Godkännande av föredragningslista samt val av justerare. Föregående protokoll.

Transkript

1 UTSKICK Datum Sida 2(15) Socialnämnden SN Punkt 1 Godkännande av föredragningslista samt val av justerare. Föregående protokoll. Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden godkänner föredragningslistan samt väljer Johanna Gustavsson (C) till justerare för detta protokoll. Socialnämnden lägger föregående protokoll till handlingarna. Ärende Godkännande av utsänd kallelse med tillhörande föredragningslista samt val av justerare. Beslutsunderlag Kallelse inklusive föredragningslista Socialnämndens protokoll Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 UTSKICK Datum Sida 3(15) Socialnämnden SN Punkt 2 SNau 20 Information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger de till handlingarna. Ärende A. Patientsäkerhetsberättelse Broängen, Dnr. Sn/2015:61/709, B. Patientsäkerhetsberättelse Tapiren, Dnr. Sn/2015:60/709, Jörgen Dahl informerar C. Samspelets protokoll samt D. Verksamhetsberättelse Tapiren, Dnr. Sn/2015:64/709 Jörgen Dahl informerar E. Rapport från IVO avseende LSS-bostad för vuxna - Kan jag leva som andra F. Protokoll Broängen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Dnr. Sn/2015:61/709 Hnr. 2015:147 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Annette Steiness, Verksamhetsledare. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som 7 genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år 16 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

5 Sammanfattning Vårdgivaren har ett ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra att vårdskador uppstår. Ett fortsatt arbete med kvalitetsregistret Senior Alert har lett till att mera synliggöra det förebyggande omvårdnadsarbetet. I Senior Alert arbetar man förebyggande kring fall, undernäring, trycksår och munhälsa (ROAG). Hygienombuden genom sina frekventa mätningar kring följsamhet och basala rutiner. Broängens lokala rutiner reviderats kontinuerligt och även nya rutiner har upprättats. När det gäller egenkontroller har patientsäkerheten följts upp genom att vi gör uppföljningar och registrerar i Senior Alert. Även lokala mätningar av följsamhet i hygien med dolda observationer. Inom palliativ vård utförs registrering i palliativa registret där vi identifierar kvalitén vid livets slut. Målet är att alla patienter ska ha rätt till god och säker vård i livets slutskede. Granskning av läkemedelsförbrukning har genomförts i samverkan med apoteket där vi arbetat i team med sjuksköterska, undersköterska och patientansvarig läkare. Egenkontroll har även utförts kring måltidssituationen på äldreboendet samt att regelbundna kostombudsträffar hålls med restaurangens kökschef. Uppföljning av livsmedelshantering har gjorts på ett tillfredsställande sätt av kommunen från miljö & hälsa. Risk för vårdskador följs upp och identifierats genom att all personal rapporterar händelser som inträffat som skulle kunna ge upphov till vårdskador eller har gett upphov till vårdskador. Uppföljning av inkommande avvikelser sker regelbundet på våra omvårdnadsmöten samt att kommunens Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) tar del av dem. Avvikelser av allvarlig karaktär utreds och anmäls vid behov till Socialstyrelsen samt delges stiftelsens styrelse och socialnämnden. Personalen är mycket aktiva när det gäller att rapportera avvikelser vilket bidrar till en hög patientsäkerhet då man lär av det som inträffat och delar med sig av erfarenheterna. På varje avdelning samt i broschyrställ i boendets entré finns synpunktsblanketter där det kan lämnas synpunkter och förslag till förbättringar. Blanketten kan användas för anhöriga, patienter, godman eller om någon annan som har någon synpunkt på verksamheten. Blanketten lämnas även ut till nyanställda och till nyinflyttad. Anhörigträffar anordnas årligen med närstående, patienter och personal. Där delges viss information och det finns även möjlighet att ställa frågor eller att boka in tid för samtal. Några gånger per år skickas Broängsbladet ut till alla anhöriga där vi delger anhörig information samt vilka aktivitet som är på gång. I den boendepärm, som finns i varje lägenhet, finns information och även meddelandeblad där anhörig och personal har möjlighet att meddela sig till varandra om det är något man vill framföra. Verksamheten har blivit mer förankrad i hanteringen av Senior Alert samt att även registret BPSD (Beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom) börjar ta form och utgöra ett bra verktyg för bemötande av boende med demensdiagnos. Det har framkommit goda resultat av den regelbundna läkemedelsöversynen som är en viktig del för patientens välmående. 3

6 Bakgrund Vårdgivaren ska enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det ska framgå: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits föregående kalenderår 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten 3. Vilka resultat som uppnåtts Lagen ger vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra att vårdskador uppstår. Med vårdskador menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om adekvat åtgärd vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål Alla avvikelser som sker ska rapporteras i interna avvikelsehanteringssystemet Maximilia Förebygga vårdskador. Förebygga undernäring Förebygga fallskador Fortsatt och fördjupat arbete med Senior Alert, BPSD och Palliativa registret i verksamheten Samverka med andra aktörer i syfte att höja patientsäkerheten Delegering ska följa gällande rutin Identifiera antal tryckskador och trycksår som uppkommer Öka följsamhet när det gäller basala hygienrutiner och klädregler Hög säkerhet kring läkemedelshantering Utveckla dokumentationen i genomförandeplaner Fortlöpande arbete i kvalitetsteamet för att utforma och revidera rutiner Strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakt med hälso- och sjukvården på Broängen. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker och trygg vård kan ges. Inför patientsäkerhetstänkandet i vardagen och diskutera avvikelser kontinuerligt. Legitimerad personal ska kunna ta del av annan vårdgivares dokumentation. 4

7 Diskutera avvikelser i arbetsgruppen i syfte att arbeta förebyggande Implementera införandet av Senior Alert där patienten får erbjudande om förebyggande åtgärder för att förhindra fall. Fortsätta arbeta förebyggande och få personalen att fråga sig varje gång ett falltillbud sker om man har gjort någon åtgärd som förhindrat att det skedde. Regelbundet utvärdera rutiner kring läkemedelsrutiner så patientsäkerheten ökar. Dokumentera förekomst av trycksår genom registret Senior Alert samt att det dokumenteras och meddelas MAS om patienten hade trycksår innan den fick vård på Broängen. Genom att låta patienten, vid samtycke, delta i förebyggande åtgärder och riskanalys kring undernäring (Senior Alert) Låta patienten vara mer delaktig kring läkemedelshantering. Uppmuntra patienten till att själv ta ansvar där den kan det. Genomför hygienmätningar 3 ggr/år gällande följsamhet kring basal hygien samt klädregler, dessa utförs av hygienombuden. Utbilda egen personal som handledare i journalsystemet Maximilia Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Stiftelsens styrelse som är vårdgivare är ytterst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet Stiftelsens styrelse ansvarar för att: Verksamheten ges sådana mål, ramar organisatoriska och andra förutsättningar att kvalitet och säkerhet kan tillgodoses i vården. Planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Anmäla till inspektionen för vård och omsorg (IVO) av händelser som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada samt informera patienter om händelser och vilka åtgärder som vidtagits. Anmäla till Socialstyrelsen om det finns särskild anledning att en legitimerad personal befaras utgöra en fara för patientsäkerheten. Tillse att hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetsledaren på Broängens äldreboende ansvarar för: Samverka med MAS i patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården. Sörja för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främja kostnadseffektivitet. 5

8 Att mål och riktlinjer bryts ner till lokala rutiner och att dessa genomförs i verksamheten, utvärderas och är väl kända. Att alla medarbetare har rätt kompetens och befogenhet att bedriva en säker vård. Utarbeta lokala rutiner utifrån MAS riktlinjer Följa de riktlinjer som utarbetas av MAS för att stärka patientsäkerheten Fortlöpande arbeta med att planera, förbättra och följa upp hälso och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete. I varje kommun ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS (HSL 24, SOSFS 1997:10) Stiftelsen Broängen har avtal med Kristinehamns kommen och har därmed samma MAS som kommunen. Hälso- och sjukvårdspersonalen (legitimerad personal samt den personal som blir delegerad till att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter) ska: Fortlöpande arbeta med att planera, förbättra och följa upp hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete. Dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Arbeta med risk och avvikelsehantering. Följa de riktlinjer som utarbetas av MAS för att stärka patientsäkerheten. Arbeta strukturerat och systematiskt efter olika nationella kvalitetsregister som syftar till ett förebyggande arbetssätt inom omvårdnad. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659)3 kap är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. På Broängens äldreboende rapporterar all hälso- och sjukvårdspersonal in avvikelser i kommunens avvikelsehanteringssystem som ligger i informationssystemet Maximilia. Hantering av avvikelser/uppföljning Alla avvikelser gällande hälsa och sjukvård rapporteras och rapporten går via verksamhetsledaren och därefter till MAS som granskar avvikelsen och bedömer om händelsen också är en vårdskada eller om risk för vårdskada föreligger. För att förebygga vårdskador informeras involverad personal, patient och närstående vad man kan göra för att säkra upp. När en händelse inträffat som gett konsekvenser eller hade kunnat ge allvarliga konsekvenser får enheten diskutera händelsen och vidta åtgärder. Därefter sker en uppföljning där man redovisar resultatet och hur man kan förbättra. 6

9 Om vårdskada uppkommit eller det finns risk kontaktar verksamhetsledaren MAS som startar en utredning kring händelsen och fattar slutligen ett beslut. Är det en allvarlig skada anmäls händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Stiftelsens styrelse samt socialnämnden informeras så snart som möjligt om en Lex Maria anmälan kommer att ske. Patient och den närstående samt involverad personal får också information och har också möjlighet att yttra sig och bilägga dokumentation till anmälan. En handlingsplan utarbetas tillsammans med legitimerad personal och verksamhetsledare där omedelbara åtgärder samt åtgärder med tidsplan presenteras. Hälso- och sjukvårdspersonalen tar upp avvikelser på omvårdnadsmöten i syfte att förebygga samt att se möjligheter att förhindra att det sker igen. Åtgärder dokumenteras i genomförandeplanen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdpersonalen har olika ansvarsområden vilket även har med patientsäkerhet att göra som sårvård, kost, förflyttningsteknik, palliativvård, hygien, egenkontroll och kvalitetsteam. Kontinuerliga riskbedömningar utförs i kvalitetsregistret Senior Alert. Riskbedömning utförs på alla vårdtagare över 65 år, som ger sitt samtycke, minst några gånger/år. Hygienombuden arbetar förebyggande för att undvika vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskan har fått utbildning i omvårdnadsbedömningar och är även med i det nystartade Senior Alert teamet. Hälso- och sjukvårdspersonalen har varit på teamutbildning i Senior Alert. Kontinuerlig uppdatering sker för BPDS-teamet (Beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom). BPSD är ett vägledande arbetssätt vid demenssjukdom. Broängens kvalitetsteam utarbetar och utvecklar regelbundet Broängens lokala rutiner. Rutin kring samtycke följer det som gäller i Kristinehamns kommuns ledningssystem. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Hygienombuden gör kontinuerligt dolda observationer kring följsamhet i hygien i vårdnära arbete där vi eftersträvar 100 % följsamhet Registrering i palliativa registret genomförs regelbundet. 7

10 Under året har vi fortlöpande utfört bedömningar och registrerat i Senior Alert och samtlig personal har fått möjlighet till handledning av sjuksköterskan på plats. Egenkontroll i livsmedelshygien och livsmedelshantering vilket även regelbundet kontrolleras av miljö & stadsbyggnadsförvaltningen. Regelbunden uppföljning/uppdatering i förflyttningsteknik för all vårdpersonal där vi eftersträvar 100 % följsamhet. Under året har det utförts 52 riskbedömningar i Senior Alert. Egenkontroll för måltidssituation och måltider. Där måltidsmiljön ska vara trivsam och ge matro. De boende ska erbjudas tre huvudmål och minst två mellanmål per dag med näringsrik, vällagad husmanskost. Vid behov skrivs ett kostintyg av sjuksköterska vid specifik kost. Granskning gällande läkemedelshantering på Broängens äldreboende har genomförts. Granskningen utförs i team med läkare, farmaceut, sjuksköterska och undersköterska. Sammanlagt har två granskningar genomförts under 2014 enligt följande, februari genomfördes granskning på 8 patienter, december på 11 patienter. Granskningsformuläret har utarbetats av en arbetsgrupp på Läkemedelsenheten i landstinget. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan med patient och närstående vid ankomstsamtal och inflyttning till boendet. Dessa får också information om synpunktsblanketten. Samverkan sker kring demensutredning mellan Kristinehamns kommun och Värmlands läns Landsting. Broängens äldreboende kan vid behov anlita kommunens demensteam. Samverkan sker kring rehabiliterandeåtgärder, gällande sjukgymnast & arbetsterapeut från Kristinehamns kommun. Dess tjänster ingår i avtalet mellan Kristinehamns kommun och Stiftelsen Broängen. Sjukgymnast och arbetsterapeut har regelbundet rehabmöten med äldreboendet. Samverkan kring munhälsa och tandvård sker genom att tandhygienister från landstinget årligen utbildar omvårdnadspersonal i hanteringen av patientens munhygien. Samverkan sker även med tandvårdsteam Hemtandvården, bestående av tandläkare och tandhygienist, som informerat om möjligheten att få utförd tandvård hemma hos den boende. Årlig kvalitetsgranskning kring läkemedel sker på Broänges äldreboende av farmaceut från Apoteket Pharmacia. Farmaceuten som har hög kompetens granskar verksamheter också i andra län och utbildar också i de nyheter som kommit kring läkemedel och delar med sig av erfarenheter. 8

11 Samverkan sker med Karlskoga kommun i förflyttningsteknik. Personalen får utbildning i förflyttningsteknik för att utföra dessa processer rätt och säkert både utifrån den boendes situation och för personalens. Samverkan med Kristinehamns kommun gällande MAS-möten och samtal där Broängens sjuksköterska och även verksamhetsledare uppdateras och samråder gällande olika regelverk och rutiner. Även samverkan gällande Sjuksköterskeberedskap nattetid. Samverkan med Norlandia Care samt Kristinehamns kommun gällande sjuksköterskeberedskap kväll och helg. Samverkan med Landstinget i Värmland genom Palliativa teamet gällande konsultation, medicinska åtgärder och hembesök av läkare och sjuksköterska. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys sker i samband med organisationsförändringar och större rutinförändringar. Om en händelse av allvarlig karaktär har inträffat eller kunde ha inträffat ska en riskanalys och handlingsplan göras. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser I Patientsäkerhetslagen, som är en lag till skydd mot vårdskada, föreskrivs att hälso-och sjukvårdspersonalen är skyldig att tillse att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. I Broängens lokala rutiner finns riktlinjer för avvikelsehantering där avvikelser ska rapporteras gällande följande: - Inträffat tillbud/fel i läkemedelshantering - Inträffat falltillbud eller fallskada - Trycksår - Brister i/eller utebliven hälso- och sjukvårdsinsats även rehabiliteringsinsatser - Vårdrelaterade infektioner - Självmord - Tillbud i samband med medicinteknisk produkt 9

12 När en avvikelse inträffar ska involverad personal omedelbart rapportera och skriva en avvikelse gällande händelsen till sjuksköterska och i vissa fall även rehab. Rapporten dokumenteras på avsedd blankett i Maximilia. Verksamhetsledare, legitimerad personal ansvarar för att en bedömning görs och relevanta åtgärder företas. När alla uppgifter är ifyllda har ansvarig legitimerad personal ansvar för att rapporten signeras och skickas vidare till verksamhetsledare och MAS. Ytterligare behov av åtgärder kan föreligga förutom de omedelbara. Sjuksköterskan eller verksamhetsledaren ansvarar för att tillsammans med berörd personal gå igenom aktuella avvikelser och dokumentera vilka eventuella åtgärder som vidtagits. Samråder och reflekterar om vilka åtgärder som planerar att genomföras för att förhindra upprepning. MAS gör slutligen en bedömning om avvikelsen anses så allvarlig att anmälan enligt Lex Maria ska göras. Uppföljning och återkoppling ska ske på de avvikelser som skett. Omedelbara åtgärder följs upp direkt medan åtgärder på lång sikt följs upp via upprättande handlingsplaner. Avvikelser av allvarligare karaktär utreds alltid av MAS och följs upp tillsammans med personalen, verksamhetsledare och sjuksköterska. I de fall patient och anhöriga kan medverka ska de få möjlighet att delta. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Stiftelsen Broängen är angelägna om att ge en bra kvalité på den omvårdnad och omsorg som utförs. Målet är att patient, anhöriga och gäster upplever att de kan komma med synpunkter och kritik och att detta följs upp. Det ger oss värdefull kunskap om var i vår verksamhet det finns fel och brister och ger oss möjlighet att rätta till och förbättra. Information kunder Vi informerar patient och anhöriga om möjligheten att ge sina synpunkter på verksamheten både negativa och positiva. Information ges vid ankomstsamtal av kontaktman. I informationshäftet, som varje boende får vid inflyttning, informerar verksamhetsledaren om möjlighet att ge synpunkter på verksamheten. Synpunktsblanketten finns tillgänglig i entrén till äldreboendet och på vårdavdelningarna. Var kunden lämnar synpunkter och klagomål Blanketter kan lämnas till personal eller verksamhetsledare på plats. Det finns även möjlighet att lämna blanketten i postlådan vid entrén som det står Stiftelsen Broängen på. Synpunktsblanketten kan även lämnas anonymt. 10

13 Uppföljning vid synpunkter och klagomål Vi bjuder in till samtal med den som framfört synpunkter eller klagomål för att få klarhet i vad som hänt. Handläggning av ärendet ska ske snarast och kontakt med den som gett synpunkter/klagomål ska ske inom 10 arbetsdagar. Korrigering sker genom att vidta åtgärder på händelsen. Vidtagna åtgärder ska sammanställas och nedtecknas på en för där avsedd åtgärdsblankett, samma som för rapport social avvikelse Ingen återkoppling kan emellertid ske på anonyma synpunkter. Uppföljningssamtal om så behövs och önskas. Verksamhetsledaren sammanställer och redovisar till stiftelsen Broängens stiftelses styrelse. Verksamhetsledaren sammanställer och redovisar till Socialnämnden 1 gång/år. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare ge patienter och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Detta sker genom att verksamhetsledare, omsorgspersonal och legitimerad personal har en dialog med patient och anhöriga om den vård och omsorg de får. Information, angående de kvalitetsregister som Broängen jobbar efter, delges både muntligt och genom att erbjuda broschyrer. Broschyr om boendet och dess rutiner ges till patient och anhöriga som kommer ny till boendet. Informationsmöten med patienter och anhöriga s.k. anhörigträffar genomförs där både patienter och anhöriga inbjuds att delta. Patient och närstående får information om vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Vid eventuell vård skada ska det informeras om att en utredning påbörjats. Förebyggande av vård skador När nya patienter kommer till boendet eller hemmet går kontaktmannen igenom risker och diskuterar förekomst av mattor, sladdar mm. som kan utgöra en fara för fall för den enskilde. Kontaktman frågar patienten och eventuellt närstående om vanor av olika slag, om patienten har lätt för att bli yr, falltendens, överkänslighet, kostvanor, förflyttning, läkemedelshantering. När nya patienter kommer till boendet erbjuds efter någon vecka patient och anhöriga ett s.k. ankomstsamtal med läkare, sjuksköterska och kontaktman. En tid bokas in för detta möte. 11

14 Patienten och anhörig har vid inflyttning fått häftet levnadsberättelsen som dem fyller i och lämnar till ankomstsamtalet vilket blir ett viktigt dokument och redskap för personalen i den salutogena vården och patientsäkerheten. Man går igenom hälsohistoria, läkemedel, vanor samt informerar om rutiner och öppnar upp för dialog & frågeställningar. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Personalen har möjlighet att få stöd i hanteringen av Senior Alert hos sjuksköterskan vissa tider/vecka. Sjuksköterskan har fått utbildning omvårdnadsbedömningar och är även med i ett nystartat Senior Alert team som varit på teamutbildning vid fyra tillfällen i Karlstad. Ett senioralert team har bildats bestående av två undersköterskor, sjuksköterskan och verksamhetsledaren. Teamet träffas regelbundet för utveckla och förankra det förebyggande arbetet i verksamheten. Senior Alert teamet har varit på fyra utbildningsträffar i Karlstad som Region Värmland anordnat. Omsorgspersonal genomgår årligen uppdatering i förflyttningsteknik. Ansvarsgrupp inom egenkontroll uppdaterar övrig personal på APT några gånger/år. Ansvarsgrupp inom hygien uppdaterar övrig personal på APT några gånger/år. Processmått Kartläggning av läkemedelsförbrukning har skett under året av MAS. Utvärdering av s.k. dolda hygienkontroller har utförs 3 gånger/år och redovisats på APT och dokumenterats av hygienteamet. Kvalitetsgranskning för läkemedelshantering sker av farmaceut från Apoteket Pharmacia några gånger per år tillsammans med sjuksköterskan. Farmaceuten som har hög kompetens granskar verksamheter också i andra län och utbildar också i de nyheter som kommit kring läkemedel och delar med sig av erfarenheter. Sjuksköterska utför delegering, enligt Kristinehamns kommuns riktlinje, av olika medicinska uppgifter med vårdpersonal. Delegeringen är ett viktigt moment i patientsäkerheten där ansvar överförs från personal med formell kompetens till personal med reell kompetens. Delegeringen förnyas årligen. 12

15 Resultatmått Svenska palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra vården i livets slutskede. Broängen registrerar regelbundet i palliativa registret sedan 2010 och under 2014 har 9 personer registrerats av legitimerad sjuksköterska. Registret blir en kvalitetssäkring och ramverk för patient och personal. En kort sammanfattning gällande helhetsbilden runt omvårdnad och sjukvård i det palliativa skedet följer, hämtat från palliativa registrets hemsida: När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Patienten, de närstående och vårdpersonalen kan gemensamt, utifrån patientens önskemål komma fram till vad som är viktigast för den enskilda patienten och dennes livskvalitet. De kan då gemensamt sätta upp ett mål. Vård skador och infektioner som eventuellt uppkommer dokumenteras i Maximilian. Något annat system för att mäta eller registrera detta har vi inte. Det är dock patienten själv som bestämmer om förebyggande insatser ska sättas in. Totalt har 49 avvikelser inrapporterats gällande fall och läkemedel varav 8 är relaterade till läkemedel inom hemtjänst och särskilt boende, se tabell nedan. Inrapporterade falltillbud SÄBO 2014 Hemtjänst 2014 Fallskada 5 0 Falltillbud 31 5 Fallskada Innebär att någon form av skada, utgjutning, sår eller blessyr har skett. Falltillbud Innebär att patient/brukare faller eller glider av en stol eller säng utan att någon skada uppstått. 13

16 Under 2014 har 52 registrerade riskbedömningar gjorts i Senior Alert, se tabell nedan. Resultat Senior Alert + Roag Riskbedömningar där risk för fall konstaterats Riskbedömningar med risk för fall, som har planerad förebyggande åtgärd Riskbedömningar där risk för trycksår konstaterats Riskbedömningar med risk för trycksår, som har planerad förebyggande åtgärd Riskbedömningar där risk för undernäring konstaterats Riskbedömningar med risk för undernäring, som har planerad förebyggande åtgärd Registrerade riskbedömningar där Roag använts Riskbedömningar där risk för ohälsa i munnen konstaterats Riskbedömningar med risk för ohälsa i munnen som har planerad förebyggande åtgärd SÄBO Antal Antal i % *Andel med planerad åtgärd beräknas utifrån antal med risk Hemtjänst Antal Hemtjänst Antal i % % 4 67 % % % % 0 0 % % % 2 33 % % % % % 9 20 % % 8 89 % 0 0 Under 2014 har 5 personer registrerats i BPSD varav 13 skattningar gjorda. 14

17 Hygienombuden genomför dolda hygienobservationer på personal kring följsamhet av klädsel i patientnära arbete & följsamhet i hygienrutiner, se tabell nedan. Dold hygienobservation patientnära vårdarbete Utfört 2014 Personal Korrekt utfört Anmärkning Februari ej korrekt Maj ej korrekt Oktober 8 8 Kontroller på klädsel i patientnära vårdarbete: kortärmat, ej ring, klocka eller armband, kort eller uppsatt hår. Kontroll på följsamhet till hygienrutiner: Sprita händer före och efter vårdarbete, används handskar enligt rutin, används plastförkläde enligt rutin. Måluppfyllelse När det gäller hygienrutin har vi inte nått målet fullt ut men följsamhet är dock 98 % vilket är god. Förflyttningsteknik eftersträvar vi en 100 % följsamhet där personalen ska använda sig av förflyttningshjälpmedel och teknik på rätt, säkert och professionellt sätt. Detta med syfte både för den boende och personalen trygghet och arbetsmiljö. God samverkan och delaktighet mellan boende, anhöriga och personal. Där får vi ofta mycket god respons gällande bemötande, delaktighet och informationsflöde. Förbrukning av läkemedel sammanställs hos MAS. Kvalitetsgranskning för läkemedelshantering som sker av farmaceut från Apoteket Pharmacia hade några enstaka åtgärder som skulle vidtas. Protokoll finns att tillgå från denna kontroll och förvaras hos sjuksköterskan. Senior Alert har inarbetats med gott resultat i verksamheten där personalen visat ett stort engagemang vilket leder till en högre kvalitetssäkring. BPSD har även det inarbetats med gott resultat vilket även det ökar kvalitetssäkringen. 15

18 Övergripande mål och strategier för kommande år Målen för 2015 när det gäller förflyttningsteknik är att personalen ska använda sig av förflyttningshjälpmedel & teknik på rätt, säkert och professionellt sätt. Utbildning kommer att ske under våren. Inom palliativ vård utförs registrering i palliativa registret där vi identifierar kvalitén vid livets slut. Målet är att alla patienter ska ha rätt till god och säker vård i livets slutskede. Att personalen ska följa arbetsbeskrivningar för måltidsmiljö gällande; att måltiderna ska vara trivsamma och ge matro, patienten får god hemlagad och näringsriktig mat, patienten ska erbjudas tre huvudmål och minst två mellanmål per dygn. Att personalen ska ha 100 % följsamhet hygienriktlinjer och klädrutiner. God samverkan och delaktighet mellan patient, anhörig och personal. Fortsatta implementering av patientsäkerhet utifrån utveckling och uppföljning av lokala rutiner genom kvalitetsteamet. Läkemedelsgenomgångar och kontroll av läkemedelshantering. Följa, fördjupa och utvärdera arbetet med de olika kvalitetsregister som verksamheten arbeta utifrån, Senior Alert, BPSD. Roag. Utveckla och kvalitetssäkra den sociala dokumentationen i genomförandeplanerna Stärka personalen i hanteringen och dokumentering av journalsystemet Maximilia 16

19 Handläggare: Jörgen Dahl Larsson Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Tapirens äldreboende 2014 Dnr. Sn/2015:60/709 Hnr. 2015:146 Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska en skriftlig patientsäkerhetsberättelse upprättas för varje verksamhetsområde senast 1 mars varje år. Vårdgivaren ansvarar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta skall vara förebyggande och förhindra vårdskador. Sammanfattning Verksamheten följer de riktlinjer och rutiner som finns i avtalet med Kristinehamns kommun. Tapiren dokumenterar alla avvikelser gällande HSL i kommunens avvikelsehanteringssystem Maximilia. Under året har Norlandia Care och Tapirens äldreboende jobbat vidare med företagets interna kvalitetsledningssystem TQM, där händelser(avvikelser) också registreras. Där finns samtliga rutiner, blanketter och riktlinjer tillgängliga för samtliga anställda. Två kvalitetsombud per våning samt en kvalitetsansvarig sjuksköterska ingår i Tapirens kvalitetsteam tillsammans med verksamhetschef. Kvalitetsteamet jobbar med uppföljning och åtgärdande av avvikelser samt upprättar av nya rutiner för att förbättra patientsäkerheten. Uppföljning av avvikelser sker regelbundet och systematiskt. De tas upp på omvårdnadsmöten och i Kvalitetsteamet samt med MAS då detta krävs. Tapiren jobbar med Senior Alert och jobbar förebyggande kring fall, undernäring och trycksår. Hygienombuden genomför mätningar varje kvartal gällande följsamhet till gällande hygienrutiner. Metoden LCP (Liverpool Care Pathway) som implementerades i verksamheten under 2012, har systematiserat och ökar patientsäkerheten under året. När det gäller palliativ vård har registrering av dödsfall skett och vi har nått täckningsgraden 100%, mänsklig närvaro vid dödstillfället 100% och utförd validerad smärtlindring 94,4%. Granskning av äldres läkemedelsförbrukning har genomförts på samtliga 60 boende. BPSD har införts i verksamheten och arbetet kring detta kommer att vidareutvecklas under Egenkontroll har gjorts kring måltidssituationen och av rutiner vid livsmedelshantering med ett tillfredställande resultat. Två livsmedelskontroller har genomförts under år 2014 av Miljöoch stadsbyggnadsförvaltningen. På enheten finns en blankett Hjälp oss att bli bättre som de boende och/ eller anhöriga kan använda för att framföra synpunkter på verksamheten. Anhörigträffar anordnas kontinuerligt på boendet, som boende och närstående erbjuds att delta på. Då ges information och diskuteras frågor som rör patientsäkerheten. När en boende skadas informeras alltid närstående såvida inte den boende har uttryckt något annat. Vi har under året inte haft några påvisade vårdrelaterade infektioner eller infektioner som kan härledas till hantering av livsmedel.

20 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som en kommun bedriver enligt 18 och 18 a i HSL. Ansvaret avser den vård och behandling som vårdtagare ges samt de krav som ställs på läkemedelshanteringen, dokumentation, anmälan av skador m.m. i hälso- och sjukvårdsverksamhet. MAS ska upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som ska finnas. Uppföljningar genomförs utifrån patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) MAS utövar sitt ansvar genom att styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. MAS har tillsyn över - att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs. - att det finns behövliga direktiv och instruktioner för sjukvårdsverksamheten. - att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för att - rutiner och riktlinjer följs av hälso- och sjukvårdspersonal och att samverkan kring patientsäkerhetsfrågor sker med MAS - alla medarbetare har rätt kompetens och befogenheter att bedriva en säker vård - uppsatta mål analyseras och att resultatet delges och att åtgärder initieras - följer upp de riktlinjer som utarbetas av MAS för att stärka patientsäkerheten. - utarbeta och revidera lokala rutiner utefter MAS riktlinjer - fortlöpande arbeta med att planera, förbättra och följa upp hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete Hälso- och sjukvårdspersonal (legitimerad personal samt den personal som blivit delegerad att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter) ska - fortlöpande arbeta med att planera, förbättra och följa upp hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete - dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet - arbeta med risk- och avvikelsehantering - följa de riktlinjer som utarbetats av MAS för att stärka patientsäkerheten Läkare från vårdcentral är knuten till verksamheten. Läkarens ansvar gentemot den boende består av ett övergripande ansvar för vård och behandling. Struktur för uppföljning/ utvärdering Riktlinjer för lokal avvikelsehantering finns i TQM (Norlandia Cares kvalitetsledningssystem) samt i Kristinehamns kommuns kvalitetssystem. På Tapirens äldreboende rapporterar all hälso- och sjukvårdspersonal in avvikelser i Kristinehamns kommuns lokala avvikelsehanteringssystem som ligger i informationssystemet Maximilia. Parallellt sker detta även i TQM. 2

21 Avvikelserna tas upp på respektive vånings omvårdnadsmöte. Då sker uppföljning och ev. åtgärder initieras. När en händelse inträffat som givit konsekvenser eller hade kunnat ge allvarliga konsekvenser diskuterar enheten händelsen och vidtar ev. åtgärder. Därefter sker en uppföljning då man redovisar resultat och hur man kan förbättra. Om vårdskada uppkommit eller det finns risk startar MAS en utredning kring händelsen och fattar slutligen ett beslut. Vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig skada anmäler MAS händelsen till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) enligt Lex Maria. Samtliga parter informeras i ärendet. En handlingsplan utarbetas tillsammans med legitimerad personal och verksamhetschef. Genom Senior Alert följs risk för trycksår, risk för undernäring och risk för fall systematiskt upp i det dagliga arbetet. Uppföljning genom egenkontroll - Under året har det utförts 74 st. bedömningar i Senior Alert. - Förebyggande arbete för att undvika smittspridning sker systematiskt genom mätning av basala hygienrutiner/ egenkontroller av hygienombud, i form av observationer och självskattning, en gång per kvartal. Information vid omvårdnadsmöte samt information för nyanställd personal sker kontinuerligt. - Registrering i det palliativa registret har utförts på alla som avlidit på Tapiren. 16 personer har avlidit på Tapiren och 5 personer på sjukhus. - Egenkontroll gällande personalhygien sker kontinuerligt varje vecka gällande livsmedelshantering och kök. - Granskning gällande läkemedelshantering har genomförts av sjuksköterskorna på enheten/ läkare vårdcentral. Granskningsformuläret PHASE - 20 har utarbetats av en arbetsgrupp på Läkemedelsenheten, Landstinget i Värmland. 74 granskningar är genomförda. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan gällande patientsäkerhet, kvalitets-, hälso- och sjukvårdsfrågor sker kontinuerligt med MAS och tillsynsteamet. Tapirens sjuksköterskor deltar på sjuksköterskemöten med MAS. Samverkan sker med Kristinehamns kommuns rehabiliteringsenhet, med arbetsterapeut och sjukgymnast. Samverkan sker med Kristinehamns kommuns distriktssjuksköterskor,som täcker upp Tapirens verksamhet nattetid. Samverkan kring munhälsa och tandvård sker genom att tandhygienister från Landstinget årligen utbildar omvårdnadspersonal i munhygien, följer upp och diskuterar förbättringar. 3

22 Årlig kvalitetsgranskning sker på Tapiren av farmaceut från Apoteket. I övrigt sker även samverkan med Kristinehamns kommun, Miljö- och byggnadsförvaltningen och kostenheten. Riskanalys Riskanalys görs i samband med att vårdskada har uppstått eller att det finns risk för att vårdskada sker. Riskanalysen görs utifrån en bedömning av allvarlighetsgrad och sannolikheten för att det inträffade, enligt en enkel matris. Diskussion kring riskanalysen och ev. åtgärder sker med MAS. Vid inflyttning eller förändring av hälsotillstånd görs en riskanalys gällande boendet, exempelvis hala mattor, sladdar, utrymme för omvårdnad utifrån aktuellt omvårdnadsbehov. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet På Tapiren rapporterar all hälso- och sjukvårdspersonal in avvikelser i Kristinehamns kommuns lokala avvikelsehanteringssystem som ligger i informationssystemet Maximilia, samt i TQM (Norlandia Cares kvalitetsledningssystem). Verksamhetschefen på Tapiren gör sedan bedömningen till vem avvikelsen ska gå för behandling. Den kan gå till sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Slutligen går den till MAS som avgör om det är en vårdskada eller inte och om vidtagna åtgärder är tillräckliga samt om ärendet kan avslutas eller om det ska anmälas till IVO eller annan myndighet. Om vårdskada uppkommit eller det finns risk startar MAS en utredning kring händelsen. Alla avvikelser tas upp och rapporteras till personalen på respektive vånings omvårdnadsmöte samt i enhetens kvalitetsteam, för diskussion/ reflektion och ev. förändringar av arbetssätt eller andra åtgärder. Hantering av klagomål och synpunkter Enheten har en blankett Hjälp oss att bli bättre som används, då någon har synpunkter eller klagomål att framföra. Dessa tas upp i Kvalitetsteamet och/ eller med MAS, för ev. åtgärd. Inom Kristinehamns kommun/ Socialförvaltningen finns ett tillsynsteam bestående av MAS (HSL)och TÖS (tillsyn över social omsorg, SOL). Teamet bevakar alla inkomna klagomål och synpunkter och har tillsyn på Tapiren. Samverkan med boende och närstående En kontinuerlig dialog sker kring patientsäkerhetsarbetet mellan de boende/ anhöriga och enhetens personal. Detta underlättas av att verksamhetschef och sjuksköterskor är placerade på boendet. Informationsmöten hålls två gånger per år, s k anhörigträffar, där boende och anhöriga bjuds in. Information om boendet delas ut när den boende flyttar in. Ett boenderåd 4

23 startades upp under året där representanter för de boende tillsammans med verksamhetschef, en sjuksköterska och en teamsamordnare träffas. Syftet är att ge möjlighet för de boende att i ännu högre utsträckning medverka och påverka boendet. Vi har inte riktigt hittat formerna för detta forum, men jobbar vidare med frågan. Resultat Avvikelser: Under året har verksamheten haft totalt 188 stycken avvikelser, varav 141 st. är fallavvikelser och 11 st. är läkemedelsavvikelser. Under 2014 har en avvikelse rapporterats till IVO enligt Lex Sarah. Den är avslutad av IVO utan ytterligare åtgärder. Avvikelser rapporteras och diskuteras varje månad på omvårdnadsmöten. Regelbundet har månadsuppföljningar skett gällande antal avvikelser, antal sår, antal trycksår, antibiotikumbehandlade infektioner samt internkontroll av dokumentation av SOL- och HSLdelen. Hygien: Egenkontroll av hygien har genomförts 4 ggr mars, juni, augusti och december. Resultatet visade en god följsamhet i kläd- och hygienrutiner. Enstaka avvikelser har funnits som har blivit åtgärdade. Tapirens verksamhet använder Kristinehamns kommuns egenkontrollprogram gällande livsmedelshygien. Uppföljning av följsamheten kontrolleras en gång per månad. Två inspektioner genomfördes av kommunens Miljö- och hälsoinspektör under Kvalitet Under året har NC:s internkontrollsystem systematiskt utförts av Tapirens kvalitetsteam. Teamet arbetar kontinuerligt med de lokala rutinerna genom revidering och översyn av våra processer. Övrigas ombud inom hygien, inkontinens, kost och nutrition, aktiviteter och brand har också medverkat till ett kvalificerat kvalitetsarbete. En internrevision genomfördes i december månad, med ett gott resultat. Senior Alert: Under året har det utförts 74 st. bedömningar i Senior Alert Palliativa registret: Registrering i det palliativa registret har utförts på alla som avlidit på Tapiren, täckningsgrad 100%, mänsklig närvaro vid dödstillfället 100% och utförd validerad smärtlindring 94,4%. Läkemedel Granskning av äldres läkemedelsförbrukning har genomförts på 74 boende. 5

24 Kompetensutveckling Olika personalgrupper har fått delta i följande utbildningar och föreläsningar. Kontaktmannaskap BPSD TQM kunna hitta dokument i vårt kvalitetsledningssystem samt skriva händelser. Fyra administratörer utbildades också. 2 Utvecklingsdagar för samtliga medarbetare med ämnen som ISO 9001, samarbete och löneprocessen. Munhälsoutbildning med Folktandvården Verksamhetschef och samordnare har deltagit i fastställt program för Norlandiaakademin Kommunals representanter har deltagit på facklig utbildning Besök av Kommunal med diskussion om SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) ISO 9001 HLR med samtlig personal Mål och strategier för framtiden Enheten ska fortsätta arbeta med BPSD, som metod och rapportsystem. BPSD är ett svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. 90 procent av alla personer med demenssjukdom får någon gång problem med beteendemässiga och psykiska symtom som ex.vis aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar. 38 boende har deltagit under 2014 och en del av dessa har gåtts igenom ett flertal gånger. Ett antal medarbetare har under hösten genomgått en två dagars utbildning i BPSD, och syftet är att kunskapen om BPSD ska breddas inom verksamheten. Medarbetarnas kunskaper ska upprätthållas och förnyad kunskap ges inom verksamhetens områden, för att tillgodose god patientsäkerhet. Kristinehamn Jörgen Dahl Larsson, Verksamhetschef 6

25 Sn/2015:62/019 Hnr. 2015:148

26

27

28

29 Sn/2015:62/019 Hnr. 2015:165

30

31

32

33

34

35

36 Dnr. Sn/2015:64/709 Hnr. 2015:150 Verksamhetsberättelse Norlandia Care Tapiren, år 2014 Viktiga händelser under året: Medarbetarna på Tapiren har framgångsrikt jobbat vidare med våra koncept, salutogent förhållningssätt, praktisk professionell planering, kvalitetsteam kopplat till TQM, måltidsmiljö och service, utifrån Gott liv - varje dag och vår värdegrund CARE. Processer och rutiner bygger på en kunskapsbaserad omsorg, där vi jobbat lösningsfokuserat för att stötta individen och främja hälsa. Vi fortsätter att jobba med ombud inom våra olika arbetsområden på ett målinriktat sätt, med kvalitet i fokus. Genom detta arbetssätt upplevs arbetsglädje, engagemang och en vilja finns att bli ännu bättre. Ett systematiskt arbete för en meningsfull dag för de boende, har bedrivits gällande aktiviteter. Gemensamma aktiviteter som varit lite extra under året är bussrundtur i kommunen, besök av djurskyddsföreningen och dess djur, loppmarknad, julmarknad, Nobelfest, höst- och vårfest med levande musik och kräftfest. Diverse olika körer har varit på besök. Vi har också serverat frukostbuffé på fredagar för att inleda helgen och haft vår kaffebod öppen i trädgården. Två anhörigträffar har genomförts. Vi har jobbat vidare med förebyggande friskvårdsaktiviteter. Utbildningsinsatser för medarbetarna har skett kontinuerligt under året utifrån kompetensplan. En särskild satsning har skett på kontaktmannaskapet och ISO. Verksamhetschef och samordnare har medverkat i NC:s utbildningsprogram. Två utvecklingsdagar är genomförda. För att skapa förståelse för företagets strategier och mål har vi kontinuerligt följt upp verksamhetsmål och kvalitet. Vi har också jobbat vidare med TQM och vår värdegrund CARE. Under året har en stor satsning gjorts inför kommande år certifiering enligt ISO Måluppfyllelse: Verksamhets- och affärsidé Norlandia Care är en av Nordens ledande vårdkoncerner. Våra tjänster baseras på kvalitet, medarbetarinflytande, effektivitet och individuell anpassning för boende, gäster och uppdragsgivare. Vi är aktiva inom den offentligt finansierade äldreomsorgen och förskolan. Vi driver även några patienthotell. Mål Genom professionellt ledarskap, långsiktigt perspektiv och utpräglad användarfokus vill vi vara med och utveckla produkter och tjänster som uppfyller samhällets förväntningar på ett nytt vårdutbud. Med vår unika kombination av hotell- och hälsovårdskompetens levererar vi vård och omsorg till de äldre, våra gäster och deras anhöriga. Våra värderingar (CARE) Verksamheten utformas individuellt tillsammans med boende och anhöriga. Norlandia Care följer de grundläggande arbetsmetoder som syftar till att öka den enskildes deltagande i planeringen av service och omvårdnad samt att följa gällande lagstiftning. Vi har under året arbetat mycket strukturerat med meningsfullheten och för att skapa ett gott liv varje dag.

37 Vår verksamhet bygger på Norlandias Värderingar CARE: Competent (kompetens) Vi kan mycket och vill mer. Vi är en lärande organisation som värdesätter kompetensen hos våra medarbetare, söker inspiration utifrån och vet att vi lär mest av varandra. Vi förstår värdet av specialistkompetens och resultatet av kombinationen mellan olika kompetenser. I vår äldreomsorg betyder detta: Våra boende och deras anhöriga kan vara trygga. De skall veta att vår personal vet hur de skall handla i olika situationer. Vår praktik och utförande av omsorg är kunskapsbaserat. Modern äldreomsorg kräver kompetent personal som arbetar i en kunskapsstimulerande miljö. Ambitious (ambition) Vårt jobb är viktigt och vi vill vara bäst på det vi gör. Vi vill växa eftersom vi är efterfrågade. Vi ska vara en positiv utmanare inom den nordiska vård- och omsorgssektorn och utveckla morgondagens vård- och omsorgsutbud. I vår äldreomsorg betyder detta: Att förslag till förbättringar mottas med tack. Vi tillåter oss aldrig att vara 100 % nöjda, men använder begreppet positivt missnöje. Vi skall alltid vilja bli ännu bättre. Vi ska vara i framkant av utvecklingen och delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. Respectful (respekt) Vi utgår från individen och varje enskild persons behov och resurser. Boende, gäster, medarbetare, anhöriga och samarbetspartner bemöts med respekt. I vår äldreomsorg betyder detta: Den enskildes rätt att bestämma över sig själv och sitt liv understryks i all upplärning av vår personal. Var och en är unik och skall bekräftas som individuell individ utifrån sin personlighet och sina behov. På detta sätt stöttar vi upp individens egna resurser och främjar hälsa. Energetic (energi) Vi vet vad vi vill och vad som krävs. Vi jobbar målinriktat för att lyckas med våra uppgifter och utstrålar energi i vår omgivning. I vår äldreomsorg betyder detta: Vi visar positiv energi och arbetsglädje i allt vi gör. Utmaningar och nya problemställningar ger inspiration till utveckling och nya lösningar. Denna positiva inställning präglar vårt möte med människor och ger positiv påverkan på oss själva och andra.

38 Verksamhetsmål och måluppfyllelse Boende och anhörignöjdhet Nöjda medarbetare Kvalitetsmål Över 80 % ska vara nöjda eller mycket nöjda. Årlig anhörig-och brukarenkät. Målet uppfyllt Minst 3,6 på en skala mellan 1-4 på årlig webb-baserad medarbetarenkät Målet ej uppfyllt. Resultat =3,46. Att vara en av topp 3 i brukar/anhörigenkäter i varje kommun där vi har äldreomsorg, Vi följer NKI(nöjd kund index) och åtgärdar om det inte når de mål vi önskar, vi följer öppna jämförelser. Inga allvarliga avvikelser vid intern och extern revision 100 % av alla avvikelser ska vara utredda med förbättringsförslag inom 1 månad från upptäckt. Månadsuppföljning/egenkontroll registreras och följs upp i kvalitetsteam centralt/lokalt Målet uppfyllt. Hög kompetens i alla nivåer Minst 85 % ska vara formellt utbildade inom Norlandia Care, vid vissa enheter är målbilden 100 %. Alla nyanställda har utbildning. Följs via kompetenskartläggning och individuell utvecklingsplan per enhet Målet uppfyllt. Frisknärvaro Professionellt ledarskap Sund ekonomi 96 % frisknärvaro, följs upp varje månad Målet ej uppfyllt. Resultat =93,55 Utbildning genom Norlandia akademin 3 ggr/år Uppföljning via ledaravtal 1 ggr/år Uppföljning av regionchef 1 ggr/månad Nyckeltal följs upp varje månad. Vi följer alltid upp avvikelser och målet är att det inte ska förekomma några Lex Maria eller Lex Sarah. Under 2014 har en händelse anmälts enligt Lex Sarah. Händelsen är utredd och avslutad av IVO. Avvikelser rapporteras och diskuteras varje månad på omvårdnadsmöten. Under året har verksamheten haft totalt 188 stycken avvikelser. Medarbetarenkät

39 Medarbetarenkät genomfördes under november månad och Tapirens index var 3,46. Områden att förbättra och jobba vidare med är teamsamordnarens roll. Våning 3 avviker något i resultat från de övriga i en negativ riktning. Resultat för 2014: Kvalitet: Under året har NC:s internkontrollsystem systematiskt utförts av Tapirens kvalitetsteam. Teamet arbetar kontinuerligt med de lokala rutinerna genom revidering och översyn av våra processer. Övriga ombud inom hygien, inkontinens, kost och nutrition, aktiviteter och brand har också medverkat till ett kvalificerat kvalitetsarbete. En internrevision genomfördes i december månad, med ett gott resultat. Resultat tillsyn: Egenkontroll av hygien har genomförts. Resultatet visade en god följsamhet i kläd- och hygienrutiner. Enstaka avvikelser har funnits som har blivit åtgärdade. Regelbundet har månadsuppföljningar skett gällande antal avvikelser, antal sår, antal trycksår, antibiotikumbehandlade infektioner samt interkontroll av dokumentation av SOLoch HSL-delen. En avvikelse enligt Lex Sarah. Tillsyn av lokalt brandskydd görs av brandskyddsombud varje månad. En större brandkontroll gällande larmen har utförts av fastighetsägaren Tapirens verksamhet använder Kristinehamns kommuns egenkontrollprogram. Uppföljning av följsamheten kontrolleras en gång per månad. Två inspektioner har genomförts av kommunens Miljö- och hälsoinspektör under Verksamheten använder sig nu av samma HACCP plan som kommunens verksamhet. Aktiviteter för ett Gott liv-varje dag efterföljs genom att alla boende, tillsammans med anhöriga, kontaktperson och sjuksköterska genomför ett omsorgsavtal Min livshistoria vid inflyttning, som årligen revideras. Arbetet med aktiviteter/ meningsfullhet varje dag fullföljs. Alla aktiviteter dokumenteras i särskild pärm och sammanfattas en gång/ månad i den boendes sociala dokumentation. Gemensamma aktiviteter fastställs i ett program för vår och höst av aktivitetsombuden. Vi jobbar med ett pedagogiskt måltidskoncept. Samverkan: Två anhörigträffar har genomförts under året, en på våren och en på hösten med ett deltagande av ca 60 personer totalt. Företaget, verksamheten och våra koncept presenterades för att skapa rätt förväntningar och kunskap hos de anhöriga. Vid mötena medverkade VC och teamsamordnare. Omsorgs- och uppföljningsmöten har erbjudits och genomförts med boende och anhöriga under året, tillsammans med kontaktperson och sjuksköterskor. LCP, med ökad samverkan med närstående i palliativt skede, efterlevnadssamtal och systematik genomförs. Samverkan med uppdragsgivare: Sjuksköterskorna har haft närverksträffar med MAS Elisabeth Larsson och övriga sjuksköterskor inom kommunen. Verksamhetschef har haft träffar och samverkan, med MAS Elisabeth Larsson och TÖS Annette Österberg. Samverkan med utbildningsanordnare: Tapiren har tagit emot ett antal sjuksköterskeelever under våren Tapiren har också tagit emot elever från omvårdnadsprogrammet. Ett antal praktikplatser har anordnats i samarbete med arbetsförmedlingen. Verksamhetschefen har medverkat i den lokala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege. Norlandia Care har genom Tapiren medverkat som en partner i Kompetensplattformen

40 Vård- och omsorg (Region Värmland) och verksamhetschefen medverkar i dess arbetsutskott. Anita Öhrn Thunberg, präst i Svenska kyrkan, finns på Tapiren en gång i veckan för samtal med boende/ anhöriga eller medarbetare, Hon har också genomfört andakter och besök i kyrkan för de boende. Tyvärr verkar kyrkans närvaro att komma förändras i en negativ riktning. Personal Utveckling: Olika personalgrupper har fått delta i följande utbildningar och föreläsningar: BPSD TQM kunna hitta dokument i vårt kvalitetsledningssystem samt skriva händelser. 2 Utvecklingsdagar för samtliga medarbetare ISO, hur vi ska kommunicera med varandra och lönesättning var några av ämnena på agendan. Munhälsoutbildning med Folktandvården Kontaktmannaskap Verksamhetschef och samordnare har deltagit i fastställt program för Norlandiaakademin Kommunals representanter har deltagit på facklig utbildning HLR Sjukfrånvaro: År 2014 var den totala sjukfrånvaron på 4,9%, vilket innebär att målet för frisknärvaro, 96% inte är uppfyllt. Korttidsfrånvaron (dag 1-14) var 1,2% och långtidsfrånvaron (dag ) var 3,7%. Ekonomi: Totalt har budgeten legat enligt plan. Resultatet visar ett visst överskott. Ort Datum Kristinehamn Verksamhetschef Jörgen Dahl Larsson

41 Kan jag leva som andra? Insatser i bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning

42 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Inspektionen för vård och omsorg har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr IVO Omslag Svensk Information Foto Shutterstock Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(25)

43 Förord Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ansvar för tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården. I det uppdraget ingår att utöva tillsyn av bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning. I uppdraget ingår också att regelbundet återföra sammanställda resultat och iakttagelser från myndighetens tillsyn. Denna rapport är en del av denna återföring och behandlar tillsyn av insatser i kommunala bostäder med särskild service för vuxna. Granskningen har genomförts i Avdelning mitt som har tillsynsansvar för totalt 80 kommuner i sammanlagt 7 län: Uppsala, Gävleborgs, Västmanlands, Dalarnas, Värmlands, Örebro och Södermanlands län. Under 2013 och 2014 har IVO genomfört tillsyn av bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning i sammanlagt 30 kommuner. Det är dessa tillsynsaktiviteter som ligger till grund för denna rapport. Rapporten är framtagen av utredaren Anna Öström, Avdelningen för analys och utveckling. En referensgrupp med fyra inspektörer: Inger Larsson, Christina Eljansbo-Hammarbäck, Kristina Lindström och Helene Malmkvist samt kollegor vid avdelningen för analys och utveckling har bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Patric Winther Stf Generaldirektör Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 3(25)

44 Sammanfattning och slutsatser Att personer med funktionsnedsättning ges möjligheten att leva som andra är en viktig princip i vårt samhälle. I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) framgår tydligt att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. I detta ingår principer som jämlikhet, valfrihet, delaktighet och personlig intigritet. Även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1 utgår från allmänna principer om individuellt självbestämmande samt deltagande och inkludering i samhället. I Sverige får ungefär personer insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. 2 De som ges insatsen har i regel ett livslångt behov av stöd, service och omvårdnad. Därför är det särskilt viktigt att insatsen kompenserar för funktionsnedsättningen så att personer med dessa behov ges förutsättningar att leva på ett likvärdigt sätt som andra. 3 Hur fungerar då LSS-insatsen bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning? Kan personer som ges insatsen leva som andra människor? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har under 2013 och 2014 genomfört inspektioner av trettio kommunala bostäder med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning. Syftet med tillsynen var att granska hur verksamheterna arbetar för att brukarna ska komma till tals, bli lyssnade till och utöva inflytande över insatsernas genomförande. En annan viktig aspekt var att granska om kommunernas hälso- och sjukvårdsinsatser kommer målgruppen tillgodo på ett tillfredsställande sätt. Rapporten är en sammanställning av resultaten från dessa inspektioner och den visar att brukarna trivs på sina boenden som i regel är väl anpassade till verksamheten. Personalen i verksamheten är engagerad och arbetar stödjande när det handlar om målgruppens behov och önskemål. Det finns i många boenden också väl utvecklade mötesformer som stärker brukarnas delaktighet, inflytande och självbestämmande. Vidare är ordinarie sjuksköterskor tillgängliga i hög grad och läkemedelshantering och delegering av läkemedel fungerar överlag tillfredsställande. Det finns dock tydliga förbättringsområden i verksamheterna för att personer med funktionsnedsättning ska ges möjligheten att leva som andra. Det är viktigt att nämnderna framförallt ser över följande områden: Samlokalisering av verksamheter Kompetens och fortbildning Bemanning och kontinuitet Arbetsformer för skydds- och begränsningsåtgärder Samverkan och informationsöverföring 1 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(icrpd). Se 2 Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år Socialstyrelsen, SFS 1993:387 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 4(25)

45 Ett institutionaliserat boende är inte att leva som andra Av granskningen framgår att en tredjedel av boendena samlokaliseras med andra verksamheter som exempelvis särskilt boende för äldre och dagverksamhet med inriktning mot demenssjukdom. Detta gynnar inte jämlika levnadsvillkor för dem som får LSS-insatsen. Kommunerna har ett viktigt ansvar för att de som får insatsen ges möjligheten att leva som andra. Därför måste nämnderna undvika institutionaliserade boendeformer. De anställdas kompetens och fortbildning kan förbättras Det är också viktigt att nämnderna ser över de anställdas kompetens och fortbildningsbehov. För att brukarna ska kunna leva som andra behövs stöd i hela deras livssituation. De anställda behöver således specifika kunskaper om såväl de diagnoser och funktionsnedsättningar som brukarna har som kunskaper om olika typer av arbetsmetoder. I IVO:s granskning framgår att såväl föreståndare 4 som personal vid flera boenden behöver en tydligare inriktning i sin utbildning för att garantera att brukarna får stöd, service och omsorg utifrån sina behov. Bristande bemanning påverkar möjligheten till fritidsaktiviteter Om man ser till bemanning i bostäderna är det tydligt att det framförallt är brukarnas fritidsaktiviteter som påverkas negativt vid bristande bemanning. Detta eftersom personalen inte har tid att genomföra meningsfulla aktiviteter tillsammans med brukarna. I framförallt enkäter till legala företrädare framkommer synpunkter på att brukarnas fritidsaktiviteter i vissa boenden verkar vara enahanda och att det borde arrangeras mer aktiviteter. I flera verksamheter har IVO konstaterat att bemanningen är så bristfällig att den behöver ses över. Kontinuitet viktigt i kontakten med sjuksköterskor Tillgängligheten bland ansvariga sjuksköterskor i kommunerna fungerar i regel bra under vanlig dagtid. Däremot är kontakten och tillgängligheten inte lika tillfredsställande vid vissa boenden under kvällar och helger, eller när ordinarie sjuksköterska är frånvarande på grund av exempelvis sjukskrivning. Dels påverkas kontinuiteten i verksamheten om det är många vikarier eller olika sjuksköterskor som har kontakt med brukare och anställda i verksamheten, dels kan rådgivning och stöd från sjuksköterska till verksamheterna påverkas negativt om kontinuitet och kontakt brister. Arbetsformer för skydds- och begränsningsåtgärder behöver ses över Det framgår tydligt av tillsynen att de flesta verksamheter som använder skyddsoch begränsningsåtgärder i gemensamma utrymmen, brukarnas lägenheter och/eller i form av rörelsebegränsningar behöver se över sina arbetsformer. Det framgår att verksamheterna dels inte alltid har försäkrat sig om att brukaren har samtyckt till åtgärden, dels att det brister vad gäller uppföljning och utvärdering av åtgärden. I såväl hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) betonas att stöd och åtgärder bygger 4 Det finns många olika benämningar på den som förestår gruppbostäder och servicelägenheter. I den här rapporten har vi valt att kalla denne för föreståndare. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 5(25)

46 på frivillighet. Vidare anges att insatser ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Detta innebär att åtgärder som exempelvis dörrlarm, låsta kylskåp och bälten endast får användas som skydd för den enskilde eller som hjälpmedel när samtycke finns. Många gånger är det en svår uppgift att inhämta samtycke från brukaren på grund av funktionsnedsättningen. I dessa fall krävs det att personalen både är lyhörd och uppmärksam för att kunna tolka brukarens reaktioner på åtgärden. Grundtanken med införandet av en åtgärd är att den behöver vidtas för brukarens bästa, för att ge denne en bättre livskvalitet. Det som avser att skydda en person kan dock bli en otillåten tvångsåtgärd om inte samtycke från brukaren finns. Verksamheterna måste alltid sträva efter att undvika begränsningsåtgärder eftersom de kan upplevas som integritetskränkande. Detta innebär att verksamheten kontinuerligt behöver utvärdera och följa upp vidtagna åtgärder parallellt med att det pågår ett arbete för att ta bort eller minska åtgärderna. Det är verksamhetens föreståndare 5 som har det övergripande ansvaret för att samtycke från brukaren har inhämtats och att det finns arbetsformer för hur man arbetar med begränsnings- och skyddsåtgärder. Eftersom inspektionerna visar att många verksamheter brister när det gäller samtycke, utvärdering och uppföljning av vidtagna åtgärder behöver föreståndare ha kompetens för att ta ett större ansvar för vad som är juridiskt tillåtet, men även vad gäller utvärdering och uppföljning. Föreståndare måste även ha tillräckligt med tid för att kunna omsätta lagstiftningens krav och intentioner i praktiskt handlande. Av inspektionerna framgår att närmare en tredjedel av föreståndarna har ansvar för tre eller flera gruppboenden och relativt stora personalgrupper. Det behöver inte vara ett problem, men IVO vill understryka nämndens ansvar för att föreståndarna har tillräckligt med tid avsatt för att befinna sig i verksamheten för att kunna försäkra sig om att kravet på god kvalitet uppnås. Informationsöverföring och samverkan kan förbättras Även informationsöverföring och samverkan med andra aktörer i vård- och omsorgskedjan måste fungera för att brukarna ska få den vård och omsorg som de har behov av. I några fall har sjuksköterskor beskrivit bristfälliga rutiner för samverkan och att de måste ägna tid åt att söka information efter en insats från annan verksamhet för att få en fullgod bild. IVO har därför i beslut till nämnden påtalat att detta är ett viktigt förbättringsområde. 5 När det gäller medicintekniska produkter är det legitimerad personal som föreskrivit hjälpmedel som har det övergripande ansvaret. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 6(25)

47 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Bakgrund... 8 Boendemiljö... 9 En av tre bostäder samlokaliseras med andra verksamheter... 9 Lokaler och lägenheter anpassade till verksamheten... 9 Många gruppbostäder har fler än fem brukare Stora åldersskillnader i gruppbostäder Kompetens och fortbildningsbehov En av sex föreståndare saknar lämplig utbildning Hälften av föreståndarna har ansvar för två eller fler gruppboenden Varierad utbildningsnivå bland personal Fortbildning av personal viktig del av verksamheten Väl utvecklade rutiner för avvikelsehantering och lex Sarah Inflytande, delaktighet och självbestämmande Hög grad av trivsel bland brukarna Gemensamt framtagna trivselregler i många boenden Svårigheter att genomföra aktiviteter på grund av personalbrist Skydds- och begränsningsåtgärder används i åtta av tio boenden Många boenden brister i uppföljning och/eller samtycke Stor delaktighet vid utformningen av gemensamma utrymmen Stora möjligheter att påverka sina egna måltider och tid för sänggående Egna nycklar, brevlåda och ekonomi utifrån förutsättningar Viktigt att dokumentation upprättas med respekt för den enskilde Gott förtroende för verksamheterna bland legala företrädare Hälso-och sjukvårdsinsatser Hög grad av tillgänglighet bland ansvariga sjuksköterskor Hälso- och sjukvård brister när ordinarie sjuksköterska är frånvarande I fyra av tio boenden finns brister i samverkan och informationsöverföring Överlag tillfredsställande rutiner för läkemedelshantering Bilaga 1: Tillvägagångssätt och underlag Underlag och avgränsningar Källor och analys Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 7(25)

48 Bakgrund Att leva som andra innebär bland annat att få möjlighet att bo som andra människor i samhället inte minst i en egen bostad som ger förutsättningar för trygghet och trivsel. 6 En bostad som tillförsäkrar vuxna med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor är således en av förutsättningarna för att uppfylla lagstiftningen i LSS. Kommuner och landsting är ytterst ansvariga för att ge stöd och service till vuxna med funktionsnedsättning. De ska också garantera att det finns den bemanning som behövs och att personalen har den utbildning och erfarenhet som krävs för varje specifik uppgift. Om kommunen uppfyller de krav som anges i LSS skapas trygghet för såväl den enskilda som för anhöriga. De personer som kan beviljas insatser enligt LSS och assistansersättning är personer med: utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Rapporten är en sammanställning av IVO:s iakttagelser och erfarenheter som gäller insatser i bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning. Den huvudsakliga frågeställning ligger i linje med rapportens titel: Kan personer som får LSS-insatsen bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning leva som andra? För att besvara frågeställningen har IVO:s beslut till verksamheterna i samband med inspektion granskats. Se bilaga 1. Rapporten är indelad i fyra avsnitt som beskriver följande; 1) boendemiljö, 2) kompetens och fortbildning, 3) inflytande, delaktighet och självbestämmande och 4) hälso- och sjukvårdsinsatser. 6 Verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 8(25)

49 Boendemiljö En egen bostad har stor betydelse för möjligheten att tillgodose grundläggand behov och skapa en känsla av egen identitet. Eftersom många personer med omfattande funktionsnedsättning tillbringar mycket tid i det egna hemmet är bostaden särskilt viktig för denna grupp. Det finns två huvudsakliga typer av boenden för personer med funktionsnedsättning: gruppbostad och servicebostad. I detta avsnitt ges en beskrivning av iakttagelser vad gäller boendemiljön. Med detta avses boendets placering och lokalernas utformning, antal brukare i respektive boendeform samt ålderspridning bland brukarna. En av tre bostäder samlokaliseras med andra verksamheter Det framgår att ett av tre boenden samlokaliseras med andra verksamheter. Ett gruppboende är exempelvis lokaliserat i samma byggnad som ett särskilt boende för äldre med fem avdelningar, dagverksamhet med inriktning på demenssjukdom samt ytterligare en gruppbostad med inriktning mot personer med psykisk funktionsnedsättning. I intilliggande byggnad finns daglig verksamhet och serviceboende enligt LSS samt daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. En sådan koncentration av boende- och sysselsättningsverksamheter bidrar inte till att skapa jämlika levnadsvillkor för dem som bor där eftersom det inte underlättar för brukarna att leva som andra. 7 Personer som behöver en bostad med särskild service enligt LSS har i regel ett livslångt behov av stöd, service och omvårdnad. Det är därför särskilt viktigt att de kan få detta stöd under så normala former som möjligt. I detta och liknande fall har IVO därför gjort kommunen uppmärksam på att boendet bör vara utformad på ett sådant sätt att en institutionell miljö undviks. Lokaler och lägenheter anpassade till verksamheten I de flesta kommuner är gruppbostäder och servicelägenheter väl anpassade till verksamheten. Gemensamma utrymmen är stora, öppna och ligger vanligtvis i anslutning till lägenheterna. Lägenheterna har ofta egna uteplatser, separata sovrum och hygienrum. Det finns exempel där lägenheter och de gemensamma utrymmena är något trånga. Personalen anser i vissa fall också att de gemensamma utrymmena är för mörka eller inte så lättillgängliga för brukarna som de borde vara. Vid ett boende måste exempelvis fyra av sex brukare gå ut och runt huset för att komma till det gemensamma utrymmet. Chefen vid samma boende uppger också att det innebär svårigheter pga. att brukarna behöver tillsyn hela dygnet. I detta och liknande fall har IVO konstaterat att det är viktigt att lokalerna är utformade så att behov av tillsyn kan tillgodoses. Det bör vidare göras möjligt för den boende som så önskar att enkelt ta sig mellan den egna lägenheten och den gemensamma delen av bostaden. 7 Bostad med särskild service för vuxna 9 9 (1993:387). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 9(25)

50 Många gruppbostäder har fler än fem brukare Många gruppbostäder har fler än fem brukare. I dessa gruppbostäder bor mellan sex och åtta personer. Av inspektionerna framgår också att det inte är ovanligt att servicebostäder ligger i anslutning till gruppbostäder, vilket innebär att de gemensamma utrymmena ofta delas av fler än de som bor i gruppbostaden. För att undvika att boendet blir alltför institutionslikt har Socialstyrelsen rekommenderat 8 att antalet brukare i en gruppbostad bör vara ca tre till fem personer. Detta för att brukarna ska kunna skapa en social roll i gruppen, knyta vänskapsband och samtidigt ges möjlighet att förstå och förutsäga de andras reaktioner. Ytterligare någon brukare kan accepteras men endast under förutsättning att samtliga tillförsäkras goda levnadsvillkor. Om grupperna är för stora kan samspelet i gruppbostaden påverkas negativt. Nedan framgår antalet gruppbostäder och servicelägenheter utifrån antal brukare och bostadstyp. Tabell 1: Antal grupp- och serviceboenden utifrån antal brukare och bostadstyp Typ av bostad och antal boende Gruppbostad med 3-5 brukare 16 Gruppbostad med fler än 5 brukare 11 Servicebostad, 5-10 brukare 2 Servicebostad/gruppbostad, 2 brukare 9 1 Antal bostäder Enligt en rapport från Socialstyrelsen 10 är sex brukare i gruppbostäder numera vanligare än att det bor det rekommenderade antalet tre till fem personer. I ett beslut från IVO, avseende en gruppbostad med sju brukare, understryks vikten av regelbundna uppföljningar och utvärderingar inom verksamheten. Detta anses nödvändigt för att följa möjligheterna att erbjuda en verksamhet med god kvalitet och goda levnadsvillkor. Stora åldersskillnader i gruppbostäder I många bostäder finns stora åldersskillnader mellan brukarna. Detta innebär att brukare på samma boende inte enbart har olika behov utifrån funktionsnedsättning utan även utifrån ålder. Det behöver naturligtvis inte innebära problem med stora åldersskillnader, men vid vissa boenden framhåller personal att det kan skilja sig mycket vad gäller brukarnas önskemål och förutsättningar, vilket i sin tur ställer större krav på dem vad gäller exempelvis fritids- och kulturella aktiviteter. Av tabellen nedan framgår åldersvariationer vid drygt hälften av gruppbostäderna och servicelägenheterna SOSF 2002:9, Föreskrifter och allmänna råd. 9 Vid en tillsyn framgick att de två boende i respektive bostad hade två olika beslut på boendeformer. 10 Socialstyrelsen, (2010), Social tillsyn Länsstyrelsernas iakttagelser under 2008 och Anledningen till att inte åldersvariationer redovisas för samtliga boenden är att dessa uppgifter saknas i övriga beslut och underlag. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 10(25)

51 Tabell 2: Åldersintervall och antal brukare 12 Kommun Åldersvariation Antal brukare Arboga Edsbyn Enköping Fagersta Falun Grums Håbo Kil Laxå Lindesberg Nordanstig Orsa Sandviken Skutskär Tierp Vingåker Som framgår av ovanstående tabell är åldersvariationen vid vissa boenden stora, medan de i andra inte är det. Gruppens ålderssammansättning kan vara en betydelsefull aspekt när det gäller vilka möjligheter verksamheterna har att genomföra meningsfulla gemensamma aktiviteter och tillvarata olika intressen. I en enkätundersökning 13 om hur brukare i personkrets 1 14 ser på sin gruppbostad genomförd av intresseorganisationen FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) framgår bland annat att åldersskillnader kan vara en orsak till att brukare vill flytta från sitt boende. I förarbeten till LSS 15 anges att både gruppens storlek och sammanhållning har betydelse för möjligheten att ge innehåll och förutsättningar till betydelsefull gemenskap. Vid planeringen av en gruppbostad är det således viktigt att fundera på i vilken utsträckning brukarna kan genomföra aktiviteter tillsammans, känna grupptillhörighet och samsas om de gemensamma utrymmen som finns. Dessutom ska allas behov av stöd och service kunna tillgodoses. 12 Med undantag från Grums, som har servicelägenheter, är samtliga gruppbostäder där ålder redovisas. I Vingåker bor sex personer i gruppbostaden och två i s.k. satelitlägenheter, vilket innebär att brukaren har en egen bostad men som är knuten till någon form av gemensamhetslokal. Brukare i satelitlägenheter erbjuds stöd och hjälp ett visst antal timmar per vecka i sin lägenhet och det anordnas olika aktiviteter i gemensamhetslokalen. Antingen SoL eller LSS kan ligga till grund för ett biståndsbeslut om kopplad lägenhet. 13 Ett gott liv. Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning. Riksförbundet FUB, juni Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 15 Prop. 1992/93:159 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 11(25)

52 Kompetens och fortbildningsbehov Liksom bostädernas utformning är föreståndarens och personalens utbildning och kompetens viktiga för att brukarna försäkras goda levnadsvillkor. Personalen ska i sitt arbete stödja brukarna i hela deras livssituation, såväl socialt och fysiskt som i den psykiska delen av livet. Innehållet i personalens uppgifter varierar beroende på vilken funktionsnedsättning eller diagnos brukarna har. De behöver således tillägna sig de specifika kunskaper som behövs i relation till de brukare som de ska ge stöd, service och omsorg. Kontakten ska kännetecknas av en god etik och ett värdigt bemötande. Dessutom ska omvårdnaden för varje brukare planeras, dokumenteras och följas upp. I det följande redogörs för iakttagelser vad gäller kompetens, fortbildningsbehov samt rutiner för avvikelsehantering och lex Sarah-anmälningar i verksamheterna. En av sex föreståndare saknar lämplig utbildning En av sex föreståndare, som har det huvudsakliga ansvaret för gruppbostäder och/eller servicebostäderna, saknar lämplig utbildning. 16 Enligt Socialstyrelsen 17 ska den som förestår en gruppbostad ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bland annat kunna ansvara för att arbetet organiseras så att brukarna genom omvårdnaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. I diagrammet nedan framgår utbildningsbakgrunden bland föreståndarna. Diagram 1: Föreståndarnas utbildning (antal) 18 Sociala omsorgslinjen på högskola Sjuksköterskeutbildning Beteendevetenskaplig utbildning Arbetsterapeututbildning Ej lämplig utbildning Med lämplig utbildning avses en högskoleutbildning som är relevant för området eller relevanta kurser som omfattar ca 2-3 års studier. Relevanta kurser kan exempelvis vara handikapprätt eller socialrätt. För mer information se 5 SOSFS 2002: SOSFS 2002:9. 18 För en gruppbostad saknas uppgifter om föreståndarens kompetens. Kompetensen i diagrammet redovisar således endast 29/30 föreståndarkompetenser. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 12(25)

53 Som framgår har närmare hälften av föreståndarna högskoleutbildning inom social omsorg. Den näst vanligaste utbildningen är beteendevetenskaplig utbildning på högskolenivå. För gruppen ej lämplig utbildning har föreståndarna följande utbildningar; omvårdnadsutbildning på gymnasienivå, fritidsledarutbildning, undersköterska, personal- och arbetslivsfrågor kombinerat med krigshögskolans högre kurs samt en pågående utbildning i MNR (människor, natur och religion). I samtliga redovisade fall där föreståndare inte bedömts ha lämplig utbildning har IVO ställt krav på nämnden om åtgärd. Även för enskilda verksamheter är ett av kraven i tillståndsprövningen att föreståndaren har lämplig utbildning. Efter inspektionerna, som ligger till grund för den här rapporten, kom dock en ny praxis gällande kompetenskraven. I praktiken innebär denna nya praxis att kravet på kompetens får avgöras i varje enskilt fall. 19 Hälften av föreståndarna har ansvar för två eller fler gruppboenden Närmare hälften av föreståndarna har ansvar för ett gruppboende, medan den andra hälften har ansvar för två eller fler gruppboenden. Närmare 1/3 har ansvar för tre eller flera gruppboenden. Förutom att föreståndarnas ansvar innefattar arbetsledning, utveckling och uppföljning i dessa gruppboenden ingår ofta även ansvar för korttidsvistelse, ledsagning, daglig verksamhet, kontaktpersoner, personlig assistans, ledsagarservice, avslösarservice och/eller boendestöd. Även personalansvaret varierar. Vissa föreståndare har personalansvar för en mindre personalgrupp, medan andra kan ha personalansvar för upp till 60 personer. I nedanstående diagram framgår fördelningen av ansvar för antal gruppboenden bland föreståndarna i kommunerna. Diagram 2: Antal föreståndare utifrån ansvar för antal gruppbostäder bostad 2 bostäder 3 bostäder 4 bostäder 5 bostäder 19 Med lämplig utbilning avses relevant högskoleutbildning. Varken av lagtext eller av förarbetsuttalanden framgår vad som avses med sistnämnda uttryck. Frågan får därför avgöras i varje enskilt fall. Eftersom kravet på tillstånd att bedriva enskild verksamhet i stor utsträckning syftar till att upprätthålla de övergripande kvalitetskraven i LSS bör utbildningskravet, enligt två domar i kammarrätten, inte ställas alltför högt. Alltför höga krav kan dessutom befaras inskränka en huvudmans möjligheter att i enlighet med vad som anges i förarbetena själv organisera sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt. Därtill kommer att en för snäv bedömning av utbildningskriteriet riskerar att utesluta i övrigt erfarna och kompetenta personer från uppdrag som föreståndare. Härutöver anser kammarrätten att inget hindrar att smärre brister i den formella kompetensen av förut nämnda skäl avhjälps av andra faktorer, såsom annan utbildning och erfarenhet. 20 Tabellen avser endast gruppbostäderna, vilka i underlaget utgör 28 stycken. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 13(25)

54 För att en verksamhet ska vara av god kvalitet, utvecklas och säkras är det enligt IVO:s mening inte nog att en föreståndare har lämplig utbildning, kunskap och kompetens. Den som förestår verksamheten måste dessutom ha tillräckligt med tid för att kunna omsätta lagstiftningens krav och intentioner i praktiskt handlande. I några av besluten understryker därför IVO vikten av att föreståndarna har tillräckligt med tid avsatt för att kunna försäkra sig om att kravet på god kvalitet i verksamheten uppnås. Varierad utbildningsnivå bland personal Vad gäller personalens utbildningsnivå är den mer varierad än bland föreståndarna. De allra flesta har någon slags grundutbildning inom vårdsektorn, som exempelvis vård- och omsorgsprogrammet på gymnasienivå. Det finns dock ett flertal som saknar relevant utbildning. De har istället gymnasieutbildning inom andra områden som exempelvis turism-, kock- och tandsköterskeutbildning. Av 3 LSS framgår att det inte bara är föreståndaren som ska ha en lämplig utbildning för en ändamålsenlig verksamhet - detta gäller även personalen. Om grundutbildning saknas kan det alltså finnas särskilda behov av fortbildning, även om personalen har en lång arbetslivserfarenhet inom området. Fortbildning av personal viktig del av verksamheten De allra flesta föreståndare anser att fortbildning av personal är en viktig del av verksamheten och att man därför regelbundet försöker att tillgodose detta. Vanligast är fortbildning inom autismområdet. Andra vanliga fortbildningsområden är neuropsykiatri, funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, demenssjukdom, förflyttningsteknik, kost och basal hygien. I ett par fall hade personalen även haft möjligheten att läsa enstaka kurser på högskola. De flesta av de anställda anger att de är nöjda med den fortbildning och handledning som ges, såväl intern som extern. Det finns dock några exempel på behov av fortbildning men där brist på resurser inte möjliggör det. I en kommun önskar exempelvis föreståndaren större budget för utbildning om utvecklingsstörning och åldrande, men har inte fått gehör för det från nämnden. I ett annat fall saknar personalen kompetens avseende psykiatrisk problematik, men det finns svårigheter att tillgodose detta behov. I några beslut från IVO betonas att det är kommunens ansvar att se till att personalen har den kompetens som krävs. I flera av verksamheterna får personalen handledning i sitt arbete genom olika externa professioner som exempelvis habiliteringspersonal, pedagog eller psykiatrisjuksköterska. I ett flertal verksamheter ges handledning dock enbart genom föreståndaren. I en verksamhet sker handledning genom en föreståndare som bedöms sakna såväl lämplig utbildning som erfarenhet vad gäller personer med funktionsnedsättning. Det är därför rimligt att anta personalen i detta boende inte har erhållit fullgod handledning, vilket i sin tur kan innebära allvarliga konsekvenser för brukarna. I det aktuella fallet ställde IVO krav på kommunen att säkerställa att den person som förestår verksamheten har lämplig utbildning. Väl utvecklade rutiner för avvikelsehantering och lex Sarah Vid de allra flesta boendena har verksamheterna väl utvecklade rutiner och genomgångar av hur avvikelser och anmälningar enligt lex Sarah hanteras. Det Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 14(25)

55 finns dock några undantag. Vid ett par boenden uppgav personalen att det inte finns någon dokumenterad rutin för avvikelserapportering. Däremot visste de flesta hur och när de skulle göras. Vid något boende ansåg man i verksamheten att det var svårt att avgöra skillnaden mellan en avvikelse och ett lex Sarah ärende. Behov av ytterligare diskussioner kring lex Sarah finns vid några ytterligare boenden. I dessa fall har IVO framhållit vikten av en regelbunden information om rapporteringsskyldigheten till personalen. Detta för att upprätthålla kompetensen gällande rapportering av missförhållanden så att nämnden, i de fall det förekommit missförhållanden, kan vidta åtgärder för att undanröja dessa skyndsamt. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 15(25)

56 Inflytande, delaktighet och självbestämmande En person med funktionsnedsättning ska, liksom andra, ges möjlighet till inflytande över sitt eget liv, känna delaktighet med andra människor och bestämma över sin egen vardag. Vuxna som bor vid gruppboenden och servicelägenheter är dagligen beroende av olika typer av stöd och hjälp. Många har dessutom svårt att kommunicera med tal. Det är därför särskilt viktigt att uppmärksamma på vilka sätt inflytande, delaktighet och självbestämmande skapas i verksamheterna och i vilken utsträckning metoderna är anpassad till den enskilde. I detta avsnitt redogörs för de iakttagelser som gjorts gällande uppfattningar om trivsel, skydds- och begränsningsåtgärder, individens möjligheter till självbestämmande, delaktighet och inflytande över bostaden, sina egna vanor/rutiner samt aktiviteter. Hög grad av trivsel bland brukarna I drygt hälften av inspektionerna genomfördes samtal med en eller flera brukare. Av dessa samtal framkommer att de alla trivs bra eller mycket bra på boendet. De upplever att de kan påverka sina fritidsaktiviteter och måltider samt att personalen är bra. Flera av brukarna konstaterar att de kan säga vad de vill på brukarråden. Någon tycker att det är bra att man får välja personal. En annan tycker om att de själva kan bestämma hur det ska vara i lägenheterna. Flera av brukarna anser att det går lätt att prata med personalen. En boende uttryckte önskemål om mer kontakt med personalen och om mer aktiviteter under helgen. En annan brukare önskar mer daglig verksamhet. Under samtalen framkom även synpunkter på boendets utformning. Det handlar exempelvis om önskemål om större lägenhet, att köket i lägenheten är för litet, att man saknar en dörr för att kunna gå in i det gemensamma utrymmet från lägenheten eller en ramp för att själv kunna ta sig ut på sin egen uteplats. Några brukare konstaterar att de trivs med såväl personal som grannar eller medboende. Vid ett boende berättade två brukare att de ofta är i sina egna lägenheter pga. av störande ljud från de andra. Vid ett annat boende anser en brukare att det kan bli lite tjatigt i det gemensamma utrymmet. Gemensamt framtagna trivselregler i många boenden Vid flertalet gruppboenden finns gemensamt framtagna trivselregler. Personalen anger oftast att dessa är till för att det ska bli ett lugnt och sansat umgänge i den gemensamma delen av gruppbostaden. Ibland uppstår dock problem i alla fall. Inte minst om brukarna inte kommer överens. Vid ett boende beskriver personalen att det i stort sett dagligen inträffar att brukarna av olika anledningar retar sig på varandra. Personalen har provat att på olika sätt motverka och avleda konflikterna. Ibland räcker det att säga till, men ibland får någon av de som bråkar med varandra gå in i sin lägenhet. Vid ett annat boende har personalen tagit fram ett schema för när och var enskilda kan vistas i gemensamma lokaler. Detta för att de flesta som bor på enheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 16(25)

57 inte kan umgås med varandra. Det finns även regler för hur man uppträder mot varandra. Om någon är verbalt otrevlig får denne gå in till sig. Det finns även regler för det gemensamma köket där brukarna inte får vara. Gränsen för köket är markerad med en röd tejp på golvet. IVO anser i dessa och liknande fall att det givetvis måste vara möjligt att ha vissa ordningsregler i boendet, men att det är nämndens ansvar att se till att den enskildes intigritet respekteras och att de metoder som tillämpas inte innebär begränsningar för brukaren. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 21 bör kommunerna så långt som möjligt beakta brukarnas önskemål och synpunkter när det gäller sammansättningen av den grupp som ska bo tillsammans. Verksamheten ska vidare vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Svårigheter att genomföra aktiviteter på grund av personalbrist Vid fem inspektioner har IVO konstaterat att grupp- och serviceboendena inte har tillräckligt med personal för att tillgodose en tillfredsställande grad av gemensamma och/eller individuella aktiviteter. Detta motsvarar ett av sex boenden. Synpunkterna om bristen på fritids- och kulturella aktiviteter har främst kommit från personal eller legala företrädare. Vid ett boende anser exempelvis en legal företrädare att det är svårt att få till en bättre planering av fritidsaktiviteter för brukaren. Denna upplever att det snarare är aktiviteter som personalen vill göra som prioriteras. Vid ett annat boende har en legal företrädare lämnat önskemål om att det borde arrangeras mer aktiviteter på boendet. Detta gäller också ett annat boende där det finns synpunkter på att brukarnas fritidsaktiviteter verkar vara enahanda. Det är för mycket Tv-tittande och brist på annan sysselsättning. Som skäl anges att personalen är alltför upptagen med andra sysslor än att vara med brukarna på individuella aktiviteter. I dessa och liknande fall har IVO betonat vikten av att ta tillvara dessa synpunkter och att legala företrädares synpunkter ska beaktas i den individuella planeringen. Det gäller också att vid val av insats kunna urskilja vad som är personalens rutiner, anhörigas vilja och den enskildes behov och önskemål. Enligt 6 LSS ska det vidare finnas tillräckligt med personal för att möjliggöra såväl individuella som gemensamma aktiviteter. Ett aktivt liv och relationer med andra människor skapar möjligheter att vara delaktig i samhällslivet och bidrar till en ökad känsla av livskvalitet. Att fritidsaktiviteter inte alltid kan tillgodoses pga. av bemanningsproblematik betraktas som en brist och därför har IVO i dessa fall påtalat att nämnden bör se över bemanningsfrågan. Skydds- och begränsningsåtgärder används i åtta av tio boenden Det framgår att åtta av tio boenden har någon form av skydds- och begränsningsåtgärder för enskilda brukare. Det kan handla om låsta kylskåp, sänggrindar, bälten, dörrlarm, avstängda gemensamma utrymmen nattetid, låsta dörrar och dyl. Av nedanstående diagram framgår antalet boenden med åtgärder i gemensamma utrymmen, den egna lägenheten och rörelsebegränsningar. 21 SOSF 2002:9, Föreskrifter och allmänna råd. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 17(25)

58 Diagram 3: Skydds- och begränsningsåtgärder utifrån typ av åtgärd (antal gruppboenden) Gemensamma utrymmen Egna lägenheten Rörelsebegränsningar De allra flesta boenden har personcentrerade åtgärder, d v s kopplat till den enskildes problematik. Lås på en låda med vassa knivar i en lägenhet är ett exempel på en åtgärd för att skydda en boende med självdestruktivt beteende. Sänglarm för en person med epilepsi är ett annat exempel. Drygt 1/3 av gruppbostäderna har begränsningar vad gäller gemensamma utrymmen. Det kan då handla om avstängda gemensamma utrymmen nattetid, larm på dörrar, låsta kök och dyl. För alla typer av åtgärder krävs samtycke från brukaren. En åtgärd får vidare inte bero på otrygghet som orsakats av bristande bemanning eller kompetens. Många boenden brister i uppföljning och/eller samtycke Av de 23 gruppboenden som använder sig av någon form av åtgärder framkom att 16 boenden har brister vad gäller uppföljning och/eller samtycke från den enskilde. Bristerna gäller framförallt åtgärder i den egna lägenheten. Vid en gruppbostad har exempelvis en brukare dörrlarm trots att det var flera år sedan han gick ut nattetid. Av granskningen framgår att brukaren inte har samtyckt till dörrlarmet och det saknas uppföljning av åtgärden. Vid flera inspektioner uppmärksammas att det är oklart om omständigheter kring olika former av skydds- och begränsningsåtgärder finns dokumenterade. Vid ett boende framgår exempelvis att personal och enhetschef har olika uppfattningar om hur man arbetar med åtgärderna och vad som har dokumenterats. Inget arbete pågick heller för att minimera/ta bort åtgärden. I dessa och liknande fall anser IVO att det är av stor vikt att det är tydligt för samtlig personal hur arbetet med att minimera åtgärderna sker och att de kontinuerligt utvärderas. Arbetet måste också dokumenteras för att möjliggöra uppföljning. Vidare ska åtgärder förankras hos brukaren direkt. God man eller förvaltare kan aldrig samtycka till insatser mot den enskildes vilja. IVO har stor förståelse för att det många gånger kan vara svårt att 22 Begränsande åtgärder i gemensamma utrymmen avser låsta dörrar, skåp, kök, avstängda utrymmen nattetid, dörrlarm och dyl. Begränsningar i den egna lägenheten avser låsta kylskåp, avstängt vatten, dörrlarm och dyl. Med rörelsebegränsningar avses exempelvis sänggrindar, bälten eller rörelselarm. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 18(25)

59 tolka samtycke eftersom många personer har nedsatt talförmåga. De kan många gånger inte ge sitt samtycke direkt, däremot kan de visa indirekt genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för huruvida samtycke föreligger eller inte. 23 Att ge insatser mot en vuxen persons vilja eller att använda sig av tvångsåtgärder kräver stöd i lagen. 24 Stor delaktighet vid utformningen av gemensamma utrymmen Ungefär hälften av personalen i grupp- och servicebostäder anger att brukarna har kunnat påverka utformningen av gemensamma utrymmen vad gäller exempelvis inköp av gardiner, möbler, och lampor. I de fall där brukarna inte har varit med att påverka kan det handla om att det inte funnits några behov av förändringar eller att personalen medvetet är återhållsam med inredning pga. av trånga utrymmen. Det kan också handla om att brukarna saknar förmåga att uttrycka önskemål eller synpunkter. I dessa fall försöker personalen istället att lyssna och tolka kroppsignaler och upplever därigenom att brukarna får påverka utifrån förutsättningar. En ny soffa till ett gemensamt utrymme hade exempelvis inhandlats vid ett boende och personalen konstaterade att en brukare tydligt visade att den utgör en mysfaktor. Vid ett annat boende hade det gemensamma utrymmet nyligen renoverats, men där hade brukarna inte getts möjlighet att påverka inredningen. Vid samma boende angav chefen att de inte har boendemöten och att det är svårt att få fram synpunkter från brukarna. IVO konstaterar att det är viktigt att det i verksamheten finns sammanhang där den enskilde kan uttrycka synpunkter och önskemål. Boendemöten är ett sådant sammanhang. Det övergripande intrycket är dock att personalen i den mån det är möjligt försöker anpassa miljön efter brukarnas behov och önskemål. De allra flesta gruppbostäder har också regelbundna boendemöten där önskemål och synpunkter om gemensamma utrymmen kan diskuteras. Stora möjligheter att påverka sina egna måltider och tid för sänggående I de allra flesta bostäder med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning kan brukarna påverka sina måltider och tid för sänggående. Med några få undantag finns alltid möjlighet att inta måltiderna i den egna lägenheten. Det framgår också att många gör egna inköp av mat och tillagar den själva. Hur de gemensamma måltiderna intas varierar. I ett gruppboende äter man exempelvis frukost i den egna lägenheten, medan övriga måltider serveras i det gemensamma köket. Vid ett annat gruppboende äter brukarna i sina lägenheter på vardagarna men på helgerna äter de tillsammans i det gemensamma utrymmet. Vid ett annat boende äter man bara tillsammans vid högtider. Vid några gruppbostäder framkommer att brukarna har svårt att komma överrens med varandra. Detta kan vara en förklaring till att man inte vill äta tillsammans. I planeringen av gemensamma måltider tas frågan om menyn oftast upp vid boendemöten. I många fall kan också brukarna följa med vid gemensamma inköp och vara med i planeringen av middagar. De allra flesta kan påverka tid för sänggående. Det förekommer dock undantag. Vid ett boende framkom exempelvis att de tre brukarna som alla behöver hjälp av 23 Socialstyrelsen meddelandeblad Nr 12/2013. December Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bygger på frivillighet och ger inte stöd för tvång. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 19(25)

60 två personal inte kan lägga sig senare än 21.30, eftersom det därefter endast finns en person kvar i tjänst. För brukarna innebär detta bland annat att det tar 14 timmar mellan sista kvällsmål och frukost. IVO anser att detta är en brist och har i det aktuella fallet ställt krav på nämnden att säkerställa att verksamheten är av god kvalitet och att brukarna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Egna nycklar, brevlåda och ekonomi utifrån förutsättningar Förutom möjligheten att påverka boendets utformning, måltider och sänggående finns det andra saker som ger en ökad känsla av självbestämmande. Egna nycklar, egen brevlåda och egna pengar är några exempel. Många boende har egna nycklar och/eller kan komma och gå som de vill. Vid flera boenden kan gäster också sova över hos brukarna. I andra fall har alla möjlighet att få en nyckel men saknar förmågan att faktiskt använda en. Vad gäller tillgången till egna brevlådor framgår också en stor variation, såväl mellan som inom gruppboenden. I vissa boenden har de brukare som klarar av att hantera sin egen post egna brevlådor, medan andra inte har det. I andra boenden har samtliga gemensam brevlåda oavsett grad av funktionsnedsättning. Hur delaktiga brukarna är i sin ekonomi varierar också. Vissa kan själv ta hand om sin ekonomi medan andra inte har den förmågan. Många har därför en god man som ansvarar för brukarens ekonomi. Denne ser till att pengar finns på den enskildes konto och kontaktpersonen ur personalgruppen får redovisa inköp till gode mannen. Sammantaget vittnar IVO:s iakttagelser om att personalen i hög grad försöker utgå från brukarnas individuella situation och förmåga att hantera nycklar, post och ekonomi. Viktigt att dokumentation upprättas med respekt för den enskilde Vid ett boende upptäcktes att anteckningar i personalens rapportdagbok innehöll ovidkommande värdeomdömen. En verksamhet kan använda sig av en s.k. rapportbok för att informera varandra om dagliga händelser som exempelvis påminnelser om inbokade läkarbesök, födelsedagar och arbetsanteckningar från händelser som hänt under ett arbetspass. Vid användandet av en rapportbok är det viktigt att anteckningarna inte innehåller några intigritetskränkande uppgifter om enskilda individer utan endast signalerar att någonting som är viktigt att känna till. Dokumentation ska upprättas med respekt för den enskildes intigritet. Vidare får de inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. Gott förtroende för verksamheterna bland legala företrädare Även legala företrädare har fått svara på frågor som handlar om huruvida de anser att brukaren har det bra på boendet och om personalen lyssnar på deras och huvudmannens synpunkter och önskemål. Den övergripande bilden är att legala företrädare anser att brukarna har det bra, att de blir lyssnade till och att personalen tar till sig deras synpunkter och önskemål. Det finns dock några synpunkter på förbättringsområden och dessa gäller framförallt bemanning och fritidsaktiviteter. För närmare en tredjedel av gruppoch servicebostäderna anser en eller flera legala företrädare att det behövs personalförstärkning. Vid ett serviceboende anser exempelvis tre av sju legala företrädare att brukarna borde få mer hjälp vad gäller hushållsarbete och ökade möjligheter till socialt umgänge. Vid ett annat boende påpekar flera företrädare att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 20(25)

61 det förekommer en hög personalomsättning, vilket i sin tur påverkar struktur och rutiner negativt. Andra synpunkter gäller personalens kompetens, gruppens sammansättning och att de anställda endast delvis är lyhörda för deras och brukarens synpunkter och önskemål. Vid två av tre boenden deltar en eller flera legala företrädare vid planeringsmöten. Vid några boenden anges att de inte blir kallade till möten eller att de tar del av information på annat sätt. Vid ett boende har ingen av de legala företrädarna varit med vid upprättandet av genomförandeplaner. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 21(25)

62 Hälso-och sjukvårdsinsatser Eftersom de som bor i gruppbostäder eller servicelägenheter många gånger har såväl komplexa som varierande behov ställs stora krav på hälso- och sjukvården, inte minst samordning mellan vårdgrannar. Inom kommunerna har en medicinskt ansvarig sjuksköterska det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser som ges upp till sjuksköterskenivå, och som omfattar dem som bor i bostad med särskilt stöd för vuxna. Denne ansvarar för kvalitet och säkerhet av den vård som ges. I samband med inspektionerna genomfördes intervjuer med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Även personal och föreståndare tillfrågades om hur de upplever hälso- och sjukvården i verksamheten och de rutiner som finns. I det följande ges en bild av sjuksköterskornas tillgänglighet, samverkan och informationsöverföring samt läkemedelshantering. Hög grad av tillgänglighet bland ansvariga sjuksköterskor Överlag är intrycket att de sjuksköterskor som ansvarar för hälso- och sjukvården är tillgängliga vid behov och finns ute i verksamheterna med en tillfredsställande regelbundenhet. Många sjuksköterskor anger att de i huvudsak har en konsultativ roll. De har god kännedom om brukarna och personalen meddelar sjuksköterskan om det sker någon förändring som gäller brukarnas hälsa. Med några undantag är det tydligt för personalen när sjuksköterska ska kontaktas. Vid fyra boenden saknades skriftliga rutiner för när sjuksköterska ska kontaktas och/eller att personalen inte kände till att sådana fanns. Av granskningen av ett gruppboende framkom exempelvis att det är oklart för personalen vilket ansvar kommunens sjuksköterskor har för hälso- och sjukvårdsinsatserna och när de ska kontaktas. Detta anser IVO vara en patientsäkerhetsrisk och har därför påpekat att det är nämndens ansvar att säkerställa att all personal är informerad om hur samverkan med kommunens sjuksköterskor ska ske. Såväl sjuksköterskor som föreståndare och annan personal anser att brukarna får de hälso- och sjukvårdsinsatser som de har behov av. Vid några boenden framkom dock att introduktionen för att påbörja anställningen som sjuksköterska inom LSSsektorn inte var tillräcklig. Vid ett annat boende önskade ansvarig sjuksköterska mer tid på boendet. I dessa fall har IVO påtalat nämndens ansvar för att se till att det finns bra förutsättningar för sjuksköterskan att bedriva sjukvård av god kvalitet. Hälso- och sjukvård brister när ordinarie sjuksköterska är frånvarande Vid några boenden framkom att tillgängligheten inte fungerar optimalt. Det handlar då framförallt om svårigheter med tillgängliga sjuksköterskor på helger och kvällar eller att många vikarierande sjuksköterskor innebär bristande kontinuitet i verksamheten. Vid ett boende påpekade exempelvis personalen att det ibland kunde vara svårt att få en sjuksköterska att komma till boendet på helgerna eftersom sjuksköterskorna som arbetade då inte var insatta i verksamheten. Vid ett annat boende var den ordinarie sjuksköterskan sjukskriven under en längre period, vilket Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 22(25)

63 hade inneburit vissa brister vad gäller rådgivning och stöd. Vid ett tredje boende, där ordinarie sjuksköterska var långtidssjukskriven, framkom en liknande beskrivning. Personalen framhåller att den ordinarie sjuksköterskan hade besökt boendet regelbundet och även deltagit på verksamhetens arbetsplatsträffar, vilket inte den vikarierande sjuksköterskan gjorde. I dessa, och liknande, fall har IVO påtalat nämndens ansvar för att det finns den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. I fyra av tio boenden finns brister i samverkan och informationsöverföring Vid sju boenden, vilket motsvarar närmare vart fjärde boende, framkommer att det finns brister vad gäller samverkan och informationsöverföring mellan vårdgrannar. En sjuksköterska anger exempelvis att hon inte alltid får den information om brukare som hon är i behov av. En liknande bild bekräftas av en annan sjuksköterska vid ett annat boende som anger att en del av hennes arbete innebär att hon måste eftersöka vad det är som ska åtgärdas pga. bristande informationsöverföring. Vid ett tredje boende anger ansvarig sjuksköterska att vårdenheterna på sjukhuset inte alltid skickar information enligt överenskomna rutiner inför exempelvis en utskrivning. I dessa och liknande fall har IVO påpekat betydelsen av att det i kommunen finns rutiner för att uppmärksamma vårdgrannar på brister som kan vara av betydelse för patientsäkerheten. Överlag tillfredsställande rutiner för läkemedelshantering Det finns väl fungerande rutiner för läkemedelshantering i de allra flesta boenden. I några fall framkom att personalen inte kände till huruvida det fanns rutiner och/eller att rutiner saknades. I dessa fall har IVO påtalat att nämnden har ansvar för att verksamhetens personal arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att personalen har kännedom om rutinerna. Alla sjukvårdsuppgifter behöver inte utföras av en sjuksköterska och i många fall delegeras arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal. Den vanligaste hälso- och sjukvårdsuppgift som delegeras är överlämnande av läkemedel men det kan också vara andra uppgifter beroende på brukarnas behov. Hälso- och sjukvårdspersonal får endast delegera en arbetsuppgift till någon annan när det är förenligt med kravet på god och säker vård. Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan ansvarar för att denne har förutsättning att fullgöra uppgiften. I de allra flesta boenden finns också tydliga rutiner och uppföljningar av de delegeringar som sker. Vid fyra boenden fungerade inte delegeringen optimalt, och då handlar det om bristande uppföljning eller att personal efterfrågat delegering av skriftliga rutiner utan gehör. Enligt en sjuksköterska följs exempelvis delegering upp årligen men samtidigt saknas förutsättningar att delegera personal på ett patientsäkert sätt då antalet delegeringar för sjuksköterskan är närmare 250 stycken. I dessa fall påpekar IVO nämndens ansvar att hälso- och sjukvården bedrivs så att den uppfyller kraven på en god vård. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 23(25)

64 Bilaga 1: Tillvägagångssätt och underlag Rapporten avser att belysa verksamheternas utformning samt hur vuxna med funktionsnedsättning kommer till tals, blir lyssnade till och kan utöva inflytande över insatsernas genomförande. En viktig aspekt är också att beskriva vilka omständigheter i verksamheten som innebär störst risk att målgruppen inte får sina hälso- och sjukvårdsbehov tillgodosedda. Rapportens huvudsakliga frågeställning är: Kan personer som får LSS-insatsen bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning leva som andra? Underlag och avgränsningar Underlaget består av egeninitierad verksamhetstillsyn som genomförts i projektform i sammanlagt 30 kommuner. Dessa kommuner valdes med anledning av att någon tillsyn inte skett i kommunernas gruppbostäder under de senaste tre åren. I första hand valdes en gruppbostad slumpmässigt ut av respektive huvudhandläggare. I andra hand, då ingen gruppbostad fanns i aktuell kommun, valdes en servicebostad. I inledningsskedet av projektet var sammanlagt 32 kommuner inkluderade i urvalet, men två inspektioner föll bort. En pga. att kommunen inte hade något grupp- eller serviceboende. Den andra pga. av en jävsituation. Således genomfördes inspektion i sammanlagt 30 grupp- och serviceboenden. Av dessa är 27 gruppboenden, 2 serviceboenden och 1 både grupp-och serviceboende. Tidsramen för projektet var hösten juni Tillsynsområden Granskningsområden vid tillsynen var insatsens innehåll, delaktighet, personalens kompetens och bemanning, begränsningsåtgärder, hantering av klagomål, intern samverkan avseende hälso- och sjukvårdsinsatser, läkemedelshantering, avvikelsehantering, rutiner för lex Sarah samt synpunkter på verksamheten från boende och legala företrädare. Granskade kommuner De kommuner där IVO genomfört inspektion och som ligger till grund för innehållsanalysen är följande: Arboga, Arvika, Avesta, Degerfors, Edsbyn, Enköping, Fagersta, Falun, Gagnef, Gnesta, Grums, Hammarö, Håbo, Kil, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ludvika, Munkfors, Nora, Nordanstig, Orsa, Rättvik, Sandviken, Skutskär, Storfors, Surahammar, Tierp, Vingåker och Älvdalen. Källor och analys Följande källor ligger till grund för rapporten: IVO:s tillsyn av insatser vid särskilt boende för vuxna: 30 inspektioner genomförda i projektform under 2013 och Inrapporterade utbildningsnivåer bland föreståndare; Enkät till samtliga verksamheter med frågor om kompetens, erfarenhet och fortbildningsbehov. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 24(25)

65 Samtal med ledning och personal: När IVO genomför inspektion har samtal förts med ledning och personal. Dessa samtal finns dokumenterade och delvis redovisade i besluten. Samtal med vård- och omsorgstagare: Vid inspektion har IVO samtalat med brukare. Dessa samtal finns dokumenterade och ligger till grund för beslut. Enkäter: Dels en enkät till verksamheterna angående föreståndare och personalens utbildningsnivå, dels en enkät till legala företrädare om synpunkter på verksamheten. Samtal med inspektörer: Beskrivningar av tillsyn och ärendehantering samt diskussioner om resultaten av innehållsanalysen. Den huvudsakliga källan för rapporten är IVO:s tillsynsbeslut. I innehållsanalysen av dessa studeras särskilt inom vilka områden inspektionerna visar på brister inom verksamheterna, men även vilka åtgärder kommunerna redovisar och vad som har sagts vid samtal och framkommit av enkäter. Materialet har kategoriserats och sammanställts utifrån samma områden som genomförts vid inspektion. Lagstiftningen är en viktig del av rapporten, men analysen syftar också till att se i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning kan leva som andra. Därför har följande frågor ställs till materialet: Boendemiljö: I vilken utsträckning samlokaliseras gruppbostäder och servicelägenheter med andra kommunala verksamheter? Hur är lokalerna utformade? Hur många boende finns i verksamheterna? Hur ser åldersammansättningen ut bland brukarna? Vad är den främsta kritiken från IVO när det gäller nämnda frågor? Kompetens och fortbildning: Hur ser utbildningsnivån ut bland föreståndare respektive personal? Vad ingår i föreståndare ansvarsområden? Vilka fortbildningsbehov bland personal finns? Hur fungerar rutiner vad gäller dokumentation? Hur fungerar rutiner för avvikelser och lex Sarah? Vad är den främsta kritiken från IVO när det gäller nämnda frågor? Inflytande, delaktighet och självbestämmande: I vilken grad kan brukarna vara delaktiga i lokalernas utformning? I vilken utsträckning kan brukarna påverka måltider och sänggående? I vilken utsträckning har brukare egna nycklar, brevlådor och tar hand om sin ekonomi? Vilka är konsekvenserna om boende inte följer gemensamt framtagna trivselregler? I vilken utsträckning används skydds- och begränsningsåtgärder och hur ser uppföljning av dessa ut? Vad säger brukare respektive legala företrädare om boendet? Vad är den främsta kritiken från IVO när det gäller nämnda frågor? Hälso- och sjukvårdsinsatser: Hur är tillgängheten bland ansvariga sjuksköterskor och hur fungerar samverkan och informationsöverföring mellan vårdgrannar? Hur fungerar rutiner vad gäller läkemedelshantering? Vad är den främsta kritiken från IVO när det gäller nämnda frågor? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 25(25)

66 Kan jag leva som andra? Insatser i bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning Artikelnr: IVO Utgiven i februari 2015 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Box 45184, Stockholm Telefon: registrator@ivo.se

67 PROTOKOLL STYRELSE SIFTELSEN BROÄNGEN (2) Närvarande: Bengt Källberg Ordf. Annette Steiness Ann Britt Nyberg Therese Nilsson Kristina Rydh Anna Thyberg Roger Lund Ewy Åsberg Kopia till: Broängskyrkans församlings styrelse Socialchef Eva Lotta Lindskog 1. Mötet öppnas och valde Ewy Åsberg som sekreterare. 2. Styrelsen konstituerade sig enligt nedan: Ordförande Bengt Källberg Sekreterare Jörgen Torehammar Övriga ledamöter: Roger Lundh Ewy Åsberg Ann Britt Nyberg Personalrepresentanter: Therese Nilsson Anna Thyberg 3. Som firmatecknare för verksamhetsåret 2015 valdes: Bengt Källberg samt Ewy Åsberg var för sig. 4. Föregående protokoll. Protokoll från mötet lästes och lades till handlingarna. 5. Ekomoni. En översiklig genomgång av R.R per gjordes. 6. Hyreshöjning. Beslutades att en hyreshöjning om 1,6 % skall göras. 7. Brandvarnare. Beslutades att nya brandvarnare skall monters i alla lägenheter 8. Personal. TÖS har informerat om kommande förändringar. Intervjuer sker nu av vikarier inför sommaren. Utbildningsdag är planerad. Annette har skrivit en patientsäkerhetsberättelse. Ann Britt Nyberg går i pension den 1 apri. Ny läkare blir Dr Daniela.

68 9. Café Broäng. Therese har sökt Anna Hallbäck angående ev.prishöjning. Arbetsschemat för personalen i köket skall förändras. Det prel.resultatet skall analyseras av Bengt och Therese. Lackning av golven och målning av skåpluckorna har reklamerats då vi inte är nöjda med resultatet. Therese och Annette hanterar detta. 2(2) 10. Fastigheten. Larmtelefonen skall kopplas om. Annette rådgör med Ingemar André om detta. Kvarstående frågor: Mariebergs Trädgårdshandel skall kontaktas igen, till våren Målning av fönsterplåtar avvaktar vi med. LK Bygg har ännu inte inkommit med offert vad gäller balkonger. 11. Dagverksamhet. Program har startats upp. Elvy Axelsson kommer ev. att starta upp "sittgympa". 12. Övriga frågor. Anders Persson kommer att besöka oss för möte Therese och Annette. Bengt Källberg har besökt ett Folkpartimöte och där berättat om vår verksamhet. 13. APT och nästa styrelsemöte. APT i Caféet den 18/2 kl Styrelsemöte den 16/3 kl Kristinehamn Ewy Åsberg Sekr. Bengt Källberg. Justerare

69 UTSKICK Datum Sida 4(15) Socialnämnden SN Punkt 3 SNau 21 Socialchefens information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger de till handlingarna. Ärende A. KSau 8 Utökat behov daglig verksamhet B. KSau 25 Socialnämndens behov inför reviderad budget 2015 C. Meddelande från IVO om inledd tillsyn avseende samverkan med landstinget D. Utvärdering familjecoacher Erna Blom informerar E. Verksamhetsberättelse Personligt Ombud Värmland 2014 F. Uppföljning av beslut RUR pengar för att minska placeringar G. Uppföljning av beslut Växla SÄBO mot korttidsboende H. Mikael Dahlkvist (S) från riksdagens socialutskott besöker nämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

70 Dnr. Sn/2014:303/041 Hnr

71 Dnr. Sn/2014:139/041 Hnr. 2015:142

72

73

74 Karlstad den Verksamhetsberättelse 2014 Personligt Ombud Värmland Verksamhet Personligt Ombud Värmland är en länsövergripande verksamhet, med nio ombud och en verksamhetschef (tio heltidstjänster), de är fördelade på fyra geografiskt indelade områden, med två ombud i varje område förutom i centrala området där de är tre ombud och en verksamhetschef i kombination med ombudsarbete. Verksamheten har bedrivit i nuvarande organisation sedan år 2002, där Karlstad kommun, arbetsmarknad och socialförvaltningen (vuxenavdelningen) är huvudman för verksamheten i länets sexton kommuner. Alla Värmlands kommuner har upprättade avtal om huvudmannaskap och finansiell fördelning av kostnader utifrån befolkningsunderlag 18 år och äldre. Länet är indelat i fyra områden med fyra basorter: Centrala ( Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö och Kil) Norra (Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors) Västra ( Arvika, Eda, Säffle och Årjäng) Östra ( Kristinehamn, Filipstad och Storfors) Verksamheten styrs av en ledningsgrupp bestående av kommunala förvaltningschefer från de fyra områdena, avd.chef Vuxenavdelningen i Karlstad, representanter från Landstinget i Värmland division psykiatri och allmänmedicin, chefstjänsteman från Försäkringskassan Värmland och Arbetsförmedlingen. Från intresseorganisationerna finns representant för Riksförbundet social och mental hälsa (RSMH), Föreningen för psykiatriskt samarbete (FPS), Autism och Asbergerföreningen. Ledningsgruppen träffas fyra gånger om året, två halvdagar och två heldagar då också alla ombud är med. Verksamheten regleras utifrån förordningen SFS 2013:522. 1

75 Karlstad den Målgrupp Personligt Ombud riktar sig till personer (18 år och äldre) med psykisk funktionsnedsättning, som innebär: Betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden Ska ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning Behov av långvariga kontakter med socialtjänst, primärvård och den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter. Syftet med Personligt Ombud Personligt Ombud ska utifrån den enskildes behov och önskemål, verka för att målgruppen får sina lagstadgade rättigheter tillgodosedda. Syftet med verksamheten Personligt Ombud är att den enskilde får. Bättre möjligheter att påverka sin livssituation och delaktighet i samhället Ha möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation Ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Verka för att myndigheter, kommuner och landsting samverkar utifrån den enskildes behov och önskemål Uppmärksamma och ge underlag till åtgärder som kan förebygga brister som kan vara ett hinder till att den enskilde får tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. 2

76 Årsredovisning 2014 Karlstad den Totalt är det 217 klienter i länet som har haft kontakt Personligt Ombud under Av dessa är 113 klienter fortfarande aktiva och 82 klienter avslutades Verksamheten har tagit in 99 stycken nya klienter. Könsfördelningen var 120 kvinnor och 97 män. I 78 av ärendena finns hemmaboende barn under 18 år. I de flesta ärenden söker klienterna Personligt Ombud själv, men vi ser att myndigheterna mer initierar kontakten. Under 2014 har Personligt Ombud arbetat med 5 klienter som varit bostadslösa. Åldersfördelning

77 Karlstad den Könsfördelning Uppdrag Utifrån åldersfördelning ser vi att gruppen unga vuxna mellan år åter ökat och utifrån könsfördelningen är det fler män som söker personligt ombud. Uppdragens karaktär har inte förändras så mycket utan det är fortsatt stöd till vården som dominerar Stödet till vården innebär ofta att personligt ombud bevakar att klienten kommer på avtalade läkarbesök, förbereder besöket och hjälper till att förtydliga. Uppdragen kring ekonomifrågor har ökat och resultatet av en otrygg ekonomi bidrar ofta till att klientens psykiska ohälsa försämras. Här stödjer personligt ombud i kontakter med försörjningsstöd, budget och skuldrådgivning och 4

78 Karlstad den ofta parallellt med kontakter med vård och försäkringskassan. Inom arbete/sysselsättning har uppdraget varit stöd i samband med arbetsrehabilitering och utredningar om arbetsförmåga. Inom försäkringskassan är det övervägande stöd med ansökningar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Inom det juridiska området har klienter behov av stöd i kontakter med domstolar. Bokslut 2014 Intäkter Utfall jan-dec Avvikelse Budget helår Försäljningsintäkter PO-boken Försäljning av kurser Försäljning av verks egen regi Ers fr Karlstad administration Ers fr övr. kommuner administration Bidrag Länsstyrelsen Länsstyrelsen stimulansmedel Landstinget Försäljning av verks Ers fr Karlstad Ers fr övr. kommuner Övriga intäkter Fjolårsresultat verksamheten Summa intäkter Övr. kostnader Leasingkostnad bilar Bensin Etanol Inventarier, möbler mm Böcker och tidningar Kontorsmaterial IT-utrustning K-d Datakommunikation Serviceavtal och programvara Telefoni Informationsträffar, pers.fika, uppvaktningar Handledning Kurser och konferenser inkl. resor Reklam och informationsmaterial Friskvård Övr. kostnader Fjolårsresultat verksamheten Summa kostnader Resultat Bokslutet visar på ett överskott på t kr, som härleds till; tkr leasingavgift som dubbelbokförts tkr som är en intäkt för försäljning av PO-boken tkr överskott från föregående år 5

79 Karlstad den kr intäkt försäljning i form av bok+kurs kr intäkt stimulansmedel från länsstyrelsen tkr personalkostnader, lägre semesterlöneskuld, lägre PO-kostnader för medarbetare som arbetat över 65 år, tjänstled för politiska uppdrag, vakanser under en månad i samband med nyrekrytering, karensdagar vid tillfällig sjukfrånvaro. Personligt Ombuds ledningsgrupp beslutade att föra över överskottet till budgetåren , utifrån att kostnaderna för kommande löneökningar inte kan täckas med kommunernas avgifter. Fortbildning Årets regionsträff anordnades i Högbo och temat var Har jag råd, syftet med regionsträff är att få ett kollegialt nätverk då fem län regelbundet träffas för att dela erfarenheter, samt inhämta kunskaper i yrkesspecifika frågor. Temat speglar att klienternas ekonomiska situation är en gemensam problematik i riket. Arbetsgruppen har gemensamt fått fortbildning enligt nedan; Handledning en gång/månad Länsstyrelsen har inbjudit till föreläsning i temat Juridik Konferens om samverkan kring stöd till brottsutsatta med funktionsnedsättning. Psykiatrimässan för att ta del av de senaste rönen omkring temat psykisk (o)hälsa. Egen anordnad förläsning Att möta och att bli bemött i Östra området, inbjudan gick ut till kommunerna, Kristinehamn, Storfors och Filipstad. Hela arbetsgruppen har haft en fördjupning i HBTQ MI-omstart Viktiga händelser Arbetet att implementera den nya förordningen SFS 2013:522 inledde året och utifrån diskussioner med Länsstyrelsen beslutades att verksamheten PO Värmland flyttades organisatoriskt till avdelningen för människa och samhälle. Ny kontaktperson Isabel Persson. Verksamheten har under första delen av året varit ute och informerat om verksamheten till våra prioriterade grupper överförmyndarnämnder, vårdcentraler och intresseorganisationer. Vi har haft svårighet att få komma till samtliga vårdcentraler, då det samtidigt skulle införas ett nytt datasystem. Hela arbetsgruppen har arbetat med jämställdhets och mångfald och har haft en fördjupning i HBTQ-frågor då RFSL har fortbildat oss under en eftermiddag. Verksamheten lärde sig mycket om vad och hur man kan hjälpa klienter att få rätt form av stöd. Vi nyrekryterade ett Personligt Ombud till Norra området. Ett Personligt Ombud från Västra har gått grundutbildning PO i Socialstyrelsens regi totalt två utbildningstillfällen på tre dagar. Vid uppföljning av vårt LMU resultat framkom svårigheter med att delge information till samtliga ungefär samtidigt, för att förbättra det valde verksamheten att få utbildning och testa s.k. webbmöten. Detta visade sig så positivt att vi under året valt det alternativet för att minska resor och spara tid. Det utesluter inte våra APT-möten men effekten har blivit att vi numera får mer effektiva APT och även får tid att arbeta med mer utvecklingsarbete. 6

80 Karlstad den Vi har startat vår facebooksida och har ett Personligt Ombud ansvarig för uppdateringar och information. Vår hemsida är även den mer aktiv med uppdateringar och information från verksamheten. Kvalitetsarbete Året LMU resultat visar åter på att Personliga Ombuden trivs med sin arbetsgivare och har en god arbetsmiljö. Verksamheten fortsätter att utvärdera klientarbetet med djupintervjuer tillsammans med Karlstads kommuns verksamhetsutvecklare. Vi har under året inlett med att skapa ett ledningssystem för verksamheten Personligt Ombud, detta arbete kommer att fortsätta under 2015 och syftar till att tydliggöra ramar och säkerställa arbetsmiljön. Framtiden Verksamhetsåret 2015 kommer att fortsätta som tidigare med klienterna i fokus, för att kartlägga och utvärdera insatsen Personligt Ombud kommer en mätmodell att införas utifrån de uppdrag ombuden har med varje klient. Två områden, Norra och Västra har fått prova modellen Två Personliga Ombud går i pension under VT-15 detta innebär nyrekrytering och introduktion. Personligt Ombud Värmland kommer att vara värdar för den årliga regionskonferensen, där länen Värmland, Västmanland, Närke, Gästrikland och Dalarna ingår. Det är en två dagars konferens med ca 50 deltagare. Alla Socialnämnder i länet kommer att besökas under Karlstad Monica Hjelte Verksamhetschef PO Värmland 7

81 UTSKICK Datum Sida 5(15) Socialnämnden SN Punkt 4 Socialnämndens månadsrapport mars 2015 Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Socialförvaltningen presenterar månadsvis en rapport för att på ett tydligt sätt presentera de siffror som är av vikt för nämndens arbete med att styra och leda förvaltningens arbete. Rapporten innehåller delarna Ekonomi, Försörjningsstöd, Hemtjänstvolymer, Sjukfrånvaro och Delegationsbeslut. Januari månads rapport avser främst perioden 1-28 februari men redovisar även det ekonomiska resultatet för Beslutsunderlag Socialnämndens månadsrapport Justerandes sign Utdragsbestyrkande

82 Socialnämndens Månadsrapport Mars 2015 avser perioden 1-28 februari 2015 samt justerad ekonomisk rapport 2014

83 Innehåll 1 Socialchefen har ordet Ekonomi Försörjningsstöd Hemtjänstvolymer Sjukfrånvaro Delegationsbeslut

84 1 Socialchefen har ordet Våren har kommit med stormsteg, fortare än vad vi kunde tro. Det börjar bli mycket ljusare ute och temperaturen stiger. Härligt! Socialnämndens årsberättelse, vilken godkändes under februari månads nämnd, behöver revideras. Detta då vår ekonom funnit att vi inte fått full täckning för våra kostnader för ensamkommande barn. Dessa hämtas nu hem från integration. Jag och socialnämndens presidium har den 9 mars varit på kommunstyrelsens ekonomiutskott och presenterat dels bokslut 2014 samt nämndens behov både inför reviderad budget 2015 och inför 2016 års budget. Nu tar den politiska processen vid och det är upp till er och era kollegor att fatta beslut om fördelning av de medel kommunen har. Vad gäller upphandlingen av sysselsättning och arbetsträning enligt SoL samt daglig verksamhet enligt LSS, som nämnden fattade beslut om föregående sammanträde, så annonseras förfrågningsunderlaget ut nu i skrivandets stund. Till sist vill jag önska er en riktigt Glad Påsk! Eva Lotta Lindskog Socialchef 3

85 2 Ekonomi Ekonomisk resultat Socialnämnden ÅRSBUDGET UTFALL 100% 2014 Utfall hämtat Jan-Dec 2014 % Överskott/U nderskott i kronor Socialnämnd (Politisk verksamhet) 1 464, ,2 81,3 274 Administation /Ledning/Stab , ,1 92, Budget underskott -788,1 0,0 0,0-788 Extra ordinära Poster 0,0 0, , ,3 94,1% IFO ( Individ och familjeomsorg) Handläggare , ,7 95, Alkohol handläggare 34,9-47,7-136,6 83 Placering vuxna 3 905, ,1 202, Placeringar Barn/Ungdom , ,7 111, Korttidsvistelse LSS 1 142,4 757,7 66,3 385 Öppenvård , ,6 95,9 838 Ekonomiskbistånd , ,9 100,8-228 Ensamkommande barn 133,7-14,6-10,9 148 Arbetsmarknadsåtgärder 9 189, ,6 97, , ,0 104,0% ÄLDREOMSORG Hemvård , ,3 99, Dagverksamhet 1 928, ,6 119,0-366 Bostadsanpassning 1 500, ,5 94,8 78 Särskiltboende inkl. korttid , ,2 103, Trygghetsboende 564,7 185,7 32,9 379 Sjuksköterskor/Rehab , ,7 93, Bemanningscentralen 2 686, ,0 78, , ,9 100,1% HANDIKAPPOMSORG Boende LSS , ,6 91, Boende psyk 7 399, ,2 96,7 245 Daglig verksamhet , ,4 97,7 257 Personlig assistent LSS , ,5 81, Ledsagare/Avlösarservice 2 065, ,5 88, , ,3 90,1% Summa nettokostnader exkl ekonomiskbiståd , ,6 99,0% 4 850,8 Kommentar Det ekonomiska resultatet för helåret 2014 har justerats upp med ca 1,9Mkr vilket beror på en sen reglering mellan integration och socialnämnden. Socialnämnden har hämtat hem 1,9Mkr för kostnader för ensamkommande flyktingbarn. 4

86 Ekonomisk resultat ÅRSBUDGET 2015 UTFALL 16% Utfall hämtat Jan-Feb 2015 % Socialnämnd (Politisk verksamhet) 1 340,3 192,6 14,4% Administation /Ledning/Personal , ,2 17,6% Budget underskott -934,3 0,0 0,0% Extra ordinära Poster 0,0 0,3 % , ,2 18,1% IFO ( Individ och familjeomsorg) Handläggare , ,3 15,9% Alkohol handläggare 39,9 79,5 38,9% Placering vuxna 2 805,0 932,4 33,2% Placeringar Barn/Ungdom , ,2 18,9% Korttidsvistelse LSS 1 113,0 70,0 6,3% Öppenvård , ,4 14,1% Ekonomiskbistånd , ,3 17,2% Ensamkommande barn 6, , ,6% Arbetsmarknadsåtgärder 7 227, ,9 38,7% , ,9 20,6% ÄLDREOMSORG Hemvård , ,8 15,6% Dagverksamhet 2 204,1 328,9 14,9% Bostadsanpassning 1 500,0 133,5 8,9% Särskiltboende inkl. korttid , ,9 11,8% Trygghetsboende 27,3-11,2-41,2% Sjuksköterskor/Rehab , ,6 14,3% Bemanningscentralen 2 358,1 331,8 14,1% , ,3 13,7% HANDIKAPPOMSORG Boende LSS , ,8 15,4% Boende psyk 6 569, ,8 17,8% Daglig verksamhet , ,3 18,2% Personlig assistent LSS , ,7 8,9% Ledsagare/Avlösarservice 1 962,4 359,6 18,3% , ,1 14,2% Summa nettokostnader , ,5 15,4% Kommentar Vad gäller februari månads ekonomiska resultat är det för tidigt att dra några slutsatser då det är tidigt på året och vissa kostnader såsom IT, kost, interna hyror med mera saknas. 5

87 3 Försörjningsstöd Försörjningsstöd (nettokostnad i tkr) Uppdaterad den 4/ Avvik föreg år år i tkr Budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Budget Underskott Kommentar Försörjningsstödet för februari månad visar på en ökning jämfört med samma månad föregående år. 6

88 4 Hemtjänstvolymer Kommentar Nivån för februari månads beställda timmar avseende hemtjänst visar på en fortsatt ökning. Jämfört med februari 2014 är volymförändringen 62 h. Totalt har 2015 en volymökning om 1 326h jämfört med föregående år. 7

89 5 Sjukfrånvaro Siffror för februari har ej kommit ännu. Kommentar December månads preliminära sjukfrånvaro om 6,82 % reviderades upp ganska markant till 8,92 %. Januari månads preliminära sjukfrånvaro ligger på 6,92 %. Diagrammen ovan visar att det är långtidssjukskrivningarna som står för den största delen av sjukfrånvaron och att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Vad gäller åldersfördelningen av sjukfrånvaro kan konstateras att anställda upp till 29 år är något mindre sjukskrivna än grupperna samt 50+. Bland de som är sjukskrivna 60 dagar eller mer återfinns bara grupperna och

90 6 Delegationsbeslut Delegerade beslut 2015 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Ekonomiskt bistånd Barn, ungdom och familj Familjerätt LSS Vuxenteam Admin / beslut om dödsboanmälan Återkallande av serveringstillstånd Övriga alkoholärenden Utredning/Anmälan Lex Sarah Bostadsanpassning Hemtjänst Särskilt boende*) Dagverksamhet Korttid Enklare insatser Övrigt Totalt *)varav avslag om SB Kommentar Redovisningen av antalet delegationsbeslut för februari månad är preliminär då vissa beslut förs in efter brytpunkten för rapportens framtagande. Detta justeras till nästa redovisning av delegationsbeslut. Ordförandebeslut samt utskottsbeslut fattade efter föregående ordinarie nämnd redovisas på nästa sida. 9

91 Ordförandebeslut fattade sedan senaste nämndsammanträde Löpnr. Datum Lagrum Beslut Beslutande 15: LVU Omplacering LVU Bo Andersson 15: LVU Omedelbart omhändertagande LVU Lars Nilsson 15: LVU Placering enligt LVU Lars Nilsson 15: LVU Umgängesinskränkning enligt LVU Lars Nilsson 15: kap 1 SoL Fortsatt placering Britt-Mari Johansson 15: kap 1 SoL Fortsatt placering Britt-Mari Johansson Anmälan av utskottens fattade beslut SNu SNu , individärenden SNu , individärenden SNau Extra anslag för sommarjobb 10

92 UTSKICK Datum Sida 6(15) Socialnämnden SN Punkt 5 SNau 23 Uppföljning av SN beslut 95, 2014, att införa ÄBIC Äldres behov i centrum Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen. Sammanfattning Socialnämnden fattade i maj 2014 beslut om att införa ÄBIC och på hösten samma år utbetalades ett statsbidrag att använda till den interna utvecklingen av modellen. I förvaltningen pågår nu arbetet med att inhämta ytterligare kunskap och att sprida informationen till biståndshandläggare och personal i hemvårdsgrupper och i särskilda boenden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Justerandes sign Utdragsbestyrkande

93 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Socialförvaltningen Ylva Persson Datum Uppföljning av SN beslut 95, 2014, att införa ÄBIC Äldres behov i centrum Sammanfattning Socialnämnden fattade i maj 2014 beslut om att införa ÄBIC och på hösten samma år utbetalades ett statsbidrag att använda till den interna utvecklingen av modellen. I förvaltningen pågår nu arbetet med att inhämta ytterligare kunskap och att sprida informationen till biståndshandläggare och personal i hemvårdsgrupper och i särskilda boenden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ärendet ÄBIC är en modell som utvecklats av socialstyrelsen efter regeringsuppdraget att samordna vård och omsorg till de mest sjuka äldre. Modellen ger stöd till ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, ett gemensamt språk och strukturerad dokumentation samt bättre underlag för handläggning, planering och uppföljning. För den enskilde innebär ÄBIC att handläggning och dokumentation blir likvärdig, ger ökad insyn och inflytande. Den enskilde får stöd och hjälp utifrån sina behov samt kan vara mer delaktig i att följa upp och värdera resultat. För socialnämndens verksamhet innebär ÄBIC att uppföljning av verksamhetens arbete blir jämförbart med nationell statistik som t.ex. Öppna jämförelser och kan användas som beslutsunderlag på lokal men även nationell nivå. Det innebär även att det blir lättare att följa upp mål på individnivå, att det görs likvärdiga bedömningar, blir en tydlighet till utförare, ett ökat inflytande, rättssäkerhet och delaktighet för den enskilde. I november 2014 fick socialnämnden utbetalt ett statsbidrag om kronor av socialstyrelsen då socialnämnden har tagit beslut om att införa ÄBIC samt att förvaltningen utbildat två processledare. KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

94 2 En biståndshandläggare tillika processledare har dokumenterat några utredningar enligt modellen. Reflektionen är att det tog längre tid än övriga utredningar då hon undersöka relevant litteratur samt jämföra med utredningar från andra kommuner som vi tagit del av. Men hon reflekterar även att utredningens uppställning känns relevant och är mycket lättare att läsa för enskild, andra handläggare och troligtvis kommer att vara det för utförare när de mer aktivt kommer att använda utredningen i sitt utförande. Som stöd används BAS (behov av stöd), som är ett bedömningsinstrument från socialstyrelsen som stödjer upprättandet av en utredning enligt ÄBIC. I förvaltningen finns nu en ÄBIC-grupp bestående av; Verksamhetschef Anne- Charlotte Brattström, Enhetschef Ylva Persson, Utvecklingsledare/TÖS Anette Österberg och Biståndshandläggare Marie Eriksson. Från hemvårdsgrupp och särskilt boende representerar grupp- och enhetscheferna Anki Eriksson, Marie Johansson, Maria Wedberg och Ann-Louise Sundstrand. I denna grupp kommer ytterligare fem personer utbildas till processledare för att driva utvecklingen i förvaltningen och framför allt i utförandet av hemtjänst i ordinärt- och på särskilt boende. En tidsplan för införandet är upprättad av ÄBIC-gruppen, vi har även beställt nödvändig litteratur och lagt till uppgifter om stöd i utredningar och dokumentation enligt ÄBIC i kravspecifikationen inför upphandling av nytt verksamhetssystem. För att inhämta mer kunskap och erfarenhet till förvaltningen har vi varit på information från Motala kommun som varit med under utvecklandet av ÄBIC. Vi har även bjudit hit Karlskoga kommun som arbetat efter modellen en tid. Region Värmland har av kommunerna fått uppdraget att stödja arbetet med ÄBIC i form av nätverksträffar. Förvaltningens förslag till beslut Att Socialnämnden tackar för informationen. Eva Lotta Lindskog Socialchef Ylva Persson Enhetschef

95 UTSKICK Datum Sida 7(15) Socialnämnden SN Punkt 6 SNau 24 Uppföljning av interkontrollplan 2014 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner uppföljningen av interkontrollplanen 2014 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor, Ärendegranskning, genomförandeplaner samt kontaktpersoner, avvikelse HSL, avvikelse SoL/LSS Ärendet Interkontrollplanen för socialnämnden är antagen 2011 och gäller under perioden Inför 2015 har interkontrollplanen arbetats om och en ny är fastställd i socialnämnden som gäller Beslutet skickas till Ekonomikontoret Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden godkänner uppföljningen av interkontrollplanen 2014 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

96 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Socialförvaltningen Eva Lotta Lindskog Datum Uppföljning av interkontrollplan 2014 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor, Ärendegranskning, genomförandeplaner samt kontaktpersoner, avvikelse HSL, avvikelse SoL/LSS Ärendet Interkontrollplanen för socialnämnden är antagen 2011 och gäller under perioden Inför 2015 har interkontrollplanen arbetats om och en ny är fastställd i socialnämnden som gäller 2015 kontroll metod intervall ansvarig Genomfört resultat Privata medel stickprov 2 gg år Verksamhetschef ekonom ja ok ärendegranskning stickprov 4 gg år Av nämnden utsedda Ja ok granskare fakturahantering stickprov 2 gg/år ekonomiavd ja ok genomförandeplaner stickprov 2gg/år tillsynsteam ja ok Anmälan avvikelse stickprov 1 gg/år tillsynsteam ja ok nyckelhantering stickprov 1 gg/år verksamhetschef ja ok Taxebilaga/avgifter uppdatera 1 gg/år ekonom ja Ekonomisk uppföljning redovisa 1 gg /mån ekonom ja Tillsyn extern/intern redovisning Tillsynsteam/socialchef ja Beslutet skickas till Ekonomikontoret Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden godkänner uppföljningen av interkontrollplanen 2014 Eva Lotta Lindskog Socialchef KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

97 Ärendegranskning Av nämnden utsedda granskare granskar myndighetsbeslut 4 ggr/år - att rutiner följs genom att göra stickprov och rapporterar skriftligt till nämnden efter varje utförd granskning. Internkontroll ärendegranskning Granskare: Larsgöran Larsson (M), Kajsa Adolfsson (S) Datum Granskning av beslut tagna i period tom Ärenden inom familj (1), ekonomiskt bistånd (16), beslut enligt LSS (10) och ärenden från vuxenteamet (18), ärenden inom omvårdnad (21) samt dödsboanmälningar (6) Avvikelser Inga avvikelser Sammanställning/ rapport De granskade ärendena är utredda enligt lagar och föreskrifter samt enligt socialnämndens riktlinjer och rutiner. I övrigt har vi inget att kommentera (anmärka). Förslag till åtgärd om rutin inte följs E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN ifoomvardnad@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 63. IFO/Omvårdnad vx Kristinehamn Nya Kyrkogatan 19-21