På väg mot jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På väg mot jämställdhet"

Transkript

1 På väg mot jämställdhet

2 kommer vi in vid universitet utan dispens 1906 får vi rösta i statliga val och vi kan väljas till riksdagsledamöter 1908 får vi inte längre giftas bort som 15-åringar, utan först en 17-årig kvinna får gifta sig Under nationalstaternas decennium är Finland en del av det ryska kejsardömet ska kommunerna anställa barnmorskor för att hjälpa oss vid förlossningarna 1922 kan vi ingå anställningsavtal utan vår äkta makes tillstånd 1926 blir den första av oss utnämnd till minister 1926 har vi rätt att bli valda till statliga tjänster och få samma förmåner som männen har Under det glada 1920-talet reser man grundpelarna för den finska staten får vi rösta i kommunalval och vi kan väljas in i kommunfullmäktige 1917 får de första av oss fyra veckors moderskapsledighet 1919 får vi grunda affärsföretag utan tillstånd av vår äkta make Under krigets decennium blir Finland självständigt 1917 och upplever ett inbördeskrig blir vi också som gifta fullmyndiga medborgare 1937 får några av oss moderskapsunderstöd Under depressionens årtionde är det dåliga tider i Finland och goda tider för högerradikalismen

3 får vi barnbidrag när vi fått barn 1948 får våra barn lunch i skolan 1949 får alla mammor moderskapsunderstöd Under krigens årtionde genomlever Finland vinterkriget , fortsättningskriget och Lapplandskriget kan vi besluta när vi vill ha barn 1963 får vi samma lön som männen, när vi innehar samma tjänst 1964 börjar vi få moderskapspenning Under högkonjunkturens årtionde börjar Finland skapa en modern socialpolitik kan vi få abort av hälsoskäl 1957 får också vi folkpension Under återuppbyggnadens årtionde betalar Finland stora krigsskadestånd kan vi få abort, om tidpunkten inte är lämplig för att få barn 1972 grundar staten Delegationen för jämställdhetsärenden för att sköta våra ärenden 1973 erbjuder kommunerna dagvård för våra barn 1975 får vi tillgång till alla offentliga tjänster utom inom försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet och kyrkan Under jämställdhetens årtionde för Finland en politik som siktar mot ett nordiskt välfärdssamhälle

4 gör Finlands regering upp ett jämställdhetsprogram för oss 1986 stadgas en lag om jämställdheten mellan oss och männen 1986 kan vi behålla vårt eget namn då vi gifter oss Under konsumtionens årtionde använder finländarna alltmer pengar till sina personliga inköp blir den första av oss vald till president 2003 blir den första av oss utnämnd till statsminister 2005 ska vår arbetsplats göra upp en jämställdhetsplan och dessutom följa upp att den uppfylls Under webbens årtionde är vi en del av en global värld, där klimatet förändras ska kommunerna ordna dagvård för våra barn under tre år 1994 blir den första av oss utnämnd till riksdagens talman 1994 får vi inte våldtas eller misshandlas inom äktenskapet 1995 ska vi utgöra minst 40 % i alla offentliga organ 1996 ska kommunerna ordna dagvård för våra barn under skolåldern Under den stora depressionens och informationsteknikens årtionde ansluter sig Finland till den Europeiska Unionen väljs den första av oss till biskop 2011 är en av oss statsminister och 11 av oss ministrar i en regering på 20 personer Du bestämmer hur 2010-talet blir!

5 Anna Olsoni

6 Anna Olsoni-Quist införde undervisning i huslig ekonomi i Finland Familjen och hemmet började under 1800-talet ses som samhällets kärna, den kärna som hela landets välmåga hängde på. Kvinnors arbete för att sköta hemmet utvecklades till en hedersuppgift som krävde både kunskap och färdigheter. Hushållsarbetet höjdes till en ny nivå med hjälp av vetenskapen. I Storbritannien utvecklades i slutet av 1800-talet huslig ekonomi som en vetenskap baserad på kemi och skolornas undervisning i ämnet. Finsk Kvinnoförening sände år 1890 iväg Anna Olsoni ( ), dotter till kyrkoherden i Kurkijoki och välbevandrad i hushållsarbete, för att sätta sig in i undervisningen i huslig ekonomi i Stockholm, London och Edinburgh samt för att avlägga examen som lärare i huslig ekonomi i Glasgow. Då Olsoni återvände grundade Finsk Kvinnoförening år 1891 den Pedagogiska Matlagningsskolan i Helsingfors, vilken Olsoni blev föreståndare för. Olsoni publicerade 1892 den första läroboken i huslig ekonomi i Finland, Kokbok för enkel matlagning i hem och skola, som snart även utkom på finska. Det innehållsrika verket omfattade en introduktion till grunderna i kemi, näringslära, hantering av födoämnen, städning och klädvård. De grundläggande recepten presenterade Olsoni precisa moderna mått och betonade sundhet samt att spara tid och pengar. År 1901 publicerade Olsoni en fortsättningsdel som innehöll även recept på finare mat. Båda kokböckerna bibehöll länge sin popularitet. Då hon gifte sig 1894 lämnade Anna Olsoni sin tjänst och flyttade till Viborg. Familjemodern med sju barn undervisade i huslig ekonomi i skolor och arbetade länge som familjetidskriften Kotiliesis första matredaktör. Hon var även aktiv inom martharörelsen, soldathemsföreningen och Ungfinska partiet. Hon representerade partiet i Viborg stadsfullmäktige och var den första kvinnliga medlemmen av fullmäktige.

