Min far Eriks släkt. Fyra generationer bakåt en översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min far Eriks släkt. Fyra generationer bakåt en översikt"

Transkript

1 Min far Eriks släkt Fyra generationer bakåt en översikt Efter åtskillig möda har jag återfunnit alla Eriks 30 anfäder och anmödrar inom fyra generationer i kyrkoböckerna. De äldsta av dessa är födda kring mitten av 1700 talet. Varifrån kommer dessa människor? På farfar Olofs sida kommer alla från Skåne, och alla utom en är födda i tre grannsocknar strax väster om nuvarande Eslöv. Undantaget Gertrud Danielsdotter kommer från Lund. De gjorde alltså inga långa resor när de bildade familjer. Deras barn och barnbarn stannade också livet ut i samma del av Skåne. Det var först Olof, i nästa generation, som lämnade Skåne och hamnade i Stockholm. Man levde av jorden och hade det nog relativt gott ställt. Männen var åbor, de brukade alltså egen eller arrenderad jord. Undantaget är farfars far Hans, som blev lärare i Eslövs by och senare i Lund. rna drog ett tungt lass och födde många barn, som inte alla överlevde till vuxen ålder. Olofs föregångare hade namn enligt patronymikon principen: barnets efternamn bildades av faderns förnamn och ändelsen son resp. dotter. Som manliga namn återfinnes Sven, Hans, Jöns och Anders, som kvinnliga Gertrud, Kerstina, Elna, Boel och Bengta. Olof antog, liksom sina syskon, det nya namnet Thorelli. Motiv för just det namnvalet är ej kända. På farmors, Hedvig Marias, sida är bilden annorlunda. Den äldsta generationen kom från mälarlandskapen eller längre norrifrån, från Gästrikland och Hälsingland. Namnbruket är påfallande annorlunda: patronymikon förekommer inte alls. De har släktnamn som Östman, Örbien, Ek, Boberg, Åkerberg, Åkerman, Rönquist och Almquist. Ett flertal har dubbla förnamn. Flera präster förekommer: Hedvig Marias far, farfar, farmors far, morfar och mormors far var alla präster. Övriga yrken bland männen var klockare och tullinspektör/borgmästare. Den geografiska rörligheten var stor, inte bara för prästerna. Som kuriositet kan nämnas att Hedvig Marias mormorsmor var faster till skalden Jonas Love Almquist. Några andra anknytningar till kända personer har jag inte funnit, varken på Olofs eller Hedvig Marias sida. Nedanstående diagram visar Eriks antavla till och med generation nummer fyra.

2 Följande tabeller ger basinformation om personerna i generation 1 4. Vi börjar med anorna på farssidan. Kod Namn Yrke/titel Född Död f Olof Thorelli Direktör 1855 Eslöv 1930 Stockholm 2a äkt ff Hans Jönsson Skollärare 1824 Asmuntorp 1899 Lund fm Elna Andersdotter 1824 Eslöv 1891 Lund fff Jöns Svensson Åbo 1790 Benstorp 1844 Asmuntorp ffm Boel Hansdotter 1800 Asmuntorp 1828 Asmuntorp fmf Anders Svensson Åbo, nämndeman 1799 Eslöv fmm Bengta Hansdotter 1802 Nöbbelöv i 1858 Eslöv V. Sallerup ffff Sven Pärsson Åbo 1747 Benstorp 1806 Benstorp fffm Gertrud Danielsdotter 1752 Lund 1826 Benstorp ffmf Hans Olsson Åbo, kyrkvärd 1771 Asmuntorp 1814 Asmuntorp ffmm Kerstina Olsdotter 1762 Näs 1827 Asmuntorp fmff Sven Andersson Åbo 1748 Eslöv 1808 Eslöv fmfm Gertrud Bengtsdotter 1773 Eslöv 1850 Eslöv fmmf Hans Larsson 1771 Nöbbelöv i 1843 Nöbbelöv V. Sallerup fmmm Ellna Andersdotter 1777 Nöbbelöv Anm Begr. i Solna. 2a äkt 1873 Eslöv 1821 Nöbbelöv Eriks anor på mödernet: Kod Namn Yrke/titel Född Död m Hedvig Maria Östman Lärarinna 1862 Malsta 1922 Solna mf Lars Johan Östman Skollärare, kyrkoherde 1825 Harbo 1894 Funbo mm Emma Sophia Åkerberg 1832 Tyresö 1866 Tegelsmora mff Carl Fredrik Östman Kyrkoherde 1789 Vendel 1875 Lohärad mfm Beata Dorothea Ek 1799 Hedesunda 1876 Lohärad mmf Nils Leonard Åkerberg Kyrkoherde 1787 Södertälje 1837 Tyresö mmm Hedvig Magdalena Cecilia Rönquist 1802 Norrbo 1873 Södertälje Anm

3 mfff Lars Fredrik Östman Organist 1749 Enköping 1803 Vendel mffm Eva Beata Örbien 1757 Börje 1821 Vendel mfmf Johan Ek Kontraktsprost 1742 Gävle mfmm Anna Catharina Boberg Trädgårdsarb Stockholm 1825 Harbo mmff Matthias Åkerberg Borgmästare 1754?? 1822 Gävle mmfm Anna Elisabeth Åkerman 1756?? 1822 Gävle mmmf Fredr. Jac. Rönquist Prost 1756 Bjuråker 1823 Norrala 1812 Hedesunda 3e äkt mmmm Hedvig Magdalena 1762 Gävle 1810 Norrala Almquist Anmärkningen "2a äkt" betyder att personen ingår i Eriks anor till följd av hans/hennes andra äktenskap. Analogt för "3e äkt". Eriks anor på farssidan: det skånska arvet Byarna Byarna, där Olofs anfäder och anmödrar levde, var (med dåtidens stavning) Eslöf, Asmuntorp, Gullarp, Nääs och Benstorp. Nääs var en del av storgodset Trollenäs. Eslöv var före 1850 en landsortsby med några hundra invånare. Det var först när järnvägen tillkom som orten började växa. De övriga byarna är idag ungefär lika små som i början av 1800 talet. Asmuntorp, nu kallad Östra Asmundtorp, och Gullarp ligger vid den lilla vindlande Gullarpsån, som förenar sig med Saxån vid Trollenäs. Saxån flyter ut i havet strax söder om Landskrona. Benstorp ligger också vid en liten å, biflödet Braån till Kävlingeån (också kallad Lödde Å), som når havet vid Bjärred. Benstorp lydde till stor del under Örtofta gods, nu Sveriges enda kvarvarande sockerbruk. Denna karta från 1812 (från webplatsen Terra Scaniae) visar området:

4 Avståndet mellan Gullarp och Örtofta är 8 kilometer. Den norra delen av det för oss intressanta området tillhörde Onsjö härad, den södra Harjagers härad. Till höger på kartan syns även en del av Frosta härad. Eslöf tillhörde Västra Sallerups socken, Asmuntorp och Gullarp Gullarps socken. Nääs var ett annex till Gullarps socken. Kyrkan i Västra Sallerup är gammal, delvis från 1100 talet, och har medeltida kyrkmålningar. Gullarps medeltidskyrka revs när Trollenäs nya kyrka uppfördes Benstorp tillhörde Örtofta socken, vars gamla kyrka likaså revs och ersattes med en ny på samma plats c:a Den kraftigt växande befolkningen i Skåne får ses som en förklaring till rivningarna. Meningheten måste ju få plats i kyrkan! V:a Sallerups kyrka Ö:a Asmuntorp Ö:a Asmuntorp, ån Gullarp Trollenäs kyrka Trollenäs slott D:o, bränneriet (nu café) Örtofta stall och slott År 1800 bodde nittio procent av Skånes befolkning på landsbygden, de flesta i någon av de fler än tusen byarna. Mycket i samhället påminde ännu om medeltiden. Men stora ändringar skulle komma under det nya seklet. Rutger Macklean på Svaneholm hade redan i Skurup satt igång den stora jordreformen, som skulle sammanföra böndernas otaliga spridda tegar till större arealer. Snart steg befolkningen i Skåne. Till detta bidrog freden, vaccinen och potäterna (Tegnér), effektivare jordbruksredskap och nyodlingar. Men allt detta räckte inte för att försörja landsbygdens växande befolkning. Under senare hälften av 1800 talet emigrerade många, främst till USA, för att söka bättre försörjning. Andra flyttade till städerna med deras framväxande industrier. Som helhet ledde utvecklingen till ökande klyftor i samhället. Självägande bönder kunde klara sig bra, men frälsebönder, vilkas mark låg under ett storgods eller en herrgård, riskerade att förvandlas till lantarbetare eller statare. Storgodsens rikedomar växte.vid mitten av 1800 talet fanns det fler än dubbelt som många hushåll för landsbygdens jordlösa befolkning som för dem som ägde eller arrenderade jord. I de skånska landsbygdssocknarna fanns i regel en skola långt innan folkskolestadgan infördes år Dessutom hade prästerna sedan gammalt ansvar för att sockenborna skulle kunna sin katekes och andra elementa i den kristna tron. Lärare i sockenskolan var ofta klockaren eller annan läskunnig och betrodd person, och skolgången kunde vara sporadisk. Men efter 1842 började högre krav ställas. Alla barn skulle lära sig läsa, skriva och räkna, och lärarnas status ökade. Under andra hälften av 1800 talet byggdes så järnvägen ut i Skåne. Nya samhällen växte upp,

5 såsom Eslöv och Tomelilla. År 1875 var Eslöv en köping med mer än 1300 invånare talet innebar en dramatisk förändring av livet i Skåne. Vid 1800 talets utgång har vi industrier, arbetarklass och ett jordbruk med stora skillnader mellan jordlösa och besuttna. Våra stora folkrörelser hade fötts. Skolväsendet var utvecklat. Människor var inte bundna till sin hemsocken, utan kunde resa och byta ort och arbete. När jag i fortsättningen berättar något om människorna från byarna blir det i form av tre avsnitt, om Eriks farfarsfar Jöns Svensson, farmors far Anders Svensson och farfar Hans Jönsson. Det är ju dessvärre så att männen avtecknar sig tydligare än kvinnorna i kyrkoböcker och andra handlingar. Jöns Svensson I kyrkoboken över födda i Örtofta socken för perioden har prästen skrivit följande notis. Födde år 1790: Den 4 December föddes Sven Pärssons uppå No 1 Benstorp och dess hustrus Gertrus son som döptes 2dra Söndag i Advent, och blef kallad Jöns. Mademoiselle Margareta Magdalena Brandt bar barnet. Testes: Inspector Söderberg, Betjenterne Trågård och Holmgren, [oläsl.] Nils Jönssons Elna, Pigan Gerttrud Sven var åbo på ett frälsehemman i den lilla byn Benstorp ett par kilometer norr om Örtofta slott. Jöns Svenssons föräldrar måste ha haft en betrodd ställning eftersom fint folk från godset Örtofta medverkade vid dopet. Modern Gertrud var dotter till tegelslagaren Daniel Andersson i Lund. Paret fick sju barn. Två av barnen dog vid späd ålder. Jöns föddes sist. Hans äldsta bror Pär var 11 år äldre. Fadern Sven avled vid 58 års ålder. Änkan Gertrud uppnådde 76 års ålder. År 1814 arbetar Jöns som dräng på Benstorp 1, där han föddes. Åbo på gården är hans bror Pär. Tre år senare finns Jöns i byn Asmuntorp i Gullarps socken. Han arbetar som dräng på gården Asmuntorp 1, där hans syster Lisbeth är husfru. I mars 1820 gifter han sig med Boel Hansdotter från samma by och övertar halva hennes avlidna fars kronohemman Asmuntorp 2. (Den andra hälften övertar Boels syster med man.) Sent på året föds Jöns och Boels son Sven föds så Hans, anfader till Thorellisläkten. Men snart drabbar olyckan. På hösten 1828 dör Boel i en febersjukdom. Jöns är nu ensam med sina söner, 4 och 8 år gamla. Hans syster i granngården hjälper nog till med barnen, tillsammans med gårdarnas tjänstefolk. Själv är han 37 år och tycker nog att livet är tungt. Betygen i husförhörslängden sjunker. Sonen Sven har läshuvud och får goda betyg år År 1833 gifter sig Jöns med änkan Ingri Lena Qvist, och snart gör han bra ifrån sig vid husförhören igen. Åren går. Sven och den tio år äldre Sissa Måndsdotter finner varandra. De gifter sig i april Ett barn är snart på väg. Men så drabbar olyckan igen. Sven blir sjuk och avlider i juli vid 22 års ålder, bara tre månader efter bröllopet. Dödsorsaken kallas nerffeber i kyrkoboken. Det kan ha rört sig om smittsam tyfus. Sissas barn Boel föds i februari året därpå. Jöns är 53 år 1844 och också märkt av sjukdom. Han nämns som undantagsman i kyrkoboken och avlider i november av "vattusot". Sonen Hans är då 20 år fyllda och bor kvar på gården med sin styvmor, svägerska och brorsdotter. Anders Svensson När Anders föddes var hans mor 25 år gammal. Hans far skulle just fylla 51 år. De bodde i byn Eslöv. De hade gift sig ett drygt år tidigare: drängen Sven Andersson och pigan Gertrud Bengtsdotter sammanvigdes i Västra Sallerups kyrka den 14 april Paret bodde på

6 skattehemmanet Eslöf nr 6 (1/3 mantal). Gertrud är troligen identisk med den piga med samma namn, som tjänat på gården i många år. Anders var äldst i en syskonskara om sex barn, varav dock två dog vid späd ålder. Dessvärre avled fadern Sven redan 1808 av en bröståkomma. Anders fick vid nio års ålder rollen som äldsta manliga individ i familjen. En anteckning i kyrkoboken visar att famlijen redan innan faderns död fick fattigmedel av socknen. Kanske Sven innan han gick bort varit långvarigt arbetsoförmögen. Kanske föll han offer för spritmissbruk. Två år efter Svens död gifte sig Gertrud med drängen och rusthållaren Pål Jönsson, som flyttade in på Eslöf nr 6 utan att medföra egna barn. Vi vet inte hur Anders upplevde att få en styvfar. Det var nog traumatiskt, även om det blev bättre ordning på gården. Anders lärde sig förmodligen läsa av socknens klockare. Någon skola fanns ännu inte i socknen. Husförhörsanteckningar från 1816 visar att han kunde "mindre katechesen" och "förklaringen" bättre än resten av familjen. Han fick tidigt göra rätt för sig, bland annat som dräng på andra gårdar i byn. Pål, som gifte sig till gården, överlåter den på Gertruds omyndiga barn år 1816, och Anders övertar huvudansvaret för den. Pål och Gertrud bor kvar. Pål dör 1829 och Gertrud Hon blev 77 år gammal. År 1822 gifter Anders sig: År 1822, Maij d 5te lystes första gången till äktenskap emellan Drängen och Rusthållaren Anders Svensson i Eslöf och Pigan Bengta Hans doter i Nöbbelöf (han 23 år gl, hon 19) För hinderslösheten m. m. ansvara Hans Larsson (namnteckn) Anders Svensson (namnteckn) År 1824, vid 25 års ålder, lånar Anders 190 riksdaler mot 5 procents årlig ränta ur socknens fattigkassa. Kanske löste han därmed ut sina syskon ur gården. Kanske förvärvade han mer jord. Den stora skiftesreformen genomfördes under denna tid men hur det gick till i detalj i byn Eslöv är oklart. Att socknens fatttigkassa beviljade detta lån tyder hur som helst på att Anders ansågs pålitlig och duglig. Anders och Bengta fick 11 barn: Elna född 1824 (min farfars mor), Sven, Lars (dog som spädbarn), Lars, Hans, tvillingarna Agda och Boel, Gertrud, Bengta, Elsa (dog som spädbarn) och till sist Ola, född Ola dog av scharlakansfeber vid 5 års ålder. År 1836 blir Anders utsedd till nämndeman, även detta ett tecken på gott anseende. En notering i husförhörslängden för visar att Anders blivit ägare till en andel av Eslöv nr 1. Anders blev änkling år Sonen Lars som gifte sig 1859 övertog gården som ägare. Anders dog som "undantagsman" den 5 november 1873 efter ett långt och strävsamt liv, 74 år gammal. Hans Jönsson Jöns Svenssons son Hans blev Thorelli släktens anfader, dock utan att själv anta efternamnet Thorelli. Han föddes på hemmanet Asmuntorp 2 i byn Asmuntorp (eller Asmundtorp) i Gullarps socken, Onsjö härad. Byn som ligger strax norr om nuvarande Eslöv var liten, c:a 150 personer. Det mesta av byns ägor hörde under Trollenäs fideikommiss. Vi vet inte mycket om Hans barndom och ungdom. Att hans mor dog när han var 4 år är redan nämnt, likaså att hans storebror Sven rycktes bort av sjukdom när Hans var 18 år. Vid 10 års ålder får Hans goda vitsord vid det kyrkliga husförhöret. Hur lärde han sig läsa? Gullarps socken saknade såväl klockare som skola på 1830 talet. Men i grannsocknen Västra Sallerup finns det. Skolan i

7 Eslöv låg på ett par kilometers avstånd från Asmundtorp. Där gick troligen bröderna Sven och Hans. Hans klarar förmodligen skolan bra, liksom prästens husförhör. Han konfirmeras troligen år 1840 vid 15 års ålder. Vid ingången av år 1845 är Hans 20 år fyllda. Han bor kvar där han föddes. Fadern Jöns var åbo (en av två) på gården, men efter hans död har sonen ej efterträtt honom utan står angiven som dräng under åbon Jöns Håkansson. Han får högsta vitsord för läsning och kristendomskunskap vid årets husförhör. Änkan efter Hans avlidne bror Sven, Sissa Månsdotter, och den ettåriga dottern Boel bor också på Asmuntorp nr 2. Sissa gifter dock om sig med åbon Anders Åkesson och flyttar in på Asmuntorp nr 3. Styvmodern till Hans, Inga Lena Qvist, bor också på Asmuntorp 2 jämte ett antal pigor, drängar m fl. Hans träffar pigan Pernilla Truedsdotter boende i Eslöv i Västra Sallerups socken. Hon är sex år äldre och född i byn Nöbbelöv i samma socken. De gifter sig i maj 1847 och bor en tid i Asmuntorp. Men Hans har nog inte lust till ett helt liv som bonde. Kanske har han kommit på kant med fränder eller grannar i Asmuntorp. Ett beslut 1847 att inrätta en större skola i Eslöv kan ha bidragit till ett beslut att bryta sig loss. I november flyttar paret till Eslöv. Vi återger flyttningsintyget från kyrkoboken: Åboen Hans Jönsson och dess Pernilla Trueds Dotter flyttar till Eslöf. Hans Jönsson är född d 15 Oct i Asmuntorp, och Pernilla den 17 Julii 1818 i Nöbelöf. De läsa innantill skickligt och utantill båda försvarligt, samt förstå Salighets Läran b. De begingo den Heliga Nattvarden d. 15 sistl. Aug. Äro till lefvernet välfrejdade. Mantalsskrifna för löpande året, mannen vid No 3 Asmuntorp, och n vid No 14 Eslöf. Mantalsskrifningen för kommande året är ännu icke härstädes förrättad. De hafva haft Skyddskoppor. Attesteras Gullarp d. 13 Nov H. Öberg Paret flyttar in på hemmanet Eslöf 1. Den 26 februari år 1848 föds gossen Jöns. Men Pernilla får barnsängsfeber och avlider den 6 mars. Hans är änkling! Vi vet inte hur han klarar att ta hand om gossen. Troligen rycker någon anhörig till Pernilla in. Den äldre brodern Nils Truedsson, åbo på No 9 Nöbbelöf är en av två faddrar vid dopet. Jöns kan ha omhändertagits en tid i Nils och hans hustru Bengtas hem i Nöbbelöv. Året efter dessa ödesdigra händelser, 1949, flyttar Hans med Jöns till skolhuset på Eslövs allmänning. Hans har blivit lärare där. Någon formell lärarutbildning har han inte. Han inskrivs emellertid som elev vid folkskoleseminariet i Lund och får ut lärarexamen där under 1850, kanske utan att behöva bedriva några egentliga studier. I Eslöfs skola går år gossar och 33 flickor. Hans är ensam lärare. Folkmängden uppgår i Eslöv till 450 personer. Det skall dröja till 1870 talet innan Eslöv utvecklas till en köping med järnvägsstation, hantverkare, fabriker och handel och en tredubblad befolkning. När Elna, Anders Svenssons äldsta dotter, och Hans Jönsson möts första gången vet vi inte. I december 1850 lyses det för paret (ur Västra Sallerups vigselbok ): Västra Sallerups vigselbok: 1850 d 1/12 lystes första gången och /1 vigdes till äktenskap Skolläraren Enkl. Hans Jönsson och Pigan Elna Andersdotter begge i Eslöf: mannens ålder 26, kvinnans ålder 26. Elna flyttar in i skolhuset. Jöns har fått en mor igen, vid knappt fyllda två års ålder. Paret får snart egna barn: Nilla föddes i slutet av 1851 men dog efter en vecka. Olof föddes 1853 men blev bara ett halvår gammal. En ny son föddes den 5 februari Han fick också namnet Olof och låter tala om sig i senare avsnitt. Nu förestår en ny förändring för familjen. Man flyttar till Lund. Utflyttningslängden för Västra Sallerup för åren meddelar:

8 12/4 år 1855: f. Skolelär Hans Jönsson f /10 Asmuntorp, H. Elna Andersdtr f /2 i Eslöf, Son Jöns f /2 ibm. Son Olof f /2 ibm Flyttar till Lund. Föräldrarnas kunskap: berömlig, Begått nattvarden: vördnadsfullt Anledningen till detta nya uppbrott, vid 30 års ålder, är inte klarlagd. Man kan observera att Hans ovan kallas "f. Skolelär". Emellertid tjänstgör han åren som underlärare i Fattigskolan i Lund, och anteckningar i husförhörsböckerna för Lunds stadsförsamling bestyrker att Hans utövade läraryrket åtminstone tidvis fram till sextio års ålder. Familjen växer med jämna mellanrum. Dottern Bothilda Johanna föds 1858, sonen Sven Elof 1860, dottern Maria Beata 1863 och slutligen sonen Axel Herman Mor Elna var då 42 år fyllda. Hans ägnar sig inte bara åt läraryrket. I handelsregistret för 1888 intygas att f. Skolläraren Hans Jönsson idkar fortfarande bok och pappershandel under firma H. Jönssons Bok och Pappershandel. Sonsonen Erik uppger att det var fråga om en missionsbokhandel och att Hans också tjänstgjort som klockare. Hans har hela livet varit en troende kristen och inte försummat att delta i kyrkolivet. Kanske engagerade han sig vid senare år i den väckelse och missionsrörelse som växt upp i Sverige under denna tid och som också var aktiv i Lund. I takt med att barnen flyttade hemifrån kunde Hans och Elna hyra ut rum till studenter, vilket gav extra pengar till hushållet. På annandag jul år 1891 dör Elna, 67 år gammal. Hans lever vidare till oktober 1899, då han avlider av kronisk bronkit. Han begravs på Solna kyrkogård i Stockholm. Ingen i familjen finns längre kvar i Lund, och Olof, skriven på Jakobsdal i Solna, ombesörjer begravningen. Bouppteckningen visar att Hans tillgångar var magra bortsett från bostaden. Bokbeståndet, c:a 10 volymer, upptog enbart religiös litteratur. Tillgångarna uppgår till c:a 4000 kronor, och skulderna till c:a 2000 kronor. Lunds Dagblad innehåller måndagen 16 oktober 1899 följande notis: Att vår ömt älskade fader f.d.skolläraren H. JÖNSSON stilla och fridfullt insomnade torsdagen den 12 okt kl. 9,5 f.m. i en ålder af 74 år, 11 mån. och 27 dagar, djupt sörjd och saknad af oss, barnbarn, slägtingar och vänner. Barnen "Och de skola se Hans ansigte, och Hans namn skall vara på deras anleten." Uppb Begrafningen eger rum i Stockholm torsdagen den 19 okt. Bilden nedan visar Hans och hustrun Elna.

9 Olof Thorelli Min farfar Olof, född 1855 i Lund, var en ovanlig man. I ungdomen bröt han sig loss från hem och skolgång, for till England och inledde en karriär som affärsman. Han var begåvad men hade ett hetsigt humör, och affärslyckan växlade. Han hade en äldre halvbror Jöns, född Jöns mor avled som nämnts i barnsängsfeber efter nedkomsten. Jöns var en studiebegåvad och välartad gosse, som tog studenten vid 18 års ålder, studerade vidare vid universitetet och slutade som kyrkoherde i Näsum i nordöstra Skåne. Olof var förmodligen något av ett problembarn som fick stå i skuggan av storebror Jöns. Olof hade också yngre syskon: Bothilda Johanna född 1858, Sven Elof född 1860, Maria Beata född 1863 och Axel Herman född Vi vet att Olof och Sven kom på kant med varandra, förmodligen redan i ungdomen. En passus i ett brev till Olof från fadern Hans det år, då Olof fyllde 39, belyser detta: "Om I icke förlåten menniskorne deras brott, så skall eder Fader icke heller förlåta eder edra brott." "Faren efter frid med allom och efter helgelse, utan hvilken ingen finner Herren"!!! Här har jag, som du sjelf vet, anfördt några ord af den milde och sannfärdige Fridssonens mun i det hoppet och med den önskan, att de måtte på ditt och äfven på Svens hjerta och sinne få den verkan som Jesus åsyftade och åsyftar än i dag. Det är i sanning för mig ett ämne till djup sorg och smärta, eder ovilja, bitterhet och hat gentemot hvarandra, då jag af Guds eget ord vet, och det veten I ock efter bokstafven, men icke i tillämpning på edert förhållande till hvarandra, att så länge ett hatfullt sinne är rådande i ett menniskohjerta mot någon menniska, kan ingen omvändelse ske och ingen salighet komma. Bothilda Johanna var inte läsbegåvad och tjänstgjorde från 18 års ålder som hjälpreda i olika prästgårdar. Hon gifte sig sedermera med en fiskhandlare. De övriga yngre syskonen konfirmerades och fullföljde sin skolgång med goda resultat. Sven blev försäkringstjänsteman, Maria lärarinna och Axel präst. Olof försvann från Lund november 1874 och tog sig till England. Han lärde sig det engelska språket, men vad han gjorde i övrigt är oklart. Han tycks dock ha haft viss framgång. November 1878 återkom han till Lund men återvände till England tidigt nästa år för en ny tvåårsperiod. Han kallar sig nu handlande. Efter ett år lämnar han Lund och flyttar till Stockholm hösten Den 1 september 1882 lyses det till äktenskap mellan språkläraren Olof Thorelli och dygdädla jungfrun Selma Elisabeth Lundstedt. Selma föddes i Byarum i norra Småland Fadern Carl Edvard Wahlberg var gästgivare. Modern, Charlotta Elisabeth Engholm, var 45 år gammal och dog när Selma var i tvåårsåldern. Fadern gifte om sig med en yngre kvinna. Men det verkar ha gått utför med fadern, och efter några turer återfinns familjen på Kolarebygget i utkanten av socknen. I kyrkobokföringen för år 1864 meddelas så att Selma Elisabeth Wahlberg lämnar familjen och flyttar till Stockholm, icke åtta år fyllda! Omständigheterna kring resan och hennes första tid i Stockholm är okända. Så småningom blir hon fosterbarn hos åkaren Johan Gustaf Lundstedt, som är änkling och bor på Kungsholmen. År 1872, vid 15 års ålder, konfirmeras Selma i Ulrika Eleonoras kyrka. Hon vistas en tid i Åbo i Finland, och i folkräkningen 1880 anges att hon är sömmerska. Olof och Selma gifter sig 8/ Drygt ett år senare föds Hans Esaias, som sedermera kallas Esse. Familjen bor centralt, på Brunkebergstorg. Barn nummer två föds 1885 och döps till Alf Templar Hildebrand. Gossen dör av scharlakansfeber fyra år gammal. Det tredje barnet Elna Elisabeth föds Olof titulerar sig språklärare. År 1890 utger han en lärobok med titeln Hvardags Engelska,

10 Praktisk lärobok i Engelska språket. På titelsidan står vidare: Med Grammatik, Ordförteckningar, Samtal, Skrif och Läsöfningar, allt försedt med korrekt uttal efter svensk ljudbeteckning, af Olof Thorelli, grundläggare af Eng. Språkinstitutet i Stockholm. Boken är utgiven på Heimdals Förlag (del)ägt av honom själv. Försäkringsbranschen har också fångat hans intresse. Han ser stora möjligheter att utveckla den i Sverige efter mönster från föregångslandet England. År 1887 är han engagerad i stiftandet av Skandinaviska Allmänna Lifförsäkringsföreningen. Året efter registreras Brandförsäkringsbolaget Tor, där han blir verkställande direktör. Men äktenskapet knakar i fogarna. År 1891 separerar makarna. Olof flyttar till Kungsholmen och Selma med Esse och Elna Elisabeth till en bostad på Brahegatan. I skilsmässohandlingarna klagar Selma att maken förlupit henne och farit utrikes i uppsåt att ej vidare med henne blifva och bo. Vad som ytterst ligger bakom skilsmässan är obekant, men Olof har säkert försummat familjen till förmån för sina affärsprojekt. Den 18 augusti 1891 är äktenskapet formellt upplöst. Som den affärsman Olof är, har han utarbetat detaljerade handlingar for boskillnad och underhåll som accepterats av Selma. Den 15 juni 1892 gifter sig Olof med prästdottern Hedvig Maria Östman, lärarinna på Tomteboda blindinstitut. (Även Selma gifter så småningom om sig.) Året därpå föds Hedvig Sofia, Hetty. En lugnare period av Olofs liv har inletts. Den 9 juli 1896 föds Kerstin Marianne. I november flyttar familjen till det herrgårdslika Jakobsdal i Solna. Där föds sönerna Lars Olof Harald 1899 och John Erik Även Esse bor långa tider på Jakobsdal. Olof fortsätter sitt arbete inom försäkringsbranschen. Han blir generalagent för två engelska bolag, och hans inkomster ökar. År 1904 uppgår hans kapitaltillgångar till kronor, i dag motsvarande c:a 10 miljoner. Familjens omkostnader per år är c:a 7000, i dagens penningvärde c:a kronor. Detta framgår av den kartläggning av Olofs affärer som sonen Erik gjort och som ligger till grund för denna redogörelse. Dottern Kerstin skildrar i positiva ordalag barndomstiden i Jakobsdal i ett bevarat tal till sin svägerska Karin. Olofs försäkringsepok tog slut Hans rastlöshet drev honom till nya utmaningar. Två huvudprojekt var Ihre gård, som slutade med kännbara förluster, och Brattfors bruk, som ledde till konkurs. Vid sidan av dessa äventyr, som dominerade Olofs såväl som familjens liv under ett decennium, ägnar sig Olof under hela sin karriär åt diverse investerings, låne och hyresaffärer, som vi måste lämna därhän. Ihre gård ligger på Gotland 3 mil norr om Visby. Egendomen var till salu hösten 1905 för ett pris av kronor. Stora arealer åkerjord, äng och skog hörde till, liksom kor, hästar och får. Men det var inte dessa tillgångar som främst intresserade Olof utan det som fanns under marken. Där fanns stora lager av kalksten som skulle kunna utvinnas industriellt och användas för byggnadsändamål m m. Olof hade redan investerat i en kalkstensfabrik vid Södertälje, och nu såg han chansen till en liknande satsning i större skala. En förutsättning för lönsamhet var att en hamn för utskeppning kunde anläggas vid Ireviken. Familjen inklusive Esse lämnar Jakobsdal och flyttar till Ihre gård sommaren Gården erbjuder sysselsättning för barn och vuxna. Tidvis ansvarar Hedvig Maria med stöd av Hetty för ett skolhushåll i Visby. Det lyckas dock inte Olof att få myndigheternas stöd för hamnbygget. Långdragna förhandlingar rinner ut i sanden. Olof inser att det inte kommer att bli någon kalkstensutvinning vid Ihre och att egendomen måste säljas. Familjen flyttar till Stockholm 1908 där man bosätter sig i ett av de hus på Hornsgatan, som Olof äger. Brattfors bruk i Värmland var utbjudet till försäljning Detta var en rörelse flerfaldigt större än

11 Ihre gård. Tillgångarna i Brattfors AB var värderade till 4 miljoner kronor. De utgjordes av jordbruksfastigheterna med skog och mark, industrianläggningar, järnväg, flottningsleder, inventarier och lager. Men bolagets likviditet var svag och skulderna stora. Olof såg emellertid möjligheter att bättra på bolagets lönsamhet väsentligt. Olof lyckas med hjälp av nya lån förvärva bolaget hösten 1909 och blir bruksdisponent. Familjen flyttar till Brattfors ett år senare. Liksom i Ihre fallet har Olof inga gedigna kunskaper om verksamheten ifråga men hans optimism och idérikedom var desto större! I hans planer för utveckling av Brattfors AB ingick: torvtäkt från 5300 tunnland mossar, tillverkning av bräder, lådvirke, slipers m m, anläggning av vattenkraftverk för elproduktion, nyanläggning av järnvägslinje, kolningsugnar för järnhanteringen, med mera. Men de flesta av hans idéer krävde kapitaltillskott. Och tiderna var dåliga. Banker gick omkull eller slogs ihop, och Olof förlorade kapital och möjligheter till lån. Wermlandsbanken hade stora fordringar i bruket, och när Olof inte kunde klara av sina åtaganden var han tvungen att släppa ledningen av Brattfors AB. Enligt Erik Thorelli: Den 1 december 1911 satte Wermlandsbanken punktligt sina aviserade planer i verket. Far skildes från sin befattning som disponent i Brattfors AB, driften stoppades och övrig personal avskedades. Bortfallet av disponentlönen och alla naturaförmåner för sig och familjen, en underbar hergårdsbostad med park, stor trädgård och ett kosthåll som inkluderade allt man kunde önska, även kräftor, skogsfågel och älgkött, berövade Far varje möjlighet att hålla sina fastighetsengagemang flytande. På mindre än en månad var Ihre Gård, fem Stockholmshus, sju tomter med åbyggnader en handelsträdgård i Norrtälje och halva aktiestocken i Brattfors AB putzweg. Olof försökte ackordera med sina fordringsägare. I längden kunde han inte undvika konkurs. Den registrerades den 30 september Familjen flyttar tillbaka till Solna, till Villa Rosenborg inte långt från Jakobsdal, i december Efter ett år flyttar man vidare till St Eriksgatan 53 på Kungsholmen. Senare byter familjen adress inom Stockholm åtskilliga gånger. Konkursen lämnade inte Olof helt barskrapad. Hans hustru ägde vissa tillgångar genom äktenskapsförord, även om dessa delvis redan tagits i anspråk av Olof. Han ägde fortfarande en fastighet i Göteborg, han hade hyresfordringar och andra fordringar på över kronor. Och lusten att satsa på nya, förhoppningsvis vinstgivande, affärer finns kvar. Han satsade på en ny industriell process för stålframställning patenterad av den spanska ingenjören Tejero som hade bott i Brattfors. Om idén hållit vad den lovat hade den varit ett stort framsteg, men efter ett antal år visade det sig att processen krävde höga temperaturer och hade säkerhetsproblem. Även andra nyheter inom materialteknik intresserade Olof, bl a "reinforced rubber". Det ekonomiska läget var allmänt motigt och förvärrades när första världskriget bröt ut. Det var svårt att göra lönande affärer blev Olof svensk generalagent för en engelsk skrivmaskinstillverkare och drev en butik för dessa maskiner. Senare utvecklades denna verksamhet till en byrå kallad Kontrollkassor som åtog sig skrivarbeten och ekonomihantering. Men Olof var inte enbart intresserad av att göra affärer. Under åren på Jakobsdal kring sekelskiftet blev han engagerad i den lokala politiken i Solna, vilket förmodligen förklarar den välbelägna permanenta gravplatsen för familjen på Solna kyrkogård. Han var en tid ordförande i Solna kommunnämnd. I Hagalund var nöden stor och kommunen fick ordna insamlingar och annan nödhjälp. När han år 1913 återvänder till Solna (villa Rosenborg) väcks hans politiska intresse av försvarsfrågan, och han inhyser några av deltagarna i bondetåget vintern 1914 i hemmet. Han engageras av det konservativa Svenska Folkförbundet och håller fosterländskt sinnade föredrag. År 1917 föreslår Olof en organisation av kreditkassor för att underlätta långivning till fastighetsbyggen. Han håller föredrag om projektet på olika håll i landet. Förslaget vinner gehör, och Olof blir en tid VD och drivande kraft i den centrala kreditkassan. Dessvärre blir han utmanövrerad efter ett halvår. Rykten om hans tidigare misslyckade affärer kan ha bidragit.

12 År 1918 inleder Olof ett samarbete med grosshandlare Peder Grønning i Köpenhamn. Olof tillskjuter kapital mot att få del av vinsten vid försäljning av diverse varor, främst byggmaterial, i Sverige. Export/import restriktioner i krigets kölvatten försvårade affärerna, men man gjorde ändå vissa vinster. Efter några år gick emellertid företaget omkull. Den 1 augusti 1922 avlider Hedvig Maria i en infektionssjukdom. Affärerna med Peder Grønning fortsätter, under ändrade former, ända tills denne avlider Men Olof driver samtidigt andra projekt. Han blir huvudägare i Stockholms Teater AB och teaterdirektör. De två teatrar han var involverad med var Södermalms Teater på Folkungagatan och Pallas Teater, föregångare till Scala Teatern på Norrmalm. Man satsade på revyer och lustspel. Under sju år fram till 1828 ledde Olof den ekonomiska delen av dessa teatrars verksamhet med varierande framgång. Detta får avsluta berättelsen om Olofs affärsverksamhet, skildrad i detalj av sonen Erik i ett manuskript från Erik ger följande beska omdöme om sin fars yrkesverksamhet: Även om Far aldrig blev industriledare eller industriman i egentlig bemärkelse var han, som framgår av experimenten med Ihre, Brattfors och åtskilliga projekt i mindre skala, fascinerad av de möjligheter att tjäna pengar som industriell verksamhet erbjöd. Att tjäna pengar var det mål han livet igenom strävade efter, sangviniskt, utan insikter i industriell ekonomi och organisation och framför allt utan kunskaper om de produktområden och marknader han så oförskräckt gav sig in på. I början av avsnittet nämndes konflikten mellan Olof och brodern Sven. Bröderna umgicks inte förrän Olofs dotter Kerstin och Svens son Wilhelm gifte sig i maj De träffades och försonades på bröllopsfesten. I ett brev uttrycker Olof sin tillfredsställelse med detta. Kusingiftet var f ö det andra inom Thorelli klanen: År 1918 gifte sig Svens son Hans med Olofs dotter Hedvig. En brevsamling från Olof och Hedvig Maria till dottern Hetty och mågen Hasse finns bevarad. Breven skrevs medan de senare var stationerade i Tyskland några år fr o m 1918 och senare USA. De modererar bilden av Olof som en självcentrerad affärsman och visar att han brydde sig om sin familj, i synnerhet älskningsdottern Hetty. Den 2 april 1930 avlider Olof av njurinflammation, 75 år gammal. Kvarlåtenskapen utgörs väsentligen av den delvis intecknade fastighet i Göteborg som tillhört Hedvig Maria. Olof ligger begraven i familjegraven på Solna kyrkogård (grav nr. 2, Kvarter 20). Bilden nedan visar Olof, Hedvig Maria och döttrarna Hedvig Sofia född 1893 och Kerstin Marianne född 1896.

13

14 Fars anor, del 2: farmors släkt Denna del är upplagd annorlunda än den förra, där skildringen först gav en översikt i tabellform av Eriks anor fyra generationer bakåt och sedan beskrev några av förfäderna i tidsföljd, med Olof som sista person. Det är naturligt att då fortsätta med Olofs maka och Eriks mor Hedvig Maria. Därefter ger vi en översikt av resten av den Östmanska grenen av släktträdet och slutligen en översikt av återstoden, den Åkerbergska grenen. Hedvig Maria Östman Hedvig Maria, eller Mia, som hon kallades, föddes 20 januari 1862 i Malsta, en liten kyrksocken några kilometer från Norrtälje. Hennes far var läraren och pastorn Lars Johan Östman, hennes mor prästdottern Emma Sophia Charlotta Åkerberg. Två syskon var redan födda: Ernst Johan 1859 och Karl Leonard Familjen hade sin bostad i skolan. Under de följande åren flyttar familjen till Lohärad, där fadern får en fast komministertjänst och vidare til Hållnäs och därefter 1865 till Tegelsmora i norra Uppland. I Hållnäs föds dottern Elsa Vendla Sofia. I december 1865 föds gossen Hugo Emmanuel. Modern är inte frisk, och hon avlider nyårsdagen 1866 i maginflammation vid 33 års ålder. Mia är då knappt fyra år gammal. År 1867 återfinns Lars Johan som kyrkoherde i Skokloster, och året därpå gifter han om sig med Anna Kerfstedt, prästdotter från Västernorrland. Paret får fyra barn: Anna Beata Catharina född 1868, död av febersjukdom vid sex års ålder, Laura Elisabeth född 1869, John Fredrik född 1870 och Lars Gottfrid född Familjen flyttar 1878 till Funbo en mil öster om Uppsala. Mia konfirmeras 17 år gammal 25 maj I folkräkningen vid utgången av år 1880 anges hon vara lärarinna. Antagligen gick hon den då treåriga utbildningen vid folkskoleseminariet och examinerades 1880, möjligen snabbare än normalt. I början av 1881 lämnar hon föräldrahemmet och flyttar till Hudiksvall. Där tjänstgör hon som lärarinna vid elementarskolan för flickor. Vad som gjorde att hon kom till just Hudiksvall är oklart. Hennes storebror Ernst Johan uppehöll sig också i Hudiksvall en tid: var han handelsbetjänt där. Mias styvmor Anna Kerfstedt kom ju norrifrån men längre norrut än Hälsingland, senast från Rödön i Jämtland, där fadern Jonas Kerfstedt var kyrkoherde. Hösten 1882 flyttar Mia till Stockholm och fick därmed närmare till föräldrahemmet.olof har just ingått äktenskap med Selma Elisabeth Lundstedt. Mia bor på Nybrogatan 37 och arbetar förmodligen som lärarinna.men år 1888 ändras hennes liv: Tomtebodaskolan i Solna, en specialskola för synskadade elever, får utvidgade lokaler 1888 och behöver anställa fler lärare. Direktor för skolan, även kallad Blindinstitutet, är en styvmorbror till Mia, fil. dr. Petrus Kerfstedt. Han övertalar Mia att flytta till Tomteboda, och hennes yngre syster Elsa Vendla Sofia följer också med. Mia stannar vid Blindinstitutet ända till giftermålet, medan systern avviker till Växjö efter ett år. Skilsmässan mellan Olof och Selma var klar i augusti Selma fick omvårdnaden om barnen Hans Esaias, 7 år, och Elna Elisabet, 4 år. Hur och var Olof och Mia träffades är osäkert, men troligtvis var det genom förmedling av Olofs yngsta bror Axel Herman Thorelli. Denne var under en del av 1891 inhyst i Funbo prästgård. Axel studerade till präst i Uppsala åren och bistod den till åren komna kyrkoherden. Olof och Mia vigdes i Adolf Fredriks kyrka 15 juni Mias tid som lärarinna var slut. Paret bodde på Klara Södra Kyrkogata 13. Den 7 maj 1893 föddes Hedvig Sofia, kallad Hetty.

15 Dopförrättare var hennes morfar Lars Johan, 67 år gammal, och hennes morbror Karl Leonard, präst i Säbrå, Ångermanland samt hennes moster Sofia (Elsa Vendla Sofia) var dopvittnen. Sofia skulle själv gifta sig två år senare med Albert Fredrik Thelander. I oktober 1893 flyttar familjen till Kungsholmsgatan i Kungsholmen. Där föds sommaren 1896 Kerstin Marianne, som döps av morbror Ernst, präst i Österåker. Styvmorbror Lars Gottfrid, lantbruksbohhållare, ingår bland vittnena. Men familjen är nu redan på väg mot Solna, till Jakobsdal. Jakobsdal är en egendom vid Brunnsvikens norra ände. Det är inte långt till 1600 talsslottet Ulriksdal vid stranden till Edsviken. Olof fick möjlighet att hyra huvudbyggnaden men omgivande trädgård och där bodde familjen från hösten 1896 till 1908, då man flyttade till Ihre gård på Gotland. Huset är troligen byggt på slutet av 1700 talet och har vackra proportioner, som kan beskådas än i dag (bilden är från Solna kommuns webbsidor). Jakobsdal 1899 föddes Harald och 1902 Erik. Maria hade säker mycket att stå i med fyra barn, hus med trädgård, stall med två hästar m m. Ofta bodde dessutom barnens halvbror Esaias på Jakobsdal. Olof var nog mestadels engagerad i sina affärsprojekt och tog inte mycket ansvar för hemmet. Men i regel fanns en piga anställd. Flickorna Hetty och Kerstin gick i skolan nära Jakobsdal där paret David och Kristina Hedberg var lärare. Dessa blev enligt Kerstin Olofs och Mias bästa vänner genom livet. Deras son Ture blev senare vän med Harald och Erik. Kontakten med Hedbergs medförde senare att Karin Steinwall och Elin Björklund kom att träffa Erik och Harald. Karin och Elin kom till Stockholm från studentexamen i Uppsala tillsammans med Ingeborg Hedberg, en brorsdotter till David år Vi behöver inte här följa familjens vidare öden på Gotland, åter i Stockholm, i Brattfors och efter den ekonomiska kraschen tillbaka i Stockholm.Att Mia hade ett arbetsamt liv är säkert. Olof var inte lätt att leva tillsammans med. Ett brevutkast från Mia daterat redan i 1891 vittnar om oenigheter men också om en vilja att överkomma dem. Inför vigseln skrev Olof ett detaljerat äktenskapsförord som gav honom full kontroll över de tillgångar han förde med sig och motsvarande för Mia. När affärerna senare krisade belånade han även en del av Mias tillgångar. Liksom Olof skrev Mia brev till Hetty och hennes make Hans när dessa var utomlands. De brev som finns bevarade frå Mia är daterade från 8 december 1918 till 4 december Breven vittnar om ömma omsorger om hemmes barn men också om vacklande hälsa och om svårigheter att få

16 vardagsekonomin att gå ihop. I januari 1919 skriver hon "Vi måste öka mina inkomster far kan ej lägga till så mycket (och det undrar jag visst inte på), så nu fundera vi på att försöka få en matgäst igen. Det är bekymmer jämt för dessa usla pengar." Den 1 augusti 1922 avled hon i en infektionssjukdom. Hon begravdes i familjegraven på Solna kyrkogård. Lars Johan Östman Lars Johan Östman föddes den 19 februari 1825 som äldste son till prästen Carl Fredrik Östman i Harbo. Harbo socken ligger i Heby kommun, Uppsala län. Han hade en äldre syster, Beata Catharina. Ytterligare fyra syskon föddes under tiden i Harbo. År 1934 flyttade familjen till Lohärad i Roslagen och familjen växte ytterligare. Lars Johan visar läsbegåvning.han begår sin första nattvard vid 15 års ålder. (Beslutet att gå i faderns fotspår kom nog tidigt.) Jag har inga uppgifter om hans skolgång men tydligen ledde den fram till en prästutbildning. 1848, vid 23 års ålder, flyttar han till Faringe kyrkbys komministerboställe och kallas adjunkt. Byn ligger vid vägen mellan Uppsala och Hallstavik. Efter fyra år flyttar han vidare till Färentuna i Ekerö kommun. Enligt husförhörsboken bor han på prästgården och har titeln pastorsadjunkt. (Systern Fredrica Emilia är också skriven på prästgården under några år.) 1853 flyttar Lars Johan till Värmdö och därifrån till Söderfors vid Dalälven nära Tierp. Där får han en tjänst som skollärare. I Söderfors träffade han prästdottern Emma Sophia Charlotta Åkerberg född i Tyresö och tycke uppstod. Lars Johan flyttade till Malsta nära Norrtälje år 1856 för att arbeta som lärare där. Den 30 juni 1858 vigs paret i Söderfors. Paret får en bostad i skolhuset i Malsta, där Lars Johan fortsätter som lärare. Hans håg stod nog till prästkallet men en lämplig tjänst tycks inte finnas. Tre barn föddes under Malstatiden: Ernst Johan 1959, Carl Leonard 1860 och Hedvig Maria (Mia) År 1862 vikarierar Lars Johan som komminister i Lohärads socken, där hans far Carl Fredrik är kyrkoherde. Kanske förväntar han sig att kunna efterträda denne, som hunnit bli 72 år gammal. Men 1863 återfinner vi Lars Johan som komminister i Hållnäs. Familjens vidare öden med två ytterligare barnafödslar (Elsa Vendla Sofia 1863 och Hugo Emmanuel 1865), flytten till Tegelsmora och Emma Sophias förtidiga död vid 33 års ålder har redan nämnts får så Lars Johan en kyrkoherdetjänst i Skokloster. Giftermålet med Anna Kerfstedt och tillkomsten av ytterligare fyra barn har också redan nämnts. Familjen stannar i Skokolster till 1878, då man flyttar till Funbo nära Uppsala. Där tjänstgör Lars Johan till sin död år 1894 vid nära 70 års ålder. Vi avslutar avsnittet om Lars Johan med en kortfattad redogörelse för hans barns levnadsöden. Barnen med Emma Sophia Charlotta Åkerberg: Ernst Johan född 1859: Student i Uppsala 1882, prästvigd 1886, lärare i Östersund , predikant i Östersund och Hotagen till 1894, därefter komminister och kyrkoherde i Österåker, senare Frösunda. Gift med Lydia Landén. Avliden i Frösunda 22 / Karl Leonard född 1860: År 1890 är han v. stadspredikant i Östersund, år 1900 komminister och regementspastor i Säbrå, Ångermanland. Gift 1907 med den 16 år yngre Märta Hedvig Karolina Johansson flyttar paret till Riseberga, Kristianstad län, där han blir kyrkoherde. Avliden 13/1 1926, begravd på Riseberga kyrkogård. Hedvig Maria (Mia) fött 1862: se avsnittet om henne! Elsa Vendla Sofia född 1863: Flyttar med Mia 1888 från föräldrahemmet till Stockholm, därifrån till Tomteboda Blindinstitut, Solna. Efter ett år där flyttar hon till Växjö. Gift 1894 med Albert Fredrik Thelander, riksbanksdirektör. Mor till Thorsten, född 1895, och Ragnhild, född Hugo Emmanuel född 1865: Utbildar sig till folkskollärare, flyttar 1896 till Torsåker i Ångermanland. Lärare och

