112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 2"

Transkript

1 112 i Sverige Verksamhets rapport för 2012

2 I din hand håller du 112 i Sverige Verksamhetsrapport för Rapporten speglar hur nödnumret 112 har hanterats under det gångna året genom redovisning av aktiviteter, viktiga händelser och statistik. Rapporten redovisar även SOS Alarms allt större roll i samhällets krisberedskap, en roll som vi har som målsättning att ytterligare utveckla under Med hopp om en intressant läsning! Gunnar Bergström Tjänsteägare 112 SOS Alarm Sverige AB 112 nödnumret i Sverige och övriga Europa SOS Alarm AB 2012 Box Stockholm Telefon: Produktion: Appelberg Illustrationer: Anne-Li Karlsson/Woo Agentur Tryck: Edita 2013 Citera gärna rapporten, men ange alltid källan. 2 Verksamhetsrapport i Sverige

3 Innehållsförteckning Sammanfattning av 112-verksamheten medborgarens livlina...7 Gemensamt nödnummer... 7 Larmhantering... 7 Samverkan... 7 Om SOS Alarm tjänsten...9 Allt färre felaktiga anrop...9 Fördelningen av 112-anrop...9 Funktionella krav...11 Faktorer som orsakar belastningstoppar på Händelser som orsakade hög belastning Gemensam mottagning...15 Registrering och mätning i intervaller verksamheten under Den svenska SOS-modellen Utredning av alarmeringstjänsten Riksrevisionens granskning Viktiga frågor i 112-rådet SOS Alarms roll i samhällets beredskap...20 Information Nytt nummer för försvunna barn En allt mer efterfrågad präst Nödsamtal via språktolk Internationellt samarbete och utveckling Rakel i hela Sverige Förbättring och utveckling av nödnumret Åtgärder och insatser Förbättringar i digital karta...30 Forskning och utveckling Uppföljning av större händelser och störningar Telemarknaden snart helt digital Historiska milstolpar...38 Bilaga anrop per län och typ Bilaga 2 Vidarekopplingar på 112-anrop per län Bilaga 3 Felaktiga 112-anrop Bilaga 4 Antal krisberedskapsärenden efter typ Bilaga 5 Utredda händelser under perioden i Sverige Verksamhetsrapport

4 Sammanfattning av 112-verksamheten 2012 En utmärkt 112-tjänst SOS Alarm tilldelades den 19 april 2012 utmärkelsen Outstanding national 112-system av European Emergency Number Asscociation (EENA). Utmärkelsen ges till den organisation som på bästa sätt erbjuder sina invånare trygghet och säkerhet genom en väl utvecklad 112-funktion i hela landet. Det är ett kvitto på att den svenska modellen för hantering av nödsamtal, som SOS Alarm har förädlat under nästan fyrtio år, även är ett föredöme för övriga Europa. Under senare delen av 2012 har SOS Alarm haft en dialog med staten kring att bygga upp en modern hantering av funktionen Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA, där varningsmeddelanden bland annat ska gå ut till allmänhetens mobiltelefoner. Denna funktion ska byggas upp under Hanteringen av det nya nationella informationsnumret har byggts upp under 2012 och testats med gott resultat planeras vara i drift i hela landet 11 mars Därmed har en vision om den obrutna informationskedjan börjat ta form: SOS Alarm tar emot nödsamtalet, larmar ut, varnar och informerar den enskilda medborgaren. Outstanding national 112-system. SOS Alarm tilldelades EENA:s finaste utmärkelse / Över 3,4 miljoner samtal Alarmeringsavtalet mellan staten och SOS Alarm ger alla möjlighet att via nödnumret 112 omedelbart nå samhällets hjälpresurser. Under 2012 hanterade SOS Alarm över 3,4 miljoner samtal till nödnumret 112. Antalet nödsamtal i Sverige där hjälp omedelbart behövs var rela tivt oförändrat under 2012, cirka 1,6 miljoner samtal. Omfattningen och inriktningen är förhållandevis oförändrad över åren. Flertalet nödsamtal gäller behov av vård i samband med akuta sjukdomstillstånd och olyckor ( ) eller behov av polis, till exempel i samband med pågående brott ( ). Behovet av insatser från kommunal räddningstjänst gäller ofta stora händelser men antalet samtal är inte lika stort (94 746) vidarekopplades drygt samtal till Jourhavande präst. Behov av hjälp från statlig räddningstjänst som Sjöräddning, Flygräddning, Fjällräddning, Kustbevakningen med mera utgör en mindre del. Nödsamtal gäller ofta livshotande tillstånd. Inte sällan står också stora ekonomiska värden på spel. Varje sekund är därför värdefull var medelsvarstiden på nödnumret 112 7,7 sekunder en betydlig förbättring från 2011 då medelsvars tiden var 8,4 sekunder. Unik SOS-kompetens Många som söker hjälp befinner sig i chock eller har på annat sätt svårt att redogöra för vad som har hänt och var hjälpen behövs. Det ställer stora krav på personliga egenskaper och kompetens hos SOS-operatörerna. Uppgiften kräver stor simultankapacitet men också en gedigen kunskap om samhället, alla händelser som kan uppstå och vilka insatser som kan behövas. Det fordras inlevelseförmåga för att utifrån enbart en telefonintervju snabbt förstå vad som behöver göras och för att även förmedla trygghet i väntan på att hjälpen kommer fram. Att fullt ut bygga upp en sådan erfarenhet tar lång tid. Alla SOS-operatörer testas och certifieras varje år för att säkra att de bearbetar och tar till sig den unika SOS-kompetens som ständigt byggs på genom att SOS Alarm varje dygn hanterar cirka anrop på nödnumret 112. Operatörerna ska bland annat arbeta med en effektiv intervju- och samtalsmetodik och kunna utnyttja ett allt mer avancerat teknikstöd för exempelvis positionering av nödsamtal och 4 Verksamhetsrapport i Sverige

5 digital kart information om var olika hjälpresurser finns. Detta har återspeglats starkt i SOS Alarms strategiarbete, som under 2012 fortsatt har fokuserat på utvecklad samverkan mellan SOS-centralerna för att öka säkerheten vid större händelser och säkerställa kvalitet i alla led av verksamheten. Detta arbete har också förstärkts då 2012 utsetts till ett särskilt kvalitetsår hos SOS Alarm. Arbetet med kvalitetsfrågorna inom nödnumret 112 har inriktats på: genomlysning av 112-processens förutsättningar och flöden, eftersom den är starten för utalarmering av resurser. Styrning mot enhetlig intervju och dokumentation. Utbildning i syfte att harmonisera arbetssättet över hela landet. Granskning och utveckling av alarmeringstjänsten På försommaren 2012 tog styrelsen för SOS Alarm ett antal beslut som lägger grunden för den fortsatta utvecklingen för SOS Alarm med ledorden: fokusering Effektivisering En budget i balans Besluten innebär bland annat en avveckling av tre SOS-centraler vilket i sin tur har inne burit att SOS Alarm nu än mer tydligt går in i ett omställningsarbete. På 112-området blir detta mest tydligt i och med den gemensamma regio nala mottagningen som införts under Alarmeringstjänstutredningen har skjutit fart sedan Marie Hafström i april 2012 utsågs av regeringen som särskild utredare. SOS Alarm har bistått utredningen vid cirka 20 möten samt levererat material och kontakter efter behov och önskemål. Utredningens slutbetänkande, som ska levereras senast den 30 april 2013, är av oerhörd stor betydelse för utvecklingen av alarmeringstjänsten. En annan viktig utredning är Riksrevisionens granskning av statens insatser inom ambulansverksamhet, som levererade sina slutsatser och rekommendationer i december I RRV:s rapport rekommenderas regeringen att bland annat precisera uppdraget och förbättra uppföljningen av SOS Alarm samt utveckla tillsynen så den omfattar en större del av larmkedjan avseende ambulanssjukvården. Alarmeringsavtalets krav inom samhällets krisberedskap innebär att larm vid större händelser, dygnet runt, ska förmedlas till Tjänsteman i beredskap (TIB) inom alla statliga myndigheter och departement som har särskilt ansvar inom krisberedskapen. Under 2012 var antalet TIB-sökningar Ett samverkansavtal har under 2012 tecknats mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och SOS Alarm för att stärka den svenska krisberedskapen. Avtalet reglerar grundförutsättningarna för larmning av TIB samt en rad andra aktiviteter, till exempel samverkanskonferenser vid vädervarningar. Samverkansavtalet lägger också grunden för de samverkansavtal som särskilt utpekade myndigheter kan teckna med SOS Alarm. Rakel, Sveriges nya system för radiokommunikation, är nu utbyggt i nästan hela landet. Det innebär att SOS Alarms skyldighet att tillhandahålla ett rikstäckande analogt radionät för kommunikation fasades ut Rakel har integrerats med SOS Alarms teknikplattform Zenit och SOS Alarm har en sammanhållande roll för kommunernas och landstingens kommunikation i det nya systemet. Tillsammans med samarbetspartner och kunder har SOS Alarm under 2012 fortsatt genomfört en kraftig satsning för att kunna erbjuda tjänster i det nya systemet. För det ändamålet har högsta prioritet lagts på att utveckla en bastjänst. Inte grationen med Zenit har krävt stora investeringar och teknik anpassningar i samband med att MSB successivt har utvecklat Rakel. En bruten larmkedja Avtalet med staten innebär att SOS Alarm har ett nationellt ansvar för att ta emot nödsamtal och fastställa hjälpbehoven. Enligt avtalet ska SOS Alarm även erbjuda kompletterande avtal som ger en obruten larmkedja till bland annat ambulanssjukvård och räddningstjänst. Obruten larmkedja innebär att hjälp förmedlas direkt och utan att den hjälpsökande behöver lämna uppgifter om vad som hänt mer än en gång. Hanteringen av ambulansärenden i det så kallade Fyrklöverområdet har rönt mycket stor uppmärksamhet under Väntetider har uppstått vid överkopplingen från SOS Alarm till Sjukvårdens larmcentral och dess operatör MedHelp och vid tillfällen under 2012 har den hjälpsökande fått vänta längre än 30 sekunder innan MedHelp svarat. Detta är en viktig iakttagelse och erfarenhet när larmkedjan bryts. En del mer principiella frågor har väckts i Fyrklöver-frågan där några av de mer framträdande är hantering av så kallade A-nummer vid överkoppling av nödsamtalet samt hantering av positioneringsuppgifter. Det har konstaterats att det finns luckor i lagstiftningen på området och en del av frågeställningarna kommer att behandlas av den pågående utredningen av alarmeringstjänsten. Tillsvidare regleras formerna för sammanfattning av 112-verksamheten i Sverige Verksamhetsrapport

6 samverkan mellan SOS Alarm och Sjukvårdens larmcentral via ett samverkansavtal. Hög kännedom om 112 Kunskapen om nödnumret ligger mycket högt i Sverige vid internationell jämförelse. Det framgår av den EU-barometer som regelbundet tas fram. En förtroendemätning som genomfördes under 2011 visar att svenskarna har högt förtroende för nödnumret. Cirka en tredjedel av svenskarna har egna erfarenheter av att larma via 112 och 83 procent uppger att de varit ganska nöjda eller mycket nöjda med den hjälp de fått. Mot bakgrund av den omfattande debatten om SOS Alarms verksamhet under det senaste året kan det tolkas som att egna erfarenheter väger tyngst. Även om kunskapen om nödnumret generellt är hög, hindrar det inte att vissa grupper i Sverige löpande behöver informeras både om nödnumret som larmväg och om hur man på bästa sätt kan hantera till exempel akut sjukdom, brand och brott i väntan på hjälp. Barn och ungdomar, utlandsfödda och samhällets äldsta medborgare är fortsatt prioriterade målgrupper i informationsarbetet. De som nyligen har flyttat till Sverige informeras om nödnumret i samband med svenskundervisningen. Detta kommer även andra organisationer och enskilda till godo genom att materialet finns tillgängligt via SOS Alarms hemsida. Nya sago böcker för de minsta är också framtagna under Positionering utan simkort Ett EU-direktiv som reglerar telekommunikation trädde i kraft För nödnumret innebar det främst att kraven på teleoperatörerna att lämna positionsuppgifter för nödsamtal skärptes. Samarbetet mellan SOS Alarm och teleoperatörerna kring detta har fortsatt under 2012, med fokus på positionering av utländska telefonabonnemang och av mobiltelefoner utan simkort eller med felaktiga simkort. Detta beräknas lösas under Direktivet betonar även funktionshindrades behov av alternativa sätt att larma via 112. Sedan länge har SOS Alarm mottagning av larm för döva och talskadade via texttelefon. Tjänsten SMS112 är permanentad från och med Antalet anslutna till tjänsten har under året ökat med 15 procent och uppgick vid årets slut till cirka Arbetet inom REACH112, ett europeiskt projekt som bland annat med rörlig bild underlättar larmsamtal för personer med funktionshinder, avslutades under Resultatet har varit mycket gott. Handläggningen av larm enligt REACH112-konceptet tog i genomsnitt 5,6 minuter jämfört med 23,4 minuter för ett ärende som hanteras med SMS. Det svenska sättet att arbeta med 112 är intressant för andra länder. Det gäller framför allt hur våra larmcentraler tar emot nödsamtal och larmar ut hjälp samt det teknikstöd som har utvecklats i samverkan med Ericsson. Det har under 2012 föranlett ett stort antal studiebesök från många olika länder och från SOS Alarms samverkande partner i Sverige. Samverkan mellan de europeiska länderna syftar till att möta utvecklingen inom 112-området på ett likartat sätt. EGEA, den gemensamma expertgrupp som finns för nödsamtalsfrågor inom EU, har ett fokus på utvecklingen av nödsamtal. Det gäller till exempel användning av bilder, SMS, positioneringstjänster, nyckeltal och automatiska larm från fordon (ecall). Samarbetet med den Europeiska intresseorganisationen EENA har fortsatt att utvecklats under året. SOS Alarm deltar i flera arbetsgrupper där det mer officiella arbetet med EU-kommissionens organ länkas samman med 112-organisationerna och industrin. Under 2012 fattades ett antal beslut inom EU som kommer att driva på utvecklingen av ecall. Dels röstade EU-parlamentet igenom en resolution som stöder införandet av ecall till 2015 och dels har en akt som styr 112-organisationernas roll tagits fram. SOS Alarm, näringsdepartementet och försvarsdepartementet har haft en dialog om det fortsatta arbetet i Sverige som kommer att preciseras under I skrivande stund är ramen för hur EU:s direktiv för intelligenta transportsystem ska implementeras i Sverige ute på remiss. Detta direktiv är delvis styrande för implementeringen av ecall. Många frågor i 112-rådet 112-rådet har under sina fyra sammanträden avhandlat frågor kring bland annat alarmeringstjänstutredningen, SOS Alarms roll i samhällets krisberedskap, gemensam teknik för bättre lägesbild, flyg- och helikopterfrågor, nytt nummer för försvunna barn, ambulanslarm i Fyrklöver länen, och framtidens 112-råd. Ett annat område som kan lyftas fram är den fortsatta satsningen på forskning och utveckling där SOS Alarm deltar i och inom ett flertal projekt. Under 2012 har SOS Alarm genomfört ett omfattande arbete med kontinuitetplanering. Både processer och teknik har analyserats och kartlagts. Resultatet ska implementeras under Speglad drift Ett nytt system för alternativ drift av SOS Alarms system Coordcom har tagits i bruk Det är en spegling av det ordinarie driftsystemet vilket förenklar och kvalitetssäkrar arbetet när det måste ske i alternativt system. 6 Verksamhetsrapport i Sverige