7 Det blev en flicka underbart!

8 Finlands Barnmorskeförbund ca medlemmar 1919 är en ideell förening med rötter i fackföreningsrörelsen. Barnmorskeförbundet informerar och ger ut publikationer, upprätthåller kontakter till finländska föreningar, deltar i internationell verksamhet samt kommer med förslag och utlåtanden i frågor som rör barnmorskor och deras yrke. Förbundet utvecklar barnmorskeyrket samt mödravården och behandlingen av kvinnosjukdomar. Barnmorskeförbundet är en aktiv och välkänd sakkunnig inom sexuell och reproduktiv hälsa.

9 En säker förlossning och babyns välbefinnande ingen självklarhet Under slutet av 1800-talet hade var tredje kommun ingen barnmorska. Mödra- och barndödligheten var hög och barnmorskorna krävde förändring. År 1895 grundades Kätilölehti Tidskrift för barnmorskor och år 1898 Finlands första barnmorskeförening. De kvinnliga riksdagsledamöterna väckte en lagmotion om en barnmorskelag genast under det första riksmötet år På 1800-talet avled en av hundra mödrar i barnsäng. Situationen började så småningom ljusna då det år 1920 utfärdades en förordning enligt vilken landskommunerna måste anställa en barnmorska per invånare. På 1920-talet var mödradödligheten endast fyra döda per tusen förlossningar. Barndödligheten under ett år minskade från 22 procent på 1800-talet till mindre än tio procent. Genom en förordning som utfärdades år 1937 breddades barnmorskornas arbete till att omfatta mödravård, dvs. att vårda och ta hand om kvinnan både under graviditeten och efter förlossningen, och att vårda det nyfödda barnet. Detta till trots var den finska mödradödligheten enligt statistik uppgjord av Nationernas förbund år 1940 en av de högsta i den industrialiserade världen. På 1960-talet såg situationen redan ljusare ut. Sedan 1970-talet har barnmorskorna strävat till att mödrar och barn får vård och stöd inom ramen för den öppna hälsovården. Den 4,5-åriga utbildningen till barnmorska ger en gedigen kompetens som specialsakkunnig. Barnmorskeförbundet strävar till en bättre sexuell och reproduktiv hälsa, där man undviker medikalisering och där vårdbesluten grundar sig på vetenskapliga studier. Suomen Kätilöliitto Finlands Barnmorskeförbund rf och de lokala barnmorskeföreningarna har i över 100 år arbetat för kvinnors, barns och familjers hälsa och välbefinnande.

10 Vi kvinnor i världen

11 Elsa Heporauta Kalevalarenässansens urmoder Elsa Heporauta ( ), författare och samhällelig opinionsbildare, ville under jubelåret för Kalevala år 1935 låta resa en staty över Kalevalakvinnan, stammodern för den finska kulturen. Hon fick en grupp inflytelserika kvinnor, med presidentfruarna i spetsen, att delta i insamlingen av medel för statyn. Detta ledde till att Kalevalakvinnorna grundades: en kvinnogemenskap oberoende av samhällsklasser, partier och språkliga bakgrunder. Att den var gränsöverskridande var exceptionellt i en tid av svåra politiska och språkliga strider. Kalevalakvinnorna fick inte ihop tillräckliga medel, men Elsa Heporauta fick en lukrativ idé: man kunde göra kopior av museernas fornsmycken för försäljning! Finländarna tände på de förhistoriska skatterna och smyckena sålde slut på nolltid. Ur denna hänförelse föddes företaget Kalevala Koru, ett företag som för många finländare känns självklart nu. Smyckesförsäljningen gick med god vinst och Kalevalakvinnorna fann ett viktigt ändamål för pengarna. Under kriget hjälpte föreningen mindre bemedlade mödrar, evakuerade familjer, krigsvärnlösa och unga ingermanländare totalt cirka hundratusen personer. Elsa Heporauta kom med idéer för och förverkligade textilier, möbler och hela byggnader enligt forntida modeller. Den mest kända av dessa var restaurangen Kestikartano i centrum av Helsingfors, som påminde om en karelsk storstuga. Restaurangen verkade under och blev ett populärt turistmål. Elsa Heporauta var en visionär, en kultur- och affärskvinna, på sin tid en känd, produktiv och premierad författare. Nu har hon fallit i glömska. Hennes vision lever ändå vidare i finländarnas vardag genom Kalevalasmyckena. Entusiasmen över folklore fortsätter och upplever år 2011 en nyrenässans i Kalevalakvinnornas 60 lokalföreningar.

12 Kvinnor från vida världen med finsk sisu Min mamma lärde mig att kvinnan är som husets grund. Om den inte är i skick lider hela familjens balans. Kvinnan är familjens medelpunkt och starkaste medlem. Kvinnan håller ihop familjen vad som än händer. Njambou Keski-Suni Jag är tacksam för att jag är kvinna. En kvinna har lätt att vara ömsint, öppen och kärleksfull. En öppen inställning hjälper en att leva ett bättre liv. Lydia Padilla-Rinne Jag har träffat många kvinnor som inte vet vilken ställning de har i världen. De känner inte till sina egna rättigheter och offrar sig för sina barn eller för sina man. Jag har träffat kvinnor som har flyttat till Finland från utlandet och bott här i flera år. De kan fortfarande inte språket och de vet inte hur man använder ett bankkort. Jag tycker att det är sorgligt. Vahideh Fana. I Somalia är kvinnan först dotter, sedan hustru och mor. I Finland däremot får kvinnan möjlighet att själv fundera ut vad hon vill göra och bara vara sig själv emellanåt. Fardowsa Barale Jag uppskattar jämlikheten mellan könen i Finland, men jag saknar den vardagliga hövligheten och hjälpsamheten. I Namibia ler folk mer mot varandra och kvinnor behandlas med respekt. Bertha Simon

13 Minna Canth den finska kvinnosakens moder Minna Canths ( ) födelsedag den 19.3 är en officiell flaggdag både till hennes och jämställdhetens ära. Hon var författare, affärskvinna, tidningskvinna, ensamstående mor för en stor familj samt naturligtvis kvinnosakskvinna. Hon var inte rädd att delge andra sina tankar om kvinnors rättigheter, jämställdhet, uppfostran eller samhällets orättvisor. De som sett endast själviskhet i kvinnosaken har även påstått att kvinnan genom ett breddat arbetsfält skulle mista ovannämnda kvinnliga egenskaper, bli manhaftig. Kortsynt är det också. Råg blir icke korn, ej heller korn till råg, trots att de sås sida vid sida och utsätts för samma klimat och vård. Det som naturen en gång gjort till olika kan inte yttre förhållanden göra olika. Att kvinnan genom frihet växer, utvecklas och förändras är solklart, men hon gör det i enlighet med sin natur och inte enligt mannens natur. Minna Canth har varit en viktig förebild för många finländska kvinnliga opinionsbildare. Lucina Hagman, ordförande för Unionen och grundare av det finska marthaförbundet Marttaliitto skrev hennes biografi i två delar i början av 1900-talet. En biografi skriven av Finska Kvinnoförbundets ordförande Hilja Vilkemaa publicerades Kvinnoorganisationernas Centralförbunds ordförande Helle Kannila redigerade en bibliografi över Minna Canths verk och en samling av hennes brev samt skrev om henne under talen.

14 Suomineitos många skepnader Suomineito, Finlands mö, uppenbarade sig i finsk konst i början av det nationalistiska uppvaknandet på 1860-talet. Hon syns redan på Robert Wilhelm Ekmans Wäinämöinen spelande kantele från 1866 som en jungfru simmande i vattnet. Hon förekommer även i Ainos skepnad bl.a. i Akseli Gallen-Kallelas verk Väinämöinens spel, Den unga kvinnan i Eetu Istos målning Anfall torde vara den mest kända Suomineito. I målningen försöker den ryska dubbelörnen slita lagboken av henne. I början av 1900-talet fanns det fyra olika gestaltningar av Suomineito: en mö i folkdräkt, en mö klädd i björnfäll, den klassiska mön samt den groteska Suometar-Mamma. Alla hade ett eget symbolvärde. Den riktiga Suomineito var en ren och oskyldig jungfru. Hon har inte vuxit till en stark kvinna, till en reformator och upprätthållare av nationen såsom moder Svea eller Moder Ryssland. Gestalten som personifierar Finland saknar även den öppna sexualitet som Frankrikes Marianne utstrålar. Den moderna Suomineito har fått ett nytt jobb som reklamsymbol för finska produkter. Pauligs Paula, klädd i en folkdräkt från Sääksmäki, är en av Finlands mest välkända PR-figurer. Den ritade figuren förekom på Pauligs kaffeburkar redan Elovena-flickan som står vid ett sädesfält skapades på 1920-talet. Också henne känner alla finländare till. Hon är nästan en nationell institution som återspeglar den finska kvinnans äkthet, oskyldighet, ärlighet, livskraft och traditionalism. Man har utsett s.k. mjölkflickor, Maitotyttö, sedan Även Mjölkflickan förmedlar en bild av sunda livsvanor talets Lottoflicka, Hilkka Kotamäki, representerade den moderna, urbana kvinnan.

