Nya och gamla diabetesläkemedel. Complicated Lesion/Rupture Autonom kardiell neuropati. Intermediate Lesion. Fatty Streak.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya och gamla diabetesläkemedel. Complicated Lesion/Rupture Autonom kardiell neuropati. Intermediate Lesion. Fatty Streak."

Transkript

1 Nya och gamla diabetesläkemedel MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Foam Cells Fatty Streak Intermediate Lesion Atheroma Fibrous Plaque Complicated Lesion/Rupture Autonom kardiell neuropati 1 Cum Survival (%) 8 Endothelial Dysfunction From First Decade From Fourth Decade From Third Decade Growth of the Lipid Core Smooth Muscle and Collagen Nilsson PM, et al. J Hypertens 28, Hypertension 29 Thrombosis Minamino T, Circ Res 27;1; Time (years) 1. Boulton AJ (28) The diabetic foot: grand overview, epidemiology and pathogenesis. Diabetes Metabol Res Rev 24(Suppl 1):S3 S6 2. Gershater et al. (29) Complexity of factors related to outcome of neuropathic and neuroischaemic/ischaemic diabetic foot ulcers: a cohort study. Diabetologia 52: Tentolouris et al(24) Mortality in diabetic and nondiabetic patients after amputation performed from Daibetes Care 27:

2 NNT för att förhindra progress av retinopati HbA1c -3 år 4-6 år 6 vs 7 % 721,5 59,7 7 vs 8 % 632,2 37,7 8 vs 9 % 482,6 24,1 7 vs 9 % 273,7 3,9 8 vs 8,3 % 1687,8 94,3 NNT för att förhindra progress av retinopati HbA1c -3 år 4-6 år 1-12 år 6 vs 7 % 721,5 59,7 1,1 7 vs 8 % 632,2 37,7 5,2 8 vs 9 % 482,6 24,1 3,5 7 vs 9 % 273,7 3,9 2,1 8 vs 8,3 % 1687,8 94,3 12,7 efter Marcus Lind efter Marcus Lind Diabetes is associated with significant loss of life years Men Women 7 Non-vascular deaths 6 Vascular deaths 7 6 Years of life lost Age (years) Age (years) Vad kan vi göra?. On average, a 5-year-old individual with diabetes and no history of vascular disease will die 6 years earlier compared to someone without diabetes Seshasai et al. N Engl J Med 211;364:

3 Impact of Intensive Therapy for Diabetes: Summary of Major Clinical Trials Study Microvasc CVD Mortality UKPDS ê ê çè ê çè ê DCCT / EDIC* ê ê çè ê çè çè ACCORD ê çè é ADVANCE ê çè çè VADT ê çè çè Kendall DM, Bergenstal RM. International Diabetes Center 29 UK Prospective Diabetes Study (UKPDS) Group. Lancet 1998;352:854. Holman RR et al. N Engl J Med. 28;359:1577. DCCT Research Group. N Engl J Med 1993;329;977. Nathan DM et al. N Engl J Med. 25;353:2643. Gerstein HC et al. N Engl J Med. 28;358:2545. Patel A et al. N Engl J Med 28;358:256. Duckworth W et al. N Engl J Med 29;36:129. (erratum: Moritz T. N Engl J Med 29;361:124) Initial Trial Long Term Follow-up * in T1DM STENO-2 Steno-2 överlevnad Skillnad mellan grupperna HbA1c-mål -,7 % *** Kolesterol -1,2 mmol/l *** LDL,8 mmol/l *** TG -,6 mmol/l ** BP -11/-4 mm Hg *** 3

4 Kolesterol och Mortalitet vid typ 2 diabetes Lipider Age-Adjusted CVD deaths per 1, person-years Controls Type 2 diabetes <4,7 <18 4,7-6, , ,8 >7,8 ³28 Kolesterol (mmol/l) 13 Stamler et al. Diabetes Care. 1993;16: Olika statiners effekt 4

5 Blodtryck Blodtryck idag Blodtryck imorgon??? <14/85 RAS-blockad 13/8 RAS-blockad <13/85??? <14/85??? 5

6 Vad och hur behandlar vi - då? Livsstilsintervention (Metformin) Metabol kontroll SU Insulin Vad och hur behandlar vi nu? Vad och hur behandlar vi nu? Totalt ca 2 olika läkemedel, exkl insuliner, tillgängliga idag, imorgon är det fler.. INSULINER(minst 13 olika läkemedel tillgängliga, imorgon är det fler.) 6

7 Livsstilsintervention Rökstopp Viktbalans Motion Födosammansättning Look Ahead Look Ahead 5145 överviktiga individer med typ 2 diabetes Intensiv livsstilsintervention v.s. Livsstilsintervention 9,6 år uppföljning 7

8 Look Ahead Glutamate-ammonialigasegene (GLUL) GLUL rs genotyp TT 16% 16% CT 49% 47% CC 35% 38% Metformin / SU DIABETES 216 Jan (65); Metformin Metformin Standard behandling Sätt in tidigt Långsam titrering pga GI-biverkningar Max-dos vanligen 2 gram/dygn Inzucchi SE et al 214. JAMA 312:

9 Laktatacidos 4 Metforminelimination från blod och serum hos pat med laktacidos 74-årig kvinna hypertoni, typ2 DM Op 7/27 lågmalign retroperitoneal tumör. Konc metformin µmol/l Serum Erythrocyter P-Kreat 69 umol/l egfr 68 T Metformin 85mgx3 Inkom 9/27 med buksm och kräkningar. Dehydrerad, 2, 4, 6, 8, 1, Tid, timmar Skickas till CT buk ph 6,9 kreat 4 Laktat 18 f-metformin & laktat koncentrationer IR snabbrelease DR delayed release XR extended release 9

10 Christianne L. Roumie, MD, MPH; Adriana M. Hung, MD, MPH; Robert A. Greevy, PhD; Carlos G. Grijalva, MD, MPH; Xulei Liu, MD, MS; Harvey J. Murff, MD, MPH; Tom A. Elasy, MD, MPH; and Marie R. Griffin, MD, MPH Background: The effects of sulfonylureas and metformin on outcomes of cardiovascular disease (CVD) in type 2 diabetes are not well-characterized. Objective: To compare the effects of sulfonylureas and metformin on CVD outcomes (acute myocardial infarction and stroke) or death. Design: Retrospective cohort study. Setting: National Veterans Health Administration databases linked to Medicare files. Patients: Veterans who initiated metformin or sulfonylurea therapy for diabetes. Patients with chronic kidney disease or serious medical illness were excluded. Measurements: Composite outcome of hospitalization for acute myocardial infarction or stroke, or death, adjusted for baseline demographic characteristics; medications; cholesterol, hemoglobin A 1c, andserumcreatininelevels;bloodpressure;bodymassindex; health care utilization; and comorbid conditions. Results: Among patients initiating treatment ( with sulfonylurea therapy and with metformin therapy), crude rates of the composite outcome were 18.2 per 1 person-years in sulfonylurea users and 1.4 per 1 person-years in metformin users (adjusted incidence rate difference, 2.2 [95% CI, 1.4 to 3.] more CVD events with sulfonylureas per 1 person-years; adjusted hazard ratio [ahr], 1.21 [CI, 1.13 to 1.3]). Results were consistent for both glyburide (ahr, 1.26 [CI, 1.16 to 1.37]) and glipizide (ahr, 1.15 [CI, 1.6 to 1.26]) in subgroups by CVD history, age, body mass index, and albuminuria; in a propensity score matched cohort analysis; and in sensitivity analyses. Limitation: Most of the veterans in the study population were white men; data on women and minority groups were limited but reflective of the Veterans Health Administration population. Conclusion: Use of sulfonylureas compared with metformin for initial treatment of diabetes was associated with an increased hazard of CVD events or death. Primary Funding Source: Agency for Healthcare Research and Quality and the U.S. Department of Health and Human Services. Ann Intern Med. 212;157: For author affiliations, see end of text Lämpliga SU SU Glimeperid Amaryl 1 mg (2, 3, 4, 5, 6 mg) x 1 Glipizid Mindiab 2,5mg (5, 7,5, 1 mg) x1 Därefter 2,5-5 mg till kvällen Repaglinid Novonorm,5 mg (max 4 mg) till huvudmåltiderna Annals of Internal Medicine Original Research Comparative Effectiveness of Sulfonylurea and Metformin Monotherapy on Cardiovascular Events in Type 2 Diabetes Mellitus ACohortStudy Figure 2. Cumulative incidence (95% CIs) of cardiovascular disease or death. Cumulative Incidence With Persistent Exposure to Oral Hypoglycemic Medication Required, % Sulfonylurea Metformin Year Ann Intern Med. 212;157: For author affiliations, see end of text Hur ser det ut i Sverige? Patient flöde Studiedesign Nationell studie baserad på läkemedelsregistret, patientregistret och dödsregistret Patienter på metformin som adderas andra linjens behandling SU vs DDP-4 hämmare 1

11 FÖREKOMST AV INSJUKNANDE I KARDIOVASKULÄR SJUKDOM FÖREKOMST AV DÖDLIGHET, OAVSETT ORSAK Metformin + SU Metformin + SU Metformin + DPP-4 hämmare Metformin + DPP-4 hämmare Kumulativ proportion av kardiovaskulär sjukdom (%) 1 5 Justerad riskkvot (95% konfidensintervall): 1.17 ( ) p = DIAB _7/16SE. Kumulativ proportion av Död, oavsett orsak (%) 1 5 Justerad riskkvot (95% konfidensintervall): 1.25 ( ) p = DIAB _7/16SE. n patienter utsatta för risk Tid sedan introduktion av 2:a linjens tilläggsbehandling (år) n patienter utsatta för risk Tid sedan introduktion av 2:a linjens tilläggsbehandling (år) Referens: Eriksson J W. et al Diabetes Research and Clinical Practice 216 Referens: Eriksson J W. et al Diabetes Research and Clinical Practice 216 Glitazoner effekter och bieffekter MEN Pioglitazon Ödem Hjärtsvikt Osteoporos Mortalitet (?) 11

12 Pioglitazon & stroke Vad sa egentligen PROACTIVE studien? Typ 2 diabetes år HbA1c>6.5 % (DCCT) Makrovaskulär sjukdom hjärtinfarkt (>6 månader) stroke (>6 månader) CABG eller PCI (>6 månader) AKS (>3 månader) Diagnos koronoarsjukdom Diagnos PAD Exkl Dialys NYHA >1 Akarbos - STOP IDDM -glukosidas hämmare JAMA. 23;29(4): doi:1.11/jama

13 Inkretineffekten Inkretiner Plasma glukos (mmol/l) Plasma-glukos Tid (min) Glukos per os (5 g) Insulin (mu/l) Insulinsvar Inkretineffekt Tid (min) Intravenös glukosinfusion Glukos som ges per os ger ett större insulinsvar än glukos som ges intravenöst Nauck et al. Diabetologia 1986;29:46 52, healthy volunteers (n=8) Inkretineffekten är sänkt vid typ 2 DM Kontrollgrupp Patienter med typ 2-diabetes 8 Oralt glukos Intravenöst glukos 6 Inkretineffekt Kontinuerlig GLP-1-infusion ger normaliserad dygnsprofil Infusion med placebo Infusion med GLP-1 Kontrollgrupp icke-diabetiker Insulin (mu/l) 4 2 Glukos (mmol/l) Tid (min) Tid (min) 2 Frukost Lunch Mellanmål Tidpunkt Holst JJ, Gromanda J. Role of incretin hormones in the regulation of insulin secretion in diabetic and nondiabetic humans.am J Physiol Endocrinol Metab. 24; 287 Nauck MA et al. Effects of subcutaneous glucagon-like peptide 1 (GLP-1 [7-36 amide]) in patients with NIDDM. Diabetologia (12): S Ref: Adapted from Rachman J et al. Diabetologia. 1997; 4:

14 GLP-1 ökar insulin och reducerar glukagon, glukosberoende Inkretinbehandling Glukos (mmol/l) 3 * * * 2 * * * * 1 Insulin (pmol/l) * * * * 1 * * * * Tid (min) 2 Glukagon (pmol/l) * * * * Tid (min) Tid (min) Placebo (PBO) Nativt humant GLP-1 Effekter av 4-h GLP-1 infusion (1,2 pmol/kg/min) hos 1 patienter med typ 2-diabetes Medelvärde (SE); n=1; *p<,5 Nauck et al. Diabetologia 1993;36:741 4 I Sverige registrerade inkretinbaserade läkemedel 161 Inkretin effekter GLP-1 receptor agonister DDP-4 hämmare GLP-1 RA + insulin Exenatid Byetta (inj 2 gånger/dag) Sitagliptin Januvia 1 mg dgl (25, 5 mg) Liraglutid + degludec (Xultophy) Lixisenatid - Lyxumia (inj 1 gång/dag) Liraglutid - Victoza (inj 1 gång/dag) Exenatid Bydureon (inj 1 gång/vecka) Dulaglutid - Trulicity (inj 1 gång/vecka) Vildagliptin Galvus 5 mg dgl Saxagliptin Onglyza 5 mg dgl (2,5 mg) Linagliptin Trajenta 5 mg dgl 14

15 Kardiovaskulär säkerhet inkretinbaserade läkemedel LEADER 3 point MACE (Död, hjärtinfarkt eller stroke) LEADER mortalitet & hjärtsvikt 15

16 LEADER LEADER gluossänkande läkemdel Lira Baseline Placebo Introduktion under studien Lira Placebo SGLT2-hämning: Ett nytt insulinoberoende angreppssätt för att avlägsna glukosöverskott SGLT2 SGLT2-h Proximala tubulus SGLT-2 hämmare SGLT2-h SGLT2 Glukos Glukosfiltrering Ökad urinexkretion av överflödig glukos (~7 g/dag, motsvarande 28 kcal/dag*) SGLT2-h hämmar selektivt SGLT2 i renala proximala tubulus *Ö kar urinvolym en m ed endast ~ 1 ytterligare töm ning/dag (~ 375 m L/dag) i en 12-veckors studie på friska frivilliga och patienter m ed typ 2-diabetes W right E M. A m J P hysiol R enal P hysiol 21;28:F1 18; 2. Lee Y J, et al. K idney Int S uppl 27;16:S 27 35; 3. H um m el C S, et al. A m J P hysiol C ell P hysiol 211;3:C 14 21; 4. dapagliflozin. P roduktresum é. B ristol-m yers S quibb/a strazeneca E E IG,

17 I Sverige registrerade SGLT-2 hämmare SGLT-2 hämmare Dapagliflozin Forxiga Empagliflozin - Jardiance Kanagliflozin - Invokana Trial design Screening (n=11531) Randomised and treated (n=72) Placebo (n=2333) Empagliflozin 1 mg (n=2345) Empagliflozin 25 mg (n=2342) Study medication was given in addition to standard of care Glucose-lowering therapy was to remain unchanged for first 12 weeks Treatment assignment double masked The trial was to continue until at least 691 patients experienced an adjudicated primary outcome event Patient selektion Vuxen med känd typ 2 diabetes diagnos BMI 45 kg/m 2 HbA1c 7 1% DCCT* Etablerad kardiovaskulär sjukdom Genomgången hjärtinfarkt Känd koronarsjukdom Stroke Perifer arteriell kärlsjukdom egfr >3 ml/min/1.73m 2 (MDRD) 67 BMI, body mass index; egfr, estimated glomerular filtration rate; MDRD, Modification of Diet in Renal Disease *No glucose-lowering therapy for 12 weeks prior to randomisation or no change in dose for 12 weeks prior to randomisation or, in the case of insulin, unchanged by >1% compared to the dose at randomisation 68 17

18 HbA1c EMPA-REG 3 point MACE (Död, hjärtinfarkt eller stroke) Adjusted mean (SE) HbA1c (%) 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 Placebo Empagliflozin 1 mg Empagliflozin 25 mg Empagliflozin 1 mg HR.85 (95% CI.72, 1.1) p=.668 Empagliflozin 25 mg HR.86 (95% CI.73, 1.2) p=.865 6, Week Placebo Empagliflozin 1 mg Empagliflozin 25 mg All patients (including those who discontinued study drug or initiated new therapies) were included in this mixed model repeated measures analysis (intent-to-treat) X-axis: timepoints with reasonable amount of data available for pre-scheduled measurements 69 EMPA-REG Kardiovaskulär död EMPA-REG 3 point MACE (Död, hjärtinfarkt eller stroke) Empagliflozin 1 mg HR.65 (95% CI.5,.85) p=.16 Empagliflozin 25 mg HR.59 (95% CI.45,.77) p=.1 Patients with event/analysed Empagliflozin Placebo HR (95% CI) p-value 3-point MACE 49/ / (.74,.99)*.382 CV death 172/ / (.49,.77) <.1 Non-fatal MI 213/ / (.7, 1.9).2189 Non-fatal stroke 15/4687 6/ (.92, 1.67).1638,25,5 1, 2, Favours empagliflozin Favours placebo 18

19 EMPA-REG Inläggning pga hjärtsvikt All-cause mortality Empagliflozin 1 mg HR.62 (95% CI.45,.86) p=.44 Empagliflozin 25 mg HR.68 (95% CI.5,.93) p=.166 Empagliflozin 1 mg HR.7 (95% CI.56,.87) p=.13 Empagliflozin 25 mg HR.67 (95% CI.54,.83) p=.3 HR.68 (95% CI.57,.82) p<.1 Kaplan-Meier estimate. HR, hazard ratio 74 NNT - överlevnad Läkemedel Population Behandlingsperiod Antal patienter Simvastatin (4S) Högrisk CV population 5 % diabetes 5,4 år 3 Enalapril (HOPE) Högrisk CV population 36% diabetes 5 år 56 Pioglitazone (ProActive) Högrisk CV population Type 2 diabetes 3 år 37 Livsstil (Look Ahead) Typ 2 diabetes, obesa 9,6 år - Insulin Empagliflozin (EMPA-REG) Liraglutid (LEADER) Högrisk CV population Typ 2 diabetes Högrisk CV population Typ 2 diabetes 3 år 39 3 år 98 19

20 Metoder att förlänga insulins duration TILLSATSER Protamin 1936 ZPI (Zink-protamin-insulin) NPH 195 (Neutralt protamin Hagedorn) Lente-insulinerna (zink) De första långverkande insulinanalogerna 23 Insulin Glargin (Lantus ) Molekylens isoelektriska punkt förskjuten ->precipitation vid ph Insulin Detemir (Levemir ) Acylering med fettsyra vilket medför bindning till albumin Från Moser, Morris and Garg. Diabetes Res and Clin Practice 212:97:16-26 De första extra långverkande insulinanalogerna Schematiska effektkurvor för insuliner: medel- och långverkande Insulineffekt NPH Detemir Glargin 214 Degludec (Tresiba) Tid timmar Degludek / glargine 3 vid steady-state 216 Glargin3 (Toujeo) Baserad på on September 21, 27 (1.156/NEJMe78196), Heise el al. Diabetes, Obesity and Metabolism. 212;14:

21 Bekräftad nattlig hypoglykemi SAS( Comparisons:(esHmates(adjusted(for(mulHple(covariates( Hollander et al. IDF 211:P-1442; Diabetologia 211;54(suppl. 1):S421; Garber et al. Diabetes 211;6(suppl. 1):A23 5 enheter basinsulin 129 kr / 2,2 år vs kr / 2,2 år Basinsuliner Insuman Basal/ Humulin NPH Pris/år 4 E dygn Effekt h Insulatard h Toujeo 4234 >24h Abasaglar h Lantus h Levemir h Tresiba 794 >24 h Fördel/ Nackdel Billigt Risk hypoglykemier Billigt Risk hypoglykemier Färre hypoglykemier. Färre hypoglykemier Färre hypoglykemier Färre hypoglykemier Färre hypoglykemier. Kostnad HbA1c (%) Kvinna, 28 år. Diabetsdebut Jan-9 Juli-9 Jan-1 Juli-1 Jan-11 Juli-11 Jan-12 Juli-12 Jan-13 Juli-13 Diabetesreleaterad njursvikt nya behandlingar High blood pressure identified as DKD risk factor ß-blockers 1 Hydralazine 2 Captopril 3 T1D RAS blockade IDNT 4 Irbesartan T2D RENAAL 5 Losartan T2D IDNT, Irbesartan Type 2 Diabetic Nephropathy Trial; RENAAL, Reduction of Endpoints in NIDDM with the Angiotensin II Antagonist Losartan 1. Mogensen CE et al. Br Med J (Clin Res Ed)1982;285:685; 2. Parving HH et al. Lancet 1983;1: Lewis EJ et al. N Engl J Med. 1993;329:1456; 4. Lewis EJ et al. N Engl J Med 21;345:851; 5. Brenner BM et al. N Engl J Med. 21;345:861 21

22 EMPA-REG Debut eller försämring av nefropati EMPA-REG Akut njursvikt eller njurskada new onset macro-albuminuria doubling of serum creatinine accompanied by egfr 45 initiation of renal replacement therapy death due to renal disease 85 EMPA-REG egfr SGLT-2 hämning och RAS-blockad 78 Placebo Empagliflozin 1 mg Empagliflozin 25 mg Actions: Clinical implications: Adjusted mean (SE) egfr (ml/min/1.73m 2 ) SGLT2 inhibition Afferent vasomodulation RAAS blockade Efferent vasodilation Decreased glomerular pressure Reduction in albuminuria Renal protection suggested Decreased glomerular pressure Reduction in albuminuria Renal protection proven in clinical trials No. analyzed Placebo Empagliflozin 1 mg Empagliflozin 25 mg No. in follow-up for adverse/outcome events Total Week Adapted from: Cherney D et al. Circulation 214;129:587 SGLT2 inhibition & RAAS blockade Afferent modulation & Efferent dilation Potential for normalisation of intraglomerular pressure Additive intra-glomerular pressure reduction (?) Potential for long-term renal protection (?) 22

23 If I had a world of my own, everything would be nonsense. Nothing would be what it is, because everything would be what it isn't. And contrary wise, what is, it wouldn't be. And what it wouldn't be, it would. Lewis Caroll magnus.londahl@med.lu.se 23

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS Den första moderna glukossänkande studien Years of life lost Diabetes is associated with significant

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2

Läs mer

Senaste algoritmen för behandling av typ 2 diabetes och 09 Helene Holmer Ordförande terapigrupp endokrinologi

Senaste algoritmen för behandling av typ 2 diabetes och 09 Helene Holmer Ordförande terapigrupp endokrinologi Senaste algoritmen för behandling av typ 2 diabetes 2017-03-08 och 09 Helene Holmer Ordförande terapigrupp endokrinologi Livsstilsförändringar Råd om goda levnadsvanor Kostråd Motion Metformin till

Läs mer

Uppdatering typ 2 diabetes Dr Jarl Hellman

Uppdatering typ 2 diabetes Dr Jarl Hellman Uppdatering typ 2 diabetes 190206 Dr Jarl Hellman Conflicts of interest Föreläsningar/advisory boards: Lilly, Sanofi, NovoNordisk, Abbot, MSD samt Boehringer Ingelheim Nya riktlinjer EASD/ADA Uppdatering

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare Diabetesläkemedel Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist i allmän- och internmedicin Processledare för Diabetesprocessen Läkemedelsinteraktioner

Läs mer

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Vårddokument Kunskapsunderlag Sida 1 (6 Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Målvärde: HbA1c < 52 mmol/mol Målvärde sätts upp individuellt. Ingen känd hjärt-kärlsjukdom: INTENSIV

Läs mer

Nya diabetesläkemedel. Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL

Nya diabetesläkemedel. Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL Nya diabetesläkemedel Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL Plats i terapin (teorin.)? Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

DIABETES. Bommersvik

DIABETES. Bommersvik DIABETES Bommersvik 180322 23 VAD VET VI om nyttan av blodsockersänkning? Strikt kontroll tidigt > färre komplikationer Strikt kontroll sent > mindre säkert Det finns ett metabolt minne På kort sikt effekt

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

ADA EASD Jarl Hellman, Överläkare

ADA EASD Jarl Hellman, Överläkare ADA EASD 2017 Jarl Hellman, Överläkare INNEHÅLL EXSCEL (GLP-1 Agonist nummer 4) TOSCA-IT (Pioglitazon vs SU) CANVAS (SGLT2 nummer 2) SAMMANFATTNING (ACE) (DEVOTE) (FOURIER) (TANDEM) (JDOIT3) (Insulin 338)

Läs mer

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar

Läs mer

Den hjärtsjuka diabetespatienten - kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med modern diabetesbehandling?

Den hjärtsjuka diabetespatienten - kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med modern diabetesbehandling? Den hjärtsjuka diabetespatienten - kan vi minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med modern diabetesbehandling? Magnus Wijkman Överläkare, med dr Medicinkliniken, Vrinnevisjukhuset i Norrköping Vi bevittnar

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten

Läs mer

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt? DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning

Läs mer

Blodsockerbehandlng typ 2-diabetes 2018

Blodsockerbehandlng typ 2-diabetes 2018 Blodsockerbehandlng typ 2-diabetes 2018 SoS Nationella riktlinjer 2015, rev 2017 Läkemedelsverkets expertgrupp 2017 REK-listan VGR 2018 Ordnat införande Jardiance 2018-2020 Peter Fors VGR 2016 Tredje Linjen

Läs mer

Nya riktlinjer för behandling av typ 2 diabetes - nationellt och regionalt. Terapigrupp Endokrinologi Helene Holmer

Nya riktlinjer för behandling av typ 2 diabetes - nationellt och regionalt. Terapigrupp Endokrinologi Helene Holmer Nya riktlinjer för behandling av typ 2 diabetes - nationellt och regionalt Terapigrupp Endokrinologi Helene Holmer Socialstyrelsen: 2017/2018 nya nationella riktlinjer för behandling av diabetes Läkemedelsverket

Läs mer

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker

Läs mer

Studier på nyare diabetesläkemedel DPP-4-hämmare GLP-1-analoger SGLT2-hämmare

Studier på nyare diabetesläkemedel DPP-4-hämmare GLP-1-analoger SGLT2-hämmare Studier på nyare diabetesläkemedel DPP4 GLP1analoger SGLT2 Jonatan Alvan Teamledare Läkemedel Enheten för kunskapsstöd På den svenska marknaden befintliga preparat ur läkemedelsgrupperna GLP 1analoger,

Läs mer

Blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes. Peter Fors Alingsås Lasarett

Blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes. Peter Fors Alingsås Lasarett Blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com VGR 2016 Tredje Linjen GLP-1 DPP-4 Glitazon SGLT-2 1. Insulin och SU har uppenbara nackdelar i form av viktuppgång

Läs mer

Handläggningsråd för blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes

Handläggningsråd för blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes Vårddokument Kunskapsunderlag Sida 1 (11 Handläggningsråd för blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes Patient Målvärden för glukoskontroll ( Läkemedelsverket 4:2017) Nydiagnostiserad patient (5-10år).

Läs mer

Pre-diabetes Nedsatt glukostolerans Förhöjt fasteblodsocker

Pre-diabetes Nedsatt glukostolerans Förhöjt fasteblodsocker Pre-diabetes Nedsatt glukostolerans Förhöjt fasteblodsocker Gibraltargatan 2018-03-20 Peter Fors öl Medicinkliniken Alingsås Utvecklingen av typ 2-diabetes Evidensläget P-Glukos Njurar och Ögon Ca 30%

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Ändringar i Kloka Listan endokrinologi och osteoporos Empagliflozin (Jardiance 10 mg) in som alternativt andrahandsval till patienter

Läs mer

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2 11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2 Preparat som stimulerar insulinfrisättningen Glibenklamid (Glibenklamid, Daonil, Euglucon) Glibenklamid stimulerar pankreas att frisätta mer insulin oavsett blodsockerläge.

Läs mer

Multisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO

Multisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO Multisjuka patienter med typ 2-diabetes (HND) Stelios Karayiannides Överläkare, doktorand Centrum för diabetes, SLSO Vad har du för bakgrund? A. Specialist i endokrinologi och diabetologi B. Specialist

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

EASD Lissabon Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Göteborgs universitet

EASD Lissabon Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Göteborgs universitet EASD Lissabon 2017 Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Göteborgs universitet Lite om Mediciner Metformin Ny form Har utvecklats i en Delayed release (DR) form som skulle kunna användas

Läs mer

Blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes. Peter Fors Alingsås Lasarett

Blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes. Peter Fors Alingsås Lasarett Blodsockerbehandling vid typ 2 diabetes Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com VGR 2016 Tredje Linjen GLP-1 DPP-4 Akarbos Glitazon SGLT-2 1. Insulin och SU har uppenbara nackdelar i form av

Läs mer

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2 11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2 Preparat som stimulerar insulinfrisättningen Glibenklamid (Glibenklamid, Daonil, Euglucon) Glibenklamid stimulerar pankreas att frisätta mer insulin oavsett blodsockerläge.

Läs mer

Individualiserad behandling av typ 2- diabetes

Individualiserad behandling av typ 2- diabetes Individualiserad behandling av typ 2- diabetes Web 2019-09-18 Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@diabeteshandboken.se Klassifikation WHO 1997 1.Typ 1 (10-15%) Definition: Destruktion av de insulinproducerande

Läs mer

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander Diabetes i Kronoberg Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer 2018-05-08 Maria Thunander Nya Riktlinjer för Diabetesvården 2017 Läkemedel vid typ 2 diabetes Hälso- och sjukvården bör erbjuda

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Uddevalla. Peter Fors Alingsås Lasarett

Uddevalla. Peter Fors Alingsås Lasarett Uddevalla Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com För 100 år sedan var DIABETES och HJÄRTINFARKT sällsynta sjukdomar. Idag pratar vi om en global diabetesepidemi 387 miljoner människor har

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Blodsockerbehandling Typ 2 Diabetes Vad är nytt?

Blodsockerbehandling Typ 2 Diabetes Vad är nytt? Blodsockerbehandling Typ 2 Diabetes Vad är nytt? Socialstyrelsens uppdatering av Nationella Riktlinjer 2017 Behandlingsrekommendationer Läkemedelsverket 4:2017 Sonia Bertogna Specialist i Allmänmedicin

Läs mer

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level

Läs mer

Sidan 1. Diabetes Mellitus. Historik bakom antidiabetika. Insulinbehandling och övriga diabetesläkemedel. December Typ 1 Diabetes 5-10%

Sidan 1. Diabetes Mellitus. Historik bakom antidiabetika. Insulinbehandling och övriga diabetesläkemedel. December Typ 1 Diabetes 5-10% Insulinbehandling och övriga diabetesläkemedel December 206 Petros Katsogiannos Sekt f Endokrinologi och Diabetes, VO Specialmedicin Diabetes Mellitus - Typ Diabetes 5-0% - Typ 2 Diabetes >90% - Andra

Läs mer

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Nya och gamla diabetesläkemedel. Hur gör vi praktiskt och vilken evidens finns?

Nya och gamla diabetesläkemedel. Hur gör vi praktiskt och vilken evidens finns? Nya och gamla diabetesläkemedel. Hur gör vi praktiskt och vilken evidens finns? Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Universitetssjukvårdens

Läs mer

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca

Läs mer

Metformin och andra diabetesläkemedel vid typ 2-diabetes: Vad säger svenska data? Vad står i riktlinjerna?

Metformin och andra diabetesläkemedel vid typ 2-diabetes: Vad säger svenska data? Vad står i riktlinjerna? Metformin och andra diabetesläkemedel vid typ 2-diabetes: Vad säger svenska data? Vad står i riktlinjerna? Nils Ekström, Leg. Läkare, PhD Centrum för Läkemedelsepidemiologi Karolinska Institutet Disposition

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Antidepressiva och risk för hyponatremi. Hydroxizin (Atarax)

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 160122 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hmonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Modern behandling vid diabetes typ 2

Modern behandling vid diabetes typ 2 Modern behandling vid diabetes typ 2 Peter Fors Öl Medicinkliniken Alingsås Ordförande terapigrupp diabetes peter.fors@vgregion.se 1. VARFÖR behandlar vi diabetes? 2. HUR behandlar vi blodsocker ( Nya

Läs mer

Individualiserad behandling av typ 2- diabetes

Individualiserad behandling av typ 2- diabetes Individualiserad behandling av typ 2- diabetes Web 2019-09-18 Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@diabeteshandboken.se Individualiserad behandling Klassifikation och patofysiologi Skillnader på individnivå.

Läs mer

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp

Läs mer

Diabetes nytt och aktuellt för primärvården. Peter Fors Alingsås Lasarett

Diabetes nytt och aktuellt för primärvården. Peter Fors Alingsås Lasarett Diabetes nytt och aktuellt för primärvården Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Vad är nytt och aktuellt? 1. VARFÖR behandlar vi diabetes? 2. HUR behandlar vi blodsocker ( Nya läkemedel

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering

Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH

Läs mer

När me'ormin inte räcker.ll Diabetesklubben Centrum 2015-10- 21. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås peter.fors@hotmail.com

När me'ormin inte räcker.ll Diabetesklubben Centrum 2015-10- 21. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås peter.fors@hotmail.com När me'ormin inte räcker.ll Diabetesklubben Centrum 2015-10- 21 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås peter.fors@hotmail.com Leif 54 år (1) Diabetes 3 år. MeDormin 850 mg x 3, AtorvastaIn 20 mg, Losartan/

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Osteoporos kalcium och D-vitamin Förskrivning av kombinationstablett kalcium + D-vitamin högre dos D-vitamin => 500 mg Ca ++ +

Läs mer

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella DiabetesRegistret Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg The Swedish National Diabetes Register Click here

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

Nya behandlingar för sena mikrovaskulära komplikationer njure och fot. Njuren och foten- vad har de gemensamt? End-Stage Renal Disease

Nya behandlingar för sena mikrovaskulära komplikationer njure och fot. Njuren och foten- vad har de gemensamt? End-Stage Renal Disease 2016-10-27 Nya behandlingar för sena mikrovaskulära komplikationer njure och fot Njuren och foten- vad har de gemensamt? Katarina Fagher Specialistläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus Postkonferens

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Diabetes - läkemedelsrekommendation

Diabetes - läkemedelsrekommendation Dok-nr 05224 Författare Version Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2018-02-01 Läkemedelskommitténs expertgrupp

Läs mer

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra??

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra?? Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra?? CARL JOHAN ÖSTGREN professor Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk,

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Hjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism

Läs mer

Uppdaterade riktlinjer, rekommendationer typ-2 diabetes.

Uppdaterade riktlinjer, rekommendationer typ-2 diabetes. Uppdaterade riktlinjer, rekommendationer typ-2 diabetes. Tvååker 2019-10-28 Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@diabeteshandboken.se För 100 år sedan var DIABETES och HJÄRTINFARKT sällsynta sjukdomar.

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Metabol kontroll och HbA1c-mål Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert

Läs mer

Insulinresistens hos vuxna

Insulinresistens hos vuxna Insulinresistens hos vuxna Thomas Nyström Institutionen för klinisk forskning och utbildning VO internmedicin, enheten för endokrinologi Karolinska Institutet Södersjukhuset Simonson GD, Kendall DM. Coron

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Farmakologisk behandling typ 2

Farmakologisk behandling typ 2 Farmakologisk behandling typ 2 Stora Höga 2019-09-11 Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@diabeteshandboken.se För 100 år sedan var DIABETES och HJÄRTINFARKT sällsynta sjukdomar. Idag pratar vi om

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

A09 Digestionsmedel. A10 Diabetesmedel. Icke farmakologisk behandling. Digestionsenzymer. Creon enterokaps

A09 Digestionsmedel. A10 Diabetesmedel. Icke farmakologisk behandling. Digestionsenzymer. Creon enterokaps A09 Digestionsmedel Digestionsenzymer Kombinationer Creon 25000 enterokaps Creon 40000 enterokaps Substitution med pankreasenzymer är indicerad vid pankreasinsufficiens med maldigestion och malabsorption.

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Socialstyrelsen skärpte riktlinje om osteoporos, 2014 Hälso- och sjukvården behandlar varje år runt 70 000 frakturer orsakade av

Läs mer

Diabetes mellitus. en introduktion till klinisk diabetologi 2015-03-09. (Inte bara behandling )

Diabetes mellitus. en introduktion till klinisk diabetologi 2015-03-09. (Inte bara behandling ) Diabetes mellitus en introduktion till klinisk diabetologi 2015-03-09 (Inte bara behandling ) Lena Landstedt-Hallin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes mellitus? En grupp sjukdomar -

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

Hur sköter vi nydebuterade Diabetiker på Kumla Vårdcentral - fokus metabol kontroll?

Hur sköter vi nydebuterade Diabetiker på Kumla Vårdcentral - fokus metabol kontroll? 1 Hur sköter vi nydebuterade Diabetiker på Kumla Vårdcentral - fokus metabol kontroll? Vetenskapligt ST-arbete Sotiria Ntai, ST-läkare Kumla VC Handledare: Peter Engfeldt, distriktsläkare Kumla vårdcentral

Läs mer

Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian

Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian 2017-06-16 Vad ger synförsämring? Retinopati Proliferationer Maculaödem Övrigt Katarakt Sekundär glaukom 2017-06-16 Monica Lövestam-Adrian

Läs mer

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972

Läs mer