Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Återvinning av planglas från fönster RAPPORT 2008:05 ISSN

2

3 Förord Fönster tillverkade eller importerade under perioden från 1956 till 1980, kan innehålla PCB som är ett kraftigt miljögift. För att uppfylla miljömålet en giftfri miljö och delmålet att ta vara på resurserna i avfallet och minska deponeringen, är det av väsentlig betydelse att dessa fönster sorteras ut redan vid källan när de ska tas omhand. I denna studie har dels gjorts en uppskattning av de mängder fönster som är aktuella, dels om glaskrosset kan användas för anläggningsändamål på deponier. Projektet har samfinansierats med SYSAV och genomförts av Ann-Christine Hallberg, SYSAV, och Raul Grönholm, SYSAV Utveckling AB. Malmö september 2008 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige 1

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Begränsningar PCB i fönster Föroreningar Lagstiftning Mål Syfte Avsättningsmöjligheter och krav på material Insamling, sortering och behandling av fönster - tre delförsök Insamling och behandling av fönster från flerfamiljfastigheter Insamling Behandling och mängder Kvalitet på insamlat material Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling Insamlade mängder Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling och sortering Insamlade mängder Observationer Återvinning av glas som dräneringsmaterial i deponier Framställning av dräneringsmaterial för testning Tillgång till material Glaslager Personal och utrustning Hjullastare Plockmaskin Trumsikt Förbehandling av fönster Metod Metod Siktning Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterial Framställning av 0-40 mm dräneringsmaterial Provtagning Analyser Analysmetoder

5 10.2 Analysresultat Siktanalys Jämförande test av dräneringsförmåga Halt organiskt material glödförlust Totalhalt Utlakning Slutsatser Insamling vid återvinningscentraler Uppskattning av mängder Kostnader för PCB-haltiga fönster Förbehandling Siktning av material Egenskaper som dräneringsmaterial Användningsmöjligheter Fortsatt arbete...27 Bilagor

6 4

7 Sammanfattning Ett mål för avfallshanteringen är att öka mängden avfall som materialåtervinns. Ett annat mål för Sysav är att minska mängden bottenaska från avfallsförbränning. Ett avfall som bildar bottenaska och som inte tillför energi till förbränningen är glas i fönster. Eftersom fönsterbågen oftast består av behandlat trä, går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning. Att återvinna glas från fönster med båge har visat sig vara svårt. De renhetskrav som glasindustrin ställer, medför att kostnaderna för glasåtervinningen blir höga. En möjlig användning skulle kunna vara att använda krossat glas som dräneringsmaterial vid sluttäckning av deponier då mycket material kommer att åtgå till detta. En av avfallshanteringens viktigaste uppgifter är att uppfylla det svenska miljömålet en giftfri miljö. Isolerfönster som tillverkades i Sverige under perioden och importerade isolerfönster tillverkade kan innehålla PCB, som är ett kraftigt miljögift. Ett annat miljömål är att ta vara på resurserna i avfallet och att minska deponeringen. Försök med insamling och sortering av fönster genomfördes vid Sysavs återvinningscentraler. Under september 2007 samlades alla fönster som lämnades vid Sysavs återvinningscentral i Trelleborg in separat. Sammantaget mottogs 254 st fönster från hushållen. Av dessa var 16 st (6 %) isolerfönster tillverkade under perioden och misstänks innehålla PCB. Omräknat till samtliga återvinningscentraler i Sysavs region innebär det att totalt ca st fönster kan samlas in per år från hushållen. Om glas ska kunna återvinnas måste PCB-kontaminerat fönsteravfall sorteras ut redan vid källan för att kunna hanteras separat. Enligt Trä- och Möbelindustriförbundet TMF tillverkades ca 2 miljoner fönsterluft i Sverige under En fönsterluft är glas med båge. Cirka 60 % går till byte av fönster och resten till nybyggnation. Totalt byts ca 1,2 miljoner fönsterluft ut varje år i Sverige. Insamlingsförsök på en återvinningscentral visar att ca 6 % av de kasserade fönstren kan innehålla PCB. Omräknat för hela Sverige innebär det ca st misstänkt PCB-haltiga fönsterluft per år. För Sysavregionen blir motsvarande mängder, baserat på antalet invånare, totalt ca st utbytta fönsterluft per år varav st PCB-haltiga. Omräknat i vikter, baserat på en genomsnittsvikt på 30 kg per fönsterluft, innebär det för hela Sverige ton utbytta fönsterluft per år varav ton PCB-haltiga. För Sysavregionen är motsvarande mängd ton utbytta fönsterluft, varav 153 ton PCB-haltiga per år. För att beräkna mängden ren PCB som förekommer i förseglingsmassan hos isolerfönstren används beräkningsfaktorer. Innehållet av ren PCB i de PCB-haltiga fönster som byts ut varje år i hela Sverige beräknas till 12 ton per år. I Sysavregionen med utbytta PCB-haltiga fönster per år är motsvarande mängd ca 900 kg ren PCB per år. Enligt rapport Isolerglas med PCB måste hanteras rätt!, dokumentation från ett seminarium arrangerat av LIP-kansliet i Stockholm 2002, reviderad 2008 uppskattas mängden ren PCB som finns kvar totalt i ännu ej utbytta fönster år 2002 till ca 120 ton i hela Sverige. Detta motsvarar ca st fönster. 5

8 I Sysavregionen beräknas att ca st fönsterluft byts ut per år. Insamlingsförsöket visar att cirka st av dessa kommer in på återvinningscentraler. Det innebär att ungefär halva mängden av kasserade fönster lämnas av privatpersoner på återvinningscentraler och den andra hälften lämnas av verksamheter vid avfallsanläggningarna. Osäkerheten i de beräknade mängderna är dock mycket stor. Den baserar sig helt på insamlingen på en återvinningscentral under en insamlingsperiod av en månad. För en säkrare bedömning krävs en mera omfattande insamling under längre tid. Hanteringen av PCB-haltiga fönster är förenad med extra kostnader för behandling, personal, information, transporter samt hanterings- och lagerytor. PCB-haltiga fönster kostar i storleksordningen kr per ton att destruera. Detta innebär en årlig destruktionskostnad på ca 1,5 miljoner kronor för de beräknade 153 ton PCB-haltiga fönster som kan samlas in i Sysavs region. För hela Sverige med ton PCB-haltiga fönster per år blir destruktionskostnaden ca 22 miljoner kronor, om hela fönster lämnas till destruktion. Om glaset skärs ut ur bågen, sjunker destruktionskostnaden. I gengäld ökar då hanteringskostnaden. För framställning av krossat glas till dräneringsmaterial gjordes försök med krossning och siktning av glaset. Med hjälp av en hjullastare och en plockkran hanterades och krossades glasrutorna. Glaset separerades därefter från träet i en trumsikt. Försök gjordes med både 60 mm och 40 mm maskstorlek. För att bedöma det krossade glasets lämplighet för användning i dräneringsskiktet vid sluttäckning av deponier, gjordes analyser av materialets totalinnehåll, lakningsegenskaper, dräneringsförmåga samt kornstorleksfördelning. Test av materialets dräneringsförmåga och kornstorleksfördelning visar på mycket goda dräneringsegenskaper likvärdiga med kommersiellt dräneringsgrus. För att bedöma miljöpåverkan av glaskross jämförs dess totalhalter och utlakningsegenskaper med Naturvårdsverkets förslag Kriterier för användning av avfall i anläggningsarbeten. Laktest visar att halterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, krom och koppar är för höga för att glaskrosset ska få användas ovanför tätskiktet i en deponi enligt Naturvårdsverkets förslag. Studien visar att återstående användningsområden för glaskross är som råvara genom materialåtervinning eller som anläggningsmaterial inom deponier. För att kunna användas som råvara ställs höga krav på renheten hos det återvunna glaset. Det innebär att metoder för att skära ut glaset ur bågen måste användas, vilket medför stora investeringar i utrustning. Innan sådana investeringar kan göras, behöver ytterligare kunskaper och erfarenheter inhämtas från försök med insamling och hantering av fönster i större skala. Enligt kriterierna i NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall kan glaskrosset användas som anläggningsmaterial inom IFA-deponier förutsatt att det inte läggs tillsammans med farligt avfall. För att glaskrosset ska kunna användas som anläggningsmaterial på FA-deponier eller tillsammans med farligt avfall på IFA-deponier krävs att halten löst organiskt material, DOC, reduceras. 6

