ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011"

Transkript

1 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011 Den svenskspråkiga utbildningen

2 Den svenskspråkiga utbildningen I Årsbok för utbildningsstatistik 2011 beskrivs utbildningens nuläge och utveckling. Uppgifterna bygger i första hand på Statistikcentralens riksomfattande statistik. I statistiken gällande den svenskspråkiga utbildningen ingår också utbildningen på Åland. I vissa fall gäller statistiken studerande med svenska som modersmål, vilket då också uttryckligen nämns. Situationen inom den svenskspråkiga utbildningen jämförs ibland med situationen i hela landet eller med den finskspråkiga utbildningen. Förskoleundervisningen Förskoleundervisningen sker enligt kommunens beslut i skolor, på daghem eller på annan lämplig plats, och omfattar minst 700 timmar, dvs. i genomsnitt fyra timmar per dag. Utbildningsstyrelsen godkänner läroplansgrunderna för förskoleundervisningen. Förskoleundervisningen är avgiftsfri och frivillig. I stort sett hela årsklassen med 6-åringar deltar i förskoleundervisningen i hela landet. Åland ingår inte i uppgifterna om förskoleundervisningen. Inom det svenskspråkiga skolväsendet var andelen förskoleelever som undervisades i anknytning till en skola 29 procent år Mellan åren 2007 och 2008 skedde en ökning av andelen förskoleelever som fick sin undervisning i en skola, medan en motsvarande minskning skedde inom barndagvården. I hela landet undervisades 21 procent av förskoleeleverna inom grundskolorna år Tabell 9.1. Antal förskoleelever i grundskolor respektive dagvård inom det svenskspråkiga skolväsendet åren Förskoleelever Antal Procent (%) Antal Procent (%) Antal Procent (%) i grundskolorna , , ,0 i samband med dagvården , , , , , ,0 Den grundläggande utbildningen År 2010 fanns det 274 svenskspråkiga skolor som erbjöd grundläggande utbildning i Finland och elevantalet i dessa skolor uppgick till År 2010 fanns det dessutom 8 svenskspråkiga specialskolor med sammanlagt 455 elever från förskola till påbyggnadsundervisning. Därtill fanns det 5 privata skolor och en statlig skola som hade både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Det sammanlagda antalet elever i de här sex skolorna var år Det totala antalet skolor som hade svenskspråkig grundläggande utbildning i någon form uppgick till 288 i början av år 2010 och av dem drogs 17 skolor in Under åren minskade antalet skolor med 34. Till skolor inom den grundläggande utbildningen räknas förutom skolor med undervisning i årskurs 1 9 (inkl. specialskolor) också förskolor och skolor med påbyggnadsundervisning (årskurs 10). 1

3 Tabell 9.2. Antal elever i årskurs 1 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Antalet elever År Årskurs 1 6 Årskurs 7 9 årskurs Elevantalet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen (årskurs 1 9) ökade stadigt under och 1990-talen och ända fram till år 2003 ( elever). Mellan åren 2004 och 2010 skedde en konstant minskning av det totala antalet elever och år 2010 var elevantalet nere i Antalet svenskregistrerade (svenska som modersmål) 7-åringar har enligt Statistikcentralen börjat minska något från och med år 2001, men har de senaste åren hållits på en ganska stabil nivå. I årskurs 1 gick år 2010 totalt elever, medan det år 2001 var elever i den första årskursen. I regel skrivs fler barn in i de svenskspråkiga skolorna än vad det finns svenskregistrerade barn enligt Statistikcentralen. Elevtillskottet, skillnaden mellan eleverna i årskurs 1 och antalet 7-åringar som är svenskregistrerade, har under de senaste fem åren varierat med mellan 260 och 360 elever (eller 8 11 procent av årsklassen) per år. Tabell 9.3. Antal svenskregistrerade 7-åringar enligt Statistikcentralen och antal elever i årskurs 1 inom den svensk språkiga grundläggande utbildningen åren Antal Antal elever Tillskott Läsår 7-åringar i årskurs 1 n % , , , , , , , , , ,6 För att få ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen måste man avlägga grundskolans lärokurs. Med påbyggnadsundervisning menar man den undervisning, som följer på årskurs nio och vilken man frivilligt kan delta i för att förbättra möjligheterna att få en studieplats efter den grundläggande utbildningen eller för att få ytterligare stöd med att planera sin framtid. Påbyggnadsundervisningen omfattar ett skolår. Av samman- 2

4 taget elever (2 031 flickor och pojkar) som hade fått ett avgångsbetyg från den svenskspråkiga grundläggande utbildningen, avlade 38 (12 flickor och 26 pojkar) elever påbyggnadsundervisning våren 2010 (påbyggnadsundervisningen vid folkhögskolorna ingår inte). Antalet elever i årskurs 9 vid vårterminens slut år 2010 var 4 068, varav 15 stannade kvar på klassen. Inom hela den grundläggande utbildningen var det 92 elever som stannade kvar på klassen samma år. Här ingår inte grund- och påbyggnadsundervisningen vid folkhögskolorna. Majoriteten av de svenskspråkiga skolorna inom den grundläggande utbildningen är tillsvidare skolor med under 100 elever (55 procent år 2010). I de 143 skolorna med under 100 elever fanns ändå bara ca 21 procent av det totala antalet elever. De senaste åren är det i första hand dessa skolor som har minskat i antal. Åren minskade de skolor som har under 50 elever med 28 procent och skolorna med mellan 50 och 99 elever med 20 procent (totalt en minskning med 47 skolor). De skolor som har ökat i antal är skolor med 500 elever och mera (från 3 skolor till 5). Tabell 9.4. Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek och elevmängd åren Skolstorlek Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Under Minst Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Tabell 9.5. Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek åren Antal elever Under Minst Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. 3

5 Diagram 9.1. Andel elever inom den grundläggande utbildningen enligt skolans storlek och skolspråk år % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Skolstorlek < 100 Skolstorlek Skolstorlek > 299 Elever i svenskspråkiga skolor Elever i hela landet Källa: Statistikcentralen Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Språkval Då det gäller språkstudierna inom den grundläggande utbildningen används bokstavssymboler enligt följande. A-språken börjar i årskurs 1 6 och B-språken i årskurs 7 9. Nummer 1 (A1 eller B1) avser ett obligatoriskt språk som vanligtvis inleds i årskurs 3 respektive årskurs 7 och nummer 2 (A2 eller B2) ett frivilligt språk eller tillvalsspråk som vanligen inleds i årskurs 5 respektive årskurs 8. I statistiken gällande språkval saknas Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. Statistiken gäller uttryckligen de språkval som har gjorts av eleverna, men berättar inget om vilket utbud skolorna har. Skolornas utbud sätter i praktiken gränserna för vad eleverna kan välja. Att eleverna i de svenskspråkiga skolorna introduceras i studierna i finska redan i årskurserna 1 och 2 blev allt vanligare åtminstone fram till år 2009 (en liten minskning åren 2009 och 2010). År 1994 påbörjade endast ca 2 procent av eleverna sitt A1-språk i årskurs 1, medan andelen år 2010 var 22 procent. I årskurs 2 studerade endast ca 100 elever (3 procent) ett A1-språk år 1994, medan motsvarande antal elever för år 2010 var 1 154, dvs. 33 procent av samtliga elever i årskurs 2. A1-språket som inleds i årskurserna 1 2 är nästan uteslutande finska. Engelska läses också av en liten grupp elever; år 2010 läste 138 elever engelska i årskurs 2 och av dessa gick 60 i skola på Åland. En del av de elever som läste ett A1-språk i årskurs 2 hade inlett sina studier redan i årskurs 1. Andelen elever som läser ett A1-språk i årskurserna 1 och 2 är betydligt lägre i hela landet. År 2010 läste omkring 8 procent ett A1-språk i årskurs 1 om man ser till hela landet, medan omkring 13 procent av eleverna i årskurs 2 läste ett A1-språk. 4

6 Tabell 9.6. A1-språkval i årskurserna 1 och 2 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Språkval Årskurs 1 Årskurs 2 antal elever År Elever % * Elever %* Årskurs 1 Årskurs , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskursen. Majoriteten av eleverna inleder ändå A1-språket i årskurs 3 och för de allra flesta är det finska. År 2010 var A1-språket finska för 84,1 procent av eleverna, medan det för resten eller 15,9 procent av eleverna var engelska. Språkvalen på Åland skiljer sig från de språkval som görs i resten av Svenskfinland. På Åland har alla elever obligatorisk engelska och på årskurs 3 studerade 306 elever engelska. I de övriga svenskspråkiga skolorna i landet valdes finska som A1-språk i hela 92,1 procent av fallen. I hela landet valdes engelska av omkring 91,2 procent av de elever som valde ett A1-språk och av en så stor andel som 96,5 procent i de finskspråkiga skolorna. I hela landet läste endast omkring 1 procent av alla elever på årskurs 3 svenska som A1-språk. Tabell 9.7. A1-språkval i årskurs 3 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Antal elever % Antal elever % Antal elever % Antal elever % Antal elever % Engelska , , , , ,9 Finska , , , , ,1 Franska , Övrigt språk , , , , , ,0 Övrigt språk - ett annat språk än engelska, svenska, finska, franska, tyska, ryska eller samiska. Vanligtvis påbörjar omkring 95 procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna ett A2-språk i årskurs 5. År 2010 var andelen elever som valde ett A2-språk 96,6 procent av det totala elevantalet på årskurs 5. Det vanligaste A2-språket var engelska, som valdes 5

7 av 80,7 procent av alla elever i årskurs 5. Av hela årskullen valde 13,2 procent finska som A2-språk (483 elever varav 262 på Åland), medan tyska valdes av 1,6 procent och franska av 1 procent. Eleverna inom den svenskspråkiga utbildningen läser flera språk och påbörjar sina språkstudier tidigare än eleverna inom den finskspråkiga utbildningen. Nästan alla elever inom den svenskspråkiga utbildningen uppnår A-nivå i två språk, finska och engelska. I hela landet är det omkring 20 procent av eleverna som läser två A-språk. Tabell 9.8. A2-språkval i årskurs 5 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 1998, 2000, 2002, 2004, 2006 och Procent (%) av årskullen Språk Engelska 68,5 75,1 77,9 79,4 80,5 79,3 79,5 80,7 Svenska , Finska 14,4 14,0 10,7 10,5 12,0 12,4 12,0 13,2 Franska 0,8 0,7 1,5 1,2 0,9 0,9 1,1 1,0 Tyska 2,5 2,1 2,3 2,3 2,3 1,6 1,3 1,6 Övrigt språk ,0 0,1 0,1 A2-språk totalt 86,2 92,0 92,4 93,5 96,0 94,2 94,0 96,6 Elever i årskurs 5 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Övrigt språk - ett annat språk än engelska, svenska, finska, franska, tyska, ryska eller samiska. År 2010 valde 33 procent av eleverna att läsa ett B2-språk. Val av ett B2-språk var mer allmänt bland flickorna än bland pojkarna; över 60 procent av de elever som studerade ett B2-språk var flickor, trots att flickornas andel av årsklassen var något mindre än hälften. Under alla år har flickorna i högre grad påbörjat ett B2-språk. Då man granskar utvecklingen under åren kan man konstatera att det har blivit mindre allmänt att välja ett B2-språk. För över tio år sedan, år 1998, valde 52 procent av eleverna i årskurserna 8 9 ett B2-språk, medan andelen var 39 procent år 2007 och sjönk till 33 procent fram till år Andelen elever som läser ett B2-språk är ändå betydligt större inom den svenskspråkiga utbildningen än i hela landet (15 procent år 2010). Mer än hälften av dem som väljer ett B2-språk väljer tyska. Det populäraste B2-språket under åren har varit tyska, medan franska har kommit på andra plats. Val av andra språk utöver tyska och franska som B2-språk har också förekommit i viss mån: främst engelska, ryska och en del år också latin. Gruppen som läser övriga språk än de nämnda har ökat en aning och år 2010 var de 319. Antalet elever som läser ryska har även, trots att det fortfarande är en mycket liten grupp, svagt ökat under de senaste åren. 6

8 Tabell 9.9. B2-språkval i årskurserna 8 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Språk Engelska Franska Tyska Ryska Latin Övriga B2-språk totalt Elever i årskurs Inom den grundläggande utbildningen finns det också en grupp invandrarelever, som läser svenska eller finska som andraspråk. läste elever finska eller svenska som andraspråk år Finska som andraspråk lästes av elever, vilket är en stor ökning med hela 44 procentenheter sedan år De elever som läste svenska som andraspråk uppgick år 2010 till 174 (jämfört med 97 år 2006); 115 på årskurserna 1 6 och 59 på årskurserna 7 9 och inom påbyggnadsundervisningen. Andelen elever som läser finska eller svenska som andraspråk har ökat mera på årskurserna 7 9 än på årskurserna 1 6. Valfria kurser Statistiken gällande de valfria kurserna omfattar de elever som har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen. Valfria kurser i matematik har tidigare, t.ex. mellan åren 2002 och 2005, valts av närmare 400 elever per år. Under åren har de elever som valde matematik sjunkit kraftigt till bara 159 elever år Andelen pojkar som väljer matematik är något större än andelen flickor. De flesta av dem som valde matematik deltog i kurser med mindre än 29 timmar per år. Valfria kurser i de naturvetenskapliga ämnena (fysik, kemi, biologi och geografi) har fram till år 2002 valts av drygt 300 elever. År 2003 skedde en stor ökning till drygt 600 elever och 2005 valde knappt 700 elever valfria naturvetenskapliga kurser. Efter det har en nedgång igen skett. Åren 2007 och 2008 valde färre än 400 elever valfria kurser i de naturvetenskapliga ämnena. Åren 2009 och 2010 har ytterligare en minskning skett och under 300 elever läste nu valbara studier i de naturvetenskapliga ämnena. 7

9 Tabell Antal elever som studerat valfria kurser i årskurserna 7 9, av alla dem som har fått avgångsbetyg från den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Matematik Fysik Kemi Biologi Geografi Teknisk slöjd Textilslöjd Tabell Valfria kurser i matematik i årskurserna 7 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Kursernas omfattning Under 29 h (< 1 årsveckotimme) h (= 1 årsveckotimme) Minst 57 h (>1 årsveckotimme) Tabell Valfria kurser i naturvetenskapliga ämnen (fysik, kemi, biolog och geografi) i årskurserna 7 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Kursernas omfattning Under 29 h (1/4 1/2 årsveckotimme) h (1 2 årsveckotimmar) Minst 95 h (3 årsveckotimmar) Religion och livsåskådningskunskap Största delen av eleverna deltar i evangelisk-luthersk religionsundervisning. År 2010 deltog sammantaget elever i den här undervisningen, vilket betyder knappt 97 procent av eleverna. Drygt 2 procent av eleverna deltog i undervisningen i livsåskådningskunskap. Inga stora förändringar har skett under de senaste åren när det gäller deltagandet i undervisningen i religion och livsåskådningskunskap. 8

10 Tabell Antal elever som deltagit i religions- och livsåskådningsundervisningen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren Ev-luth. religion Ortodox religion Livsåskådningskunskap Annan religion Har inte deltagit i undervisningen ) ) Påbyggnadsundervisningen ingår. Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Elever i behov av särskilt stöd Stödåtgärderna för elever i behov av särskilt stöd har förnyats och en hel del förändringar har trätt i kraft år I enlighet med den förnyade lagen och läroplanen har tyngdpunkten i stödet klarare förskjutits till tidigt och förebyggande stöd och stödåtgärderna har strukturerats i tre olika skeden; allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. När allmänna eller intensifierade stödåtgärder inte är tillräckliga, och eleven behöver ett långvarigare och mer vittomfattande stöd, kan beslut om särskilt stöd sökas. Efter ett beslut om särskilt stöd ska man göra upp en individuell plan (IP) för eleven. Ur den individuella planen ska det framgå hur undervisningen och det övriga stödet ska ordnas för eleven. Gällande elever som får intensifierat stöd finns tillsvidare inte statistisk eller annan täckande information att tillgå. Översikten som följer baserar sig därför på en gruppering, enligt vilken de elever som får stöd delas in i elever som tagits in eller förts över till specialundervisning, dvs. elever med intagnings- eller överföringsbeslut, och elever som får specialundervisning på deltid. Den statistiska insamlingen gjordes hösten 2010 och grupperingen följer därför den lagstiftning som då gällde. I statistiken som gäller specialundervisningen har även förskole- och påbyggnadsundervisningen beaktats. Antalet elever som tagits in eller förts över till specialundervisning har ökat märkbart för varje år fram till år 2008, då andelen av samtliga elever var 6,8 procent. År 2002 var 4,2 procent av eleverna överförda eller intagna till specialundervisning och år 2006 var motsvarande andel 6,2 procent. Sammanlagt elever togs in eller fördes över till specialundervisningen inom den svenskspråkiga utbildningen år 2010 (6,4 procent av alla elever); av dessa var 699 flickor (32 procent) och resten, eller 1 475, var pojkar. Antalet överförda och intagna elever till specialundervisningen har minskat en aning mellan åren 2008 och 2010 (det totala antalet elever har inte minskat i lika stor utsträckning). I hela landet är andelen elever som tas in eller förs över till specialundervisningen vanligen något större än på svenskt håll (8,5 procent år 2010). De vanligaste enskilda grunderna för överföring eller intagning till specialundervisningen i de svenskspråkiga skolorna var inlärningssvårigheter på grund av dysfasi, försenad utveckling och störningar i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter. I nästan hälften av överföringarna eller intagningarna till specialundervisningen hänvisades år 9

11 2010 till någon av de här tre grunderna. Nästan hälften av de elever som har tagits in eller förts över till specialundervisningen hade en del av lärokursen individualiserad, medan drygt 30 procent studerade enligt den allmänna lärokursen. Resten av eleverna eller omkring 20 procent hade hela lärokursen individualiserad. Tabell Antal elever som tagits in eller förts över till specialundervisning inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren , enligt grunden för intagning eller överföring. Grunder för specialundervisning Förändring Svår utvecklingsstörning Försenad utveckling Olika typer av störningar i hjärnfunktioner, rörelsehandikapp eller motsvarande Störningar i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter Inlärningssvårigheter i anslutning till autism eller Aspergers syndrom Inlärningssvårigheter pga. dysfasi Synskada Hörselskada Annan orsak Av de elever som tagits in eller förts över till specialundervisningen i de svenskspråkiga skolorna, var nästan 38 procent delvis integrerade i den allmänna undervisningen, drygt 25 procent av eleverna gick i specialklass och resten eller knappt 37 procent var helt integrerade inom den allmänna undervisningen år I hela landet var specialklasser det vanligaste alternativet (46 procent år 2010), även om trenden är att integrering antingen helt eller delvis blir allt vanligare också inom den finskspråkiga utbildningen. År 2004 gick 32 procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna som tagits in till eller förts över till specialundervisning i specialklass. Motsvarande andel var 58 procent i hela landet. Graden av integrering av elever med olika slag av svårigheter är med andra ord betydligt större i de svenskspråkiga skolorna än i hela landet. 10

12 Tabell Undervisningsplats eller undervisningssätt för elever som tagits in eller förts över till specialundervisning inom den grundläggande utbildningen åren , enligt språk % Hela landet % % Hela landet % Svenskspråkiga Svenskspråkiga Svenskspråkiga % Hela landet % Helt integrerade i allmänundervisningen , , , , , ,7 Delvis integrerade i allmänundervisningen , , , , , ,1 Specialklass , , , , , , , , , , , ,0 Specialundervisning på deltid omfattar förutom de elever som inte har beslut om intagning eller överföring till specialundervisning, även de elever som har beslut om specialundervisning och som dessutom har fått specialundervisning på deltid. fick elever inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen specialundervisning på deltid år 2010; det vill säga 21 procent. För nästan hälften av eleverna var orsaken till specialundervisning på deltid läs- och skrivsvårigheter. Knappt 25 procent fick specialundervisning på grund av svårigheter i matematik, ca 7 procent på grund av svårigheter med inlärning av främmande språk och nästan lika stor andel på grund av talstörningar. Av de elever som fick specialundervisning på deltid år 2010 var andelen flickor 39 procent (att jämföra med drygt 35 procent år 2004). Tabell Antal elever inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen som fick specialundervisning på deltid åren Grunder för specialundervisning Antal elever Andel (%) Antal elever Andel (%) Antal elever Andel (%) Talstörning 465 6, , ,6 Läs- och skrivsvårigheter , , ,1 Matematiksvårigheter , , ,9 Svårigheter med inlärning av främmande språk 405 6, , ,8 Anpassningssvårigheter eller störningar i känslolivet 282 4, , ,5 Övriga svårigheter med inlärning eller andra orsaker till specialundervisning , , , , , ,0 Varav flickor , , ,9 Andra stadiet Tillströmning Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning ordnas två gånger per år, på våren och på hösten. Under sommaren anordnas en kompletteringsansökan. I den gemensamma ansökan ingår till exempel inte åländska utbildningar på andra stadiet och Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. 11

13 Årsklassen åringar, som avlagt svenskspråkig grundläggande utbildning, var som störst åren och nästan lika stor fram till år Från och med år 2010 minskar årsklassen fram till år Den här prognosen bygger på redan födda barn och beaktar att det finns finskregistrerade (finska som modersmål), ofta i praktiken tvåspråkiga, elever som väljer svensk skola. Den åländska årsklassen ingår inte i diagrammet. Diagram 9.2. Tillströmning till svenskspråkig utbildning på det andra stadiet åren åringar som gått i svensk grundläggande utbildning Förstahandssökande till gymnasiet Antagna totalt till gymnasiet Förstahandssökande till yrkesutbildningen Antagna totalt till yrkesutbildningen Källa: KOULUTA Utbildningsstyrelsens webb-rapporteringstjänst WERA. Till den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet sökte i första hand nästan lika många år 2011 som år 2010 (ökning med 31 sökande). Ökningen har gällt yrkesutbildningen och främst utbildningsområdet kultur, företagsekonomi och administration samt databehandling. Samtidigt har det skett en minskning i antalet sökande till gymnasieutbildningen. Den svenskspråkiga utbildningen på det andra stadiet hade 56 flera antagna år 2011 än år Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen antog 104 färre än föregående år. Inom yrkesutbildningen var det främst utbildning inom social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt företagsekonomi, administration och databehandling som antog fler studerande än föregående år. I kompletteringsansökan antogs ytterligare 43 studerande till den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och 141 till den svenskspråkiga yrkesutbildningen (ingår inte i tabell 9.17). Även om största delen av de som gått i en svenskspråkig skola inom den grundläggande utbildningen också söker sig till en svenskspråkig utbildning på andra stadiet, så finns det alltid en liten grupp som i stället söker till en finskspråkig gymnasie- eller yrkesutbildning. Val av studier över språkgränsen sker i båda riktningarna. 12

14 Tabell Förstahandssökande och det totala antalet antagna i den gemensamma ansökan (den egentliga ansökan) till den svenskspråkiga grundläggande yrkes- och gymnasieutbildningen som inleddes på hösten åren , enligt utbildningsområde Utbildningsområde Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Gymnasieutbildning Yrkesutbildning totalt Det humanistiska och pedagogiska området Kultur Företagsekonomi och administration, databehandling Teknik och kommunikation Naturbruk och miljö Social-, hälso- och idrottsområdet Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Källa: KOULUTA - Utbildningsstyrelsens webb-rapporteringstjänst WERA. Åldern bland de nya studerandena Av de nya studerandena med svenska som modersmål, som påbörjade gymnasiestudier år 2009 var nästan alla under 30 år och så mycket som 90 procent var 16 år eller yngre. Bland de nya studerandena inom grundläggande yrkesstudier var medelåldern betydligt högre. Bara 46 procent var 16 år eller yngre, 78 procent var under 25 år och 22 procent av de nya yrkesstuderandena var 25 år eller äldre. Inom den grundläggande läroavtalsutbildningen var endast 29 procent av de nya studerandena under 25 år. Gymnasieutbildningen År 2010 fanns det allt som allt 37 svenskspråkiga gymnasier med studerande. De kommunala gymnasierna var 30 till antalet och i dessa studerade gymnasister. Dessutom erbjöds svenskspråkig gymnasieutbildning vid fem privata skolor och en statlig skola med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Därtill erbjöds gymnasieutbildning i en skola på Åland. Sammanlagt studerade gymnasister i dessa. Majoriteten, 21 stycken, av de skolor som endast erbjöd gymnasieutbildning var medelstora gymnasier med studerande, sex gymnasier hade minst 300 studerande och fyra hade färre än 100 studerande. 13

15 År 2010 fick studerande avgångsbetyg från ett svenskspråkigt gymnasium, föregående år var antalet De allra flesta avlägger gymnasiets lärokurs på tre år (drygt 92 procent år 2010). Andelen som fick betyget på tre år sjönk från 94 procent till 89 procent under åren och har alltså därefter ökat. År 2010 fick en liten grupp på 4 studerande betyget på bara två år och 154 avlade gymnasiet på 3,5 4 år. Andelen studerande som avlade lärokursen på 3,5 4 år steg från 5 till 11 procent under åren och har därefter igen sjunkit en aning. Språkval Studierna i de språk som har valts och inletts i årskurserna 1 6 och 7 9 som A1, A2, B1 och B2-språk fortsätter i gymnasiet. Dessutom kan de studerande välja ett nytt valfritt språk i gymnasiet som betecknas med B3. A-språk (A1/A2) lästes av studerande år 2010 inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Samma år studerade 54 gymnasister ett B1-språk och 553 ett B2-språk. År 2010 valde totalt 377 studerande att läsa ett B3-språk i gymnasiet, vilket motsvarar 17 procent av dem som slutförde gymnasiestudierna. Det vanligaste B3-språket under åren var tyska, som valdes av ungefär 40 procent av de studerande som påbörjat ett B3-språk år Franskan har igen återtagit sin position som ett av de populäraste B3-språken (25 procent), efter att i några år ha valts av en något mindre andel elever. Spanska valdes av 76 av de studerande och 21 valde finska. Det är uteslutande studerande på Åland som har valt finska som B3-språk. na har oftare än pojkarna läst ett B3-språk. År 2010 var flickornas andel 69 procent (medan 57 procent av dem som avlade hela lärokursen var flickor). Dessutom fanns det 809 studerande år 2010 som valde språk under B3-nivå i gymnasiet. Tabell Val av B3-språk av dem som avlagt ett svenskspråkigt gymnasiums lärokurs åren , enligt kön Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Finska Franska Tyska Ryska Latin Spanska Italienska Annat språk B3-språkval totalt Val av kurser i matematik och naturvetenskap Inom gymnasieutbildningen kan man som studerande antingen välja lång eller kort lärokurs i matematik. Enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen har den långa lärokursen i matematik tio obligatoriska kurser, medan den korta lärokursen har sex obligatoriska kurser. Av alla studerande som avlade gymnasiets lärokurs i de svenskspråkiga gymnasierna hade 40 procent valt lång matematik år 2010, men av flickorna bara 35 procent och av pojkarna 46 procent. Under åren varierade andelen som valde lång matematik mellan 35 och 40 procent. 14

16 Tabell Antal studerande som läste kort respektive lång matematik av dem som avlagt ett svenskspråkigt gymnasiums lärokurs hösten Lång matematik Kort matematik De fördjupade kurserna är ofta fortsättningskurser som följer direkt på de obligatoriska kurserna. Skolan skall erbjuda valfria fördjupade kurser och den studerande måste välja minst tio kurser under sin gymnasietid. Kursernas längd varierar mellan 1 årsveckotimme (29 56 timmar/år) och minst 7 årsveckotimmar (minst 246 timmar/år). Under år 2010 avlades mest fördjupade kurser i biologi och minst i kemi. nas andel av alla som avlade fördjupade kurser var omkring 60 procent i biologi och kort matematik år Men totalt sett var flickorna en aning underrepresenterade i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena med tanke på att 57 procent av alla som avlade gymnasiets lärokurs var flickor. Av de 702 studerande som valde fördjupade kurser i lång matematik avlade 142 minst 4 kurser (minst 133 timmar/år). I kort matematik avlade 223 studerande 3 kurser eller flera (minst 95 timmar/år). Tabell Val av fördjupade kurser i matematik och naturvetenskapliga ämnen under hela gymnasietiden av dem som avlagt ett svenskspråkigt gymnasiums lärokurs åren Lång matematik Kort matematik Fysik Kemi Biologi Geografi Av alla dem som avlade gymnasiets lärokurs har en del också avlagt tillämpade kurser i något ämne under sin gymnasietid. De tillämpade kurserna är valfria för den studerande. I biologi och geografi avlade 229 respektive 143 studerande tillämpade kurser år Nästan alla dessa var två kurser eller färre (högst 94 timmar/år). Tillämpade kurser i matematik valdes av betydligt flera, studerande (varav 106 valde minst tre kurser, dvs. minst 95 timmar/år). Datateknik valdes av 382 studerande (varav 130 minst tre 15

17 kurser), fysik av 247 studerande (varav 22 minst tre kurser) och kemi av 164 studerande (varav 10 minst tre kurser). nas andel av alla som avlade gymnasiets lärokurs år 2010 var 43 procent och en betydligt större andel valde de tillämpade kurserna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen år Det innebär att pojkarnas andel av alla som valde tillämpade kurser var klart större än 43 procent i alla ämnen, förutom i biologi där pojkarnas andel var omkring 31 procent. Den grundläggande yrkesutbildningen Antalet utbildningsanordnare som erbjuder svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning har minskat år för år. Under åren fanns det ännu 21 utbildningsanordnare som erbjöd svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning. År 2008 minskade antalet till 18 och ett år senare skedde ytterligare en minskning till 16. År 2010 erbjöd 15 utbildningsanordnare svenskspråkig yrkesutbildning och år 2011 var det totala antalet 14, eftersom två idrottsinstitut gick samman till ett vid årsskiftet Av dessa 14 var sex helt svenskspråkiga yrkesinstitut varav ett fanns på Åland. Därtill fanns det fem tvåspråkiga anordnare, ett idrottsinstitut och två folkhögskolor. Nya studerande Antalet nya studerande inom svenskspråkig yrkesutbildning har varierat mellan och hela 2000-talet. År 2010 var antalet nya studerande Yrkesinriktad grundexamen kan även avläggas som läroavtalsstudier och dessa nya studerande finns inte med i tabell 9.21 (se tabell 9.26 om läroavtalsutbildningen). Utbildningsområdet övrig utbildning omfattar bland annat gränsbevakningsväsendets utbildning, räddnings-, polisoch fångvårdsbranschen. Tabell Antal nya studerande inom den svenskspråkiga grundläggande yrkesutbildningen enligt läroplansgrunder åren Utbildningsområde Förändring 2006/2010 Det humanistiska och pedagogiska området Kultur Företagsekonomi och administration, databehandling Teknik och kommunikation Naturbruk och miljö Social- och hälsovård och idrott Turism, kosthåll och ekonomi Övrig utbildning antal studerande fanns det studerande inom den svenskspråkiga grundläggande yrkesutbildningen år Av dessa studerade inom den läroplansbaserade utbildningen och 16

18 917 inom den förberedande utbildningen för fristående examen. De studerande var år 2010 totalt omkring 520 flera än år 2006; en ökning med 8 procent. Inom den läroplansbaserade utbildningen ökade de studerande med 170 mellan åren och inom den förberedande utbildningen för fristående examen med 351 studerande. År 2010 deltog 87 procent av alla studerande i den läroplansbaserade utbildningen medan 13 procent deltog i den förberedande utbildningen för fristående examen. År 2006 var motsvarande andelar 92 och 8 procent. Tabell Antal studerande inom den svenskspråkiga grundläggande yrkesutbildningen åren Utbildningsområde Förändring 2006/2010 Det humanistiska och pedagogiska området Kultur Företagsekonomi och administration, databehandling Teknik och kommunikation Naturbruk och miljö Social- och hälsovård och idrott Turism, kosthåll och ekonomi Övrig utbildning Varav förberedande utbildning för fristående examen Specialundervisningen Antalet studerande med specialundervisning inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen har ökat från 220 till 626 under åren Både år 2000 och 2008 gick omkring 50 av de studerande i specialundervisningsgrupp. År 2009 fick 717 studerande specialundervisning (varav 51 i specialundervisningsgrupp) och ett år senare, år 2010, 830 studerande (varav 124 i specialundervisningsgupp). År 2010 var mer än 700 studerande med specialundervisning integrerade i normalundervisningen. Det utbildningsområdet som hade flest studerande med specialundervisning var teknik och kommunikation (314 av 830), men eftersom det också är det utbildningsområde som har flest studerande så var andelen inte iögonfallande stor. Större delen av studerandena med specialundervisning var pojkar: 515 år I hälften av fallen (414 av 830) var grunden för specialundervisningen språkliga svårigheter, dvs. studerande som har stora svårigheter med att läsa, skriva och tala, såsom stora läs- och skrivsvårigheter, svår dyslexi eller dysfasi. Vuxenutbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Vuxenutbildningen kan delas in i allmänbildande vuxenutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning. Den allmänbildande vuxenutbildningen omfattar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning för vuxna samt den fria bildningen. Den yrkesinriktade vuxenutbildningen omfattar grundläggande yrkesutbildning (grundexamina) och yrkesinriktad tilläggsutbildning (yrkes- och specialyrkesexamina). För vuxna ordnas också utbildning vid yrkeshögskolor och universitet. Vuxna kan också delta i utbildning för unga. 17

19 Inom den allmänbildande vuxenutbildningen kan man avlägga gymnasiets lärokurs och studentexamen, läsa enskilda ämnen eller höja tidigare vitsord inom gymnasieutbildningen för vuxna. Målet kan t.ex. vara antingen att avlägga en examen eller endast att höja sin allmänbildning utan att sikta på en studentexamen. År 2009 fanns det 60 svenskspråkiga gymnasiestuderande som var 25 år eller äldre och 180 som var 20 år eller äldre. Varje år studerar omkring 200 personer enligt läroplanen för vuxna, t.ex. 232 studerande med svenska som modersmål år Utbildning som inte leder till examen Utbildning som inte leder till examen består till största delen av allmänbildande utbildning, främst fritt bildningsarbete, men kan också ha som målsättning att öka yrkeskunnandet. Antalet deltagare inom fritt bildningsarbete var år 2009 nästan inom de svenskspråkiga läroanstalterna och detta motsvarade omkring undervisningstimmar. Det totala antalet undervisningstimmar inom sådan svenskspråkig utbildning som inte leder till examen uppgick år 2009 till totalt timmar och en stor del av timmarna gavs liksom tidigare år inom utbildningsområdet kultur. Deltagarantalet motsvarar inte antalet olika personer som har deltagit, eftersom samma person i praktiken ofta deltar i flera olika utbildningar. Tabell Antal utbildningar och deltagare inom svenskspråkig utbildning som inte leder till examen åren , enligt typ av utbildning Typ av utbildning Antal utbildningar Antal deltagare totalt Antal kvinnor Andel kvinnor (%) Antal utbildningar Yrkesinriktad tilläggsutbildning (inte läroavtalsutbildning) , , ,6 Yrkesinriktad tilläggsutbildning (läroavtalsutbildning) , , ,5 Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning , , ,6 Kurser som arbetsgivaren beställt , , ,2 Utbildning inom fritt bildningsarbete , , ,4 Öppen yrkeshögskoleundervisning , , ,7 Öppen universitetsundervisning , , ,0 Annan utbildning , , , , , ,4 Antal deltagare totalt Antal kvinnor Andel kvinnor (%) Antal utbildningar Antal deltagare totalt Antal kvinnor Andel kvinnor (%) 18

20 Utbildning som förbereder för examen Av alla de studerande i svenskspråkig utbildning som förbereder för grundexamen, yrkes- eller specialyrkesexamen antingen vid en läroanstalt eller genom en läroavtalsutbildning år 2010 var 10 procent finskspråkiga och nästan 5 procent hade ett annat modersmål än finska och svenska. Tabell Antal studerande enligt modersmål i svenskspråkig utbildning som förbereder för grundexamen, yrkes- eller specialyrkesexamen åren Utbildning i läroanstaltsform och läroavtalsutbildning Utbildning i läroanstaltsform Läroavtals utbildning Utbildning i läroanstaltsform Läroavtals utbildning Utbildning i läroanstaltsform Läroavtals utbildning Modersmål svenska Modersmål finska Övrigt modersmål Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Om man endast ser till svenskspråkig utbildning i läroanstaltsform som förbereder för fristående yrkes- eller specialyrkesexamina så fanns det år 2010 totalt studerande, varav 801 var kvinnor. Av dessa hade som mål att avlägga en hel examen och resten att avlägga bara en del eller delar av en examen. Vanligast var det att de studerande hade som mål att avlägga en hel examen, men inom tekniken var det nästan lika vanligt att studera för endast en del eller delar av examen (178 av totalt 369 år 2010). Så många som 782 studerade i Österbotten, 21 i Egentliga Finland, 13 på Åland och resten eller 626 i Nyland. De utbildningsområden som i första hand intresserade de studerande var social- och hälsovårdsbranschen samt teknik och kommunikation. Fristående examina Fristående examina är öppna för alla och yrkeskunskapen kan påvisas vid ett eller flera examenstillfällen. Alla kan avlägga en fristående yrkesexamen (grundexamina, yrkesoch specialyrkesexamina) och därmed påvisa sin yrkesskicklighet oberoende av ålder, arbetserfarenhet eller utbildning. Examinanderna deltar vanligtvis också i förberedande utbildning. En stor del av dem som avlägger en fristående examen har deltagit i läroavtalsutbildning. Yrkes- och specialyrkesexamina avläggs alltid som fristående examina med eller utan förberedande studier. Utbildningen finansieras med statsandelar eller är arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Endast omkring 2 procent av alla avlagda fristående examina i landet år 2010 avlades på svenska. Antalet fristående examina som avlagts på svenska ökade från ungefär 520 år 2007 till omkring 700 år Alla förutom 22 personer av dessa 700 hade deltagit i förberedande utbildning. Drygt hälften avlade en eller flera delar av en examen och resten eller 333 avlade en hel examen år Hälften av alla 700 avlade en grundexamen och hälften en yrkes- eller specialyrkesexamen. Bland dem som avlade en yrkeseller specialyrkesexamen år 2010 var det vanligare att avlägga en hel examen än en eller 19

21 flera delar av en examen. Bland dem som avlade grundexamina var det däremot vanligare att endast avlägga en eller flera examensdelar. Tabell Antal studerande som har avlagt fristående examina (grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina helt eller i delar) på svenska år Grundexamina Delvis Helt Delvis Helt Delvis Helt Deltagit i förberedande utbildning Utan förberedande utbildning Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens webb-rapporteringtjänst WERA. Av samtliga som avlade en fristående examen år 2010 gjorde 340 det i Österbotten, 296 i Nyland och 65 på Åland. I Österbotten avlades examina mest inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom teknik och kommunikation. I Nyland avlades examina mest inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom naturbruk och miljöområdet. Läroavtalsutbildning De studerande kan genom läroavtalsutbildning avlägga yrkesinriktade grundexamina som läroplansbaserad utbildning. Dessutom kan läroavtalsutbildningen förbereda för yrkesinriktade grundexamina eller yrkes- eller specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen. Även icke-examensinriktad tilläggsutbildning kan avläggas genom läroavtal. Antalet svenskspråkiga deltagare och nya studerande inom läroavtalsutbildning ökade mellan åren 2006 och 2008, men sedan skedde en minskning speciellt inom grundexamina år Minskningen i antalet deltagare inom läroavtalsstudier för grundexamina fortsatte år 2010 (916 deltagare). Allt som allt fanns det år 2010 dessutom 702 svenskspråkiga som studerade med läroavtal för en yrkesexamen och 621 för en specialyrkesexamen. Till nya studerande räknas de som ingått ett läroavtal under statistikåret och till deltagare räknas de studerande som har ett läroavtal som är i kraft under året. I tabellen nedan ingår både unga och vuxna läroavtalsstuderande med svenska som modersmål. Vanligtvis är endast en liten grupp av de läroavtalsstuderande yngre än 20 år. När det gäller de svenskspråkiga läroavtalsstuderandena har omkring 60 studerande varit under 20 år och så gott som samtliga av dessa har studerat för en grundexamen. I antalet utexaminerade ingår endast de som har avlagt hela examen, medan de övriga uppgifterna i tabellen omfattar alla studerande oberoende om de har för avsikt att avlägga en hel examen eller endast en eller flera delar av en examen. År 2010 var de avlagda examina 539 till antalet (249 grundexamina, 160 yrkesexamina, 130 specialyrkesexamina). Trenden när det gäller studieavbrotten har de senaste åren visat på en liten minskning. 20

22 Tabell Antal deltagare och nya studerande med svenska som modersmål samt avlagda examina och studieavbrott i läroavtalsstudier åren Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Grundexamina Yrkes- och specialyrkesexamina År 2010 fanns det studerande som deltog i svenskspråkig läroavtalsutbildning som förbereder för grundexamina, yrkes- eller specialyrkesexamina. Av dessa var 87 finskspråkiga, knappt 40 hade ett annat modersmål än de inhemska språken och var svenskspråkiga. Samma år fanns det dock sammanlagt mer än dubbelt fler, 2 239, läroavtalsstuderande med svenska som modersmål som deltog i läroavtalsstudier. Man kan därför dra slutsatsen att mer än hälften av de svenskspråkiga utför sina läroavtalsstudier helt på finska. 21

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

TILL MEDIERNA Material får användas fritt

TILL MEDIERNA Material får användas fritt OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN TILL MEDIERNA 8.8. Material får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER

Läs mer

Specialundervisning 2009

Specialundervisning 2009 Utbildning 2010 Specialundervisning 2009 Andelen elever som överförts till specialundervisning oförändrad, fler elever i specialundervisning på deltid Hösten 2009 hade 8,5 procent av grundskoleleverna,

Läs mer

Studerande och examina vid läroanstalter 2012

Studerande och examina vid läroanstalter 2012 Utbildning 01 Studerande och examina vid läroanstalter 01 I Finland fanns det 1, miljoner studerande år 01 Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik uppgick antalet studerande och elever

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen

Läs mer

Grundskolstatistik 2009 (grundläggande utbildning)

Grundskolstatistik 2009 (grundläggande utbildning) Grundskolstatistik 2009 (grundläggande utbildning) Blankettanvisningar Det är kommunens uppgift att organisera datainsamlingen för grundskolorna i kommunen. Kommunen informerar skolorna om tidtabellen

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009

UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009 Till medierna 6.8.2009 Materialet får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009 Bifogat finns uppgifter

Läs mer

Antalet studerande i yrkesutbildning 313 600 år 2013

Antalet studerande i yrkesutbildning 313 600 år 2013 Utbildning 2014 Yrkesutbildning 2013 Antalet studerande i 313 600 år 2013 Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik uppgick antalet studerande i som leder till examen till totalt 313 600 under kalenderåret

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN WERA webb-rapporteringstjänsten 5.2.2008

UTBILDNINGSSTYRELSEN WERA webb-rapporteringstjänsten 5.2.2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN ORDLISTA WERA webb-rapporteringstjänsten 5.2.2008 ANDRA STADIET (86) Till andra stadiets utbildning hör gymnasieutbildningen, yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina.

Läs mer

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING Allmänna övergångsbestämmelser för yrkesutbildning och avläggande av yrkesexamen Från ingången av 2018 De utbildningsanordnare

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Undervisnings- och kulturministeriets förordning

Undervisnings- och kulturministeriets förordning Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2016

Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2016 Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2016 Avsnitt F12-F13 visas för läroanstalter som valt Ja-alternativet i punkt D7. Avsnitt F14-F15 visas för läroanstalter som valt Ja-alternativet i punkt D8.

Läs mer

Blankettens struktur Läroanstaltens och uppgiftslämnarens kontaktinformation A B C

Blankettens struktur Läroanstaltens och uppgiftslämnarens kontaktinformation A B C Elever och studerande på läroanstaltsnivå 213 Denna blankett ifylls av grundskolor (inkl. specialskolor på grundskolenivå, skolor på grund- och gymnasienivå, även skolor utomlands), gymnasier, yrkesläroanstalter

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345

Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345 Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345 Läroanstaltens namn Ifyllarens släktnamn Ifyllarens förnamn Telefon t.ex. 015-12345678 Telefax t.ex. 015-12345678 Datum

Läs mer

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß! 1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad

1 Ordinarie (förordnande tills vidare) 2 Visstidsanställd (inte vikarie) 3 Vikarie för tjänst/befattning 4 Tjänstledig 5 Deltidspensionerad LÄRARSPECIFIK BLANKETT Lärare inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning 2008 Lärarens uppgifter A. Lärarens efternamn B. Lärarens förnamn D. Anställningsförhållandets karaktär i den här läroanstalten

Läs mer

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2015

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2015 Anvisningar 1(26) Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2015 Användning av uppgifterna Uppgiftslämnare Med blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå insamlas uppgifter

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Partnerskapsträff i Vasa 2-3.12 2009 Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Trender och tendenser..... Yrkesutbildningens växande popularitet Dualismen övergår i ett enhetligt (gränslöst) utbildningssystem

Läs mer

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013) Iakttas i gemensam ansökan fr.o.m. hösten 2013 De centrala ändringarna i förordningen En sökande som redan har en yrkesinriktad

Läs mer

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Blankettanvisning för läroanstalternas utbildning som inte leder till examen 2016

Blankettanvisning för läroanstalternas utbildning som inte leder till examen 2016 Blankettanvisning för läroanstalternas utbildning Innehåll Allmänna anvisningar 2 Uppgiftslämnare... 2 Genomförande av datainsamlingen 2 Centrala begrepp och uppgiftsinnehåll... 3 Utbildning. 3 Antalet

Läs mer

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan. IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) 20.1.2018 GYMNASIEUTBILDNING Kontaktuppgifter (1) Enligt 58 i lagen (1705/2009) om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 25 i förordningen (1766/2009) om finansiering

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN

ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN 8.5.2018 UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN Utbildning på andra stadiet Gymnasieutbildning, allmänbildande utbildning som leder till studentexamen, behörighet

Läs mer

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12 PM Enheten för utbildningsstatistik 29 mars 2012 1 (7) Dnr 71-2012:33 Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12 Enligt skollagen inträder skolplikt höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år.

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017 Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition

Läs mer

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar Utvecklingsarbete inom Examensmästarutbildningen Lilly Swanljung 2017 Innehåll 1. Inledning 2. Resultatredovisning

Läs mer

LukiMat Informationstjänst

LukiMat Informationstjänst LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen

Läs mer

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014. Inledning DENNA ENKÄT GENOMFÖRS för att kartlägga mängden invandrarutbildning, invandrar och också invandrarpersonal vid läroinrättningar inom det fria bildningsarbetet 2014. Kartläggningen har beställts

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U2

Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U2 PROTOKOLL Nummer 8.0.05 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Utbildnings- och kulturavdelningen Utbildningsbyrån, U Beslutande Föredragande Justerat Minister Johan Ehn Byråchef Elisabeth

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag

Läs mer

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2018

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2018 1(28) Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2018 2(28) Innehåll Användning av uppgifterna... 3 Uppgiftslämnare... 3 Genomförande av datainsamlingen... 3 Knappar i programmet...

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Utbildning 2012 Studiernas gång 2010 Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Enligt Statistikcentralen avlades universitetsexamen inom omkring fem och ett halvt år av 47 procent av de, 58

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Elever i grundskolan läsåret 2008/09

Elever i grundskolan läsåret 2008/09 PM Enheten för utbildningsstatistik 21 april 29 1 (7) Dnr 71-29-73 Elever i grundskolan läsåret 28/9 Andelen elever i fristående skolor fortsätter att öka och uppgår innevarande läsår till 1 procent av

Läs mer

7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS

7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS 7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS Statistik om internationell mobilitet bland gymnasie- och yrkesstuderande 2017 BAKGRUND Internationalisering är vardag på alla

Läs mer

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016

Läs mer

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2011

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2011 Kenth Häggblom/Gerd Lindqvist Tel. 018-25497 Utbildning 2011:2 24.5.2011 Lärare 2011 Totalt arbetar 650 lärare inom den åländska utbildningen vårterminen 2011. Inom grundskolan finns 412 lärare, varav

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg

Läs mer

Stöd i skolan. ett sätt att lyckas

Stöd i skolan. ett sätt att lyckas Stöd i skolan ett sätt att lyckas Den här foldern är till för dig som har barn i grundskolan. Här kan du läsa om vilka möjligheter som finns för elever som är i behov av stöd, och hur skolorna arbetar

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program Skolblad avseende Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel Fax www.skola.gavle.se/storasatra Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid 04172 Skolbladet presenterar

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande av studentexamen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om anordnande

Läs mer

Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer

Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer Utbildning 2016 Studiernas gång 2014 Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik år 2014 avlade 81 procent av gymnasieeleverna och

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Enheten för utbildningsstatistik 2011-11-08 Dnr 71-2011:14 1 (12) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011 Slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första

Läs mer

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.

Förfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan. IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) 20.1.2019 GYMNASIEUTBILDNING Enligt 58 i lagen (1705/2009) om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 25 i förordningen (1766/2009) om finansiering av undervisnings-

Läs mer

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Enkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Enkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning 1(8) Enkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning 20.9.2010 Uppgiftslämnare Enkäten om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning ifylls av alla kommuner

Läs mer

Gemensam ansökan Jannica Ljunggren

Gemensam ansökan Jannica Ljunggren Gemensam ansökan 1-19.3.2010 Jannica Ljunggren 28.01.2010 Ansökan via webben gemensam ansökan är elektronisk webbansökan den elektroniska ansökningstjänsten finns på adressen www.studieval.fi webbansökans

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Gemensam ansökan Tove Gestranius

Gemensam ansökan Tove Gestranius Gemensam ansökan 28.2-18.3.2011 Tove Gestranius 27.01.2011 Ansökan via webben gemensam ansökan är elektronisk webbansökan den elektroniska ansökningstjänsten finns på adressen www.studieval.fi webbansökans

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016 Avdelningen för analys Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 () Terminsbetyg i årskurs, våren 1 I årskurs ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier

Yrkesutbildningen i Finland. Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Yrkesutbildningen i Finland Yrkeskunnande, kunskaper och färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier Utbildningssystemet i Finland Doktors- och licentiatexamina Universitet Högre högskoleexamina

Läs mer

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april 2017 1 (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17 I denna promemoria beskrivs s statistik om planerad undervisningstid

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Studentexamen

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Studentexamen I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om studentexamen 1 Studentexamen Studentexamen avläggs som avslutning på gymnasieutbildning enligt gymnasielagen (714/2018). En studerande som har avlagt

Läs mer

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med 2 https://beta.oph.fi/fi/blogi Obs! Nya webbsidor kommer i sommar! Tillsvidare https://beta.oph.fi 3 Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja

Läs mer

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2018

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2018 1/5 Meddelande Ohje till vårdnadshavare Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2018 I Studieinfo.fi finns så gott som alla utbildningar som man kan söka till efter

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016

Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016 1/5 Meddelande Ohje till vårdnadshavare Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016 Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning 23.2-15.3.2016 Yrkesinriktade

Läs mer

Yrkesutbildningsreformen

Yrkesutbildningsreformen Yrkesutbildningsreformen Lagen om yrkesutbildning antogs av riksdagen den 30 juni 2017 Centrala förändringar Den nya lagen om yrkesutbildning träder i kraft den 1 januari 2018 Ett sätt att avlägga examen,

Läs mer

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (13) Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 217/218 I denna promemoria beskrivs s statistik om elever och skolenheter i grundskolan och sameskolan.

Läs mer

Elever i grundskolan läsåret 2010/11

Elever i grundskolan läsåret 2010/11 PM Enheten för utbildningsstatistik 29 mars 2011 1 (8) Dnr 71-2011:14 Elever i grundskolan läsåret 2010/11 Enligt skollagen är barn mellan 7 och 16 år som är bosatta i Sverige skolpliktiga. Detta medför

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2013 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna). SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter

Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter Utbildning 2010 Studiernas gång 2008 Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter Enligt Statistikcentralen fullföljde 44 procent sin universitetsutbildning på fem och

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer