 200% i olika sektorer). I den postmaterialistiska visionen ligger tjänstenivån över dagens nivå när det gäller tjänstesektorn, verkstadsindustri, flygresor och hushållsel, men ungefär på dagens nivå när det gäller tung industri, bostadsyta och bilresor. I tabell 4.8 och 4.9 sammanfattas effektiviserings- och aktivitetsantagandena. Energitillförsel * Biobränslepotentialen antas ligga på 143 TWh/år i den postmaterialistiska och 188 TWh/år i den materialistiska visionen. Skillnaden beror högre miljöambitioner i den postmaterialistiska visionen. Vattenkraften ger 65 TWh/år, vindkraften TWh/år (det högre värdet gäller för den materialistiska visionen), solel ligger på 6 TWh/år och solvärme ger totalt 9 TWh/år. Kärnkraften avvecklas före år * Vi har inte antagit några "futuristiska" tekniker. De tekniker som finns tillgängliga år 2050 är redan kommersiella idag eller är nära att kommersialiseras, men teknisk utveckling har gjort att kostnaden sjunkit och effektiviteten förbättrats. Exempel på sådana tekniker är bränsleceller, solceller, vindkraft, svartlutsförgasning samt biobränslen för olika användningsområden (inklusive transportsektorn). * Flyget använder olja och stålindustrin använder kol/koks. * Det finns en internationell marknad för el, vätgas och biobränslen. Vätgas från solenergi blir tillgängligt internationellt (till ett pris på 54 öre/kwh). Olja och fossilgas är fortfarande tillgängliga år 2050, även om priserna antas ligga på 20 öre/kwh. Tillgången på kol är än större, och priset antas ligga kvar på 5 öre/kwh. Begräsningar * Då denna studie är en översiktsstudie som siktar långt in i framtiden måste vissa aspekter behandlas översiktligt. Vi har t ex inte analyserat närmare rumsliga frågor när det gäller distribution av olika energibärare, t ex biobränslen, fossilgas, vätgas och el. Vi har enbart grovt beaktat årsvariationer i energibehov. * Risken att vissa länder får konkurrensfördelar till följd av att andra länder har hårdare krav ligger utanför ramen för denna studie. Ingen detaljerad studie av omvärlden har genomförts inom ramen för detta projekt. 10

14 2. MÅL FÖR KLIMATPOLITIKEN 4 "The ultimate objective of this convention... is to achieve... stabilization of greenhouse gas concentrations in the atmosphere at a level that would prevent dangerous anthropogenic interference with the climate system" UN Framework Convention on Climate Change FNs klimatkonvention har som långsiktig målsättning att halterna av koldioxid och andra växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som inte leder till farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet (FN, 1992). Men, på grund av osäkerheter i klimatsystemet, osäkerheter kring ekologiska effekter samt hur väl samhället kan handskas med dessa effekter, är det omöjligt att med bestämdhet hävda en viss given koncentration. Den korrekta frågeställningen är snarare vad vi bör göra på kort sikt för att inte försätta oss i en situation där det blir omöjligt att nå klimatkonventionens långsiktiga mål. Många forskare har argumenterat för att jordens medeltemperatur inte bör öka med mer än 2 o C (t ex Rijsberman och Swart 1990, Swart & Vellinga 1991, Alcamo & Kreileman 1996, Azar & Rodhe, 1997). Även EU samt Naturvårdsverket i en tidigare studie, har antagit 2 o C som en långsiktig målsättning för klimatpolitiken (EU 1996, SNV 1992). Vi antar således att detta är den linje som Sverige vill följa. Vilka koldioxidhalter i atmosfären är förenliga med detta mål? Detta beror i stor utsträckning på hur känsligt klimatsystemet är samt koncentrationen av övriga växthusgaser. I figur 2.1 nedan illustreras den förväntade ökningen av jordens medeltemperatur vid ytan för ett intervall av stabiliseringsscenarier för halten av koldioxid i atmosfären. 4 Detta avsnitt bygger på Azar & Rodhe (1997). 11

15 Figur 2.1. Förväntad ökning av den genomsnittliga globala jämviktstemperaturen för olika koncentrationer av koldioxid i atmosfären. Osäkerhetsintervallet bygger på IPCCs uppskattning av en temperaturökning på o C per CO 2 -ekvivalent fördubbling (IPCC 1990, 1996a). Den svarta punkten motsvarar IPCCs bästa uppskattning. I figuren antas ett bidrag på 1 W/m 2 från andra växthusgaser. Den streckade linjen a) motsvarar en övre gräns för temperaturförändringen under det senaste årtusendet. Den streckade linjen b) kan ses som en högrisknivå (Rijsberman & Swart 1990) och har antagits som långsiktigt mål för klimatpolitiken av EU. Källa: Azar & Rodhe (1997). Det framgår att en begräsning av temperaturökningen till 2 o C kräver att koldioxidhalterna stabiliseras i intervallet ppm, beroende på hur känsligt klimatsystemet är. Detta är ett mycket brett intervall. Om klimatkänsligheten ligger på 2.5 o C per CO 2 -ekvivalent fördubbling 5, vilket är IPCCs bästa uppskattning (IPCC 1990, 1996a) så krävs en stabilisering på 420 ppm för att klara av 2 o C-målet. Men samtidigt kan vi inte idag agera som om temperaturkänsligheten var just 2.5 o C per CO 2 -ekvivalent fördubbling. Möjligheten finns ju att den är både högre och lägre. Vill vi vara säkra på att klara av detta temperaturmål, bör vi idag föra en politik som bibehåller möjligheten till stabilisering av koldioxidhalterna på en lägre nivå. Azar & Rodhe (1997) argumenterar för stabilisering på en nivå i intervallet ppm. I denna rapport studerar vi stabiliseringsmål på 400 ppm och 500 ppm. Det lägre alternativet bör ses som huvudmål och vägledande för politiken under de närmaste åren. Om vi skulle rikta in oss på 500 ppm som stabiliseringsmål, och det senare visar sig att vi vill nå en stabilisering av halterna på en lägre nivå, skulle detta kräva snabbare ändringar i energisystemt, vilket kan vara kostsamt eller visa sig bli politiskt mycket svårt (se t ex Azar 1996, Grubb 1997, Ha-Duong m fl 1997). 5 En CO 2 -ekvivalent fördubbling motsvarar en ökning av varje kombination av växthusgaser som tillsammans ger en förändring av jordens strålningsbalans som motsvarar en fördubbling av CO 2 - halten. 12

16 Figur 2.2 Emissioner av koldioxid som leder till stabilisering av koldioxidhalterna i atmosfären i intervallet ppm. För att nå stabilisering på 400 ppm krävs att utsläppen av koldioxid år 2050 begränsas till 4 Gton C/år; för stabilisering på 500 ppm, ligger motsvarande krav på 8 Gton C/år. Källa: Wigley m fl (1996) Utsläppskurvor som leder till stabilisering på olika nivåer i atmosfären illustreras i figur 2.2. För 400 ppm krävs ca 4 Gton C/år år 2050 och för 500 ppm krävs ca 8 Gton C/år. I båda fallen måste energisystemet vara inställt på lägre utsläpp därefter. 2.1 UTSLÄPPSKRAV FÖR SVERIGE OCH HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTIGHETER Hur skalar man då ned den ovanstående globala koldioxidbegränsningen till svenska förhållanden? Rättvisa när det gäller CO 2 -begränsningar är viktigt, men det behöver inte innebära att vi ska hamna på samma genomsnittsnivå som alla andra länder vad beträffar koldioxidutsläpp och energianvändning. Rättvisa kan exempelvis implementeras om alla länder får lika stora utsläppsrättigheter per år och capita, år 2050 (se IPCC (1996c) samt Grubb (1995) för en diskussion kring fördelning av utsläppsrättigheter). De utsläppsnivåer som diskuteras ovan skulle då ge Sverige ca 0,4 respektive 0,8 ton C/capita/år för en befolkning på 10 miljarder globalt och 10 miljoner i Sverige. År 2050 är det möjligt att en internationell handel med CO 2 -utsläppsrättigheter förverkligats. Om det är billigare att på marginalen minska koldioxidutsläppen i t ex Sverige än i resten av världen, vilket är rimligt att anta med tanke på Sveriges goda tillgång på billiga förnybara bränslen, kommer vi troligtvis att exportera utsläppsrättigheter. Vi har dock valt att inte explicit analysera denna frågeställning eftersom vi inte har genomfört någon studie av marginalkostnader för att minska koldioxidutsläppen i omvärlden. Indirekt ligger denna typ av resonemang bakom vårt val att inte göra ett 8 Mton C/år scenario för den postmaterialistiska visionen. Marginalkostnaden för att nå det målet är så låg att Sverige i en verklig situation inte skulle utnyttja utsläppsutrymmet utan i stället sälja en betydande del av dessa utsläppsrättigheter. 13

17 3. FRAMTIDSBILDER FÖR SVERIGE OCH VÄRLDEN "Den som har flest prylar när han dör vinner" Carl-Axel och Monica Dominique, Ur "Pengarna eller Livet". De flesta energiprognoser bygger på extrapolationer av historiska trender. Men framtiden är inte ödesbestämd. Att en inkomstökning historiskt sett har lett till ökad energianvändning, betyder inte att den måste göra det i framtiden. Inte heller betyder den relativt konstanta energianvändning vi haft i Sverige under senare decennier att detta kommer att hålla i sig. På så långa tidshorisonter som 50 år hinner stora omvälvande förändringar äga rum. Kollapsen av östblocket vittnar om hur stora skeenden av en del betraktade som så stora att de klassades som omöjliga kunde äga rum mycket snabbt. Omfattande förändringar av människors värderingar kan också äga rum. Vi lever idag i en tid där miljöfrågan tas på allt större allvar. Regeringen, med Göran Persson i spetsen, har utmålat en vision om ett ekologiskt hållbart Sverige. Målsättningen är att Sverige ska ha klarat av, eller vara på väg att klara av, alla stora miljöproblem inom en generation, dvs 25 år. En postmaterialistisk vision för Sverige Hur ser de värderingar ut som råder år 2050? Frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, men det är inte osannolikt att de nuvarande ambitionerna att göra Sverige till ett föregångsland på miljöområdet inte bara kommer att bidra till större medvetenhet om de ekologiska spelvillkoren utan också kommer att leda till förändringar i synen på vad det är som gör oss lyckliga. Kanske blir materiell konsumtion mindre viktigt, till förmån för fritid och mindre stress. Kanske blir musik, filmer, fotbollsmatcher, promenader i skogen och skönlitteratur viktigare än stora bilar. På "köpet" hinner vi njuta av de prylar vi faktiskt köper och konsumerar. Det moderna industrisamhällets stress och jakt på prylar kommer höra till det förgångna, trots att den materiella konsumtionen kommer att ligga på dagens eller t o m på en högre nivå än idag. Denna framtidsvision skulle kunna kallas för postmaterialistisk. I denna vision arbetar vi mindre än idag. Vi har därmed mer tid över för oss själva, våra barn och våra vänner. Vidare bor vi fortfarande på lika stora bostadsytor som idag, och vi reser ungefär lika mycket (men mer på fritiden och i lägre utsträckning till arbetet). Industriproduktionen totalt sett har stigit (huvudsakligen inom verkstadsindustrin, t ex produktion av datorer, mobiltelefoner, mm). 14

18 En materialistisk vision för Sverige Alternativt fortsätter vi i ett högt tempo. Den historiska tillfredsställelsen över ökad materiell konsumtion består. Resandet ökar, industriproduktionen, även inom basindustrier, går upp och vi kräver större bostadsyta per capita. Denna vision kallar vi för materialistisk. Dock kommer vi även här att begränsa utsläppen av koldioxid lika hårt som i den postmaterialistiska visionen. Dessa visioner ska inte bedömas som prognoser, utan som bilder av olika men lika möjliga framtider. Olika visioner är attraktiva för olika grupper av människor. En del ser säkert den postmaterialistiska visionen som lockande, emedan andra föredrar den materialistiska. Vilken framtidsbild som är mest trolig går inte att svara på, men svaret är inte ödesbestämt. Det är upp till oss, medborgare, individer, arbetstagare, företagare och röstberättigade att avgöra. 15

19 4. AKTIVITETER OCH ENERGIEFFEKTIVISERING "Alla jag talat med som upplevt tyngdlöshet säger att det är helt fantastiskt. Man svävar omkring i ett lyckorus, fullkomligt fri från alla bekymmer." Patrick Collins, Japanska rymdstyrelsen, ansvarig för att utreda rymdturism, Ny Teknik 38/97. I detta avsnitt presenteras aktiviteter och energieffektivisering i de olika visionerna. Genom att kombinera dessa erhålls behovet av bränsle och el i de båda visionerna. I de flesta fall har vi inte explicit gjort ekonomiska bedömningar när vi antagit våra effektiviseringnivåer. Men en del effektiviseringar kommer att genomföras redan med dagens energipriser. Andra kommer att bli lönsamma eftersom koldioxidavgifter och internationaliseringen av elmarknaden kommer att driva upp de svenska energipriserna (se kapitel 8). Vi börjar dock med en kort tillbakablick över utvecklingen de senaste decennierna. 4.1 EN TILLBAKABLICK NUTEK (1996) delar upp energianvändningen i Sverige i tre övergripande sektorer: bostäder & service mm, industri och transporter (i tabell 4.6 sammanfattas energianvändningen inom olika sektorer 1995). Användningen har varit relativt konstant i alla dessa sektorer under de senaste 25 åren (NUTEK, 1996). Enda undantaget är transportsektorn, där energianvändning ökat de senaste 10 åren. Energianvändningen i bostads- och servicesektorn mm uppgår till drygt 150 TWh/år, vilket svarar mot ca 40% av den slutliga energianvändningen i Sverige. Denna sektor domineras av energi till uppvärming och varmvatten i bostäder och lokaler (ca 100 TWh/år). I denna sektor ingår också (i NUTEKs klassifikation) areella näringar, gatu- och vägbelysning m m. Energitillförseln till denna sektor har varit relativt konstant samtidigt som bostadsytan ökat kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren. Samma observation kan göras när det gäller industrins energianvändning. Denna har legat relativt konstant, på ca 150 TWh/år, under de senaste 25 åren. Samtidigt som produktiviteten inom industrin har ökat kraftigt. Produktiviteten uttryckt i kronor per kwh ökade med ca 30% mellan åren 1973 och 1993, och beror dels på ökad energieffektivitet i de olika produktionsprocesserna samt en strukturomvandling där mindre energikrävande industribranscher fått allt större betydelse. 16

20 Även om energianvändningen varit förhållandevis konstant, så har en omfattande övergång från olja till elektricitet som energibärare ägt rum inom såväl bostads- och servicesektorn som industrin. Inom bostads- och servicesektorn har elanvändningen ökat från ca 20 TWh/år 1970 till drygt 70 TWh/år under 1990-talet. Hälften av denna ökning beror på en ökad användning av el för uppvärmning. Den andra hälften beror på en ökning av antalet och användningen av eldrivna apparater, t ex kopieringsmaskiner, datorer m m. Inom industrin har ökningen av elanvändningen inte varit lika kraftig från drygt 30 TWh/år till ca 50 TWh/år. Övergången till el skedde i takt med utbyggnaden av kärnkraften. Detta medförde en kraftig minskning av koldioxidutsläppen. Oljeanvändningen, och därmed koldioxidutsläppen, har även begränsats genom en snabb tillväxt av biobränsleanvändningen, framför allt i fjärrvärmeverk. Transportsektorns energianvändning uppgår till ca 90 TWh/år om utrikes sjöfart exluderas, och är den enda större sektor som uppvisar en tydlig ökning av energianvändningen. Detta beror på att transportarbetet (såväl person- som varutransporter) i Sverige ökat kraftigt. En viss minskning av specifik bränsleåtgång har ägt rum. För nya personbilar sjönk bränsleåtgången från 0,93 l/mil 1978 till 0,82 l/mil Denna trend har dock stagnerat. Elanvändningen för järnvägstransporter har legat konstant på ca 2 TWh/år under de senaste decennierna. Sveriges koldioxidutsläpp I ett internationellt perspektiv har Sverige höga koldioxidutsläpp. Det är naturligtvis en följd av att vi är ett rikt och industrialiserat land. De svenska utsläppen av koldioxid (från fossila bränslen, cementproduktion och torvförbränning) är ca 2 ton C/år/capita (Rodhe m fl, 1995), medan det globala genomsnittet ligger på 1,1 ton C/år/capita. Jämfört med andra industrialiserade länder, däremot, har Sverige låga CO 2 -utsläpp. Detta beror på att vi har god tillgång på vattenkraft, kärnkraft och bioenergi. Med ett elsystem som i stort sett är koldioxidfritt står transportsektorn för drygt 40% av de svenska koldioxidutsläppen. 4.2 TRANSPORTSEKTORN Transportsektorn växer i Sverige. Speciellt gäller det flyget, men även bilåkandet och godstrafiken ökar. Visserligen blir motorer effektivare, men effekten av detta äts upp av kraftfullare motorer och högre trafikvolymer. När det gäller transportarbetet är det svårt att se någon naturlig mättnadsnivå; det är likaledes svårt att begränsa transportarbetet med ekonomiska styrmedel eftersom energikostnaden utgör en liten del av de totala kostnaderna för transporterna (se vidare kapitel 10.2). När det gäller persontransporter, har man kunnat konstatera att människor i genomsnitt ägnar 1,1 h/dag för resande, oavsett land eller kultur (Schafer & Victor 1997). Steen m fl (1997, s 89) är något skeptiska till att generalisera för mycket, men återger uppskattningar för svenska studier som hamnar på ungefär samma nivå. Med högre hastigheter och mer energikrävande färdsätt i rikare länder följer längre sträckor och högre koldioxidutsläpp. 17

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser från den svenska befolkningens

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Pajala kommun Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

framtider Energisystemet 2020

framtider Energisystemet 2020 Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod

Läs mer

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln Kortsiktsprognos våren 2019 Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln 1 1 Kortsiktsprognos våren 2019 1.1 Inledning Denna kortsiktsprognos avser

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.

Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Uppdaterade energiscenarier

Uppdaterade energiscenarier Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3

PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28

Läs mer