9 1 Bakgrund Ett mål i avfallshanteringen är att öka materialåtervinningen, där återvinning av planglas är ett materialslag som har hög potential till ökad återvinning. Ett annat mål är att minska mängden bottenaska från avfallsförbränningen. Den huvudsakliga källan för planglas är fönster. Eftersom fönsterbågen oftast består av behandlat trä går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning, med undantag för den andel fönster som avfallsproducenten lägger som grovavfall. I ingetdera av dessa fall finns möjlighet att materialåtervinna glaset. Glaset i fönsteravfall som går till förbränning hamnar i bottenaskan. Om slaggrus, som är behandlad bottenaska, kan användas som konstruktionsmaterial har glaset indirekt nyttiggjorts. Indikationer från Naturvårdsverket tyder dock på att det inte kommer att tillåtas i framtiden pga för höga halter av tungmetaller. Slaggrus måste då deponeras. Detta är ytterligare ett incitament för att ta tillvara glasmaterial i fönster. 2 Begränsningar 2.1 PCB i fönster Vid planering av metoder för källsortering och insamling av fönster identifieras ett problem. Vid tillverkning av isolerfönster under åren användes PCB i förseglingsmassan vid distansprofilen mellan glasrutorna. PCB är ett kraftigt miljögift och är klassificerat som farligt avfall enligt Avfallsförordningen. Fönster innehållande PCB kräver en särskild hantering och behandling för att undvika att miljön förorenas och för att tillgodose gällande lagkrav. Dessa fönster måste därför särskiljas från övriga fönster. Bedömning av vilka isolerfönster som kan innehålla PCB görs efter tillverkningsår samt uppgifter från Svensk Planglasförening om förekomst av PCB beroende på tillverkare och tillverkningsår. Generellt användes PCB i svensktillverkade fönster mellan årtalen och i importerade mellan årtalen I Norge har man etablerat ett retursystem, Ruteretur AS, för att ta om hand PCB-haltiga fönster. En miljöavgift på för närvarande 15 Nkr/isolerfönster läggs på priset till konsumenten. Miljöavgiften finansierar alla behandlings- och transportkostnader för att ta hand om avfallet. Behandlingen av fönstren utförs av två företag i Norge, PCB-Sanering AS och Veolia Miljø Gjenvinning AS. Glaset skärs ut ur isolerfönstret med en högtrycksmatad vattenstråle. Verksamheten är inriktad på att återvinna glas ur PCB-haltiga isolerrutor och ta hand om det farliga avfallet. 2.2 Föroreningar Om det återvunna glasmaterialet ska kunna avsättas till produktion av nya glasprodukter krävs att det har hög kvalitet. Maximalt 0,05 % föroreningar i form av kitt eller träflisor från bågen accepteras. För att få materialet tillräckligt rent måste glaset skäras ut. Att göra detta för hand är en alltför ineffektiv 7

10 och därmed kostsam metod. Det krävs att glaset kan skäras ut rationellt med maskinell metod. Någon sådan anläggning finns dock inte i Sverige. 3 Lagstiftning Isolerfönster som innehåller PCB berörs av lagstiftningen på flera områden. Eftersom PCB klassificeras som farligt avfall ställer Avfallsförordningen 2001:1063 krav på hur isolerfönster innehållande PCB ska hanteras och transporteras. Vid rivning av en fastighet ska en rivningsanmälan göras till byggnadsnämnden i kommunen enligt Plan- och bygglagen (1987:10). Lagen ställer krav på att en rivningsplan upprättas. Rivningsplanen ska innehålla en inventering av material som blir farligt avfall och redovisning av hur detta kommer att hanteras. Om fastigheten innehåller isolerfönster med PCB ska hanteringen av dessa redovisas i rivningsplanen. Rivningsanmälan och rivningsplan krävs inte om enbart fönster ska bytas i en fastighet. Den 1 mars 2007 trädde Förordning om PCB m.m, 2007:19, i kraft. I denna ställs krav på inventering och sanering av PCB-produkter i byggnader och anläggningar. Dessa krav gäller inte isolerfönster innehållande PCB. Eftersom isolerfönster innehållande PCB inte omfattas av kraven på inventering och sanering erhålls inte kunskaper om var avfallet är lokaliserat och i vilka kvantiteter det förekommer. Dessa uppgifter är värdefulla kunskaper inför planering av omhändertagande av avfallet. För avfall som ska deponeras ställs krav på karakterisering och analys av sammansättning och lakbarhet. Gällande krav anges i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, NFS 2004:10. Naturvårdsverket har tagit fram förslag till kriterier för avfall som ska användas som anläggningsmaterial i sin handbok Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten (2007). Två kategorier för användning anges: Allmän användning, kategori 1 och Användning som deponitäckning ovan tätskiktet för deponier för icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2. Handboken, som är på remiss är tänkt som en vägledning och innehåller förslag på maximala halter och maximal utlakning för avfall som ska användas för anläggningsändamål. 4 Mål Det långsiktiga målet är att ta till vara och nyttiggöra fönsterglas. Det ska göras på ett sådant sätt att spridning av farligt avfall som förekommer i fönstren förhindras. Det farliga avfallet består främst av PCB och bly. 8

11 5 Syfte Syftet med de försök som beskrivs i denna rapport är att: Få en uppfattning om hur stora mängder fönsterglas som kan samlas in från hushållen på en återvinningscentral. Få en uppfattning om hur stor andel av fönstren som är farligt avfall. Undersöka glasets kvalitet vid utslagning av glaset ur fönsterbågen. Undersöka om krossat glas från återvunna fönster kan användas som dräneringsskikt vid sluttäckning av deponi. 6 Avsättningsmöjligheter och krav på material Återvunnet glas kan användas som råvara för tillverkning av nya glasprodukter. Då är kvalitetskravet på det återvunna glasmaterialet högt. I princip accepteras inga föroreningar i form av kitt eller träflisor från bågen. Maximala halten föroreningar som får förekomma i glaset är 0,05 vikt%. Framtagning av material med sådan renhetsgrad kräver att glasrutorna skärs ut ur bågen. Detta måste ske rationellt med maskinell metod för att få ekonomi i processen vilket innebär investeringar i en anläggning. En annan möjlig avsättning för det återvunna glaset, där kravet på renhet inte är lika högt, är att använda det i dräneringsskiktet vid sluttäckning av deponier. Mängderna som behövs till detta är stora. För sluttäckning av deponin vid Sysavs avfallsanläggning på Måsalycke behövs material till m3. Densiteten hos fönsterglas är ca 2,5 ton/m3, vilket motsvarar ca ton material. Detta ersätter grus eller bergkross som annars måste köpas in. När glaset har avskiljts återstår träbågarna som kan flisas och användas som bränsle. 7 Insamling, sortering och behandling av fönster - tre delförsök Fönster som avfall produceras både av privatpersoner som byter fönster i sin villa eller sommarstuga och av byggentreprenörer och fastighetsbolag vid renovering och rivning av fastigheter. Försök med insamling av fönster genomfördes vid tre olika tillfällen i tre separata delförsök: Från byte av fönster i flerfamiljfastigheter, ca 300 fönster Korttidsinsamling på en återvinningscentral Insamling under en månad på en återvinningscentral Nedan beskrivs insamling och hantering av fönster vid de tre olika försöken. 9

12 7.1 Insamling och behandling av fönster från flerfamiljfastigheter Insamling Under en period av sex veckor hösten 2006 samlas ca 300 fönster i olika dimensioner och glasdörrar in från flerfamiljsfastigheter i samband med byte till nya fönster. Måttet på det minsta resp. största fönstret är 1000 x 700 mm resp x 1300 mm. Arbetet utförs av en byggentreprenör. De nedmonterade fönstren ställs på högkant i en container för vidare transport och behandling hos Sysav. Fönstren är av typen kopplade 1+1 glas i träbåge, se figur 1. Det finns inga isolerfönster som kan innehålla PCB. Figur 1. Fönster från byte i flerfamiljsfastighet Behandling och mängder Fönster av varje dimension räknas och vägs före behandling, se tabell 1. Fönstren placeras liggande över en container och glaset slås ut ur bågarna för hand. Mängd glas respektive träbågar med metallhandtag vägs, se tabell 1. Tabell 1 visar resultatet av behandlingen. Försöket visar att andelen glas i de insamlade fönstren är ca 42 %. Insamlingen resulterar i ca 4,5 ton glas, som lagras för att krossas tillsammans med mängderna från de två följande försöken. Tabell 1 Fönster från utbyte i flerfamiljfastighet. Angivna värden är medelvärde av de olika dimensionerna. Antal 331 st Vikt fönster Glasvikt/fönster Träbåge m beslag/fönster 31,8 kg 13,5 kg 18,3 kg Glasvikt total kg Vikt träbåge m beslag kg Totalvikt kg Andel glas 42 % Andel trä m beslag 58 % Kvalitet på insamlat material Under arbetet med att slå ut glaset ur bågarna observeras problem med kitt som sitter kvar på glaset, se figur 2. Försök görs därför med att skära ut glasrutan för hand för att få fram ett renare glasmaterial. Detta fungerar dåligt då glasrutan splittras vid fastsättningen i bågen. Även bågarna visar sig vara svåra att få helt rena från glas som sitter kvar i dem. Vid utvärdering av trämaterialets kvalitet, bedöms mängden glas som sitter kvar i bågarna vara för hög, för att träet ska 10

13 kunna användas som bränsle i flispannor, se figur 3. Glas i flisen ökar askhalten i bränslet. Detta kan ge problem med asksintring. Träbågarna tas därför till en avfallsförbränningsanläggning. Figur 2 Utslaget glas. Bilden visar att kitt sitter kvar på glaset. Figur 3 Bågar efter att glas avlägsnats. Glas sitter kvar i fönsterbågen 7.2 Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling Detta försök i liten skala är riktat till hushållen. Under en lördag i april månad samlas fönster in på en återvinningscentral. Denna återvinningscentral, Bunkeflo återvinningscentral, samlar in ca ton avfall per år och har ca besökare per år. Avsikten med försöket är att få en uppfattning om hur stor mängd fönster som kan komma in på en återvinningscentral samt hur stor andel av dem som är isolerfönster. Kunskapen behövs för att kunna planera för hantering och omhändertagande av fönster från hushåll. Insamlingen av fönster görs i en miljöcontainer med tak av samma typ som finns i figur 6. Besökarna uppmanas genom information på uppsatta skyltar att ställa in fönster på högkant direkt på golvet i miljöcontainern. Eftersom man inte vill överlåta åt besökarna att själv sortera fönstren, samlas alla fönster in, även isolerfönster. Vid hämtning görs en sortering av fönstren, då isolerfönster sorteras ut och kontrolleras med avseende på innehåll av PCB. 11

14 Efter några timmar har så många fönster samlats in att miljöcontainern är full. Därefter ställs fönstren utanför containern. Det saknas resurser att forsla bort fönstren i den takt de kommer in. Eftersom det är risk för att besökare och personal kan skadas av krossat glas från ikullvälta fönster avbryts insamlingsförsöket. Figur 4 visar en del av de insamlade fönstren. Figur 4 Fönster insamlade på Bunkeflo återvinningscentral Insamlade mängder Under försöket samlas 63 st fönster in varav 9 st är isolerfönster (14 %) där PCB-innehåll kan misstänkas. 7.3 Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandling av fönster från hushållen vid en återvinningscentral Insamling och sortering Ett nytt försök med insamling av fönster från hushållen genomförs under september månad Denna insamling görs på Trelleborgs återvinningscentral. Årligen samlas totalt ca ton avfall in på denna återvinningscentral från ca besökare. Besökarna anvisas, med hjälp av skyltar med information, att lämna sina fönster vid ett bestämt mottagningsställe på återvinningscentralen. Där tar personal emot och sorterar bort blyglasfönster samt isolerfönster som misstänks innehålla PCB genom kontroll av tillverkningsår. Fönstren som inte innehåller PCB eller bly samlas upp i en container, se figur 7 och 8. Isolerglasfönster som misstänks innehålla PCB och blyglasfönster ställs in i en miljöcontainer, figur 6 och 9. Dessa hanteras tillsammans med inlämnade blyglasfönster som farligt avfall. De isolerglasfönster som inte misstänks innehålla PCB läggs i containern tillsammans med övriga fönster, se sorteringsschema figur 5. 12

15 Figur 5 Sorteringsschema vid insamling på Trelleborgs återvinningscentral Figur 6 Miljöcontainer för insamling av isolerfönster och blyglasfönster Figur 7 Container för insamling av fönster som inte innehåller farliga ämnen. 13

16 Figur 8 Insamlade fönster som inte innehåller farliga ämnen Figur 9 Insamlade isolerfönster och blyglasfönster Insamlade mängder Under hela månaden samlas totalt 254 st fönster in med en total vikt på 5,03 ton. Jämfört med insamlingen vid Bunkeflo återvinningscentral är det en mindre mängd fönster per tidsenhet. Detta beror sannolikt på årstiden för insamlingen. Det kyliga höstvädret kan ha bidragit till den lägre insamlingsvolymen Mängd och fördelning av insamlade fönster framgår av Tabell 2 nedan. Tabell 2 Insamlade fönster på återvinningscentralen i Trelleborg. Typ av fönster Antal, st Vikt, ton Vikt/fönster, kg Fönster som inte innehåller farliga ämnen 226 4, PCB misstänkta isolerfönster 16 0, Blyglasfönster 12 0, Totalt 254 5, Andel, % 7.4 Observationer Insamling av fönster på återvinningscentraler visar att stora mängder fönster kan komma in under kort tid. För att insamlingen ska fungera krävs möjlighet att lagra större mängder fönster samtidigt eller resurser att transportera bort dem kontinuerligt. Att etablera lagringsmöjligheter på en återvinningscentral kan vara ett problem, eftersom utrymmet så gott som alltid är begränsat. Problemet måste därför lösas med ökade transportresurser och därmed ökade kostnader. 14

17 Tiden på året som insamlingen genomförs har sannolikt stor betydelse för antalet fönster som kommer in. Byte av fönster förläggs inte till den kyliga delen av året. April månad då korttidsförsöket utfördes, är en aktiv period för renoveringsprojekt i den egna bostaden. Därför kan man förvänta större mängder under vår och sommar. 8 Återvinning av glas som dräneringsmaterial i deponier Positiva erfarenheter rapporteras från försök med att använda krossat glas i dräneringsskikt i deponier. Ett exempel är företaget Telge Återvinning, som har utvecklat en metod s.k Tvetametoden för sluttäckning av deponier. Vid sluttäckning av deponin på Tveta Återvinningsanläggning har man använt krossat glas i dräneringsskiktet ovanför tätskiktet med framgång. Med anledning av Naturvårdsverkets förslag till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten för Allmän användning, kategori 1, och för Användning som deponitäckning ovan tätskiktet för deponier för icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2, testas det krossade glasmaterialet med avseende på dessa kriterier. Nästa steg är därför att ta fram krossat glasmaterial som är lämpligt att användas som dräneringsmaterial för att testas. Nedan beskrivs de försök som utförs för att ta fram sådant material. 8.1 Framställning av dräneringsmaterial för testning Tillgång till material I försöken har ca 4,5 ton glas från byte av fönster i flerfamiljfastigheter samlats in samt ca 4,3 ton fönster inklusive bågar från insamling på en återvinningscentral. Detta material används för tillverkning av dräneringsmaterial Glaslager Fönster och glas lagras i en ficka på asfalterat underlag. Krossat glas är blandat med hela fönster, se figur

18 Figur 10 Lager med glas Figur 11 Hjullastare med fönster i skopan 8.2 Personal och utrustning Testerna genomförs av Sysavs personal med befintlig utrustning på Sysavs anläggning på Albäck i Trelleborg. För hantering av glaset används en plockmaskin. För transport används en hjullastare och för separation och krossning används en trumsikt av märke Doppstadt Hjullastare Hjullastaren som används är av modell Cat 938, se figur 11. Hjullastaren används dels till att köra fram glas och fönster och dels till att lasta trumsikten Plockmaskin Plockmaskinen är en grävmaskin märke Hitachi 300 utrustad med gripklo, se figur 12. Gripklon är så pass känslig att föraren vid behov kan lyfta fönster utan att knäcka rutorna. Gripklons finmotoriska rörelser gör det möjligt att plocka upp enskilda spröjsar från marken när så krävs. Figur 12 Plockmaskin med fönster i klon. Figur 13 Trumsikt med uppfälld spaltsikt. 16

19 8.2.3 Trumsikt Hjullastaren lastar av glasrutorna på trumsiktens spaltsikt som täcker inmatningsfickan. Spaltsikten förhindrar att större bitar faller ner i inmatningsfickan. Avståndet mellan spjälorna i spaltsikten är 100 mm. När det ligger för mycket material kvar på spaltsikten tippas den så att de stora partiklarna rinner av, se figur 13. Materialet som faller ner i inmatningsfickan förs med hjälp av ett transportband in i trumman. Trumman är utbytbar så att olika stora maskor kan provas. Det material som faller igenom trummans maskor är finkornigare än maskvidden och matas ut på sidan av maskinen. Det är denna fraktion som ska användas som dräneringsmaterial. Grovkornigt material matas igenom trumman och förs ut på maskinens kortsida, se figur 14. Figur 14 Större bitar av trä matas genom trumman på väg mot utmatningsbandet Figur 15 Krossning av fönster och bortplockning av träbågar 8.3 Förbehandling av fönster För de fönster som samlats in på återvinningscentralen krävs att glaset först separeras ifrån bågarna innan siktningsprocessen. Försök med att separera glaset från bågarna görs med två olika metoder Metod 1 Fönstren behandlas på en asfalterad plan där gripklon på plockmaskinen krossar fönstret mot underlaget så att glaset lossnar från bågen, se figur 15 och 16. Fönsterbågarna plockas därefter bort med gripklon och förs till förbränning. Glaset lagras för senare krossning, se figur 17. Från 4,26 ton fönster plockas 1,76 ton (41 %) träbågar ut. Plockningen tar ca 40 minuter. Enbart större delar tas bort, mindre bitar (kortare än en meter) lämnas kvar för att sorteras bort i trumsikten. 17

20 Figur 16 Krossning av fönster och bortplockning av träramar. Figur 17 Glaskross efter plocksortering Metod 2 I detta försök provas att plocka fönstren från mellanlagret så försiktigt att de inte går sönder och sedan krossa dem mot trumsiktens spaltsikt, se figur 18. Det ger ett betydligt sämre resultat med flera rutor som t o m är hela efter att ha gått igenom trumsikten, se figur 19. Figur 18 Plockkranen försöker krossa rutorna mot spaltsikten Figur 19 Resultatet blir mindre bra med mycket glas kvar i ramarna 8.4 Siktning Två försök med att framställa olika grovt dräneringsmaterial görs. Vid försök ett är maskstorleken på sikten 60 mm och vid försök två 40 mm. Ytterligare ett försök görs med 40 mm sikten med att en lyftlist monteras in i trumman. Syftet med lyftlisten är att öka bearbetningen av glaset vid dess rotation i trumman och på så sätt öka mängden av 0-40 fraktionen vid siktningen Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterial Glaset lastas i trumsikten, se figur 20. I figur 21 ser man de frånsiktade fönsterbågarna när de passerar genom trumman. Glaset delas upp i två strömmar, en finare ström (0-60 mm) och en grövre ( mm). En okulär bedömning av högarna ger att ca 80% av glaset hamnar som dräneringsmaterial (

21 mm) vid första körningen. Det grövre materialet ( mm), se figur 22, körs igenom trumsikten en gång till, varvid 70-80% av det krossas så att det hamnar i finströmmen. Träflisor från fönsterbågarna observeras i 0-60 materialet, se figur 23. Figur 20 Lastning av trumsikt Figur 21 Fönsterbågar på väg genom trumman Figur 22 Glaskross av kornstorlek mm Figur 23 Glaskross av kornstorlek 0-60 mm Framställning av 0-40 mm dräneringsmaterial Efter byte till en 40 mm sikt matas nytt glas in i trumsikten. En klart mindre mängd av flisat trä kan observeras i 0-40 mm fraktionen än i 0-60 mm fraktionen vid det tidigare försöket. Andelen framsiktat 0-40 mm material är mindre, 66 %, jämfört med 80 % i 0-60 mm materialet. Efter modifiering av 0-40 trumsikten med en lyftlist, ökar andelen framsiktad 0-40 mm fraktion. Efter körning av 40+ fraktionen en andra gång ökar 0-40 mm fraktionen till ca 90 % av den ursprungliga mängden. Detta tyder på att lyftlisten gynnar sönderdelningen av glaset i trumman. Se figurerna 24, 25, 26 och

