Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN

2

3 Förord Fönster tillverkade eller importerade under perioden från 1956 till 1980, kan innehålla PCB som är ett kraftigt miljögift. För att uppfylla miljömålet en giftfri miljö och delmålet att ta vara på resurserna i avfallet och minska deponeringen, är det av väsentlig betydelse att dessa fönster sorteras ut redan vid källan när de ska tas omhand. I denna studie har dels gjorts en uppskattning av de mängder fönster som är aktuella, dels om glaskrosset kan användas för anläggningsändamål på deponier. Projektet har samfinansierats med SYSAV och genomförts av Ann-Christine Hallberg, SYSAV, och Raul Grönholm, SYSAV Utveckling AB. Malmö september 2008 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige 1

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Begränsningar PCB i fönster Föroreningar Lagstiftning Mål Syfte Avsättningsmöjligheter och krav på material Insamling, sortering och behandling av fönster - tre delförsök Insamling och behandling av fönster från flerfamiljfastigheter Insamling Behandling och mängder Kvalitet på insamlat material Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling Insamlade mängder Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling och sortering Insamlade mängder Observationer Återvinning av glas som dräneringsmaterial i deponier Framställning av dräneringsmaterial för testning Tillgång till material Glaslager Personal och utrustning Hjullastare Plockmaskin Trumsikt Förbehandling av fönster Metod Metod Siktning Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterial Framställning av 0-40 mm dräneringsmaterial Provtagning Analyser Analysmetoder

5 10.2 Analysresultat Siktanalys Jämförande test av dräneringsförmåga Halt organiskt material glödförlust Totalhalt Utlakning Slutsatser Insamling vid återvinningscentraler Uppskattning av mängder Kostnader för PCB-haltiga fönster Förbehandling Siktning av material Egenskaper som dräneringsmaterial Användningsmöjligheter Fortsatt arbete...27 Bilagor

6 4

7 Sammanfattning Ett mål för avfallshanteringen är att öka mängden avfall som materialåtervinns. Ett annat mål för Sysav är att minska mängden bottenaska från avfallsförbränning. Ett avfall som bildar bottenaska och som inte tillför energi till förbränningen är glas i fönster. Eftersom fönsterbågen oftast består av behandlat trä, går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning. Att återvinna glas från fönster med båge har visat sig vara svårt. De renhetskrav som glasindustrin ställer, medför att kostnaderna för glasåtervinningen blir höga. En möjlig användning skulle kunna vara att använda krossat glas som dräneringsmaterial vid sluttäckning av deponier då mycket material kommer att åtgå till detta. En av avfallshanteringens viktigaste uppgifter är att uppfylla det svenska miljömålet en giftfri miljö. Isolerfönster som tillverkades i Sverige under perioden och importerade isolerfönster tillverkade kan innehålla PCB, som är ett kraftigt miljögift. Ett annat miljömål är att ta vara på resurserna i avfallet och att minska deponeringen. Försök med insamling och sortering av fönster genomfördes vid Sysavs återvinningscentraler. Under september 2007 samlades alla fönster som lämnades vid Sysavs återvinningscentral i Trelleborg in separat. Sammantaget mottogs 254 st fönster från hushållen. Av dessa var 16 st (6 %) isolerfönster tillverkade under perioden och misstänks innehålla PCB. Omräknat till samtliga återvinningscentraler i Sysavs region innebär det att totalt ca st fönster kan samlas in per år från hushållen. Om glas ska kunna återvinnas måste PCB-kontaminerat fönsteravfall sorteras ut redan vid källan för att kunna hanteras separat. Enligt Trä- och Möbelindustriförbundet TMF tillverkades ca 2 miljoner fönsterluft i Sverige under En fönsterluft är glas med båge. Cirka 60 % går till byte av fönster och resten till nybyggnation. Totalt byts ca 1,2 miljoner fönsterluft ut varje år i Sverige. Insamlingsförsök på en återvinningscentral visar att ca 6 % av de kasserade fönstren kan innehålla PCB. Omräknat för hela Sverige innebär det ca st misstänkt PCB-haltiga fönsterluft per år. För Sysavregionen blir motsvarande mängder, baserat på antalet invånare, totalt ca st utbytta fönsterluft per år varav st PCB-haltiga. Omräknat i vikter, baserat på en genomsnittsvikt på 30 kg per fönsterluft, innebär det för hela Sverige ton utbytta fönsterluft per år varav ton PCB-haltiga. För Sysavregionen är motsvarande mängd ton utbytta fönsterluft, varav 153 ton PCB-haltiga per år. För att beräkna mängden ren PCB som förekommer i förseglingsmassan hos isolerfönstren används beräkningsfaktorer. Innehållet av ren PCB i de PCB-haltiga fönster som byts ut varje år i hela Sverige beräknas till 12 ton per år. I Sysavregionen med utbytta PCB-haltiga fönster per år är motsvarande mängd ca 900 kg ren PCB per år. Enligt rapport Isolerglas med PCB måste hanteras rätt!, dokumentation från ett seminarium arrangerat av LIP-kansliet i Stockholm 2002, reviderad 2008 uppskattas mängden ren PCB som finns kvar totalt i ännu ej utbytta fönster år 2002 till ca 120 ton i hela Sverige. Detta motsvarar ca st fönster. 5

8 I Sysavregionen beräknas att ca st fönsterluft byts ut per år. Insamlingsförsöket visar att cirka st av dessa kommer in på återvinningscentraler. Det innebär att ungefär halva mängden av kasserade fönster lämnas av privatpersoner på återvinningscentraler och den andra hälften lämnas av verksamheter vid avfallsanläggningarna. Osäkerheten i de beräknade mängderna är dock mycket stor. Den baserar sig helt på insamlingen på en återvinningscentral under en insamlingsperiod av en månad. För en säkrare bedömning krävs en mera omfattande insamling under längre tid. Hanteringen av PCB-haltiga fönster är förenad med extra kostnader för behandling, personal, information, transporter samt hanterings- och lagerytor. PCB-haltiga fönster kostar i storleksordningen kr per ton att destruera. Detta innebär en årlig destruktionskostnad på ca 1,5 miljoner kronor för de beräknade 153 ton PCB-haltiga fönster som kan samlas in i Sysavs region. För hela Sverige med ton PCB-haltiga fönster per år blir destruktionskostnaden ca 22 miljoner kronor, om hela fönster lämnas till destruktion. Om glaset skärs ut ur bågen, sjunker destruktionskostnaden. I gengäld ökar då hanteringskostnaden. För framställning av krossat glas till dräneringsmaterial gjordes försök med krossning och siktning av glaset. Med hjälp av en hjullastare och en plockkran hanterades och krossades glasrutorna. Glaset separerades därefter från träet i en trumsikt. Försök gjordes med både 60 mm och 40 mm maskstorlek. För att bedöma det krossade glasets lämplighet för användning i dräneringsskiktet vid sluttäckning av deponier, gjordes analyser av materialets totalinnehåll, lakningsegenskaper, dräneringsförmåga samt kornstorleksfördelning. Test av materialets dräneringsförmåga och kornstorleksfördelning visar på mycket goda dräneringsegenskaper likvärdiga med kommersiellt dräneringsgrus. För att bedöma miljöpåverkan av glaskross jämförs dess totalhalter och utlakningsegenskaper med Naturvårdsverkets förslag Kriterier för användning av avfall i anläggningsarbeten. Laktest visar att halterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, krom och koppar är för höga för att glaskrosset ska få användas ovanför tätskiktet i en deponi enligt Naturvårdsverkets förslag. Studien visar att återstående användningsområden för glaskross är som råvara genom materialåtervinning eller som anläggningsmaterial inom deponier. För att kunna användas som råvara ställs höga krav på renheten hos det återvunna glaset. Det innebär att metoder för att skära ut glaset ur bågen måste användas, vilket medför stora investeringar i utrustning. Innan sådana investeringar kan göras, behöver ytterligare kunskaper och erfarenheter inhämtas från försök med insamling och hantering av fönster i större skala. Enligt kriterierna i NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall kan glaskrosset användas som anläggningsmaterial inom IFA-deponier förutsatt att det inte läggs tillsammans med farligt avfall. För att glaskrosset ska kunna användas som anläggningsmaterial på FA-deponier eller tillsammans med farligt avfall på IFA-deponier krävs att halten löst organiskt material, DOC, reduceras. 6

9 1 Bakgrund Ett mål i avfallshanteringen är att öka materialåtervinningen, där återvinning av planglas är ett materialslag som har hög potential till ökad återvinning. Ett annat mål är att minska mängden bottenaska från avfallsförbränningen. Den huvudsakliga källan för planglas är fönster. Eftersom fönsterbågen oftast består av behandlat trä går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning, med undantag för den andel fönster som avfallsproducenten lägger som grovavfall. I ingetdera av dessa fall finns möjlighet att materialåtervinna glaset. Glaset i fönsteravfall som går till förbränning hamnar i bottenaskan. Om slaggrus, som är behandlad bottenaska, kan användas som konstruktionsmaterial har glaset indirekt nyttiggjorts. Indikationer från Naturvårdsverket tyder dock på att det inte kommer att tillåtas i framtiden pga för höga halter av tungmetaller. Slaggrus måste då deponeras. Detta är ytterligare ett incitament för att ta tillvara glasmaterial i fönster. 2 Begränsningar 2.1 PCB i fönster Vid planering av metoder för källsortering och insamling av fönster identifieras ett problem. Vid tillverkning av isolerfönster under åren användes PCB i förseglingsmassan vid distansprofilen mellan glasrutorna. PCB är ett kraftigt miljögift och är klassificerat som farligt avfall enligt Avfallsförordningen. Fönster innehållande PCB kräver en särskild hantering och behandling för att undvika att miljön förorenas och för att tillgodose gällande lagkrav. Dessa fönster måste därför särskiljas från övriga fönster. Bedömning av vilka isolerfönster som kan innehålla PCB görs efter tillverkningsår samt uppgifter från Svensk Planglasförening om förekomst av PCB beroende på tillverkare och tillverkningsår. Generellt användes PCB i svensktillverkade fönster mellan årtalen och i importerade mellan årtalen I Norge har man etablerat ett retursystem, Ruteretur AS, för att ta om hand PCB-haltiga fönster. En miljöavgift på för närvarande 15 Nkr/isolerfönster läggs på priset till konsumenten. Miljöavgiften finansierar alla behandlings- och transportkostnader för att ta hand om avfallet. Behandlingen av fönstren utförs av två företag i Norge, PCB-Sanering AS och Veolia Miljø Gjenvinning AS. Glaset skärs ut ur isolerfönstret med en högtrycksmatad vattenstråle. Verksamheten är inriktad på att återvinna glas ur PCB-haltiga isolerrutor och ta hand om det farliga avfallet. 2.2 Föroreningar Om det återvunna glasmaterialet ska kunna avsättas till produktion av nya glasprodukter krävs att det har hög kvalitet. Maximalt 0,05 % föroreningar i form av kitt eller träflisor från bågen accepteras. För att få materialet tillräckligt rent måste glaset skäras ut. Att göra detta för hand är en alltför ineffektiv 7

10 och därmed kostsam metod. Det krävs att glaset kan skäras ut rationellt med maskinell metod. Någon sådan anläggning finns dock inte i Sverige. 3 Lagstiftning Isolerfönster som innehåller PCB berörs av lagstiftningen på flera områden. Eftersom PCB klassificeras som farligt avfall ställer Avfallsförordningen 2001:1063 krav på hur isolerfönster innehållande PCB ska hanteras och transporteras. Vid rivning av en fastighet ska en rivningsanmälan göras till byggnadsnämnden i kommunen enligt Plan- och bygglagen (1987:10). Lagen ställer krav på att en rivningsplan upprättas. Rivningsplanen ska innehålla en inventering av material som blir farligt avfall och redovisning av hur detta kommer att hanteras. Om fastigheten innehåller isolerfönster med PCB ska hanteringen av dessa redovisas i rivningsplanen. Rivningsanmälan och rivningsplan krävs inte om enbart fönster ska bytas i en fastighet. Den 1 mars 2007 trädde Förordning om PCB m.m, 2007:19, i kraft. I denna ställs krav på inventering och sanering av PCB-produkter i byggnader och anläggningar. Dessa krav gäller inte isolerfönster innehållande PCB. Eftersom isolerfönster innehållande PCB inte omfattas av kraven på inventering och sanering erhålls inte kunskaper om var avfallet är lokaliserat och i vilka kvantiteter det förekommer. Dessa uppgifter är värdefulla kunskaper inför planering av omhändertagande av avfallet. För avfall som ska deponeras ställs krav på karakterisering och analys av sammansättning och lakbarhet. Gällande krav anges i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, NFS 2004:10. Naturvårdsverket har tagit fram förslag till kriterier för avfall som ska användas som anläggningsmaterial i sin handbok Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten (2007). Två kategorier för användning anges: Allmän användning, kategori 1 och Användning som deponitäckning ovan tätskiktet för deponier för icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2. Handboken, som är på remiss är tänkt som en vägledning och innehåller förslag på maximala halter och maximal utlakning för avfall som ska användas för anläggningsändamål. 4 Mål Det långsiktiga målet är att ta till vara och nyttiggöra fönsterglas. Det ska göras på ett sådant sätt att spridning av farligt avfall som förekommer i fönstren förhindras. Det farliga avfallet består främst av PCB och bly. 8

11 5 Syfte Syftet med de försök som beskrivs i denna rapport är att: Få en uppfattning om hur stora mängder fönsterglas som kan samlas in från hushållen på en återvinningscentral. Få en uppfattning om hur stor andel av fönstren som är farligt avfall. Undersöka glasets kvalitet vid utslagning av glaset ur fönsterbågen. Undersöka om krossat glas från återvunna fönster kan användas som dräneringsskikt vid sluttäckning av deponi. 6 Avsättningsmöjligheter och krav på material Återvunnet glas kan användas som råvara för tillverkning av nya glasprodukter. Då är kvalitetskravet på det återvunna glasmaterialet högt. I princip accepteras inga föroreningar i form av kitt eller träflisor från bågen. Maximala halten föroreningar som får förekomma i glaset är 0,05 vikt%. Framtagning av material med sådan renhetsgrad kräver att glasrutorna skärs ut ur bågen. Detta måste ske rationellt med maskinell metod för att få ekonomi i processen vilket innebär investeringar i en anläggning. En annan möjlig avsättning för det återvunna glaset, där kravet på renhet inte är lika högt, är att använda det i dräneringsskiktet vid sluttäckning av deponier. Mängderna som behövs till detta är stora. För sluttäckning av deponin vid Sysavs avfallsanläggning på Måsalycke behövs material till m3. Densiteten hos fönsterglas är ca 2,5 ton/m3, vilket motsvarar ca ton material. Detta ersätter grus eller bergkross som annars måste köpas in. När glaset har avskiljts återstår träbågarna som kan flisas och användas som bränsle. 7 Insamling, sortering och behandling av fönster - tre delförsök Fönster som avfall produceras både av privatpersoner som byter fönster i sin villa eller sommarstuga och av byggentreprenörer och fastighetsbolag vid renovering och rivning av fastigheter. Försök med insamling av fönster genomfördes vid tre olika tillfällen i tre separata delförsök: Från byte av fönster i flerfamiljfastigheter, ca 300 fönster Korttidsinsamling på en återvinningscentral Insamling under en månad på en återvinningscentral Nedan beskrivs insamling och hantering av fönster vid de tre olika försöken. 9

12 7.1 Insamling och behandling av fönster från flerfamiljfastigheter Insamling Under en period av sex veckor hösten 2006 samlas ca 300 fönster i olika dimensioner och glasdörrar in från flerfamiljsfastigheter i samband med byte till nya fönster. Måttet på det minsta resp. största fönstret är 1000 x 700 mm resp x 1300 mm. Arbetet utförs av en byggentreprenör. De nedmonterade fönstren ställs på högkant i en container för vidare transport och behandling hos Sysav. Fönstren är av typen kopplade 1+1 glas i träbåge, se figur 1. Det finns inga isolerfönster som kan innehålla PCB. Figur 1. Fönster från byte i flerfamiljsfastighet Behandling och mängder Fönster av varje dimension räknas och vägs före behandling, se tabell 1. Fönstren placeras liggande över en container och glaset slås ut ur bågarna för hand. Mängd glas respektive träbågar med metallhandtag vägs, se tabell 1. Tabell 1 visar resultatet av behandlingen. Försöket visar att andelen glas i de insamlade fönstren är ca 42 %. Insamlingen resulterar i ca 4,5 ton glas, som lagras för att krossas tillsammans med mängderna från de två följande försöken. Tabell 1 Fönster från utbyte i flerfamiljfastighet. Angivna värden är medelvärde av de olika dimensionerna. Antal 331 st Vikt fönster Glasvikt/fönster Träbåge m beslag/fönster 31,8 kg 13,5 kg 18,3 kg Glasvikt total kg Vikt träbåge m beslag kg Totalvikt kg Andel glas 42 % Andel trä m beslag 58 % Kvalitet på insamlat material Under arbetet med att slå ut glaset ur bågarna observeras problem med kitt som sitter kvar på glaset, se figur 2. Försök görs därför med att skära ut glasrutan för hand för att få fram ett renare glasmaterial. Detta fungerar dåligt då glasrutan splittras vid fastsättningen i bågen. Även bågarna visar sig vara svåra att få helt rena från glas som sitter kvar i dem. Vid utvärdering av trämaterialets kvalitet, bedöms mängden glas som sitter kvar i bågarna vara för hög, för att träet ska 10

13 kunna användas som bränsle i flispannor, se figur 3. Glas i flisen ökar askhalten i bränslet. Detta kan ge problem med asksintring. Träbågarna tas därför till en avfallsförbränningsanläggning. Figur 2 Utslaget glas. Bilden visar att kitt sitter kvar på glaset. Figur 3 Bågar efter att glas avlägsnats. Glas sitter kvar i fönsterbågen 7.2 Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling Detta försök i liten skala är riktat till hushållen. Under en lördag i april månad samlas fönster in på en återvinningscentral. Denna återvinningscentral, Bunkeflo återvinningscentral, samlar in ca ton avfall per år och har ca besökare per år. Avsikten med försöket är att få en uppfattning om hur stor mängd fönster som kan komma in på en återvinningscentral samt hur stor andel av dem som är isolerfönster. Kunskapen behövs för att kunna planera för hantering och omhändertagande av fönster från hushåll. Insamlingen av fönster görs i en miljöcontainer med tak av samma typ som finns i figur 6. Besökarna uppmanas genom information på uppsatta skyltar att ställa in fönster på högkant direkt på golvet i miljöcontainern. Eftersom man inte vill överlåta åt besökarna att själv sortera fönstren, samlas alla fönster in, även isolerfönster. Vid hämtning görs en sortering av fönstren, då isolerfönster sorteras ut och kontrolleras med avseende på innehåll av PCB. 11

14 Efter några timmar har så många fönster samlats in att miljöcontainern är full. Därefter ställs fönstren utanför containern. Det saknas resurser att forsla bort fönstren i den takt de kommer in. Eftersom det är risk för att besökare och personal kan skadas av krossat glas från ikullvälta fönster avbryts insamlingsförsöket. Figur 4 visar en del av de insamlade fönstren. Figur 4 Fönster insamlade på Bunkeflo återvinningscentral Insamlade mängder Under försöket samlas 63 st fönster in varav 9 st är isolerfönster (14 %) där PCB-innehåll kan misstänkas. 7.3 Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling och sortering Ett nytt försök med insamling av fönster från hushållen genomförs under september månad Denna insamling görs på Trelleborgs återvinningscentral. Årligen samlas totalt ca ton avfall in på denna återvinningscentral från ca besökare. Besökarna anvisas, med hjälp av skyltar med information, att lämna sina fönster vid ett bestämt mottagningsställe på återvinningscentralen. Där tar personal emot och sorterar bort blyglasfönster samt isolerfönster som misstänks innehålla PCB genom kontroll av tillverkningsår. Fönstren som inte innehåller PCB eller bly samlas upp i en container, se figur 7 och 8. Isolerglasfönster som misstänks innehålla PCB och blyglasfönster ställs in i en miljöcontainer, figur 6 och 9. Dessa hanteras tillsammans med inlämnade blyglasfönster som farligt avfall. De isolerglasfönster som inte misstänks innehålla PCB läggs i containern tillsammans med övriga fönster, se sorteringsschema figur 5. 12

15 Figur 5 Sorteringsschema vid insamling på Trelleborgs återvinningscentral Figur 6 Miljöcontainer för insamling av isolerfönster och blyglasfönster Figur 7 Container för insamling av fönster som inte innehåller farliga ämnen. 13

16 Figur 8 Insamlade fönster som inte innehåller farliga ämnen Figur 9 Insamlade isolerfönster och blyglasfönster Insamlade mängder Under hela månaden samlas totalt 254 st fönster in med en total vikt på 5,03 ton. Jämfört med insamlingen vid Bunkeflo återvinningscentral är det en mindre mängd fönster per tidsenhet. Detta beror sannolikt på årstiden för insamlingen. Det kyliga höstvädret kan ha bidragit till den lägre insamlingsvolymen Mängd och fördelning av insamlade fönster framgår av Tabell 2 nedan. Tabell 2 Insamlade fönster på återvinningscentralen i Trelleborg. Typ av fönster Antal, st Vikt, ton Vikt/fönster, kg Fönster som inte innehåller farliga ämnen 226 4, PCB misstänkta isolerfönster 16 0, Blyglasfönster 12 0, Totalt 254 5, Andel, % 7.4 Observationer Insamling av fönster på återvinningscentraler visar att stora mängder fönster kan komma in under kort tid. För att insamlingen ska fungera krävs möjlighet att lagra större mängder fönster samtidigt eller resurser att transportera bort dem kontinuerligt. Att etablera lagringsmöjligheter på en återvinningscentral kan vara ett problem, eftersom utrymmet så gott som alltid är begränsat. Problemet måste därför lösas med ökade transportresurser och därmed ökade kostnader. 14

17 Tiden på året som insamlingen genomförs har sannolikt stor betydelse för antalet fönster som kommer in. Byte av fönster förläggs inte till den kyliga delen av året. April månad då korttidsförsöket utfördes, är en aktiv period för renoveringsprojekt i den egna bostaden. Därför kan man förvänta större mängder under vår och sommar. 8 Återvinning av glas som dräneringsmaterial i deponier Positiva erfarenheter rapporteras från försök med att använda krossat glas i dräneringsskikt i deponier. Ett exempel är företaget Telge Återvinning, som har utvecklat en metod s.k Tvetametoden för sluttäckning av deponier. Vid sluttäckning av deponin på Tveta Återvinningsanläggning har man använt krossat glas i dräneringsskiktet ovanför tätskiktet med framgång. Med anledning av Naturvårdsverkets förslag till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten för Allmän användning, kategori 1, och för Användning som deponitäckning ovan tätskiktet för deponier för icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2, testas det krossade glasmaterialet med avseende på dessa kriterier. Nästa steg är därför att ta fram krossat glasmaterial som är lämpligt att användas som dräneringsmaterial för att testas. Nedan beskrivs de försök som utförs för att ta fram sådant material. 8.1 Framställning av dräneringsmaterial för testning Tillgång till material I försöken har ca 4,5 ton glas från byte av fönster i flerfamiljfastigheter samlats in samt ca 4,3 ton fönster inklusive bågar från insamling på en återvinningscentral. Detta material används för tillverkning av dräneringsmaterial Glaslager Fönster och glas lagras i en ficka på asfalterat underlag. Krossat glas är blandat med hela fönster, se figur

18 Figur 10 Lager med glas Figur 11 Hjullastare med fönster i skopan 8.2 Personal och utrustning Testerna genomförs av Sysavs personal med befintlig utrustning på Sysavs anläggning på Albäck i Trelleborg. För hantering av glaset används en plockmaskin. För transport används en hjullastare och för separation och krossning används en trumsikt av märke Doppstadt Hjullastare Hjullastaren som används är av modell Cat 938, se figur 11. Hjullastaren används dels till att köra fram glas och fönster och dels till att lasta trumsikten Plockmaskin Plockmaskinen är en grävmaskin märke Hitachi 300 utrustad med gripklo, se figur 12. Gripklon är så pass känslig att föraren vid behov kan lyfta fönster utan att knäcka rutorna. Gripklons finmotoriska rörelser gör det möjligt att plocka upp enskilda spröjsar från marken när så krävs. Figur 12 Plockmaskin med fönster i klon. Figur 13 Trumsikt med uppfälld spaltsikt. 16

19 8.2.3 Trumsikt Hjullastaren lastar av glasrutorna på trumsiktens spaltsikt som täcker inmatningsfickan. Spaltsikten förhindrar att större bitar faller ner i inmatningsfickan. Avståndet mellan spjälorna i spaltsikten är 100 mm. När det ligger för mycket material kvar på spaltsikten tippas den så att de stora partiklarna rinner av, se figur 13. Materialet som faller ner i inmatningsfickan förs med hjälp av ett transportband in i trumman. Trumman är utbytbar så att olika stora maskor kan provas. Det material som faller igenom trummans maskor är finkornigare än maskvidden och matas ut på sidan av maskinen. Det är denna fraktion som ska användas som dräneringsmaterial. Grovkornigt material matas igenom trumman och förs ut på maskinens kortsida, se figur 14. Figur 14 Större bitar av trä matas genom trumman på väg mot utmatningsbandet Figur 15 Krossning av fönster och bortplockning av träbågar 8.3 Förbehandling av fönster För de fönster som samlats in på återvinningscentralen krävs att glaset först separeras ifrån bågarna innan siktningsprocessen. Försök med att separera glaset från bågarna görs med två olika metoder Metod 1 Fönstren behandlas på en asfalterad plan där gripklon på plockmaskinen krossar fönstret mot underlaget så att glaset lossnar från bågen, se figur 15 och 16. Fönsterbågarna plockas därefter bort med gripklon och förs till förbränning. Glaset lagras för senare krossning, se figur 17. Från 4,26 ton fönster plockas 1,76 ton (41 %) träbågar ut. Plockningen tar ca 40 minuter. Enbart större delar tas bort, mindre bitar (kortare än en meter) lämnas kvar för att sorteras bort i trumsikten. 17

20 Figur 16 Krossning av fönster och bortplockning av träramar. Figur 17 Glaskross efter plocksortering Metod 2 I detta försök provas att plocka fönstren från mellanlagret så försiktigt att de inte går sönder och sedan krossa dem mot trumsiktens spaltsikt, se figur 18. Det ger ett betydligt sämre resultat med flera rutor som t o m är hela efter att ha gått igenom trumsikten, se figur 19. Figur 18 Plockkranen försöker krossa rutorna mot spaltsikten Figur 19 Resultatet blir mindre bra med mycket glas kvar i ramarna 8.4 Siktning Två försök med att framställa olika grovt dräneringsmaterial görs. Vid försök ett är maskstorleken på sikten 60 mm och vid försök två 40 mm. Ytterligare ett försök görs med 40 mm sikten med att en lyftlist monteras in i trumman. Syftet med lyftlisten är att öka bearbetningen av glaset vid dess rotation i trumman och på så sätt öka mängden av 0-40 fraktionen vid siktningen Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterial Glaset lastas i trumsikten, se figur 20. I figur 21 ser man de frånsiktade fönsterbågarna när de passerar genom trumman. Glaset delas upp i två strömmar, en finare ström (0-60 mm) och en grövre ( mm). En okulär bedömning av högarna ger att ca 80% av glaset hamnar som dräneringsmaterial (

21 mm) vid första körningen. Det grövre materialet ( mm), se figur 22, körs igenom trumsikten en gång till, varvid 70-80% av det krossas så att det hamnar i finströmmen. Träflisor från fönsterbågarna observeras i 0-60 materialet, se figur 23. Figur 20 Lastning av trumsikt Figur 21 Fönsterbågar på väg genom trumman Figur 22 Glaskross av kornstorlek mm Figur 23 Glaskross av kornstorlek 0-60 mm Framställning av 0-40 mm dräneringsmaterial Efter byte till en 40 mm sikt matas nytt glas in i trumsikten. En klart mindre mängd av flisat trä kan observeras i 0-40 mm fraktionen än i 0-60 mm fraktionen vid det tidigare försöket. Andelen framsiktat 0-40 mm material är mindre, 66 %, jämfört med 80 % i 0-60 mm materialet. Efter modifiering av 0-40 trumsikten med en lyftlist, ökar andelen framsiktad 0-40 mm fraktion. Efter körning av 40+ fraktionen en andra gång ökar 0-40 mm fraktionen till ca 90 % av den ursprungliga mängden. Detta tyder på att lyftlisten gynnar sönderdelningen av glaset i trumman. Se figurerna 24, 25, 26 och

22 Figur 24 Två strömmar med krossat glas. Den hitre högen kördes om. Figur 25 Krossat glas 0-40 mm. Storleksjämförelse med en mobiltelefon. Figur mm fraktion Figur fraktion efter 1a siktningen 0-40 mm fraktionen ser relativt ren ut, men det förkommer träbitar från bågarna i den, se figur 28. Långsmala träbitar går igenom sikten. Figur mm fraktion 20

23 Efter omkörningen består 40+ materialet till övervägande del av trä som läggs tillsammans med ramplocket. Totalt plockas 2,34 ton trämaterial ut ur 4,26 ton fönster (55%), se figur 29. Figur efter andra körningen Figur 30 Provtagning 9 Provtagning För att bedöma det krossade glasets egenskaper och miljöpåverkan tas 7 st delprover av glaset ut enligt Nordtests standard Envir 004 på 0-40 mm fraktionen. Varje prov tas ur den fallande strömmen från trumsikten med hjälp av en hjullastare. Hjullastaren kör in sin skopa under fallande ström och samlar ihop material. Direkt efter att skopan körts in lägger hjullastarföraren i backen och backar ut. Varje prov väger ca 18 kg. Totalt provtagen mängd är ca 120 kg. Proven slås samman till ett samlingsprov. Samlingsprovet delas upp i 5 burkar för analys. Varje burk innehåller ca 20 kg material, se figur Analyser För att bedöma om glaskrosset är lämpligt som dräneringsmaterial och om det får läggas ovan om tätskiktet vid sluttäckning av en deponi görs analyser m a p dess egenskaper och innehåll. I Naturvårdsverkets utkast till handbok avseende Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten, anges maximala nivåer av oönskade ämnen i avfall för återvinning för allmän tillämpning, kategori 1, och för tillämpning för deponitäckning ovan täckskiktet, kategori 2. Kriterierna avser värden för totalhaltsanalys och kolonntest Co L/S 0,1 l/kg samt L/S 10 l/kg. 21

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Miljösamverkan Västra Götaland Upptaktsdagar om farligt avfall 2003-08-25 Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Jessica Christiansen, utredare RVF - Svenska Renhållningsverksföreningen Aktuellt

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen.

Leif Bodinson. Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem för bränslen. Bilaga A2 Dokumentets namn Kvalitetssäkringssystem för bränslen; beskrivning Godkänd Leif Bodinson Brh. () 2005-09-0 Syfte Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva Söderenergis kvalitetssäkringssystem

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall; Utkom från

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK 2013-07-10. LUNDENS SOPSTATION Moderaterna i Eda Besök

Läs mer

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland.

Projektet har även möjliggjort bildande av kontakter till andra forskningsaktörer som studerar återvinning av kompositer, främst i Finland. Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan Mikael Skrifvars 2005-10-27 SLUTRAPPORT Återvinning av fiberkompositer en ekonomisk analys P6/03 Utfört hösten 2003 hösten 2005 vid Högskolan i Borås

Läs mer

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB i byggnader Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB måste ut ur kretsloppet. PCB är ett samlingsnamn för en grupp

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering

Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Tillsammans för en miljöriktig avfallshantering Innehåll Sidan 4 Deponering Sidan 5 Avfall är bränsle Sidan 6 Ekoparken Gas Sidan 7 Sidan 8 Farligt avfall från småföretag Sidan 9 Aska och slagg Sidan 10

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

INVENTERINGSPROTOKOLL - Fogmassor

INVENTERINGSPROTOKOLL - Fogmassor 631 86 ESKILSTUNA Blankett A1 INVENTERINGSPROTOKOLL - Fogmassor Byggnadens användning (ange ett eller flera alternativ) Bostäder, ange antal lägenheter: Handel och service Skola Industrilokal eller lager

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du VIKTIG ATT LÄSA INNAN DU SKA RIVA! INFORMATION OM RIVNINGSAVFALL Här finns information om hur rivningsavfall bäst kan sorteras, vilket avfall som är farligt och vilka regler som gäller! HÄR FINNS INFORMATION

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Inventera... och sanera PCB

Inventera... och sanera PCB Inventera... och sanera PCB Ditt ansvar som fastighetsägare! Varför sanera PCB? PCB är farligt PCB - polyklorerade bifenyler - är en grupp svårnedbrytbara organiska ämnen som om de kommer ut i miljön innebär

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Senast uppdaterad 2014 09 08

Senast uppdaterad 2014 09 08 Hantering av massor kort information om olika hanteringssätt Senast uppdaterad 2014 09 08 Innehållsförteckning Inledning 3 Är uppgrävda massor alltid avfall? 3 Vad kan massorna användas till? 3 Hur prövas

Läs mer

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du VIKTIG ATT LÄSA INNAN DU SKA RIVA! INFORMATION OM RIVNINGSAVFALL Här finns information om hur rivningsavfall bäst kan sorteras, vilket avfall som är farligt och vilka regler som gäller! HÄR FINNS INFORMATION

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok handbok 2010:1 UTGÅVA 1 februari 2010 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 bilaga 6: miljökonsekvensbeskrivning innehåll 1 Icke- teknisk sammanfattning...3 2 Bakgrund och syfte...3 3 Avfallsplanen...4

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen

Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen Samtliga företagskunder kan göra en kontoansökan, via Stadsbyggnadskontoret/ renhållningen Mottagning av verksamheters grovavfall på Brista återvinningscentral Företag Mottagning av verksamheters grovavfall

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Varia 555. Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall

Varia 555. Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Kritiska deponiavfall som inte klarar gränsvärden för att deponeras på deponi för farligt avfall EBBA WADSTEIN KARSTEN HÅKANSSON CHARLOTTA TIBERG

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad 1 (5) Byggnad 13 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit lackeringsbyggnad. Den nyare delen av byggnaden med byggår 1970 har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN.

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN. FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga Kommun, Box 93, 667 22 FORSHAGA 054 17 20 00 Rivningsplan används för att vid rivning

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier EN VÄGLEDNING FÖR TILLSYN PÅ EXPORT AV BLYBATTERIER En vägledning för tillsyn på export av blybatterier Den här tillsynsvägledningen riktar sig till dig som utövar tillsyn på verksamheter som hanterar

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Isolerglas med PCB måste hanteras rätt!

Isolerglas med PCB måste hanteras rätt! Isolerglas med PCB måste hanteras rätt! Organiskt förseglad isolerruta i genomskärning Dokumentation från ett seminarium arrangerat av LIP-kansliet i Stockholm, Projektet PCB i byggnader inom Byggsektorns

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs

Läs mer

PCB i byggnader. Problemet. PCB, intro 1 2014-10-21. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

PCB i byggnader. Problemet. PCB, intro 1 2014-10-21. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB PCB i byggnader Per Lilliehorn Problemet PCB i födan -högt dagligt intag av PCB i födan (dioxin o dioxinliknande PCB-effekter)- fokus på spridning i yttre miljö Stor användning av PCB i fogmassor är ett

Läs mer

Inventering och sanering av PCB. i fastigheter byggda eller renoverade 1956-1973

Inventering och sanering av PCB. i fastigheter byggda eller renoverade 1956-1973 Inventering och sanering av PCB i fastigheter byggda eller renoverade 1956-1973 Viktiga datum i PCB-förordningen Förordning (2007:19) om PCB m.m. med ändringar införda genom 2010:963 ställer bl.a. krav

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092 Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Art Mosaik Ny deklaration Ändrad deklaration BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Artikel-nr/ID-begrepp 3A0000 Vid ändrad deklaration

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Av de 130 som svarat är 61 EJ intresserade att byta fönster 69 ÄR intresserade att byta fönster Fördelningen är lika mellan Alt 1 och Alt 2

Av de 130 som svarat är 61 EJ intresserade att byta fönster 69 ÄR intresserade att byta fönster Fördelningen är lika mellan Alt 1 och Alt 2 Förfrågan om intresse att renovera fönster Har skickats ut till alla 176 hus inom Akalladalen 130 hus har svarat Av de 130 som svarat är 61 EJ intresserade att byta fönster 69 ÄR intresserade att byta

Läs mer

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion

Svenska. EnergiAskor. Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Svenska EnergiAskor Miljöriktig hantering av askor från energiproduktion Energiaskorna är en miljövänlig resurs Förbränningen av biobränslen ökar i landets fjärrvärmeverk. Askan som blir kvar kan till

Läs mer

Hjälp och vägledning vid val av glas för att uppfylla krav i Boverkets Bygg-regler (BBR), avsnitt 8, Säkerhet vid användning.

Hjälp och vägledning vid val av glas för att uppfylla krav i Boverkets Bygg-regler (BBR), avsnitt 8, Säkerhet vid användning. Personsäkerhet Hjälp och vägledning vid val av glas för att uppfylla krav i Boverkets Bygg-regler (BBR), avsnitt 8, Säkerhet vid användning. Föreskrifterna i BBR avsnitt 8 är tvingande regler och omfattar

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA HAGFORS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16 104 att gälla från 2014-01-01.

RENHÅLLNINGSTAXA HAGFORS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16 104 att gälla från 2014-01-01. RENHÅLLNINGSTAXA Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16 104 att gälla från 2014-01-01. 0 Innehåll ALLMÄNNA REGLER... 2 ENFAMILJSFASTIGHET MED SÄCK/KÄRLHÄMTNING... 3 OMRÅDEN MED UPPSAMLINGSPLATS... 4 FLERFAMILJSFASTIGHETER,

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Återvinning. för hushållen

Återvinning. för hushållen Återvinning för hushållen Återvinningscentral På återvinningscentralerna, ÅVC, kan hushållen lämna in sitt grov- och trädgårdsavfall samt farliga avfall kostnadsfritt. Denna service ingår i renhållningsavgiften.

Läs mer