i vasterbotten Britt-Ingrid Persson Bip Skulptur

Transkript

1 i vasterbotten Britt-Ingrid Persson Bip Skulptur

2 I Bips ateljé E lisab e th R ynell Wo In n e h å ll F örsök a tt fö rstå G u n illa L u n d a h l Bip p ro v tä n k e r om v erk lig h eten E lisab e th R asch R ytm en, rö relsen, stö rn in g e n, g rän sen B ritt-in g rid P ersso n I v a ije m ä n n isk a fin n s e n k o p p lin g m e lla n h e n n e s livsm iljö o c h h e n n e s in re. A tt u tty d a h u r d e tta sa m b a n d se r u t ä r o ftast in te lätt, v are sig fö r h e n n e själv e lle r fö r o m g iv n in g e n. I fallet B ritt-in g rid P e rsso n, B ip, k o m m e r m a n i fö rs ta h a n d a tt tä n k a p å m o ts a ts p a re t la n d sta d. U ta n u p p v ä x te n i G u n n a rn, S ten se le, h a d e m e d stö rsta sa n n o lik h e t in te B ips k o n st se tt u t so m d e n gör. M ö te t m e d storsta- 17 d e n,»civ ilisatio n en «, ä r lik a b ety d elsefu ll. D e t ä r b ry tp u n k te n, k o n tra s te n m e lla n d e t krav p å r ä ttrå d ig h e t o c h k o n se k v en s, so m ä r fö ru ts ä ttn in g e n fö r liv i e n kärv m iljö p å la n d e t, o c h sto rsta d e n s m e d n a tu re n s m å ttsto c k m ä tt m e r irra tio n e lla b e te e n d e, so m u tg jo rt e n fru k tb a r g r o g ru n d fö r B ips 2 1 k o n stn ä rsk a p. E tt d ry g t 4 0 -årig t k o n stn ä rsk a p m e d S to c k h o lm so m u t g å n g s p u n k t m e n m e d e n a ld rig fö rlo ra d k o n ta k t m e d u p p v ä x tm iljö o c h r ö tte r i G u n n a rn. j 0 T e m a n u m re t o m B ip, so m tillk o m m it m e d a n le d n in g av so m m a re n s re tro sp ektiv a u tstä lln in g i V ä ste rb o tte n s m u se u m, in le d s m e d e tt sa m ta l m e lla n B ip o c h fö rfa tta re n E lisab e th R ynell. D ä re fte r g e r fö rfa tta re n G u n illa L u n d a h l e n d ju p a re p r e s e n ta tio n av B ips k o n stn ä rsk a p, e tt k o n stn ä rs k a p so m h o n följt se d a n d e b u te n i m itte n av 1960-talet. 1 :e an tik v arie E lisab eth R asch vid V ä ste rb o tte n s m u se u m, so m ta g it in itiativ et till o c h p r o d u c e r a t utställ- DÖ n in g e n, p re s e n te r a r u tifrå n e tt p e rs o n lig t u rv al n å g ra av d e m e r fra m trä d a n d e sk u lp tu re rn a. B ips k o n s t h a r tid ig a re visats i U m e å, fö rs ta g å n g e n 1968 i V ä ste rb o tte n s m u se u m o c h se n a st 1991 i B ild M u seet. D e n re tro sp e k tiv a u tstä lln in g so m n u tillk o m m it in n e b ä r e n m ö jlig h e t a tt g e n o m k o n stn ä rlig a m e d e l o c h u t try ck få re fle k te ra t å e n a sid a n e tt d e stilla t av sa m h ä llsu tv e c k lin g e n se d a n talet, å a n d r a sid a n Bips allt a n n a t ä n o k o m p lic e ra d e m e n k o n se k v en ta u tfo rs k n in g av såväl k o n ste n s p o te n tia l so m dess m a te ria l o c h te k n ik e r. F ö r tid sk rifte n s g rafisk a fo rm sv a rar fo rm g iv a re n L ars E. P e tte rsso n o c h fö r b ild b e a rb e tn in g a r b o k fö rlä g g a re n M a g n u s W in b la d h till vilka r e d a k tio n e n vill rik ta e tt v a rm t tack. V ä ste rb o tte n s län s h e m b y g d s fö rb u n d vill fra m fö ra e tt v a rm t tack till Väste rb o tte n s län s la n d s tin g so m g e n o m a tt p r e n u m e re ra till sin a k lin ik e r o c h m o tta g n in g a r g e r e tt v ä lk o m m e t stö d till tid sk rifte n Västerbotten. O m sla g e ts fram sid a: S jä lv b ä ra n d e s tö d p la n. B ro n s, 1980-tal B ak sid an : S fä ren s h alv o r. B e to n g, 1980-tal

3 Britt-Ingrid Persson Bip Skulptur T ex ter av G u n illa L u n d a h l B ritt-in g rid P ersson E lisab eth R asch E lisab eth R ynell V ästerb o ttens m u seu m i g j u n i- 5 se p te m b e r 2004

4

5 G ru p p e n A ktiv itet Passivitet. S te n g o d s, 1970-tal

6

7 K rets. B rons, 1990-tal P å fru s e t v a tte n v u rp a. B rons, tal

8

9 K om pass. R o stfritt stål o ch b ro n s, ig g o -ta l

10 D a g e n o c h n a tte n. B e to n g, 1990-tal A te ljé b ild m e d b e to n g sk u lp tu re r. ig 8 o -ta l

11 BIS

12 M in n e d an s. B e to n g o c h b ro n s, tal H o riso n ta l k rets. B e to n g, 2000-tal

13 ~ V --

14

15 M in n e sfär. B e to n g o c h b ro n s, tal M in n e n av elsträn g. B e to n g o c h b ro n s, tal

16

17 M in n e lju sk rets. B e to n g, 2000-tal V ä x tfo rm I. J ä r n, 1990-tal

18

19 I Bips ateljé E lisab e th R ynell A te ljé n P å h y llo rn a i B ritt-in g rid P erssons verkstad p å K ungsh o lm s S tran d i S to ck h o lm står s k u lp tu re r o ch trängs, d e t ä r som e n g am m eld ag s b utik, m e n i stället fö r k o n se rv b u rk ar o ch k etch u p flask o r ä r d e t gestalter, fo r m er, fo rm a tio n e r i b ro n s, lera, jä rn, b e to n g och skum plast. D e står d ä r o ch v ittn a r o m en v erk sam h et som p å g å ttju s t i d e h ä r lo k a le rn a i m e r än tre ttio år. N ä r ja g står d ä r o ch låte r ö g o n e n lö p a längs hyllorna, far e tt m in n e i m ig. N ä r ja g var lite n fanns d e t m ån ga b e rä tte lse r fö r b a rn som h a n d la d e o m vad som h ä n d e om n ä tte rn a in n e i leksaksaffärerna. N ä r dockor, lok o ch n allar fick liv o ch b ö rjad e p ra ta m e d v aran d ra; n ä r d e h o p p a d e u t u r sina askar, n e d från h y llo rn a, n e d p å golvet o ch lät alla sin a in stän g d a, in b ak ad e b e rä tte lse r k o m m a till uttryck; n ä r d e b ö rjad e leka. D et ä r n å g o n tin g m e d s k u lp tu re r som v äcker e n såd a n lu st i m ig, såd är som lek sak er e n g ån g g jo rd e. De ä r k ro p p a r o ch d e finns, fin n s p å riktigt. D e äg e r en verklig o ch p åtag lig tyngd o ch d e h a r även en yta som m a n k an (o ch m åste) rö ra vid o ch u tfo rsk a m e d h a n d e n, m e d fin g ra rn a. D e ä r sinnliga. J a g får lu st a tt p ra ta m e d B ip o m d e t sinnliga, om d e t h ä r m e d h ä n d e rn a o ch m a te ria n m a te ria le t som d e fo rm a r o ch o m sk ap ar vad d e t ä r som h ä n d e rn a ser o ch h ö r o ch lu k ta r n ä r d e ger-sig-in-i o ch arbetar. J a g g år n äm lig en o ch fu n d e ra r p å d e t h ä r själv l 7

20 o ch h a r två ra d e r av G u n n a r E k elö f som följeslagare, två ra d e r u r d ik ten»en verklighet«: Det fin n s detta vårt förnimmandes vittnesbörd, skriver h an. Det fin n s detta vått förnim m andes vittnesbörd/ och detta att vara till. F ö r m ig ä r k o n sten e tt p ro v tän k an d e, säger Bip. Allt ja g g ö r ä r skisser, e tt p rö v a n d e o ch e tt n ä rm a n d e. P recisio n en ä r viktig. H ä n d e rn a a rb e ta r o ch ger-sig-in-i, d e visar vägen o ch g år fö re, sed an k o m m e r ta n k a rn a efte r o ch försök er förstå, re d a ut. U n g e fär som n ä r m an b rä n n e r sig, k o m m e r vi på. H a n d e n rycks n n d a n in n a n m an ens vet a tt d e t g ö r ont. A lltså a tt h a n d e n g år före. Jag jä m fö r m ed skrivandet, a tt d å tä n k e r m an m ed p e n n a n, ta n k a rn a ä r själva fo rm a n d e t av bokstäver, n ä rv a ro n i varje lite n en sk ild h et. H e lh e te n o ch sam m a n sa tth e te n b lir synliga fö rst sed an m a n låtit sig gå fö rlo ra d i detaljen. A llt ä r rytm er, säg er Bip o ch ja g fråg ar vad h o n m e n a r m e d rytm. H o n säger a tt d e t ä r d e n fo rm e n e r g in ta r sig, d e t ä r u tta la d to n o ch tystnad. H o n u p p repar: u tta la d to n o ch tystnad. J a g fö rsö k er fö rstå och fö reställer m ig ry tm e n som e n ur-puls eller ur-andn in g o ch h u r vi b ä r d e n in o m oss, varelser, b erg, hav o ch skogar. N ä r vi sed an p ra ta r o m en av h e n n e s s k u lp tu re r säger h o n, d e t h ä r blev b ra, h ä r k ä n n e r m an ry tm en, h ä r fin n s ry tm en. O ch så visar h o n rytm en i b ro n se n, visar d e n m e d h a n d e n. 18

21 H jo rto n. B lyerts, 1978 B ritt-in g rid P ersso n fö d d es 1938 o ch växte u p p i byn G u n n a rn, b eläg e n m ellan Lycksele o ch S to ru m a n i sö d ra L ap p la n d. M an h ö r n a m n e t n äm n as i radio n s v äd e rlek sra p p o rt, v in te rtid e n rik tig kallort. B ry d ig in te o m vad d e säger om u m eåv äd ret, sade ja g till m in p a p p a i S tockholm n ä r ja g b o d d e u ta n fö r Lycksele. Lyssna vad d e säger om G u n n a rn, så vet d u h u r vi h a r det. M en d ä r var d e t j u tre ttio tre g ra d e r kallt, invänd e h a n bekym rat. G u n n a rn lig g er m ellan J u k tå n o ch U m eälven. D et ä r i skogslandet, b e rg e n ä r sk o g k läd d a o ch såd ä r sexh u n d ra m e te r h ö g a. M en d e t ä r in te b a ra sk o g arn a som u tm ä rk e r trak te n, d e t ä r m y ra rn a också. O m ja g m in n s rä tt var d e t n åg o n stan s p å d e än d lö sa m yrm a rk e rn a h ä r b o rta n fö r G u n n a rn, som L in n é p å sin L ap p lä n d sk a resa (o ch p å väg m o t Sorsele) an såg sig h a k o m m it till H elvetet. O ch h a n v än d e d ä r tillbaka. M en Bip tyckte o m a tt vara u te p å m y ren som b a rn. M yren var h e n n e s lan d sk ap. D e h em lig h etsfu lla växte rn a där, d e n särskilda, k ry d d ig a d o ften, sikten, fri åt alla håll. H o n var e n d rö m m a re, b e rä tta r h o n, e tt d rö m m a re b a rn. D et h em sk a o ch h o tfu lla, d e t var Krig et som fanns d ä r u tan fö r, d e t svarta svalget u ta n fö r h u se t o m kvällen, som k u n d e k o m m a v ältran d e in och g ö ra allt till m örker. In n e i h u se t fanns e n fam ilj m e d tre syskon o ch två p åh ittig a, h ä n d ig a fö räld rar. N ä r Bip b e rä tta r få r ja g fö r m ig a tt d e t var e tt så d a n t d ä r h e m d ä r d e t m esta är m ö jlig t o ch g ö rb a rt, d ä r b a rn får b å d e bygga o ch tän ka u t v ärld e n o ch våga tro a tt d e t går. P a p p a n var ock- *9

22 B jö rn b e rg e t. B lyerts, 1984 M e m b ra n. B e to n g, 1980-tal så u p p fin n a re. K riget som fanns d ä ru te i d e t svarta var e tt h o t, m e n in te v erk lig h et. O c h d ä ru ta n fö r fan n s även B jö rn b erg e t, som Bip te ck n a d e g ån g p å gång. V aije g ån g h o n kom h em, från gym nasiet i S kellefteå eller sen are från K onstfack o ch S tockholm, m åste h o n teck n a av B jö rn b erg e t, som e n h em k o m strit. J a g tän k er a tt h o n ville rita sig in i lan d sk a p e t ig en o ch ja g fö rstår h e n n e så väl. P lötsligt fö rstå r ja g b ä ttre d e t d ä r m e d ry tm e n också. O c h ju s t i d e t d ä r lan d sk ap et. Som en an d n in g. Stor, tu n g an d n in g. D et fin n s e n sk u lp tu r av Bip som h e te r Den begränsade ljuskretsen, ja, d e t finns flera p å sam m a tem a. N u tä n k e r ja g p å k rig stid sm ö rk ret som var så s to rt m o t d e t lilla u pplysta h u set. O ch alla b u llig t in b ä d d a d e fig u re r som står m e d fick lam p a eller slag ru ta i h ä n d e r na. Vi h a r p ra ta t o m m e m b ra n, h ö ljen, h in n o r o ch overaller. A lla dessa skydd o ch skal. D et lilla k lu m p ig a b a rn e t i m o d e rn s a rm a r sp ra ttla r i e n tä tt o m slu ta n d e fostersäck av seg, g en o m sk in lig plast. Vi p ra ta r e n stu n d om, a tt d e t o fta ä r u ta n fö r d e n d ä r b eg rä n sa d e lju sk retsen m a n rö r sig i k o n sten, a tt m an stän d ig t lockas u t i m ö rk re t u ta n fö r o ch vill söka vägar där, p å d e t fru sn a vattn et, i d e t farliga. G å m ed slag ru tan tills m a n k ä n n e r n ä rv a ro n eller ä r d e t kanske ry tm en skaka g en o m h ä n d e r o ch arm ar. D e n b e g rä n sa d e lju sk re tse n. Y tb e h a n d la d frig o lit, 1980-tal 20

23 Försök att förstå G u n illa L u n d a h l: sa m ta l m e d B ip D et var lån g t ifrån självklart a tt ja g skulle b ö rja p å K onstfack. J a g k u n d e valt n å g o t a n n a t. J a g tro r a tt m in teck n in g slärare skickade in an sö k n in g sp ro v e rn a. A tt ja g p asserat e tt lite t nålsöga, b e g re p ja g fö rst n ä r ja g kom dit. D et var e n alldeles ny o ch in tre ssa n t värld ja g h a m n ad e i. U ppväx ten styrde in te Bip m o t en k o n stn ärsb ana. Ä n d å ä r d e t d ä r h o n skaffat sig sin viktigaste färd k o st in fö r d e k o n stn ärlig a u p p d ra g h o n sed an givit sig. A tt u tfo rsk a g ru n d e n fö r vår existens. A tt försö k a förstå. P raktiska u p p g ifte r a tt ta h a n d om fanns d e t g o tt om p å fa rfarsg ård e n i G u n n a rn. F ö rä ld ra rn a h ad e ö v ertag it d riften o ch fa rm o r b o d d e ä n n u kvar. M andelp o tatis var h u v u d g rö d an. Till h ö sten s p o tatisp lo ck n in g kom m ån g a från byn fö r a tt h jälp a till. D å k än d es d e t som fest. F åren hölls om so m m aren p å en u d d e i sjön. D ikke-dasa, dikke-dikke-dasa, ljöd lo ck ro p et. F ö rä ld ra rn a var u p p fin n in g srik a o ch h än d ig a. Myck et tillverkade m an själv. S am m a gällde Bip o ch h e n nes tre y n g re b rö d er. M an blev en sån m än n isk a. D et blev en d el av ens nöjesliv. H u m o ristisk a u tfly k ter i fan tasin h ö ll också fam ilje n sam m an. S k id sp året till skolan styrde h o n o fta gen o m e n d u n g e, som sn ö n b ä d d a t in till e tt h ö g t h e m lig h etsfu llt ru m. G u n n a rn s k o n stn ä r h a d e d ä r slängt D ikke-dasa. T extil, 1970-tal 21

24 u n d a n sto ra fig u re r av gips. O u tg ru n d lig a. M en n a tu re n var o u tg ru n d lig a re än d å. A tt te ck n a var e tt sätt a tt förstå. A tt sam la v äx ter till e tt h e rb a riu m var en skolu p p g ift. A tt iak tta o ch b e g ru n d a blev en n ö d v än d ig h et. Till d e eg g a n d e m y steriern a h ö rd e livet p å myren. F ärg o ch ljus lag ra d e sig i sin n et. P å m yren in träffad e fö rb lu ffa n d e saker. G rä n sen m ellan d ju r och växt löstes u p p. D en b låö g d a tä tö rte n åt sm åkryp och i m ossan tilld ro g sig s p ä n n a n d e m ö te n i n a tu re n. G rä n se rn a var in te fasta. M ossa, d etalj. S te n g o d s, S o m m a ijo b b e n gav viktiga in sik ter om ja g e t och de ' 96o'tal a n d ra. V are sig d e t h a n d la d e o m sk o g sp lan terin g el- T_t_rL B, i9_g le r a tt vara d ag isfrö k en fö r b a rn vars fö rä ld ra r gick u t p å slåtter. I skolan i S to ru m a n fanns u n g a lära re m ed fri p ed a g o g ik som u p p m u n tra d e till eg et ansvar. Gym n asiet p å N o rd a n å i S kellefteå var dess m otsats. E n k u sin h a d e beskrivit d e t i sk im ran d e o rd alag. P ark en m ed svanarna. S k ö n h eten. D it m åste h o n. H o n kom till en gam m ald ag s skolvärld. M en m ed e n teckningslära re som visade h e n n e p å nya m öjligheter. K onstfackskolan K o n stfack sk o lan, 1960-tal Bip b ö rja d e p å k eram ik fack et, m e n flyttade efte r ett år vidare till teck n in g slärarin stitu tet, T I. D är fan n s rika m ö jlig h e te r a tt p röva p å olika m aterial. E fter exam e n d ä r å te rv ä n d e h o n till k eram ik en, n u p å H ö g re K o n stin d u striella S kolan, HKS. E fterso m flera ä m n e n re d a n var avklarade p å T I k u n d e h o n n u m e r o d elat äg n a sig å t a tt n tfo rsk a fo rm o ch m aterial. På HKS var 22 K ärl. S te n g o d s, 1960-tal

25 även a n d ra v erk städ er än keram ikfackets ö p p n a fö r h e n n e. S k u lp tu r fack et d ro g m est. O lle A d rin var lärare d ä r o ch h a n k o m a tt b ety d a m ycket. S k u lp tö ren O lle A drins m e to d a tt d u k a u p p h ela b o rd m e d allsköns fö rem ål o ch m aterial syftade till att väcka elevernas lusta a tt undersö k a, att läm n a d e t givna. H a n gav te m a n a tt sam la fo rm tä n k a n d e t kring. H a n u p p m u n tra d e till e x p e rim e n t, även d e om öjliga. A b strak tio n o ch sin n lig h e t fö ren ad e s i h an s e g e n konst. K am p. S te n g o d s, 1960-tal T id en p ek a d e m o t u p p b ro tt. A n d ers L iljefors och H e rth a H illfo n h a d e ö p p n a t vägen fö r ab strak t, känslostark och m o n u m e n ta l keram ik. E n stor u tställn in g p å Liljevalchs konsthall i S tockholm 1964,»Form Fantasi«, varslade b åd e om en saklig epoks m o g n a d och att d e n var p å väg b o rt. K o n sth an tv erk et b rö t m ed gam la h an tv erk sid eal o ch krävde plats i o ffen tlig h e te n. Stig L in d b erg var h u v u d lärare p å keram ikfacket och h a n sam lad e d e elever h a n fa n n m est n y sk ap ande till e n u tställn in g,»n ylera sex unga«1966 p å H a n t verket. D et var k o n sth an tv erk ets h u v u d scen i Stock- T e k a n n a. S te n g o d s, 1960-tal holm. Bip var en av d e sex utvalda, ä n n u in te u tg ån g en u r sin skola. B ertil V allien o ch U lrica H y d m an h ö r d e också dit. Bip h a d e en e rg isk t a rb e ta t m ed b e to n g, k o m b in e ra d e d e n m e d sten g o d s o ch gick även u p p i stö rre fo r m at. D e skålar h o n visade m o d e lle ra d e h o n u p p p å g ip sfo rm ar till sto ra tu n n v äg g ig a k ärl m e d en kraftfull dekor, in a rb e ta d i själva leran. H o n g jo rd e också sm å em b lem atisk a fig u re r som h o n ställde sam m an i,.,....,,. b ety d else b äran d e eru p p e r. På ex a m e n su tstä lln in een Verkstadsinterior m ed r et vals i. / o r r o S te n g o d s, 1960-tal h a d e h o n m o n te ra t sam m an e n m o d ell till en fo n tä n 23 F e t vals i i. S te n g o d s, 1960-tal M o ln. B e to n g o c h ste n g o d s, 1960-tal

26 av o lik färg ade glasblock som svävade i e tt system av glaskuber, e tt täv lin g su p p d rag som sed an byggdes i full skala. U n d e r e tt avslu tan d e p åb y g g n ad sår h a d e h o n ett eg et ru m p å skolan o ch k u n d e a rb e ta i sto r frih et. A teljén D irekt e fte r K onstfackskolan k u n d e Bip flytta in i en eg en ateljé som h o n fått överta av O lle A drin. H o n lyckades skaffa sig fö retag slån fö r e n sto r u g n a tt b rä n n a i. D et var en g en e rö s tid. D et fanns stip e n d ie r och u tställn in g sm ö jlig h eter. H an tv e rk et b eställd e fö r sina lotterivinster. D et k o m förfråam inerar frå n olika håll. s> o Ateljebild, 1960-tal M an blev b o rtsk äm d. A teljén h a r h o n b eh å llit sed an dess. N u ä r d e t som a tt k o m m a hem. E n plats fö r b åd e d e t h a n d g rip lig a och fö r tan k en. A llra fö rst b jö d to m h e te n u p p till dans. S ed an h a r d a n se n o ch ry tm en flu tit in i h e n n e s verk. D e sm å ru m m e n fylls av fig u re r i alla d im en sio n e r o ch o v än tad sam klang. E tt s to rt an tal ru m slig h e te r h a r u p p stå tt p å d e n lilla ytan. E n scen i fö n stre t m o t g atan, e tt v älso rterat k o n to r, ru m fö r gäster, p e n t ry o ch d u sch, p latser fö r fysiskt arb e te, tä t fö rv arin g i försvarets b ru n a h u rtsar, hyllor från golv till tak. E n p a rad o x al känsla av reda. O rg anisk t sam m an h ang. A n d n in g su try m m e. J a g h a r alltid trivts i sm å ru m, säg er Bip. D e g er m ig e n känsla av k o n tro ll o ch sto r frih et. Två å terk o m m a n d e p o la rite te r också i h e n n e s verk. 2 4

27 M ä n n isk a o c h m ä n n isk a. S te n g o d s, 1972 G ru p p e n A ktiv itet Passivite t. S te n g o d s, 1970-tal A teljén ä r h e n n e s c e n tru m, e tt slags livsarkiv. D et ä r e tt in re högkvarter. D är a rb e ta r ja g p å i m in eg e n takt. U n d e rsö k n in g a r p å g å r stän d ig t. D etta h a r blivit m itt liv. T em an utsätts fö r»provtänk«, sjunk er u n d a n o ch k o m m e r tillbaka i ny fo rm. J a g b a n g a r in te g e n o m väggen, ja g g n a g e r m ig ig en o m. M en d e t fin n s en kö av sak er som ja g ä r nyfiken på. P ä rm a r m e d skisser. U r d e tta u p p stå r m aterial fö r d e m ån g a u tställn in g a rn a i gallerier, p å k o n sth allar o ch m u seer i Stockh o lm o ch ru n t om i Sverige, i N o rd e n o ch i E u ro p a. Bip blev tid ig t u p p m ärk sa m m a d, m en d e t sto ra gen o m b ro tte t kom i b ö ija n p å 1970-talet p å D o k to r Glas i S tockholm. D är ställde h o n sed an u t m ed jä m n a m e lla n ru m så län g e g alleriet ex isterad e, h o n in gick i d eras»stall«. D en fö rsta d ä r visades 1972 och h e tte»m änniska o ch m änniska«, n ästa 1974»E xperim e n t m ed sam tal«. I bäg g e ä r d e n sam tid a sam hällsd e b a tte n stark t n ä rv a ra n d e. H o n sö k er fo rm u le rin g a r i sitt e g e t m aterial fö r a tt b e a rb e ta o ro n i tid en och p rö v a v årt kollektiva ansvar. F rån d e n n a tid ä r Muskelhjärna, en fig u r som k o m m it a tt fö rk n ip p a s m e d h e n n e. B ild en av d e n sp reds i A m nestys k a m p a n je r u n d e r m ån g a år. D en in g å r i e tt av u tställn in g e n s m ån g a g ru p p sa m tal k rin g tem at aktivitet o ch passivitet. T redje g ån g e n visar h o n sk u lp tu re r tillsam m ans m e d sin b ro r M agnus P ersson, som a rb e ta r i trä. D e a rb e ta r också en p e rio d tillsam m ans m e d o ffen tlig a utsm yckningar. P å talet å te rk o m m e r h o n m e d sk u lp tu re r d ä r fig u re rn a b lir fä rre o ch får en än stark are teckenka- 25 Vi ta la d e o m ö v e rb e fo lk n in g o c h e n s a m h e t. S te n g o d s, 1974 U tstä lln in g sb ild frå n G alleri D o k to r G las, sa m a rb e te m e d M a g n u s P e rsso n

28 raktär. Fokus ställs p å p ro c esser o ch h ä n d e lse r i d e n stö rre v erk lig h etens k ro p p. U p p m ä rk sa m h e te n gälle r d y n am ik en i en värld d ä r allt h ä n g e r sam m an. På D o k to r Glas p re s e n te ra r h o n en ra d te m a n som h o n ska a rb e ta vidare m ed u n d e r lån g tid. D e id é e r som m a n får d ra g p å frig ö r gratisenergi. S tora p ro jek t u n d e r d e n n a tid är v an d rin g su tställn in g a rn a. I»V indens kraft«a rb e ta r h o n m ed forskare o ch k o n stn ä re r k n u tn a till G erlesborgsskolan. D et fo rtsä tte r i nya k o n ste lla tio n e r m ed»g enetik«som p rem iärvisas p å K u ltu rh u set i S tockholm E n b re d sam lin g id é e r m e d k o m m u n ik a tio n som sam m a n h å lla n d e tan k e k an m an fin n a i d e tjugo sk u lp tu re rn a p å TV -huset i S tockholm A b straktio n och k o n c e n tra tio n, sö k an d e e fte r en- S p ira lk a ry a tid e r. S k u m g u m m i, k elh e t p rä g la r alltm e r h e n n e s arb ete. U r u tstä lln in g e n G e n E tik J a g tro r att b eh o v e t att jo rd n ä r a an v ä n d a hän- P å K u ltu rh u se t, S to c k h o lm, d h fö rm å tin ab stra k tio n h ä n g e r n ä ra sam & m an. Bip b y ter n u också alltm e r m aterial. V äxlar stark t i skala. D elar sin tid m ellan flera sto ra o ffen tlig a u p p d ra g o ch sina in re upptäck tsreso r. T id ges också fö r k o n stp o litisk a u p p d ra g. M en lä ra ru p p d ra g p å b lan d a n n a t K ungliga T ekniska H ö gskolans ark ite k tu rlin je o ch K onstfack ta r e n b eg rän sad tid i anspråk. 2 6

29 F ark o st. S te n g o d s, ig 6 o -ta l y l v / ' ' // ; a r y 1 ' / f V id e u n g. S te n g o d s, 1970-tal S fä ren s halvor. S ten g o d s, 1080-tal M aterialen Ja g h a r ald rig rik tig t h aft fö rm å g an a tt in sp ireras av m aterial. Alla m ateria l är m öjliga. M en vissa övar m an m er. U p p v äxten h a r sk än k t Bip e tt o tv u n g et fö rh ålla n d e till m ån g a m aterial o ch praktisk p ro b lem lö sn in g. Verktyg o ch m aterial fanns alltid till h an d s. A tt sy o ch sticka var n atu rlig t. L eran var h e n n e s fö rsta p ro fessio n ella m aterial. J a g älskar lera n, m en ser också fa ro rn a i d en, dess lockelser. Dess efterg iv lig h et o ch ch a rm fu lla e r b ju d a n d e n, säg er h o n. A tt ta k o n tro lle n o ch h itta o p rö v ad e m ö jlig h e te r i m a teria le t blev viktigt. H o n u p p lev d e d e t som att h o n u p p fa n n en eg e n»intarsiateknik«som krävde u th ållig t tilläg n ade in sik te r i lerans b e te e n d e n. K ornig, rö d b ru n rö rle ra kavlades sam m an m e d len vit p o rslin slera, n å g o n g ån g in färg ad i g rö n t eller blått. H o n utv eck lar åt sig e n tek n ik fö r in fo g n in g, som g e r h e n n e frih e t i sk u lp tu re rn a. H o n d riv er le ra n till n ästan o san n o lik a p re sta tio n e r i sina tid ig t m ycket tek n isk t av an cerad e fig u rg ru p p er. Ä ven glasy rern a äg n a d e h o n u p p m ä rk sa m h e t u n d e r stu d ietid e n. J u s t fö r a tt de in te skulle få ag e ra m ed tillfälliga tilltal. D e vita o ch svarta glasyrerna, m atta o ch to rra, svårast av alla a tt b em ästra, väckte h e n n e s intensiva intresse. D eras eg en u tstrå ln in g d ä m p a d e h o n. H o n fö rd ju p a r sig i silikatkem i. Tog sig ig en o m m asso r av p ro v er fö r a tt h itta d e t rä tta grafitsvarta. Sen te c k n a r h o n g ä rn a m ed k o b o lto x id p å d e n vita skröjb rä n d a m otsträviga ytan. M en ib la n d m ålar h o n i stäl- 27 ' Ä. ' l r A n te c k n in g av ah a-u p p lev else. S te n g o d s, 1970-tal D u tr o r a tt d u h a r n å g o t u n d e r k o n t r o ll... S te n g o d s, 1970-tal O sy n lig a g rän ser. S te n g o d s o c h b o rst, 1970-tal

30 S tu n d in. B ro n s, ig g o -ta l K ro p p m e d k rets. B e to n g, tal let sin a sakliga k o m m e n ta re r m ed oljefärg d ire k t p å d e fä rd ig b rä n d a fig u re rn a. E n k raftig d istan serin g till lera n s sen su alitet u p p n å r h o n n ä r h o n m e d kinesisk svinborst p u n k te ra r ytor. N u h a n d la r d e t om fö rh å lla n d e t till g rä n se r som e g e n tlig en in te syns. H o n rik ta r u p p m ä rk sa m h e te n m o t m ö jlig h ete r vi in te ta r p å allvar. S p ä n n in g e n m ellan slu te n h e t o ch ö p p e n h e t. E tt av m ån g a sätt a tt n ä r m a sig d e tta sto ra tem a. S am tid ig t som h o n u tm a n a r g rä n sen m ellan o b e h a g o ch lust. B eto n g a n v ä n d e r h o n nyfiket re d a n p å K onstfack, u tn y ttjar dess k ärv h et, m en m est i g eo m etrisk a bygg en, socklar o ch b ä ra n d e elem e n t. På 1980-talet g er h o n m ateria le t nya u ppgifter. E fter u tsm y ck n in g en i T V -huset vill h o n gå u p p i skala. F ö r a tt slip p a b ety d elseb ä ran d e skarvar i le ra n b y ter h o n till b eto n g. H o n fo rtsä tte r också m ed g ju tn in g i b ro n s o c h jä rn. T ek n ik er som åte rig e n ställer h e n n e in fö r nya fo rm m ässiga u tm a n in g a r o ch insikter. J ä rn b lo m m o rn a är fö rst sk u rn a i skum plast, som får sm älta b o rt n ä r jä r n e t rin n e r in. S k um gum m it u p p täck te Bip n ä r h o n arb e ta d e m ed»g enetik«. H o n byggde ru m sh ö g a m o d e lle r av DNAsp iralen. F ö r a tt ge e tt m ju k are, o rg anisk t u tse e n d e u tfö rd e h o n d em i sk u m g u m m i. S pillet tog h o n till vara som p ack m aterial. E tt å r sen are b ö rjad e h o n p rö va dess fo rm m ö jlig h eter. H o n skär sina fig u re r i skum g u m m i o ch g ju ter av d em i gips. B yter sen u t in n e h ållet m o t b e to n g som arm eras. M ö d o sam t k n ack ar h o n sed an b o rt g ip set o ch ser i d e n h å rd a b e to n g e n e tt re n t avtryck av d e t m ju k a m ateria l sk alp ellen skar 2 8 A te ljé b ild m e d b e to n g s k u lp tu rer. ig 8 o -ta l V ä x tfo rm I. J ä r n, i ggo-tal

31 Ä g g fo rm er. G räs, 1990-tal i. Y tan b lir b lek t g rö n av fo rm e n s släp p m ed el som kem iskt fö re n a t sig m e d b e to n g e n. Nya sp ä n n a n d e väg ar avslöjar sig. S p iralen som g ru n d fo rm i d e t lev an d e h a d e i m ån g a å r fu n n its i h e n n e s m ed v eta n d e. D e fö rsta m o d e lle rn a fö r D N A -spiralen g jo rd e h o n i k lar h å rd plast. H o n a n v ä n d e r sam m a m ateria l ih o p m e d e n av sina sö k arfig u rer (s. 37). I slu tet av 1 g g o -talet p rö v ade h o n gräs som sk u lp tu rm ateria l. T o rv k ro p p a r fo rm ades till ägg, som fro digt, m en tuktat, h ö ljd es av gräs. A ggen u p p to g h e n n e stark t re d a n p å 60-talet o ch fick även e n plats p å»gen- Etik«. S tora ägg vilade p å halm. Två teck e n fö r liv. Textil finns som e n n a tu rlig u n d e rströ m av g ö ra n d e, sällan p rö v ad som bild. M en från h e n n e s bokhylla b lick ar e tt b la n k t lax ro sa h u v u d u t, v ariatio n p å e tt lerh u v u d. Lösrivet, icke g o d k än t. T e c k n a n d e t fö ljer stän d ig t m e d som sökverktyg, n å g o n g ån g som vila. I ja n u a ri i å r in v ad erad es ateljéu try m m et av sto ra teck n in g ar av h y acin ter o ch am aryllis, starkt sk u lp tu rala i sin svällande svärta. B akom stod e n sto r vit b eto n g fig u r som ä r ö v erd rag e n av e tt n ä t av teck n a d e linjer, som o m h ela fig u re n var e n teck n in g, å te rg å tt till två d im en sio n er, ta p p a t k o n tu re n. H yacint. Kol, 2000-tal O rd e ts m ak t V iljan a tt påverka n u o ch h ä r fan n s h o s Bip re d a n u n d e r k o n stfack tid en. O rd e ts m ak t var sto r u n d e r dessa å r vid m itte n av 1960-talet. K u n sk ap en o m livets sår- 29

32 V attn ets k re tslo p p. S ten g o d s, 1960-tal In re o c h y ttre roller. S ten g o d s, 1960-tal U r S vansjön. S ten g o d s, 19 7 o-tal b a rh e t växte. Bip sökte sina e g n a vägar till u ttry ck och d eltag a n d e. A n d ra fö rstå elsefo rm e r fick u n d e rm in e ra d e språkliga figurer, som b eslö jad e v erk lig h eten. H o n insåg o rd e n s o tillräck lig h et o ch d e ra ste r de lägg er över tillvaron. H o n ö p p n a d e sam talet u tifrån b e g re p p sb ild n in g som h a r sin ig e n k ä n n in g i k ro p p e n o ch n å r p å så sätt m e d v eta n d elag er vi b eg rav t och ö p p n a r nya asso ciatio n srik tn in g ar. M en h o n släp p te in te o rd e n. H o n gav la d d a d e n a m n å t sina u tställn in g a r o ch fig u rg ru p p er, skrev sina o rd p å d em. D et fick e n sto r genom slagskraft. G eo rg B o rgström s b o k» G ränser fö r vår tillvaro«som u tk o m 1967 in sp ire ra d e h e n n e till en faktafylld sk u lp tu rg ru p p, e n tv ärh an d h ö g, som åskådliggjorde v attn ets k retslo p p. H ans P alm stiern as» P lu n d rin g, svält, fö rg iftn in g «frå n sam m a å r h ö rd e även d e n till V äckarklockorna. A tt resa sig u p p... S ten g o d s, L y ssn a n d e fo rm e r. S ten g o d s, tal I sin ö n sk an a tt skildra rö relse, p ro c esser i tillvaron, 19t, "ta fram ställd e h o n g ä rn a serier, som film rem so r eller i k lu n g o r i in tim b e rö rin g m ed v aran d ra. H o n byter tex t m o t tal i en g ru p p p å te m a t id e n tite t Inre och yttre roller d ä r alla h u v u d e n ry m d e e n inbyggd m ik ro fo n. D en som lad e ö ra t intill fick h ö ra d eras viskningar. Lyssnande former står m e d sina labyrintiska h å lru m som b in d e r d em osynligt sam m an i e tt e g e t lan d sk ap. F ödelse skildras i en serie b ristn in g ar. K ollektivets styrka befästs i serien A tt resa sig; upp. ) ' blir speciallster utan over- / / 7 t 1 o blick. S te n g o d s, 1970-tal 1 Vi blir specialister utan överblick sitter h e n n e s sm a teck en fö r m än n isk a n e rsju n k n a i d e g ro p a r d e grävt, p ilar m a rk e ra r d eras cirkelrörelser. H ä r ä r b u d sk ap e t ra k t p å sak. B o k fö rlag et Trevi väljer sk u lp tu re n tjugo 3

33 D e t g ä lle r livet. S ten g o d s, 1970-tal S k ap elsen s k ro n a. S te n g o d s, 1970-tal g å n g e r till årlig t p ris å t sina b ästa fö rfattare, fö rsta g å n g e n till G eo rg B org strö m. I a n d ra verk sö k er h o n m etafo rer, d u b b e lty d ig h e te r o ch sym boler, som m e r sö k an d e skakar om vår känsla. Det gäller livet säg er h o n in fö r d e t m iljö h o t o ch d e n m an ip u la tio n m e d arvsan lag e n som p åg å r g en o m a tt låta två p isto ler växa fram u r e tt h u v u d o ch skjuta p å potatis. H o n bevekar vår inlevelse g e n o m a tt låta b lo d e t d ro p p a o ch låta pisto lm y n n in g arn a sp rick a u p p till d re g la n d e vargkäftar. M ed sagans tilltal n ä rm a r h o n sig vår k än slo g ru n d. S ag o tem at anslås också i sk u lp tu re n Se på utsikten kära hustru. D en fem inistiska iro n in är e tt av tid en s teck en. Redan skottskadad påstår du att du inte påverkas a n k n y ter till d e n ak tu ella d e b a tte n om d e n livsfarliga re k la m en, m e n skickar också ta n k a rn a vidare till h u r»vi envisas m e d a tt fö rb ise d e n p rocess som bygger u p p tyckande o ch tän k an d e«. P isto lern a å te rk o m m e r i flera k o n ste lla tio n e r och m a rk e ra r v reden. M en kusligare ä n d å b lir d e sk u lp tu re r d ä r m ak ten, försåtlig o ch lism ande a n tin g e n kram ar sin n ärm astes h jä rn a eller slickar h e n n e s k in d o ch sk ju ter m o t igensydda sin n en (s.4 5 ). Ge mig ett snyggare ansikte k allar h o n d e n g ru p p d ä r o m ig en m ak ten dem ask eras. Goddag säg er e tt g u b b h u v u d o ch lyfter p å h a tte n o ch u n d e r kravlar flu g o r p å b e rg e t av p en g - ar. M akten i v ard ag en ser alldeles o rd in ä r ut. _ * R e d a n sk o ttsk a d a d p å s tå r d u a tt d u in te påverk as. S ten g o d s, 1970-tal M iljöarv. S te n g o d s, 1970-tal Se p å u tsik te n k ä ra h u stru. S te n g o d s, 1970-tal 3 1

34 M a rk e n s blick. S ten g o d s, ig 7 o -ta l O rg anisk m ark Strax e fte r K onstfack gick Bip en p e rio d p å Stockh o lm s H ö g sk o la o ch läste b iologi om kvällarna. D et var jo b b ig t. M en ja g ville också u n n a m ig a tt ä g n a tid å t e tt sto rt intresse. H o n fö rd ju p a r sig i k u n sk ap so m rå d en fö r a tt försöka se h e lh e te n. D et öm sesidiga b e ro e n d e t, sp eg lin g arn a, å te rk o p p lin g a rn a m ellan s to rt o ch litet, u p p ta r h e n n e intensivt. U n iv ersu m som e n p u lse ra n d e, fö r än d e rlig m e n alltid sa m m a n h ä n g a n d e o rg an ism är fö rem ål fö r h e n n e s v etgirighet. D et o rg anisk a livet o ch id é e rn a s liv g e n o m g å r lik n a n d e processer. In sik te rn a k o m m e r till u ttry ck i alla h e n n e s verk, m en k o m m e n ta re rn a till d e n o rg anisk a v ärld en h a r också e tt alldeles e g e t u try m m e. D en lev an d e fo rsk an d e blicken, ögat, ser oss i flera verk. I Markens blick sam las e n lite n skara m e d frå g a n d e h å lln in g k rin g e tt öga, m ark en s öga, jo rd e n som organism, som vi själva. Spegling, ig e n k än n in g, ö m sesidighet. I sk u lp tu re n På organisk mark k äm p ar d e n lilla figure n fram i sitt ek o rrh ju l över e tt lan d sk ap fu llt av h e m ligheter, svårfram kom ligt, farofyllt fö r d e n som ställt in sig i en fastg ju ten b eg rep p sv ärld. E n sto r u p p täck tsresa in i m ikrokosm os företas m ed u tställn in g e n»g enetik«. F o rskare o ch k o n stn ä re r m öts u n d e r ett p a r å r fö r att ge o ch ta p å lika villkor. D et h a n d la r om a tt belysa d e frå g o r om an sv aret fö r livet som g en fo rsk n in g en väcker. I e tt av u tställn in g s ru m m e n in b ju d e r Bip till stilla efte rtan k e. S piralen, 32 P å o rg a n isk m a rk. S te n g o d s, 1970-tal

35 D an s. S te n g o d s, tal kanske g ru n d p rin c ip fö r livet i rö relse, får ta plats som b ä ra n d e e le m e n t u n d e r en h im m e l d ä r b ild e rn a av våra 4 6 k ro m o so m e r lyser ner. D N A -spiralen ä r b äraren. A n d e n p å dess byggstenar b ä r d e fyra g ru n d fä rg e r n a i slum pvis o rd n in g. F ärg er som får sym bolisera livets o ch arvsanlagens g ru n d k o m p o n e n te r ATGC. M ellan d em står Den begränsade ljuskretsen sym bol fö r d e riskv ärd erin g ar v eten sk a p en g ö r in o m d e n fö r d em synliga v ärld en (s. 20). I h e n n e s b erättelse in g å r också Äggets och stråets minne, Jordklotsembryo, Solen, cellen, jorden, mazen>bördan ~ Påm innelser om fö d a n d e ts villkor. D e v rid a n d e s p ira le rn a lä m n a r h e n n e in te. E n forskare b e rä tta r fö r h e n n e a tt D N A -spiralen v rid er sig en m iljard g å n g e r i se k u n d e n o ch andas sam tid ig t i vissa d e la r av sin k ro p p. I v ib re ra n d e d a n sa n d e rö relser sk ap ar sp iralen k o p io r av sig själv o ch styr sam tid ig t p ro te in b ild n in g e n i d e n levande k ro p p e n. D e n n a livets d a n sa n d e rö relse k o m m e r ig en i fig u re r i lån g t d riv en e n k e lh e t o ch u rtid a h a rm o n i. Även o m h ä n d elser i tid e n fo rtfa ra n d e a n g å r h e n n e starkt, så sö k er h o n än m e r s tru k tu re r bakom. S p ira lk a ry atid er. S k u m g u m m i. U r u tstä lln in g e n G e n E tik p å K u ltu rh u se t, S to c k h o lm, t g g t Sam talets vägar» E x p erim ent m ed sam tal«h e tte h e n n e s a n d ra utställn in g p å D o k to r Glas. K o m m u n ik atio n ä r fö r B ip b åd e re d sk a p e t o ch u n d e rsö k n in g e n. E n sto r sam lad fokuserin g p å ä m n e t g e n o m fö rd e h o n i sin utsm y ck n in g fö r T V -huset I tjugo s k u lp tu re r k o m m e n te ra r h o n d e fallg ro p a r o ch m ö jlig h e te r vi h a n te ra r n ä r vi 33

36 K vartskristall. S ten g o d s, 1980-tal V arde UFO. S te n g o d s, 1980-tal fö rsö k er n å fram till vetskap o ch till v aran d ra. H ä r sam m an fö r h o n te m a n h o n tid ig are b e rö rt o ch som län g e än ska»ältas«. E n fö rsta id é k retsade k rin g e n re g e lb u n d e n h e t av sex k an tig a prism or, kvartskristallen, sed an u rm in n e s tid tilld elad m agiska k o m m u n ik ativ a eg en sk ap er, å te rfu n n e n i sham angravar. D en d yker u p p i d e tidiga ra d io m o tta g a rn a o ch i astro n o m isk a u r o ch sp elar så sm ån in g o m en ro ll i d a to re rn a s kiselchips. E fter in tensiva stu d ie r av ä m n e t b eslö t h o n sig fö r a tt n ö ja sig m e d två p o rträ tt av kvartskristallen i k o m p o stitio n en. H e n n e s Vattensökare går m e d slag ru tan i h a n d. H o n k o n s tru e ra r Självbärande stödplan (t. h. o ch s. 5 1 ). E n fjärilslik n an d e tvilling ö p p n a r Samtal med skogen Sam tal med vattnet (s.4 9 ). I Sfär o ch Sfärens halvor g lid er sa m m a n h a n g isär o ch m öts i sk iftan d e fo rm e r k rin g m in n e t av d e n h e la fo rm e n, en del också av fråg ek o m p lex et»processens väsen«(s. 5 3 ). E n liten stjärn a lig g er vid fo tte rn a p å en sto r fig u r m ed e tt k raftigt redsk ap i h a n d e n i själva v erk et e n av b ild n in g av en citro n p ress. Varde ufo, som d e n h eter, k o m m e n te ra r k reativ itetens gränser. D e in re ru m vi sk ap ar oss synliggör h o n m ed H uvudhand-jord-rymd. Ryggsäck p å ry g g en och flöjt i h a n d b a la n se ra r v aran n i d e t som lika g ä rn a k u n d e vara en re n ab strak tio n. I Förbi en blank hjärna stre ta r e n vit fig u r i rö relse fö rb i e n statisk svart. Ä n n u e tt k än slo stark t»provtänk«k rin g pro cessen s väsen o ch dess p o lära, m en in n e rs t in n e m ån g d im en - sionella, k ra fter g e r h o n u ttry ck fö r i Utvidgning Sam m andragning (s. 5 5 ). 34 S jälv b äran d e s tö d p la n. S te n g ods, 1980-tal F ö rb i e n b la n k h jä rn a. S te n g o d s, U tsm y c k n in g i TVh u se t, S to c k h o lm

37 F läta. B ro n s, tg g o -ta l S k u m g u m m iik o n Ö p p e n S lu te n. B e to n g, tg g o -ta l A rk ety p er U rb ild er, arketyper, n e d ä rv d a m ö n ste r v erk ar i e tt kollektivt u n d e rm e d v e te t, b ild e r som ä r n ä rv a ra n d e i konst, relig io n o ch v eten sk ap över h ela v ärld en. De b lir till teck en fö r fö rb in d e lse r m ellan d e n m aterie lla v ärld e n o ch d e n själsliga. B ild er som b åd e ry m m er sto r e n k e lh e t o ch sam tid ig t ä r m ycket sam m an satta, v än d a m o t en gränslös värld av ig en k än n in g ar. I sin strävan m o t allt stö rre e n k e lh e t h a r Bip tagit sig an flera arketyper. E n av d em ä r flätan, o ä n d lig t varie ra d i o rn a m e n t. O ckså en sym bol fö r tretalet. I sagan ä r talet tre m agiskt. T re ö n sk n in g ar, tre prinsessor, tre g o d a ting. H isto risk t ä r också ta let tre stän d ig t å te rk o m m a n d e. G e n o m tid en h a r fo rm ats sym boler som står fö r b ö rjan, m itt o ch slut, födelse, liv o ch d ö d, h im m el, jo r d o ch vatten. D en en k la flätan är en suggestiv fo rm, e n tre e n ig h e t som kan utveckla sig till d e m est k o m p lic era d e flätverk i väggar o ch kärl. T re aktiva d elar b ild ar en e n h e t. M am m a, p ap p a, b arn, k ro p p, själ o ch an d e. D en tred je d e le n ä r rö relsen m ellan poler. K retslo p p et, en o u tslitlig sym bol h a r Bip m ed en lätt v rid n in g fö rstärk t som evighetssym bol, n ä r fram sidan o m ärk lig t ö v erg år till baksida, d ag till n att, p o lern a s väg g en o m e n g em en sam gestalt. Ö g a t och h a n d e n k an följa tan k en s väg. M ed itatio n o ch rörelse. E tt fö rsö k a tt ge oss en m o d e rn arketyp g en o m fö r h o n m e d blixtlåset. I sk u m g u m m iik o n en Öppen Sluten ö p p n a r b lix tlåset fig u re n o ch g e r oss en lätt ig en k än n lig o ch v ardaglig bild. J u s t sk u m g u m m iik o n e rn a 35 K rets. B ro n s, ig g o -ta l D a g e n o c h n a tte n. B e to n g, ig g o -ta l

38 får b ära u p p flera av h e n n e s tan k em o d eller: Membran, Dagen och natten, Bukett, Kontemplation. A lltm er teckena rta d e förses dessa fö r d e t m esta m änskliga fig u rer m ed g ester eller redsk ap som a n g e r tillstån d o ch g er d em h an d lin g sm ö jlig h eter, in g å n g a r till u rb ild e rn a s tan k eflö d e. Ute*. K om pass. R o stfritt stål o ch b ro n s, ig g o -ta l O rie n te rin g K ro p p e n som k än slig t o rie n te rin g s in s tru m e n t får sitt m est åskådliga p o rträ tt i d e sk u lp tu re r som kallas Kompass eller Bort-Hem-Upp-Ned. I en m o d ell in läm n a d till en tävling g er h o n sk u lp tu re n fo rm e n av e tt lig g an d e tim glas. I tim glasets m id ja fin n s n u e t som i alla tim glas. N u e t som ä r m ö te t m ellan d e t fö rflu tn a s erfare n h e te r o ch fram tid e n s m ö jlig h ete r k an j u också ses som d e n kreativa p u n k te n d ä r fö rä n d rin g e n s m öjligh e te r o ch m än n isk an s o rien te rin g sfö rsö k finns. P å n u e ts plats sitter k o m p assen o ch o rie n te ra r om livets enklaste, b o rt, h em, u p p o ch n ed. R in g ar i vatte n sk u re t ro stfritt stål tillskriver h o n o sp ecificerad e tid sry m d er fram åt o ch bakåt. G enom d e n n a tid reser n u e t o ch d ä r sker också d e t som in te passar in i m ö n stret, b ö rja n till u p p b ro tt u r steln ad fo rm. S tö rn in g en s m öjligheter. B o rt-h em -U p p -N ed. B e to n g, ig 8 o -ta l 36

39 In ifrå n -u tifrå n P å fru s e t v a tte n sp e g lin g. B e to n g, ta l P å fru s e t v a tte n kajak. B e to n g o c h plast, 1 g 8 o -g o -ta l Bip ställer sig alltid n ä ra sina e g n a e rfa re n h e te r, k ro p p sm in n en, vardagsupplevelser som b e rö r oss alla. H o n ta r d em m ed sig u tifrån o ch in. M en lika o fta går rö relsen in ifrån o ch ut. H e n n e s ta n k a r om tillstån d et i v ärld en fa n n e n d ire k t väg till u ttry ck i b ö rja n av h e n n es karriär. H e n n e s o ro h a r in te m inskat, m e n h o n sök er n u svar p å sina frå g o r i stö rre stru k tu rer, i d e b e g re p p som h o n b e n ä m n e r ry tm en, rö relsen, stö r n in g e n, g rän sen. B ild er k o m m e r o fta i olika b räckvattensituationer. N är olika o m rå d e n m öts o ch ö v erla p p ar var- P å fru s e t v a tte n sp e g lin g, a n d ra, till ex e m p e l n ä r n a tte n ö v erla p p ar d a g e n och v akenheten ändras. S la g ru te m ä n n e n /k v in n o rn a kom fö rst som teck n in g ar, å te rv ä n d e m ed lån g a m ellan ru m, i b ö rja n alltid som tvillingar. J a g blev m e r nyfiken p å vilka d e var o ch fick lust a tt se h u r d e e g e n tlig en såg u t i k ro p p e n, ru n t om och p å baksidan. D e fick flera olika fram träd an d e n, försågs m ed olika redsk ap. S lagru tan var ett. De visade sig På fruset vatten. D e sp eg lar sig v än d a m o t sitt u n d e rla g. E n gestalt får en kajak, alldeles g en o m sk in lig, av is som e fte r resan å te rg å r till sitt u rsp ru n g. E n a n n a n står m e d sökarljus in fö r sin b eg rä n sa d e ljuskrets. N åg o n h a r fått sin tvilling i fa m n e n, om given av en sk y d d an d e h in n a, m e m b ra n, e tt e g e t ru m. D e fick b lo m b u k e tte r i h ä n d e rn a. Ö m sesid ig a gåvor m ellan n a tt o ch dag, m öjligen. P lötsligt g ö r en fig u r en vurp a. Var isen e tt k allt b eg rep p sk lim at? S ö k arn a själv p o rträtt (s.4, 59, 61)? 37 Påfrusetvatten. Koi, ta l

40 V ilägg. B e to n g, tg g o -ta l H e m m a i n a tu re n Varje fö rv erk lig ad m ö jlig h et ä r en av e tt otal andra. A tt p å g rän sen m ellan d rö m och v ak enhet försöka fästa m ed v e ta n d e t vid en b ild ä r e tt g am m alt sätt a tt tänka. Nya m ö jlig h ete r u p p trä d e r. D rö m m a rn a b lir stabila. J a g h a r h ela livet g jo rt försök. Av askan ru n t första fö rsö k g ö r ja g nästa. E n av sina sk u lp tu re r kallar h o n Vilägg. V iläggen ligg er som ä n n u icke fö rv erk lig ad e m ö jlig h ete r i sina n erv b an o r. Kan kallas fram. Ä n n u en sk u lp tu r b esk river a n d ra n erv b an o r. D en k u n d e lika g ä rn a vara bild e n av e tt v äx an d e träd. Varje sk u lp tu r av Bip ä r precis i sin iakttagelse av v erk lig h eten. D e n n a p recisio n v ä n d e r sig m o t alltm e r finstilta varia tio n e r av d e t n o rm ala. E n serie sk u lp tu re r h a n d la r om d e n lilla rö relsen. H a n d e n som rä tta r till h å re t, en liten v rid n in g p å h u v u d et, k ro p p e n s sträck n in g ar, d e t ru m fin g ra rn a k an skapa. T em at lever re d a n i en u to m h u ssk u lp tu r, Fjärilseffekt, från 90-talet d ä r h o n å te ru p p to g sam talet m e d v attn et o ch skogen, förtydlig ad e sk u lp tu ren s fjärilsform o ch p å m in d e oss m ed d e n om k ao steo rin. N a tu rv etarn a s sen a insikt o m u n i versum s o b e rä k n elig h et. A tt fjärilens fla d d e r h o s oss k an vara u p p h o v e t till en o rk a n i P eking. D en lilla rö relsens dynam ik. Även o m Bip i m å n g a sa m m a n h a n g h a n d la t som e n vänligt u tå trik ta d p erso n, så beskriver h o n sig själv som skygg o ch enstö rig. O c h även om sto rt allvar p rä g la r h e n n e s verk d e t g äller livet så präglas d e t också av e tt b e fria n d e stråk av h u m o r. E n h u m o r 38 V åg. B e to n g, 2000-tal S tu n d I. B e to n g, 2000-tal

41 som färgas av h e n n e s o m e d e lb a ra v erk lig h etsfö ran k ring. E n alldeles o sen tim en tal k ärlek o ch lust till n a tu re n. Som också b e ro r av d e n b e stå e n d e n ä rh e te n till h e m m e t i G u n n a rn. M in m am m a ä r m in d ju p aste vän. M in n e lju sk rets. B e to n g, tal 39

42 Bip provtänker om verkligheten E lisab e th R asch K anske h a d e h o n k u n n a t bli fö rfattare, o rd k o n stn är, i stället fö r b ild k o n stn är. In tre sset fö r o rd e t fan n s tidigt hos B ritt-in g rid P ersson m e n b ild e n tog över. O rd e n s tillk o rta k o m m an d e, b e g rä n sn in g o ch a n p a ssn in g till vår ö v eren sk o m n a kultur, v erk lig h et, g ö r a tt h o n m ed h jälp av b ild e r tre d im e n sio n e lla såd a n a fram fö r a llt vill fö rsö k a n ö ta sig ig en o m g rä n sen till d e t tidig are in te tän k ta o ch i v art fall in te u ttalad e. T alsp råk et ä r d e n u ttry ck sfo rm som ä r m est följsam till våra sam hällsvärderingar. S p råk et utvecklar sig p å d e o m rå d e n som sam h ället p rio rite ra r och tillåter. Vi saknar o rd o ch b e g re p p a tt tala o ch tän k a m ed p å viktiga o m rå d e n. H o n ser lik h e te r m ellan poesi o ch skulptur. B åda a rb e ta r m e d re d u c e ra d e m ed el, ä r u t tryckt i b eg rä n sa t u try m m e. B åde en p o e t o ch en sk u lp tö r tvingas fo rm a n å g o t som ä r k o m p rim e ra t o ch lad d at. O ch om m an tvingas a tt vara p recis så kan d e t h ä n d a n ågot. M an kanske n ö te r sig ig en o m en h in n a i v erk lig h eten. Bip ser s k u lp tu re rn a som m ö te n som kanske k an fö d a fråg o r o ch sam tal. H o n h a r i te x tfra g m e n t o ch i fö red ra g sökt se o ch tyda vad d e t ä r som ligger b ak o m d e sk u lp tu rer och a n d ra b ild er h o n utvecklat o ch talar gärn a om a tt k o n st k anske ä r försö k till p erso n lig a fö rk la 4 0

43 rin g sm o d e lle r o ch e tt p ro v tän k a n d e k rin g v erk lig h e ten. H e n n e s attityd h a r m ycket g em en sa m t m ed forsk aren s, som fö rstår a tt k o m b in e ra fakta m ed d e n u n d e rv ä rd e ra d e resurs som g år u n d e r n a m n e t in tu itio n. D et ä r som om h o n vore i fä rd m e d att g e n o m sin k o n st p rö v a sig fram till e n slags livsfilosofi elle r tolkn in g sm o d ell över tillvaron. Själv fö rk la ra r h o n d e t blygsam t m e d a tt vaije m än n isk a h a r n å g ra sm å en k la frå g o r som fö ljer h e n n e livet ig en o m. V aije avslutat konstv erk u tg ö r u p p ta k te n till e tt nytt verk. E n asp ekt ä r b e a rb e ta d m e n ry m m e r sam tid ig t frö e t till nya infallsvinklar o ch nya fo rm e r o ch uttryck. F lera av sin a s k u lp tu re r ser h o n som sö k arteck en. M ed p ersp ek tiv b ak å t k an m an urskilja e tt an tal c e n tra la tem an, som å te rk o m m it i sk iftan d e g estalter o ch u ttry ck m e n m e d stö rre o ch stö rre g en e raliserin g o ch k la rh e t b å d e b e trä ffa n d e in n e b ö rd o ch fo rm. K anske m a n k an sam m an fatta h e n n e s p erso n lig a och strän g t självkritiska k o n stn ärsk a p m e d att h o n vill lyfta fram d e t ig n o re ra d e, d e t osynliga, d e t icke ä n n u tän k ta som k an fin n as b o rto m vår givna b e g re p p sa p p a ra t o ch vår kultur. E n såd an u p p täck tsfä rd ä r d e t e n d a st m ö jlig t a tt fö re ta m e d k o n stn ärlig u tru s tn in g o ch k o n stn ärlig a fö rte ck en. Som b ild k o n stn ä r g år d e t in te a tt g ö ra åtsk illn ad m ellan in n e h å ll o ch fo rm. 4 1

44 V attn et N a tu re n o ch h u r allt lev an d e h ä n g e r sam m an i e tt k retslo p p ä r n åg o t som in tresserat Bip sed an b a rn d o m en. D et startad e m e d iak ttag elser o ch fö ru n d ra n över livet i n a tu re n k rin g b a rn d o m s h e m m e t i G unn a rn i sö d ra L appla n d. U p p v a k n a n d e t u n d e r talet b e trä ffa n d e m än n isk o sam h ällets ovarsam m a h a n te rin g av jo r d e n fram fö r allt V ästvärldens m iljö fö rstö rin g, b efo lk n in g sk risen o ch d e n orättvisa fö r d e ln in g e n av jo rd e n s tillg ån g ar fick till följd a tt Bip re d a n u n d e r å re n p å K onstfack b ö rjad e an v ända sitt fo rm k u n n a n d e o ch kreativa fö rm å g a till a tt fylla sina verk m e d e tt sam hälls- o ch m iljö en g a g era t in n eh åll. E tt tid ig t verk ä r d e n lilla sk u lp tu re n Vattnets kretslopp som h o n in sp irera d es till e fte r a tt b la n d a n n a t h a läst växtfysiologen o ch d e b a ttö re n G eorg B orgström s böcker. V attnet, ib la n d synligt, ib lan d osynligt, d en kanske viktigaste ö v e rle v n ad sk o m p o n en ten fö r alla v arelser djur, växter och m ä n n isk o r fängslade Bip tid ig t (s.3 0 ). A tt n a tu re n ä r så fantastiskt in rä tta d a tt m an även k an tala om v attn ets k retslo p p, a tt vi k an nyttja d e t och sam tid ig t in te g ö ra slu t p å d e t (m en d ä re m o t g ö ra d e t o b ru k b a rt g en o m fö ro re n in g a r) ä r en tan k e som fo rtsatt a tt v erk a i Bips sin n e o ch som san n o lik t le tt till re flex io n e r även in o m a n d ra o m rå d e n. V attn et. T rä o c h ste n g o d s, 1970-tal 42