22 Figur 24 Två strömmar med krossat glas. Den hitre högen kördes om. Figur 25 Krossat glas 0-40 mm. Storleksjämförelse med en mobiltelefon. Figur mm fraktion Figur fraktion efter 1a siktningen 0-40 mm fraktionen ser relativt ren ut, men det förkommer träbitar från bågarna i den, se figur 28. Långsmala träbitar går igenom sikten. Figur mm fraktion 20

23 Efter omkörningen består 40+ materialet till övervägande del av trä som läggs tillsammans med ramplocket. Totalt plockas 2,34 ton trämaterial ut ur 4,26 ton fönster (55%), se figur 29. Figur efter andra körningen Figur 30 Provtagning 9 Provtagning För att bedöma det krossade glasets egenskaper och miljöpåverkan tas 7 st delprover av glaset ut enligt Nordtests standard Envir 004 på 0-40 mm fraktionen. Varje prov tas ur den fallande strömmen från trumsikten med hjälp av en hjullastare. Hjullastaren kör in sin skopa under fallande ström och samlar ihop material. Direkt efter att skopan körts in lägger hjullastarföraren i backen och backar ut. Varje prov väger ca 18 kg. Totalt provtagen mängd är ca 120 kg. Proven slås samman till ett samlingsprov. Samlingsprovet delas upp i 5 burkar för analys. Varje burk innehåller ca 20 kg material, se figur Analyser För att bedöma om glaskrosset är lämpligt som dräneringsmaterial och om det får läggas ovan om tätskiktet vid sluttäckning av en deponi görs analyser m a p dess egenskaper och innehåll. I Naturvårdsverkets utkast till handbok avseende Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten, anges maximala nivåer av oönskade ämnen i avfall för återvinning för allmän tillämpning, kategori 1, och för tillämpning för deponitäckning ovan täckskiktet, kategori 2. Kriterierna avser värden för totalhaltsanalys och kolonntest Co L/S 0,1 l/kg samt L/S 10 l/kg. 21

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Avfallsfrågor -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Deponering av organiskt material förbjudet (DF) Avfallsproducenten skall klassificera

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1 (7) Vissa revideringar kan komma att ske efter inkomna synpunkter och då erfarenhet vunnits. Kontakta tillsynsmyndigheten för senaste versionen Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Läs mer

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

RIVNINGSPLAN (EB.3:3) RIVNINGSPLAN (EB.3:3) 1(6) Datum Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Diarienummer Anmälan inlämnad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25 Renare Marks Vårmöte Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 1 Glas Blått: kobolt Svart: nickel, krom Orange: kadmium, svavel Rött: guld (små mängder) Turkos: koppar Arsenik:

Läs mer

PM Karakterisering av avfall till deponi

PM Karakterisering av avfall till deponi Vägledningsmaterial till verksamhetsutövare 2008-09-19 PM Karakterisering av avfall till deponi Informationsblad till verksamhetsutövare kraven i mottagningskriterierna Sedan 1 januari 2005 har Ni som

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten)

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Exempel på blankett Grundläggande karakterisering finns på www.o.lst.se Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Nr Företag

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi

Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av avfall utförs av avfallsproducenten. Denna blankett gäller för farligt avfall. Om avfallet klassas som icke-farligt

Läs mer

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag Välkommen till Sydskånes avfallsaktiebolag Sysavregionen 14 kommuner 655 000 invånare Kävlinge 50 km Burlöv Lund Lomma Staffanstorp Sjöbo Måsalycke Tomelilla Malmö Vellinge Svedala Trelleborg Skurup 100

Läs mer

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007 Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007 Presentation av Avfall Sveriges UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR Rapport 2007:01 UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR UPPDATERADE

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6 Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Adress Postadress Telefon E-post Byggherre (om annan än ovan) Namn Adress Postadress

Läs mer

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan med tillhörande materialinventering 1(7) Rivningsplan med tillhörande materialinventering Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den 14 april 2004. NFS 2004:4 Utkom

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrift om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Materialinventering 2 Inventeringens ingående avfallsslag Inventeringen avser identifiering av ändringens alla ingående avfallsslag Ja Nej, inventeringen avser endast identifiering av följande avfallsslag

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. Vi

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Städning & Källsortering i kombination

Städning & Källsortering i kombination Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Massor för anläggningsändamål

Massor för anläggningsändamål Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete RIVNINGSPLAN 1(6) Datum Diarienummer Bygganmälan inlämndad Lov sökt Lov beviljat Anmälan avser Rivning Ändring/ombyggnad Fastighet Sökande Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr Fastighetens

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

Materialinventering sammanställning

Materialinventering sammanställning 1 (6) Miljöförvaltningen Materialinventering sammanställning Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Byggherre Kontaktperson Telefon Byggnads- och fastighetsbeskrivning Byggnadstyp (t.ex.

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Fallstudie: Hantering av freoninnehållande byggnadsavfall

Fallstudie: Hantering av freoninnehållande byggnadsavfall Fallstudie: Hantering av freoninnehållande byggnadsavfall Karin Wallin, Oskar Åslund, Jenny Berggren och Alejandro Gutierrez Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet Humanekologisk

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Glasdeponier - risk eller resurs?

Glasdeponier - risk eller resurs? Glasdeponier - risk eller resurs? Yahya Jani PhD in Chemical Engineering Researcher in the Dep. of Biology and Environmental Science yahya.jani@lnu.se Landfill Mining Landfill Mining Landfill mining: Betyder

Läs mer

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE

Dioxin ut ut kretsloppet. rapport. Förbränning av avfall binder giftet. RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE Dioxin ut ut kretsloppet Förbränning av avfall binder giftet RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE rapport RVF Rapport 01:14 ISSN 1103-4092 ISRN RVF-R--01/14--SE RVF Service AB Tryck:

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Inventera och sanera PCB

Inventera och sanera PCB OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö Inventera och sanera PCB Ditt ansvar som fastighetsägare Information Januari 2008 Nyanvändning av PCB är förbjudet sedan länge. Ämnet finns dock kvar i byggnader och produkter.

Läs mer

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter

ASSAD ALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANP OPPSANPASSAD ASSAD AVFALLSHANTERING ALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN... SID 1 HITTA TRANSPORTÖR OCH MOTTAGARE... SID 1 LAGSTIFTNING... SID 2 SORTERING

Läs mer

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra.

Verksamhetsavfallet kan sorteras i följande grupper. Observera att en del avfallsslag kan gå i varandra. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND PM 2005-08-26 sid 1 (7) PM Hantering av verksamhetsavfall Denna PM syftar till att ge en kortfattad vägledning om vad som gäller för avfallshanteringen ute på olika företag beträffande

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg European Wenture Group Miljöbolaget i Storfors Förvärvades av EWG, European Wenture Group AB 2013/2014 Inom

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092. Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering Rapport: U2014:01 ISSN 1103-4092 Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering förord INNehållSförteckNINg 1. Varför indikatorer? 3 2.

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. På

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Fastighetsbeteckning Beräknat startdatum för rivning Beräknat stoppdatum för rivning. Byggherre Kontaktperson Telefonnummer

Fastighetsbeteckning Beräknat startdatum för rivning Beräknat stoppdatum för rivning. Byggherre Kontaktperson Telefonnummer Sida 1 (7) MÖNSTERÅS KOMMUN, Tekniska kontoret Box 54, 383 22 MÖNSTERÅS 0499-171 57, 171 59, tekniska@monsteras.se RIVNINGSPLAN med tillhörande materialinventering Datum Fastighet Fastighetsbeteckning

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Tommy Vallmark UPPRÄTTAD AV SAMRÅDSUNDERLAG

UPPDRAGSLEDARE. Tommy Vallmark UPPRÄTTAD AV SAMRÅDSUNDERLAG -14 UPPDRAG Tillståndsfrågor Adriansson UPPDRAGSNUMMER 1673681000 UPPDRAGSLEDARE Tommy Vallmark UPPRÄTTAD AV Tommy Vallmark/Ann Söderholm DATUM SAMRÅDSUNDERLAG föregående tillståndsansökan enligt miljöbalken

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Översiktlig revision och miljöbedömning av SGR:s glaskrossverksamhet i Lessebo och Kristianstad

Översiktlig revision och miljöbedömning av SGR:s glaskrossverksamhet i Lessebo och Kristianstad Översiktlig revision och miljöbedömning av SGR:s glaskrossverksamhet i Lessebo och Kristianstad Kristianstad 2009-09-08, rev. 2010-11-22 Upprättad av: Åsa Lindskog Granskad av: Ulf Wiklund 2 (14) Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning

Läs mer

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering SYSAV Box 50344, 202 13 Malmö Telefon 040-635 18 00 Telefax 040-635 18 10 www.sysav.se epost@sysav.se Juni 2010 Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Läs mer

Se J 14, Landskapslag (1981:3) om renhållning.

Se J 14, Landskapslag (1981:3) om renhållning. Landskapsförordning (2010:79) om återvinning av vissa avfall i markbyggnad 2010:079 Landskapsförordning (2010:79) om återvinning av vissa avfall i markbyggnad LF (2010:79) om återvinning av vissa avfall

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

Fastighet och sökande/anmälare

Fastighet och sökande/anmälare ANMÄLNINGSBLANKETT Datum Sid 1 (5) Bygg- och miljöförvaltningen Box 66 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Fastighet och sökande/anmälare Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (om annan än sökande)

Läs mer