15 Duktiga flickor

16 Finsk Kvinnoförening, cirka 55 medlemmar 1884 var den första kvinnosaksorganisationen i Finland och den introducerade kvinnornas befrielserörelse i Finland. Föreningen krävde rösträtt för kvinnor, ekonomisk självständighet samt tillgång till utbildning och yrken. Föreningen har i den allmänna debatten lyft fram frågor som att förena familj och arbete samt familjepolitik. Föreningen har även lobbat för frivillig värnplikt för kvinnor. Föreningen utvecklar en välfärdspolitik med fokus på familjer. Finska Kvinnoförbundet, cirka 480 medlemmar 1907 är en politiskt obunden kvinnosaksorganisation. Den främjar jämställdhet, jämlikhet och rättvisa. Den aktiverar kvinnor att delta i samhällelig verksamhet. Den betonar gemenskap och uppmuntrar kvinnor till andlig tillväxt, att utveckla och förverkliga sig själva. Varje nytt verksamhetsår präglas av ett specifikt tema. De utbildningar och diskussionstillfällen förbundet arrangerar erbjuder kvinnor en möjlighet att bli en del av ett omfattande kvinnosaksnätverk. Förbundet upprätthåller även ett mångsidigt kvinnosaksbibliotek för sina medlemmar.

17 Finlands Kvinnliga Akademikers Förbund (FKAF), cirka medlemmar, 1922 stärker akademiskt utbildade kvinnors ställning i arbetslivet och inom beslutsfattande. Detta gör förbundet genom att nätverka med andra kvinnoorganisationer i Finland samt genom internationellt samarbete. Förbundet uppmuntrar akademiska kvinnor till att vara samhälleligt aktiva. FKAF, som omfattar 19 lokalavdelningar, är ett av de största nationella förbunden inom organisationen International Federation of University Women (IFUW). Förbundets medlemmar kan delta i IFUW:s världskonferens som arrangeras vart tredje år. Kvinnliga journalister cirka 200 medlemmar 1946 är en av Finlands äldsta fortfarande verksamma journalistorganisationer. Föreningens målsättning är att påverka kvinnobilden i media samt främja kvinnors ställning på redaktionerna. Föreningens medlemmar består av kvinnliga journalister som arbetar inom olika medier. Genom att fungera som ett kvinnonätverk vill föreningen påverka bilden av kvinnor i press, radio och television. Föreningen lyfter även i den offentliga debatten fram teman som är viktiga för kvinnor. Framtiden formas idag!

18 Eeva Jalavisto fysiolog och föregångare inom gerontologi Professor i fysiologi Eeva Jalavisto ( ) var en föregångare inom ålderdomsforskning samt forskning som hade som mål att förbättra de sociala och hälsomässiga villkoren för åldringar. Hon var även samhälleligt aktiv genom olika föreningar. Jalavisto utexaminerades år 1931 som medicine kandidat vid 22 års ålder. Redan innan detta hade hon deltagit i ett forskningsprogram på hög nivå inom fysiologi. Hon fortsatte sedan som amanuens och senare assistent vid Helsingfors universitet. Jalavistos doktorsavhandling inom kinestetik blev klar År 1941 utsågs hon till docent i fysiologi och ägnade sig därefter åt vegetativ fysiologi. Den vetenskapliga utvecklingen av det här fysiologiska området i Finland var också helt beroende av Jalavisto och hennes studenter. År 1949 utnämndes Jalavisto till personlig extraordinarie professor vid institutionen för fysiologi vid Helsingfors universitet. På 1950-talet blev Eeva Jalavisto intresserad av den forskning som växte fram i världen angående ålderdom och åldrande, gerontologi. Hennes forskning var av fundamental betydelse. Hon undersökte, huvudsakligen med statistiska metoder, vilka faktorer som bidrar till en hög ålder och undersökte åldrandet både som biologiskt och socialt fenomen. Ett av hennes mest betydande forskningsresultat var hur viktigt det är att bibehålla den fysiska och mentala aktiviteten med tanke på livskraften. Eeva Jalavisto var aktivt med i vetenskapliga samfund bl.a. i Societas Gerontologica Fennica, som inriktade sig på gerontologi. Under ledning av Jalavisto grundades 1949 det förbund som sedermera kom att utvecklas till Vanhustyön keskusliitto Centralförbundet för de gamlas väl, som främjar äldres hälsomässiga, sociala och ekonomiska omständigheter

19 Hilja Vilkemaa en elegant bibliofil Hilja Vilkemaa ( ) var en opinionsbildare och en stöttepelare för Finska Kvinnoförbundet i 66 år. År 1910, som 23-åring, blev Vilkemaa sekreterare för Kvinnoförbundet. Hon utexaminerades från universitetet 1918 och verkade fram till sin pension som lärare i historia och modersmål vid det finska läroverket Tyttönormaalilyseo. Hon var en karismatisk fostrare som lärde flickorna bl.a. att dana sin karaktär och hon upprätthöll under många år en ungdomsklubb vid Kvinnoförbundet. Sina historiekunskaper uppdaterade hon genom flera resor inom Europa. Till Hilja Vilkemaas hjärtesaker hörde kvinnosaken och nykterhetsidén. Hon hjälpte redan som student till vid tidskriften Naisten Ääni, grundad av Maikki Friberg, och blev vid Fribergs överraskande frånfälle år 1927 chefredaktör för tidskriften. Vilkemaa skrev bl.a. om Minna Canth, som hon även år 1931 publicerade en biografi om. Hon lyfte fram bortglömda kvinnor och införde en spalt för unga i tidningen, där det publicerades brev som Vilkemaa kommenterade under signaturen Vilkkari. I spalten fördes en livlig diskussion om flickors utbildning och hemarbete. I de artiklar som riktades till vuxna kvinnor dryftade hon kvinnors rättsliga ställning och kvinnors fostran eller bildning. Hilja Vilkemaas bibliotek, som omfattar band, ägs fortfarande av Finska Kvinnoförbundet och har senare kompletterats. Vilkemaa klädde sig alltid elegant och vårdat. Hon hade permanentat hår, välvårdade händer och ljusrött nagellack. Största delen av hennes kläder donerades i enlighet med hennes testamente till Frälsningsarmén. En dräkt, en jacka och en broderad resväska finns ännu kvar att beundras av senare generationer.

20 Maikki Friberg den frustrerade doktorn Människosjälen suktar efter stimulans och det bringade Ni, våra ärade gäster, då Ni blevo våra själsfränder, jämte nya tankar och begrundanden även för de nonchalanta och för att orsaka motståndare huvudbry. Fredstanken fick sig en ordentlig påstötning och många nya utövare. Så tackades Maikki Friberg av en åhörare från Sibbo efter ett tal i april Maikki Friberg ( ) var en av många kvinnor som under 1900-talets början åkte omkring i Finland för att berätta om kvinnosaken, fredstanken, nykterhet och betydelsen av utbildning. Hon förmedlade europeiska strömningar till Finland och gjorde Finland känt även utomlands. Hon talade ofta om folkhögskolor och det finländska utbildningssystemet samt om finländarnas grundlagsenliga kamp mot förryskningen. Maikki Friberg tog lärarexamen och verkade från 22 års ålder som folkhögskollärare i Helsingfors. Friberg studerade i mitten av 1890-talet tre år vid universiteten i Berlin, Zürich och Bern. Friberg lärde sig att vara sparsam, då det var dyrt att studera utomlands. På många föreläsningar var hon den enda kvinnan. Maikki Friberg disputerade för doktorsgraden vid universitetet i Bern och hennes avhandling handlade om nordiska folkhögskolor. I Finland uppskattades inte hennes beläsenhet. Hon sökte en tjänst som biträdande inspektör vid Helsingfors folkhögskolor, men förlorade mot en man i tillsättningen av tjänsten. Friberg lämnade arbetet som lärare och ägnade sig helt åt medborgar- och föreningsverksamhet. Hon var även redaktör för tidskriften Naisten Ääni, som hon själv grundat, och verkade inom Finska Kvinnoförbundet och Kvinnosaksförbundet Unionen.

21 Mamma och journalist Tiina Knaappila från Mäntyharju, 44, arbetar som lokaljournalist för tidningen Länsi- Savo med ett område som omfattar tre kommuner. Arbetet är en livsstil. En lokaljournalist är alltid på jobb: också i butiken kan man komma överens om tider för fotografering, tala med bekanta, hitta något passande intervjuobjekt. För dagens Facebookgeneration känns det kanske främmande att mitt jobb fortfarande går ut på att träffa människor ansikte mot ansikte. Det finns så många seniorläsare och jag skriver för dem också, berättar Tiina. Det är ett självständigt arbete att vara lokaljournalist och Tiina har själv ansvar för sina tidtabeller och att hitta ämnen för artiklar. Jobbet utförs när det finns jobb, även under kvällar och veckoslut. Jag kommer inte mer ihåg varför jag som ung bestämde mig för att bli journalist. Kanske tyckte jag om att skriva, även om skrivandet är bara en liten del av yrket. Kanske har jag andra nyttiga egenskaper: jag är öppen och social, lätt att närma sig. Under en vanlig arbetsdag kan det hända att Tiina går och lyssnar på två olika kommuners budgetinformation, träffar unga konstnärer i konstcentret och intervjuar en kriminalförfattare i biblioteket på kvällen. Jag är ingen ambitiös stjärnreporter, familjen är viktigare för mig än karriären, men jag är väldigt energisk. Familjen har tre barn, ett par tvillingar som är 7 år och en 11-åring. Den ena tvillingen har en utvecklingsstörning. Mitt jobb och mitt familjeliv är båda intensiva. På jobbet glömmer jag det som händer hemma och vice versa. Det är utmanande att kombinera arbete och familj, men det är en fråga om attityd. Mitt enda regelbundna fritidsintresse är joggning. Det är viktigt att ha en helt vanlig vardag där det inte händer något speciellt.

22 Tyyni Tuulio: Vi väljer inte vårt jobb, det väljer oss Tyyni Haapanen ( ) inledde sina universitetsstudier år 1911 inom läroämnena romanska språk och litteratur. Under sin studietid översatte hon böcker av bl.a. Charlotte Brontë och L. M. Alcott. Då Tuulio tagit examen fortsatte hon arbeta som översättare, ett uppdrag var att översätta Dantes Vita nuova till finska år År 1917 ingick Tyyni Haapanen äktenskap med Oiva Tallgren och år 1933 tog det äkta paret släktnamnet Tuulio. Som mor till tre söner var Tyyni Tuulio tvungen att gå balansgång mellan hemmet och arbetet. Husmödraskapet varade under och 1930-talen, då Tyyni Tuulio skrev romaner, reseböcker och kåserier samt översatte. De romaner hon skrev under pseudonymen Tuulia reflekterade över frågan om huruvida kvinnan får ha något annat kall än hemmet. Efter att ha blivit änka år 1941 koncentrerade sig Tyyni Tuulio på forskning, men gjorde vid sidan av det även annat litterärt arbete. År 1937 inleddes hennes serie av litterära kvinnoporträtt. I verken lyfte hon fram kvinnor som samhälleliga aktörer. I sina sista verk skrev Tyyni Tuulio om det första stora namnet inom finsk kvinnolitteratur Fredrika Runeberg. I verket Fredrikan Suomi (Fredrikas Finland) presenterar hon en grupp kvinnor som den finska litteraturhistorien nästan helt glömt bort: kvinnliga författare under Runebergs tid. Helsingfors universitet utsåg år 1960 Tuulio till filosofie hedersdoktor för hennes många meriter som forskare. Tyyni Tuulio var ordförande för Finsk Kvinnoförening på 1960-talet, i en tid då kvinnorörelsen höll på att radikaliseras och de kvinnoorganisationer som verkade utanför partipolitiken förde en tynande tillvaro. Tuulio lyckades hålla Finsk Kvinnoförening levande och pigg och upprätthöll kontakter till andra kvinnoorganisationer och de övriga nordiska länderna.

23 Av kvinnor för kvinnor

24 Kvinnornas Kulturförening cirka 30 medlemmar, 1979 grundades för att arrangera Kvinnornas Julmässa, som dittills ordnats av Kvinnosaksförbundet Unionen sedan 1922 och som hotade upphöra Föreningen vill dessutom främja både kvinnokultur och jämställd, objektiv information om omständigheterna och livsvillkoren för kvinnor i Finland. Föreningen publicerade fram till år 1995 tidningen Naisten Ääni/Akkaväki (Kvinnors röst). Publikationer som Kvinnornas Kulturförening gett ut är bl.a. guiden Rohkeus parantua (Mod att tillfriskna) för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp då de var barn, Nainen ja Islam (Kvinnor och islam) samt Päänavaus selviy tymiseen, en handbok för kvinnor som utsatts för våld.

25 Helmi Tengén Unionens stöttepelare Helmi Tengén ( ) utexaminerades först från Sordavala seminarium som slöjdlärare och sedan från Helsingfors universitets institution för gymnastik som gymnastiklärare. Sin längsta karriär gjorde hon som slöjdlärare för pojkklasserna vid folkskolan Helsingin kaupungin yläkansakoulu under Hon kämpade för att få och fick en fast anställning och en lön som inte var lägre på grund av hennes kön. Hon skidade, skrinnade, red, cyklade, seglade och körde motorbåt. Tengén använde långbyxor, något som var ovanligt för den tidens kvinnor. Helmi Tengén var även den första kvinnliga bilisten i Finland. Helmi Tengén var en av Kvinnosaksförbundet Unionens mest aktiva och färgstarka kvinnor och deltog i kampen för kvinnors röst rätt. För Helmi Tengén var kvinnors rösträtt framför allt en fråga om rättvisa. Hon krävde lika lön för kvinnor och män samt att kvinnor skulle utses till olika höga ämbeten och att kvinnor skulle kunna prästvigas. Ännu då hon fyllt 95 fungerade Tengén som disponent för Unionens fastigheter. Hennes villa, först vid Impilahti, sedan i Hauho, fungerade som internationell samlingsplats för kvinnor under flera årtionden. Ålderdomshemmet för kvinnor i Helsingfors, Helmihemmet som fått sitt namn efter Tengén, grundades delvis med hjälp av medel som Tengén testamenterat till Unionen. Helmi Tengén var även från första början med och arrangerade Kvinnornas Julmässa. Mässans syfte var att förse mindre bemedlade kvinnor med julpengar. På mässan kunde kvinnorna sälja produkter de tillverkat. Mässan lyckades över förväntan och blev en tradition som fortfarande lever kvar.

26 Tips och hushållning

27 Finlands svenska Marthaförbund, cirka medlemmar 1899 är ett finlandssvenskt kvinnonätverk som ger råd och utbildning samt påverkar inom olika sektorer, såsom hushåll och kost, ekonomi och konsumtion, ekologi, sociala och kulturella frågor samt barnoch ungdomsverksamhet. Vi riktar oss till kvinnor, både i Finland och utomlands. Vår mission är att synliggöra kvinnorna i samhället och verka för vår tids största utmaning: en hållbar livsstil. Vi tar samhällsansvar, sprider kunskap och skapar nätverk såväl nationellt som internationellt. Martat cirka medlemmar 1899 främjar hemmens och familjernas välmående samt uppskattningen för hushåll. Marttaliitto publicerar material om mat, näring, trädgårdsskötsel, huslig ekonomi samt hemvård. Förbundet har 16 kretsar, inom vilka rådgivare med yrkes examina inom huslig ekonomi och trädgård ordnar kurser och undervisning för såväl medlemmar som allmänheten. Martaföreningarna har totalt mer än medlemmar. Medlemmarna samlas under martakvällar för att ta del av föreläsningar, studera, gå kurser i huslig ekonomi och för att handarbeta.

28 Lantbruks- och hushållskvinnorna, cirka medlemmar, 1933 är en nationell förening för landsbygdens kvinnor. Vår expertrådgivning är öppen för alla. Hushållsrådgivningen ökar kunskapen om mat och näring, stärker vardagsfärdigheter och främjar matkulturen. Rådgivningen inom landskapsvård är specialiserad på mångfalden i landskapet och naturen. Företagsrådgivningen erbjuder utbildning för familjeföretagare och kvinnliga företagare. Föreningen erbjuder sina medlemmar möjligheter till mångsidiga aktiviteter. Kvinnor landsbygdens kraft

29 Lucina Hagman: Som folket fostras, så blir det. Riksdagsledamot Tekla Hultin berättar hur den ryska justitieministern Aleksandr Fjodorovitj Kerenskij besökte Helsingfors i mars Då Kerenskij talade i riksdagen hälsade han de, även ur internationellt perspektiv sett ovanliga, finska kvinnliga riksdagsledamöterna. Till följd av detta sprang vissa av oss, med Lucina i spetsen, ifatt honom i korridoren, där Lucina andfått i några ord uttryckte vår tacksamhet över den hälsningen och att vi hoppades att även Rysslands kvinnor snart skulle få fulla medborgerliga rättigheter. Lucina Hagman ( ) var en av de ledande personerna inom den finska kvinnorörelsen. Hon var först ordförande för Finsk Kvinnoförening och sedan från första början för Kvinnosaksförbundet Unionen. Hon var även en grundande medlem av och ordförande för Finska Kvinnoförbundet. Hagman publicerade artiklar om kvinnors utbildning, betydelsen av samskola och kvinnors rösträtt i statliga val. Hon var även en av de som grundade Finlands första nykterhetsförening. På Hagmans initiativ grundades år 1899 föreningen Sivistystä Koteihin (Bildning i hemmen), som fick sin stiftelseurkund godkänd under namnet För- eningen Martha. Föreningens syfte var fortsättningsvis att fortsätta sprida nyttig information i vanligt folks och arbetarklassens hem. Hagman valdes till föreningens första ordförande. Föreningen Martha tog ställning i aktuella frågor såsom storstrejken och rösträttsdiskussionen. År 1924 splittrades den tvåspråkiga föreningen i det finska Marttaliitto och Finlands svenska Marthaförbund. Våren 1907 valdes Lucina Hagman in i riksdagen som representant för Ungfinska partiet. Hon avlämnade den i ordningen andra motionen i Finlands riksdag, i vilken föreslogs en reform av äktenskapslagen så att den äkta makan skulle få juridisk rätt att förvalta sin privata egendom. Lucina Hagman lämnade slutgiltigt riksdagen år Hon litade inte på att partierna drev kvinnornas sak, utan uppmanade kvinnorna att skapa ett eget program. Det att kvinnor inte hade tillgång till utbildning, ämbeten och fri yrkesutövning visade männens ovilja att skapa ett rättvist samhälle. Samhället hade utformats ensidigt då kvinnorna inte fått möjlighet att påverka dess utformning.

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Jämställdhet i siffror

Jämställdhet i siffror Jämställdhet i siffror En förändring är möjlig Finland ligger på andra plats på listan över jämställda länder. Men följande jämställdhetssiffror visar att det fortfarande behövs ett aktivt förändringsarbete

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden? Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som

Läs mer

FEMINISTISK STADSVANDRING

FEMINISTISK STADSVANDRING FEMINISTISK STADSVANDRING Betydelsefulla årtal för Uppsala 1477 Universitetet grundas. 1872 Som första kvinnliga student skrivs Betty Pettersson in vid universitetet. 1883 Ellen Fries blir Sveriges första

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire

Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire Sweden ISSP 2002 Family and Changing Gender Roles III Questionnaire 60 Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Dagbok för utredning av hjälpbehovet Ett hjälpmedel för att utreda och beskriva det egna hjälpbehovet

Dagbok för utredning av hjälpbehovet Ett hjälpmedel för att utreda och beskriva det egna hjälpbehovet Boendeservicestiftelsen ASPA Mervi Valta 2010 Dagbok för utredning av hjälpbehovet Ett hjälpmedel för att utreda och beskriva det egna hjälpbehovet Namn på den som för dagbok: Datum: Utredning av eget

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna

VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna 2015-2017 Vad är ArkitektStudenterna och varför finns vi? ArkitektStudenterna är Sveriges Arkitekters studentorganisation och det samlande organet för Sveriges Arkitekters

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

Från Näckrosen till studentrosen

Från Näckrosen till studentrosen Kunskap Kreativitet Självförtroende Från Näckrosen till studentrosen Steinerlekskolan Näckrosen Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Lekskolan har nära till naturen. Vi tror på kreativitet och kunskap.

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Ramundeboda Kyrka i Laxå 2 oktober 2009 Rigmor Johansson 15 maj 1945 20 september 2009 2009-09-21 Solen har gått ner Kära R! Idag fick jag samtalet som jag förstått skulle komma. Din livslåga slocknade

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

På en rullande sten växer ingen mossa

På en rullande sten växer ingen mossa På en rullande sten växer ingen mossa Jag värdesätter PCF som pensionstagarnas egen intresseorganisation och för att den försvarar pensionstagare Det bästa med PCF är att där finns många aktiviteter och

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

STADGAR FÖR SUOMEN RAUHANLIITTO - FINLANDS FREDSFÖRBUND RY. STADGARNA HAR GODKÄNTS AV PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN DEN 22 AUGUSTI 2011.

STADGAR FÖR SUOMEN RAUHANLIITTO - FINLANDS FREDSFÖRBUND RY. STADGARNA HAR GODKÄNTS AV PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN DEN 22 AUGUSTI 2011. STADGAR FÖR SUOMEN RAUHANLIITTO - FINLANDS FREDSFÖRBUND RY. STADGARNA HAR GODKÄNTS AV PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN DEN 22 AUGUSTI 2011. DEN SVENSKA TEXTEN ÄR EN ÖVERSÄTTNING. Suomen Rauhanliitto - Finlands

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Enhetens verksamhets idé

1. Enhetens verksamhets idé 1. Enhetens verksamhets idé Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem på kristen grund. Vår uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppfostrande roll. Daghemmet vill erbjuda en positiv och trygg miljö för

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Ditt resultat från Karriärpaketet

Ditt resultat från Karriärpaketet Page 1 of 5 Ditt resultat från Karriärpaketet Licensnamn: Ditt namn: Inspiration Karriärförlaget Test Testsson Vård, hälsa och socialt arbete Inom Vård, hälsa och socialt arbete arbete ingår såväl undersökning,

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen Hem och Skoladagen 2 Hem och Skoladagen Vi bjöd in mor- och farföräldrarna till skolan mellan klockan 8 och 11 för att bekanta sig med barnbarnens skolgång. Vi bjöd dem också på kaffe, och rektorn berättade

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 0 Kyrkfjärdens skola/ genomförde i april 0 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer