Harmonised ecall European Pilot (HeERO) Summering och reflektioner

Transkript

1 Harmonised ecall European Pilot (HeERO) Summering och reflektioner Gunilla Rydberg, Sjöland&Thyselius, Bo Andersson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

2 Agenda Bakgrund Projektinformation och teknisk lösning Harmonisering och reglering Regeringsuppdrag, införande och diskuterade spin-off-effekter Reflektioner

3 Trafiksäkerhetsmål inom EU För många skadas eller avlider i samband med trafikolyckor Tiden från olycka till att larm når larmcentral är en osäkerhetsfaktor Utryckningsfordonen kan behöva leta efter platsen För varje minuts tidsvinst för räddningsinsatserna Ökar överlevnadsgraden Minskar risken för långsiktiga konsekvenser och allvarlighetsgraden för skador Minska risken för följdolyckor Mål: Halvera antalet trafikdöda inom EU till 2020

4 Nödlarmssystem Självlarmande system vid trafikolycka Alla fordon i EU ska vara utrustade med systemet initialt personbilar och lätta lastbilar ecall ska fungera i hela Europa, oavsett registreringsland Ska kunna initieras automatiskt och manuellt Bygger på ett EU-gemensamt 112-nummer Förväntade effekter i Sverige Minska antalet trafikdöda med 2,5-3,5% Kortare responstid leder till minskad risk för komplikationer -3-4% Korta responstiden med upp till 10 minuter i medel Kan ge snabbare informationsspridning till andra trafikanter Sjukvårdslarm kan dessutom minska antalet naturligt avlidna

5 Agenda Bakgrund Projektinformation och teknisk lösning Harmonisering Regeringsuppdrag, införande och diskuterade spin-off-effekter Reflektioner

6 Nödlarmsystemet ecall Paneuropeisk tjänst för automatiska larmsamtal från motorfordon

7 Harmonised ecall European Pilot Projekt under ICT Policy Support Programme, 3 år från 1/ Projektkoordinator Ertico 9 nationella piloter, en pan-europeisk pilot och en internationell pilot med Rysslands ERA GLONASS Förbereda, utföra och koordinera på europeisk nivå; ett för-införandeprojekt Budget för HeERO ~10 miljoner EUR, den svenska piloten cirka 1 miljon EUR. HeERO2: fler länder, fler aktörer

8 HeERO:S svenska parter & deltagare 8

9 ecall grundfunktion Data Röst Olycka Röstsamtal 112 Dataöverföring Utrustning i bilar Anpassning i mobilnät Anpassning hos SOS-centraler Godkända standarder Röstsamtal E112 Tidpunkt Position Riktning Antal passagerare Fordonstyp Närmaste SOS central

10 Agenda Bakgrund Projektinformation och teknisk lösning Harmonisering och reglering Regeringsuppdrag, införande och diskuterade spin-off-effekter Reflektioner

11 ecall regulatory measures Regulated under amendment to type approval 2007/46/EC adoption by 2014 Andy Rooke Recommendation to MS for MNO implementation C(2011)6269 Final 8 th September 2011 Delegated Regulation (EU) No 305/2013 came into force 3 rd April 2013

12 Reglering i EU och status i Sverige Reglering i EU: Typgodkännande tillägg godkänt av EP i feb. 2014, nästa beslut fattas av rådet: ce=2013/0165%28cod%29 Larminfrastruktur utöver den delegerade förordningen ska EP rösta 15/ %28COD%29&l=en Mobilnät nuvarande ansats är att ingen ytterligare reglering behövs Konsekvensanalys i Sverige publicerad : Förbered införande i Sverige: nuvarande förslag från EU på tidplan: Nya fordonstyper: beslut+36 månader => efter 1/6, 2017 Larminfrastruktur: senast 6 månader innan nya fordonstyper.

13 Agenda Bakgrund Projektinformation och teknisk lösning Harmonisering och reglering Regeringsuppdrag, införande och diskuterade spin-off-effekter Reflektioner

14 MSBs regeringsuppdrag, Analysera och redovisa konsekvenserna av ett eventuellt framtida införande av nödlarmssystemet ecall i Sverige: Samhällsekonomiska och organisatoriska konsekvenser Förändringar i ansvarskedjan och i regelverk Konsekvenser för integritetsskyddet för den enskilde Nödvändiga författningsändringar Tidsplan för ett svenskt genomförande

15 ecall - förväntade effekter i Sverige Tiden från det att händelsen sker tills effekterna av den har hanterats minskar Potential att förkorta tiden med i medel 5-6 min. för alla trafikskadehändelser där personbil och lätt lastbil är involverade. I enstaka fall förkortas tiden med upp till flera dygn från det att händelsen inträffat Medicinsk tumregel: fataliteten ökar med 10 % för var 10:e minut som insatsen fördröjs Antalet trafikdöda minskar med 2,5-3,5% Kortare responstid leder till minskad risk för komplikationer -3-4% Kan ge snabbare informationsspridning till andra trafikanter Sjukvårdslarm kan dessutom minska antalet naturligt avlidna

16 Rekommendationer från MSBs rapport 1. Alla ecall-larm ska gå till 112, både automatiska och manuella nödanrop 2. Utse ansvarig organisation i Sverige 3. Starta en utredning om hur ecall ska införas i larmkedjan 4. Genomför en övergripande studie av antalet avlidna genom akut sjukdom när man befunnit sig i en personbil eller lätt lastbil 5. Säkerställ hög kvalitet och tillförlitlighet på fordonsutrustningen 6. Inrätta ett forum för koordinering av införande av ecall i Sverige 7. Genomför en fortsatt och fördjupad rättslig analys av ecall-systemet

17 Införande kommande steg för Sverige Bestäm roller och ansvar i Sverige, inklusive budgetallokering och compliance-ansvarig Planera införandet i det svenska samhället Tekniskt Verksamhetsmässigt Regleringsmässigt Förslag koordineringsforum p.s.s. som i EU Koordinera teknik, verksamhet, lag & politik 17

18 Möjliga följdeffekter av ecall-införande? Möjliggörare för andra ITS-tjänster: En plattform för andra fordonstjänster Godstransporter Exv. transport av farligt gods Andra ecall-applikationer: Jalp.se Mer information om krockvåld P2W, 4-hjulingar, tunga lastbilar, Fler internationella samarbetsprojekt inom EU: projektförfrågningar finns, fokus 112 och first responders Projekt inom godstransporter och specifikt transport av farligt gods HITS

19 Agenda Bakgrund Projektinformation och teknisk lösning Harmonisering och reglering Regeringsuppdrag, införande och diskuterade spin-off-effekter Reflektioner

20 Reflektioner (1) I denna typ av projekt ska myndigheter vara huvud-hen på EU-nivå bland annat i Policy support programme Svenskt huvudmannaskap ändras över tiden huvud-hen aktiva i projektet behövs för att väga krav och styra mot rätt reglering Nödvändigt att industrins deltog aktivt Akademin har haft en liten roll i huvudsak spin-off-effekter Förutsätter informationsutbyte och dialoger på bred nationell nivå utanför själva EU-projektet och även efter projektslut

21 Reflektioner (2) Industrin och myndigheter har olika syn och mål balans? Kalendertidsaspekter: Teknik-projekt startade 2002, HeERO-ansökan 2010, projekt , tjänsten startar 2017/2018, fullt införd i Sverige troligtvis cirka 2040

22 Varför Security Arena? Ingen aktör kunde ensam lösa uppgiften Flera aktörer var nödvändiga för att föra utvecklingen framåt, såväl myndigheter, näringsliv som forskare Security Arena är etablerad samverkansarena för involverade parter: fordon och trafiksäkerhet, 112, trådlös kommunikation Etablerade relationer i Sverige och inom EU -=> snabbstart möjlig

23 Intresserad av att veta mer? HeERO-pilot: MSB:s rapport: imobility: Gunilla Rydberg, Bo Andersson, Johnny Svedlund, Ola Stensby,