7 112 medborgarens livlina Gemensamt nödnummer Det gemensamma nödnumret har en lång historik i Sverige, först som och sedan 1996 som 112. Nödnumret är en livlina som är väl känd och som har högt förtroende hos medborgarna. Mellan en tredjedel och en fjärdedel av den vuxna befolkningen har enligt flera undersökningar under de senaste åren ringt för akut hjälp för egen eller någon närståendes del. Med ett samtal kan man via nödnumret nå samhällets alla räddningsorganisationer. Ett enhetligt nödnummer i alla EU:s medlemsländer ses som en viktig symbol för att man, oberoende av var man befinner sig, ska kunna påkalla hjälp på ett enkelt sätt. Frågan har därför drivits konsekvent av EU-kommissionen i samband med de senare årens utvidgning av EU. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder länge setts som föregångare i Europa när det gäller hantering av nödnummer. Länderna framhålls ofta inom EU som goda exempel på en enhetlig och konsekvent genomförd tjänst. I Sverige utvecklades ett enhetligt och gemensamt nödnummer redan mitten av 1950-talet. Funktionen knöts i mitten av 1970-talet till det då nybildade SOS Alarm som ett nationellt uppdrag. Tanken var att samma gemensamma organisation också skulle ha ansvar för utalarmering av de olika räddningsresurser som samhället förfogar över. Landstingens och kommunernas larmcentraler fördes därför samman till regionala SOScentraler. De kunde utnyttja modern teknik för att snabbt få fram hjälp till drabbade vid exempelvis olyckshändelser, akut sjukdom och till personer som utsatts för brott. Ägare till SOS Alarm var staten, landstingen och kommunerna gemensamt. Det nationella uppdraget att svara för nödnumret 112 har därigenom alltid haft en stark koppling även till regional och lokal nivå. Alarmeringsavtalet mellan staten och SOS Alarm är löpande men regleras ifråga om ersättningen vart tredje år. Uppdraget har utökats efter hand, till exempel genom att tjänsten generellt ska utvecklas i takt med samhällets behov och teknikens möjligheter, mer specifikt ansvar för information om nödnumret, internationellt samarbete med tonvikt på EU med mera. En tydligare koppling till samhällets krisberedskap har tillkommit sedan försvarsdepartementet blev avtalspart. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är tillsynsmyndighet ifråga om alarmeringsavtalet. Larmhantering En förutsättning för effektiva räddningsinsatser är att SOS Alarm snabbt kan vidarebefordra 112-larm till de räddningsorgan som ska göra insatserna. I SOS Alarms åtagande ingår därför att erbjuda samtliga kommuner och landsting samt statlig räddningstjänst att teckna avtal om fullständig larmbehandling. Det innebär att SOS Alarm vanligen tar emot 112-samtal och därefter intervjuar och larmar ut enligt överenskommelse med kommuner, landsting och statlig räddningstjänst. På så sätt skapas en obruten larmkedja där den hjälpsökande bara behöver förklara en gång vad som inträffat och vilket hjälpbehov som finns. Vid sammansatta händelser, som exempelvis en trafikolycka, efterfrågas flera hjälpresurser som ambulans, räddningstjänst, polis med flera. SOS Alarm har då en viktig samordnande roll som varierar med händelsens karaktär och omfattning. Särskilt vid stora och komplexa händelser innebär detta att utalarmeringen kan genomföras utan fördröjning och att informationsutbytet mellan inblandade räddningsresurser underlättas. SOS Alarm har under 2012 hanterat ambulansdirigeringen för flertalet av landets landsting och har nu samarbetsavtal med samtliga kommuner beträffande räddningstjänsten. Samverkan Avtalet mellan SOS Alarm och staten bygger på en uttalad idé om att i samverkan och med teknikens hjälp förmedla snabb och effektiv hjälp i nödsituationer och kriser. Varje år tar SOS Alarm emot cirka 3,4 miljoner samtal över nödnumret 112. Avtalet med staten ställer krav på svarstider och hantering av de många olika typer av situationer som den hjälpsökande befinner sig i, ofta under press eller i chocktillstånd. Snabb mottagning och korrekt utalarmering sparar liv och egendom. Också vid större kriser eller extraordinära händelser ska SOS Alarm svara för att 112-tjänsten så långt som möjligt behåller sin normala funktion. Enligt alarmeringsavtalet ska SOS Alarm svara för en effektiv 112-tjänst. Det innebär i huvudsak att SOS Alarm ska: 112 medborgarens livlina 112 i Sverige Verksamhetsrapport

8 Ta emot och behandla, eller när fullständig larmbehandling inte sker inom SOS-centralen, vidarekoppla nödsamtal från allmänheten. Kunna tillhandahålla landstäckande digital radiokommunikation i Rakel och medverka till en effektiv kommunikationssamordning. Driva SOS-centraler som upprätthåller och säkerställer en effektiv 112-tjänst i hela landet samt erbjuda samtliga kommuner, landsting och statliga räddningsorgan avtal för att ansluta sig till denna tjänst. Där så är möjligt positionera fasta och mobila 112-samtal för att effektivisera larmhanteringen. Certifiera verksamheten enligt gällande ISOnormer eller motsvarande samt i övrigt vidta åtgärder för att upprätthålla och utveckla nödnumrets kvalitet. Ansvara för samhällsinformation om 112-numrets användning. I samarbete med berörda organisationer medverka till att erfarenheter från olyckor och kriser tillvaratas så att samhällets möjligheter att förebygga och möta olyckor och kriser hela tiden förbättras. vara en aktör i krisberedskapen och bedriva utvecklingsarbete inom kriskom munikation. Implementera och svara för tillsammans med berörda aktörer. följa och på lämpligt sätt delta i den internationella utvecklingen på området. förmedla information till tjänsteman i beredskap (TIB) och ledningsfunktioner inom statliga myndigheter och regeringskansliet. Ett särskilt samverkansavtal med MSB finns för detta ändamål. Säkerställa att alla SOS-operatörer har en generell SOS-kompetens som varje år kontrolleras genom certifiering. Denna kompetens ska garantera att SOS-operatören på ett tillfredsställande sätt kan hantera alla slags 112-samtal. Utse, sammankalla och ansvara för 112- rådet för uppföljning av alarmeringsavtalet mellan staten och SOS Alarm samt SOS-tjänstens långsiktiga utveckling. Om SOS Alarm En funktion för samverkan SOS Alarms centraler, från Luleå i norr till Malmö i söder, tar emot nödsamtal till 112. Åtgärdsstyrning sker i samarbete med bland andra räddningstjänst, kustbevakning, ambulanssjukvård, polis, fjällräddning och sjöräddning. Hjälpinstanser som nås via nödnumret 112 Ambulans fjällräddningstjänst (Polis) flygambulans flygräddningstjänst (Sjöfartsverket) giftinformation Jourhavande läkare Jourhavande präst Jourhavande tandläkare Kommunal räddningstjänst miljöräddning till sjöss (Kustbevakningen) Polis räddningstjänst vid radioaktiva utsläpp (Länsstyrelsen) Sjöräddningstjänst (Sjöfartsverket) Socialjour narkotikatips (Tullverket) Höga krav på säkerheten De flesta SOS-centraler har minst dubbel beman ning dygnet runt, tredubbla reservsystem och alternativa larmvägar. De är alla klassade som högsäkerhetscentraler och är bland annat utrustade med reservkraftverk, överfallslarm och skottsäkra fönster. Enhetligt integrerat tekniskt stöd Samtliga SOS-centraler har den digitala teknikplattformen Zenit som utvecklats i samverkan mellan SOS Alarm och Ericsson. Den integrerar alla nödanrop samt andra typer av anrop, till exempel automatlarm samt radiooch datakommunikation. Systemet inrymmer åtgärdsplaner för praktiskt taget alla situationer samt digitala kartor för positionering av nödställda och resurser. Zenit ger SOS Alarm möjlighet att kraftsamla vid massanrop, att utnyttja företagets samlade kompetens och att arbeta över nationsgränserna, till exempel i samband med väderberoende händelser och samhällskriser. Sedan 2012 används en direkt spegling av Zenit vid alternativ drift. Kvalitetscertifiering SOS Alarm uppfyller kraven i kvalitetsstandarden ISO Företaget följer den internationella kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 samt försäkringsbranschens regelverk SSF 136 för larmcentraler. Kvalitetssystemet följs upp kvartalsvis och utvärderas årligen. Två gånger om året genomförs certifieringsrevision av DNV Certification. Som underlag för utvärdering ligger målmätningsresultat och utvärderingsrapporter från SOS-centraler. Särskilt fokus ligger på kvalitetsmål och förbättringsrutiner. SOS Alarm är även miljö certifierat. Förändrad organisation SOS Alarm inledde under 2011 ett strategiarbete med inriktning på ökad samverkan. En viktig del är att fördjupa kompetensen inom de olika tjänsteområdena i samverkan med sam arbetspartner och kunder. Ett enhetligt arbetssätt över landet och en mer intensiv samverkan mellan enheterna skapar ökad uthållighet och redundans. Under 2012 har denna samverkansstrategi fördjupats och styrelsen för SOS Alarm fattade ett antal strategiska beslut för den fortsatta utvecklingen under ledorden fokusering, effektivisering och en budget i balans. Besluten innebär bland annat avveckling av SOS-centralerna i Eskilstuna, Gävle och Skellefteå samt en förändrad produktionsstrategi med bland annat gemensam mottagning av nödnumret i de tre produktionsområdena Norr, Mitt och Syd. Ett omställningsarbete är påbörjat och ska vara avslutat och implementerat under andra halvan av Verksamhetsrapport i Sverige

9 112-tjänsten 112-tjänsten Allt färre felaktiga anrop Sedan nästa 20 år tillbaka har antalet riktiga nödsamtal legat varaktigt på cirka 1,5 miljoner per år. År 2012 avvek dock något från den siffran eftersom riktiga antalet 112-anrop hamnade på över 1,6 miljoner, drygt fler än året innan. Andelen riktiga anrop var också större än på många år, 48,5 procent. Både andelen och antalet felaktiga 112-anrop gick glädjande nog i motsatt riktning och stannade på drygt 1,7 miljoner, nästan färre än året innan, i andel räknat från 55,1 till 51,5 procent. Av de felaktiga anropen var det kategorierna som kan hänföras till ofrivilliga 112-anrop som svarade för den största minskningen. Antalet A-nummerlösa anrop (anrop där abonnentens telefonnummer saknas) minskade med drygt anrop från året innan, antalet tysta anrop (ingen där att prata med) minskade med nästan och de som inte visste att de ringt nödnumret med över Anledningen till detta kan bara spekuleras i, men det är inte otroligt att den allt större andelen smarta tele foner spelar en roll. Den största delen av de ofrivilliga anropen görs från en mobiltelefon som ligger i en väska eller ficka och där nödnumret av en slump slagits, 112 kan ju ringas även om knapplåset är på. De smarta har dock en display som inte på samma sätt själv kan slå nödnumret 112. Andelen felaktiga samtal har därmed minskat med nästan 14 procent sedan Anledningarna är, förutom de smarta tele fonernas genomslag, information om hur och när man ska slå nödnumret 112 samt olika tekniska lösningar och åtgärder i telenätet. År 2007 inrättades en särskild kö för A-nummerlösa anrop. Dessa är till större delen felaktiga anrop som beror på tekniska brister i nät och telefon. Även 112-anrop från mobiltelefoner utan ett simkort ingår i denna kategori. Genom att sortera ut de fåtal riktiga nödsamtalen och styra dem till 112-kön kan de kvarvarande samtalen som inte är nödsamtal lämnas obesvarade. Det innebär att nästan en halv miljon samtal per år styrs bort och inte belastar den ordinarie 112-hanteringen på SOS-centralerna, vilket får betecknas som ett mycket gott resultat. År 2012 var det mindre än 1,3 procent av de A-nummerlösa anropen som resulterade i någon slags åtgärd. Fördelningen av 112-anrop Även om den totala volymen nödsamtal i stort är den samma år efter år har fördelningen av 112-anrop mellan olika samtalskategorier förändrats de senaste åren. Behov av ambulans har ökat under 2000-talet vilket kan bero på att allt fler äldre bor kvar hemma och även vårdas hemma längre och därmed vid fler tillfällen har Vård ,5 % ,8 % ,9 % Räddning ,6 % ,6 % ,7 % Polis ,4 % ,5 % ,4 % Jourhavande präst ,5 % ,7 % ,0 % Övriga vidarekopplingar ,8 % ,1 % ,3 % Antal nödanrop ,9 % ,7 % ,5 % A-nummerlösa anrop ,9 % ,1 % ,6 % Tysta anrop (ingen abonnent) ,6 % ,4 % ,7 % Visste inte att de ringt ,5 % ,5 % ,1 % Okynnessamtal ,5 % ,4 % ,2 % Övning/Test ,4 % ,2 % ,2 % Övriga felringningar ,4 % ,1 % ,3 % Hänvisat , polis ,9 % ,6 % ,6 % Antal felringningar ,1 % ,3 % ,5 % Total antal 112-anrop < Fig 1. Mottagna 112- anrop, i Sverige Verksamhetsrapport

10 akuta behov av sjukhusbesök. Antalet vidarekopplingar gällande vård ökade markant med drygt samtal Antal samtal som ledde till vidarekopplingar till polis för akut insats har stabiliserats under senare år och låg 2012 på drygt , nästan färre samtal än året innan. Hänvisningen till polisens icke-akuta telefonnummer har minskat sedan 2007 med drygt färre 112-anrop. Trenden bröts dock 2012 och antalet hänvisningar var i stort sett oförändrat från 2011, drygt stycken. Behovet av insatser från kommunal räddningstjänst har de senaste åren legat på cirka anrop per år. En annan stor samtalsgrupp är till Jourhavande präst som ökar stadigt från år till år. År 2012 vidarekopplade SOS Alarm knappt samtal till Jourhavande präst, en ökning med drygt samtal sedan Jourhavande tandläkare och socialjour är två andra hjälplämnare med många samtal, år 2012 drygt respektive nästan vidarekopplade samtal. Anropen till socialjour ökade för andra året i rad, liksom 2011 med nästan anrop. En ny grupp med vidarekopplingar är Vård/Ambulans där drygt anrop vidarekopplades till Sjukvårdens Larmcentral (SVLC) som i november 2011 tog över ambulans prioritering och -dirigering för landstingen i Sörmland, Uppsala län, Västmanland samt Region Gotland från SOS Alarm. Samtalen som gäller behov av statlig räddningstjänst, som Sjöräddningen, Flygräddningen, Fjällräddningen, Kustbevakningen med flera, utgör en mindre del av 112-trafiken. Under 2012 skedde en drastisk minskning av antalet felringningar som hanterades på SOS-centralerna, färre felaktiga anrop registrerades under 2012 jämfört med Detta tillsammans med automatiserad hantering av A-nummerlösa samtal ger en mycket positiv utveckling och gör att SOS Alarm ligger bra till vid en internationell jämförelse. Satsning på en utvecklad teknik tillsammans med teleoperatörerna och en målmedveten satsning på information till barn och unga är några av framgångsfaktorerna. Fler samverkanslarm Samverkanslarm, det vill säga larm där räddningstjänst och ambulanssjukvård samverkade, uppgick till under 2012, drygt fler larm än år Händelser där räddningstjänst och ambulanssjukvård samverkar är till exempel brand i byggnad eller trafikolycka med befarad personskada. Vid vissa sjukvårdslarm assisterar räddningstjänsten ambulanssjukvården. Det rör sig om så kallade Fig 2. Genomsnittligt antal 112-samtal (blått) och svarstid i sekunder (röd kurva) per månad. / 8,5 8,0 7,5 7,0 - okt sep nov aug mån Fig 3. Genomsnittligt antal 112-samtal (blå staplar) och svarstid i sekunder (röd kurva) per veckodag Belastningskurvan är även annorlunda på helger än vardagar, med fler antal 112-anrop på kvällar och nätter. dec jul jan jun tis ons tors fre lör sön feb maj mar apr IVPA-larm (I Väntan På Ambulans) som till exempel kan innebära akut insats vid hjärtstopp (många räddningstjänster i dag är utrustade med defibrillator), att hålla patienten under uppsikt tills ambulans kommer på plats eller hjälp med att bära patient från en plats som är svår att nå. Även polis och ambulans samverkar ofta, framför allt våldshändelser som misshandel, skottskador och suicidfall. SOS Alarm saknar dock uppgift på hur många sådana ärenden som förekommer per år. Även allmänheten samverkar ibland med ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis. Sedan maj 2010 pågår till exempel projektet SMS Livräddare som drivs av Södersjukhuset i Stockholm. Med i projektet deltar även Karolinska institutet, SOS Alarm, samt företaget Lekab som utvecklat mjukvara för tjänsten. När ett 112-anrop som rör ett misstänkt hjärtstopp inkommer skickar SOS Alarm ut ett talat SMS till hjälpare som befinner sig i närområdet. 10 Verksamhetsrapport i Sverige

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Verksamhetsrapport för 2011

Verksamhetsrapport för 2011 102 vädervarningar. 727 850 nödanrop för vård. 173 viktiga meddelanden till allmänheten. Masscriscom. Nytt alarmeringsavtal. Utredning av samhällets alarmeringstjänst. Geodatasamverkan. 2 062 användare

Läs mer

Välkomna till SOS Alarm

Välkomna till SOS Alarm Välkomna till SOS Alarm VISION Ett tryggare Sverige för alla MISSION Vi är navet som skapar trygghet och säkerhet SOS Alarm har en kritisk roll som nav i det svenska trygghetssystemet Från en statisk alarmeringskedja

Läs mer

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 SOS Alarm Företagspresentation https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 2014 v1.2 1 MISSION, VISION OCH KÄRNVÄRDEN SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Affärsidén är att utveckla,

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Kommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015

Kommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Kommittédirektiv En samordnad alarmeringstjänst Dir. 2015:113 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 Innehåll Sammanfattning av 112-verksamheten under 2013...4 112 allmänhetens livlina...6 Ett gemensamt nödnummer...6 Avtal om larmhantering...6

Läs mer

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 3 Innehåll Sammanfattning av 112-verksamheten under 2013...4 112 allmänhetens livlina...6 Ett gemensamt nödnummer...6 Avtal om larmhantering...6

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen -14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

112 i Sverige. Verksamhetsrapport avser 2010. SOS Alarm Sverige AB

112 i Sverige. Verksamhetsrapport avser 2010. SOS Alarm Sverige AB 112 i Sverige Verksamhetsrapport avser 2010 SOS Alarm Sverige AB Innehållsförteckning Sammanfattning för verksamhetsåret 2010 2 112 Medborgarens livlina 4 SOS Alarms åtagande 4 Om SOS Alarm 5 112-tjänsten

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2,

INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2, INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER 2002 Vädervarning Bakgrund Redan 1994 träffades en överenskommelse mellan SMHI och Räddningsverket för att definiera SMHIs uppgifter inom räddningstjänstens

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats Andreas Petersson SOS Alarm Första länken i vårdkedjan Från 112-samtal till dess ambulans är på plats De närmaste 40 minuterna Företaget SOS Alarm Sveriges nödnummer 112 SOS-centralen i Stockholm Prioriterings-

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade Drunkningsolyckor Antalet drunkningsolyckor ökade under året 95 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 95 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

TSL 2015:12 Kortare tid i arbetslöshet

TSL 2015:12 Kortare tid i arbetslöshet TSL 2015:12 Kortare tid i arbetslöshet TSL-rapport okt 2015 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Behövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 -

Behövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 - Drunkningsolyckor 200 Behövs det en lag om flytväst 35 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning har 35 personer omkommit i vatten- och isolyckor under 200. Det är 2 fler

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

18-årsundersökning Oktober 2013

18-årsundersökning Oktober 2013 18-årsundersökning Oktober 2013 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Sammanfattning av resultat 4. Resultatredovisning 5. Mediestrategi 6. Jämförelser mellan län 7. Resultat

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

TSL 2016:5 Validering viktigt verktyg

TSL 2016:5 Validering viktigt verktyg TSL 2016:5 Validering viktigt verktyg TSL-rapport april 2016 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Polismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor

Polismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Polismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Årsredovisning 2008 MSB:s kontaktperson: Helen Cerwall, 010-240 53 42 2 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Lönekartläggning behövs!

Lönekartläggning behövs! SKTFs utökade undersökning om personalchefers syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! (Uppdaterad version) Mars 28 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Instruktion för Rakel driftinformation i WIS Rakelanvändare får löpande driftinformation om Rakel och information om planerade och akuta driftstörningar

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer