112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 2"

Transkript

1 112 i Sverige Verksamhets rapport för 2012

2 I din hand håller du 112 i Sverige Verksamhetsrapport för Rapporten speglar hur nödnumret 112 har hanterats under det gångna året genom redovisning av aktiviteter, viktiga händelser och statistik. Rapporten redovisar även SOS Alarms allt större roll i samhällets krisberedskap, en roll som vi har som målsättning att ytterligare utveckla under Med hopp om en intressant läsning! Gunnar Bergström Tjänsteägare 112 SOS Alarm Sverige AB 112 nödnumret i Sverige och övriga Europa SOS Alarm AB 2012 Box Stockholm Telefon: Produktion: Appelberg Illustrationer: Anne-Li Karlsson/Woo Agentur Tryck: Edita 2013 Citera gärna rapporten, men ange alltid källan. 2 Verksamhetsrapport i Sverige

3 Innehållsförteckning Sammanfattning av 112-verksamheten medborgarens livlina...7 Gemensamt nödnummer... 7 Larmhantering... 7 Samverkan... 7 Om SOS Alarm tjänsten...9 Allt färre felaktiga anrop...9 Fördelningen av 112-anrop...9 Funktionella krav...11 Faktorer som orsakar belastningstoppar på Händelser som orsakade hög belastning Gemensam mottagning...15 Registrering och mätning i intervaller verksamheten under Den svenska SOS-modellen Utredning av alarmeringstjänsten Riksrevisionens granskning Viktiga frågor i 112-rådet SOS Alarms roll i samhällets beredskap...20 Information Nytt nummer för försvunna barn En allt mer efterfrågad präst Nödsamtal via språktolk Internationellt samarbete och utveckling Rakel i hela Sverige Förbättring och utveckling av nödnumret Åtgärder och insatser Förbättringar i digital karta...30 Forskning och utveckling Uppföljning av större händelser och störningar Telemarknaden snart helt digital Historiska milstolpar...38 Bilaga anrop per län och typ Bilaga 2 Vidarekopplingar på 112-anrop per län Bilaga 3 Felaktiga 112-anrop Bilaga 4 Antal krisberedskapsärenden efter typ Bilaga 5 Utredda händelser under perioden i Sverige Verksamhetsrapport

4 Sammanfattning av 112-verksamheten 2012 En utmärkt 112-tjänst SOS Alarm tilldelades den 19 april 2012 utmärkelsen Outstanding national 112-system av European Emergency Number Asscociation (EENA). Utmärkelsen ges till den organisation som på bästa sätt erbjuder sina invånare trygghet och säkerhet genom en väl utvecklad 112-funktion i hela landet. Det är ett kvitto på att den svenska modellen för hantering av nödsamtal, som SOS Alarm har förädlat under nästan fyrtio år, även är ett föredöme för övriga Europa. Under senare delen av 2012 har SOS Alarm haft en dialog med staten kring att bygga upp en modern hantering av funktionen Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA, där varningsmeddelanden bland annat ska gå ut till allmänhetens mobiltelefoner. Denna funktion ska byggas upp under Hanteringen av det nya nationella informationsnumret har byggts upp under 2012 och testats med gott resultat planeras vara i drift i hela landet 11 mars Därmed har en vision om den obrutna informationskedjan börjat ta form: SOS Alarm tar emot nödsamtalet, larmar ut, varnar och informerar den enskilda medborgaren. Outstanding national 112-system. SOS Alarm tilldelades EENA:s finaste utmärkelse / Över 3,4 miljoner samtal Alarmeringsavtalet mellan staten och SOS Alarm ger alla möjlighet att via nödnumret 112 omedelbart nå samhällets hjälpresurser. Under 2012 hanterade SOS Alarm över 3,4 miljoner samtal till nödnumret 112. Antalet nödsamtal i Sverige där hjälp omedelbart behövs var rela tivt oförändrat under 2012, cirka 1,6 miljoner samtal. Omfattningen och inriktningen är förhållandevis oförändrad över åren. Flertalet nödsamtal gäller behov av vård i samband med akuta sjukdomstillstånd och olyckor ( ) eller behov av polis, till exempel i samband med pågående brott ( ). Behovet av insatser från kommunal räddningstjänst gäller ofta stora händelser men antalet samtal är inte lika stort (94 746) vidarekopplades drygt samtal till Jourhavande präst. Behov av hjälp från statlig räddningstjänst som Sjöräddning, Flygräddning, Fjällräddning, Kustbevakningen med mera utgör en mindre del. Nödsamtal gäller ofta livshotande tillstånd. Inte sällan står också stora ekonomiska värden på spel. Varje sekund är därför värdefull var medelsvarstiden på nödnumret 112 7,7 sekunder en betydlig förbättring från 2011 då medelsvars tiden var 8,4 sekunder. Unik SOS-kompetens Många som söker hjälp befinner sig i chock eller har på annat sätt svårt att redogöra för vad som har hänt och var hjälpen behövs. Det ställer stora krav på personliga egenskaper och kompetens hos SOS-operatörerna. Uppgiften kräver stor simultankapacitet men också en gedigen kunskap om samhället, alla händelser som kan uppstå och vilka insatser som kan behövas. Det fordras inlevelseförmåga för att utifrån enbart en telefonintervju snabbt förstå vad som behöver göras och för att även förmedla trygghet i väntan på att hjälpen kommer fram. Att fullt ut bygga upp en sådan erfarenhet tar lång tid. Alla SOS-operatörer testas och certifieras varje år för att säkra att de bearbetar och tar till sig den unika SOS-kompetens som ständigt byggs på genom att SOS Alarm varje dygn hanterar cirka anrop på nödnumret 112. Operatörerna ska bland annat arbeta med en effektiv intervju- och samtalsmetodik och kunna utnyttja ett allt mer avancerat teknikstöd för exempelvis positionering av nödsamtal och 4 Verksamhetsrapport i Sverige

5 digital kart information om var olika hjälpresurser finns. Detta har återspeglats starkt i SOS Alarms strategiarbete, som under 2012 fortsatt har fokuserat på utvecklad samverkan mellan SOS-centralerna för att öka säkerheten vid större händelser och säkerställa kvalitet i alla led av verksamheten. Detta arbete har också förstärkts då 2012 utsetts till ett särskilt kvalitetsår hos SOS Alarm. Arbetet med kvalitetsfrågorna inom nödnumret 112 har inriktats på: genomlysning av 112-processens förutsättningar och flöden, eftersom den är starten för utalarmering av resurser. Styrning mot enhetlig intervju och dokumentation. Utbildning i syfte att harmonisera arbetssättet över hela landet. Granskning och utveckling av alarmeringstjänsten På försommaren 2012 tog styrelsen för SOS Alarm ett antal beslut som lägger grunden för den fortsatta utvecklingen för SOS Alarm med ledorden: fokusering Effektivisering En budget i balans Besluten innebär bland annat en avveckling av tre SOS-centraler vilket i sin tur har inne burit att SOS Alarm nu än mer tydligt går in i ett omställningsarbete. På 112-området blir detta mest tydligt i och med den gemensamma regio nala mottagningen som införts under Alarmeringstjänstutredningen har skjutit fart sedan Marie Hafström i april 2012 utsågs av regeringen som särskild utredare. SOS Alarm har bistått utredningen vid cirka 20 möten samt levererat material och kontakter efter behov och önskemål. Utredningens slutbetänkande, som ska levereras senast den 30 april 2013, är av oerhörd stor betydelse för utvecklingen av alarmeringstjänsten. En annan viktig utredning är Riksrevisionens granskning av statens insatser inom ambulansverksamhet, som levererade sina slutsatser och rekommendationer i december I RRV:s rapport rekommenderas regeringen att bland annat precisera uppdraget och förbättra uppföljningen av SOS Alarm samt utveckla tillsynen så den omfattar en större del av larmkedjan avseende ambulanssjukvården. Alarmeringsavtalets krav inom samhällets krisberedskap innebär att larm vid större händelser, dygnet runt, ska förmedlas till Tjänsteman i beredskap (TIB) inom alla statliga myndigheter och departement som har särskilt ansvar inom krisberedskapen. Under 2012 var antalet TIB-sökningar Ett samverkansavtal har under 2012 tecknats mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SOS Alarm för att stärka den svenska krisberedskapen. Avtalet reglerar grundförutsättningarna för larmning av TIB samt en rad andra aktiviteter, till exempel samverkanskonferenser vid vädervarningar. Samverkansavtalet lägger också grunden för de samverkansavtal som särskilt utpekade myndigheter kan teckna med SOS Alarm. Rakel, Sveriges nya system för radiokommunikation, är nu utbyggt i nästan hela landet. Det innebär att SOS Alarms skyldighet att tillhandahålla ett rikstäckande analogt radionät för kommunikation fasades ut Rakel har integrerats med SOS Alarms teknikplattform Zenit och SOS Alarm har en sammanhållande roll för kommunernas och landstingens kommunikation i det nya systemet. Tillsammans med samarbetspartner och kunder har SOS Alarm under 2012 fortsatt genomfört en kraftig satsning för att kunna erbjuda tjänster i det nya systemet. För det ändamålet har högsta prioritet lagts på att utveckla en bastjänst. Inte grationen med Zenit har krävt stora investeringar och teknik anpassningar i samband med att MSB successivt har utvecklat Rakel. En bruten larmkedja Avtalet med staten innebär att SOS Alarm har ett nationellt ansvar för att ta emot nödsamtal och fastställa hjälpbehoven. Enligt avtalet ska SOS Alarm även erbjuda kompletterande avtal som ger en obruten larmkedja till bland annat ambulanssjukvård och räddningstjänst. Obruten larmkedja innebär att hjälp förmedlas direkt och utan att den hjälpsökande behöver lämna uppgifter om vad som hänt mer än en gång. Hanteringen av ambulansärenden i det så kallade Fyrklöverområdet har rönt mycket stor uppmärksamhet under Väntetider har uppstått vid överkopplingen från SOS Alarm till Sjukvårdens larmcentral och dess operatör MedHelp och vid tillfällen under 2012 har den hjälpsökande fått vänta längre än 30 sekunder innan MedHelp svarat. Detta är en viktig iakttagelse och erfarenhet när larmkedjan bryts. En del mer principiella frågor har väckts i Fyrklöver-frågan där några av de mer framträdande är hantering av så kallade A-nummer vid överkoppling av nödsamtalet samt hantering av positioneringsuppgifter. Det har konstaterats att det finns luckor i lagstiftningen på området och en del av frågeställningarna kommer att behandlas av den pågående utredningen av alarmeringstjänsten. Tillsvidare regleras formerna för sammanfattning av 112-verksamheten i Sverige Verksamhetsrapport

6 samverkan mellan SOS Alarm och Sjukvårdens larmcentral via ett samverkansavtal. Hög kännedom om 112 Kunskapen om nödnumret ligger mycket högt i Sverige vid internationell jämförelse. Det framgår av den EU-barometer som regelbundet tas fram. En förtroendemätning som genomfördes under 2011 visar att svenskarna har högt förtroende för nödnumret. Cirka en tredjedel av svenskarna har egna erfarenheter av att larma via 112 och 83 procent uppger att de varit ganska nöjda eller mycket nöjda med den hjälp de fått. Mot bakgrund av den omfattande debatten om SOS Alarms verksamhet under det senaste året kan det tolkas som att egna erfarenheter väger tyngst. Även om kunskapen om nödnumret generellt är hög, hindrar det inte att vissa grupper i Sverige löpande behöver informeras både om nödnumret som larmväg och om hur man på bästa sätt kan hantera till exempel akut sjukdom, brand och brott i väntan på hjälp. Barn och ungdomar, utlandsfödda och samhällets äldsta medborgare är fortsatt prioriterade målgrupper i informationsarbetet. De som nyligen har flyttat till Sverige informeras om nödnumret i samband med svenskundervisningen. Detta kommer även andra organisationer och enskilda till godo genom att materialet finns tillgängligt via SOS Alarms hemsida. Nya sago böcker för de minsta är också framtagna under Positionering utan simkort Ett EU-direktiv som reglerar telekommunikation trädde i kraft För nödnumret innebar det främst att kraven på teleoperatörerna att lämna positionsuppgifter för nödsamtal skärptes. Samarbetet mellan SOS Alarm och teleoperatörerna kring detta har fortsatt under 2012, med fokus på positionering av utländska telefonabonnemang och av mobiltelefoner utan simkort eller med felaktiga simkort. Detta beräknas lösas under Direktivet betonar även funktionshindrades behov av alternativa sätt att larma via 112. Sedan länge har SOS Alarm mottagning av larm för döva och talskadade via texttelefon. Tjänsten SMS112 är permanentad från och med Antalet anslutna till tjänsten har under året ökat med 15 procent och uppgick vid årets slut till cirka Arbetet inom REACH112, ett europeiskt projekt som bland annat med rörlig bild underlättar larmsamtal för personer med funktionshinder, avslutades under Resultatet har varit mycket gott. Handläggningen av larm enligt REACH112-konceptet tog i genomsnitt 5,6 minuter jämfört med 23,4 minuter för ett ärende som hanteras med SMS. Det svenska sättet att arbeta med 112 är intressant för andra länder. Det gäller framför allt hur våra larmcentraler tar emot nödsamtal och larmar ut hjälp samt det teknikstöd som har utvecklats i samverkan med Ericsson. Det har under 2012 föranlett ett stort antal studiebesök från många olika länder och från SOS Alarms samverkande partner i Sverige. Samverkan mellan de europeiska länderna syftar till att möta utvecklingen inom 112-området på ett likartat sätt. EGEA, den gemensamma expertgrupp som finns för nödsamtalsfrågor inom EU, har ett fokus på utvecklingen av nödsamtal. Det gäller till exempel användning av bilder, SMS, positioneringstjänster, nyckeltal och automatiska larm från fordon (ecall). Samarbetet med den Europeiska intresseorganisationen EENA har fortsatt att utvecklats under året. SOS Alarm deltar i flera arbetsgrupper där det mer officiella arbetet med EU-kommissionens organ länkas samman med 112-organisationerna och industrin. Under 2012 fattades ett antal beslut inom EU som kommer att driva på utvecklingen av ecall. Dels röstade EU-parlamentet igenom en resolution som stöder införandet av ecall till 2015 och dels har en akt som styr 112-organisationernas roll tagits fram. SOS Alarm, näringsdepartementet och försvarsdepartementet har haft en dialog om det fortsatta arbetet i Sverige som kommer att preciseras under I skrivande stund är ramen för hur EU:s direktiv för intelligenta transportsystem ska implementeras i Sverige ute på remiss. Detta direktiv är delvis styrande för implementeringen av ecall. Många frågor i 112-rådet 112-rådet har under sina fyra sammanträden avhandlat frågor kring bland annat alarmeringstjänstutredningen, SOS Alarms roll i samhällets krisberedskap, gemensam teknik för bättre lägesbild, flyg- och helikopterfrågor, nytt nummer för försvunna barn, ambulanslarm i Fyrklöver länen, och framtidens 112-råd. Ett annat område som kan lyftas fram är den fortsatta satsningen på forskning och utveckling där SOS Alarm deltar i och inom ett flertal projekt. Under 2012 har SOS Alarm genomfört ett omfattande arbete med kontinuitetplanering. Både processer och teknik har analyserats och kartlagts. Resultatet ska implementeras under Speglad drift Ett nytt system för alternativ drift av SOS Alarms system Coordcom har tagits i bruk Det är en spegling av det ordinarie driftsystemet vilket förenklar och kvalitetssäkrar arbetet när det måste ske i alternativt system. 6 Verksamhetsrapport i Sverige

7 112 medborgarens livlina Gemensamt nödnummer Det gemensamma nödnumret har en lång historik i Sverige, först som och sedan 1996 som 112. Nödnumret är en livlina som är väl känd och som har högt förtroende hos medborgarna. Mellan en tredjedel och en fjärdedel av den vuxna befolkningen har enligt flera undersökningar under de senaste åren ringt för akut hjälp för egen eller någon närståendes del. Med ett samtal kan man via nödnumret nå samhällets alla räddningsorganisationer. Ett enhetligt nödnummer i alla EU:s medlemsländer ses som en viktig symbol för att man, oberoende av var man befinner sig, ska kunna påkalla hjälp på ett enkelt sätt. Frågan har därför drivits konsekvent av EU-kommissionen i samband med de senare årens utvidgning av EU. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder länge setts som föregångare i Europa när det gäller hantering av nödnummer. Länderna framhålls ofta inom EU som goda exempel på en enhetlig och konsekvent genomförd tjänst. I Sverige utvecklades ett enhetligt och gemensamt nödnummer redan mitten av 1950-talet. Funktionen knöts i mitten av 1970-talet till det då nybildade SOS Alarm som ett nationellt uppdrag. Tanken var att samma gemensamma organisation också skulle ha ansvar för utalarmering av de olika räddningsresurser som samhället förfogar över. Landstingens och kommunernas larmcentraler fördes därför samman till regionala SOScentraler. De kunde utnyttja modern teknik för att snabbt få fram hjälp till drabbade vid exempelvis olyckshändelser, akut sjukdom och till personer som utsatts för brott. Ägare till SOS Alarm var staten, landstingen och kommunerna gemensamt. Det nationella uppdraget att svara för nödnumret 112 har därigenom alltid haft en stark koppling även till regional och lokal nivå. Alarmeringsavtalet mellan staten och SOS Alarm är löpande men regleras ifråga om ersättningen vart tredje år. Uppdraget har utökats efter hand, till exempel genom att tjänsten generellt ska utvecklas i takt med samhällets behov och teknikens möjligheter, mer specifikt ansvar för information om nödnumret, internationellt samarbete med tonvikt på EU med mera. En tydligare koppling till samhällets krisberedskap har tillkommit sedan försvarsdepartementet blev avtalspart. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är tillsynsmyndighet ifråga om alarmeringsavtalet. Larmhantering En förutsättning för effektiva räddningsinsatser är att SOS Alarm snabbt kan vidarebefordra 112-larm till de räddningsorgan som ska göra insatserna. I SOS Alarms åtagande ingår därför att erbjuda samtliga kommuner och landsting samt statlig räddningstjänst att teckna avtal om fullständig larmbehandling. Det innebär att SOS Alarm vanligen tar emot 112-samtal och därefter intervjuar och larmar ut enligt överenskommelse med kommuner, landsting och statlig räddningstjänst. På så sätt skapas en obruten larmkedja där den hjälpsökande bara behöver förklara en gång vad som inträffat och vilket hjälpbehov som finns. Vid sammansatta händelser, som exempelvis en trafikolycka, efterfrågas flera hjälpresurser som ambulans, räddningstjänst, polis med flera. SOS Alarm har då en viktig samordnande roll som varierar med händelsens karaktär och omfattning. Särskilt vid stora och komplexa händelser innebär detta att utalarmeringen kan genomföras utan fördröjning och att informationsutbytet mellan inblandade räddningsresurser underlättas. SOS Alarm har under 2012 hanterat ambulansdirigeringen för flertalet av landets landsting och har nu samarbetsavtal med samtliga kommuner beträffande räddningstjänsten. Samverkan Avtalet mellan SOS Alarm och staten bygger på en uttalad idé om att i samverkan och med teknikens hjälp förmedla snabb och effektiv hjälp i nödsituationer och kriser. Varje år tar SOS Alarm emot cirka 3,4 miljoner samtal över nödnumret 112. Avtalet med staten ställer krav på svarstider och hantering av de många olika typer av situationer som den hjälpsökande befinner sig i, ofta under press eller i chocktillstånd. Snabb mottagning och korrekt utalarmering sparar liv och egendom. Också vid större kriser eller extraordinära händelser ska SOS Alarm svara för att 112-tjänsten så långt som möjligt behåller sin normala funktion. Enligt alarmeringsavtalet ska SOS Alarm svara för en effektiv 112-tjänst. Det innebär i huvudsak att SOS Alarm ska: 112 medborgarens livlina 112 i Sverige Verksamhetsrapport

8 Ta emot och behandla, eller när fullständig larmbehandling inte sker inom SOS-centralen, vidarekoppla nödsamtal från allmänheten. Kunna tillhandahålla landstäckande digital radiokommunikation i Rakel och medverka till en effektiv kommunikationssamordning. Driva SOS-centraler som upprätthåller och säkerställer en effektiv 112-tjänst i hela landet samt erbjuda samtliga kommuner, landsting och statliga räddningsorgan avtal för att ansluta sig till denna tjänst. Där så är möjligt positionera fasta och mobila 112-samtal för att effektivisera larmhanteringen. Certifiera verksamheten enligt gällande ISOnormer eller motsvarande samt i övrigt vidta åtgärder för att upprätthålla och utveckla nödnumrets kvalitet. Ansvara för samhällsinformation om 112-numrets användning. I samarbete med berörda organisationer medverka till att erfarenheter från olyckor och kriser tillvaratas så att samhällets möjligheter att förebygga och möta olyckor och kriser hela tiden förbättras. vara en aktör i krisberedskapen och bedriva utvecklingsarbete inom kriskom munikation. Implementera och svara för tillsammans med berörda aktörer. följa och på lämpligt sätt delta i den internationella utvecklingen på området. förmedla information till tjänsteman i beredskap (TIB) och ledningsfunktioner inom statliga myndigheter och regeringskansliet. Ett särskilt samverkansavtal med MSB finns för detta ändamål. Säkerställa att alla SOS-operatörer har en generell SOS-kompetens som varje år kontrolleras genom certifiering. Denna kompetens ska garantera att SOS-operatören på ett tillfredsställande sätt kan hantera alla slags 112-samtal. Utse, sammankalla och ansvara för 112- rådet för uppföljning av alarmeringsavtalet mellan staten och SOS Alarm samt SOS-tjänstens långsiktiga utveckling. Om SOS Alarm En funktion för samverkan SOS Alarms centraler, från Luleå i norr till Malmö i söder, tar emot nödsamtal till 112. Åtgärdsstyrning sker i samarbete med bland andra räddningstjänst, kustbevakning, ambulanssjukvård, polis, fjällräddning och sjöräddning. Hjälpinstanser som nås via nödnumret 112 Ambulans fjällräddningstjänst (Polis) flygambulans flygräddningstjänst (Sjöfartsverket) giftinformation Jourhavande läkare Jourhavande präst Jourhavande tandläkare Kommunal räddningstjänst miljöräddning till sjöss (Kustbevakningen) Polis räddningstjänst vid radioaktiva utsläpp (Länsstyrelsen) Sjöräddningstjänst (Sjöfartsverket) Socialjour narkotikatips (Tullverket) Höga krav på säkerheten De flesta SOS-centraler har minst dubbel beman ning dygnet runt, tredubbla reservsystem och alternativa larmvägar. De är alla klassade som högsäkerhetscentraler och är bland annat utrustade med reservkraftverk, överfallslarm och skottsäkra fönster. Enhetligt integrerat tekniskt stöd Samtliga SOS-centraler har den digitala teknikplattformen Zenit som utvecklats i samverkan mellan SOS Alarm och Ericsson. Den integrerar alla nödanrop samt andra typer av anrop, till exempel automatlarm samt radiooch datakommunikation. Systemet inrymmer åtgärdsplaner för praktiskt taget alla situationer samt digitala kartor för positionering av nödställda och resurser. Zenit ger SOS Alarm möjlighet att kraftsamla vid massanrop, att utnyttja företagets samlade kompetens och att arbeta över nationsgränserna, till exempel i samband med väderberoende händelser och samhällskriser. Sedan 2012 används en direkt spegling av Zenit vid alternativ drift. Kvalitetscertifiering SOS Alarm uppfyller kraven i kvalitetsstandarden ISO Företaget följer den internationella kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 samt försäkringsbranschens regelverk SSF 136 för larmcentraler. Kvalitetssystemet följs upp kvartalsvis och utvärderas årligen. Två gånger om året genomförs certifieringsrevision av DNV Certification. Som underlag för utvärdering ligger målmätningsresultat och utvärderingsrapporter från SOS-centraler. Särskilt fokus ligger på kvalitetsmål och förbättringsrutiner. SOS Alarm är även miljö certifierat. Förändrad organisation SOS Alarm inledde under 2011 ett strategiarbete med inriktning på ökad samverkan. En viktig del är att fördjupa kompetensen inom de olika tjänsteområdena i samverkan med sam arbetspartner och kunder. Ett enhetligt arbetssätt över landet och en mer intensiv samverkan mellan enheterna skapar ökad uthållighet och redundans. Under 2012 har denna samverkansstrategi fördjupats och styrelsen för SOS Alarm fattade ett antal strategiska beslut för den fortsatta utvecklingen under ledorden fokusering, effektivisering och en budget i balans. Besluten innebär bland annat avveckling av SOS-centralerna i Eskilstuna, Gävle och Skellefteå samt en förändrad produktionsstrategi med bland annat gemensam mottagning av nödnumret i de tre produktionsområdena Norr, Mitt och Syd. Ett omställningsarbete är påbörjat och ska vara avslutat och implementerat under andra halvan av Verksamhetsrapport i Sverige

9 112-tjänsten 112-tjänsten Allt färre felaktiga anrop Sedan nästa 20 år tillbaka har antalet riktiga nödsamtal legat varaktigt på cirka 1,5 miljoner per år. År 2012 avvek dock något från den siffran eftersom riktiga antalet 112-anrop hamnade på över 1,6 miljoner, drygt fler än året innan. Andelen riktiga anrop var också större än på många år, 48,5 procent. Både andelen och antalet felaktiga 112-anrop gick glädjande nog i motsatt riktning och stannade på drygt 1,7 miljoner, nästan färre än året innan, i andel räknat från 55,1 till 51,5 procent. Av de felaktiga anropen var det kategorierna som kan hänföras till ofrivilliga 112-anrop som svarade för den största minskningen. Antalet A-nummerlösa anrop (anrop där abonnentens telefonnummer saknas) minskade med drygt anrop från året innan, antalet tysta anrop (ingen där att prata med) minskade med nästan och de som inte visste att de ringt nödnumret med över Anledningen till detta kan bara spekuleras i, men det är inte otroligt att den allt större andelen smarta tele foner spelar en roll. Den största delen av de ofrivilliga anropen görs från en mobiltelefon som ligger i en väska eller ficka och där nödnumret av en slump slagits, 112 kan ju ringas även om knapplåset är på. De smarta har dock en display som inte på samma sätt själv kan slå nödnumret 112. Andelen felaktiga samtal har därmed minskat med nästan 14 procent sedan Anledningarna är, förutom de smarta tele fonernas genomslag, information om hur och när man ska slå nödnumret 112 samt olika tekniska lösningar och åtgärder i telenätet. År 2007 inrättades en särskild kö för A-nummerlösa anrop. Dessa är till större delen felaktiga anrop som beror på tekniska brister i nät och telefon. Även 112-anrop från mobiltelefoner utan ett simkort ingår i denna kategori. Genom att sortera ut de fåtal riktiga nödsamtalen och styra dem till 112-kön kan de kvarvarande samtalen som inte är nödsamtal lämnas obesvarade. Det innebär att nästan en halv miljon samtal per år styrs bort och inte belastar den ordinarie 112-hanteringen på SOS-centralerna, vilket får betecknas som ett mycket gott resultat. År 2012 var det mindre än 1,3 procent av de A-nummerlösa anropen som resulterade i någon slags åtgärd. Fördelningen av 112-anrop Även om den totala volymen nödsamtal i stort är den samma år efter år har fördelningen av 112-anrop mellan olika samtalskategorier förändrats de senaste åren. Behov av ambulans har ökat under 2000-talet vilket kan bero på att allt fler äldre bor kvar hemma och även vårdas hemma längre och därmed vid fler tillfällen har Vård ,5 % ,8 % ,9 % Räddning ,6 % ,6 % ,7 % Polis ,4 % ,5 % ,4 % Jourhavande präst ,5 % ,7 % ,0 % Övriga vidarekopplingar ,8 % ,1 % ,3 % Antal nödanrop ,9 % ,7 % ,5 % A-nummerlösa anrop ,9 % ,1 % ,6 % Tysta anrop (ingen abonnent) ,6 % ,4 % ,7 % Visste inte att de ringt ,5 % ,5 % ,1 % Okynnessamtal ,5 % ,4 % ,2 % Övning/Test ,4 % ,2 % ,2 % Övriga felringningar ,4 % ,1 % ,3 % Hänvisat , polis ,9 % ,6 % ,6 % Antal felringningar ,1 % ,3 % ,5 % Total antal 112-anrop < Fig 1. Mottagna 112- anrop, i Sverige Verksamhetsrapport

10 akuta behov av sjukhusbesök. Antalet vidarekopplingar gällande vård ökade markant med drygt samtal Antal samtal som ledde till vidarekopplingar till polis för akut insats har stabiliserats under senare år och låg 2012 på drygt , nästan färre samtal än året innan. Hänvisningen till polisens icke-akuta telefonnummer har minskat sedan 2007 med drygt färre 112-anrop. Trenden bröts dock 2012 och antalet hänvisningar var i stort sett oförändrat från 2011, drygt stycken. Behovet av insatser från kommunal räddningstjänst har de senaste åren legat på cirka anrop per år. En annan stor samtalsgrupp är till Jourhavande präst som ökar stadigt från år till år. År 2012 vidarekopplade SOS Alarm knappt samtal till Jourhavande präst, en ökning med drygt samtal sedan Jourhavande tandläkare och socialjour är två andra hjälplämnare med många samtal, år 2012 drygt respektive nästan vidarekopplade samtal. Anropen till socialjour ökade för andra året i rad, liksom 2011 med nästan anrop. En ny grupp med vidarekopplingar är Vård/Ambulans där drygt anrop vidarekopplades till Sjukvårdens Larmcentral (SVLC) som i november 2011 tog över ambulans prioritering och -dirigering för landstingen i Sörmland, Uppsala län, Västmanland samt Region Gotland från SOS Alarm. Samtalen som gäller behov av statlig räddningstjänst, som Sjöräddningen, Flygräddningen, Fjällräddningen, Kustbevakningen med flera, utgör en mindre del av 112-trafiken. Under 2012 skedde en drastisk minskning av antalet felringningar som hanterades på SOS-centralerna, färre felaktiga anrop registrerades under 2012 jämfört med Detta tillsammans med automatiserad hantering av A-nummerlösa samtal ger en mycket positiv utveckling och gör att SOS Alarm ligger bra till vid en internationell jämförelse. Satsning på en utvecklad teknik tillsammans med teleoperatörerna och en målmedveten satsning på information till barn och unga är några av framgångsfaktorerna. Fler samverkanslarm Samverkanslarm, det vill säga larm där räddningstjänst och ambulanssjukvård samverkade, uppgick till under 2012, drygt fler larm än år Händelser där räddningstjänst och ambulanssjukvård samverkar är till exempel brand i byggnad eller trafikolycka med befarad personskada. Vid vissa sjukvårdslarm assisterar räddningstjänsten ambulanssjukvården. Det rör sig om så kallade Fig 2. Genomsnittligt antal 112-samtal (blått) och svarstid i sekunder (röd kurva) per månad. / 8,5 8,0 7,5 7,0 - okt sep nov aug mån Fig 3. Genomsnittligt antal 112-samtal (blå staplar) och svarstid i sekunder (röd kurva) per veckodag Belastningskurvan är även annorlunda på helger än vardagar, med fler antal 112-anrop på kvällar och nätter. dec jul jan jun tis ons tors fre lör sön feb maj mar apr IVPA-larm (I Väntan På Ambulans) som till exempel kan innebära akut insats vid hjärtstopp (många räddningstjänster i dag är utrustade med defibrillator), att hålla patienten under uppsikt tills ambulans kommer på plats eller hjälp med att bära patient från en plats som är svår att nå. Även polis och ambulans samverkar ofta, framför allt våldshändelser som misshandel, skottskador och suicidfall. SOS Alarm saknar dock uppgift på hur många sådana ärenden som förekommer per år. Även allmänheten samverkar ibland med ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis. Sedan maj 2010 pågår till exempel projektet SMS Livräddare som drivs av Södersjukhuset i Stockholm. Med i projektet deltar även Karolinska institutet, SOS Alarm, samt företaget Lekab som utvecklat mjukvara för tjänsten. När ett 112-anrop som rör ett misstänkt hjärtstopp inkommer skickar SOS Alarm ut ett talat SMS till hjälpare som befinner sig i närområdet. 10 Verksamhetsrapport i Sverige

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Verksamhetsrapport för 2011

Verksamhetsrapport för 2011 102 vädervarningar. 727 850 nödanrop för vård. 173 viktiga meddelanden till allmänheten. Masscriscom. Nytt alarmeringsavtal. Utredning av samhällets alarmeringstjänst. Geodatasamverkan. 2 062 användare

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 Innehåll Sammanfattning av 112-verksamheten under 2013...4 112 allmänhetens livlina...6 Ett gemensamt nödnummer...6 Avtal om larmhantering...6

Läs mer

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 Innehåll Sammanfattning av 112-verksamheten under 2013...4 112 allmänhetens livlina...6 Ett gemensamt nödnummer...6 Avtal om larmhantering...6

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

112 i Sverige. Verksamhetsrapport avser 2010. SOS Alarm Sverige AB

112 i Sverige. Verksamhetsrapport avser 2010. SOS Alarm Sverige AB 112 i Sverige Verksamhetsrapport avser 2010 SOS Alarm Sverige AB Innehållsförteckning Sammanfattning för verksamhetsåret 2010 2 112 Medborgarens livlina 4 SOS Alarms åtagande 4 Om SOS Alarm 5 112-tjänsten

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Statens insatser inom ambulansverksamheten

Statens insatser inom ambulansverksamheten riksrevisionen granskar: staten och vården Statens insatser inom ambulansverksamheten rir 2012:20 Xxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx rir 2012:xx Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Regionalbehovsanalys. Länsstyrelseforum den 22-23 oktober

Regionalbehovsanalys. Länsstyrelseforum den 22-23 oktober Regionalbehovsanalys Länsstyrelseforum den 22-23 oktober Agenda Beskrivning av processen Nuläget Exempel på utgärder Virtuell samverkan Verktyg för omvärldsbevakning Beskrivning av arbetsprocess Metodkonceptet

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

ecall och nummerrelaterade frågor

ecall och nummerrelaterade frågor ecall och nummerrelaterade frågor Arbetsmöte 12 maj på PTS Uppdaterad efter mötet (10/6) Post- och telestyrelsen Kort om ecall Föreslagen agenda Tidpunkter - ecall Varianter av ecall Nummerfrågor och ecall

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Instruktion för Rakel driftinformation i WIS Rakelanvändare får löpande driftinformation om Rakel och information om planerade och akuta driftstörningar

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

112 i Sverige. Verksamhetsrapport för 2014

112 i Sverige. Verksamhetsrapport för 2014 112 i Sverige Verksamhetsrapport för 2014 112 nödnumret i Sverige och övriga Europa SOS Alarm AB 2015 Box 19546 104 32 Stockholm Telefon: 08-407 30 00 www.sosalarm.se Produktion: Appelberg Omslag: Johan

Läs mer

Augusti. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: KONTAKTA OSS. Antal arbetslösa: AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se

Augusti. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: KONTAKTA OSS. Antal arbetslösa: AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se Månadens statistik från AEA Medlemmar: Ersättningstagare: Deltagare i program: Antal arbetslösa: AEA kommenterar: ick var var Har du frågor om statistiken? KONTAKTA OSS 08-412 33 89 statistik@aea.se Medlemmar

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Medlemsstatistik februari 2011

Medlemsstatistik februari 2011 Medlemsstatistik februari 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-02-28 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 629062 627334 1728 0,28 % s:a direktaviserade 296610 294929 1681 0,57 % s:a

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Medlemsstatistik juni 2011

Medlemsstatistik juni 2011 Medlemsstatistik juni 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-06-30 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 633677 627334 6343 1,01 % s:a direktaviserade 299969 294929 5040 1,71 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Maj. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: 669 910 (+0,8%) KONTAKTA OSS. AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se

Maj. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: 669 910 (+0,8%) KONTAKTA OSS. AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se Månadens statistik från AEA Medlemmar: 669 910 (+0,8%) Ersättningstagare: 9 008 (1,3%) Deltagare i program: 4 685 (0,7%) Antal arbetslösa: 13 693 (2,0%) AEA kommenterar: Antalet medlemmar i AEA fortsätter

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

SOS Alarms årsredovisning

SOS Alarms årsredovisning SOS Alarms årsredovisning 09 SOS Alarms årsredovisning 09 Produktion: Incitera Tryck: Jernström Offset, Stockholm, 2010 Tryckt på klimatkompenserat papper Foto: Daniel Jeminen (omslag, sid 11-45), Denny

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky Sveriges Kommuner och Landsting Felix Krause Sonja Pagrotsky Agenda Uppvärmning Intressebevakning 2014 års nyckeltal Aktuella projekt Uppvärmning SKL:s organisation Vad heter SKL:s ordförande och vd? Landsting

Läs mer