Ceylon var liksom alla firmans fartyg välbyggt, prima furu och ek, kopparfast, metallförhytt. Mätte 353 r:tons på 3,9 m. djupgående.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ceylon var liksom alla firmans fartyg välbyggt, prima furu och ek, kopparfast, metallförhytt. Mätte 353 r:tons på 3,9 m. djupgående."

Transkript

1 Barkskeppet CEYLON av Gefle Byggt år 1888 å firman P. C. Rettigs varv i Gefle, varefter varvsrörelsen upphörde. En bidragande orsak härtill var måhända att varvet brann år 1887 då fartyget stod på stapeln. Hon blev svedd av elden på st.b. sida, som även var fallet med O.A. Brodins skonertskepp Fenja, som stod på stapeln samtidigt. Ceylon var liksom alla firmans fartyg välbyggt, prima furu och ek, kopparfast, metallförhytt. Mätte 353 r:tons på 3,9 m. djupgående. Förutvarande befälhavaren å firmans fartyg, barkskeppet Levant, Anders Broman tog emot befälet och förde fartyget till 1897, då fartyget övergått i andra händer med konsul P.J. Hägerstrand som huvudredare, Kapten A.P. Jansson, som i några år fört Hägerstrands gamla barkskepp Australia, efterträdde Broman och seglade fartyget till 1907 då det såldes till Bergqvara. Ceylon var ett litet välseglande fartyg, god sjöskuta, som, Gubben Broman betecknande nog, kallade Svalan. Smäckert, men starkt byggd med svartmålat skrov, glänsande metallförhydning, /skurades med sand och smerting när tid gavs i hamn/ med sin höga rigg, nylappsalvad och glänsande, vita stag, drejrep m.m. och allt annat till väders nymålat eller skrapat och fernissat, nymålad utom och inombords, verkade hon mera som lustyacht än lastdragare. Vid ett sex veckors besök i Antwerpen år 1901, lätt åtkomlig för besökande för hon låg i Gamla dockan inne i staden lossande sin last, lustvandrade intresserade för att skärskåda det lilla svenska skeppet såsom något sällan skådat i sitt slag. Och ändå var hon ej något särskilt påkostad beträffande elegans,. Utom hennes väl proportionerade skrov och rigg, var hennes trevliga utseende endast beroende av befälhavares och besättnings intresse och arbete för att skapa trevnad ombord. Här nedan en kortfattad beskrivning som jag minns henne under en resa åren Skutan var ju liten och grundgående, varför inga mellandäcksbjälkar funnos i rummet. På förskansdurken var kolbox anordnad för kabyssens räkning f.ö. förvarades som i andra fartyg diverse inventarier såsom kablar, förlöpare och annat grövre tågvirke, frihult, loss- och lastningsgrejor m.m., men att märka, inga kanoner ingingo numera i utrustningen. På akterskansdurken var källare anordnad, men några brödtankar funnos ej. Kajuthuset var inbyggt i halvdäck, som ej sträckte sig längre föröver än till husets framsida. På förkant av huset funnos deuxbattantsdörrar, vars övre speglar voro indelade i smårutor med glas. Dörrarna ledde direkt in i mässen. Där på b.b. sida på förkant, var 1:e styrmans hytt med smårutigt fönster åt stordäck. Inredningen bestod av utdragskoj, kommod, klädskåp, skrivbord med lådor. Under kojen lådor i stället för byrå. På st.b. sida en lika stor hytt som delades av 2:e styrman och steward. Akter om mesanmasten mellan denna och salongsskotte stod mässbordet och på förkant av masten var apparat för rening av driksvatten och ett skeppsur upphängd. På akterkant ställ för driksglas och d:o syrtut eller bordsuppsats.

2 Om b.b. akter om styrmanshytten penteri och från detta ingångslucka till segelkojen under halvdäck. På st.b. sida motsvarande penteriet sjuk- eller passagerarehytt, som den resan var upptagen av en betalande lärling. Skyligt över mässen gemensamt med Gubbens salong. All färg i mäss och hytter ljusgrön. Kaptenens salong var hållen i ljusgrå färgton. Där fanns bord mot förliga skottet. Där hade sjökortet sin plats i sjön. Vidare Chiffonier, två vaxduksklädda soffor. Hänglampa över bordet under skylightet och i detta skvallerkompass. Skotten voro indelade i fält med pilastrar jämte två fönster som vid dåligt väder täcktes av luckor på utsidan. Durken var gulmålad. Akter om salongen var en liten tambur med trappa till halvdäck. Bakom trappan en lucka varigenom man vid behov kunde komma in i källaren. Tamburen var täckt av kapp med en skjutbar lucka och på akterkant av huset ledde ett par halvhöga dörrar till trappan. I kappen i jämnhöjd med dörrarnas överkant på b.b. sida fanns en hylla för kikare, logglas, Harpoons-loggens rotator och div. andra småsaker. På styrbordssida: om tamburen var sängkammaren med utdragskoj, om, som kunde hända, Gubbens gemål skulle göra skeppet den äran. I kojen skvallerkompass och i fönstret, vettande akteröver, styrkompassen och ett ur på ena sidan för rorsman. Dessutom ett litet bord där bl.a. kronometern hade sin plats, så byrå och kommod. På b.b. sida om tamburen en garderob där även logglinor o.d. förvarades och akter om denna W.C. med vattentank i taket. Ratten av teak och över spindel och rortaljor trall av samma träslag. Kajuttaket ljusgrönt målat med räcke av svarvade stöttor av ek, stack ut föröver och bildade tak över kajutdörrarna. Taket uppbars på förkant av snidade konsoler. Ovanpå detta, trall för 12 vackert stroppade pytsar av ek med messingsband och messingsbokstäver bildande namn och hemort, skilda av en 5-uddig stjärna. Halvdäck var omgärdat av räcke vars stöttor voro av blankskrapad ek med vitmålade fötter och huvud. Kajuthusets hörn voro av blankskrapad och fernissad ek. På b.b. sida om kompassfönstret satt pinnkompassen eller koppeltavlan och på räcket akterut hade loggrullen sin plats. På kajuttaket skyligt med skyddsgaller av metall och ovan kompassfönstret glasklockan med sin snirklade galge av metall. Nagelbänkarna klädda med metallplåt, men runt mesanmasten nagelbänk av järn. Halvdäck var blankskrapat och oljat samt nåten kittade. Om st.b. akter, en lucka till källaren på akterskansdurken och till utrymmet under styrbords halvdäck, varest tågvirke, segelduk m.m. förvarades. Från stordäck ledde två vitmålade trappor upp till halvdäck. Utanför kajutdörrarna låg ett stort trall av yarrawood. Hela stordäck blankskrapades och holystonades 1901 varpå det oljades. Brädgångsstöttorna av ek voro blankskrapade och fernissade och brädgångarna vitmålade. /Fernissan kokades ombord så den var billig./ Inga konstfärdiga fallrepsportar funnos endast fallrepsstöttor av metall. Skarndäck var som i flesta fall målat grönt, likaså pumparna. Reservspirorna, gulmålade, surrade i ringbultar på skarndäck. Ingen vattantank på däck, endast en stor i rummet med pump på däck för om akterluckan. Nagelbänk vilande på ek stöttor på båda

3 sidor och på förkant om stormasten. Förom denna vinschgalge med signalklocka med fartygets namn. Storluckan med grön karm. På luckan surrades fartygets pråm. Ruffen var vitmålad med hörn av blank ek. Däri inrymdes kabyss, skans och timmermansshop. Den förstnämnda, stor och rymlig var på akterkant och sträckte sig tvärs över hela huset. På akterkant var två dörrar och skylight i taket. Den var försedd med en stor Bolinderspis. Kokkärl av Tholléns tillverkning. Förom kabyssen var skansen rymmande 7 man. Kojerna voro två på var sida /över och under/ samt två tvärskepps. Den övre av dessa var utdragskoj avsedd för de yngsta pojkarna. I den rymliga skansen fanns ett ganska stort bord samt 2 lösa sittbänkar, trall på durken för kaffekittel eller d:o för the. Skåp fanns för matbackar, bröd och annat. Skylight i taket gav ljus. På durken ringbultar av metall för surrning av kistorna och mitt på för kamin, för vars rör fanns öppning i taket. Längst förut var timmermansshop, som upptog nästan hälften av huset, ty på förkant därinne foro de båda kättingboxarna. Förutom en del verktyg, hand- och djuplod pryddes aktra skottet av den blankpolerade och inoljade hajkroken, ett par ljuster och harpuner, alla i flitigt bruk den resan i synnerhet den senare, som överlägset hanterades av en lättmatros. Många springare ljöto döden, offrade blod till pannkakor och kött till biffstekar. Vid akterskottet stod hyvelbänken och därunder trärävens verkfat. Liksom till skansen ledde till shopet från däck en dörr på vardera sidan. Dessa voro tudelade i en övre och undre halva. Över skanstaket sträckte sig båtgalgarna varpå de båda livbåtarna kölrätt vilade. På taket låg den svartmålade långskeppslejdaren eller s.k. kärringtrappan. Där stod på förkant ett par rullar med förhalningswire täckta av segeldukskapell och två pytstrall på var sida om masten med plats vardera för tre pytsar av enklare slag. Skanstaket bildade akteröver ett mindre utsprång över kabyssdörrarna, även detta uppburet av snidade konsoler. Fockmasten gick ned genom skanstaket. Betingar, vari storstängsstaget voro bända, stodo strax för om skanshuset och förom dessa var förliga lastrumsluckan. På förluckan stod i allmänhet svinhocken surrad. Alla pollare voro av järn och grönmålade. Krysshult av ek och blankskrapade. Betingarna gråmålade. Förom förluckan stod ankarspelet till hälften under backen. Under backen förvarades reserv- och andra ankare och längst förut var lucka ned till förskansdurken. På akterkant av backen stod rundhusen, st.b. dock apterat till färgskåp. På deras aktra skott hade kapselspakarna sin plats. Upp till backen ledde midskepps en gråmålad trappa. Däcket här behandlat på samma sätt som halvdäck. Förutom vad som hörde till ankarspelet stod här en kapsel och längst förut bogpumpen. En sug- och tryckpump för spolning av däck m.m. Över pumpen en låda just lagom stor för utken att sitta /och sova/ på. Nere på däck akter om backen och mynningen på pumpledningen stod ett stort kar av trä. Mycket användbart för badning och än mer för linjedop. I akterkant av backen bordvarts på båda sidor voro försegelskotsnaglarna och förom pumplådan nagelbänk för nedhalare. Klyvarbomsnocken ej att förglömma försedd med en springatstjärt.

4 Riggen av wire var helt klädd utom stagsegelslejdare, som voro vitmålade. Drejrep, skänklingar, beslag, block, nockar och kaltoppar vita. Harpojs kokt ombord utgjorde bestrykningsmedel för master och rundhult. Med sin höga resning, storrå om 67 fot och storröjel om 33 fot hade hon en rigg, som passade till ett avsevärt större fartyg. Hon var mycket styv och därigenom rätt oregerlig med t.ex. kollast då hon under vissa förhållanden slingrade högst betänkligt. För den delen sviktades riggen och funnos särskilda grejor härför att rigga upp när man kom på trakter där sådant kunde befaras. Skutan kallades ej allenast Svalan utan även Skolskeppet, ty varje resa hon kom hem, gick alltid ett par pojkar upp i navigationsskolan. Något lite om hennes befälhavare, hennes resor och slutliga öde, kanske kan vara av intresse. Gubben Broman var i mångt och mycket en märklig man. Född 1833 hade han seglat uteslutande i Rettigs fartyg, från kajutvakt och hela skalan uppöver. Han blev dock ett gott stycke över 40 år innan han fick fartyg att föra. Kort och satt och åtskilligt välgödd var han, snäll och gemytlig, unnande både sig och andra det goda som livet kunde ge. En kamrat till mig berättade, att han vistats i Melbourne en tid medan han i avvaktan på att bli lots i Sundsvall seglat med sjömätare på Australiekusten. Han hade då sammanträffat med kapten Broman. Lotslärlingen ifråga hade en kamrat som var Geflebo, och en söndag då de båda ungdomarna spankulerade kring dockorna, fingo de se skeppet Ceylon ligga där. Geflebon föreslog då, att de skulle gå ombord och hälsa på kapten Broman, som han väl kände som en umgängesvän i hans familj. Om ej annat kunde de få lite färska nyheter hemifrån, åtminstone Geflebon. Sagt och gjort de klevo ombord och blevo hjärtligt mottagna, t.o.m. bjudna på middag och det en hejdundrande sådan. Geflepojken frågade efteråt farbror Broman helt ogenerat, om de alltid levde så gott ombord, vartill gubben genmälde: Först ser du, skall vi ha vår goda mat, sedan vår hyra och blir det något över så får rederiet det. Om hans lugn i alla väder och situationer berättas åtskilliga historier. Det skulle blåsa mer än småspik om han inte kröp till kojs i nattskjorta. En gång berättas det att steward Ahlberg, en av gubben högt uppskattad matmakare, en eftermiddag såg mycket missbelåten ut. Gubben frågade: varför lipar du Albörr? Ahlberg genmälde att skutan låg så sne att långpannkakan blev bränd i ena kanten. Åh, inte värre, jag trodde du hade tandvärk, sa gubben, vände sig till rorsman och gav order att falla några streck medan pannkakan gräddade. En gång var han på väg hem och syntes få alldeles för kvick resa, så att han ej skulle hinna få skutan tillräckligt fin till hemkomsten. Anlöpte då Riga och lade sig för att måla färdigt. Som förut antytts var Ceylon nära att bli lågornas rov vid varvsbranden Som barn hörde jag berättas att korvetten Norrköping vid tillfället låg på redden. När branden varsnades rodde en del av manskapet /mera troligt kovettens ångslup/ in till

5 stan för att biträda vid eldsläckningen. Prins Oscar Bernadotte, såsom officer ombord, lär ha stått på taket på långbodvind som slangförare och sprutat på fartyget. Allt nog, på pingstafton 1888, vilket inföll den 9 juni gick fartyget av stapeln och erhöll namnet Ceylon. Hon riggades med fart och intog 150 stds. trävaror för Melbourne. Efter ankomsten till Australien seglade hon dels på kusten med styckegods emellan en del hamnar vartill hennes ringa djupgående lämpade sig, dels gjordes resor mellan West-Australien och Durban med Yarrawood, som användes i gruvor eller till slipers. Ett rött, hållbart och tungt träslag som sjunker i vatten. Andra resor gick från någon hamn vid Spencergolfen till Durban med vetemjöl. Efter ett par år sökte man sig från södra halvklotet över Brasilien eller West-Indien till Europa och slutligen till hemorten, dit man anlände efter ungefär tre års bortavaro, ibland mindre. Här fick fartyget en grundlig översyn, klassade, fick ny koppar o.s.v. klar för en ny resa till antipoderna. Kapten Ernst Söderberg i T.B. förande B/S Frej berättade en gång på tal härom: Ceylon hade legat upplagd i Gefle vintern Hon hade kommit hem 1892, men innan hon blev klar blev det för sent att lasta och gå ut. Gubben Broman fick därför för ovanligheten en vinter hemma. Mycket troligt är att han hade sin hyra 50 kr i månaden. Rettigs voro ej knussliga, men kapplaken torkade in. Den 9 maj mönstrades besättning, 7 man förut, 2 styrmän och steward. Hon låg i laget vid pålarmen i Nyhamn, nykopprad, färdiglastad och provianterad för ett år. Bland andra förnödenheter hade tagits ombord hundratals valbyggare, d.v.s. björkkvastar. Valbyggarna kallades av Gefleborna gemenligen för kvastar. De kommo väl till pass, men mera därom senare. De stuvades runt kring kött och fläsktunnor i källaren för att av fuktigheten från lakegodset hållas mjuka. Resan gick till Hobart i Tasmanien, 130 dygn ut utan att något särskilt inträffade. Gick sedan i barlast till Port Augusta i Australien och lastade vetemjöl i säckar. Lasten byggdes upp på bädd över kölsvinet så högt att en mindre pojke kunde gå rak under. Säckarna vägde 50 kg och lastningen tog 3-4 dar i anspråk och utfördes av folk från land. Skutan var nära halvlastad av endast bädden. Den bestod av plank och byggdes av besättningen, vilket arbete tog mer tid i anspråk än lastningen. Resan gick nu till Durban och tog dygn i anspråk beroende delvis på årstid och vindar. Ceylon var som sagt ett ypperligt fartyg och lasten sköttes omsorgsfullt ingen enda säck befanns skadad vid framkomsten. Under lastningen kunde ej undvikas att några fripassagerare tog sig ombord trots alla försiktigsmått, det var råttor. Varje morgon matades djuren med spannmål, som inköptes för ändamålet samt gavs tillika vatten att dricka. De fingo sålunda livets nödtorft på ett högst bekvämt sätt, varför de lämnade mjölsäckarna i fred. Det enda som oroade deras tillvaro var de tre skeppskattorna, som höll ständig jakt på dem och på så sätt skaffade sig färskt kött. Däcken voro aldrig torra under resorna, utan grönskade villigt midskepps. Valbyggarna voro då i flitigt bruk för att jämte sand hålla växtligheten i schack.

6 Aldrig en droppe vatten kom ned genom däcket till skada för mjölet, trots att skutan många gånger seglades mer under än på vattnet. Norska träskutor och engelska järnskepp fingo aldrig mer än en, säger en, last, ty antingen hade lasterna skadats av vatten, eller ock hade seglats för långt norrut så att mjölet av värmen hade torkat för mycket eller ock hade råttorna ätit hål på säckarna. Kunde genom omsorgsfull skötsel av lasten betinga sig något högre frakt och Gubben Broman fick säkerligen en god dussör för väl skött last. Därtill undgicks en hel hop skriverier och allt var fröjd och gamman. Lossningen, som skedde med folk från land, tog endast två dagar i anspråk och i barlast behövdes ej mycket, då stowaget togs med på återresan så att nytt ej behövde inköpas. Återresan till Port Augusta tog dygn. Seglade då långt sydpå för att få god nytta av vestanstormarna the roaring forties trots att det blev snö och kyla emellanåt. Med proviant knusslades ej. Färskt vetebröd för varje dag som i den bästa norrman, två grisar funnos alltid ombord och 10 höns, vilka utfordrades med spannmål, som var billig i inköp. En gris slaktades med några månaders mellanrum så att de fingo lite extra omväxling i dieten. 1:e styrman Moberg, som till d.v. sjömanshusombudsmannen, insjuknade och mönstrade av i Durban. Avled i passagerarbåten till London /lungsot/. 2:e styrman Strömbom blev hans efterträdare. Han förde sedan Hägerstrands S/S Saga några år. Timmerman Blomgren från Strömsbro blev nu konstapel, ty någon 2:e styrman stod ej att uppbringa. Seglade nu en man för kort, vilket ej betydde så mycket, ty timmerman hade mestadels varit dagman. Sista resan i Durban mönstrade ende jungman Kökeritz av /fadern konsul i Gefle/ och i hans ställe påmönstrades en engelsman. En gång vid ankomsten till Durban var det för lite vatten för att komma över baren. Gubben blev tillrådd av lotsarna att hålla sjön någon tid tills att vattnet steg, men han föredrog att ankra utanför. För säkerhets skull riggades röjel- och bramrår ned, grova kablar sattes på de båda ankarkättingarna som stuckos på tamp och tur var det, ty naturligtvis blev det storm och hela Indiska oceanen låg på. Skutan var mer under än över vatten, men ankardoningarna höll. Om gubben låg i nattskjorta den natten, är ej omvittnat. Efter fjärde resan till Durban såldes stowaget och togs in barlast för Barbados som fraktsökande. Under resan hade en av matroserna, Jansson från Wäddö, insjuknat. Vid ankomsten till Barbados togs läkare ombord omedelbart, vilken konstaterade dysenteri, men Jansson dog ombord redan påföljande dag. I Barbados erhölls en last råsocker från S:t Croix i danska Vestindien till Fahlmouth för order. Avseglade till S:t Croix den 28 juni, lossade barlasten och lastade rörsocker. Resan till Falmouth tog 35 dygn.

7 På Falmouths redd låg samma rederis barkskepp Chili. Gubben Sågström bodde i land och hade bogserbåt, som satte sig från och till skutan. Gubben Broman, med sin lilla skuta, hade ej råd till dylika extravaganser utan fick pojkarna ro när han skulle i land eller ombord. Order kom att avsegla till Greenock för att lossa. Sedan togs en kolast till Gefle dit fartyget anlände i slutet av oktober. Lättmatroserna Söderberg och Fernqvist började i navigationsskolan omedelbart. Fernqvist blev sedermera ombudsman vid Gefle Sjömanshus, där hans forne skeppare något år tidigare slutat sin befattning som vaktmästare. Bland andra små egenheter hos Gubben Broman var, att han kallade alla pojkar vid förnamn. Men inte vid det rätta namnet, utan med det förnamn en föregående resa avmönstrad pojke haft, vadan t.ex. Söderberg under hela 2 ½ år fick heta Bernhard. Skutan blev nu översedd och kopprad och sent samma höst gav Gubben sig iväg till Australien igen, men blev ej borta så länge den här gången, utan kom hem 1897 då han lämnade sjön för gott och blev som sagt sjömanshusvaktmästare. Ceylons resor till Australien voro också slut för alltid. Den nye kaptenen, A.P. Jansson, var från Norrtelje, gemenligen kallad Ap-Jansson. Han var en lika godhjärtad skeppare som Broman, tillika en stor skämtare, så det var glatt och trivsamt ombord. Mathållningen vidmakthölls enligt hävdvunnen sed, varför Ceylons goda rykte bibehölls oförändrat. Tre lagade mål om dagen, efterrätt på söndagsmiddagen, och lite extra då och då som t.ex. kaffebröd med socker på, t.o.m. GÅS på Gubbens födelsedag. Någon flaska punsch eller vin eller square-face till helgerna, ja, man levde som på hotell, vilket i sjömansmun var högsta potensen av trivsel. Men så var besättningen 10 man mot förr 11 arbetsvillig, trots arbetsvakter både föroch eftermiddag sommartid eller i passaderna. Ingen knotade, allt gick som smort och tätt som oftast ställde Gubben till med något skämtsamt puts. Gubben var en skicklig sjöman och duktig segelmakare. Han skar till och likade alltid själv. Och nog gjorde hon skäl för namnet skolskepp på mer än ett sätt. Den som ville lära sig sy, fick det under Gubbens ledning men på frivakten och på så sätt blev det mycket uträttat ombord. Hyra på ett sådant fartyg var synnerligen eftertraktad och svår att erhålla och bra folk ville Gubben ha. När skutan var hemma tog han ofta några utvalds unga män ombord, som arbetade mot dagpenning /2 kr/. De fingo då olika arbeten sig förelagda / gesällprov /. Härigenom kom han snart underfund med vilka han skulle välja för den stundande resan. Han hade ej sjökaptensexamen, vadan han hade flaggskeppare. Under vintern gjorde hon en tur på Medelhavet och kom hem på försommaren med saltlast från Trapani. Sedan sattes hon in på hudfart från La Plataländerna, mestadels Uruguay. Det blev lagom årsturer med jämförelsevis goda frakter.

8 1899 lastade hon i Kubikenborg /Sundsvall/ trä till Llanelly /Wales/, kol till Paysandu vid Uruguay-floden, hudar och horn vid samma flod till Antwerpen, porslinslera från Fowey till Gefle kakelfabrik. Vid hemkomsten 1900 klassade hon vid Atlasslipen i Gefle. Mönstrade besättning på 26 sept. och bogserades av B/S Avaström till Stugsund för lastning av trä till Caudebec en Caux, en liten stad vid Seine om ett par tusen själar. Inget fartyg hade varit där på fem år påstods det. Sedan bogsering till Newport News för kollast till Paysandu. Efter att i veckotal väntat på lämplig vind gick hon till sjöss på julaftonsmorgon. Syskonskutan Orient i samma rederi låg i Bristol destinerad till samma plats, även Arendalsbarken Idun. Knappt komna till Lundy Island och bogserbåten och lotsen lämnat, kom vinden stick i stäv. Friskade allt mer och mer till full storm mot kvällen. Hon låg då för stumparna. Vid 6 glas gick den spritt nya förstumpen sin kos. Då återstod ej annat än liken som kapades ned. Julhelgen blev en ända segelexercis, vända under andra segel vart efter de blåste bort. Endast vedermödor de 16 dygn det tog till höjden av Madeira. Vi voro knappast ur oljekläderna en enda vakt. Av de bortåt 100-talet skutor, som gingo ut från hamnar i Bristolkanalen, uppgavs 22 förlista på julnatten efter vad vi hörde från Idun, som vi träffade på Montevideo redd när vi 5 månader efter var på väg till Europa igen. Hon hade mistat riggen, men tagit sig in till fransk hamn och reparerat. Orient hade och klarat sig från äventyret, ty vi ankrade i Montevideo redd samtidigt, efter att ha varit i sällskap de 2 sista dygnen. Resan tog 67 dygn. Efter 16 dygns kappsegling mellan de båda syskonskutorna anlände de till bestämmelseorten. Ceylon dock först med någon timmes försprång. Utlossad och under förhalning från kolbryggan råkade vi ut för en pampero. Hade hyvat in några famnar på kättingen, hade väl 90-famnarslåset på spelet då han kom. Skutan lade sig vindrätt och när kättingen styvade upp högg hon med rodret i strandbrinken. Om ett par timmar var ovädret över och något fel på rodret kunde ej upptäckas. Så bar det av ned för floden till Fray Bentos för lastning vid ett av slakterierna. Det blev c:a råa nöthudar och horn, de senare till garnering. Lastningen tog ungefär en månad. Hela rummet, pumpsot, tankar och stöttor kläddes med horn så att hudarna ej kom att vidröra varken trä eller järn. Varje hud saltades och picklades eller besprutades med saltlake. Två man voro i ständigt jobb med att hala vatten hela dagarna till ett stort kar med salt. Laken leddes med slang ned i rummet. Det tog drygt en timme varje kväll att få skutan läns, trots att vi pumpade varje morgon och middag och vattnet var alldeles rött av blod och givetvis illaluktande. Fick ej kart vatten i skutan förr än efter en månad efter avslutad lastning. Resan Montevideo-Antwerpen tog 66 dygn. Där lastades sulfatsoda för Frånö Sulfatfabrik och efter 6 veckors uppehåll var hon på väg till hemlandet. Efter lossning i Frånö togs bogsering till Gefle och lades vid framkomsten åter vid slipen, nu för att koppra och få ny stående rigg. Den 7 okt skedde avmönstring.

9 Väl kommen upp på slipen befanns att de 3 understa fingerlingarna voro borta, en given följd av bottenkänningen under pamperon i Paysandu. Att allt gått lyckligt och att hon ej tappat rodret, får tillskrivas det vackra väder hon haft på hemresan, bramseglen gjordes ej fast under hela tiden. Ceylon fortsatte sina resor på La Plata under sin återstående livstid. År 1907 såldes hon i Liverpool till ett konsortium i Bergqvara med mössmakaren och handlanden /herrekipering/ Edeström som huvudredare. Till befälhavare utsågs sjökapten Manfred Nilsson från Kalmar. Hans fader, f.d. skeppare med anställning på skeppsmäklarekontor i Kalmar slutade sin anställning och mönstrade med sonen som 1:e styrman. Hon seglade till Fray Bentos med kollast och lastade hudar i Montevideo för S:t Petersburg. Avseglade i juni Väl kommen till sjöss insjuknade kaptenen, varför beslöts att angöra Pernambuco. Kaptenen lades in på sjukhus, men avled inom kort. Fadern, styrmannen, tog detta så hårt, att även han insjuknade och dog efter några dagars förlopp. Både far och son fingo sin gemensamma graf i Pernambuco. En norsk styrman åtog sig slutligen att föra fartyget hem till Europa. På Helsingörs redd övertog en ny befälhavare fartyget, sjökapten Gustaf Nilsson, en broder till den i Pernambuco avlidne. Anlände till S:t Petersburg vid midsommartiden, lossade och lastade trä för West-Hartlepool och intog kollast där för Kalmar. Den 19 december 1908 i 7-tiden på kvällen låg fartyget under segel i närheten av Hven. Laber bris och mycket klart. Hon påseglades då av Wilson-ångaren Novo av Hull. Kollisionen träffade midskepps. Hela storriggen föll över backen på Novo. Ceylon började omedelbart sjunka. Med förestående vaktskifte var hela besättningen på däck och praktiserade sig i all hast över riggen ombord på Novo, varefter Ceylon sjönk. Besättningen infördes till Helsingör, varefter Novo fortsatte sin avbrutna resa Hull-Riga. Fartyget var assurerat, uppgörelse skedde i godo. Vraket vars båda återstående master delvis stod över vattnet, var hinderligt för sjöfarten, sprängdes genom Lotsverkets försorg, och så var Rettigs sistbyggda fartyg ett minne blott. Så vitt jag vet torde av henne ej återstå mera än den Prickert, som nu överlämnats till Gefle Museum. Fyrtio år har nu snart förflutit sedan katastrofen, men hennes siste befälhavare lever än och har beredvilligt lämnat uppgifterna om hennes sista resor. Hans omdöme om henne är: Ett synnerligen gott, välhållet och välseglande fartyg. Sundsvall i december /Stig A. Westerberg/ f.d. lättmatros

10

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

2013 Nr 2 Pråmbygge i Göta älvdalen.

2013 Nr 2 Pråmbygge i Göta älvdalen. 2013 Nr 2 Pråmbygge i Göta älvdalen. En liten bogserbåt med ett antal pråmar efter sig var förr en vanlig syn på älven. Flera företag, såsom Lilla Edets och Inlands pappersbruk, Sjuntorps fabriker och

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Nov 2008. Alla ombord

Nov 2008. Alla ombord Nov 2008 Alla ombord 10 ord från Vasamuseet I denna mapp finns konstiga ord. De handlar om skeppet Vasa. Förbered dig på att komma till museet genom att lära dig några av orden. Varje ord förklarar vi

Läs mer

Bli sjöman i början av 1900-talet

Bli sjöman i början av 1900-talet Bli sjöman i början av 1900-talet Sjömanstatueringar L ÄR ARHANDLEDNING TRO, HOPP & KÄRLEK 1 Hur blev man sjöman i början av 1900-talet? Idag kan de flesta i Sverige snabbt resa nästan vart de vill i världen.

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Kung Lindorm och kung Trana

Kung Lindorm och kung Trana q Kung Lindorm och kung Trana k Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Drakens mysterier Av Jonatan Wiman Hej detta är en bok som kommer att handla om medeltiden. Där jag kommer att hitta nya vänner och hitta på mysterier. Men det kommer också hända hemska saker. 1 Kapitel

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nummer 3-4 2010 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Nu har vi varit i Sjötorp på varv med Polstjärnan. Vi hade fina resor både dit och hem. Måndagen den 19 september på morgonen gick vi in torrdockan och blev kvar där

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Kapitel 2 En drake föds

Kapitel 2 En drake föds Draken Det vad en gång en ung pojke som hette Prefixz Han bodde i ett rike som hette Bohus. Han var fattig. Pang! Mamma kom rusande in. Vi måste ha ved. - Jaja jag hämtar ved - Bra för jag och pappa fryser.

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby Gastar och spökskepp Gastar Det var sjömännens största skräck att drunkna och försvinna i havets djup utan någon ordentlig begravning. Då var de nämligen dömda att vandra över haven som gastar, osaliga

Läs mer

Fabola Scanper 22; Årsmodell: 1980. Storsegel: 11,0 kvm Rigg: 7/8 mast stående på rufftak. Bakåtsvepta spridare.

Fabola Scanper 22; Årsmodell: 1980. Storsegel: 11,0 kvm Rigg: 7/8 mast stående på rufftak. Bakåtsvepta spridare. Fabola Scanper 22; Årsmodell: 1980 TILL SALU! Pris: 40.000:- (inkl. sittbrunns kapell, båtvagn, utombordare) Kontakt: Torbjörn Schiött (0708-186584) Info om Fabola Scanper Längd överallt: 6,85 m Längd

Läs mer

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson Författare: Emmy jansson Målade bilderna: Emmy Jansson 1 Draken Kapitel:1 Drakägget Jag vaknar av att mamma smäller upp dörren och ropar till mig. - Julie det finns ingen ved! - Jag kan gå ut och fixa

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Augusti 2011. Hembygdsdräkt för Åkers socken? Järnvägen Södertälje Eskilstuna. En jämförelse mellan då och nu. Riksarkivets kartor

Augusti 2011. Hembygdsdräkt för Åkers socken? Järnvägen Södertälje Eskilstuna. En jämförelse mellan då och nu. Riksarkivets kartor Augusti 2011 www.akershembygd.se anvisningen nr 16 Hembygdsdräkt för Åkers socken? En grupp om tre personer har nu bildats. De har haft ett par möten som första steg i att ta fram ett förslag till Åkers

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Havsresan. Sanna Larsson,

Havsresan. Sanna Larsson, Havsresan Sanna Larsson, 4A DEL 1 Hej mamma och pappa! Jag och min vän Kimberly såg en båt och vi ville undersöka den. Men när vi skulle gå av så var det försent. Då gick vi till kaptenen och sa. Du måste

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

DANIEL DEFOE ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT

DANIEL DEFOE ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT DANIEL DEFOE Robinso Robinson Kruse ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT DANIEL DEFOE Robinson Kruse ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH ÖVERSATT AV MARIE HELLEDAY

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Hälsningar Viktor och Ida

Hälsningar Viktor och Ida Ida Sjöberg Kapitel 1 Hej mamma och pappa! Jag och Viktor skulle gå och titta på en jättestor båt som stod i hamnen. För Viktor tycker så mycket om båtar. När vi kom in i båten så kände vi att den rörde

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Johanna: Ta mera av soppan, den måste gå åt. 02 Ola: Den var god, jag tar gärna lite till.

Johanna: Ta mera av soppan, den måste gå åt. 02 Ola: Den var god, jag tar gärna lite till. 1 Spelet om Beredskapsåret 1940 Av Ragnar Karlsson 2013-01-16 Akt 4 Nerklippt ver. 1 Hösten 1940 Personer: Thure 65 småbrukare Johanna 60 hans hustru Stina 30 dotter Mona 78 mormor Ola Norman flykting

Läs mer

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Från Malta o till Sicilien är det bara en Skagen resa i våra mått, det skuttet tog vi den 14 september o hamnade i viken Rada Di Portopalo på södra delen

Läs mer

STORMEN. av WILLIAM SHAKESPEARE. Översättning: Anders Larsson

STORMEN. av WILLIAM SHAKESPEARE. Översättning: Anders Larsson STORMEN av WILLIAM SHAKESPEARE Översättning: Anders Larsson Januari 2003 PERSONER: ALONSO Kung av Neapel SEBASTIAN hans bror PROSPERO den rätte Hertigen av Milano ANTONIO hans bror, orättmätig Hertig av

Läs mer

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Logg från Älva Datum: 140329 Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Position: Hamnen i Agadir Segelsättning: Inga segel alls. Fart: Inget här heller. Kurs: Mot stranden långt bort i fjärran.

Läs mer

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1 ditt eget matteproblem Skriv ditt namn här Anneli Weiland, HepPed A och O Matematik åk 1 Problemlösning 1 Kalle hade fem gamla böcker i sin låda. Nu fick han tre

Läs mer

Minnesporträtt av Befälhavaren, Kapten Erik Edgren

Minnesporträtt av Befälhavaren, Kapten Erik Edgren Minnesporträtt av Befälhavaren, Kapten Erik Edgren 1918 2008. Personbiografier i serien om Johnson Lines personal är skriven av Sven-Erik Nyberg 2013. Version 3, 2013. 1 Jag vill gärna skriva ett litet

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

I mars 1927 köps hon till Stocken av ett partrederi med lika ägarandelar bestående av Joakim Edvardsson (befälhavare) och Bernhard Andersson.

I mars 1927 köps hon till Stocken av ett partrederi med lika ägarandelar bestående av Joakim Edvardsson (befälhavare) och Bernhard Andersson. 1 Tremastskonaren META Bild 1. Tremastskonaren Meta med last i en Östersjöhamn. Skonaren Meta byggdes i ek på varvet Carl Holzerland jr i Barth 1 (på tyska Östersjökusten, väster om Stralsund). Hon sjösattes

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Skeppet som brann till havs

Skeppet som brann till havs Skeppet som brann till havs Det var en gång jag var ute och gick en helt vanlig dag sen såg jag nåt skumt svepa förbi där borta i gränden. Så jag följde efter det men det var bara en katt. -men är det

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Ombyggnad av en S30. - separat matplats/salong, dvs i praktiken minst 6 kojplatser

Ombyggnad av en S30. - separat matplats/salong, dvs i praktiken minst 6 kojplatser Ombyggnad av en S30 Nedanstående beskrivna renovering torde vara den mest genomgripande som har gjorts på en S30. Jag har inte sett båten själv, men har hört den lovordas av andra och med med vetskap om

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

1 sankt barrind berättar för brendan om de heligas land

1 sankt barrind berättar för brendan om de heligas land 1 sankt barrind berättar för brendan om de heligas land Sankt Brendan, Findlugs son, ättling till Alte, föddes i släkten Eogonacht av Loch Léin i landet Munster. Det var en man känd för sin stora återhållsamhet,

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

Träbåtskulturen lever i Domsand!

Träbåtskulturen lever i Domsand! Träbåtskulturen lever i Domsand! Av Magnus Juvén. Att segla en träbåt är att ta del av en kultur som vilar på nostalgiska minnen av den tidens stora konstruktörer och segelbåtsteorier. Hantverket är många

Läs mer

Beräknad ankomst till nästa hamn: Det är högst oklart med detta oschysta väder, men snart hoppas vi!

Beräknad ankomst till nästa hamn: Det är högst oklart med detta oschysta väder, men snart hoppas vi! Logg från Älva Datum: 17/10-2015 Elevloggare: Hedvig Kaskal Personalloggare: Arvid Position: Strax utanför Portugals kust Segelsättning: Ingen alls då vi för tillfället ligger för ankare. Kurs: Så fort

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning

STANNA KVAR SAMPLE. Budskap om evig räddning STANNA KVAR Budskap om evig räddning STANNA KVAR För en del år sedan hände det att vi passerade genom den lilla staden Yarmouth på ön Isle of Wight, just då en svår storm drabbade Englands sydkust. Yarmouth

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Resebrev 1 2015. från Prima Donna

Resebrev 1 2015. från Prima Donna Resebrev 1 2015 från Prima Donna Marmaris den 28 maj Hej på Er Alla En ny segelsäsong i Medelhavet ligger framför oss. Vi kom hit den 21 april. Denna gång med flyg från Stockholm. Vi landade i Dalaman

Läs mer

Position: Sydost om La Palma (Sörens val, men för er som vill se koordinater kolla marin traffic)

Position: Sydost om La Palma (Sörens val, men för er som vill se koordinater kolla marin traffic) Logg från Älva Datum: 4/2-17 Elevloggare: Linnea och Josefin Personalloggare: Linda Position: Sydost om La Palma (Sörens val, men för er som vill se koordinater kolla marin traffic) Segelsättning: Bredfocken!!!!

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

MORDET : vid polisstationen, telefonen ringer och Anders svarar. - Hej du har kommit till Polisstationen vad har hänt?

MORDET : vid polisstationen, telefonen ringer och Anders svarar. - Hej du har kommit till Polisstationen vad har hänt? MORDET Carl går upp för trappan och sätter sig vid datorn. Det har varit en jobbig och slitsam dag. Han går in på datorn och kollar sina mejl. Han hör ett brummande och kollar ut och där står en motorcykel

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

Anandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012

Anandra utan gennakertrassel på Ornö Runt i maj 2012 Vi har tyvärr inte av olika orsaker hunnit segla så mycket i sommar med vår nyinköpta Omega 42 Anandra som vi hade tänkt oss. Vad gäller kappsegling så blev det bara Ornö Runt i maj och sen sista onsdagsseglingen

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Barmarksläger i Portugal februari 2010

Barmarksläger i Portugal februari 2010 Barmarksläger i Portugal februari 2010 Torsdagen den 11 februari åkte en tapper skara orienteringsbrudar (Karin, Eva E, Eva J, Frida och Johanna) mot Portugal för att slipa formen i en vecka. Fredagen

Läs mer

Stadshuset. En manual för att bygga din egna bostad.

Stadshuset. En manual för att bygga din egna bostad. Stadshuset En manual för att bygga din egna bostad. Förord. Nästan en halv miljon människor står i bostadskö i Stockholm. Vi har byggt ett samhälle där människor är beroende av staden för att leva och

Läs mer

Logg fra n A lva. Elevlogg: Hej hopp i lingonskogen!

Logg fra n A lva. Elevlogg: Hej hopp i lingonskogen! Logg fra n A lva Datum: 8/6 Elevloggare: Anne Östholm Personalloggare: Magister Mikael Position: Idskär Segelsättning: Obefintlig Fart: Nada Kurs: Oändligeten och vidare Beräknad ankomst till nästa hamn:

Läs mer

Kapten Gunnar Dahlqvist Gunnar Dahlqvist på m/s Canadas brygga Bild lånad från Båtologen. Foto; Bruno Billman.

Kapten Gunnar Dahlqvist Gunnar Dahlqvist på m/s Canadas brygga Bild lånad från Båtologen. Foto; Bruno Billman. Kapten Gunnar Dahlqvist 1898 1983. Gunnar Dahlqvist på m/s Canadas brygga 1953. Bild lånad från Båtologen. Foto; Bruno Billman. 1 Gunnar Dahlquist föddes i Göteborg den 16 maj 1898 Dahlquist gick till

Läs mer

Personbiografi Salongsuppassare Stefan Genser 1939.

Personbiografi Salongsuppassare Stefan Genser 1939. Personbiografi Salongsuppassare Stefan Genser 1939. Sjöingenjör Kjell Hellkvist The Austrian Stefan Genser i baren på Annie Johnson mitten av 1970-talet. Personbiografier i serien om Johnson Lines personal

Läs mer

Rymdresan. Kapitel 1. Äventyret börjar

Rymdresan. Kapitel 1. Äventyret börjar Rymdresan Kapitel 1 Äventyret börjar Det här är Gusten han är 13år gammal och gillar vinter sport. Och han är lång och har väldigt långt hår. Och hans familj ska åka och bo i ett Hotell i Stockholm. Och

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Resebrev nr 8, 3 12 juli 2011. Kort resa från Kos till Rhodos o mötet med Elin o Larsa, som var ombord 1 vecka o var med o segla utmed Rhodos.

Resebrev nr 8, 3 12 juli 2011. Kort resa från Kos till Rhodos o mötet med Elin o Larsa, som var ombord 1 vecka o var med o segla utmed Rhodos. Resebrev nr 8, 3 12 juli 2011. Kort resa från Kos till Rhodos o mötet med Elin o Larsa, som var ombord 1 vecka o var med o segla utmed Rhodos. Äntligen så kom då vårt besök, Elin o Larsa gående på gatan,

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Författare: Edvin Borgström 4A

Författare: Edvin Borgström 4A Författare: Edvin Borgström 4A Hej mamma och pappa! Ni vet att jag gillar båtar. Det hände än sak idag efter skolan. Jag och Sven skulle gå till hamnen och titta på båtar. Sen såg vi en båt. den var röd

Läs mer

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre search 18 Med lust att upptacka Bengt Tarre har seglat sedan barnsben och alltid lockats av långa distanser och nya platser. Längtan efter äventyr och öppna hav resulterade så småningom i några längre

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer