Sociala företag Framtidens Hjo Hjo kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala företag Framtidens Hjo Hjo kommun"

Transkript

1 FÖRSTUDIE Sociala företag Framtidens Hjo Hjo kommun Jesper Uvesten Tomas Uvesten Projekt Sociala Företag-Framtidens Hjo

2 Förord Hjo kommun och dess arbetsmarknadsenhet, AME, ansökte hösten 2013 hos Svenska ESF-rådet om medel för att genomföra en förstudie med namnet; Sociala företag - framtidens Hjo. Medel beviljades enligt klumpsummemodellen och tidsramen för förstudien sattes till 13 januari juli En projektgrupp skapades och projektledare anställdes. Jesper och Tomas Uvesten fick uppdraget och började sitt arbete 3 februari Slutredovisning skall ske till Svenska ESF-rådet inom tidsramen. Sammanfattning Förstudien har följt planen och ansökan. En omfattande omvärldsanalys har genomförts, en SWOT-analys har tagits fram, en Work-shop har planerats och genomförts med 30 deltagare. Internationella kontakter har tagits genom att styrgruppen besökt Trento i Italien och på plats studerat olika sociala företag och knutit kontakter. Kontakter har vidare tagits med myndigheter, Samordningsförbund, Coompanion, närliggande kommuner, näringslivet i Hjo och inte minst med kommunledningen och andra förvaltningar i Hjo. Förstudien visar tydligt att det är möjligt att starta ett socialt företag i Hjo, och att det finns ett antal lämpliga områden för ett sådant företags verksamhet. Vidare visar resultatet att arbetsmarknadsenheten kan se över sin egen verksamhet med hänsyn till slutsatserna. I de samtal och presentationer av förstudien som gjorts för kommunstyrelsen och kommunens revisorer, framkommer också en vilja att fortsätta arbetet. Vi rekommenderar dessutom Hjo kommun att ta fram en policy för sociala företag och sociala hänsyn vid upphandlingar. 2

3 Innehållsförteckning 1. Kort bakgrund om Hjo kommun Historia och vision Företagande i Hjo kommun Kunskap, medvetenhet och inställning till sociala företag i Hjo kommun Bakgrund till projektansökan Begreppsdefinitioner Sociala företag och social ekonomi Statistik sociala företag i Sverige Målgruppen Målgruppens möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden Inskrivna på arbetsmarknadsenheten i Hjo kommun Arbetslöshet i Hjo kommun Försörjningsstöd i Hjo kommun Målgruppens utbildningsnivå Slutsatser Goda exempel lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Konkurrens Kommunens och det offentligas roll Avknoppning Företagsform för sociala företag Ekonomisk förening Ideell förening

4 8.3. Aktiebolag Slutsatser företagsform SWOT-analys Internationella kontakter Workshop 15 maj Reflektioner Slutsatser Rekommendationer och tänkbara verksamhetsområden Genomförandeprojekt Källföreteckning Bilagor Bilaga 1 Inbjudan till workshop Bilaga 2- Rapport från workshop Bilaga 3 - Rapport från studieresa till Trento, Italien Bilaga 4 Sammanställning av tänkbara verksamhetsområden för sociala företag

5 1. Kort bakgrund om Hjo kommun Hjo är en kommun i Västra Götaland med en befolkningsmängd på 8821 personer 1. Kommunen är naturligt avgränsad i öster av Vättern men gränsar annars mot Karlsborgs kommun, Tibro kommun, Skövde Kommun, Tidaholms kommun samt Habo kommun i Jönköpings län Historia och vision Hjo är en gammal stad och den första bevarade skriftliga uppgiften om Hjo finns i Erik av Pommerns skattbok från Denna notering ligger också till grund för firandet av Hjos 600- årsjubileum Hjo har även tilldelats Europa Nostras hedersmedalj "för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm" 2. Under 2012 togs en ny vision fram för Hjo. Visionsarbetet var nyskapande och involveringsgraden från invånarna i kommunen var hög. Detta arbete mynnade ut i visionen Tillsammans skapar vi framtidens Hjo : Tillsammans - Vi kan bara göra detta tillsammans. Hjo and me. Vår metod är att samarbeta. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi bor på. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. skapar vi - Vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla den unika potential som finns i Hjo. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter. Verkligheten är inte färdig en gång för alla, framtidens Hjo skapar vi varje dag. Och alla bidrar med sitt. För vi är inte bara kommunen. Eller näringslivet. Eller föreningarna. Vi är alla. Tillsammans är vi ett starkt lag som med både planering och kreativitet skapar ett bättre Hjo. framtidens Hjo - I framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att bättre ta till vara vår potential. Hjo är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar till vara den lilla stadens fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan både människor och platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och besökare. Tack vare att vi blir fler kan vi

6 möta framtidens utmaningar och hålla hög kvalitet i skola, barnomsorg och äldreomsorg. Det är enkelt, vackert och roligt i framtidens Hjo Företagande i Hjo kommun Hjo har 968 registrerade företag 4 varav de allra flesta är småföretagare med 1-3 anställda. Det finns endast två arbetsgivare med fler an 100 anställda och det är Hjo kommun samt Tectubes. Sedan finns det ett fåtal företag med runt 50 anställda. 5 Resterande företag är små och det vittnar om en entreprenörsanda i kommunen. Hjo kommun har, trots sin storlek, ett eget nyföretagarcentrum. Denna finansieras av näringslivet i kommunen samt kommunen 6. Även detta vittnar om kommunens strävan att stödja företagande Kunskap, medvetenhet och inställning till sociala företag i Hjo kommun Projektledarna har under det inledande arbetet med förstuiden sett en starkt ökande medvetenhet och intresse gällande sociala företag. Genom media kring den nedläggningshotade golfbanan har frågan om sociala företag lyfts och fått ett genomslag hos allmänheten, näringslivet och politiken. Antalet telefonsamtal, mail och spontana möten har varit stor och den kunskap projektledarna tillskansats sig har spridits i största möjliga mån. Det är positivt med sociala företag som ger möjlighet till arbete åt arbetslösa -artikel i Hjo Tidning 21 februari Förstudien blir ett redskap, utbildningsmaterial och en tillgång i arbetet med att skapa en samstämmig bild av vad sociala företag är samt skapa en positiv inställning till sociala företag hos allmänheten, politiker och kommunens tjänstemän. 3 Hjo Kommun (2012), Tillsammans skapar vi framtidens Hjo Intervju med Kristina Mustajärvi näringslivschef i Hjo Kommun Artikel i Hjo Tidning 21 februari

7 2. Bakgrund till projektansökan I sin ansökan till Europeiska Social Fonden, ESF; anger Hjo kommuns arbetsmarknadsenhet, AME, att det saknas konkreta vägar inom organisationen, för att underlätta vägen tillbaka in i arbetslivet. AME efterfrågar också större kunskap i hur man på ett effektivt sätt kan föra människor närmare arbetsmarknaden, utifrån deras egna villkor och förutsättningar. AME vill kort sagt lära sig mera om sociala företag och hur ett användande av dessa skulle kunna bidra till en bredare arbetsmarknad Begreppsdefinitioner Sociala företag och social ekonomi I förstudieprojektet Sociala företag framtidens Hjo har vi valt att arbeta utefter Sofisams definition av arbetsintegrerande sociala företag: Sociala företag är företag som driver näringsverksamhet, det vill säga som producerar och säljer varor och/eller tjänster: med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet 8 Denna definition är presenterad av Tillväxtverket 9 och grundar sig i Kulturdepartementets svenska definition av social ekonomi: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännyttan eller medlemsnyttan, inte vinstintresset, som främsta drivkraft TVV, Magnus Andersson, Att välja företagsform för arbetsintegrerande företag, Kulturdepartementet (1999). Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? 7

8 2.2. Statistik sociala företag i Sverige I Sverige fanns det 2012 totalt 271 sociala företag varav 57 fanns i Västra Götalandsregionen. Det gör att regionen har i snitt 3,6 sociala företag per invånare, något högre än snittet i riket. 11 Detta innebär att Hjo skulle ha 0.3 stycken sociala företag enligt statistiken. Källa: Tillväxtverket De sociala företagen är spridda i ett antal branscher och det är heller inte ovanligt att samma företag är verksamt inom fler branscher. Nedan följer en förteckning av de vanligaste branschtillhörigheterna. 12 Källa: Tillväxtverket 11 TVV, Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012, TVV, Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige 2012,

9 3. Målgruppen Förstudien har ett brett fokus vad gäller målgruppen. Utanförskap som kan bero på arbetslöshet, funktionshinder, sjukdom, etnicitet, ålder eller genus, skall alla omfattas i studien och i de tänkta alternativen för framtiden Målgruppens möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden Chansen att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden är låg för målgruppen oavsett anledning till utanförskapet och det är ofta en kombination av orsaker som minskar den enskildes chanser på arbetsmarknaden. Exempelvis behöver inte ålder vara ett hinder i sig, men i kombination med låg utbildningsnivå och brist på arbetslivserfarenhet minskar chanserna till jobb avsevärt. Klart står att unga och utrikesfödda som ej kommit in på den svenska arbetsmarknaden tenderar att kvarstå i utanförskap, ofta på grund av utbildningsnivå och eller brist på erfarenhet. Dock är det personer med psykisk ohälsa som har svårast att få arbete, ofta på grund av att de saknar utredning om och klassificering av sina psykiska problem. Dessa uppmärksammas först när de går in sysselsättning och förväntas vara aktiva på heltid. Inte minst förstärker långtidsarbetslöshet svårigheter att få sysselsättning. Forskning har visat på att långtidsarbetslöshet påverkar individens möjligheter att få ett arbete, ju längre tid utanför arbetsmarknaden ju svårare att hitta tillbaka. Tiden i arbetslöshet bidrar till att värdet av utbildning och arbetslivserfarenheter försämras. Den enskildes personliga nätverk riskerar att bli inaktuellt och det blir svårt att få referenser när man söker jobb. De praktiska förutsättningarna för att vara anställningsbar försämras också ju längre tid som förflyter, ofta på grund av en försämrad ekonomi som påverkar ens möjligheter att pendla, flytta eller utbilda sig. En lång period av arbetslöshet kan också självförtroendet försämras och risk för exempelvis depression ökar. Individens förväntningar att få ett jobb minskar efter att de fått nej så många gånger vilket i sin tur påverkar motivationen att söka jobb Inskrivna på arbetsmarknadsenheten i Hjo kommun För att få en bild av hur det ser ut i Hjo har vi gjort ett utdrag ur SUS för att visa hur det ser ut i Hjo på de individer som är inskriva hos arbetsmarknadsenheten. Utdraget gjordes den 24 februari 2014 och då var 26 individer aktuella i systemet. 13 Rapport 2013:15 (Statskontoret) Orsaker till långtidsinskrivning hos Arbetsförmedlingen. Sid

10 Ålder Tabellen nedan visar en relativt jämn fördelning mellan könen samt att den övervägande delen antingen är mellan eller mellan Kvinna Man Totalt Ålder Totalt (utdrag ur SUS ) Utbildningsnivå Tabellen nedan visar att den största enskilda gruppen individer enbart har grundskoleutbildning oavsett ålder. Kvinna Man Totalt Utbildning Grundskola Gymnasium Annan eftergymnasial utbildning Högskola/Universitet upp till 3 år 2 2 Saknas/okänd 1 1 Totalt (utdrag ur SUS ) 10

11 Tid i offentlig försörjning Tabellen nedan visar att ungefär lika många har en inskrivningstid mellan 0-2år som de varit inskrivna 3-10år. Kvinna Man Totalt Tid i offentlig försörjning Upp till 1 år Upp till 2 år Upp till 3 år Upp till 4 år Upp till 5 år Upp till 8 år år eller mer Totalt (utdrag ur SUS ) 3.3. Arbetslöshet i Hjo kommun Kommun år Öppet arbetslösa Riket 4,50% Västra Götalands län 4,30% Hjo 3,60% Karlsborg 4,50% Skövde 4,20% Tibro 5,40% Tidaholm 4,00% Källa: Arbetsförmedlingen 14 Den totala arbetslösheten i Hjo är något lägre än genomsnittet i riket och regionen. Den är även något lägre än i angränsade kommuner. 14 Statistik från

12 Kommun år Öppet arbetslösa Riket 5,90% Västra Götalands län 5,70% Hjo 5,20% Karlsborg 5,20% Skövde 5,20% Tibro 6,50% Tidaholm 4,90% Källa: Arbetsförmedlingen 9 Ungdomsarbetslösheten i Hjo lägre än riket och regionen och ungefär i samma nivå som angränsande kommuner. Kommun Utrikesfödda år Öppet arbetslösa Riket 11,90% Västra Götalands län 11,50% Hjo 9,50% Karlsborg 30,60% Skövde 13,00% Tibro 18,20% Tidaholm 17,00% Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten bland utrikesfödda är lägre än snittet i riket och regionen och betydligt lägre än nivåerna i angränsade kommuner. Kommun Utrikesfödda år Öppet arbetslösa Riket 15,20% Västra Götalands län 15,20% Hjo 20,00% Karlsborg 16,70% Skövde 15,30% Tibro 23,40% Tidaholm 13,70% Källa: Arbetsförmedlingen Ungdomsarbetslösheten bland utrikesfödda är högre än snittet i riket och regionen och högre an i angränsande kommuner. 12

13 3.4. Försörjningsstöd i Hjo kommun I Hjo var det under mars hushåll som erhöll stöd i form av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Utav dessa var 29 ungdomar under 25 år 15. Det skall dock tilläggas att av de individer som får ekonomiskt bistånd är inte alla tillgängliga för den reguljära arbetsmarknaden Målgruppens utbildningsnivå Målgruppens utbildningsnivå är oerhört viktig. Vid genomgång av de personer som finns inskrivna hos AME kan vi konstatera att av de per den 25/ inskrivna, saknar 11 personer gymnasieutbildning. 16 Som framgår av ovanstående är detta en mycket viktig faktor för återgång, eller ej, till den reguljära arbetsmarknaden. De personer som enbart har grundskola, borde motiveras på alla tänkbara sätt, för att skaffa sig åtminstone en gymnasieutbildning. Här ser vi den kommunala vuxenutbildning och Hjo folkhögskola som utmärkta anordnare och genomförare av den typen av utbildning och bildning. Även inom ramen för AME:s verksamhet ser vi ett stort värde i en ökad satsning på utbildning av motiverande och repeterande karaktär, för att ge deltagarna bättre förutsättningar att gå in i en utbildningsinsats, på vilken nivå det än må vara Slutsatser Vi kan dra många slutsatser genom att studera de tabeller vi presenterat här ovan. 1. Det absolut tydligaste är att ju kortare tid man varit inskriven desto lättare har man att komma ut på arbetsmarknaden. Detta bekräftas också av utdraget ur SUS på de individer som blev utskrivna Statistik från enheten för ekonomiskt bistånd i Hjo kommun 16 Utdrag ur SUS

14 Kvinna Man Totalt Tid i insats vid utskrivning Totalt (utdrag ur SUS ) En övervägande majoritet av de utskrivna hade varit inskrivna en kortare tid. Kommunala insatser i ett tidigt skede tenderar att bli lyckosamt för att komma in på arbetsmarknaden igen. Dock så kommer gruppen med individer som varit inskrivna länge successivt öka undan för undan då deras möjligheter till arbete minskar ju längre tid som går. 2. Utbildning spelar en avgörande roll. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att motivera och inspirera deltagarna till bildning och utbildning. 3. Det tycks som om det finns skillnader mellan män och kvinnor och möjligheten att få ett reguljärt arbete. Denna skillnad måste studeras ytterligare och åtgärder vidtas efter det. 4. Goda exempel lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Projektledarna har kontaktat kommuner och organisationer såväl i närområdet som regionalt, nationellt och internationellt. Lokalt Hjo och grannkommuner Tidaholms och Falköpings kommuner har kommit relativt långt i sitt tänkande och agerande vilket bland annat visar sig i modellen Bruk för alla. Även i Karlsborg har kommit långt, inte minst genom att enskilda anställda inom förvaltningen har tillåtits att starta en ideell förening inom ramen för socialförvaltningen. Caféverksamheten på äldreboendet Haganäset kommer att avknoppas och drivas av den ideella föreningen. Huskvarna kommun har långvarig erfarenhet av arbete med bland annat funktionshindrade som utförts i kommunens regi. Exempelvis har man haft grupper som tvättat kommunens bilar, kört avfall till återvinningen, hunddagis, mindre bondgård, café med mera. Resultaten är mycket uppmuntrande från dessa olika verksamheter. 14

15 Regionalt exempel Fix-it i Mariestad Fix-it är en ekonomisk förening är ett socialt företag som bedriver näringsverksamhet med social karaktär i Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommun. Fix-it grundades 2012 och har som huvudmål att rehabilitera människor som stod utanför arbetsmarknaden genom att driva ett eget företag och på så sätt skapa arbetstillfällen. Företaget är etablerat i en rad olika branscher så som syateljé, flytt och städ, caféverksamhet, second hand m.m. 17 Företaget har i maj 2014, tre anställda och erbjuder åtta personer praktikplatser. Tyvärr kommer verksamheten vid caféet i Mariestads centrum att läggas ner efter sommaren Skälet är för höga hyror, för dålig omsättning och svårigheter att få tag på rätt personal. Nationellt exempel Solkraft, Skellefteå Ett av de allra bästa exemplen vi hittills har stött på är Skellefteå kommuns satsning på projektet Solkraft. Solkraft startade som ett samarbetsprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin, och har idag tagit ett helhetsgrepp för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Verksamheten sysselsätter årligen runt 700 personer inom ett antal branscher. Dessa branscher är: industri, service, naturnära, butik, bageri, café, verkstad och transport. Inom dessa olika branschbenämningar ryms bland annat varuhemsändningen till biståndstagare, biltvätten och servicetjänster för äldre. Vidare finns Rondellen second-hand och Lastbilen som transporterar såväl återvinning som insamling av begagnade möbler mm. Kall- och varmmatslådor levereras också av Lastbilen. Liksom olika typer av medicinlådor. Listan kan göras lång och innehåller många olika verksamheter och tips på områden som skulle kunna överföras till andra kommuner. Solkraft arbetar med 5 rättigheter: 1. Rätten till ett bra bemötande. 2. Rätten att känna sig behövd. 3. Rätten till meningsfull aktivitet utifrån förmåga

16 4. Rätten till individuell utveckling. 5. Rätten till meningsfulla arbetsuppgifter i syfte att förbereda sig inför den öppna arbetsmarknaden. 18 Internationellt exempel Le Mat Le Mat är ett italienskt koncept som handlar om socialt och socialiserande turism. Det bygger på sociala företag och entreprenörer som har stor kunskap om sin hembygd, stad eller region och erbjuder personliga alternativ till resande. Man jobbar utifrån devisen ACCOGLIENZA vilket innebär något större och mer omfamnande än bara Välkommen. Le Mat startade i och med Hotel Tritone i Trieste bestämde sig fem unga, arbetslösa personer att lära sig och driva ett hotell med stor social hänsyn och förankring. Konceptet med sociala entreprenörer inom tursismen och sedan spridit sig i Italien och vidare ut i Europa. 19 Le Mat har också spridit sig till Sverige via kooperationen Vägen Ut!. De senaste tillskotten är ett Bed & Breakfast i centrala Göteborg, ett Bed & Breakfast byggs i Åkersberga samt ytterligare ett projekteras i Luleå Konkurrens Det är tillåtet för kommuner att bedriva näringsverksamhet enligt Kommunallagen, för speciella syften. Exempel på detta är att uppfylla sina åtaganden enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service, LSS. Detta ingår i den kommunala kompetensen. Det betyder också att kommunen kan driva en affär på den öppna marknaden inom olika branscher om syftet är att skapa en meningsfull sysselsättning. Konkurrenslagen gäller såväl vid kommunal drift, som verksamheter i form av sociala företag. En sammanfattande mening från Konkurrenslagens bestämmelser som kan ha sin praktiska giltighet vid verksamhet i socialt företagande är: Det är inte tillåtet att missbruka en dominerande ställning på marknaden

17 Om ett socialt företag har stöd eller subventioner av olika slag från offentlig sektor har ingen betydelse ur konkurrenssynpunkt. Det viktiga är att man inte missbrukar situationen genom att till exempel underprissättas. 21 Statsstödsreglerna som regleras i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF, ger också undantag för statligt stöd för exempelvis sysselsättningsstöd på vissa villkor och stöd av mindre betydelse. Vidare ger detta möjlighet till stöd genom generella sysselsättningsstöd till utsatta grupper, samt stöd av mindre betydelse, dvs stöd under Euro under en treårsperiod. Stödet kan lämnas i form av bidrag, lån, konsultcheckar mm. Dessutom kan stöd ges till utbildning, vägledning med mera för arbetslösa. 22 Det finns alltid gränsdragningar när arbeten utförs av personer som inte finns inom den reguljära arbetsmarknaden. Projektledarna har varit i kontakt med den lokala avdelningen för Kommunal och med dem diskuterat så kallade undanträngningseffekter. Problemet i många verksamheter, både offentliga och privata, är att det finns väldigt många arbeten som det skulle vara värdefullt att få utförda, men ingen har tid att göra det eller råd att anställa för detta. Skulle det vara möjligt att få dessa sysslor utförda av personer som annars inte har någon varaktig sysselsättning, så skulle det vara en typisk win-win situation. 23 Dock skall man vara medveten om att diskussionen kring konkurens alltid är närvarande när det handlar om sociala företag, framförallt från privata aktörer. Detta bemötte Kristina Berneholm från Coompanion i Skaraborg på ett enkelt och tydligt sätt: Personerna är tillgängliga för alla, varsågod och anställ dem Kommunens och det offentligas roll Det sociala företaget måste stå fritt från det offentliga rent organisatoriskt. Samtidigt måste det finnas ett stort mått av samarbete mellan dessa båda parter. Exempelvis kan en kommun vara ansvarig för handledning, ansvara för transporter och arbetsredskap. Dessutom skulle ansvaret för utbildning, rehabilitering, förebyggande hälsovård, tolkhjälp med mera, ligga på den enskilda kommunen. 21 TVV, Bo Blideman, Att stödja utan att styra, TVV, Bo Blideman, Att stödja utan att styra, Intervju med Kristina Berneholm,

18 Fackförbundet Kommunal och dess sektion 20 i Hjo redovisade vid ett samtal den 31 mars 2014 sina ståndpunkter, bland annat gällande BUI (Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning) / BAL (Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning) samt eventuella undanträngningseffekter. Förbundet blir i största grad inblandad vid eventuella avknoppningar då en förhandling måste genomföras Avknoppning Avknoppningens rättsliga frågor förtjänar ett eget avsnitt i denna sammanställning. Kommunerna får kommunalrättsligt sett i princip inte ge sociala företag några särskilda favörer. Sociala företag skall som huvudregel behandlas på samma sätt som vilken annan kommunal verksamhet som helst där avknoppning kan ske. Dock finns ett antal undantag där kommunen exempelvis kan göra avtal om köp av varor och tjänster, så att det nya företaget får en trygg start. Dessutom kan kommunen ställa högre sociala krav vid en upphandling, till exempel genom att föra in särskilda krav på att en viss andel av leverantörens anställda skall vara funktionshindrade. Vid en eventuell överlåtelse från kommunen till det sociala företaget av verksamhetsinventarier och andra tillgångar, skall priset sättas så att det kan visas vara marknadsmässigt, vilket avgörs från fall till fall. Slutsatsen blir dock alltid att samma regler skall tillämpas som vid all annan kommunal avknoppning. Det saknas lagligt utrymme att bereda sociala företag särskilda förmåner endast av den anledningen att de är sociala företag. 26 Projektledarna ser ett antal realistiska alternativ till avknoppningsbara verksamheter efter att de har testats i skarpare läge. Det kan gälla Caféverksamhet på Rödingen, återvinningsservice, dagligvaruservice, Gröna Laget (kommunens naturvårdslag), med flera verksamheter. Vad gäller dagligvaruservice så skulle också tid kunna frigöras från Hjo kommuns hemservice, genom att personer långt ifrån arbetsmarknaden, skulle kunna sköta daglig/veckovis handling på exempelvis den lokala ICA-affären. I ett sådant scenario kan den frigjorda tiden användas till mer hemservice och vårdande insatser för de som bäst behöver det, och med personal med adekvat utbildning för ändamålet. 25 Samtal med Annika Axelsson, Ombudsman Kommunal Väne-Väst och Charlotte Karlsson, Kommunal sektion 20 Hjo den 31 mars Karlstads kommun, Dnr KS

19 8. Företagsform för sociala företag Vilken form för socialt företagande man använder sig av är ingen självklarhet. Men de arbetsintegrerande sociala företagen organiseras oftast som en ekonomisk förening eller ibland ideell förening. Det är naturligt att organisera en verksamhet som detta i en juridisk form som överensstämmer med dess demokratiska grund - en medlem, en röst Ekonomisk förening En ekonomisk förening främjar sina medlemmars ekonomiska intresse genom sin verksamhet. Föreningens stadgar bestäms av medlemmarna och reglerar vilken verksamhet man skall bedriva, hur den ekonomiska nyttan skall främjas, hur medlemmarna skall delta, hur stor kapitalinsats som behövs samt vilka som får vara medlemmar. I en ekonomisk förening skall medlemmarna bidra med en kapitalinsats, hur stor denna är regleras i stadgarna. Vanligtvis återbetalas också insatsen vid utträde ur föreningen. Öppenhet för nya medlemmar är stor i den ekonomiska föreningen, alla som enligt stadgarna kan deltaga i verksamheten har möjlighet att ansöka om medlemskap. Dock kan stadgarna avgränsa möjligheterna till medlemskap genom exempelvis bestämma att medlemmarna skall bo i et ett speciellt område eller ha deltagit i föreningen under en viss tid. En ekonomisk förening innebär att en medlem har en röst. Medlemmen har möjlighet att använda sin röst på årsmötet då man tar viktiga beslut såsom föreningens stadgar, styrelsens sammansättning med mera. Styrelsen i en ekonomisk förening skall bestå av minst 3 myndiga personer. Oftast är styrelsemedlemmarna medlemmar men det finns också en möjliget att öppna upp för externa styrelseledamöter. En styrelseledamot har inget personligt betalningsansvar så länge man ej varit oaktsam eller på annat sätt brutit mot de regler oms finns Ideell förening Denna typ av förening skall ha ett ideellt syfte, detta innebär dock att föreningen får bedriva näringsverksamhet men får inte drivas för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Följden av detta är att om medlemmarna arbetar i verksamheten kan föreningen inte betala dem för deras arbete vilket man har möjlighet till i en ekonomisk förening. Den ideella föreningen skall ha stadgar som reglerar vad man bedriver för verksamhet, hur man blir medlem, hur styrelsen ut m.m. I en ideell förening behöver inte medlemmarna bidra med någon kapitalinsats men det är dock vanligt med en medlemsavgift. En ideell förening är i

20 allmänhet öppen för nya medlemmar, detta regleras dock i stadgarna. Är föreningen allmännyttig är den dock alltid öppen för nya medlemmar. En ideell förening bildas av minst tre fysiska eller juridiska personer som antar stadgar och väljer styrelse. Brukligt är att föreningar av denna typ tillämpar principen att en medlem har en röst att använda på föreningsstämman Aktiebolag Ett aktiebolags grundsyfte är att ge ägarna en vinst. Det finns dock möjligheter för ägarna att bestämma ett annat syfte med bolaget genom sin bolagsordning. Ett aktiebolag behöver ha en bolagsordning som innehåller en beskrivning av verksamheten, regler kring stämmor och styrelse samt en bestämmelse över aktiekapitalets storlek. Vid bildanade av ett aktiebolag behövs en kapitalinsats på minst som sätts in av en eller flera ägare. Detta bildar aktiekapitalet och varje aktie motsvarar en andel i bolaget. Vid bildandet av ett aktiebolag beslutar man om vilka som äger aktierna och därmed även äger bolaget. Det finns visst utrymme att överlåta aktier till någon annan person men i grund och botten är denna typ av bolag en sluten företagsform med få möjligheter att ta in nya medlemmar. Det är antalet aktier i ett aktiebolag som styr rösträtten på bolagsstämman om inget annat angivits vild bildandet av bolaget Slutsatser företagsform Av upplägget som finns i de olika typerna av företagsform framstår en ekonomisk förening som det alternativ som möter behoven i ett socialt företag bäst. Enligt verksamt.se, som är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket, är också en ekonomisk förening den vanligaste formen. 29 I en ekonomisk förening har man möjlighet att själv bestämma hur stor kapitalinsatsen skall vara, exempelvis 100 kronor per person. Detta möjliggör medlemskap för i stort sett alla vilket ett aktiebolag inte gör då det krävs en stor kapitalinsats. I en ekonomisk förening har man också möjlighet att bedriva verksamheten på sådant sätt att man kan ge de anställda lön utan att för den delen jobba emot att maximera sin vinst. Det blir problem i en ideell förening att avlöna medlemmarna och på så sätt är det svårt att jobba med att utveckla verksamheten samt att i ett aktiebolag jobbar man främst för att ge avkastning till ägarna. 28 TVV, Magnus Andersson, Att välja företagsform för arbetsintegrerande företag,

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Innehåll Förord 1 Inledning 2 Företagsformer för 3 arbetsintegrerande sociala företag Några exempel 12 Mera hjälp 14 Ordförklaringar 16 Tillväxtverket

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Förstudie sociala företag

Förstudie sociala företag Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder...

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

ASF- Arbetsintegrerande sociala företag. Bild: Miljövårdscentrum i Örebro

ASF- Arbetsintegrerande sociala företag. Bild: Miljövårdscentrum i Örebro ASF- Arbetsintegrerande sociala företag Bild: Miljövårdscentrum i Örebro Med socialt företag menas företag som: driver näringsverksamhet med mål att skapa arbete och rehabilitering för personer med svårigheter

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande K 20, Skövde Roland Wanner Västra Götalandsregionen ordförande Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Socialnämnden 2005-12-20 1 (15)

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr. Socialnämnden 2005-12-20 1 (15) Nr Socialnämnden 2005-12-20 1 (15) Plats och tid Melleruds kommunkontor och Karolinen, tisdagen den 20 december 2005, klockan 09:00 17:00 Beslutande Kerstin Nordström (s) Eivor Östergren (c) Erik Johansson

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

PROTOKOLL Nr 1/2015 1 (5) Samordningsförbundet Östra Skaraborg 2015-01-19. Tid 2015-01-19, Kl 13:00-14:15. Stationsgatan 14, Skövde

PROTOKOLL Nr 1/2015 1 (5) Samordningsförbundet Östra Skaraborg 2015-01-19. Tid 2015-01-19, Kl 13:00-14:15. Stationsgatan 14, Skövde PROTOKOLL Nr 1/2015 1 (5) Sammanträde Samordningsförbundet Östra Skaraborg Tid, Kl 13:00-14:15 Plats Närvarande Stationsgatan 14, Skövde Catrin Hulmarker Hjo kommun ordförande Magnus Ocarsson, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011

Unga arbetslösa. Från utanförskap till anställningsbara. Arbetsmarknaden. förändras gör du? Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 Unga arbetslösa Inbjudan till konferens i Stockholm den 22-23 augusti 2011 KEY NOTE SPEAKER Ordförande, Riksdagens arbetsmarknadsutskott Tomas Tobé (m) PRAKTIKFALL FRÅN Jobba i Västerås Björn Nordén Temagruppen

Läs mer

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Ulf Lundström Datum 2013-08-22 Diarienummer UAN-2013-0368.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

PULS gör allt möjligt

PULS gör allt möjligt PULS i Lycksele AB Bryggargatan 1 921 36 Lycksele Hemsida: www.pulslycksele.se Telefon: Butik samt växel: 0950/12009 Fax: 0950/12010 Bokningar 072-526 20 98 Lastbil: 073-670 99 22 Pulsakuten: 073-071 20

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer