Sökande och studenter

Transkript

1 Sökande och studenter - från regionen till Mittuniversitetet Intern rapport (Helena Lindh, ULS)

2 Innehåll... Innehåll... 1 Uppdraget... 2 Sammanfattning... 2 Ur statistik- och sifferunderlag... 2 Ur attitydundersökningar, enkäter och forskning... 3 Att gå vidare med Låg övergångsfrekvens till högre studier Minskande andel från regionen till Mittuniversitetet... 7 Totalt antal sökande till Mittuniversitetet ökar... 7 Förstahandssökande från regionen... 7 Högskolenybörjare från regionen... 9 Jämtlands län... 9 Västernorrlands län... 1 Hälsingland (norra Gävleborgs län)... 1 Vad läser regionens högskolenybörjare? Populära program Var läser regionens högskolenybörjare? Från Jämtlands län Från Västernorrlands län Andra regioner och lärosäten Undersökningar - värderingar, normer mm Distansutbildning och geografisk närhet får studenter att välja Mittuniversitetet Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Uppdraget I uppdraget ingick att sammanställa tillgänglig information om varför en mindre andel högskolenybörjare från regionen väljer att läsa vid Mittuniversitetet och, om möjligt, hitta förklaringar till detta. Frågan hänger nära samman med övergångsfrekvens till högre studier över huvud taget vilket föranleder en kortare redovisning även av detta. Sammanfattning Ur statistik- och sifferunderlag Övergångsfrekvens generellt Övergången till högre studier har sjunkit de senaste tre åren, såväl i riket som i regionen. Den ligger nu på ungefär samma nivå som för 5-6 år sedan. Regionen har lägre övergång till högre studier än genomsnittet för riket. Särskilt låg övergång har Jämtlands län. Stadskommuner har högre övergångsfrekvens än landsortskommuner. Föräldrars utbildningsnivå har betydelse när det gäller övergång till högre studier. Utbildningsnivån är lägre i regionen än i riket. En ökande andel gymnasieelever väljer studieförberedande program. Andelen behöriga gymnasiestudenter är på samma nivå som i riket. Betygspoängen är något lägre än i riket. Minskande andel från regionen väljer Mittuniversitetet Antalet förstagångssökande (personer som för första gången söker högre studier) från regionen till Mittuniversitetet har ökat sedan 27 och antalet förstahandssökande från regionen som väljer att söka Mittuniversitetet har minskat marginellt sedan 27. Däremot har andelen förstahandssökande till Mittuniversitetet från regionen tydligt minskat sedan 27. Även regionens högskolenybörjare läser i lägre utsträckning vid Mittuniversitetet, jämfört med för några år sedan. Vid början av 2-talet läste drygt hälften av regionens högskolenybörjare att läsa vid Mittuniversitetet. I dag är andelen ungefär en tredjedel. Högskolenybörjare från Jämtland är mer Mittuniversitets-trogna än högskolenybörjare från Västernorrland. Var läser regionens högskolenybörjare? Mittuniversitetet är det främsta förstahandsvalet för nybörjare från Jämtland och Västernorrland, men inte för nybörjare från Gävleborgs län, som i stället föredrar Högskolan i Gävle. Till övriga populära lärosäten bland regionens högskolenybörjare hör Umeå, Uppsala och Luleå universitet. Umeå universitetet lockar numera en nästan lika stor andel som Mittuniversitetet av högskolenybörjarna från Västernorrland. 2

4 Vad läser regionens högskolenybörjare? Yrkesprogram lockar högskolenybörjare från regionen i högre utsträckning än Mittuniversitetets högskolenybörjare från andra län. Sjuksköterskeutbildningen och lärarutbildningarna är de mest populära programmen, både bland sökande och högskolenybörjare från regionen. Vad regionens nybörjare läser vid andra lärosäten vet vi inte Liknande tendens i andra regioner Även Västerbotten, Norrbotten, Gävleborg och Stockholms län har en minskad övergång till det/ de egna lärosätet (lärosätena) från regionen, sett till högskolenybörjare, medan exempelvis Dalarna, Värmland och Örebro län inte visar någon tydlig förändring i övergång till det egna lärosätet. Ur attitydundersökningar, enkäter och forskning Storstadsnorm och medelklassideal Både Lotta Svensson och Lena Boström visar i sina undersökningar att storstadsnormen är stark och att särskilt medelklassungdomar och främst flickor är benägna att flytta från den egna regionen. Lotta Svensson pekar på att den som blir kvar i hembygden (i hennes fall Söderhamn) ses som en förlorare, medan de som flyttar är de lyckade, vinnarna. Studenter väljer Mittuniversitetet av främst två skäl En enkät till förstahandssökande visar att det huvudsakligen finns två skäl till att välja Mittuniversitetet distansutbildning samt att Mittuniversitetet ligger nära den egna hemorten. Flest förstahandssökande kom från Stockholm, Västernorrland och Jämtland. Troligt är att stockholmarna valde Mittuniversitetet för distansutbildningen och regionens förstahandssökande för att det ligger nära bostadsorten. Att gå vidare med Statistik över vad regionens högskolenybörjare läser vid andra lärosäten Vi saknar uppgifter om vad högskolenybörjare från regionen läser vid andra lärosäten. För att få reda på vad de läser krävs en specialbeställning från SCB. Enkät om värderingar, universitetets status mm En enkätundersökning, eventuellt kompletterad med intervjuer, skulle kunna ge svar på frågor om vilken kännedom och kunskaper som finns om Mittuniversitetet och dess status, val av studieort, värderingar mm. Undersökningen kan ge mer underlag till frågor om bland annat kunskapen och synen på Mittuniversitetet och dessutbildningar, storstadsnormens påverkan mm. Analys av antagningspoäng svårare att komma in på Mittuniversitetet? En översiktlig genomgång av ett par regionalt populära program tyder inte på att det blivit särskilt mycket svårare att komma in på Mittuniversitetet. En fördjupad analys av antagningspoängen skulle kunna visa om det blivit svårare att antas vid Mittuniversitetet. 3

5 procent MITTUNIVERSITETET/ Intern 1. Låg övergångsfrekvens till högre studier Övergången till högre studier är lägre i regionen än i riket. Andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar vid Mittuniversitetet har ökat, men är lägre än i riket. En ökande andel gymnasieelever väljer studieförberedande program, men andelen är lägre i regionen än i riket. Andelen gymnasiestudenter med grundläggande behörighet till högskola är ungefär samma som i riket. Meritpoängen från gymnasiet är något lägre i regionen. De regionala skillnaderna i rekryteringen till högre utbildning är stora i landet. Övergångsfrekvensen kan mätas på flera olika sätt antal år från studentexamen, vid en viss ålder hos studenterna, per läsår eller kalenderår. Oavsett sätt att mäta är övergången från gymnasiet till högre studier lägre i regionen än i riket. Särskilt låg är övergången i Jämtland. Figur Övergångsfrekvens Övergångsfrekvens, tre år efter studentexamen Riket Y län Z län 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 (Studentexamen angivet läsår, andel gymnasiestudenter som påbörjat högre studier inom tre år, SCB) Andelen gymnasiestudenter som går över till högre studier har minskat de senaste tre åren, men ligger på ungefär samma nivå som ytterligare några år tillbaka, i Jämtland något lägre. Tabell 1 Övergångsfrekvenser Studentexamen angivet läsår Påbörjat högre studier efter tre år, totalt 7/8 8/9 9/1 1/11 Riket 43,9 45, ,5 andel kvinnor 5% 51% 49% 48% andel män 38% 39% 37% 37% Y län 42,1 42,6 4,3 39,4 andel kvinnor 5% 51% 47% 46% andel män 34% 34% 33% 33% Z län 3,9 31, 29,5 27,5 andel kvinnor 38% 37% 35% 32% andel män 24% 25% 24% 23% (Studentexamen angivet läsår, andel gymnasiestudenter som påbörjat högre studier inom tre år, uppdelat på kön och boendelän. Statistik över Gävleborgs län saknas, SCB) Minskad övergångsfrekvens gäller både kvinnor och män. Tydligast förändring har skett bland jämtländska kvinnor, där den andel som gått vidare till högre studier inom tre år från studentexamen har minskat med sex procentenheter under en treårsperiod. Bilaga 1 visar andelen kvinnor respektive män som påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder. Bilaga 2 visar andelen kvinnor och män i respektive kommun som senast vid 24 4

6 procent (%) MITTUNIVERSITETET/ Intern års ålder påbörjat högre studier. Endast Gävle och Örnsköldsvik, två kommuner som finns i regionens periferi, når en övergångsfrekvens som är högre än riket. Stadskommuner har högre övergångsfrekvens än övriga kommuner i respektive län. Föräldrars utbildningsnivå har betydelse Under läsåret 213/14 hade 38 procent av landets högskolenybörjare minst en förälder som avslutat minst en treårig eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med hela landets åringar, där motsvarande andel är 24 procent (UKÄ 213). Figur 2 Högskolenybörjare med högutbildade föräldrar Riket Karlstads universitet Mittuniversitetet Örebro universitet (Andel högskolenybörjare vid angivna lärosäten, med minst en förälder som avslutat minst en treårig eftergymnasial utbildning, UKÄ 213) Andelen högskolenybörjare med högutbildade föräldrar ökar, i riket och vid Mittuniversitetet. Andelen studenter med högutbildade föräldrar är dock lägre vid Mittuniversitetet än i riket. Även jämförelseuniversitet som Karlstad och Örebro universitet har lägre andel högskolenybörjare med högutbildade föräldrar än genomsnittet för riket. Lägre utbildningsnivå i regionen Utbildningsnivån i Jämtland, Västernorrland och Gävleborg är lägre än i riket som helhet, särskilt när det gäller den andel som har eftergymnasial utbildning som varar längre än tre år (se bilaga 3). Gymnasieval, betyg och behörighet till högre studier En ökande andel gymnasieelever börjar på studieförberedande program på gymnasiet, såväl i regionen som i riket, även om andelen elever på studieförberedande program är större i riket än i regionen. Särskilt markant har ökningen varit i Jämtlands län. 5

7 procent MITTUNIVERSITETET/ Intern Figur 3 Andel gymnasieelever på studieförberedande program Gävleborg 4,2 45,3 46,3 46,3 Jämtland 39,4 45,6 49,3 5,7 Västernorrland 47,7 5,1 52,6 53,1 Riket 5,9 54,9 57,2 57,8 Gävleborg Jämtland Västernorrland Riket (Skolverket, För läsåret 211/12 innehåller uppgifterna elever i årskurs 1 (Gy 211). Elever i årskurs 2 och årskurs 3 (Lpf -94) redovisas separat. För läsåret 212/13 innehåller uppgifterna elever i årskurs 1 och 2 (Gy 211). Elever i årskurs 3 (Lpf-94) redovisas separat.) Tabell 2 Län Meritpoäng från gymnasiet Betygspoäng, totalt i genomsnitt Gävleborgs län 13,7 13,6 13,8 13,6 13,6 13,8 13,8 13,7 13,7. Västernorrlands län ,9 13,8 13,9 13,8 13,9 13,8 13,6. Jämtlands län 14, , ,9 13,9 13,9. Riket totalt 14,1 14,1 14, , , (Skolverket, Alla betygsatta kurser medräknade, där kursens poäng multiplicerats med vikt för betyg samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program.) Betygen från avslutad gymnasieutbildning är något lägre i regionen än i riket, men skillnaden bör inte ha avgörande betydelse för att komma in på utbildningar vid Mittuniversitetet Tabell 3 Grundläggande behörighet till universitet och högskola Grundlägg behörighet t univ o högsk, andel (%) av elever i Län huvudmannens skolor Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Riket totalt (Källa: Skolverket, Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyg från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 9 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.) Andelen gymnasieelever från regionen med grundläggande behörighet till universitet och högskola är inte lägre än i riket, förutom i Västernorrland där andelen behöriga varit någon procentenhet lägre än i riket de senaste två åren. 6

8 2. Minskande andel från regionen till Mittuniversitetet Totalt antal sökande till Mittuniversitetet ökar Antalet sökande till Mittuniversitetet har ökat under flera år i följd. Likaså har antalet förstahandssökande till Mittuniversitetet ökat. Andelen förstahandssökande från regionen utgör ungefär 3 procent av totalt antal förstahandssökande. Antalet sökande och förstahandssökande har ökat under flera år. Senaste rekordet var vid ansökningarna inför höstterminen 215 då nästan 37 personer sökte, varav 1 4 förstahandssökande. Antalet sökande respektive förstahandssökande från regionen till Mittuniversitetet har varit ganska oförändrat de senaste fem åren, som är de år som finns tillgängliga och jämförbara i LISA, se bilaga 4. Inte heller SCB:s statistik över sökande som inte tidigare studerat vid svensk högskola eller förstahandssökande till Mittuniversitetet visar någon nedgång i antalet sökande. Tvärtom har antalet sökande från såväl regionen som totalt ökat de senaste åren, se bilaga 5. Andelen förstahandssökande från regionen var ungefär 3 procent av totalt antal förstahandssökande till höstterminen 215. Andelen har minskat från 36 procent höstterminen 29, som är första jämförelsebara året i LISA. Bland samtliga sökande till Mittuniversitet höstterminen 214, alltså inte enbart förstahandssökande, kom en fjärdedel från regionen (Gävleborg inräknat), se bilaga 6. Andelen sökande från regionen som inte tidigare studerat har minskat med ungefär tio procentenheter sedan 27, medan andelen sökande från Stockholm ökat något. Andelen sökande från olika län varierar dock mellan åren. Förstahandssökande från regionen Den andel förstahandssökande från regionen som väljer Mittuniversitetet har minskat jämfört med för några år sedan. För att få en uppfattning om intresset för Mittuniversitetet verkligen har minskat i regionen, har SCB gjort en specialkörning över det totala antalet förstahandssökande från Jämtland, Västernorrland respektive Gävleborg och till vilka lärosäten de sökt. Figur 4 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Förstahandssökande från Jämtland 51% 47% 47% 44% 42% 4% 37% 36% Till Mittuniversitetet Till Umeå Till Uppsala (andel av totalt antal förstahandssökande från Jämtland som söker Mittuniversitetet, avser ht respektive år, SCB) 7

9 Inför höstterminen 27 valde 51 procent av de förstahandssökande från Jämtlands län att söka Mittuniversitetet. Inför höstterminen 214 var motsvarande andel 36 procent. Figur 5 Förstahandssökande från Västernorrland 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 41% 41% 41% 39% 35% 36% 32% 31% Till Mittuniversitetet Till Umeå Till Uppsala (andel av totalt antal förstahandssökande från Västernorrland som söker Mittuniversitetet, avser ht respektive år, SCB) Inför höstterminen 27 valde 41 procent av de förstahandssökande från Västernorrlands län att söka Mittuniversitetet. Inför höstterminen 214 var motsvarande andel 31 procent, samtidigt som 28 procent sökte till Umeå universitet i första hand. Figur 6 6% 5% Förstahandssökande från Gävleborg 55% 52% 48% 5% 48% 48% 46% 46% 4% 3% 2% 1% % 5% 5% 7% 6% 6% 6% 5% 5% Till Högskolan i Gävle Till Umeå Till Uppsala Till Mittuniversitetet (andel av totalt antal förstahandssökande från Västernorrland som söker Mittuniversitetet, avser ht respektive år, SCB) Inför höstterminen 27 valde 44 procent av de förstahandssökande från Gävleborgs län att söka till Högskolan i Gävle och fem procent till Mittuniversitetet. Inför höstterminen 214 var motsvarande andel 46 procent till Högskolan i Gävle och fortfarande fem procent till Mittuniversitetet. Vi har inte tillgång till totalt antal förstahandssökande från andra län och hur stor andel av dessa som väljer det egna lärosätet eller andra lärosäten. 8

10 andel (%) MITTUNIVERSITETET/ Intern Högskolenybörjare från regionen Antalet högskolenybörjare från regionen som börjat läsa vid Mittuniversitetet har minskat. I början av 2-talet började mer än hälften av regionens högskolenybörjare vid Mittuniversitetet. Läsåret 213/14 hade andelen sjunkit till en tredjedel. Högskolenybörjare är de som för första gången läser (registreras) vid ett lärosäte. I Jämtland har antalet högskolenybörjare varierat mellan drygt 7 och cirka 1 personer, i Västernorrland ungefär det dubbla, se bilaga 7. Högskolenybörjare från regionen (Jämtlands och Västernorrlands län) utgjorde läsåret 213/14 ungefär 14 procent av det totala antalet nybörjare. Åren kring millennieskiftet började mer än hälften av regionens högskolenybörjare vid dåvarande Mitthögskolan. Läsåret 213/14 valde ungefär en tredjedel av regionens högskolenybörjare att läsa vid Mittuniversitetet. Figur 7 Andel högskolenybörjare från regionen till Mittuniversitetet Män Kvinnor Totalt (Andel av regionens högskolenybörjare som börjar läsa vid Mittuniversitetet) Totalt antal högskolenybörjare från regionen har varit mellan 2 och 3 individer per år, varav 6-65 procent varit kvinnor. Andelen kvinnor är högre bland de högskolenybörjare som går till Mittuniversitetet än i hela populationen högskolenybörjare från regionen. Jämtlands län Andelen högskolenybörjare från Jämtlands län som väljer att läsa vid Mittuniversitetet har den senaste dryga tioårsperioden minskat med 18 procentenheter. Figur 8 Högskolenybörjare till Mittuniversitetet, Jämtlands län % 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Jämtlands län Män Kvinnor Totalt (Andel av Jämtlands högskolenybörjare som börjar läsa vid Mittuniversitetet) 9

11 En större andel av kvinnorna än av männen väljer att läsa vid Mittuniversitetet. Andelen män som studerar vid Mittuniversitetet har minskat med cirka 2 procentenheter under perioden, medan andelen kvinnor minskat med cirka 12 procentenheter. Västernorrlands län I Västernorrlands län har övergången till Mittuniversitetet aldrig varit lika omfattande som i Jämtlands län bland högskolenybörjarna. Figur 9 Högskolenybörjare till Mittuniversitetet, Västernorrlands län 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Västernorrlands län Män Kvinnor Totalt (Andel av Västernorrlands högskolenybörjare som börjar läsa vid Mittuniversitetet) Även i Västernorrlands län har andelen högskolenybörjare som börjat studera vid Mittuniversitetet sjunkit under den senaste dryga tioårsperioden med 16 procentenheter. Hälsingland (norra Gävleborgs län) Mittuniversitetet har i nuläget endast statistik från SCB att tillgå för de senaste fem åren. Statistiken för dessa år visar att högskolenybörjare från Hälsingland i allt lägre utsträckning valde Mittuniversitetet mellan läsåren 21/11 och 212/13, men att andelen åter ökade läsåret 213/14. Mätt i antal handlar det om ungefär ett hundratal, upp till 15 individer, vilket medför att enstaka individers val kan påverka ganska stort. Figur 1 21 Högskolenybörjare till Mittuniversitetet, Hälsingland Hälsingland/ norra Gävleborgs län 214 (Andel av Hälsinglands högskolenybörjare som börjar vid Mittuniversitetet, SCB) 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Män Kvinnor Totalt 1

12 procent (%) MITTUNIVERSITETET/ Intern Vad läser regionens högskolenybörjare? Högskolenybörjare från regionen som läser vid Mittuniversitetet väljer i betydligt högre grad än andra att läsa yrkesprogram, främst sjuksköterskeutbildning och lärarutbildningar. För att ta reda på vad regionens högskolenybörjare väljer att läsa vid andra lärosäten krävs en särskild beställning till SCB. Däremot finns statistik tillgänglig över vad högskolenybörjare från olika län väljer att läsa vid Mittuniversitetet. En analys av SCB:s statistik över Mittuniversitetets högskolenybörjare läsåret 213/14 visar att högskolenybörjare från regionen (Jämtland, Västernorrland och Gävleborg) i betydligt högre utsträckning läser yrkesprogram vid Mittuniversitetet än vad högskolenybörjare från andra län gör. Figur Fördelning mellan program och kurser Andel kurser/ övriga program Andel yrkesprogram Län (Fördelning kurser/program bland Mittuniversitetets högskolenybörjare, uppdelat på län, läsåret 213/14, SCB) Programutbildningar inom vård och omsorg drog 14 procent av högskolenybörjarna från Västernorrland och 15 procent av dem från Jämtland, medan endast 2,6 procent av högskolenybörjarna från Stockholms län läste dessa utbildningar under läsåret 213/14. Populära program Sjuksköterskeutbildning Ansökningssiffrorna inför höstterminen 215 visar att sjuksköterskeutbildningen är det mest eftersökta programmet bland sökande från Jämtland och Västernorrland och har så varit även de fyra föregående höstterminer, där ansökningsstatistik finns tillgänglig i LISA. Två tredjedelar av de som sökt sjuksköterskeutbildning vid Mittuniversitetet inför höstterminen 215 kommer från Jämtland eller Västernorrland. Omkring 5 procent av högskolenybörjarna vid sjuksköterskeutbildningen kommer från Jämtland eller Västernorrland. Räknas även Gävleborg in blir andelen högre än 5 % varje år. 11

13 Procent (%) MITTUNIVERSITETET/ Intern Figur Sjuksköterskeutbildning, fördelning av högskolenybörjare utifrån boendelän Övriga län 4 Västernorrland 2 Jämtland År (Boendelän vid söktillfället för högskolenybörjare vid sjuksköterskeutbildningen, SCB) Antagningspoängen till sjuksköterskeutbildningen (urval 2) de senaste årens höstterminer visar en viss variation, men inga stora förändringar åt något håll (UHR). Lärarutbildningar Mittuniversitetets lärarutbildningar är ett annat exempel på regionalt populära programutbildningar och kommer på andra plats av sökta programutbildningar bland förstahandssökande från regionen (LISA). Mer än hälften av högskolenybörjarna vid programmet kommer från regionen. Främst är det högskolenybörjare från Västernorrlands län som väljer lärarutbildning. Andelen tycks dock ha minskat något under senare år, till förmån för resten av landet (SCB). Figur 13 Lärarutbildning, fördelning av högskolenybörjare utifrån boendelän Lärarutbildning, fördelning av högskolenybörjare (%) 1 5 Övriga län Västernorrland Jämtland (Boendelän vid söktillfället för högskolenybörjare vid sjuksköterskeutbildningen, SCB) Det totala antalet högskolenybörjare på lärarutbildningen har minskat från 232 år 27 till 165 högskolenybörjare år 214, varav ett knappt hundratal från regionen. Några individer mer eller mindre ger tydliga procentuella svängningar. Ingen djupare analys har gjorts av förändringar i antagningspoäng till lärarutbildningarna. En snabb genomgång av förskollärarutbildningen visar dock att antagningspoängen ökat något under de senaste åren (UHR). 12

14 procent MITTUNIVERSITETET/ Intern 3. Var läser regionens högskolenybörjare? Från Jämtlands län Näst efter Mittuniversitetet, väljer jämtländska högskolenybörjare Umeå universitet (mellan 1 och 15 procent). Andelen har inte förändrats i någon bestämd riktning. Även Uppsala universitet, Luleå tekniska universitet och Linköpings drar högskolenybörjare från Jämtland. Inte heller där märks någon tydlig förändring. Figur 14 Val av universitetet för högskolenybörjare från Jämtlands län År Mittuniversitetet Uppsala universitet Umeå universitet Luleå tekniska universitet (Visar var Jämtlands högskolenybörjare börjar läsa, höstterminen respektive år, uppgifter från UKÄ) I stället har en ökad andel högskolenybörjare från Jämtland gått till övriga lärosäten, där Stockholms universitet och Lunds universitet är exempel på lärosäten som drar en större andel högskolenybörjare från Jämtland. I personer mätt handlar det dock inte om fler än ytterligare ett tiotal personer som valt exempelvis Stockholms universitet. Från Västernorrlands län Högskolenybörjare från Västernorrland läser i högre utsträckning vid Umeå universitet än högskolenybörjare från Jämtland. Intresset för Mittuniversitet har minskat till förmån för Umeå universitet. Hösten 214 gick nästan lika stor andel högskolenybörjare till Umeå som till Mittuniversitetet. 13

15 procent MITTUNIVERSITETET/ Intern Figur 15 Val av universitetet för högskolenybörjare från Västernorrlands län Mittuniversitetet Umeå universitet Luleå tekniska universitet Uppsala universitet (Visar var Västernorrlands högskolenybörjare börjar läsa, höstterminen respektive år, uppgifter från UKÄ) 4. Andra regioner och lärosäten Även i flera andra län väljer högskolenybörjarna i allt lägre utsträckning att studera vid regionens eget lärosäte. Andelen högskolenybörjare från Västerbotten som läser vid Umeå universitet har minskat, likaså andelen från Norrbotten som går till LTU eller den andel från Gävleborgs län som väljer Högskolan i Gävle. Även andelen stockholmsnybörjare som går till Stockholms universitet, KTH eller Södertörns högskola (fram till 28 även Lärarhögskolan) har minskat. Figur 16 Högskolenybörjare som går till det egna lärosätet Högskolenybörjare från Västerbotten som går till UmU Högskolenybörjare från Norrbotten som går till LTU Högskolenybörjare från Gävleborg som går till HiG Högskolenybörjare från Stockholms län som går till SU, KTH eller SH (Andel högskolenybörjare från angivna län som går till den egna regionens lärosäte, ht respektive år, uppgifter från UKÄ) I vissa regioner har ingen nedgång märkts när det gäller andelen som väljer lärosäte i den egna regionen. Dit hör exempelvis Dalarna och Värmland. I Örebro län har andelen sjunkit, men inte i någon större omfattning sedan

16 procent MITTUNIVERSITETET/ Intern Figur 17 Högskolenybörjare som går till det egna lärosätet Högskolenybörjare från Dalarna som går till HD Högskolenybörjare från Värmland som går till KaU Högskolenybörjare från Örebro län som går till Örebro Universitet År (Andel högskolenybörjare från angivna län som går till den egna regionens lärosäte, ht respektive år, uppgifter från UKÄ) 5. Undersökningar - värderingar, normer mm. Storstadsnormen påverkar Lotta Svensson, forskare anställd vid Söderhamns kommun, visar i sin avhandling Vinna och försvinna? Drivkrafter bakom ungdomar utflyttning från mindre orter (26) hur olika förväntningar och faktorer samverkar när ungdomar fattar beslut i frågan om att flytta eller stanna kvar i Söderhamns kommun. Maktrelationen mellan centrum och periferi, där storstaden uppvärderas och tolkningsföreträdet för medelklassens föreställningar om vad som är normalt eller naturligt för moderna ungdomar (att flytta till storstaden) medför att de ungdomar som flyttar från kommunen se s som vinnare, som lyckade ungdomar, medan de ungdomar som blir kvar (i huvudsak ungdomar från arbetarklass) har sämre möjligheter att påverka och vara delaktiga i utvecklingen av sin region. Samtidigt är det just möjligheterna till delaktighet och utveckling av hembygden som kan få ungdomar att stanna. Söderhamns kommun har, efter Svenssons avhandling, gjort en större satsning på ungdomar, något som också visat sig påverka attityderna till hembygden i positiv riktning. Tradition och brist på förebilder Den fokusgruppsundersökning som Trampolin PR genomförde på uppdrag av dåvarande Regionförbundet i Jämtlands län och som redovisas i rapporten Skaffa ett riktigt jobb (214) visar bland annat att attityderna till högre studier i Jämtland, är kluvna. Högre studier ses av både föräldrar och ungdomar som viktiga för att få ett bra, välbetalt jobb, men de intervjuade vittnar även om att det i vissa kretsar anses fult att vara högutbildad, att utbildade ser sig vara förmer än andra. Samtidigt saknas också akademiskt utbildade förebilder för 15

17 ungdomar, något som är särskilt tydligt i mindre orter som Hammarstrand och Hammerdal. Det är också i dessa orter som ungdomarna i högre grad säger sig vara skoltrötta och osäkra på om de orkar läsa vidare. Föräldrarna i dessa orter säger också att skolan på orten förväntar sig bättre prestationer av flickor än av pojkar, bland annat eftersom pojkar sällan förväntas studera vidare. Inställningen till högre studier är överlag mer positiv bland de ungdomar som intervjuats i Östersund, jämfört med dem som bor i Hammarstrand och Hammerdal. Östersundsungdomarna som intervjuats är i högre grad inställda på att de kommer att läsa vidare efter gymnasiet och de har också i högre utsträckning föräldrar med högskoleutbildning. Undersökningen visar vidare att det sociala livet med nya vänner och aktiviteter rankas högt bland ungdomarna när de tänker på högre studier. Enkätundersökning visar på skolans betydelse för viljan att stanna kvar Lena Boström, forskare vid UTV, Mittuniversitetet, har genomfört en enkätundersökning med omkring 2 ungdomar på högstadiet och gymnasiet runt om i regionen. Utöver det har hon samlat in cirka 3 uppsatser från tre olika fallskolor i Matfors, Berg och utkanten av Östersund. Resultaten från enkäten är fortfarande preliminära, men visar bland annat att en knapp tredjedel av eleverna vill stanna kvar i regionen efter gymnasiet. Fler flickor än pojkar vill flytta och särskilt hög är flyttbenägenheten bland flickor i Jämtlands län. De som bor i större kommuner vill i högre utsträckning stanna kvar, än de som bor i mindre kommuner, där endast en fjärdedel vill bo kvar på hemorten. Det är framförallt ungdomar som går studieförberedande program som vill flytta. Högstadieelever är överlag mer positiva till att bli kvar i regionen än vad gymnasieelever är. Enkäten visar vidare att om ungdomarna bedömer jobbmöjligheterna som goda är chansen större att de vill stanna. En annan iakttagelse är att de elever som diskuterat högre utbildning i skolan, regionens betydelse samt normer kring bostadsort, stad och landsbygd, i högre utsträckning kan tänka sig att stanna kvar. Ett preliminärt resultat från uppsatserna är att eleverna i ganska liten omfattning har kännedom om det regionala lärosätets utbildningar. Ganska många kommentarer finns om att de måste flytta till en större stad för att studera eller att det inte finns så många studiemöjligheter i regionen. Enkäten innehöll inga frågor om Mittuniversitetet och synen på möjligheter och vilja att studera här. Varumärkesundersökning visar att regionen känner väl till Mittuniversitetet En varumärkesundersökning från 212 visar att boende i regionen känner väl till Mittuniversitetet. Mätningen visar också att de som bor i regionen i väsentligt högre grad än andra finner det troligt att de börjar läsa vid Mittuniversitetet. I exempelvis Stockholms respektive Skåne län kände en del tillfrågade till att Mittuniversitetet har distansutbildningar. 16

18 Som skäl till att inte vilja läsa vid Mittuniversitetet anger de tillfrågade (från hela landet) bland annat vara att det ligger geografiskt alltför långt från bostadsorten, att man inte känner till universitetet, att man hellre väljer ett mer namnkunnigt universitet samt att den utbildning man vill läsa saknas. Distansutbildning och geografisk närhet får studenter att välja Mittuniversitetet En enkät som gick ut till en dryg femtedel av alla förstahandssökande hösten 214 visar att det huvudsakligen fanns två skäl till att välja Mittuniversitetet distansutbildning samt att Mittuniversitetet låg nära den egna hemorten. Flest förstahandssökande kom från Stockholm, Västernorrland och Jämtland. Enkätundersökningen redovisade inte skäl utifrån geografisk tillhörighet, men inte alltför långsökt slutsats är att förstahandssökande från Jämtland och Västernorrland betonade att universitetet låg nära hemorten, medan de från Stockholm i högre grad angav distansutbildningen som skäl för att välja Mittuniversitetet. 17

19 Bilaga 1 Andelen personer som påbörjat högskolestudier (utdrag) Vid 19 års ålder Vid 21 års ålder Vid 24 års ålder Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Riket totalt 21 15,4 17,6 13,3 33,5 39,3 28,1 43, 5,6 35,9 Riket totalt ,2 16,9 13,6 33,8 39,9 28,1 43,7 51,5 36,4 Riket totalt ,1 16,6 13,6 33,6 39,4 28,2 43,7 51,4 36,3 Län Gävleborgs Län 21 13,4 15,1 11,9 29,1 35, 23,4 39,2 47,3 31,4 Gävleborgs Län ,2 13,9 12,6 28,4 34,7 22,5 4, 48,9 31,8 Gävleborgs län ,8 14,5 11,2 29,7 35,9 23,6 38,4 46,4 3,8 Jämtlands Län 21 8,1 9,7 6,5 23,4 3,2 17, 36,2 43,7 29,3 Jämtlands Län 212 7,7 8,3 7,2 23,6 28,7 18,8 37,7 45,9 3,6 Jämtlands Län 213 8,3 1,5 6,3 2,9 26,4 15,9 35,2 45,2 25,8 Västernorrlands Län 21 12,7 15,3 1,5 3, 36,6 24, 4,3 49,2 32, Västernorrlands Län ,8 14,3 11,4 29,1 36,7 22,3 4,6 48,9 32,3 Västernorrlands Län ,6 13,7 9,6 29,4 35,1 24,1 39,8 48,7 31,6 (Källa: UKÄ Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning) 18

20 Bilaga 2 Övergångsfrekvens i regionens kommuner Tabellen visar andel (procent) män och kvinnor som 213 påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder (födda 1989), per län och kommun. Asteriskerna markerar kommuner där antalet män och kvinnor totalt, antalet kvinnor eller antalet män i årskullen vid 18 års ålder (vid årets slut det år som de fyllde 18 år) understiger 1. Gävleborgs län Kommun Totalt Kvinnor Män Bollnäs 36,9 42,2* 31,8* Gävle 45,2 52,9* 38,1* Hofors 23,6 28,9* 18,8* Hudiksvall 4 49,6* 3,4* Ljusdal 28,4 36,3* 21,4* Nordanstig 29,4 45,2* 11,8* Ockelbo 25 42,6* 1,5* Ovanåker 38,3 47,1* 28,1* Sandviken 36,6 41,4* 31,7* Söderhamn 39,2 47,* 31,8* Hela länet 38,4 46,4* 3,8* Riket totalt 43,7 51,4 36,3 Västernorrland Kommun Totalt Kvinnor Män Härnösand 42,7 52,7* 33,* Kramfors 37,9 46,4* 3,6* Sollefteå 33,2 38,* 28,9* Sundsvall 39,3 45,6* 33,4* Timrå 34,9 43,8* 28,8* Ånge 32,3 5,* 16,9* Örnsköldsvik 45,3 57,* 33,5* Hela länet 39,8 48,7* 31,6* Riket totalt 43,7 51,4 36,3 Jämtland Kommun Totalt Kvinnor Män Berg 35,7 46,6* 24,6* Bräcke 34,6 36,4* 33,3* Härjedalen 31,2 36,7* 25,3* Krokom 36,4 43,4* 29,7* Ragunda 25,6* 37,8* 12,2* Strömsund 3,7 48,2* 16,3* Åre 27,9 34,8* 22,4* Östersund 39,4 5,5* 28,6* Hela länet 35,2 45,2* 25,8* Riket totalt 43,7 51,4 36,3 (Källa: UKÄ Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning) 19

21 Bilaga 3 Befolkningen 213 fördelad efter utbildningsnivå, län och kön år (SCB) Län Kön Befolkning (antal) Förgymnasial utb. (%) Gymnasial utb. kortare än 3 år (%) Gymnasial utb. 3 år (%) Eftergymnasial utb. kortare än 3 år (%) Eftergymnasial utb. 3 år eller längre (%) Forskarutbildning (%) Uppgift om utbildning saknas (%) Riket totalt Män % 26% 22% 15% 19% 1,4% 2% Kvinnor % 22% 2% 16% 29% 1,% 1% Totalt % 24% 21% 15% 24% 1,2% 2% Gävleborgs län Män % 33% 24% 12% 12%,5% 1% Kvinnor % 27% 22% 15% 23%,3% 1% Totalt % 3% 23% 13% 17%,4% 1% Västernorrlands län Män % 34% 22% 14% 13%,5% 1% Kvinnor % 27% 21% 15% 25%,3% 1% Totalt % 31% 22% 15% 19%,4% 1% Jämtlands län Män % 32% 25% 13% 14%,5% 1% Kvinnor % 26% 22% 16% 26%,5% 1% Totalt % 29% 23% 14% 2%,5% 1% Län Förgymnasial utb. (%) Gymnasial utb. kortare än 3 år (%) Gymnasial utb. 3 år (%) Eftergymnasial utb. kortare än 3 år (%) Eftergymnasial utb. 3 år eller längre (%) Forskarutbildning (%) Uppgift om utbildning saknas (%) Riket totalt 13% 24% 21% 15% 24% 1,2% 2% Gävleborg 15% 3% 23% 13% 17%,4% 1% Västernorrland 12% 31% 22% 15% 19%,4% 1% Jämtland 11% 29% 23% 14% 2%,5% 1% 2

22 Bilaga 4 Västernorrland Totalt antal sökande varav prio 1 kurser prio 1 program prio 1 mest sökt progr HT ssk 113 fskl 12 HT ssk 13 fskl 91 HT ssk 111 fskl 82 HT ssk 13 krim 66 HT ssk 94 fskl 93 Jämtland Totalt antal sökande varav prio 1 kurser prio 1 program prio 1 mest sökt progr HT ssk 83 soc 63 HT ssk 87 fskl 68 HT ssk 87 fskl 6 HT ssk 92 soc/eko 46 HT ssk 86 fskl 66 Sökande från Jämtland HT 11 HT 12 HT 13 HT 14 HT 15 Totalt antal sökande varav prio 1 Sökande från Västernorrland HT 11 HT 12 HT 13 HT 14 HT 15 Totalt antal sökande varav prio 1 21

23 Bilaga 5 Sökande till Miun (källa SCB), tabell S1, avser antal sökande till höstterminen respektive år Totalt Sthlm Skåne Västra Gävleborg Västernorr Götaland land Jämtland Västerbott en (Tabellen redovisar sökande som inte tidigare studerat vid svensk högskola, avser sökande till ht respektive år) Bilaga 6 Sökande till Miun som inte tidigare studerat vid svenskt lärosäte, andel från resp län Sökande till Miun, andel från respektive län % 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Gävleborg Västernorrland Jämtland (Diagrammet avser sökande ht respektive år). 22

24 Sökande till Miun, andel från respektive län 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Regionen Stockholm Skåne Västra Götaland Övriga (Andel sökande till Miun från olika län/ regioner. Avser sökande som inte tidigare studerat vid svenskt lärosäte, ht respektive år, källa SCB) Bilaga 7 Antal högskolenybörjare från regionen. Antalet högskolenybörjare från Jämtland har den senaste tioårsperioden pendlat mellan 731 (läsåret 213/14) och som högst 156 (läsåret 29/1). I Västernorrland har antalet varit 1323 som lägst (läsåret 213/14) och 1954 som högst (läsåret 29/1). Antalet högskolenybörjare säger inget om hur många från regionen som sökt högre utbildning eller om hur många som skulle kunna söka. Antal högskolenybörjare från regionen Jämtland Västernorrland