Sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum onsdagen den 29 april kl i Sparbankssalen.

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Sid Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Finansiella rapporter Resultaträkning Rapport över totalresultat Balansräkning Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse Företagsstyrning Huvudmän Styrelse, revisorer Sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rum onsdagen den 29 april kl i Sparbankssalen. 2

3 VD kommentar Digitalisering, ordet som hördes mest i vår bransch 2014 När vi summerar 2014 kan vi glädjande nog konstatera att ökningen av våra volymer är bland de bästa i sparbankssverige, att vi lyckats öka räntenettot i denna lågräntemiljö och att vårt rörelseresultat är det bästa vi någonsin haft. Att vi dessutom nått en marknadsandel på 60 % av företagskunderna med aktiebolag i vårt område är något vi är väldigt stolta, tacksamma och glada för. Tack alla kunder för förtroendet! Här är det på sin plats att tacka också vår personal för det fantastiska arbete de gör för våra kunder. De har också ett väldigt stort engagemang i de arbetsgrupper vi har för att utveckla banken ytterligare. Vi har genomfört något av en generationsväxling de senaste åren och verkligen lyckats i våra rekryteringar och har en mycket bra mix av ålder, kön och erfarenheter bland vår personal. I den förändringstid som bankbranschen befinner sig i är det ännu viktigare med personal som kan och vill hitta nya vägar att utveckla vårt företag. För trots ökade volymer och ökad lönsamhet kan vi som liten sparbank inte slappna av och vara nöjda. Det nya regelverk jag tidigare beskrivit är nu implementerat i Sverige. Detta påverkar såväl stora som små banker och naturligtvis även oss sparbanker. Utöver ökade krav på kapital och likviditet har villkoren för styrelse, ledning och organisation skärpts betydligt. Här handlar det om styrelsens ansvar, ordning på intern styrning och kontroll samt kontroll på bankens samlade risker. Glädjande nog ligger vi sedan tidigare långt framme på de flesta områden men som en liten bank i världen, om än stor på vår lokala marknad, kräver det mer och mer resurser av oss som skall slås ut på en ganska liten kaka. För att lösa detta samarbetar vi och delar resurser med andra sparbanker för att kunna ha oberoende funktioner och tillräcklig kompetens i dessa frågor. När det gäller vår bransch har det, som jag nämnde i rubriken, pratats väldigt mycket om digitalisering under 2014, precis som det gjort i många andra branscher. Inom bank handlar det förstås om den explosionsartade utvecklingen av ny teknik i mobiltelefoner, surfplattor och alla de nya appar som dyker upp hela tiden. Digitaliseringen för med sig mycket förändringar, kunders beteende och sätt att möta och använda oss blir annorlunda, tjänster och produkter rationaliseras om eller bort, priser pressas och själva logiken i affären förändras. Här måste vi hänga med och se och höra vad våra kunder gör, vill och säger. Våra kunder har verkligen tagit till sig t.ex Swish och mobilt Bank-ID vars användningsområden växer hela tiden. Det är viktigt för oss att se till att göra våra kunder medvetna om dessa tjänster. Dels för att underlätta deras vardagsekonomi och dels för att inte någon konkurrent skall visa på alternativen före oss. I vårt förändringsarbete i banken skall vi nu ta nästa steg till Fryksdalen Framför Allt, version 4.0. Vi skall där tillsammans i banken hitta det bästa sättet att kombinera Sparbanksidén med digitaliseringen. Hur möter vi våra kunder på bästa sätt för att tillgodose deras behov, hålla dem fortsatt nöjda och samtidigt kunna ha en tillväxt och lönsamhet som gör att vi kan erbjuda konkurrenskraftiga priser och produkter, vår utmaning för 2015 och framåt. För oss som sparbank har tillväxten och lönsamheten inget egenvärde, men de är oundgängliga medel för att vi ska kunna driva vårt uppdrag: Största möjliga nytta för människor och hela samhället inom vårt verksamhetsområde. 3

4 Lite mer om hur vi funkar, tänker och jobbar Riktigt bra kundmöten ett sätt för banken att växa på befintlig marknad, samtidigt som vi uppfyller en viktig del av vårt uppdrag Kundmötet spelar en central roll. Det är i mötet med kunden det avgörs om vi får kundens fortsatta förtroende, om kunden väljer att samla sina affärer hos oss och om kunden väljer att rekommendera oss till andra. Det är också i dessa möten som banken gör störst nytta och det är där som banken växer, tillsammans med nya och befintliga kunder. Oftast handlar det om möten med enskilda kunder. För att göra affärer, utbilda, informera och underlätta och därmed utveckla människors livsmöjligheter. Dessutom möter banken grupper av kunder och intressenter ute i samhälls-, kulturoch föreningsliv. För inte så länge sedan var kunderna livslångt lojala, bankens försäljning utgick från våra produkter, vi sålde allt till alla, regelverket kring rådgivning var behändigt litet och chefen var administratör. Idag är konkurrensen om de viktigaste kunderna mycket hårdare, vår försäljning utgår från kundens situation och behov, rådgivningen är reglerad med ett tydligare innehåll och chefen är mer en ledare och coach. Som sparbank har vi en utmaning att möta varje dag. Vi ska vara den bästa banken för den breda lokala marknaden. Och vi ska vara den bästa banken för kunder med stor ekonomi dem som andra banker helst konkurrerar om. Där många banker skulle välja mellan att möta en 49-åring med etablerad ekonomi och en 19-åring med mycket begränsad ekonomi, ska vi klara av bådadera, även om frekvensen och mötenas innehåll och fokus blir annorlunda. Där många banker skulle prioritera mötena med välmående och medelstora tillväxtföretag ska vi möta både dem, unga entreprenörer och företag i problem som behöver hjälp att tillsammans med oss övervinna en tillfällig svacka, kort sagt att göra skillnad. Bra kundmöten levererar kundnytta, samhällsnytta och affärsnytta. Ett av våra två identifierade framgångsfaktorer är därför Många och bra kundmöten. Tillgänglighet Vi brukar säga att vi som en lokal aktör måste vara bäst på det vi kan vara bäst på, lokalt. Tillgänglighet, bemötande, service och engagemang i kundmötet och samhället. Dessutom har våra kunder ett stort behov av att få träffa oss för att få hjälp att välja rätt, bland alla tillgängliga produkter som finns och val som måste göras, för att fatta kloka beslut utifrån givna förutsättningar. De kräver också att få komma till oss när det passar dem och det var därför vi ändrade våra öppettider under Vi öppnar kl 10:00 och stänger kl 18:00 på tisdagar och torsdagar. Övriga vardagar stänger vi kl 15:00. Det är ingen revolutionerande ändring men förhoppningsvis en förbättring och en markering att vi skapar fler tider för kundmöten när våra kunder vill och kan träffa oss. Ett samarbete som båda parter drar nytta av En fråga jag ofta får svara på är hur vi hänger samman med Swedbank, därför vill jag kort redogöra för samarbetet. Det kan vara lätt att tro att Swedbank äger sparbankerna, men tillsammans med några sparbanksstiftelser är sparbankerna tvärtom en av de största ägarna i Swedbank. Som de flesta sparbanker erbjuder vi ofta en kopia av Swedbanks produkter och tjänster och nyttjar gemensamma IT-system, utlandstransaktioner, internetbanksplattform och uttagsautomater mm. Tillsammans med övriga sparbanker svarar vi för ungefär en tredjedel av Swedbanks produktförsäljning på den svenska marknaden. Myntet i vår logotyp symboliserar samarbetet, som 4

5 båda parter drar nytta av. Med våra 25 anställda är det helt enkelt mest effektivt att samarbeta med andra kring dessa stora produktområden som annars skulle ta för mycket resurser i anspråk för oss. Vi har också andra samarbetspartners på andra områden för t.ex Sparbankernas Betal- och Kreditkort och en stort antal fondbolag för att ha ett komplett och trovärdigt utbud där. Vi och samhället där vi verkar är ömsesidigt beroende av varandra Sett till vårt uppdrag är vi starkt beroende av samhällsutvecklingen inom vårt verksamhetsområde. När vi kom till världen var Sunne ett litet samhälle medan det bodde många människor i socknarna runtomkring: Gräsmark, Lysvik, Västra och Östra Ämtervik uppgick befolkningen i Fryksdalen till personer. På drygt 50 år hade befolkningen ökat med personer. Sedan länge går utvecklingen för den svenska landsorten i motsatt riktning och även om Sunne klarat sig bra i den utvecklingen sett i ett 20-års perspektiv har de senaste åren visat en negativ utveckling. Utmaningen för Fryksdalen och Klarälvdalen måste bli att ta platsen som de öar som växer när landsorten totalt sett, och relativt storstäderna, krymper. En viktig del i det är förstås att vi lyckas slå mynt av våra fantastiska resurser i form av miljö, natur, skog, kultur och alla de anläggningar för besöksnäringen vi har med både boende och upplevelser för både vinter och sommar. När det gäller arbetslösheten ser det relativt sett bra ut i Sunne med en lägre arbetslöshet än både länet och riket. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har minskat senaste åren men vi ligger över snittet i Sverige och på en totalsiffra som aldrig får anses som acceptabel. Här har vi tillsammans med Arbetsförmedlingen och Sunne kommun under två år drivit projektet Hoppet där vi försöker få ut ungdomar i praktik för att få sitt första jobb och en första rad i sitt CV, en viktig och bra insats. Samhällsnytta Den som skaffar sig sitt första riktiga hem behöver oftast låna mer än hon kan spara. Senare i livet blir placeringen av eget sparande och pensionskapital allt viktigare. Hela tiden vill hon få vettiga råd och kunna betala och ha koll på sin ekonomi och familjejuridik, när och där hon vill. På samma sätt har företag olika slags behov. Vi kan och vill göra nytta för privatkunder och företag i livets alla skeden. Det är viktigt att komma ihåg att vi först och främst gör samhällsnytta genom att driva en fullsortimentbank, med makten över kompetens och kapital här hemma. Kapitalförsörjningen till små och medelstora företag är av central betydelse för den lokala samhällsutvecklingen. Genom vår lokala förankring och lokala kreditgivning bidrar vi till industriell utveckling och tillväxt. Dessutom bidrar vi med kunskap och kapital till idéer och verksamheter som är bra för det lokala samhället och för oss som bor här. Ofta handlar det om stöd till föreningslivet eller något annat viktigt och lovvärt projekt. Varje år ger vi närmare 2 miljoner kronor i sponsring och bidrag till olika verksamheter. Här är ett urval av verksamheter som erhållit stöd från Fryksdalens Sparbank de senaste åren: 5

6 En mötesplats för alla, från 0 till 100 år Gamla skolan i Stöpafors behövde verkligen renoveras. Med pengarna från banken blev det möjligt, när de satsade samma summa som vi. Nu har vi som är härifrån trakten ett ställe att samlas på. Ena kvällen är det vägföreningsmöte, nästa är det musikquiz. Det har verkligen blivit en mötesplats för alla. Berättat av Tina Strömberg, Stöpafors Byagille Ett klubbhus till hussar, mattar och hundar Klubbhuset har spelat stor roll för Sunne Hundungdom och för hela vår verksamhet. Föreningen växer och intresset för hundsport ökar. Bidraget från banken var väldigt viktigt. De satsade lika mycket pengar som vi och det gjorde bygget möjligt. Berättat av Peter Sohl, Sunne Brukshundklubb Nils Holgerssons underbara resa till alla barn i fyran Selma Lagerlöf är inte alltid så känd bland dagens unga här hemma. Nu får våra elever i årskurs fyra stifta bekantskap med Nils Holgersson. Det är en tankeväckande historia och en inspirerande och vacker bok. Fryksdalens Sparbank har bekostat klassuppsättningarna. Berättat av Birgitta Friberg, Sunne Kommun Resor som vaccinerar mot orättvisor Jag vågar påstå att resorna vi anordnar till Auschwitz förändrar eleverna för alltid. Demokrati och allas lika värde blir något annat än fina ord. Bankens bidrag är helt avgörande för att vi ska kunna fortsätta våra resor. Berättat av Lars Stiernelöf, Demokraticentrum 6

7 Ambitioner för framtiden: 2015 En sparbanks ledning och styrelse delar samma vardag som alla andra i verksamhetsområdet. Långsiktiga, strategiska beslut om bankens satsningar och framtid fattas här hemma. Värdet av detta går inte att överskatta. Samtidigt är det av största vikt att ta intryck från omvärlden och modernisera banken utifrån kundernas nuvarande och framtida förväntningar. Det innebär att ändringar av kompetens, service och utbud måste ske löpande. Världen och kundernas behov förändras, vare sig vi vill eller inte. Just nu behöver vi förhålla oss till en lågräntemiljö där vi till och med fått en negativ reporänta. Vad det innebär för kunders val och beteende att sparräntan i stort sett är 0% har vi inte sett effekten av ännu men att vi behöver vara beredda på förändringar är helt klart. För att kunna fullgöra vårt uppdrag måste självklart även vi ändra på oss och bli lite bättre på att möta våra kunder varje dag. Det går inte att fortsätta som vanligt, ens om vi gjort det bra. Kunderna kommer att välja de som hjälper dem fylla deras behov bäst och befintliga och nya konkurrenter gör allt för att plocka russin ur vår kaka. Ett viktigt mål för oss är nu att hitta en lönsamhetsnivå som göra att vi kan fortsätta göra nytta som sparbank. Både genom vår bankverksamhet och via vår sponsrings och bidragsverksamhet. Kraven på oss har ökat betydligt, både från myndigheter och kunder. Samtidigt jobbar våra konkurrenter, gamla som nya, hårt för att få våra kunder att välja dem. Som jag nämnt tidigare är en av våra två viktigaste framgångsfaktorer Många och bra kundmöten. Vi har fortsatt fokus på utvecklingen av kundmötet och har utmanande mål för antal kundmöten under året. Den andra framgångsfaktorn för oss är att leva och berätta Sparbanksidén. Sparbanksidén är det som skiljer oss från våra konkurrenter, det är den som definierar vårt uppdrag och som gör att vi kan tänka långsiktigt och med det lokalas bästa för våra ögon. Då är det viktigt att vi lever efter den och berättar om den för vår marknad. Det är så vi fortsätter arbetet med att kombinera, balansera och integrera kommersiella och ideella strävanden. Det är så vi förenar nytta för kunden med nytta för samhället med affärsnytta för banken. Det är så vi lever vår idé och levererar vårt löfte: Fryksdalen Framför Allt. 7

8 Omvärldstrender Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligations-räntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valuta-marknaderna där euron har försvagats påtagligt mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3% i årstakt, vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% i årstakt under För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiska -0,25%. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2%. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona, i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Under 2015 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det torde dröja till tidigast i slutet av 2016 som Riksbanken börjar höja styrräntan. 8

9 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ränteutvecklingen i Sverige 9

10 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Börsutvecklingen 10

11 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fryksdalens Sparbank ( ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 159:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Sparbankens verksamhetsområde omfattar Sunne kommun med ca invånare och Norra Klarälvdalen med ca invånare. Banken fortsätter den rörelse som tidigare bedrivits av Sunne sparbank sedan 1856, sedan 1889 av Östra Emterviks sparbank, sedan 1898 av Västra Emterviks sparbank, sedan 1904 av Lysviks sparbank och sedan 1933 av Föreningsbanken i Sunne. Bankens huvudkontor finns i Sunne och sedan juni 2012 har vi även ett lokalkontor i Sysslebäck. Vi vänder oss till privatpersoner, företag, lantbruk, kommun och kommunala bolag samt organisationer och föreningar. Vi är en fullservicebank och tillhandahåller bl.a. produkter och tjänster inom in- och utlåning, sparande och placeringar, betalningsförmedling, utlandstjänster, juridiska tjänster, finansbolagsprodukter, förvaring samt försäkringar. Balansomslutningen Balansomslutningen vid utgången av 2014 uppgick till tkr, en ökning med tkr (11 %). Affärsvolymen Affärsvolymen är ett mått som beskriver bankens totala verksamhet och utgör summan av in- och utlåning i egen portfölj samt förmedlade volymer av fondprodukter och krediter, huvudsakligen i Swedbank Robur AB respektive Swedbank Hypotek AB. Förmedlingen erbjuder kunden ett varierat tjänsteutbud och bidrar samtidigt till bankens resultat i form av provisioner. Den totala affärsvolymen var tkr, en ökning med tkr, eller 11 %, från föregående år. Utlåningen Utlåning till allmänheten ökade med tkr till tkr, en ökning med 5 %. Utöver egen utlåning förmedlar banken fastighetskrediter till Swedbank Hypotek AB. Summan av dessa uppgick vid utgången av 2014 till tkr vilket innebär en ökning med tkr (17 %). Inlåningen Inlåningen ökade under året med tkr (12 %) och uppgick vid utgången av 2014 till tkr. Soliditeten Sparbankens egna kapital och obeskattade reserver uppgick vid årets slut till tkr. Soliditeten uppgick till 15,14 % (15,53%). Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till tkr, att jämföra med tkr föregående år. Främst följande faktorer i resultaträkningen har bidragit till rörelseresultatet: Räntenettot ökade med 954 tkr och provisionsnettot ökade med tkr tack vare ökade volymer Kostnaderna minskade med 557 tkr, Nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat finns redovisade på sidan 12 till 13. Personal Arbetade timmar uppgick till (42 864), en minskning med timmar. Omräknat till normalarbetstidsmått (1 730 timmar per årsarbetare) motsvarar det 23,8 årsarbetare. Ytterligare uppgifter lämnas i not 10 till resultaträkningen. Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 36 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. 11

12 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 11,08 19,59 17,55 6,05 5,98 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Summa riskvägt exponeringsbelopp För år 3-5 redovisas exponeringsbelopp eligt tidigare regelverk Kärnprimärkapital-relation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp För år 3-5 redovisas kapitalkvot enligt tidigare regelverk 17,07% 17,07% 2,09% 2,26% 2,35% Total kapitalrelation (Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp) 23,58% 24,03% 21,75% 22,27% 25,57% Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,01 2,21 2,40 2,75 2,12 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,13 1,28 1,37 1,40 1,42 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,43 0,45 0,43 0,56 0,26 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,93 1,10 0,66 1,11 0,73 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 5,66 5,76 5,01 6,49 3,05 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,55 0,56 0,55 0,51 0,57 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,62 0,64 0,68 0,60 0,81 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 37,79 55,76 44,74 93,18 47,29 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,97 0,54 0,89 0,04 2,05 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,28 0,37 0,68 0,45 1,16 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

13 Resultat- och balansräkning mkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader [1] Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningsgrad uppgår till 17,07 % (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,13). Kapitalbasen uppgår till 258 mkr (233 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 120 mkr (109 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 13

14 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Poster som inte kan omföras till årets resultat Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Balansräkning Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Materiella tillgångar 21 - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar 15, Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

15 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 29 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda panter inga inga Ansvarsförbindelser Åtaganden Reserv- Fond för Årets Totalt 2013 fond verkligt resultat eget kapital tkr värde Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Reserv- Fond för Årets Totalt 2014 fond verkligt resultat eget kapital tkr värde Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital

16 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Summa enligt kassaflödesanalysen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 16

17 Noter till de finansiella rapporterna 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Fryksdalens Sparbank med säte i Sunne. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 33 i Sunne. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33. Ändrade redovisningsprinciper Nya eller ändrade IFRS från och med 1 januari 2014 bedöms inte ha haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 17

18 Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar 18

19 Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. 19

20 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av derivat med positivt värde som utgör innehav för handelsändamål. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter nedskrivningar av osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att de inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Beträffande sparbankens innehav av capar tillämpas säkringsredovisning. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. 20