LANDSARKIVETS I UPPSALA SMÅSKRIFTSERIE NR 6. Rättens källor. Rättsligt material på Landsarkivet. Linda Oja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSARKIVETS I UPPSALA SMÅSKRIFTSERIE NR 6. Rättens källor. Rättsligt material på Landsarkivet. Linda Oja"

Transkript

1 LANDSARKIVETS I UPPSALA SMÅSKRIFTSERIE NR 6 Rättens källor Rättsligt material på Landsarkivet Linda Oja Andra upplagan, nätversion, 2008 (första upplagan 2006)

2 Innehåll En vårdag i Malung Ett rikt material... 3 Alla dessa domstolar... 4 Den administrativa indelningen... 5 Världsliga instanser... 6 Kyrkliga instanser Bestånd och tillgänglighet En mångfald av ärenden Brottmål Civila mål och ärenden Administrativa ärenden Inte bara protokoll Olika slags protokoll Inneliggande handlingar Saköreslängder och stämningslistor Bouppteckningar och konkursakter Svea hovrätts utslag Att hitta sin nål i höstacken sökvägar Att gå vidare till nya höstackar andra arkiv Den redigerade verkligheten källkritik Läs vidare! Register

3 En vårdag i Malung 1714 Den tionde mars 1714 samlades man i länsmansgården i Malung för att hålla ting. En av de som deltog var den värmländske drängen Jöns Joensson en ung man som verkar ha varit svår på kvinnor. Redan några år tidigare hade han bestraffats för att han legat med en kvinna utan att vara gift med henne, och nu var det dags igen. Den här gången var det Annika Olofsdotter från Malung som Jöns haft ihop det med. Hon berättade att Jöns lovat henne äktenskap eljest skall hon icke hava samtyckt till dess okyska begäran att råda henne med barn. Så småningom erkände Jöns att detta stämde och sade också att han ville hålla sitt löfte. Inför rätta tog nu Jöns och Annika varandra i hand för att befästa överenskommelsen och domstolen befriade dem från straff eftersom de skulle bli man och hustru. Senare samma dag ställde sig en bedrövad man inför tinget. Nils Andersson berättade att hans hustru Anna Olofsdotter begått självmord den gångna natten. Under den följande rättegången framkom det att hustru Anna lidit av sjukdom och värk i två års tid och bett till Gud att få dö och slippa smärtan. Kvällen innan hade hon haft ont i bröstet och Nils hade givit henne sin pipa att röka till lindring. När han vaknade på morgonen låg hustrun inte kvar i sängen utan han fann henne död i en annan stuga. Hade hon haft fel på förståndet? undrade man från häradsrättens sida. Nils svarade att hon sedan vintern varit ovanligt rädd och orolig och inte vågat vara ensam utan alltid följt med honom. Rätten ansåg inte att Anna verkade ha varit sinnessvag utan såg henne som fullt ansvarig för sina handlingar. Eftersom självmord var brottsligt gick hon miste om en hederlig begravning och skulle istället grävas ned i skogen av bödeln. Ärendet granskades av hovrätten som dock inte mildrade domen utan fastställde den. Ett tredje mål vid tinget handlade om kaplanen (hjälpprästen) i socknen, herr Sundius, som skaffade sig extrainkomster genom att sälja öl och brännvin vid kyrkan om sön- och helgdagarna. Detta var uttryckligen förbjudet och två uppsyningsmän, som hade till uppgift att vaka över ordningen bland sina grannar, hade flera gånger förmanat kaplanen att upphöra med utskänkningen. Herr Sundius hade svarat att han själv är uppsyn[ing]sman uti sitt hus, varföre han ej behöver några andra. Även nu inför tinget försvarade han sig och menade att det inte var förbjudet att sälja brännvin såvida det inte ledde till dåligt uppförande. Domstolen bortsåg dock från detta argument och dömde både kaplanen och hans kunder till böter. I domslutet betonas att det är oförenligt med god andakt att supa innan man går i kyrkan, och att kaplanen borde vara ett föredöme för sockenborna istället för deras krögare. Ett rikt material Som framgår av dessa tingsärenden från Stora nordiska krigets tid kan domstolsprotokoll vara ett mycket innehållsrikt material. Vi får inblickar i enskilda människors levnadsöden och sociala relationer. Vi ser det äldre paret som röker tillsammans om kvällen hustrun som plågas 3

4 och mannen som försöker hjälpa. Vi ser det unga paret som offentligen tar varandra i hand och lovar att göra barnet i magen till äkta. Vi hör kaplanen hetsigt avfärda klagomålen över hans krogverksamhet och försvara sin rätt till förtjänst. Det är stilla vardagsliv och tillspetsad dramatik om vartannat. Att rättsmaterialet i våra arkiv ofta är givande är ingen nyhet för vare sig släktforskare, hembygdsforskare eller akademiska forskare. Samtidigt rör det sig om material som många gånger är svårtillgängligt omfattande, svårläst, svårtolkat och utan sökredskap. Det finns också handlingar från ett mycket stort antal olika instanser som kan vara svåra att hålla reda på. En vägledning är därför på sin plats. I den här skriften ges en kortfattad presentation av de typer av rättsligt material som finns på Landsarkivet i Uppsala. Här kan man läsa om de olika domstolarna, vilka människor som brukade delta i de rättsliga förhandlingarna och vilka typer av ärenden de olika instanserna behandlade. Med andra ord ges här en introduktion till de sammanhang som de bevarade rättsliga handlingarna på landsarkivet tillkom i. Denna kunskap kan man ha god nytta av både när man vill söka information i de rättsliga arkiven och när man sedan ska tolka de uppgifter man funnit. Skriftens syfte är också att inspirera till mer forskning i rättsliga källor, även andra handlingar än de redan flitigt utnyttjade domböckerna från häradsrätterna. Jag vill exempelvis slå ett slag för protokollen från kyrkoråd, domkapitel och lagmansting, liksom för inlagor från rättegångarnas parter och förhörsprotokollen på länsstyrelsernas arkiv. Här ges också tips om hur man kan bära sig åt för att hitta det man är intresserad av och vad man kan förvänta sig att finna för information i olika typer av handlingar. Distriktet för Landsarkivet i Uppsala omfattar fem län: Västmanlands, Dalarnas, Örebro, Uppsala och Södermanlands. Det är alltså från detta område som de rättsliga handlingarna på landsarkivet stammar. Tidsmässigt behandlar skriften tiden fram till tingsrättsreformen som trädde i kraft När det gäller exempel ur materialet ligger dock tyngdpunkten på och 1700-talet. Alla dessa domstolar Instanserna som skötte rättsliga angelägenheter var många: världsliga och kyrkliga, vissa för landsbygden och andra för städerna, över- och underordnade instanser och en rad specialdomstolar. Här redovisas bara sådana instanser som är representerade på Landsarkivet i Uppsala. På exempelvis Riksarkivet, Krigsarkivet, universitetens arkiv och andra landsarkiv finns rättsligt material efter ytterligare typer av instanser. De olika domstolarna hade i princip olika uppgifter och inriktningar men i praktiken kunde gränserna vara oklara och även helt enkelt överskridas. Exempelvis kunde religiösa brott som arbete på helgdagar och busliv i kyrkan, liksom konflikter inom familjen och sexu- 4

5 albrott, tas upp i såväl kyrkliga som världsliga instanser. För den som är intresserad av sådana ämnen kan det därför vara lönt att söka i flera domstolars arkiv. Ett enskilt ärende kunde också vandra mellan olika instanser. Det kunde remitteras från en domstol till en annan, överklagas till en högre instans eller rutinmässigt gå vidare uppåt i den rättsliga hierarkin. För att få en helhetsbild av ett sådant ärende måste man gå till flera instansers arkiv. Ett exempel är anklagelserna om magiska konster som 1737 riktades mot änkan Margareta Olofsdotter från Kumla socken i Västmanlands län. Hennes granne angav henne först vid kyrkorådet, där man hörde både parter och vittnen innan man kom fram till att saken var för allvarlig för att avgöras av kyrkorådet. Fallet remitterades vidare till den aktuella världsliga domstolen, Övertjurbo häradsrätt, där målet behandlades och slutade med att både Margareta och en annan kvinna dömdes till böter. I enlighet med lagen, som krävde att domar i den här typen av ärenden granskades av Svea hovrätt, skickades ärendet vidare till Stockholm. Det hela slutade med att hovrätten sänkte bötesbeloppet. För att få grepp om turerna i ärendet måste man alltså in i tre olika arkiv: Kumla kyrkoarkiv där kyrkorådets protokoll finns, Övertjurbo häradsrätts arkiv och Västmanlands länsstyrelses arkiv där Svea hovrätts utslag bevaras. Den administrativa indelningen Om man är ute efter information om en specifik plats är det viktigt att ta reda på vilka juridiska, kyrkliga och administrativa enheter platsen tillhörde. Först då vet man i vilka instansers arkiv man ska leta. Rättsligt var landsbygden indelad i härader, tingslag, domsagor och lagsagor. Ett tingslag var det område som höll ting tillsammans och ofta utgjordes tingslaget av ett härad. Man hade med andra ord gemensam häradsrätt. Språkbruket kunde variera. I Dalarna användes inte ordet härad utan bara tingslag. I Upplands skärgård hette det skeppslag och i Bergslagen ofta bergslag. När det gäller Dalarna kunde samma instans, åtminstone under och 1700-talet, omväxlande kallas häradsrätt och tingsrätt. En domsaga var det distrikt, bestående av ett eller flera härader, som lydde under en häradshövding. Lagsagorna, som brukade omfatta ett län, utgjorde det område som lydde under en lagman. Varje stad utgjorde ett eget rättsligt område med en rådhusrätt och ibland även en kämnärsrätt. Kyrkligt sett var hela landet indelat i socknar (församlingar), prostkontrakt och stift. Dessutom kan det vara bra att känna till vilket län som den aktuella orten tillhörde. Förteckningarna över häradsrätternas arkiv är exempelvis sorterade efter län. För att snabbt ta reda på vilket län, härad, stift och så vidare den aktuella byn eller socknen tillhörde och hur detta ändrades över tid kan man söka i Karl-Gustaf Anderssons Indelningsregister. Kyrklig, administrativ, judiciell, kommunal och militär indelning inom Uppsala landsarkivdistrikt uppdelat länsvis och tillgängligt i forskarexpeditionen 5

6 C. M. Rosenbergs Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, finns både i bokform och som sökbar databas, tillgängligt i forskarexpeditionen Jan Eric Almquists Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Torsten Lagerstedts Den civila lokalförvaltningens gränser Kameral redovisning, areell beteckning och gränsförändring, Stockholm 1973 Även själva arkivförteckningarna innehåller många gånger goda översikter och utredningar av var gränserna gått och hur indelningarna ändrats. För den som studerar Uppland kan det vara bra att känna till att gränserna mellan Uppsala län och Stockholms län ändrats under historiens gång. Det finns sålunda områden som först tillhört Uppsala län men sedan kommit att tillhöra Stockholms län och tvärtom. Finner du inte material från ett sådant tvetydigt område på landsarkivet kan det bero på att det istället finns på Stockholms stadsarkiv. Vänd dig till personalen i forskarexpeditionen för närmare upplysningar. Världsliga instanser häradsrätt (land) häradsrätt (land) häradsrätt (land) häradsrätt (land) tingsrätt kämnärsrätt (stad) kämnärsrätt (stad) rådhusrätt (stad) rådhusrätt (stad) rådhusrätt (stad) rådhusrätt (stad) lagmansrätt lagmansrätt hovrätt hovrätt hovrätt hovrätt hovrätt justitierevision justitierevision Högsta domstolen Högsta domstolen Högsta domstolen De viktigaste världsliga domstolarna under tre sekler På den världsliga sidan utgjorde häradsrätterna, kämnärsrätterna och rådhusrätterna grunden i rättssystemet. Här behandlades både rent rättsliga och administrativa ärenden. Häradsrätterna fanns på landsbygden medan kämnärsrätterna och rådhusrätterna (även kallade rådstugueller rådstuvurätter) fanns i städerna. Kämnärsrätterna var underordnade rådhusrätterna och fanns endast i de större städerna. De hade till uppgift att avgöra mindre allvarliga brottmål och tvister och de avskaffades Under 1900-talet avskaffades rådhusrätterna i ett flertal städer som istället lades under en häradsrätt. Ett tidigt exempel inom landsarkivets distrikt är Arboga som från och med 1939 hörde till Västmanlands västra domsagas häradsrätt. Man skapade heller inga nya rådhusrätter utan nybildade städer fick ligga kvar under häradsrätten. Härads- och rådhusrätterna upphörde 6

7 1971 då de överallt ersattes av tingsrätter. I samband med denna reform minskades också antalet domstolar genom sammanslagningar. Under största delen av 1600-talet var det adliga häradshövdingar som formellt hade ansvaret för häradsrätternas verksamhet. I praktiken lejde de emellertid ut arbetet åt en lagläsare som tillsammans med de tolv bönderna i nämnden rannsakade och dömde. År 1680 förändrades detta genom påbud om att häradshövdingarna skulle bo i sina härader och utföra arbetet själva. Vid tingen närvarade fogdarna (befallningsmännen) för att bevaka kronans intressen och de biträddes av länsmännen. Länsman skulle även fungera som åklagare när det gällde grova brott som ingen annan tog upp. Genom nämnden hade lekmän inflytande över häradsrätterna. På 1820-talet bestämdes att nämndemännen skulle väljas på sockenstämman. Tidigare hade de tillsatts av häradsrätterna själva, ofta utan att vi riktigt vet på vilket sätt detta gick till. På 1870-talet fick ännu fler möjlighet att påverka nämndens sammansättning genom att nämndemännen började väljas av alla de röstberättigade i en kommun. Med partiväsendets genombrott under 1900-talet kom nämndemännen att tillsättas den politiska vägen. Rådhusrättens arbete leddes av en borgmästare som satt ordförande. Han dömde tillsammans med rådmännen som rekryterades bland stadens borgare. Den som skrev protokollen kallades stadsskrivare eller stadsnotarie. Under 1600-talets andra hälft fick statsmakten genom landshövdingarna allt större inflytande över tillsättandet av såväl borgmästare som rådmän och stadsskrivare. Under denna period började också stadsfiskaler fungera som offentliga åklagare. Kämnärsrättens ledamöter, kämnärerna, var ett par av stadens borgare. Till hjälp med protokollen kunde de ha en kämnärsskrivare. År 1948 infördes en ny rättegångsbalk som innebar förändringar i rådhusrätternas sammansättning. I häradsrätterna skulle även fortsättningsvis häradshövding och nämnd döma. I rådhusrätterna behandlades nu brottmål och tvistemål på olika sätt. Brottmålen dömdes av en domare och nämnden medan tvistemålen avgjordes av tre domare tillsammans. Fram till 1736, då den riksomfattande 1734 års lag trädde i kraft, hade man olika lagar för stad och landsbygd Magnus Erikssons stadslag respektive Kristoffers landslag. När det fanns behov kunde de äldre landskapslagarna användas som komplement. Dessutom gällde en lång rad olika förordningar, stadgor, kungliga brev, riksdagsbeslut och liknande. Ibland fick sedvänja eller prejudikat vägleda domarna. Även bibeln användes i vissa fall som lagbok. År 1864 kom en ny strafflag som ersatte viktiga delar av 1734 års lag. Lagstiftningen förändrades också allt eftersom genom nya bestämmelser som ogiltigförklarade, ersatte eller kompletterade de tidigare. Några exempel är införandet av lika arvsrätt för kvinnor och män 1845, avskaffandet av dödsstraffet i fredstid 1921 och den nya jordabalken som kom Den överordnade instansen till alla dessa så kallade underrätter var från och med 1614 Svea hovrätt i Stockholm. Hit kunde både tvister och brottmål överklagas och dessutom granskade hovrätten domar i många svåra brott innan domarna fick verkställas. Detta gällde 7

8 brott belagda med dödsstraff och så kallade högmålsbrott, vilket omfattade särskilt grova brott som mord, trolldom och förräderi. Ett tragiskt exempel kommer från Sjuhundra härad i Uppland. * Den tredje augusti 1699 skedde ett brutalt mord på en liten flicka, den sjuåriga Maria. Flickan hade oturen att finnas till hands när kokerskan Helena Apelrot hade bestämt sig för att hon skulle ta sitt liv. Denna Helena hade övergivits av sin trolovade och tyckte inte längre att livet var värt att leva. Hon blev visserligen övertalad att inte begå självmord men bestämde sig då istället för att begå mord för att få bli avrättad. Den typen av mord var inte alldeles ovanliga under och 1700-talet. Enligt den tidens religiösa synsätt var självmord en så grov synd att den som tog livet av sig hade evig förtappelse att vänta. Att mörda någon blev då en utväg; förövaren blev avrättad, sonade sitt brott och blev förlåten av Gud. Barn valdes ofta som mordoffer eftersom man kunde utgå från att de på grund av sin oskuld genast skulle komma till himlen. Dessutom var de lättare att döda än vuxna. Detta hjärtslitande mål rannsakades först inför häradsrätten i Sjuhundra, där Helena dömdes till döden. Därefter gick ärendet vidare till hovrätten och inte heller där ansåg man att Helenas liv kunde skonas. Hon, som försåtligt hade lurat med sig lilla Maria och lockat flickan att lägga huvudet i sitt knä så att hon lätt kunde mörda henne, dömdes den femte september att först halshuggas och därefter brännas på bål. Nu blev Helena Apelrot precis som hon önskat dömd till döden och avrättad. Inte sällan mildrades dock underrätternas domar av hovrätten, så kallad leuteration. De underordnade domstolarna var skyldiga att döma efter lagens bokstav som ofta var sträng, medan hovrätten hade rätt att ta hänsyn till förmildrande omständigheter och lindra straffet. Detta skedde med Börje Olsson och Maria Persdotter som 1708 alstrat barn ihop. De var visserligen gifta men inte med varandra och följaktligen hade de gjort sig skyldiga till ett grovt äktenskapsbrott. För detta dömdes de till döden av Oppunda häradsrätt i Södermanlands län. Hovrätten och Kungl. Maj:t beslutade dock att Börje och Maria skulle få behålla livet och istället böta som för enkelt hor. Det betraktades som en förmildrande omständighet att Marias man, som var soldat, dagen efter vigseln hade begivit sig ut i kriget och att hon på länge inte hört av honom. Tvister kunde överklagas till lagmanstingen (lagmansrätterna). Det kunde röra sig om många olika typer av tvister. Vid lagmanstinget i Örebro 1795 tog man upp följande slags tvister från Kumla härad: tvister om arv, om testamente, om rättegångskostnader, om gärdesgårdar, om jordägande, om en redogörelse (antagligen ekonomisk), om pantsättning och om ett dike. Från lagmanstinget kunde tvisterna sedan överklagas vidare till hovrätten. Lagmanstingen leddes av lagmän, i regel adelsmän. Före 1680 överlät de ofta sysslan till vikarier, un- * Domböckerna från Sjuhundra härad, som numera ligger i Stockholms län, finns inte på Landsarkivet i Uppsala utan på Stockholms stadsarkiv. På Landsarkivet i Uppsala finns däremot hovrättens brev om ärendet, adresserat till landshövdingen i Uppsala län som häradet då tillhörde. 8

9 derlagmän, men från detta år måste de själva sköta arbetet. Allmogen deltog också i dömandet genom en lagmansnämnd. Hur ofta lagmansting hölls varierade över tid det kunde vara varje, vartannat eller vart tredje år. Också hur stort område tinget omfattade varierade men det vanliga var att man samlade flera härader åt gången. År 1668 bestämdes att lagmansting skulle hållas med hela lagsagan och detta fortsatte gälla tills lagmanstingen avskaffades Det material som finns bevarat på landsarkivet stammar främst från och 1800-talet. Dessutom hade många grupper i samhället rätt att rannsaka och döma sina egna medlemmar och underlydande. Detta gällde exempelvis skrån, universitet och militära regementen. På landsarkivet bevaras handlingar från gruvting (eller gruvrätt) och bergsting (eller bergstingsrätt), vilka fram till 1851 var bergsnäringens egna domstolar. Här tog man upp ärenden som gällde administration och rättskipning på bruk, i gruvor och i hyttor, exempelvis Sala silvergruva, Falu koppargruva * och de olika bergslagen. De brott som behandlades var i regel lindriga. Det kunde exempelvis röra sig om gruvarbetare som slarvat i arbetet eller smitit ifrån utan lov. Överordnad instans för dessa domstolar var från år 1637 Bergskollegium. Vissa städer, bland andra Uppsala, hade accisrätter som sysslade med ärenden rörande avgifter och tullar. Accisrätterna upphörde En annan typ av specialdomstolar i vissa städer var hallrätterna som existerade mellan 1739 och Här avhandlades ärenden rörande manufaktur och fabriker. Både stad och landsbygd fick 1827 ägodelningsrätter som skötte frågor gällande jordskifte, ägodelning och liknande. Landshövdingen hade ansvar för att domstolarnas domar verkställdes. Han kunde också själv avgöra en del ärenden, till exempel mindre komplicerade tvister och så kallade politi- och hushållsärenden. De sistnämnda gällde allmänna ordningsfrågor och befrämjande av ekonomi och kommunikationer, exempelvis vägar och skogsvård. Utöver detta kunde landshövdingen rannsaka vissa ärenden som tagits upp i den kyrkliga rättskipningen. Även material efter landshövdingarna kan alltså vara mödan värt att titta på, om man är intresserad av dessa typer av ärenden. Handlingarna i fråga finns i länsstyrelsernas arkiv och man kan till exempel leta i registraturet som består av avskrifter av landshövdingens ämbetsskrivelser, eller i serier med utslag och resolutioner. Instans Verksamhetsperiod gruvting/gruvrätt 1851 bergsting/bergstingsrätt 1851 accisrätt hallrätt ägodelningsrätt 1827 De viktigaste specialdomstolarna * Arkiven efter instanserna vid Falu koppargruva finns dock inte på landsarkivet utan på Arkivcentrum Dalarna. 9

10 Kyrkliga instanser På den kyrkliga sidan fanns det sockenstämmor, kyrkoråd och domkapitel. Sockenstämmor och kyrkoråd var instanser på sockennivå och domkapitlen på stiftsnivå. En mellannivå utgjordes av prostkontrakten och även prostarna hade uppgifter inom konflikthantering och rättskipning. De kunde exempelvis medla mellan bråkande makar och utdela varningar och bestraffningar. Detta skedde både i samband med prostvisitationerna och i prostgården. Vid sockenstämmorna, där både sockenbor och prästerskap deltog, behandlades administrativa ärenden och frågor om kyrkotukt. Det kunde exempelvis handla om olämpligt beteende i kyrkan, osämja mellan grannar och stöld. Kyrkotuktsfrågor kom under 1700-talet allt mer att tas upp inför kyrkorådet som bestod av det lokala prästerskapet och ett antal utvalda sockenbor. Efter 1817 kom kyrkorådet att i stor utsträckning förbereda och verkställa sockenstämmans beslut och båda instanserna kom allt mer att ägna sig åt icke-kyrkliga ärenden. Sockenstämman avskaffades genom 1862 års kommunallagar då också socknens rätt att bestraffa i det närmaste försvann. Fortfarande skulle kyrkorådet dock ta upp frågor som gällde exempelvis gudstjänstskolk, spridande av vilseförande läror, oenighet mellan äkta makar och olydnad mot föräldrar. Man skulle försöka påverka genom förmaningar men hade också rätt att kalla berörda personer inför kyrkorådet och så sent som i början av 1900-talet döma ut böter. Med 1930 års lag om församlingsstyrelse försvagades kyrkorådets befogenheter på kyrkotuktens område ytterligare. Nu fick man enbart förmana och förlorade rätten att kalla in någon. Domkapitlen hade rätt att rannsaka och döma fall som gällde trolovningar och äktenskap, prästers ämbetsförseelser och religiösa frågor. Särskilt under 1600-talet kunde domkapitlen behandla en lång rad olika förseelser. Det kunde exempelvis gälla besök hos kloka gummor, vägran att underkasta sig kyrkliga straff, otillåtna sexuella relationer och slagsmål under gudstjänsten. Biskoparna, som ledde domkapitlen, besökte mer eller mindre regelbundet församlingarna i stiftet och även vid dessa visitationer kunde allehanda kyrkotuktsärenden avhandlas. I och med 1734 års lag övergick skilsmässoärendena till den världsliga rättvisan (härads- respektive rådhusrätterna) men det var även fortsättningsvis domkapitlen som utfärdade skiljobrev, alltså bevis på att äktenskapet eller trolovningen upplösts. Först genom 1915 års äktenskapslagstiftning flyttades skilsmässorna i sin helhet över till världslig domstol och domkapitlens skyldighet att utfärda skiljobrev upphörde. Precis som den världsliga rättskipningen hade den kyrkliga en lång rad olika bestämmelser att arbeta efter. Länge utgjorde 1571 års kyrkoordning ett slags grundstomme. Den innehöll dock inte särskilt många konkreta föreskrifter så stiften formulerade egna bestämmelser rörande bland annat kyrkotukten. En rikstäckande kyrkolag kom 1686 och året därpå 10

11 följde några viktiga förordningar om bland annat svordomar, sabbatsbrott och gränserna för den kyrkliga rättskipningen. Bestånd och tillgänglighet Det rättsliga materialet på landsarkivet är så omfattande och finns i så många olika arkiv att någon egentlig redogörelse för beståndet inte kan ges här. Läsaren hänvisas istället till respektive förteckning. Några allmänna förhållanden ska dock lyftas fram. I allmänhet har landsarkivet domböcker från häradsrätter och rådhusrätter åtminstone till och med I flera fall finns domböcker till och med 1970, för några domstolar ännu senare. Det kyrkokommunala materialet, dit sockenstämmo- och kyrkorådsprotokollen hör, är i skrivande stund levererat från ungefär hälften av församlingarna. Enligt planerna ska allt vara levererat vid utgången av år För äldre tid (ungefär till mitten av 1800-talet) är stora delar av härads-, rådhus- och kämnärsrätternas arkiv tillgängliga på mikrokort i landsarkivets forskarsal. Det gäller domböcker, småprotokoll, bouppteckningar med mera. För många församlingar finns sockenstämmoprotokollen på mikrokort. Det gäller oftast de äldre protokollen från och talet. I vissa fall är också visitationsprotokoll tillgängliga på detta sätt. Mikrokorten med sockenstämmo- och visitationsprotokoll finns i kyrkoarkivens kortlådor i forskarsalen. När materialet inte finns mikrofilmat får man istället studera originalhandlingarna. För merparten av de världsliga domstolarnas handlingar finns inga begränsningar att ta del av materialet. Endast för akter och inkomna handlingar kan det vara aktuellt med sekretess, och då i högst 70 år. Inte heller de kyrkliga instansernas protokoll omfattas allmänt av några begränsningar. En mångfald av ärenden Brottmål De ärenden som behandlades av de världsliga och kyrkliga instanserna var av många olika slag. En kategori är brottmålen. Här finner man många ärenden som vi känner igen från vår egen tids rättskipning, till exempel stöld, misshandel, åverkan, våldtäkt, bedrägeri, förtal, skattebrott och mord. Andra mål rör sig om saker som inte brukar behandlas i domstolarna idag. Det gäller exempelvis brott mot kyrkan och religionen sådant som sabbatsbrott (arbete på helgdag), störande av gudstjänsten, svärande, skolk från husförhör och öppet ifrågasättande av den rådande kristna läran. Ett exempel på religiösa brott är de anklagelser som i början av 1740-talet riktades mot Jacob Gripenstedt och hans hustru Ulrica Funck. De hade tagit till sig religiösa tankar som inte gick ihop med statskyrkans trossatser och beskylldes för att ha vägrat låta döpa sina barn och för att ha hållit sig borta från både gudstjänster och nattvard. Saken behandlades av både 11

12 domkapitlet och hovrätten och slutade med ett beslut om att paret och deras husjungfru Christina skulle undervisas av prästerskapet. Ett annat religiöst brott gjorde sig den västmanländske drängen Johan Johansson skyldig till när han på skoj uttalade en del av kyrkans vigselceremoni över ett par andra ungdomar. För denna låtsasvigsel ute på en äng dömde hovrätten 1767 honom till dryga böter eller, om han inte kunde betala, till fängelse på vatten och bröd. Johan ansågs ha missbrukat Guds namn. Glåpord, smädelser och hånfulla yttranden behandlades förhållandevis ofta inför rätta. Särskilt allvarligt ansågs det om någon kränkt sina föräldrar eller svärföräldrar, eftersom det stred mot det fjärde budet. Så dömdes eldsvaktaren vid Gimo bruk, Johan Persson 1741 till dryga böter för att ha varit oförskämd mot sina svärföräldrar. Kunde han inte betala böterna skulle han istället slita spö. Dessutom skulle han offentligen be svärföräldrarna om ursäkt. Denne Johan hade bland annat hävt ur sig att svärmodern gick så krokigt att nosen rättnu hänger ned i golvet på henne. Ytterligare en typ av ärenden som inte brukar bedömas rättsligt idag, men som förekommer ofta i äldre domböcker, är sexuella relationer mellan personer som inte var gifta med varandra. Olika typer av förbjudna sexuella relationer benämndes på olika sätt: enkelt hor när en av parterna var gift, dubbelt hor när parterna var gifta på varsitt håll och lägersmål eller lönskaläge när parterna var ogifta. Civila mål och ärenden En andra kategori är civila mål. Hit hör tvister om lös och fast egendom liksom mål rörande skulder och arv samt tvister mellan tjänstefolk och husbondefolk, mellan soldater och bönderna som försörjde dem och makar emellan. Till civilmålen hör också ansökningar om skattesänkning och en rad tillkännagivanden och registreringar av bland annat försäljning av fast egendom (så kallade uppbud), testamenten och pantbrev. Även godkännande av undantagskontrakt räknas hit. Sådana kontrakt ingicks när en gammal person ville överlåta sin egendom åt yngre släktingar eller andra mot att bli omhändertagen. Detta gjorde bland andra den gamle, blinde Anders Nilsson från Älvdalen år Han lät sig tas omhand av barnen av den senare kullen uppenbarligen hade han barn med minst två kvinnor och för det fick de all hans egendom. Eftersom barnen av den förra kullen gick med på detta godkändes arrangemanget av tinget. Också förhållandet mellan pigor och drängar å den ena sidan och deras matmödrar och husbönder å den andra krävde ibland rättsliga ingripanden. Konflikterna gällde för det mesta det ekonomiska: tjänstefolket klagade över lön som de blivit lovade men inte fått och husbondefolket protesterade mot pigor och drängar som lämnat tjänsten och tagit städselpengarna (en summa som de fick då de anställdes) med sig. Ibland kunde problem uppstå när någon var väldigt eftertraktad som tjänstehjon. Så var det med pigan Britta Svensdotter från Askers härad i Örebro län, som 1685 blev stämd till tinget. Britta hade tagit tjänst i ett hushåll och fått 12

13 städselpengarna men inte blivit ivägsläppt av sin föregående matmor. På den förra matmoderns anmodan hade Britta försökt återlämna pengarna men det hade den nya matmodern inte gått med på. Äktenskapsärendena är en typ av civilmål som kan ge många intressanta upplysningar om både enskilda människors liv och vardagens strukturer, könsmönster, sexualitet och känslor. De kunde gälla makar som ville skiljas, trolovade som brutit sitt äktenskapslöfte och par som ville gifta sig men inte visste om de fick, till exempel på grund av släktskap. De kunde också handla om övergivna makar, försvunna makar och makar som var djupt missnöjda med varandra, på grund av exempelvis osämja, dryckenskap, otrohet eller dåliga arbetsprestationer. Dessa ärenden behandlades ofta till en början i kyrkorådet och lyckades man där inte åstadkomma en lösning kunde saken hänvisas vidare till domkapitlet eller (från 1736) häradsrespektive rådhusrätten. Från och med 1948 började vissa typer av civilmål de som inte utgjorde tvister att benämnas ärenden. Hit hörde exempelvis adoptioner och bodelningar. Administrativa ärenden En tredje kategori är administrativa ärenden av olika slag administration av både lokalsamhällenas självförvaltning och av förhållandet mellan överhet och undersåtar. Hit räknas sådant som uppläsande av överhetens plakat och förordningar, fattigvård, skolfrågor, granskning av offentliga räkenskaper samt bygge och underhåll av gemensam egendom såsom kyrkor, prästgårdar, vägar och broar. Från Nora i Örebro län kan några exempel hämtas: I januari 1757 tog kyrkorådet upp frågan om lön till en plåtslagargesäll för de drakhuvuden han tillverkat på kyrkans takränna och fyra månader senare avhandlades vilka åtgärder man kunde vidta för att göra kyrkan mindre dragig. I mars 1758 behandlade sockenstämman frågan om inköp av mediciner till socknen och i november samma år diskuterade kyrkorådet hur två fattiga, utomäktenskapligt födda pojkar skulle försörjas. Inte bara protokoll Olika slags protokoll Protokollen från de olika instansernas rättegångar, stämmor och andra möten är förstås ett material som kan vara mycket givande. Domböcker är en vanlig benämning på protokollvolymerna från dömande instanser. Protokollen finns nästan alltid under huvudavdelning A som står först i arkivförteckningen. I kyrkoarkiven, där sockenstämmo-, kyrkoråds- och visitationsprotokollen finns ser det dock annorlunda ut. Sockenstämmo- och kyrkorådsprotokollen brukar finnas under avdelning K och visitationsprotokollen under N. Visitationsprotokoll från prostvisitationer kan 13

14 också finnas i kontraktsprostarnas arkiv under A och protokoll från biskopsvisitationer hittar man också i domkapitlens arkiv under E och F. I domkapitlens arkiv finns skilsmässoärenden, förutom i de vanliga protokollen, i särskilda serier under F och i viss mån också E. Från 1700-talets slut till 1949 finns en egen serie för ärenden om hur präster skött sig i ämbetet. Dessa serier kallas domböcker eller domboksprotokoll och finns under avdelning A. I Uppsala domkapitels arkiv finns också några volymer med religionsmål som bland annat innehåller ärenden om trolldom och irrläror (avdelning J). Även de världsliga domstolarnas protokoll kan vara uppdelade på flera serier eller flera typer inom samma serie. Man kan skilja på allvarligare och lindrigare ärenden med A- domböcker för de förra och B-domböcker för de senare. Ibland har man en serie för domböcker i brottmål och en annan för domböcker i tvistemål eller civilmål. Från och med 1948 kan de så kallade ärendena (se Civila mål och ärenden ovan) finnas i egna serier. Häradsrätterna höll till en början laga eller lagtima (ordinarie) ting en till tre gånger per år. Dessutom kunde man vid akuta händelser sammankalla till urtima (extraordinarie) ting. För att ha möjlighet att komma åt alla de ärenden som häradsrätten i fråga behandlade måste man alltså läsa protokollen från både de laga och de urtima tingen. Protokollen kan vara sammanbundna eller bundna var för sig. Städernas domstolar och domkapitlen sammanträdde betydligt oftare, på vissa håll flera gånger i veckan. Där fanns det därför inte samma behov att ordna en särskild extrarättegång när något behövde granskas med en gång. På 1870-talet utökades antalet ordinarie ting vid häradsrätterna och 1942 blev normen ett ting i veckan. Från 1918 hölls också så kallade tremansting, där en mindre krets av nämndemän behandlade enklare ärenden. Det är ofta domböckerna man tänker på när man talar om rättsligt material. Domstolarnas arkiv innehåller emellertid också andra typer av intressanta protokoll. I småprotokollen finner man ärenden som rör bland annat fastighetsaffärer, inteckningar, äktenskapsförord, morgongåvor, testamenten och bouppteckningar. Inteckningsprotokollen kunde, åtminstone för 1800-talet, innehålla ärenden rörande undantagskontrakt, torparrende, nyttjanderätt och servitut. Också protokoll över tillsättande av förmyndare finns bland småprotokollen. Ett sådant ärende finns bland småprotokollen från Simtuna häradsrätt hösten Då åtog sig mjölnaren Johan Almgren att bli förmyndare åt en omyndig, faderlös jungfru vid namn Sara Lisa Hasselgren. Det var flickans styvmor som hade ansökt om detta. Förmyndaren skulle bevaka den omyndiga personens intressen och rättigheter. Småprotokollen börjar finnas som egna serier på 1700-talet. Tidigare ingick dessa ärenden i domböckerna. Fastighetstransaktionerna samlades gärna för sig, som uppbuds- och lagfartsprotokoll. Före 1875 talade man om uppbud och fastebrev. När någon tagit över fast egendom från någon annan skulle köparen visa upp köpebrevet (eller annan fångeshandling om övertagandet inte skett genom köp) inför rätta. Därefter skulle egendomen uppbjudas 14

15 vid tre tillfällen. Detta innebar att överlåtelsen skulle offentliggöras för att det skulle finnas möjligheter att klandra, alltså invända mot affären. Genom den så kallade bördsrätten, som rådde fram till 1800-talets mitt, skulle släkten erbjudas att köpa ärvd jord (i städerna all jord) innan någon annan fick förvärva den. Uppbudsförfarandet gjorde det möjligt att bevaka sin bördsrätt. Om ingen klandrade hade överlåtelsen godkänts och köparen fick fastebrevet som bevis på det. Detta system upphörde 1875 då man istället började tala om lagfart och lagfartsbevis och lade upp register över alla fastigheter i lagfartsboken. År 1933 kom både lagfarterna och inteckningarna att samlas i fastighetsboken. Syneprotokollen innehåller redovisningar av husesyner, gårdssyner, skiften och liknande. En syn var en besiktning som hölls för att se om den som brukade till exempel ett soldattorp eller ett frälsehemman hade skött egendomen som överenskommet. I länsstyrelsernas arkiv kan det finnas förhörsprotokoll från förhör med arresterade personer. Dessa handlingar kan vara mycket innehållsrika och man kan få läsa delar av människors levnadsberättelser, om än i kortform: var den arresterade är född, något om familjeförhållanden och händelser i livet. Följande exempel är hämtat ur Kopparbergs länsstyrelses arkiv. Den 31 januari 1823 hölls förhör med Anders Carlsson Tillberg, född 1796, och i protokollet antecknades bland annat att han rymt från sin morbror och moster i Leksand redan som 13-åring, att han sedan stulit tömmar på Rommehed, så småningom hamnat i Falun där han bott hos en gruvdräng, att han stulit en klocka av en man från Gagnef, sålt den och slösat bort pengarna. Inneliggande handlingar De inneliggande handlingarna utgörs av bilagor till domböckerna. Här kan man förutom saköres- och stämningslängder (se nedan) hitta bland annat inlagor, fullmakter och dödlistor. De sistnämnda var redovisningar av dödsfall sammanställda av prästerskapet. Inlagorna är ett spännande material eftersom de uttrycker någon parts uppfattning och kan vara ganska personliga. De kan också innehålla ett mer levande språk än mycket av det rättsliga materialet i övrigt. Länsmannen Henric Sohlberg från Norrbo härad, som 1770 försvarade sig mot anklagelser om att ha gjort en kvinna med barn, förklarade i en inlaga att han alltid trott att kvinnspersoner eller horor talade sanning när de angav en barnafader. Nu hade han dock fått bevis på motsatsen. Han kände nämligen överhuvudtaget inte kvinnan som beskyllde honom och hade aldrig varit där hon bodde och därför så mycket mindre kunnat med den sistnämnda haft umgänge. Man kan i de inneliggande handlingarna också få veta något om kringhändelserna till det som utspelade sig inför rätta. En annan Sohlberg, med förnamnet Eric, hade hamnat i allvarlig tvist med sin hustru, som ville skiljas från honom. Orsaken verkar ha varit en piga i hushållet. I en bevittnad inlaga från 1770 intygade dock både han och hustrun att tvisten var överspelad, och inte skulle tas upp i domstolen, eftersom pigan blivit avskedad och Eric lovat 15

16 att henne aldrig i mitt hus återtaga. Makarna hade med andra ord gjort upp på egen hand. Här får man förklaringen till att ärendet inte, som tidigare aviserats, togs upp på nästa ting. Saköreslängder och stämningslistor Saköre är ett gammalt ord för böter och saköreslängder är de förteckningar över bötfällda personer som de världsliga domstolarna förde. De finns ofta inbundna i domböckerna. Kopior av saköreslängderna finns i länsstyrelsernas arkiv (landskontoren), bland landsböckernas verifikationer. Saknas en saköreslängd i häradsrättens eller rådhusrättens arkiv kan man alltså hoppas på att länsstyrelsens exemplar finns kvar. I saköreslängderna finner man, åtminstone under och 1700-talet, en stor del av domstolarnas fällande domar. För det första innehåller de alla ärenden som slutat med böter, vilket var ett vanligt straff. För det andra kunde bötesstraff omvandlas till andra straff, såsom prygling eller fängelse, och även de mål där detta skett står med i längderna. För det tredje har man ibland också antecknat ärenden där bötesstraff inte alls funnits med i bilden. I de världsliga domstolarnas arkiv, ofta bland inneliggande handlingar, finns stämningslistor, där man får veta vilka ärenden som stämts in för att behandlas inför rätta. Fördelen med dem är att de har med alla möjliga mål inte bara sådana som slutat med fällande dom. Dessutom framgår det vem som gjort en stämning, något som protokollen inte alltid redovisar. Har man tur kan det även stå vilka vittnen som stämts in och uppgifter om varför vissa ärenden inte kom att behandlas inför rätta, till exempel om parterna kommit överens om en förlikning. Upplysningar om förlikning kan ibland saknas i domboken, om överenskommelsen skedde tidigt. Bouppteckningar och konkursakter Bouppteckningar och konkursakter bildar ofta egna serier i de världsliga domstolarnas arkiv. Bouppteckningar upprättades när ett bo skulle delas, oftast för att någon dött, och innehåller en uppräkning av boets tillgångar och skulder. Här får man uppgifter om både fast och lös egendom samt skulder och fordringar. Vidare information om bouppteckningar finns i en särskild vägledning, tillgänglig både i forskarexpeditionen och på Även konkursakterna innehåller bouppteckningar men också andra uppgifter om en konkurs, exempelvis en förteckning över borgenärerna (fordringsägarna). Detta material är ofta välbevarat och går många gånger så långt tillbaka som 1700-talets början. Svea hovrätts utslag Svea hovrätts eget arkiv finns på Riksarkivet men utslag (domar) och andra hovrättsskrivelser finns det gott om i länsstyrelsernas arkiv på Landsarkivet. Man hittar dem under landskansliet, huvudavdelning D. Hovrättens brev till länsstyrelserna kan utgöra egna serier eller ingå i Skrivelser från centrala myndigheter eller liknande. I utslagen finns först ett litet referat av ärendet och underrättens dom. Därefter anges Svea hovrätts dom, ibland med en kortare moti- 16

17 vering. För de mål som slutligen avgjorts av Kungl. Maj:t eller Justitierevisionen (föregångaren till Högsta Domstolen) finns även detta angivet. Hovrättens utslag är värdefulla eftersom de visar hur mål som gått vidare i den rättsliga hierarkin slutade. Särskilt viktiga är de när underrättens protokoll saknas, då de åtminstone ger oss en kortfattad skildring av hur ärendet behandlats i underrätten. Dessutom kan de ge information om verkställandet av straffet. Man kan nämligen inte ta för givet att domen alltid verkställdes; en dom visar vad domstolen kommit fram till men vad som sedan verkligen hände är en annan sak. Mycket kunde komma emellan: rymningar, dödsfall, missförstånd och så vidare. Därför är det värdefullt när någon ansvarig tjänsteman på hovrättsbrevet skrivit några rader som intygar att domen blivit verkställd. Ibland har han tillfogat ytterligare upplysningar, till exempel om ett bötesstraff blivit omvandlat eller inte. Sådana upplysningar om domens verkställelse finns i det tidigare refererade fallet med den mördade flickan Maria. På baksidan av hovrättens brev har först landshövding Johan Hoghusen antecknat att ärendet remitteras vidare till fogden Johan Eldhelius som ska se till att domen verkställs. Härunder har Eldhelius skrivit att Helena Apelrot blivit halshuggen vid Rimbo kyrka den fjärde oktober 1699 och att hennes kropp sedan blivit bränd. Han intygar också att allt gått rätt till vid avrättningen. Även andra skrivelser från hovrätten kan vara intressanta. Här kan man bland annat få upplysningar om tjänstemännen vid de världsliga domstolarna och deras villkor. Skrivelserna kan handla om häradshövdingar som bett att få ledigt för att åka på kurort, vikarier som förordnats, hovrättens kritik mot underrätter som inte ansågs ha skött sig och mycket annat i den stilen. Att hitta sin nål i höstacken sökvägar Hur ska man då kunna hitta det man är ute efter i de rättsliga handlingarna? Materialet är ofta omfattande och oöverskådligt och i regel saknas register. Många gånger finns det helt enkelt inga genvägar utan man får söka igenom ett stort material från början till slut. Ibland är detta inget problem, som när man vill kartlägga verksamheten vid någon instans under en viss period. Då är man ju ändå intresserad av att läsa igenom allt för att notera alla ärenden. Är man istället ute efter en viss typ av ärenden, vissa slags domar, vissa personer eller något liknande finns det sätt att underlätta sökningen. Ett allmänt tips är att försöka skaffa sig en uppfattning om hur de handlingar man vill söka i är uppställda. Finns det någon ordning som ärendena brukar komma i? Det var till exempel inte ovanligt att man före småprotokollens tid samlade uppbuden, alltså tillkännagivanden av jordköp, på ett särskilt ställe i häradsrättens protokoll, exempelvis i början eller i slutet. Det fanns ingen given, allomfattande princip att upptäcka utan praxis skiftade. 17

18 Har skrivaren på något sätt markerat var ett ärende slutar och nästa börjar? Ärendena kan till exempel vara numrerade eller försedda med någon krumelur i början eller slutet. Under 1600-talet var det vanligt att varje nytt fall under en dag började med förkortningen S.D. vilket betyder samma dag. Har man tur kan det rentav finnas korta rubriker till ärendena i marginalen. Söker man efter specifika personer kan stämningslistor och saköreslängder fungera som genvägar. Man bör dock hålla i minnet att vittnen inte alltid finns med i stämningslistorna och att saköreslängderna endast brukar innehålla de ärenden som slutat med ett bötesstraff. En annan möjlighet är att söka upp de personer man är intresserad av i kyrkoarkivens husförhörslängder. Där kan prästen ha noterat när någon blivit dömd för brott. På 1900-talet är de rättsliga parternas namn ofta uppskrivna i protokollens marginaler. Från och med 1948 är de världsliga domböckerna mer sökbara genom målförteckningar där man snabbt kan se vilka ärenden som behandlats och vilka parter som varit inblandade. Är man intresserad av vissa typer av grövre brott kan hovrättens utslag vara en bra ingång. Det rör sig om till exempel förräderi, mord, våldtäkt, trolldom, självmord, barnamord och hor. Om man börjar söka bland hovrättsutslagen istället för i underrätternas protokoll kan man spara mycket tid och arbete. De grövre brotten var inte särskilt vanliga inför rätta och det tar därför lång tid att samla in dem på underrättsnivå. Med utslagen som utgångspunkt kan man sedan söka upp det aktuella målet i underrättens arkiv. Dessutom finns det i forskarexpeditionen ett mycket användbart Register till länsstyrelsernas hovrättsutslag Det omfattar hovrättsutslag till: Kopparbergs, Uppsala och Örebro län Västmanlands län Södermanlands län Registret består av dels en volym som ger en överblick över rättsfallen, dels kortlådor. De senare är uppställda län för län, kronologiskt efter datumet för hovrättens utslag. Varje kort ger en sammanfattning av fallet: den anklagades namn och hemvist underrätt där ärendet först tagits upp anklagelsens innehåll underrättens dom (och i bästa fall datum för denna) hovrättens utslag med datum Med hjälp av registret kan man alltså finna en mängd ärenden av en viss typ eller grövre brott från ett visst område eller en viss period. För att få ytterligare information om fallen kan man gå vidare till både hovrättsbreven (i länsstyrelsernas arkiv) och underrätternas protokoll. Är 18

19 man intresserad av dessa slags ärenden efter 1756 (i Södermanlands fall 1715) kan man fortsätta på registermakarnas väg genom att själv gå igenom hovrättens utslag år för år. Detta är förstås mer tidskrävande än att använda registret men betydligt smidigare än att gå igenom underrättsprotokoll. Det gäller emellertid att vara medveten om att den här sökvägen inte ger en fullständig bild av de brott som skulle gå vidare till hovrätten. Underrätterna följde helt enkelt inte alltid de regler som gällde utan avgjorde ibland sådana mål på egen hand. Detta verkar särskilt ha gällt fall som slutade med friande dom och fall där den anklagade var minderårig. Dessutom finns inte alla hovrättsutslag bevarade. Om man inte är ute efter specifika personer eller ärendetyper utan vill kartlägga rättskipningen på en viss ort är det en god idé att läsa material från så många instanser som möjligt. Genom att studera alla de instanser som verkade i området får man en mångsidig bild av ärenden, inblandade personer, rättsliga traditioner och överhuvudtaget rättskipningens villkor. Som förberedelse kan man gärna läsa tidigare lokalhistoriska undersökningar av orten i fråga, i den mån sådana finns. Här kan man bland annat hitta värdefull information om domstolar och referat av olika ärenden. Sådant gör ofta den egna läsningen av de historiska handlingarna enklare. Det finns också en del register som kan vara till god hjälp. Dels kan det finnas register, eller åtminstone innehållsförteckningar, upprättade i källornas tillkomsttid, ofta i början eller slutet av en volym. Om en volym har register brukar det anges i arkivförteckningen. Dels kan det finnas senare gjorda register. För häradsrätternas domböcker från Dalarna finns Gustaf Forsgréns register som redovisar ting och andra rättsliga förrättningar som protokollförts från 1591 till Här får man veta datum, tingslag, tingsplats, typ av förrättning (laga ting, urtima ting, syn och så vidare) samt arkivvolym. Registret finns i forskarexpeditionen. Också till sockenstämmoprotokoll har det gjorts register. På landsarkivet finns ett för protokollen från Leksand och ett för Asker och Registret för Asker upptar personer och orter medan det för Leksand också innehåller ett kronologiskt register med korta redogörelser av ärendenas innehåll. För Ramsbergs socken i Örebro län är både sockenstämmans och kyrkorådets protokoll avskrivna i sin helhet för perioden Även sockennämndens protokoll ingår. Avskrifterna finns tillgängliga som filer i forskarexpeditionens datorer. För åren innehåller avskrifterna också ett register över ärendena. En hel del domböcker har blivit tryckta. En användbar förteckning finns i Släkthistoriskt forum 1984:4. Den har kompletterats och gjorts tillgänglig på nätet av Sveriges Släktforskarförbund (se Vissa avskrifter har visserligen inte tryckts men har mångfaldigats på annat sätt. På landsarkivets forskarexpedition finns en avskrift av Dalarnas dombok för åren

20 Till Uppsala domkapitels protokoll finns en bra sökingång i form av Stiftshistoriska kommitténs stora samling av excerpter (utdrag) ur protokollen. Till excerpterna finns också omfattande person- och ortregister. Registren och excerptsamlingen omfattar perioden och finns på Stiftets Hus (Dragarbrunnsgatan 71, Uppsala). Materialet används av Stiftshistoriska kommittén i dess arbete med det stiftshistoriska uppslagsverket Uppsala stifts herdaminne. På landsarkivets expedition finns en översikt över excerptsamlingen, författad av Ragnar Norrman. Allt mer register, ärendereferat och material i fulltext läggs ut på Internet så det kan vara värt att söka också där. Någon kan ha gjort avskrifter av eller register till just det material man vill forska i. Sök på nätet med hjälp av en sökmotor eller på annat sätt. Här kommer några tips på sidor att börja söka på: (projekt för nätpublicering av bland annat sockenstämmoprotokoll) (nättidningen Rötter utgiven av Sveriges Släktforskarförbund) (Rötters databas över avrättade) (projekt som ger referat av domböcker från Karlskoga) Ibland är det dock faktiskt bäst att strunta i alla genvägar och istället sätta sig och läsa igenom ett större material för en viss tidsperiod. Vilken metod som är lämplig beror förstås på vad man vill veta men faktum är att mycket intressant information om gångna tiders människor och samhällen framkommer i förbigående i det rättsliga materialet. Brottmålsprotokollen kan till exempel innehålla många uppgifter om vardagslivet matvanor, lokala traditioner, försörjningssätt, sociala relationer med mera som det kan vara svårt att komma åt på annat sätt. I handlingarna om det ovan omnämnda ärendet om flickan Marias tragiska död får man bland annat veta att en kvinna hade hand om harungar som hon ville plocka asplöv åt, att Maria brukade läsa katekesen om dagarna och att hon kallade sin fosterfar för far. Ett annat exempel på information som dyker upp på ett lite oväntat ställe är de större eller mindre släktutredningar som kan finnas i samband med arvstvister. Ibland har skrivaren till och med ritat ett släktträd i domboken. Sådant är det lätt att missa om man litar för mycket på ett register eller en förutfattad mening om vilka typer av upplysningar ett visst material kan ge. Att gå vidare till nya höstackar andra arkiv Från landsarkivets handlingar kan spåren naturligtvis också leda vidare till material på andra arkivinstitutioner. När protokollen från härads-, rådhus- och lagmansrätterna saknas på landsarkivet kan man istället använda sig av de så kallade renovationerna i Svea hovrätts arkiv på Riksarkivet. Dessa renovationer (renoverade domböcker) är avskrifter av originaldomboken som började göras i slutet av 1500-talet. Syftet var att från centralt håll skaffa kontroll över 20

Malmö Släktforskarförening 050309. Tema: Oäkta barn av Niklas Hertzman. Oäkta barn M S F F

Malmö Släktforskarförening 050309. Tema: Oäkta barn av Niklas Hertzman. Oäkta barn M S F F Oäkta barn M S F F Detta är ett oerhört stort ämne och troligen kommer vi bara att snudda vid de problem som dyker upp när man stöter på ett oäkta barn i släktforskandet. Oäkta betyder inte att barnet

Läs mer

Produktkatalog Januari 2013

Produktkatalog Januari 2013 Produktkatalog Januari 2013 www.arkivdigital.se Täckningskarta för ArkivDigital online Äldre (från äldsta tid till 1894) (husförhör, flyttade, (januari 2013) Hela Sverige är klart. Moderna (från 1895-sekretessen)

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

DDSS - Demografisk Databas Södra Sverige

DDSS - Demografisk Databas Södra Sverige Page 1 of 6 Så söker man i domböcker Av Elisabeth Reuterswärd, Landsarkivet i Lund Domböcker i häradsrätternas, rådhusrätternas och kämnersrätternas arkiv Få källor ger såg rik kunskap om människors förhållanden

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforskning är din egen danmarkshistoria. Det är inte säkert att du härstammar från kungar och riddare, men det betyder inte att dina förfäder är en tråkig,

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.3 Pensioner Många militärt anställda har haft rätt att uppbära pension eller gratial av en eller annan orsak. Officerare och underofficerare betalade in en avgift till

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Örebro stad. Överförmyndaren.

Örebro stad. Överförmyndaren. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Överförmyndaren. 2014-10-03 Historik Handlingarna i Örebro stad. Överförmyndaren omfattar tiden 1925-1972. År 1845 kom en förordning enligt vilken varje

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT Med stöd av 6 arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1) fastställer Stockholms tingsrätt följande ARKIVBESKRIVNING

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Vad är rättshjälp? Innehåll

Vad är rättshjälp? Innehåll Rättshjälp 1 Innehåll Vad är rättshjälp? Vad är rättshjälp?... 3 Rättsskydd i din försäkring... 5 Rådgivning... 6 Ung i rättssamhället... 7 Ny i Sverige... 7 Snabbguide till rättshjälp... 8 Vem kan få

Läs mer

Släktforskning i Borås Stadsarkiv och Föreningsarkivet i Borås

Släktforskning i Borås Stadsarkiv och Föreningsarkivet i Borås Släktforskning i Borås Stadsarkiv och Föreningsarkivet i Borås Den här skriften tar upp några exempel på arkiv och arkivhandlingar som kan vara av intresse för den som uppsöker oss i släktforskningssyften.

Läs mer

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort Avskrifter, register, och Redovisningen är topografiskt ordnad och delvis förenklad. För mer detaljerade upplysningar kontakta Medelpadsarkiv. Västernorrland Statliga arkiv Biskopsvisitationer, domkapitlet

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Arkivbeskrivningen omfattar Eksjö tingsrätts arkivbildning från tingsrättsreformen fr.o.m. den 1 januari 1971.

Arkivbeskrivningen omfattar Eksjö tingsrätts arkivbildning från tingsrättsreformen fr.o.m. den 1 januari 1971. 1 (7) Sylvia Karlsson, sylvia.karlsson@dom.se, 0381-384 24 ARKIVBESKRIVNING I enlighet med 6 2 punkten arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

INNEHÅLL DEL 2 KONTAKTA! DEL 1 LETA! DEL 3 PUBLICERA!

INNEHÅLL DEL 2 KONTAKTA! DEL 1 LETA! DEL 3 PUBLICERA! . ATT BÖRJA SLÄKTFORSKA... A. Varför?... B. Information...6 C. Föreningar och kurser...8 D. Dataprogram...9 E. Referensverk.... VAD BEHÖVS?... DEL LETA! DEL KONTAKTA! 8. KONTAKTER ÄR ALLT!... 9. SKAFFA

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Uppgifter som föräldrarna i egenskap av intressebevakare för sitt barn ska sköta Vad innebär intressebevakning och vem är intressebevakare för ett barn? Vem

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

2010-01-21 Adm. 1.6 Dnr. 2008/0324. Serviceenheten Jenny Bäckström

2010-01-21 Adm. 1.6 Dnr. 2008/0324. Serviceenheten Jenny Bäckström Serviceenheten Jenny Bäckström Stockholms tingsrätt fastställer, med stöd av 6 arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1),

Läs mer

8. Att åldras i Sverige

8. Att åldras i Sverige Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 165 Pensioner Pension är pengar du får när du

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande.

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande. 1 Handläggning i Huddinge Aktbilaga 12 Mål nr Handläggning utan att parterna är närvarande RÄTTEN Tingsfiskalen Johanna van Rooij FÖRARE Tingsnotarien Maria Sundqvist PARTER Sökande Anders Olsson, 621221-0097

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Delegeringsordning för överförmyndarnämnden fastställd av överförmyndarnämnden 2011-01-11, 2.

Delegeringsordning för överförmyndarnämnden fastställd av överförmyndarnämnden 2011-01-11, 2. ÄLMHULTS KOMMUN DELEGERINGSORDNING 1 (6) Delegeringsordning för överförmyndarnämnden fastställd av överförmyndarnämnden 2011-01-11, 2. Kommunfullmäktige har 2010-12-20, 184 fastställt reglemente för överförmyndarnämnden.

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

BORGSJÖ - EN VIT FLÄCK PÅ SLÄKTFORSKARKARTAN?

BORGSJÖ - EN VIT FLÄCK PÅ SLÄKTFORSKARKARTAN? 1 (10) BORGSJÖ - EN VIT FLÄCK PÅ SLÄKTFORSKARKARTAN? Av Karl-Ingvar Ångström Sent på kvällen den 28 februari 1844 brann prästgården i Borgsjö ner. Komministern Erik Carleson, 74 år, innebrändes. Det ryktades

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans Bilag 17 Lars Laurin Rätten till appell från domstol i första instans RÄTTEN TILL APPELL FRÅN DOMSTOL I FÖRSTA INSTANS Av advokat Lars Laurin, Sverige Överläggningsämnet»Rätten till appell frän domstol

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

DOM 2014-06-10 Meddelad i Norrköping

DOM 2014-06-10 Meddelad i Norrköping 1 Meddelad i Norrköping Mål nr PARTER KÄRANDE Andris Kraulis, 390523-5770 Färjestadsvägen 4 D Lgh 1302 168 51 Bromma SVARANDE Sveriges Schackförbund, 802002-9347 Kabelvägen 19 602 10 Norrköping Ombud:

Läs mer

Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN

Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN Filmmanus skoldokumentär: SVENSKA LAGEN SVENSKA LAGEN En film av Roger Persson Filmen börjar med en dramatiserad scen där vi ser Emil komma cyklande fram till en korvkiosk. Han ställer ifrån sig cykeln

Läs mer

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2014 Ö 208-14 KLAGANDE MJ Ombud: Advokat AG MOTPART SH Ombud: Advokat HU SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Handläggningen av ett ärende rörande särskild förvaltning

Handläggningen av ett ärende rörande särskild förvaltning BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt Datum 2007-10-12 Dnr 3153-2005 Sid 1 (5) Handläggningen av ett ärende rörande särskild förvaltning Bakgrund T.O:s före detta hustru H.O. avled i november

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer