Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun Dnr 2016/513

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun Dnr 2016/513 Sammanfattning Förvaltningen föreslår att kommunen inför kommunal hyresgaranti med stöd i Lag (2009:47 6 ) om vissa kommunala befogenheter. Det innebär att kommunen kan gå i borgen för att säkra att ett hushåll får en hyresbostad med besittningsrätt, om det enskilda hushållets behov av en sådan bostad inte kan tillgodoses på annat sätt. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Kommunal hyresgaranti införs i Ulricehamns kommun enligt Riktlinjer för kommunal hyresgaranti.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun Diarienummer 2016/513, löpnummer 2861/2016 Sammanfattning Förvaltningen föreslår att kommunen inför kommunal hyresgaranti med stöd i Lag (2009:47 6 ) om vissa kommunala befogenheter. Det innebär att kommunen kan gå i borgen för att säkra att ett hushåll får en hyresbostad med besittningsrätt, om det enskilda hushållets behov av en sådan bostad inte kan tillgodoses på annat sätt. Förvaltningens förslag till beslut Kommunal hyresgaranti införs i Ulricehamns kommun enligt Riktlinjer för kommunal hyresgaranti. Ärendet På en ansträngd bostadsmarknad begränsas tillgång till lämpliga bostäder speciellt för grupper som ligger inom sektor välfärds och socialtjänstens område. Fler personer konkurrerar om hyreslägenheter med lägre hyra och för de som saknar fast anställning och/eller exempelvis har betalningsanmärkningar, social problematik, funktionsnedsättning eller är nyanlända försvåras inträdet på marknaden ytterligare. Ulricehamns kommun hyr ut lägenheter i andra hand, till hushåll som annars hade riskerat vara hemlösa, genom s.k. sociala kontrakt. Insatsen är ett bistånd och ska vara tillfällig men dessa personer har ofta svårt att få ett vanligt hyreskontrakt då hyresvärdar ofta har omfattande krav. Kommunen ska även enligt bosättningslagen (2016:38) bosätta 57 nyanlända med uppehållstillstånd under De nyanlända som kommunen hittills tagit emot har fått förstahandskontrakt hos STUBO tack vare ett intensifierat samarbete. Många av kommunens sociala kontrakt, specialbostäder och de nyanlända hushåll som blivit placerade 2016 bor således idag i allmännyttans fastigheter. I dagsläget är det fortsatt svårt att få tillträde till övriga fastighetsägares bostäder i kommunen vilket i längden riskerar ge segregerade områden. Forskning visar att boendemiljö spelar stor roll för individers anpassning till samhället. Låg boendestandard och/eller osäker ställning på bostadsmarknaden har en tydlig koppling till arbetslöshet och hälsoproblem och ungdomar som växer upp under sådana förhållanden tenderar att klara sig sämre i skolan. Även gruppeffekten har visat sig tydlig där utanförskap förstärks genom segregation på bostadsmarknaden och ungdomar som växer upp i segregerade områden löper större risk att själva hamna i utanförskap och misslyckas i skolan. För att förenkla samarbetet med fastighetsägare föreslås införandet av kommunal hyresgaranti där kommunen kan gå i borgen för hyresgäster som inte kan få eget hyreskontrakt. Syftet är att underlätta bosättning i kommunen för personer/hushåll som inte matchar de kriterier hyresvärdar ofta ställer för att få ett hyreskontrakt. Det kan vara unga personer utan fast anställning, nyanlända med etableringsersättning eller personer med betalningsanmärkningar. Hyresgarantier kan också fungera för att få personer ur sociala kontrakt och motverka hemlöshet.

3 2016/513, 2861/2016 2(2) Garantin innebär att kommunen tar på sig risken i hyresförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst men hyresgästen är fortfarande fullt ansvarig för sitt kontrakt och för att betala sin hyra. Behöver garantin införlivas kan kommunen i efterhand kräva in betalning från hyresgästen. Kommunen kan ansöka om statligt bidrag för utfärdandet av garantierna, enligt förordning (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier, om vissa kriterier följs. Riktlinjerna är därför framtagna utifrån förordningen och de minimikrav som ställs för att kunna ansöka om bidraget. Beslutsunderlag 1 Riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun Beslut lämnas till Socialchef Maria Jonsson Socialchef Jennifer Leijon Planeringsledare Sektor välfärd

4 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument KOMMUNAL HYRESGARANTI I ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: KS DATUM: GÄLLER FRÅN OCH MED: ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED:

5 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

6 Innehåll 1 Bakgrund Syfte Kommunal hyresgaranti Bedömning Dokumentation Garantins omfattning Avtal för hyresgarantin Infriande av garanti Regress

7 1 Bakgrund Med stöd i Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, får en kommun gå i borgen för ett enskilt hushåll i syfte att säkra dess tillgång till en hyresbostad. Det krävs att hushållet då får en hyresbostad med besittningsrätt och att behovet av en sådan bostad inte kunnat tillgodoses på annat sätt. Väljer kommunen att utfärda hyresgarantier med stöd av denna lag kan statligt bidrag utbetalas till kommunen enligt förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier. 2 Syfte Kommunala hyresgarantier ska fungera som hjälp för personer som har tillräckligt god ekonomi för att klara boendekostnaderna, men som ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Det kan till exempel vara personer som saknar fast anställning, har en betalningsanmärkning eller nyanlända med statlig etableringsersättning. 3 Kommunal hyresgaranti En kommun får lämna en hyresgaranti om garantin innebär att ett hushåll får en hyresbostad med besittningsrätt och om det enskilda hushållets behov av en sådan bostad inte kan tillgodoses på annat sätt, enligt Lag (2009:47, 2 kap. 6) om vissa kommunala befogenheter. Det är upp till kommunen att bedöma om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Hyresgarantin fråntar inte det enskilda hushållets ansvar för hyran, kommunen kan kräva in dessa pengar i efterhand. Kommunen kan själv välja hur den kommunala hyresgarantin och borgensåtagandet ska vara utformat och vad det ska omfatta. Enligt förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier, kan en kommun få utbetalat 5000 kr per utfärdad garanti. Boverket administrerar dessa bidrag och följande förutsättningar behöver vara uppfyllda; - Kommunen bedömer hushållets betalningsförmåga vara tillräckligt god. - Den kommunala hyresgarantin omfattar minst sex månaders hyra och gäller under minst två år. - Den eller de som hyresgarantin avser får ett förstahandskontrakt på en bostad. 3.1 Bedömning Den enskilde ansöker hos kommunen om hyresgaranti. Handläggaren ska bedöma om hyresgarantin är en förutsättning för att hushållet ska kunna få ett förstahandskontrakt. Hyresgaranti ska ej utgå om kommunen bedömer att behovet av bostad kan tillgodoses på annat sätt. Bedömning görs sedan av hushållets betalningsförmåga. Den ska utgå från skriftliga uppgifter och en budget som visar om hushållet har tillräckligt god ekonomi för att betala hyran. Uppgifter som bör ingå i behovsprövningen är; 4

8 Hushållets inkomster - Inklusive generella bistånd som bostadsbidrag, studiestöd, sjukförsäkring, a- kassa. Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen får inte räknas med. Hushållets utgifter - Hyra - Bil - Mat - Media (telefon, tv, bredband) - Kläder/skor - Fritid/lek - Hygien - Försäkringar (hem, olycksfall) - Förbrukningsvaror Som utgångspunkt används Konsumentverkets skäliga levnadsomkostnader men de faktiska kostnaderna för det enskilda hushållet ska ingå i bedömningen. Tillgångar och skulder - Sparande ex sparkonton, fonder, aktier - Skulder ex studie, kontokort, billån Kreditupplysning - Betalningsanmärkningar 3.2 Dokumentation Varje bedömning och beslut ska dokumenteras. Vid varje bedömning ska en riskanalys göras, och dokumenteras, och bedömas i förhållande till nyttan. Som komplement till förordning (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier finns Boverkets Vägledning för hyresgarantier (2012) där bland annat stöd ges för bedömning av behovs- och betalningsförmåga samt hur ansökan praktiskt går till. Handläggare av hyresgarantier ansvarar för ansökan om bidrag hos Boverket, vilket kan göras fyra gånger per år. 3.3 Garantins omfattning Hyresgarantin innebär att kommunen åtar sig att svara för hyresgästens skuld såsom för egen skuld och hyresvärden kan kräva betalning direkt från kommunen, så kallad proprieborgen. Hyresgarantin omfattar; - Minst sex månadshyror - Ersättning för vanvård eller onormalt slitage av hyresobjektet. 5

9 3.4 Avtal för hyresgarantin Kommunens borgensåtagande är en bilaga till hyresavtalet. I avtalet specificeras vad som ska ingå i hyresgarantiåtagandet utöver minimikravet att hyresgarantin omfattar minst sex månadshyror under en tvåårsperiod, och hur ersättning för vanvård eller onormalt slitage av hyresobjektet definieras och vilka krav som ställs på hyresvärden i denna fråga. Kommunen kan säga upp hyresgarantin med nio månaders uppsägningstid. Uppsägning kan dock tidigast ske till tidpunkt som infaller två år efter det att hyresgarantin började gälla. 3.5 Infriande av garanti När hyresgästen inte betalar sin hyra i tid så kan hyresvärden rikta sitt krav direkt mot kommunen. Kravet som hyresvärden riktar mot kommunen kan omfatta hela eller delar av den utställda garantin. Om kommunen infriat delar av garantin kvarstår garantin i de delar som inte infriats. När kommunen har infriat garantin har kommunen rätt att kräva tillbaka pengarna från hyresgästen; så kallad regressrätt. 3.6 Regress När kommunen infriat hela eller delar av garantin uppkommer regressrätten. Regressrätten aktiveras genom att en skrivelse skickas till hyresgästen där kommunen påpekar att den infriade garantin innebär att hyresgästen har ett betalningsansvar mot kommunen. Hyresgästen uppmanas att antingen betala skulden, eller ta kontakt med kommunen för en överenskommelse om hur skulden ska regleras. Om någon överenskommelse inte kan nås med hyresgästen kan ärendet drivas vidare genom ansökan om betalningsföreläggande. Om hyresgästen är försatt i konkurs kan en bevakningsskrivelse skickas till konkursförvaltaren. En överenskommelse om hur skulden ska regleras kan till exempel grundas på - en amorteringsplan, - ett skuldsaneringsförslag, antingen frivilligt eller beslutat av kronofogdemyndigheten/tingsrätten - ett engångsackord 6

10 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Nytt gatunamn: Kalkstensgatan Dnr 2016/488 Sammanfattning I samband med att en detaljplaneändring tagits fram inom fastigheten Kalkstenen 2 i Ulricehamn, behöver det göras en namnsättning av vägen inom planområdet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Utredning Nytt gatunamn Kalkstensgatan Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Nytt gatunamn är Kalkstenensgatan.

11 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Nytt gatunamn: Kalkstensgatan Diarienummer 2016/488, löpnummer 2855/2016 Sammanfattning I samband med att en detaljplaneändring tagits fram inom fastigheten Kalkstenen 2 i Ulricehamn, behöver det göras en namnsättning av vägen inom planområdet. Förvaltningens förslag till beslut Nytt gatunamn är Kalkstenensgatan. Ärendet Den 8 september 2016 antogs en detaljplan för en ny lokalgata inom Kalkstenen 2. En namnsättning av väg inom planområdet behöver göras. Med tanke på att gatan ligger inom fastigheten Kalkstenen 2 är anknytningen till denna fastighet passande därför föreslås den nya gatan få namnet KALKSTENSGATAN. Beslutsunderlag 1 Utredning Nytt gatunamn Kalkstensgatan Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Saba Khosh Khooee Planarkitekt Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

12 Dnr: 2016/ (2) Kommunstyrelsen Nytt gatunamn: Kalkstensgatan Utredning Syfte Avsikten är att namnsätta en nya lokalgata på fastigheten Kalkstenen 2. Ärendet Den 8 september 2016 antogs en detaljplan för en ny lokalgata inom Kalkstenen 2. En namnsättning av väg inom planområdet behöver göras. Med tanke på att gatan ligger inom fastigheten Kalkstenen 2 är anknytningen till denna fastighet passande därför föreslås den nya gatan få namnet KALKSTENSGATAN. Se bilaga. Samråd har skett med stadsarkitekt och kommunens adressansvarig. Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsbyggnad Saba Khosh Khooee Planarkitekt Samhällsutveckling Miljö och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

13 Dnr: 2016/ (2) Bilaga KALKSTENSGATAN Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

14 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Nytt gatunamn: Täljstensgatan Dnr 2016/473 Sammanfattning Fastighetsägaren till kvarteret Täljstenen 1 har inkommit med en begäran om adressättning på de nya flerfamiljshusen som byggts på fastigheten. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Utredning Täljstensgatan Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Nytt gatunamn är Täljstensgatan.

15 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Nytt gatunamn: Täljstensgatan Diarienummer 2016/473, löpnummer 2656/ Sammanfattning Fastighetsägaren till kvarteret Täljstenen 1 har inkommit med en begäran om adressättning på de nya flerfamiljshusen som byggts på fastigheten. Förvaltningens förslag till beslut Nytt gatunamn är Täljstensgatan. Ärendet Inom kvarteret Täljstenen byggs det nu nya flerfamiljshus och fastighetsägaren efterlyser en adressättning. Eftersom kvarteret heter Täljstenen föreslås att den nya gatan får namnet Täljstensgatan. Beslutsunderlag 1 Utredning Täljstensgatan Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

16 Dnr: (2) Kommunstyrelsen Nytt gatunamn: Täljstensgatan Utredning Syfte Avsikten är att namnsätta en ny lokalgata inom kvarteret Täljstenen. Ärendet Fastighetsägaren till kvarteret Täljstenen 1 har inkommit med en begäran om adressättning på de nya flerfamiljshusen som byggts på fastigheten. Ett förslag till namnsättning av den nya gatan inom kvarteret har lämnats in. Den nya gatan ligger inom kvarteret Täljstenen, därför föreslås den nya gatan få namnet TÄLJSTENSGATAN. Se bilaga. Samråd har skett med planfunktionen och kommunens adressansvarig. Sebastian Olofsson Sektorchef Sektor miljö och samhällsbyggnad Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

17 Dnr: (2) Bilaga TÄLJSTENSGATAN ÖVERSIKT Kv TÄLJSTENEN Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

18 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Nytt gatunamn: Ubbarpsvägen Dnr 2016/425 Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan tagits fram för handelsverksamhet vid rv 46 i Ulricehamn, behöver det göras en namnsättning av vägen inom planområdet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 1 Utredning Nytt gatunamn: Ubbarpsvägen Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Nytt gatunamn är Ubbarpsvägen.

19 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Nytt gatunamn: Ubbarpsvägen Diarienummer 2016/425, löpnummer 2523/2016 Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan tagits fram för handelsverksamhet vid rv 46 i Ulricehamn, behöver det göras en namnsättning av vägen inom planområdet. Förvaltningens förslag till beslut Nytt gatunamn är Ubbarpsvägen. Ärendet Den 24 september 2015 antogs en detaljplan för ett område vid rv 46, avsett för handel. En namnsättning av vägen inom planområdet behöver göras. Vägen går genom området Ubbarp och i gamla kartor från 1800-talet leder vägen bl a upp mot Ubbarps by. Vägen föreslås få namnet UBBARPSVÄGEN. Beslutsunderlag 1 Utredning Nytt gatunamn: Ubbarpsvägen Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Planingenjör Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

20 Dnr: (2) Kommunstyrelsen Nytt gatunamn: Ubbarpsvägen. Utredning Syfte I samband med att en ny detaljplan tagits fram för handelsverksamhet vid rv 46 i Ulricehamn behöver det tas fram en adress för verksamheten. Därför föreslås vägen inom planområdet få ett namn. Ärendet Den 24 september 2015 antogs en detaljplan för ett område vid rv 46, avsett för handel. En namnsättning av vägen inom planområdet behöver göras. Den går genom området Ubbarp och i gamla kartor från 1800-talet leder vägen bl a upp mot Ubbarps by. Vägen blir infarten till det nya handelsområdet. Den föreslås få namnet UBBARPSVÄGEN. Se bilaga. Samråd har skett med kommunens adressansvarig. Sebastian Olofsson Sektorchef Sektor miljö och samhällsbyggnad Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

21 Dnr: (2) UBBARPSVÄGEN Bilaga UBBARPSVÄGEN ÖVERSIKT Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

22 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Nytt gatunamn: Vist kyrkväg Dnr 2016/426 Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan tagits fram för fordonsservice vid rv 46 i Ulricehamn, behöver det göras en namnsättning av vägen inom planområdet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Utredning Nytt gatunamn: Vist kyrkväg Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Nytt gatunamn är Vist kyrkväg.

23 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Nytt gatunamn: Vist kyrkväg Diarienummer 2016/426, löpnummer 2521/2016 Sammanfattning I samband med att en ny detaljplan tagits fram för fordonsservice vid rv 46 i Ulricehamn, behöver det göras en namnsättning av vägen inom planområdet. Förvaltningens förslag till beslut Nytt gatunamn är Vist kyrkväg. Ärendet Den 24 september 2015 antogs en detaljplan för ett område vid rv 46, avsett för fordonsservice m m. En namnsättning av väg inom planområdet behöver göras. Området är inte tidigare planlagt och vägen som idag leder till Vist kyrka får ny anslutning mot rv 46. Eftersom denna väg blir infarten till Vist kyrka från rv 46 föreslås vägen få namnet VIST KYRKVÄG. Beslutsunderlag 1 Utredning Nytt gatunamn: Vist kyrkväg Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Planingenjör Sebastian Olofsson Sektorchef Sektor miljö och samhällsbyggnad Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

24 Dnr: (2) Kommunstyrelsen Nytt gatunamn: Vist kyrkväg. Utredning Syfte I samband med att en ny detaljplan tagits fram för fordonsservice vid rv 46 i Ulricehamn, behöver det tas fram en adress för verksamheterna. Därför föreslås vägen inom planområdet få ett namn. Ärendet Den 24 september 2015 antogs en detaljplan för ett område vid rv 46, avsett för fordonsservice m m. En namnsättning av vägen inom planområdet behöver göras. Vägen som idag leder upp till Vist kyrka, från rv 46, får ny anslutning. Den väg som ligger inom planområdet blir ny infarten upp mot Vist kyrka, från rv 46. Vägen föreslås få namnet VIST KYRKVÄG. Se bilaga. Samråd har skett med stadsarkitekt och kommunens adressansvarig. Sebastian Olofsson Sektorchef Sektor miljö och samhällsbyggnad Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

25 Dnr: (2) Bilaga VIST KYRKVÄG ÖVERSIKT Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

26 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för energieffektiviseringar 2016 Dnr 2016/211 Sammanfattning Sektor service ansöker om investeringsmedel för genomförande av energiinvesteringar. I investeringsbudgeten för 2016 har 1,0 mnkr avsatts för ändamålet. De åtgärder som planeras under 2016 beräknas innebära minskad miljöpåverkan samtidigt som driftkostnaderna sänks. Investeringsmedlen 2016 är planerade att fördelas på följande objekt: Nya ishallen 250 tkr Nitta förskola 200 tkr Ytterbelysningar 550 tkr Åtgärderna förväntas medföra avsevärda energibesparingar under lång tid och samtidigt höja den tekniska statusen i fastigheterna. Återbetalningstid för åtgärderna genom energibesparingar beräknas till 4-8 år. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från servicechef 2 Investeringskalkyl energieffektivisering 2016 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för energieffektiviseringar, 1,0 mnkr, kan finansieras via anslagna medel i investeringsbudgeten 2016 för energieffektiviseringar.

27 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för energieffektiviseringar 2016 Diarienummer 2016/211, löpnummer 1142/2016 Sammanfattning Sektor service ansöker om investeringsmedel för genomförande av energiinvesteringar. I investeringsbudgeten för 2016 har 1,0 mnkr avsatts för ändamålet. De åtgärder som planeras under 2016 beräknas innebära minskad miljöpåverkan samtidigt som driftkostnaderna sänks. Investeringsmedlen 2016 är planerade att fördelas på följande objekt: Nya ishallen 250 tkr Nitta förskola 200 tkr Ytterbelysningar 550 tkr Åtgärderna förväntas medföra avsevärda energibesparingar under lång tid och samtidigt höja den tekniska statusen i fastigheterna. Återbetalningstid för åtgärderna genom energibesparingar beräknas till 4-8 år. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för energieffektiviseringar, 1,0 mnkr, kan finansieras via anslagna medel i investeringsbudgeten 2016 för energieffektiviseringar. Ärendet Effektiviseringsåtgärder på energisidan är upptagna i investeringsbudgeten för 2016 med 1,0 mnkr. Genomförs åtgärder med bra besparing så får det betydande påverkan på driftresultatet. Miljöpåverkan minskar vilket är ett viktigt mål för samhället. Energieffektiviseringsarbetet måste fortsätta med i huvudsak effektivisering av tekniska system och driftoptimeringar. En snabb teknisk utveckling på belysningssidan gör också att dessa investeringar börjar bli lika intressanta som investeringar i uppvärmningssystemen. Investeringsvolymen på 1,0 mnkr är tänkt att fördelas på: Nya ishallen Återvinning från kylmaskinen i nya ishallen (B-hallen) förser den uppvärmda fotbollsplanen på Lassalyckan med värme från januari till och med mars. Eftersom tillverkning av is i våra ishallar börjar redan i augusti är tanken att använda återvinningsvärmen till uppvärmning av den nya ishallen under perioden augusti till och med december.

28 2016/211, 1142/2016 2(2) Åtgärden kostnadsbedöms till 250 tkr. Beräknad återbetalningstid är 4 år genom minskad fjärrvärmeförbrukning. Nitta förskola Installera en värmepumpsanläggning som ska försörja förskolan med värme och varmvatten samt behålla befintlig elpanna till spetsvärme vid behov. Åtgärden kostnadsbedöms till 200 tkr. Beräknad återbetalningstid är 5 år genom minskad elförbrukning. Ytterbelysningar Åtgärden omfattar utbyte av befintlig gammal ytterbelysning till modern LED-belysning framför allt på skolgårdarna. Merparten av kommunens ytterbelysning på skolgårdar, gångvägar mm är i dag bestyckade med kvicksilverlampor. Dessa skall av miljö- och energieffektivitetsskäl fasas ut efter 2015 i enlighet med EU-direktiv. Detta medför i de flesta fall att hela armaturerna måste bytas ut för att passa för nya ljuskällor. De ljuskällor vi avser använda är av typen LED, en teknik med lysdioder. Dessa har betydligt bättre energieffektivitet vilket ger betydligt lägre elförbrukning. LED-lampor har dessutom mycket lång livslängd vilket medför minskade kostnader för underhåll. Investeringsutgiften bedöms till 550 tkr. Beräknad återbetalningstid för åtgärden är 8 år genom energibesparing av el. Minskade underhållskostnader har inte bedömts. Ekonomichefens yttrande Sektor service ansöker om investeringsmedel för genomförande av energiinvesteringar. I investeringsbudgeten för 2016 har 1,0 mnkr avsatts för ändamålet. De åtgärder som planeras under 2016 beräknas innebära minskad miljöpåverkan samtidigt som driftkostnaderna sänks. Nivån på investeringen innebär att beslut kan fattas av kommunstyrelsen. Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl energieffektivisering 2016 Beslut lämnas till Servicechef Verksamhetschef fastighet Ekonomichef Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Crister Dahlgren Verksamhetschef fastighet

29 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Crister Dahlgren Verksamhet Sektor service, fastighet Investeringen tas i bruk år: 1 Beräknad avskrivningstid: 15 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Internränta, %: 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Objektets namn: Energieffektiviseringar 2016 Objektnummer: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Summa investeringsutgift /. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Investeringarna medför ökade kapitalkostnader, men medför också årliga driftkostnadsbesparingar beräknade till 150 tkr, vilket redovisas ovan under övriga kostnader. Ärendegången

30 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Konsult och support tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

31 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Kvalitetsrapport gällande avvikelser inom Välfärd kvartal Dnr 2016/485 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun följer utvecklingen av förvaltningens avvikelsehantering och erhåller regelbundet kvalitetsrapporter från kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). Syftet med avvikelserapporteringen är att undanröja eller minska risk för upprepning och att förbättra processer och rutiner för god och säker vård. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Kvalitetsrapport gällande avvikelser kvartal Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Kvalitetsrapport gällande avvikelser inom Välfärd kvartal läggs till handlingarna.

32 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse kvalitetsrapport gällande avvikelser inom Välfärd kvartal Diarienummer 2016/485, löpnummer 2714/2016 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun följer utvecklingen av förvaltningens avvikelsehantering och erhåller regelbundet kvalitetsrapporter från kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). Syftet med avvikelserapporteringen är att undanröja eller minska risk för upprepning och att förbättra processer och rutiner för god och säker vård. Förvaltningens förslag till beslut Kvalitetsrapport gällande avvikelser inom Välfärd kvartal läggs till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun följer utvecklingen av förvaltningens avvikelsehantering och erhåller regelbundet kvalitetsrapporter från kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). Syftet med avvikelserapporteringen är att undanröja eller minska risk för upprepning och att förbättra processer och rutiner för god och säker vård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har tillsyn över de delar som hör till avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen och svarar i Ulricehamns kommun även för en redovisning av det totala antalet avvikelser och därmed ingår också avvikelser från Socialtjänstlagens perspektiv. Enligt gällande rutin i förvaltningen sker på organisations- och individnivå en kontinuerlig genomgång av rapporterade avvikelser vilket involverar alla berörda parter, det vill säga enhetschefer, legitimerad personal och omvårdnadspersonal. Rutinen regleras utifrån Ledningssystem för systematiskt ledningsarbete, SOSFS 2011:9. Beslutsunderlag 1 Kvalitetsrapport gällande avvikelser kvartal Beslut lämnas till Socialchef Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

33 KVALITETSRAPPORT gällande avvikelser Q Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun följer utvecklingen av förvaltningens avvikelsehantering och erhåller regelbundet kvalitetsrapporter från kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Syftet med avvikelsehantering är att undanröja eller minska risk för upprepning och att förbättra processer och rutiner för en god och säker vård. Rapporteringen i nuvarande avvikelsesystem används väl av verksamheterna inom funktionsnedsättning och äldreomsorg sett till antal registreringar men brister konstateras fortfarande vid ifyllande av innehåll via ett antal olika parametrar. Ett klart förbättringsområde. Även IFO har nu utarbetat ett eget arbetssätt för att rapportera in avvikelser i systemet vilket följs upp för första gången i denna rapport. För att underlätta rapportering för äldreomsorg och FN har riktlinjer för hur inrapportering skall ske ytterligare förtydligats och till en del implementerats i verksamheten genom att undertecknad blivit inbjuden till ett antal enheters APT för genomgång och diskussion. Fallolyckor och avvikelser gällande läkemedelshantering har sedan registreringens början varit är de mest framträdande. Inom Äldreomsorgen där ett stort antal av våra mest sjuka äldre befinner sig är förekomst av fall ett stort problem. Vi vet också att denna grupp konsumerar en stor mängd läkemedel vilket ytterligare är en riskfaktor. Cirka 1450 brukare har haft insatser och har därmed berörts av avvikelsesystemet. Det totala antalet rapporterade avvikelser uppgår vid denna halvårsmätning till 1376 stycken. Trend (jämförelse med samma period 2014/2015). Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Ulricehamn Sida 1

34 Avvikelsernas fördelning vid registrering: Äldreomsorg 81 % HSV 9 % Funktionsnedsättning: 9 %. IFO 1 % Analys, FALL Rapporteringen handlar om fall, med och utan skada. Orsakerna till fall kan vara yrsel, balansrubbningar, nedsatt kognitiv förmåga, undernäring, olämplig eller avsaknad av läkemedelsbehandling m.m. Kvartal 1 61 % av totalt antal avvikelser. 35 personer står för 160 falltillbud, vilket innebär 49 % Kvartal 2 55 % av totalt antal avvikelser. 33 personer står för 133 falltillbud, vilket innebär 35% En manuell översyn har genomförts i vilken allvarligare händelser har följts upp. Med allvarlig händelse menas här brukare, som enligt notering i aktuell avvikelse/journal fått uppsöka annan vårdgivare för bedömning i det akuta skedet. 30 stycken avvikelser enligt ovan har identifierats. I av dessa har fallet orsakat skador enligt nedanstående. Fraktur skelett, 13 st. Mjukdelsskada, 12 st. Sårskada, 5 st. 10 stycken av 30 har skett i ordinärt boende. Verksamheten har i det egna hemmet en skyldighet men också en begränsad möjlighet att påverka miljön för den enskilde. Riskfaktorer identifieras med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert, vilket används på alla äldreomsorgens enheter. Förebyggande arbete pågår kontinuerligt genom att identifiera brukare med riskfaktorer. Äldreomsorgen använder sig av flera kvalitetsregister, förutom Senior Alert också BPSD (för god vård vid demens) och Palliativregistret som alla kan ge värdefull information om brukarens tillstånd och förslag till förbättringsåtgärder. Resultatet av detta arbete redovisas i den årliga Patientsäkerhetsberättelsen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Ulricehamn Sida 2

35 Analys LÄKEMEDEL Rapporterade avvikelser gällde läkemedelshantering. Kvartal 1, 24 %, Kvartal 2, 22 % När det gäller förväxling av läkemedel, där vårdgivaren har uttryckt nolltolerans, innehåller halvårsstatistiken ett fåtal avvikelser. Förväxling innebär att brukaren får någon annans läkemedel. För att eliminera risk för förväxling skall läkemedel överlämnas i brukarens lägenhet vilket klart framgår av gällande rutin i Styrdokument för hälso- och sjukvård. Detta är känt på enheterna men bör kontinuerligt uppmärksammas för omvårdnads-personal. En ögonblicksbild sett till hur många brukare som är inskrivna i hälso- och sjukvård vid ett visst datum visar ett spann mellan stycken. Totalt under perioden har cirka 719 brukare haft hjälp med sina läkemedel. 490 stycken (~390/månad) har fått sina läkemedel delade i dosett. Dosdispenserade läkemedel har uppgått till 201 stycken(~165/månad). Orsaken till feldosering och att läkemedel saknas uppges vara stress och därmed brist i kontroll. Avvikelser vad gäller apoteksdoserade läkemedel är försumbara. För en säkrare hantering av läkemedel inom hemsjukvården bör patienter som är lämpliga därtill anslutas till dosexpedition i största möjliga utsträckning, enligt gällande överenskommelse mellan vårdgivarna. Primärvården har nu blivit något mindre restriktiva vad gäller utskrivning av apoteksdoserade läkemedel vilket gör att användning av dosetter inom den kommunala hemsjukvården som har ökat kraftigt under några år nu diskuteras mera. Alla läkare är tyvärr inte bekväma i användandet av tillgängligt datoriserat ordinationsverktyg (Pascal). I och med att Apoteket återtog produktion och distribution av ApoDos (Dosdispenserade läkemedel) erbjöds också utbildning både till kommunens sjuksköterskor och till öppenvården. Tid för genomgång av nya system (såsom pascal) vid nyanställning av sjuksköterskor är också en förutsättning för säker användning. Läkemedel, utebliven dos, med vilket menas att patienten inte får sin medicin alls eller för sent är den största anledningen till avvikelse. Orsaken till varför inte brukaren får sina läkemedel beror på, i de fall detta angivits, brist i kontroll (glömska), brist i rutin eller brist i kommunikation. Uppmärksam personal som omgående tar kontakt med sjuksköterska gör att brukaren, under innevarande dygn trots allt i 50 % får ordinerad/justerad dos. Ingen form av läkemedelsavvikelse har medfört någon kvarstående skada eller dödsfall för patienten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Ulricehamn Sida 3

36 MAS följer utvecklingen med dosett delning i vår verksamhet. Diskussioner runt läkemedelshantering förs i NVS, lokal närvårdssamverkan. MAS har gjort interna utredningar på avvikelser under detta halvår men har inte funnit skäl att anmäla till IVO enligt Lex-Maria. Enligt rutin ska alla allvarliga händelser omgående rapporteras till MAS för utredning. 2 klagomål/avvikelser på av kommunen given hälso- och sjukvård av olika karaktär har inkommit till, och besvarats av MAS under denna mätperiod. 21 avvikelser har av MAS mottagits, behandlats och skickats till Närvårdskansliet. Fortsatt utveckling av kvalitets- och säkerhetsarbetet Kräver att: Vårdpersonal får tid att hålla sig uppdaterad i utvecklingsfrågor, nya vårdmetoder, kompetensutveckling och att ta del av lagstadgade uppgifter. Avvikelser skall regelbundet gås igenom enligt gällande rutin inom förvaltningen. Orsaker, åtgärder och uppföljningar skall göras på organisations- och individnivå. Detta är ett tidskrävande arbete där enhetschefer, legitimerad personal och omvårdnadspersonal är involverade. Avvikelse- och klagomålshantering är en lagbunden del i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Planerade insatser för att säkerställa systemfunktion samt patientsäkerhet. Avvikelsesystemet i Treserva ses över regelbundet, om möjligt göras mer användarvänligt. Arbetet med avvikelsehanteringen på enheterna ska ytterligare kvalitetssäkras med målsättningen att lära av misstag - att se systemfel. Kontroll av att samtliga enheter arbetar enligt gällande rutiner. Resultatet av arbetet ska bidra till ständigt förbättringsarbete på enheterna tillsammans med brukaren för en trygg och säker vård på individnivå. MAS arbetar effektivt och med skyndsamhet i systemet och stöttar övriga berörda vid behov. Utbildning i avvikelsehantering erbjuds kontinuerligt och i samband med introduktion av ny personal, men också i omvårdnadsfrågor. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Ulricehamn Sida 4

37 Förbättringsarbete via lokal närvårdssamverkansgrupp pågår också kontinuerligt. Främst vad gäller läkemedel och läkemedelsgenomgångar. Målet bör vara att samordna vård-insatserna för brukare med komplexa behov när aktiv vård berör flera vårdgivare och där förbättrad läkemedelshantering är en viktig del som över tid kan leda till mindre avvikelser, både vad gäller fall och läkemedel. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, startade under hösten 2012 och fortsätter att utvecklas. Under våren 2016 har MAS/MAR inventerat verksamheternas efterlevande till utarbetade rutiner både inom hälso- och sjukvård och av social karaktär. En enkätundersökning till alla enhetschefer inom äldreomsorg och funktionsnedsättning har genomförts och kommer att sammanställas och presenteras under hösten. Ett önskemål finns om att ta fram olika mätbara mål för sektor Välfärds verksamheter som redovisas regelbundet i redan implementerade uppföljningsrutiner. Risk- och händelseanalyser är ytterligare en del av kvalitetsarbetet. För att kunna användas på rätt sätt finns här behov av genomgång/utbildningsinsatser. Syftet med ett ledningssystem är att säkerställa en säker och kunskapsbaserad omsorg och vård med god kvalitet i samverkan och i enlighet med gällande lagstiftning. Till detta krävs också ett kostnadseffektivt tänkande. Ansvaret för att bedriva kvalitets- och förbättringsarbete vilar på oss alla inom sektor Välfärd. vårdgivare, verksamhetschefer, enhetschefer och övriga medarbetare. MAS, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Lena sjöberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Ulricehamn Sida 5

38

39 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Informationsärenden till kommunstyrelsen /729, löpnummer 3018/2016 Sammanfattning 1. Direktionsprotokoll från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund /4 2. Protokoll från Boråsregionens etableringscenter /539 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna Petra Grönhaug Kommunsekreterare