17 rektor vid Väddö folkhögskola. Avliden 28/ Begravd på Funbo kyrkogård. Barnen med Anna Kerfstedt: Laura Elisabeth född 1869: Mest känd för Iduns kokbok utgiven Förstaupplagan finns på internet inom Projekt Runeberg. Gift c:a 1912 med en Sundstrand. Avliden John Fredrik född 1870, avliden före 17 års ålder av struplungsot. Lars Gottfrid född 1877, agronom, ägare av slottsegendomen Ekebyholm nära Rimbo vars huvudbyggnad var värderad till kronor (idag hundrafalt mer). Egendomen var emellertid köpt med lånade pengar, och han undgick konkurs med knapp nöd. Carl Fredrik Östman Carl Fredrik föddes i Vendel Hans far var organisten Lars Östman född 1749, hans mor Eva Beata Öhrbien född i Börje socken en mil nordväst om Uppsala Lars far var borgare i Enköping. Det är inte bekant hur Lars blev organist eller när han kom till Vendel, där han bodde till sin död av "tvinsot" vid 54 års ålder. Eva Beatas föräldrar var bergsfogden Eric Öhrbien och Margareta Christina Printz. Carl Fredrik hade en äldre syster Eva Fredrica född Hon gifte sig med kronolänsman Treuddén i Torsmyra gård i Vendel. Efter Lars död 1803 bodde Eva Beata hos sin dotter och svärson tills hon avled 64 år gammal. Troligen hade Carl Fredrik flera syskon. Carl Fredrik kommer till Harbo som komminister Han gifter sig troligen samma år med Beata Dorothea Ek. Familjen stannar i Harbo till 1834 då Carl Fredrik får en kyrkoherdetjänst i Lohärad. Där stannar han till sin död 1875; hustrun dör året efter. Paret fick åtta barn som överlevde spädbarnsåren. Beata Catharina 1822, Lars Johan 1825, Carolina Dorothea 1826, Carl Ludvig 1829, Fredrica Emilia 1831, Christina Lovisa 1835, Otto Fredrik Daniel 1837 och Eric Wilhelm Carl Ludvig blev förvaltare, Otto Fredrik Daniel hamnade i Hudiksvall som fil. dr. och läroverksadjunkt. Eric Wilhelm blev sjöman och skeppare på barken Charlotta och slog sig så småningom ner i Georgia, USA, där han avled Återstår att säga några ord om hustrun Beata Dorothea Eks härkomst. Hon föddes år 1799 i Hedesunda i Gästrikland invid Dalälven. Hennes far var prosten Johan Ek, född i Gävle 1742 och gift tre gånger. Anna Catharina Boberg var hans tredje fru och mor till Beata Dorothea. Anna Catharina var född i Stockholm 1756 och dotter till en trädgårdsmästare. Johan Ek fick sammalagt 11 barn, och släkten är väl spridd i Gästrikland och Uppland. Den Åkerbergska grenen Lars Johans första hustru Emma Sophia Åkerberg dog 1866 vid knappt 34 års ålder. Hon föddes 1832 i Tyresö Fadern Nils Leonard Åkerberg föddes 1787 i Södertälje. Fadern Matthias var tullinspektor, senare borgmästare i staden. Även Matthias hustru Anna Elisabeth Åkerman var troligen från Södertäljetrakten. Familjen flyttade sedermera till Gävle. Nils Leonards första tjänstgöringvar som präst var i hälsingeorterna Färila och Norrala Han gifte sig med prästdottern Hedvig Magdalena Cecilia Rönquist född i Norrbo Hennes föräldrar var kyrkoherden Fredric Jacob Rönquist och Hedvig Magdalena Almquist, släkt med skalden Jonas Love Almquist.1827 lämnade Nils med hustru Hälsingland och blev kyrkoherde i Tyresö. Där föddes tre döttrar, varav Emma Sophia var nummer 2. Men 1837 avlider Nils Leonard. I Tyresö sockens dödbok för står: År 1837, den 17 Febr. Kyrkoherde i Tyresö och Dalarö Nils Leonard Åkerberg.

18 Fick nerfslag i Tyresö kyrka under Passions Predikan d. 17 Febr. blef mållös, dog 23/2. Begravn. 9/3. Ålder Vid knappa 5 års ålder är Emma Sophia faderlös och hennes mor änka, 35 år gammal. Vice pastorn Anders Ljungberg, son till rådmannen i Trosa med samma namn, kallas in till församlingen. Tycke uppstår mellan änkan och den sju år yngre vicepastorn. Paret gifter sig 1838 eller 1839 oklart var och en dotter Anna Wilhelmina Andriette föds i Tyresö 20 oktober Troligen skvallras det åtskilligt i bygden om denna händelseutveckling. År 1840 bryter familjen upp från Tyresö. Hedvigs äldsta dotter Hedda Elisabeth, 13 år, flyttar till Uppsala. Emma Sophia, 8 år, flyttar till Söderfors, där en bror till Nils Leonard är kyrkoherde. Hedvig, Anders och de två yngsta döttrarna flyttar till Trosa. Anders övergår till att vara lärare. Familjen hamnar med tiden i Södertälje, där Anders slutar som rektor. Hedvig avlider av lungsot 1873 vid 71 års ålder, och Anders dör senare samma år. Emma Sophia bor hos prästfamiljen i Söderfors från Vid 22 års ålder kommer hon att träffa den unge Lars Johan Östman, lärare i skolan i Söderfors. Ingenting är känt om huruvida det funnits någon annan kontakt mellan Emma Sophias släkt och Östman släkten. De bevarade breven från Mia nämner ingenting om moderns släkt. Lars Johan Östman Emma Sophia Åkerberg

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Släkten Thorelli under 1800-talet

Släkten Thorelli under 1800-talet Släkten Thorelli under 1800-talet Lars-Erik Thorelli Version 2008-03 Inledning På 1880-talet flyttade Hans Jönssons och Elna Andersdotters barn från Lund till Stockholm. Dessförinnan hade de tagit sig

Läs mer

Bild 3. Ihre kvarn c:a 1900

Bild 3. Ihre kvarn c:a 1900 Årsvis summering av Eriks liv ============================== 1902 John Erik föds 13/1 och döps 5/3. Dopet förrättas i Österåkers kyrka av komministern E.J. Östman. Faddrar var inspektor Lars Gottfrid Östman

Läs mer

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning

Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Borgeby C:3 1848-61 Döda 1848 i Borgeby Jan 9-23 Juli d 27 aug 3 Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning Torp.

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Tabell 1 Johan Wilhelm Ekedahl (4:588). Handlande. Född 13 feb 1828 i Ekelsjö, Bringetofta (F). Döpt 15 feb 1828. Flyttade 1842 från Ekelsjö, Bringetofta (F) till Malmbäck

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

Bild 3. Ihre kvarn c:a 1900

Bild 3. Ihre kvarn c:a 1900 Årsvis summering av Eriks liv ============================== 1902 John Erik föds 13/1 och döps 5/3. Dopet förrättas i Österåkers kyrka av komministern E.J. Östman. Faddrar var inspektor Lars Gottfrid Östman

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp BÅTSTORP Första gången Båtstorp nämns i skrift är på 1520-talet då det ingår i arvet efter Birgitta Tordsdotter (Bonde) i Smedby. Från början har det varit ett torp (=nyodling) och det mantalssattes ganska

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-13 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 8 Nils Oskar Gustafsson Födelsedatum: Födelseplats: 6 januari, 1865 Ekenäs, Målilla, Kalmar län Dödsdatum:

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-10-25 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 80 Gustaf Garström Födelsedatum: Födelseplats: 25 februari, 1778 Sundtorpet, Österåker, Stockholms

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län.

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län. Utskriftsdatum: 2009-11-08 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 46 Alexander Nyman Födelsedatum: Födelseplats: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län

Läs mer

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii

Johannes Larsson. Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård. Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson Torparsonen som blev timmerhandlare och den förste i släkten att äga Eklanda Ryttaregård Skrivet av Christer Gustavii Johannes Larsson föddes den 31 mars 1801 på torpet Blomanskog djupt

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm Kapitel VIII Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm 091019 Släktöversikt Av bevarade noteringar i kyrkböcker från 1700-talet går det att utläsa att skepparsläkten Norman från Torekov

Läs mer

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel

Läs mer

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I

2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1. Generation I 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Carl Leonard Olofsson. Född 1889-05-04 i Hertsånger, Nysätra (AC). Död 1944-11-02 i Ekeby (T). Flyttade 1922 från Hertsånger,

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

Åke Gösta Fredricsson ( )

Åke Gösta Fredricsson ( ) Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

Platser. Gävleborgs län, Ljusdal

Platser. Gävleborgs län, Ljusdal Platser Gävleborgs län, Ljusdal Sten Elis Abraham Olsson 1896-01-01 Husförhör, Anna Viktoria Lindgren 1) Anna Elisabet Olsson 1902-05-07 Födelse 2) Står i kyrkboken som oäkta eftersom föräldrarna gifte

Läs mer

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert

Per Erik Andersson, Lars Göran Andersson, L G Högberg Brita Ehlert Arne Här kommer en sammanfattning av det jag hittat i kyrkböckerna om Skräddaren Jonas Andersson hans hustru Stina Jönsdotter och deras ättlingar Fig 1, med tyngdpunkt på sonen Anders Jonssons, torparen

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm Utskriftsdatum: 2012-04-11 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 62 Axel (August) Wilhelm Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Anor till Släkten Pontén.

Anor till Släkten Pontén. Anor till Släkten Pontén. Bron vid Tolg. Den ombyggda brogården i bakgrunden. Bilden tagen 1947 av Ruben Pontén Petrus och Rebecca Ponténs förste son: Johan Pontén 1776-1857. Född i Dänningelanda. Studerade

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Sida 1 av 10 Botvidsbygdens Släktforskarförening Torpprojektet Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Torpet Stora Dalen återfinns

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

Gården nr Källa AI:10a Sid 54

Gården nr Källa AI:10a Sid 54 Gården nr 45 1782-1791 Källa AI:6a Sid 48 Mäst. Joh. Gustaf Lom f 1752 Jonas Forsberg f 1730. Död Hustr Cherstin Andersdr f 1736 Son. Jonas f 1773 Änk. Christina Hagman f 1703. Död Änk. Maja Lindström

Läs mer

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse.

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. 1 STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. NIKOLAI SOCKEN. 1734 1911. En gård från 1734-1833 GÅRD 1 och GÅRD 2 Från 1833 1940. ½ mantal vardera. 2 S:t Solö. 1734 1753. 1734 Pehr???-son h. Maria s. Pähr Pehrsson h

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

J A Lundins morfars släkt

J A Lundins morfars släkt 84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling

Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling Foö H 170 1 Ahlqvist Fredrik August Foö H 174 1 Johansson Emma Augusta Foö A 3 1 Inget namn angivet Sack Eva Gabriella Sack Johan Gabriel (John) Sack Louise Wilhelmina Foö A 4 1 Bennet Sack Charlotta Sack

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar Utskriftsdatum: 2011-03-30 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 125 Anna Charlotta Dahlström Födelsedatum: Födelseplats: 24 oktober, 1801 Karlskrona Amiralitetsförsamling,

Läs mer

Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010

Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010 Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010 Gården Oxnö finns kvar, men ligger numera på inhägnat område tillhörande Kronan, d.v.s. militärt område. Med ledning

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

- sidan 1-2010-02-13

<tonnquist.se> - sidan 1-2010-02-13 32 Från TOVIK till EKELSJÖ Nordväst om Tovik byggde Fredrik Lindberg Lindsbo för sig och sina syskon. Unnesläkten... 2 Tovik... - 3 - Gunilla Unnesdotter... - 3 - Måns Isberg... - 3 - Jonas Månsson...

Läs mer

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40

Källmaterial. Sveriges befolkning 1900. Gravvård: 40 Källmaterial Gravvård: 40 Jonas Holmgren, nämndeman, Signhildsbäck, f. 1841 d. 1911 Gift 1870 med Matilda Charlotta Nilsdotter, f. 1849 d. 1917 Barn Sofia Nikolina f. 1871 d. 1960 Jonas Oskar f. 1873 (Gravvård

Läs mer

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223 Gården nr 117 1886-1890 Källa AI:24a Sid 223 Eger J. E. Eriksson fr Eskilstuna Eriksson, Johan Erik, Eg. f 1841 8/1 Carlsdtr, Kristina, Hustru f 1841 14/4 Ericsson, Anna Sofia Dotter f 1865 24/2 * Ericsson,

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 28 april, 1873 Malmö Caroli, Malmöhus län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 28 april, 1873 Malmö Caroli, Malmöhus län Utskriftsdatum: 2012-04-11 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 Alma Sofia Charlotta Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 28 april, 1873 Malmö Caroli, Malmöhus län

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 16 april, 1797 Karlskrona

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 16 april, 1797 Karlskrona Utskriftsdatum: 2011-03-30 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Annummer: Förnamn: Efternamn: 124 Johan Magnus Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 16 april, 1797 Karlskrona Dödsdatum: Dödsplats:

Läs mer

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening

Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik västra, ½ mtl Den tidigaste absolut säkra noteringen från Askvik västra finner jag i födelse/dop-boken 1736.

Läs mer

Soldater vid Åstorp soldattorp, ST 1052 i Näshulta socken

Soldater vid Åstorp soldattorp, ST 1052 i Näshulta socken Soldater vid Åstorp soldattorp, ST 1052 i Näshulta socken 1 (14) Innehåll Axel Otto Brostedt...4 Anders (Wiberg) /Jernberg (Ersson)...5 Samuel Jernberg (Samuelsson)...6 Gustaf Adolf Kruse...7 Karl Anders

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

HARALD LARSSONS ANOR

HARALD LARSSONS ANOR HARALD LARSSONS ANOR Generation I 1:1 Proband Harald Larsson, f. 1888-01-21 i Landskrona, d. 1975-11-19 i Stockholm (Hässelby). Möbel- och inredningsarkitekt. Gift 1920-05- 21 Mary Charlotta Hållenius,

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Egna minnen och uppgifter från internet och berättelser. Sammanställt av Håkan Hultman Våren 2010 Mangårdsbyggnaden på Stora Halängen 1906 Byggd på 1870-talet

Läs mer

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Hemmansägare Nils Pehrsson Öhlen (Född 15/8, 1826 i Östanå. Död 21/12, 1887) Brita Christina Andersdotter (Född 3/11, 1833 i Överkovland. Död 1/12, 1912)

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2014-05-31 Anor från Sörmland Sida 1 Proband Axel Gustaf Abraham Torssander. Kyrkoherde i Vårdinge. Född 1843 i Östra Vingåker (D). Gift 1872 i Sättersta (D) med Nanna Maria Charlotta Lundberg. (Född 1849

Läs mer

Systrarna på torpet Kajsalyckan

Systrarna på torpet Kajsalyckan Systrarna på torpet Kajsalyckan Av Eva Johansson Kajsa Johansdotter har gett namn åt torpet Kajsalyckan i Östergöl. Torpet Kajsalyckan i Östergöl i Älmeboda socken har fått sitt namn efter Kajsa Johansdotter.

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT

HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT ARKIVUPPGIFTER ANNA GUSTAFVA HINTZE HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT FÖRÄLDRAR TILL DOROTHEA MARGRETA JACOBINA MALMSTEDT 0 ARKIVUPPGIFTER - ANNA GUSTAFVA HINTZE HANSKMAKARE JÖNS PETTER MALMSTEDT 0 1 ARKIVUPPGIFTER

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: Föräldrar Utskriftsdatum: 2010-01-16 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 95 Lena (Olena) Jönsdotter Födelsedatum: Födelseplats: 6 januari, 1803 Gunnebo, Fässberg, Göteborgs

Läs mer

Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt

Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt Linköping 2010-12-12 1 Fagerstedtgrenen - Isak Peter Nilsson Fagerstedt Det var mitt efternamn som gjorde att jag påbörjade min släktforskning år 1994. Från flera håll hade jag hört att namnet Fagerstedt

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Sven Mauritz Berlin

Sven Mauritz Berlin Sven Mauritz Berlin 1878-1951 Han föddes 19/11 1878 i Levalunda Edestad i Blekinge, och dog 11/5 1951 i Värnamo. Föräldrarna var: Skattebonden Carl Axel Berlin i Levalunda, född 2/3 1835 i Binga, död 22/3

Läs mer

Anfäder Hildur Maria Jonsson

Anfäder Hildur Maria Jonsson Anfäder Hildur Maria Jonsson Hildur Maria Jonsson. Född 1895-03-04 Nordmaling (AC) 1). Död 1967-10-26 Vadstena (E) 1). Far: I:1 Lars Daniel Jonsson. Mor: I:2 Augusta Eriksdotter. Äktenskap med Oskar Herman

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

Bild 2. Eva, Bertil, Hjalmar och Karin

Bild 2. Eva, Bertil, Hjalmar och Karin Årsvis summering av Karins liv ============================== 1903 Karin Hildegard Steinwall föds 19/6 och döps 2/7. Dopet förrättas i Norsjö kyrka av kyrkoherden J.W. Söderström. Faddrar var klockaren

Läs mer

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg.

Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken Viken är ett fiskeläge beläget strax söder om Lerberget och norr om Domsten och Helsingborg. Viken ligger på ett naturligt näs. Befolkningen i Viken levde av jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Gatunät

Läs mer