~sters. re~ro.tr~ckeri. tjega"'ljladet NR 4 ARGANG till färdig trycksak! från manuskript...

Transkript

1 Vi är aldrig ute och seglar när det gäller trycksaker tjega"'ljladet NR 4 ARGANG1987 sters rero.trckeri Tel från manuskript.... LAYOUT. FOTOSÄTTNING. ORIGINALMONTAGE. REPRODUKTION. OFFSETTRYCK. SNABBOFFSET II ( \ J; 1 i...till färdig trycksak!

2 -- -- I DETfA VEGA VÄNLIGA l\:ummer KAN DU LÄSA: Ordförande har ordet Pressklipp, VFR-88. VEGA-klubben, Vem Gör Vad? Kallelse till årsmöte Nya medlemmar... Välkommen till Karlskrona Fråga - FRITT FRAM -Svar REGIONALT... -Medlemsspridningen över landet -Vårträff i Stockholms skärgård. -Upptäck Karlskrona, (samlar serie) LANGFÄRDSSEGLING 13 -Med Dima Grinups och VEGAN SANDRA II runt jorden 13 TEKNISKA-SEKTIONEN -Vinteruppläggning -Motorförnyelse... -Ny sprayhood modell SEGLINGS-SEKTIONEN -Segla VEGA, råd 5 och 6, (samlar serie) -Hej alla VEGA-kvinnor VEGA WORLD WIDE NEWS -Internationella notiser... -Sail VEGA Friendship Regatta -88.Press klipp, VFR Karlskrona MARKNADEN Il Ordfärande Hallå vännen i VEGA-n där! De många meteorologiska rekordens sommar är över. Jag hoppas Du har utnyttjat sommarens bra veckor och haft glädje av din VEGA. För min egen del blev det inte så mycket seglat i år, bara ett par vändor till Gotland. Men det gäller ju att disponera sin tid med tanke på framtiden -renovera motorn och arbeta hemma i trädgården i år och segla till VEGA Friendship Regattan i Karlskrona nästa sommar. Du kommer väl med! Om man blickar framåt så ser man i det korta perspektivet - vinteruppläggning och konservering av motorn och så klubbens årsmöte förstås. Då måste Du som kan komma och göra Din röst hörd den 14 oktober. Och i ett längre perspektiv... Låt mig citera några rader av Per Brohäll från "Om VEGA-n. Framtiden beror mest på ägarna. De producerade båtarna kommer ju att leva i många år och förbli en stor klass om VEGA-ägarna fortsätter att hålla VEGA-klubbar och VEGA-förbund igång, ordna sammankomster för inbördes information, anordna kappseglingar och eskaderseg- har o r d e t lingar, samköpa material, bevaka att det fliuls reservdelar mm. Starka klubbar hjälper till att även i fortsättningen hålla andrahandsvärdet uppe." Så är det fortfarande. Återigen är ett verksamhetsår i VEGAklubben på väg mot sitt slut. Styrelsen har som vanligt haft mycket att göra. Kanske till och med mer än vanligt, delvis för att vi prövat lite nya arbetsformer och delvis för att ambitionsnivån ökat utan den utökning av styrelsen som efterlystes på förra årsmötet. Den positiva responsen från våra medlemmar och allmänheten (på bl a Båtmässan) och det stigande medlemsantalet har varit en sporre för oss alla. Därför vill jag säga ett hjärtligt tack till alla kamraterna i styrelsen för ett gott och givande samarbete. Utan att därför vilja förringa någon annans insatser tycker jag att vår redaktör Lars Häggblom och Seglingssektionen dvs Lars Lemby är värda en särskild eloge för nedlagt arbete. På klubbens vägnar vill jag också rikta ett varmt tack till alla våra sponsorer. Bengt Annerwall bilaga: tekniska tips nr. 97 och årsmötesbilaga. PRESSKLIPP, Blekinge Läns Tidning, VEGA-bladet NR 5, KOMMER U1';DER DECEMBER 1987 STORT JUL NUMMER Sista manus dagen för VEGA-bladet nr 5 är , redaktören tillhanda. Skriv till redaktionen redan idag! Lars Häggblom/red. VEGA-bladet: upplaga ca.750 ex. utkommer 5 nr./år Tar emot Vega-regattan KARLSKRONA I samband med TaU Shlpa Race nästa år kommer Karlskrona också au bu platsen för Vega Friendahlp RegaUa. - Det är definitivt att de kommer. säger turistdirektör TorstenWikström,men vi ska försöka hitta lösningar på hur vi ska ordna det hela. Till första oktober ska Vegaorganlsationen få besked lovar Torsten Wikström. Tidigare har regattan anordnats I bland annat Cowes och Amsterdam. Regattan innebär att ett hundratal båtar kommer till stan. - Det kommer nog Inga båtar från USA eller Canada, säger Torsten Wikström, men det kommer besättning där- Ifrån. Däremot kommer det båtar från Europa. Turlstdirektören hoppas att tillskottet av denna regatta, som ska pågå mellan 5 och 9 juli ska sprida namnet Karlskrona över världen. 3

3 VEGA-klubben Vem gör vad? Ordförande. Bengt Annerwall Kallelse till Årsmöte för VEGA -klubben/förbundet tel. hem arb TID: ONSDAGEN DEN 14 OKTOBER 1987, KLOCKAN tel. hem arb tel. hem tel.hem arb tel. hem arb PLATS: FORSGRENSKA MEDBORGARHUSET, MEDBORGARPLATSEN. vid Götgatan på Södemalm i Stockholm, telefonkarta nr 21 ruta B6, T-baneuppgång: Medborgarplatsen, P-plats: Medborgarplatsen eller P-platser Götgatan. LOKAL: Samlingssal 403, 4 tro Tekniskasektionen: VEGA-klubbens adress: VEGA-klubben c/o Häggblom Annebergsvägen Haninge 30A UAP-AGF Assurans AB Bo Johansson Grevturegatan Stockholm Klubb Pryl r, postgironr: Medlemsav ift, postgironr: Övrigt, ostgironr : Medlems verksamhets-år: 1/9 tom 31/8 tel. hem arb tel.hem PROGRAM Årsmötesförhandlingar - Prisutdelning - Film och bildspel,tall Ships VEGA Friendship Regatta, 88 - Öl och smörgås - Försäljning av Klubbprylar VÄLKOMNA Rolf Andersson G:a Stockholmsv Kolmården tel. hem. 011 arb. 011 Rune Wiklund Skiftes vägen Mariestad tel. hem arb extra-bilaga: dagordningen, verksamhetsberättelsen, ekonomisk redovisning{ budget och balansräk. ning, forslag tillnya stadgar, motion.

4 NYA MEDLEMMAR [I Andreassen Asplund Bengtsson Björkman Jan Sverre Gunnar Benny Borgström Ingvar Craas Roland Englund Jan Ericson Claes-Äke Gottfridsson Hans Lager Ro If Lindström Gunnar Lindström Hans E. Lindström Harry Melin Per & Sandberg M. Palmcrantz Waldmar Persson Jan-Eric Pukk-Berg Maret Rasi Bengt Göran Reiz Olle Tidner Syskonen VEGA MARIN AB Wiklander VÄLKOMNA Familjen TILL VEGA-klubben! VEGA- 874 VEGA-1675 VEGA- 865 VEGA-2972 VEGA- 217 VEGA- 172 VEGA-3052 VEGA-2842 VEGA-2985 VEGA-2997 VEGA-2238 VEGA- 926 VEGA- 800 VEGA- 944 VEGA-3203 VEGA- 692 VEGA-2882 VEGA-1577 VEGA- 452 VEGA-2516 VEGA-3237 VEGA- 228 ULRIKA LINA PIANO MYLADY CANDIDA SIKAD KIWI MIRABELLE CHARLOTTA KATELI MALEN MELKORKA CARISMA ULLA YELLOW-BIRD SINKADUS CELICIA BABAR GALATEA II Kinna Märsta Uppsala Kolmården Malmö Gustavsberg Mönsterås Västerås Visby Vaxholm Täby Sollentuna Järfälla Stockholm Tumba Skövde Handen Mönsterås Lyckeby Täby Västra Frölunda Mariefred Karlskrona kommun välkomnar VEGA FRIENDSHIP REGATTA deltagare! För tredje gången under 8o-talet står Karlskrona som värd för ett av världens mest betydande arrangemang med anknytning till segling. Cutty Sark Tall Ships' Race med ursprung i sjöfartens historia och med framtiden förankrad i hjärtan hos en internationellt växande krets av ungdomar startar 1988 i den drygt 3oo-åriga Örlogsstaden. Under 5-9 juli nästa år samlas fartyg, båtar och besättningar hos oss för de sista förberedelserna innan de startar årets tävling, som tar dem runt Östersjön till Helsingfors, Mariehamn och slutligen Köpenhamn. ANTALET MEDLEMMAR ÄR NU 402 ST., PER DEN Om Du mot förmodan skulle vilja sälja din VEGA. annonsera då gärna via VEGA-bladet. Bland VEGA-bladets läsare flnns ofta intresserade personer/medlemmar om VEGOR som är till salu. och ofta får klubben förfrågningar Vid eventuell försäljning, vore vi tacksamma om Du ville informera klubben om detta och den nya VEGA ägaren om VEGA-klubbens alla fördelar. VEGA-bladet - 5 nummer per år, tekniska tips, medlemsmatrikel med internationellt VEGA register, VEGA-klubbens båtförsäkring för endast 340 kr per år, kurser, båtträffar, eskaderseglingar medlemsmöten, kappsegling, klassbevis m.m. Allt detta får endast 85 kr. per år. Värvar blad och överexemplar av VEGA-bladet kan beställas oss undertecknad för värvning av nya medlemmar. Vi har nu gått in på ett nytt medlems- och verksamhetsår per den l september. I början av december kommer vi att skicka ut inbetalningskort får 1988 års medlemsavgift. Du, snälla! Du som inte tänker vara med pga båtbyte e dyl, hör av dig till klubben. Detta skulle spara oss massor med extra arbete och framför allt porto kostnader. Lars Häggblom VEGA-klubbens MÄSTERSKAP I VEGA-bladet NR 2 HAR SEGLINGSSEKTIOEN UPPMANAT KAPPSEGLARE I HELA LANDET AIT SKICKA IN SINA RESULTAT TILL OSS, SÅ AIT 1987 ÅRS VEGA-mästare KAN KORAS. DÅLIGT MED RESULTAT. MEN DET ÄR INTE FÖRSENT... DL FÅR EN VECKA PÅ DIG. Lars Lemby 6 I denna inspirerande miljö vill vi gärna ta emot VEGA FRIENDSHIP REGATTA i samband med VoDA:s möte Av de kontakter vi haft med företrädare för Er organisation har vi förstått att VoDA:s syfte och målsättning inte står organisatörernas för Cutty Sark Tall Ships' Race efter. Det är i medvetenhet om detta som vi kommer att sörja för mottagandet av VEGoRNAS och deras besättningar. Under de fortsatta förberedelserna för allt vad som skall hända dessa intensiva dagar i Karlskrona 1988 kommer kontakterna mellan Er organisation och vår att fördjupas. Det är vår förhoppning att VEGoRNA därigenom skall känna att de i Karlskrona alltid kommer att ha en välkomnande hamn närhelst de har vägarna förbi. Välkomna till Karlskrona och välkomna i vårt engagerande arbete för förberedelserna för Sail Karlskrona IL.:tAJk-- För lokalkon för Sail Karlskrona La' Jedeur-;:;;gn / :.f!tt 7

5 Fråga -FRITT FRAM- Svar Skriv till VEGA-klubben om Du har några frågor kring VEGA-n eller egna synpunkter på klubben VEGAbladet, båt livet etc. etc. Vi hoppas att kunna ge dig svar i VEGA-bladet, där det kommer alla läsare tillgodo. fred. VEGA-bladet och VEGA-Kurserna Hej! Jag bor i Gävle och har varit medlem i VEGA-klubben ca 5 år. Jag vill passa på och gratulera till VEGA-bladet som blivit bra och "proffsigt". Det som är tråkigt är att jag som boende utanför Stockholm ej kan närvara på Era [ma arrangemang, då flera av dessa ligger på vardagkvällar. Jag har därför ett förslag: förlägg 0-21 motorkursen på en lördag och segelmakeribesöket på söndag samma helg. Jag tror att vi på så sätt kan få fler deltagare och ett aktivare medlemsskap holm. av de som bor utanför Stock- Med seglarhälsning Pelle Matton, VEGA-566 PAM Svar: Frågan är naturligtvis intressant. Vårt mål är givetvis att få med så många som möjligt på kurserna. Vi kommer att undersöka intresset bl a på årsmötet. Får vi också på detta sätt rikta frågan till medlemmarna. Kontakta någon i styrelsen och ge oss din syn på saken. Thomas Olsson, tekniskasektionen VEGA RITNINGAR I FÖRBÄTIRINGAR Hej! En gång för fyra år sedan beslöt vi lägga oss till med en mindre och billigare båt. Efter en tids letande fann vi VEGA-n den mest prisvärda båten på marknaden, dessutom har den ett stabilt pris, och är så stor klass till antalet att en verklig marknad [mus när man skaj! sälja en gång. Eftersom jag har bekanta med VEGA-555, COSING visste jag vad svagheterna var och hade hum om hur man skaj! åtgärda dessa och få bort några av VEGA-ns största svagheter. Om vi tar dem inifrån och utåt skaj! jag beskriva hur vi gjorde: 1. Ståhöjden. 8 Den gick vi bet på att förbättra, tyvärr, då ryggen inte mår bra i längden. På den tiden ritades båtarna för personer under dåvarande medellängd. Enligt Knud Reimas som jag en gång hade ett långt samtal med om problemet 1967, så är båtfolket viga och vältränade och inte vana vid större rujjhöjd. Per Brohäll visste väl inte bättre han. 2. Kojerna. VEGA-ns kojer är för smala. Försök sova på en diskbänk skall Du se! Alltså la vi en skiva ovanpå kojbotten som var utdragbar 14 cm. och flyttade kantlisten till denna. Detta medforde att kojerna är 74 cm. breda vid sovläge och att det fortfarande på natten finns en mittgång men smalare. Med ett skumplastinlägg blir det en ordentlig madrassen. Nu är kojerna sängar! 3. Diskbänken. Diskbänken är for liten och för låg. För det forsta är diskhon för smal, man måste diska tallrikarna stående vertikala och själv får man kröka rygg så att den far mycket illa. Alltså höjer vi bänken 10 cm. genom att sätta en teakbräda på högkant under den. Diskhon byts ut mot en med mått 300 x 340 mm, dvs den är lite bredare (standardmått i.båttillbehörsafjlirer) och slutligen forlängs bänken 10 cm ytterligare ut över kojen. 4. Motorns livslängd. De flesta båtmotorer faller pga korrosion. En ny motor kostar :- dvs nästan 40% av båtens värde. En sötvattenkylning kostar ca 2500:-, den kopia vi gjorde kostade 600:-. Kan man förlänga livslängden på motorn från 15 till 17 år (2 år) är investeringen betald och är sedan gratis Packboxen. Packboxen i propelleraxelhylsan läcker och det blir vatten i kölsvinet. Tittar man på konstruktionen visar det sig att packboxen egentligen ej skall smörjas med fett utan med olja. Sätt en nippel for slang -istället for smörjkoppen - och dra en slang till en oljetub med outboard gearbox oil som sätts under aktertoften. Härigennom skapas ett konstant, lagom övertryck mot inläckande vatten och enfin smörjning av lagerytorna och packboxar. 6. Motorljudet. Hela skärgården hör ju när en äldre VEGA går för motor och dessutom hör man inget annat själv. Vi satte en ljuddämpare mellan avgasröret och utloppet i akterspegeln. Plötsligt kan vi tala med varandra under motorgång. 7. Fall och trimlinor. Väl uppe i sittbrunnen har vi dragit alla fall och trimlinor till sittbrunnen, en självklar åtgärd för att få enkel segelsättning, nedtagning och trimning. 8. Hackbräda. En hackbräda gör att rorkulten sitter kvar i läge och kursen är stadig utan att man håller rodret. Vi kan alltså göra andra åtgärder utan att båten skenar iväg åt ett annat håll. H on seglar vidare på rätt kurs medan vi hämtar något gott från pentryt eller kölsvinet. 9. lo. Rorkulten. Byt rorkulten mot en S-formad så kan fler sitta i brunnen och det blir bättre plats för bordet när kulten flills upp. Storskotpunkten. Flytta skotpunkten till bakkant på bridgedäck och plötsligt slipper Du ett storskot som Du dels inte ser, dels sitter bakom dig, Du slipper trasslet runt rorkulten, det blir mer lätthanterligt. Sammanfattningsvis har vi fått en VEGA som fyller högre ställda anspråk på komfort utan stora kostnader. Genom åtgärderna blir seglingen säkrare och enklare. För att kunna planera åtgärder och förändringar måste man ha ett gott ritningsunderlag. Detta kan ordnas genom klubben. Med seglarhälsningar Claes Lindblom, VEGA-1347 PEPINO II Note: Kommentarer till Claes synpunkter, l. Vi kan bara konstatera att VEGA seglare är synnerligen vältränade och smidiga. 4. Detta tyckte vi var så bra lösning att vi med hjälp av Claes skisser gjorde i ordning ett tekniskt tips (nr. 97). 3. A1ycket intressant men kräver en del ingrepp varfor vi än så länge nöjer oss med att följa upp Claes egen ombyggnad. Det är helt klart att en sötvattenkylning förlänger motorns livslängd. Vid montering på en gammal motor bör man montera en sil före vä,-meväxlaren för att forhindra att rostflagor täpper igen värmeväxlaren. Om Du önskar köpa ett flirdigt system kontakta då VEGA MARIN AB, marknadens billigaste. 5. Claes konstaterande stämmer, problemet är ofta tyvärr att hylsröret är så slitet att oljan läcker ut. Bästa lösningen är då att byta till VEGA MARIlVs nya packboxkonstruktion med rostfritt hylsrör. 6. A tt montera en ljuddämpare är inte helt enkelt och kan kräva en del ombyggnadsarbete. Claes svarar gärna på frågor om sin konstruktion. 7. Beträffande fall och trimlinor hänvisar vi till tekniska tips nr 93. Claes har sänt oss fotografier på hur han själv dragit fallen. Intresserade kan låna dessa foton av tekniskasektionen. 8. Hackbräda bör finnas på alla VEGOR se tekniska tips nr S-formad rorkult ger bättre plats i sittbrunnen se tekniska tips nr Några har flyttat storskottet till bridgedäcket och trivs bra med detta arangemang. En variantframgår av tekniska tips nr 37. Detta strider dock mot Entypsregeln och kappsegling i VEGA klassen tillåts inte. Vi har tacksamt mottagit en del skisser och ritningar av Claes. I detta sammanhang vill vi informera om att VEGA-klubben har möjlighet att skaffa ritningssatser till VEGA-n. En översiktlig inredningsritning i skala 1:20. ingår i denna sats Thomas Olsson Tekniskasektionen UTRUSTNING OCH TRIlVININGSTIPS Hej! I matrikel, kapitel 4.3 utrustning och trimningstips stycke I punkt 3:. FLÖJLA propellern paraj!ellt med kölen genom att märka av svänghjulet. Detta gäller EJ diesel motorerna. Propellerns vridningsläge går ej att [mua genom svänghjulets markering då reduktionen är en ojämn multipel av motorvarvtalet (1,41:1) för dieselmotorn. Hälsningar Håkan Löfgren VEGA-2585 CHAN II Svar: Nästa utgåva av dessa tips kommer vi att komplettera detta stycke med" gäller endast bensinmotorn". Tack Håkan! för informationen. Lars Häggblom 9

6 REGIONALT Upptäck Karlskrona VEGA-klubben, VEGA-klubben på Gotland. GOTLAND har nu fått sin första medlem Hans Gottfridsson Norrbys Hejdeby Visby VEGA-2985 MIRABELLE Vi hälsar Hans välkommen och hoppas på fler medlemmar från Sveriges största ö, Gotland. Lars Häggblom MEDLEMSSPRIDNINGEN LANDET ÖVER OMRÅDE Norrlandskusten 21 st. 21 st. Stockholm 289 st. 301 st. Gotland O st. 1 st. St Anna 28 st. 30 st. Syd kusten 13 st. 15 st. Västkusten 12 st. 15 st. Vättern 4 st. 4 st. Vänern 14 st. 14 st. Åland 1 st. 1 st. Gränserna och uppdejningen av medlemmarna är grovt uppskattad men ger dock en klar bild av läget. Tveka inte att kontakta VEGA-klubben om Du vill ha stöd i form av värvarblad, extra ex av VEGA-bladet, information om vår båtförsäkring e.dyl. Om varje medlem skulle värva en ny skulle vi vara nära 1000 strecket och detta skulle ge oss ytterligare möjligheter till förmåner i form av rabatter oss leverantörer av båttillbehör och allt som kan tänkas behövas för vårt båtliv. Lars Häggblom VÅRTRÄFFEN I STOCKHOLMS GÅRD SKÄR- VEGA-klubbens vårträff under pingsthelgen i Napoleonviken på Ägnö blev en mycket trevlig och lärorik tillställning. Utöver gemensam grillning i vackert väder och en underbar solnedgång hann vi med instruktionsseglingar, tjej seglingar, genomgång och visning av olika fmesser i varandras båtar. Tipspromenad med fma priser ingick också i programmet. På väg hem var vi 3 tjejer som tog befalet i Lars Lembys VEGA nr 7, IMARI. Han var med ombord men fick endast ägna sig åt fotografenng. Vi skall fortsätta att ha tjej segling i samband med VEGA-träffar. Tyvärr, så hade Lasse och jag ingen möjlighet att vara med på höstträffen, så jag ser framemot nästa vårträfi. För att inte tala om förväntan inför Friendship Regattan i Karlskrona. Maija Häggblom, VEGA-2800 FIDA Klubbmästare Tjejseglingen, vårträjjen, VEGA-? från vänster Malja, Maria och Margareta. Vi vill försöka ge dig lite smakprov på olika sevärdheter i Karlskrona. Detta för att vi skall få än mer känsla och information om vad Karlskrona har att bjuda på, inför vår VEGA Friendship Regatta 4-9 juli -88. Vi återkommer med nya inslag i kommande nummer av VEGA-bladet. fred. informationen är hämtad från Karlskrona Turistbyrå och är i vissa fall omarbetad av oss for VEGA-bladet KARLSKRONA Karlskrona anlades på kunglig befallning år Karl XI insåg att Sverige behövde en isfri, sydligt belägen, väl skyddad hanm för sin östersjöflotta. Trossö med omgivande öar var en lämplig plats. Staden påbörjades och invånarna i grannstäderna Ronneby och Kristianopel tvingades att flytta till Karlskrona. Karlskronas breda gator är gjorda för militärparader och än i dag är Trossö det centrum Karl XI anlade. STORTORGET Stortorget är ett av norra Europas största och vackraste torg. Här står en staty över stadens grundare, Karl XL Båda kyrkorna är ritade av Tessin d.y. efter förebild från Rom. Den runda kyrkan är Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan. Staden hade fram till 1846 en tysk försarnling. Galjonsbildhuggaren Johan Törnström är begravd på kyrkogården där. I gravvalvet under koret är en av stadens ivrigaste tillskyndare begravd, generalarniralen Hans Wachtmeister. Han avled Fredrikskyrkan har fått sitt nanm efter Fredrik L De två trubbiga tomen skulle enligt ritningarna försetts med tornspiror. De vackra tonerna från Fredrikskyrkans klockspel ljuder ut över staden morgon, middag och kväll. På väg mot Kungsbron passeras Alamedan. Här fmns en del trähus kvar från tiden före den stora branden Branden var fruktansvärd katastrof för Karlskrona människor blev hemlösa. Branden började på Amiralitetsgatan, där en bykpiga hade varit vårdslös med elden. Vinden var stark och elden spred sig snabbt. KUNGSBRON MED BASTlO1\' AURORA En gång i tiden, när det var naturligast att ta sig sjövägen till Karlskrona, var Kungsbron stadens fmentre Till höger skymtar varvet. Bastion Aurora är en del av den forna befastningsmuren runt Flottans skeppsvarv. Statyn visar Erik Dahlberg, stadens planläggare. Det rosa huset med utsikt över fjärden är landshövdingens residens, von Otterska huset, snett bakom residenset är ett arniralshus från tiden före branden. AMIRALITETSKYRKAN OCH ROSEN- BOM Kungliga Amiralitetskyrkan, Ulrica Pia, var fardig redan 1685, endast fem år efter stadens grundläggning. Kyrkan är helt i trä och de fma proportionerna har uipekat Erik Dahlberg som trolig arkitekt. Framför Amiralitetskyrkan står Rosenbom. Det var under Rosenboms hatt som Nils Holgersson gömde sig för Karl XI och fick följa med på en nattlig rundtur i Karlskrona. MARINMUSEUM Karlskronas Marinmuseum är ett av världens förnämsta (ett bland tre). Här fmns Johan Thörnströms berömda galjonsfigurer, sjömilitära vapensarnlingar och modeller av gamla fartyg. Utställningarna berättar utförligt om liv och leverne ombord på de gamla örlogsskeppen och om forna tiders arbete vid det intilliggande varvets många olika verkstäder. På marinmuseum kan Du rysa vi åsynen av den niosvansade katten eller forna tiders operationsverktyg, insupa doften av beck och tjära från rep och tågvirke och Du kan också titta ut över skärgården i ett riktigt u-båtsperiskåp. Har Du tur och träffar museum chefen Peter von Busch kan Du också ha turen att få en riktigt lång och intressant föreläsning om forna tider. Han är mycket stolt över Marinmuseum. Öppet varje dag under juli månad FÖU MED pa FORTSATT VANDRING BLAND KARLSKRONAS SEVÄRD- HETER I NÄSTA NUMMER AV VEGAbladet OCH FRAMFÖR ALLT BOKA DIN SEMESTER FÖR 1988 MED KURS KARLSKRONA

7 LÅNGFÄRDSSEGLING lis -', Läs den spännande fortsättningen av Dima Grinups S T O R A Ä V E N T Y R, i Västindien, Söderhavet samt Australien FORTSÄTTNING FRÅN VEGA BLADET NR 3. :E er: LLI '" C er: ::.::!3 er: 2 Ii o :i: g c: -o '", 'i.:g, <; cd " / L iszj "" i :!1 fi ;=- ] -. I' ".,.= o " H».. J MOT VÄSTINDIEN MED SANDRA II Från Gambia gick seglatsen vidare förbi Engelska Guyana, Surinam, Franska Guyana förbi Rio Orinoco i Venezuela och förbi Trinidad och Tobago fram till Karibien. Det behövdes 27 dagar och två timmar för att klara 3050 distansminuter eller 5650 kilometer översatt till landrnått. Vattnet ransonerades från första dagen till 1,5 liter per man och dag. Vid häftiga tropiska regn samlade vi till vårt förråd. Då kunde det bli tal om extra tilldelning. Frukt hade vi gott om och det blev en extra tilldelning för våra törstiga kroppar. Temperaturen var nämligen mycket hög, även under nattetid och törsten satte åt praktiskt taget under hela resan. Bröd bakades i vår underbara bakapparat varannan dag. I övrigt gick dagarna med jobb som solhöjdstagning, matematiska beräkningar och positionen, matlagning, lagning och lappning av båtmaterielen. Och så vila förstås. I en så liten båt som Sandra II på totalt 8,25 meter blir man under en atlantfård ordentligt omskakad. Vi kunde förflytta oss endast med hjälp av våra toriska. säkerhetslinor. De var obliga- LAND I SIKTE Efter 26 dagar såg vi för första gången land igen. 400 sjömil från Brasiliens kust fick vi hjälp med farten av ekvatorialströmmen. Då forsade det friskt kring bogen när Sandra II skar vågtopparna. Vid Brasiliens kust fick vi flera gånger kraftigt tropiskt regn över oss. Dom piskade oss ovan eller under vattnet. Största bekymret under överresan var fukten. Vi blev med jämna mellanrum överspolade av stora vågor som dränkte våra tillbehör i sittbrunnen och även oss själva. I den starka solen torkade allt snabbt men på kvällen suger saltdränkta kläder åt sig vatten med påföljd att allt blev vått igen. Våra kroppar blev sakta men märkbart angripna av saltvattnet. Det resulterade i blåsor och hudirritationer. Vanliga cremer hjälpte inte mycket. Vi provade med olivolja och det gav ett litet skydd mot den ständigt salthaltiga fukten. Efter 26 dagar till havs den 7 februari, beräknade vi att Sandra n befann sig mellan Barbadas och St. Vincent. I vår radio började vi höra calypso, calypso och ännu mer calypso från morgon till kväll. Det var en skön känsla när vi samma dag ur svarta regnmoln som höjde sig få se skymten av St. Vincents bergmassiv. Vi hade rätt kurs och hade nu bara 15 sjömil kvar till St. Lucia, vårt mål i Karibien. St. LUCIA Den 8 februari klocka 14 kastade vi ankare i Castries hamn. I hamnen ligger mest stora amerikanska och engelska båtar. Vi var som vanligt den minsta av alla. Samma dag som vi anlände blev vi föremål för ett reportage i en lokaltidning. Det visade sig nämligen att vi var de första som seglat nonstop från Gambia till St. Lucia, en i gamla tider vanlig slavtransportväg. St. Lucia beskriv i alla sammanhang som den vackraste av öarna i hela arkipelagen i Antillerna. Ön har under årens lopp ändrat sin flagga 14 gånger, mellan Union Jack och Franska trikoloren. Officiella språk är engelska och så creaol, en blandning mellan engelska och franska som uppstod under slavtiden. MOTPANAMAKANALEN Efter ett längre uppehåll i Västindien sätts kursen mot Panamakanalen. I Panama City blev det också byte av besättningen på Sandra n. Leif ville ej följa med längre på grund av personliga skäl. J ag blev tvungen att skaffa nytt "manschaft". Det var inte så lätt, så långt bort från civilisationen. Till slut fick jag tag på två unga män, en svensk vid namn Tommy och en från Canada. Ingen av dem var sjövana och därför bestämde jag mig för att ta med båda två. I HÅRD KRYSS TILL St. CRISTOBAL Seglatsen mellan Panama och St. Cristobal räknas i seglarkretsar till en av de svåraste. En kraftig motvind och Humbaltströmmen är anledningarna. Vi tvingades hela tiden kryssa över enonna vågor. Det går knappast att sova mellan vakterna. 12 l3

8 ---- r-- -.!,\ För oss tog överfarten 16 dagar, vilket kan betecknas som bra. Man har hört talas om resor på upp mot 40 dagar. Kär vi lämnade Panama stod folk på kajen och gjorde korstecken i luften för oss. Må Gud skydda er, ville de säga. Det var välgångsönskningar som vi väl behövde. Vi var förberedda men också bekymrade. lag hade väl förberett mina fardkarnrater, Tommy och George. Efter två dagars svår segling tog vinden plötsligt slut. När den började blåsa efter ytterligare två dagar så var det inte måttligt. Sandra II klarade dock alla vågor med elegans men vattnet sköljde ideligen över oss. Vi var blöta jämt och i kajutan dränktes våra sängkläder av saltvattnet. Ibland låg båten högt på vågtopparna för att stunden efter kastas ner med dunder och brak i vågdalarna. Under hela denna vådliga fard tvingades vi sköta alla rutiner ombord. Den 4 september skulle vi enligt min beräkning vara nära Isla Genobeva, och det stämde. Plötsligt ropade Tommy: "Land i sikte". Men vi tvingades fortsätta till St. Cristobal eftersom man inte fick gå iland på någon av öarna som tillhör Galapagos. På kvällen den 6 september kom vi till Wrek Bay men första morgonen därpå vågade vi styra in i det smala inloppet. Första tecknet från land kom i form aven säck apelsiner och bananer som kastades över till oss från bredvidliggande båt. "Ni behöver dom", sade en vänlig människa. Och visst behövde vi frukt. Gissa om det smakade' Strax efter kom hamnkaptenen ombord och hälsade oss välkomna. Tillsammans med honom öppnade vi en flaska 40-årigt portvin för att fira ankomsten och att vi korsat ekvatorn. GALAPAGaS, EN FANTASTISK Upp- LEVELSE Vårt besök på Galapagos var verkligen en upplevelse, en fantastisk sådan, eftersom vi med egna ögon fick se allt som vi läst om tidigare. Stora sköldpaddor, pingviner, sjölejon, underliga fåglar och sist men inte minst jätteödlor. Man tror sig ha kommit till världens ände. Allt är så långt borta från civilisationen, man anar liksom livets ursprung. Efter en vecka fortsatte vi till nästa ö - Isla Floreana. Den består nästan bara av klippor, som bildar en naturlig hamn där man kan ankra båtar om man klarat de otaliga undervattensklippor och strömmar som bildas på grund av de sistnämda. Den här delen av ön är obebodd men på stranden i viken står ett stort fat med namn på alla båtar som varit inne i denna hamn. Fatet var en gång en "brevlåda". Innan reguljär postgång fanns med Galapagos seglade man hit med post och hämtade sina brev. Även Sandra II lämnade 14 sitt visitkort i form aven namnskylt som fåstes vid fatet. Öns sevärdhet är massorna av sjölejon. De är samlade i grupper med en familjefar i varje och hans fruar med ungar. Det var svårt att komma i land, överallt låg sjölejon. De visade ingen rädsla för oss människor. Vi kunde kliva över dom utan att de reagerade. När jag försökte fånga en söt liten krabat kom dock mamman sättande. Efter ett par dagar begav vi oss till Black Bay som ligger på andra sidan av ön. Här bor en tysk familj vid namn Writtmer samt 50 infödingar. Writtmer har en fruktodling, en kreatursfarm och driver en liten hotellrörelse för eventuella turister. Alla familjemedlemmar är verksamma i företaget. I ett album kunde man också visa bilder på alla båtar som besökt ön under senare år och beskrivningar på deras resor. Här hittade jag många kända båtnamn och nu finns även Sandra II införlivad i samlingen. Efter besöket hos gästvänliga familjen Writtmer fortsatte vi till Isla Isabella som ligger nästan vid ekvatorn. Här ankrade vi i Coleta Tagus Bay. Det intressanta här var alla namn på båtar som man målat på de höga klipporna. Även här lämnade Sandra II sin namnteckning. Vårt sista landhugg på Galapagos gällde Isla Espinosa, som kanske är den mest intressanta ön. Här bor jättehavsödlor, som är kvarlevor från den tid då dom fanns över hela jordklotet. Dom finns i mängder och i olika fargnyanser. De ser ganska otäcka ut men är givetvis intressanta att studera. Vi kunde kliva över dom utan att de visade tecken till rädsla. FRÅN GALAP AGOS TILL SÖDERHA- VET Därefter påbörjades resan mot Marquesas. Det gäller att segla rätt och beräkna positionen väl, vi fick inte missa öarna. Passerar man Marquesas på norrsidan utan att upptäcka öarna tvingas man fortsätta till Nya Guinea. Allt gick förvånansvärt bra. Själva resan skilde sig inte mycket från övriga. Endast resans längd var annorlunda. Första veckan gick åt till anpassning ombord igen. Dagliga rutiner fick fordelas och skötas. Vi var tre personer ombord och det var således trångt om utrymmet. Då mina besättningsmän saknar sjövana blev sjösjukan ett faktum ombord. En av dem var sjuk nästan hela tiden. Grabbarna skötte båten, höll alla grejor i ordning, utförde små reparationer och lagade mat. Själv var jag sysselsatt huvudsakligen med navigation. Varje morgon, middag och kväll togs solhöjden med sextant for att beräkna ) I I..) J,, i,.,\ positionen. Efter ett års segling har jag lärt mig att göra detta jobb riktigt bra. Nu fick jag också tillfälle att bestämma var vi var genom att anlita stjämorna Wega, Deneb, Altair, ja även månen kom till min hjälp. Vid styrningen hade jag mycket god hjälp av PILOT - vindrodret alltså. På sträckan från Galapagos till Marquesas behövde jag bara ställa om det tre gånger när vinden och strömmarna ändrades. Efter 26 dagar och 21 timmar upptäckte vi Fatu Huku, som hör till Marquesas med två mils felmarginal. SÖDERHAVET, SOL, VATIEN, KO- RALLREV, PALMER... Nu har alltså Sandra II kommit till Pacificien eller Söderhavet med de tusentals öar som bildar Polynesien. Alla som såg TV-fllmen "VillevalIe i Söderhavet" kan lättare föreställa sig i vilken miljö vi hade hamnat. Det var sol, vatten, korallrev, palmer, praktfull flora och fauna, tempererat havsklimat samt glada och trevliga människor. Mina två besättningsmän har lämnat mig, men jag behövde inte känna mig ensam. Tillsammans med tre infödda pojkar begav jag mig en dag upp i bergen för att leta efter Too-skulpturer. Vi kämpade oss genom djungeln och kom fram till en igenväxt stig när en av pojkarna ropade: Too, Too. Vi hade kommit till ett gammalt tempel eller offerplats. Nästan övervuxna av djungeln stod här två-tre meter höga skulpturer i sten. En fisk (Too) i sten låg i horisontalt läge på marken. På denna hade man offrat till gudarna. Det var en fantastisk syn att se vad man bara hade läst om tidigare. På ön Atuoa besökte jag målaren Guagins gravplats. Han levde sista delen av sitt liv i Söderhavet. På denna ö blev jag en kväll bjuden till en familj på kvällsmat. Som välkomstdrink bjöd man på kokosmjölk uppblandat med något starkt. Vid bordet satt bara män och kvinnorna passade upp. Rätterna var många och ganska olika de smaker vi är vana vid i Sverige. Fisk doppad i citronsaft gillade jag bäst, en smaksensation. Gris- och fårkött hörde också till anrättningarna. Desserten bestod naturligtvis av frukt, bl a papaya, som smakar utmärkt. Kvinnorna åt efteråt och sedan dansade de för oss till musik av gitarrer och ukulele. Efter två veckors vistelse på Marquesas seglade Dima till Tahiti. MARQUESAS - TAIllTI, 200 SJÖMIL På sträckan Marquesas till Tahiti var jag ensam ombord på Sandra II då mina två gastar foredrog landbacken framfor gungande hav. Seglingen på den 200 sjömil långa sträckan var väldigt jobbig eftersom jag var ensam och fick sköta om allt, navigation, styrning, segelbyten, reparationer och matlagningen. Det blev inte mycket tid över för sömn. Jag sov lite när jag kände mig riktigt trött och inte längre kunde hålla mig vaken. Trots mitt trogna vindroder kände jag mig osäker i dessa främmande vatten. Speciellt när jag gick genom ögruppen Tuomotu, som har många besvärliga passager med korallrev. Där fick jag ingen sömn på två dygn. Efter fem dagar närmade jag mig Sällskapsöarna med Tahiti som resmål. Jag trodde att jag hade klarat min ensamsegling rätt så bra, men så blev det inte. Det blåste upp till storm med en vindstyrka på IS - 18 meter per sekund. Jag gick med minsta stormsegel. Plötsligt hördes ett fruktansvärt brak som liknade ett kanonskott. Det visade sig vara ett forstag (8 mm rostfri tross) som gått av. Jag fick arbeta i flera timmar översköljd av vågorna för att provisoriskt komma till rätta med skadan. Då kände jag mig alldeles utlämnad till naturens krafter på nåd och onåd. Jag var också rädd för att komma för nära något korallrev. Det kan vara väldigt farligt, speciellt i dåligt väder. Dessa korallöar ligger som pärlband i en ring och bildar laguner. En del av öarna ligger endast en till två meter över vattenytan och är svåra att upptäcka och lokalisera. När man tror att dom ligger vid horisonten kan det hända att de är alldeles inpå. Mellan öarna finns en ingång i lagunen och den har olika bredd, men nästan alltid lika svår att upptäcka. Vågorna slår mot reven och sugs tillbaka med ett egendomligt ljud. T AHITI I FRANSKA POL YNESIEN Jag närmade mig Tahiti mot kvällen. Under natten låg jag utanför då vädret fortfarande var dåligt. På morgonen dagen därpå försökte jag komma i hamn. Jag skulle genom en 30 meter bred infart. På båda sidor kom vi in i lagunen med lugnare vatten och kunde segla i Papeetes hamn. Där låg redan många segelbåtar, bland dem många jordenruntfarare från Frankrike, England, Tyskland och Amerika. Självfallet var jag verkligen glad över att ha klarat min ensamsegling, men samtidigt forstod jag att det måste bli en engångsforeteelse. Jag måste skaffa en ny gast. Jag har lovat mina hemmavarande att inte ta onödiga risker. lag har god tid på mig att ordna den saken. Jag fick en mycket bra kajplats i Papeetes hamn och möjlighet att ansluta båten till vattenledningen på land liksom till elströmnätet. Speciellt vattnet var till välsignelse då värmen var svår och törsten stor. Jag kunde också duscha i sötvatten flera gånger om dagen skriver Dima Grinups. 15

9 POLYNESIERNA ETI MYCKET TREV- LIGT FOLK Papeete är den största staden och hamnen i Franska Polynesien och säte för franska myndigheten och adrrllnistration för öarna. Turister. är det mycket gott om. Det vimlar av amerikaner, australier och i något mindre skala europeer. Turismen har medfört att priserna stigit i höjden. När de stora fartygen som går på turistkryssningar, kommer i hamn, stiger alla priser omgående. Invånarna väntar med alla sina inköp tills turistbåtarna lättat ankare. Då sjunker priserna genast. Man kan verkligen tala om hoppande prissättning i denna del av världen. Polynesierna är landets infödda invånare, som mycket tack vare sin levnadsstil förblivit arbetare. Deras huvudsakliga inkomst kommer från copra- och vanilj produkter som exporteras. Fransmännen hör till herrefolket. De svarar för adrrllnistrationen och förvaltningen. Dessa öar i Söderhavet kostar förmodligen Frankrike ganska mycket. Dock vill landet behålla dem för bl a sina experiment med atombomber. På öarna finns också ett stort antal kineser som nästan alla driver handel och affärsverksambet av alla de slag. Jag stannade på Tahiti i fyra månader. Som fransktalande kom jag mycket i kontakt med fransmän men hade inte heller några svårigheter att komma i kontakt med polynesierna eftersom jag betraktades som icke fransman. Kineserna gav intrycket att vara mycket goda affärsmän. Då jag helt skötte mitt hushåll så hörde det till dagsrutinen att handla varor på torget, fisk, kött, frukt och grönsaker och aven gumma köpte jag alltid några blommor att ha ombord. Jag blev så god vän med gumman och fick hela hennes familj på besök ombord på Sandra II en dag, ett besök som jag fick återgälda genom att besöka gumman och hennes familj i deras hem. Bekantskapet med gumman resulterade i att hon varje morgon kom med en orkid6 till Sandra II. Jag blev också bekant med en postbärare, som utan att jag bad därom varje dag när det fanns post till mig levererade den till båten. EFTER FYRA MÅNADER VIDARE MOT AUSTRALIEN Färden går sedan vidare via Samoaöarna,.NyaHebriderna och Nya Guinea till Australlen. Här förbereder Dima sig för seglingen över Indiska Oceanen. Som gast får han med sig en 17-årig australiensare. OLYCKAN, ETI DRASTISKT SLUT Utanför ön Reumon inträffar plötsligt olyckan. Under hårt väder kom en kastby och slet tag i seglet. Dima träffas av bommen och slungas ner i sittbrunnen, som samtidigt vattenfylls. När han reser sig upp träffas han ånyo av bommen. När han åter vaknar upp är han förlamad i vänster kroppshalva. Han räddas av gasten som via radio får kontakt med närliggande fiskebåt. På en sådan forslas Dima till Reuman och därefter till Paris. SLUT. t) VINTER UPPLÄGGNING Nu är det dax - om det redan inte är gjort! Vi syftar på att lägga upp båten för vintern. Även om många båtar redan ligger på land kan det vara på sin plats med några råd och tips. RIGGEN Passa på att kolla riggen redan vid avmastningen, det kan vara svårt att kolla konditionen på fall och wire då masten stuvats in i mastskjulet sent. och på våren är det antagligen för MOTOROLJAN Byt olja och filter då båten ligger i sjön och motorn har kunnat varmköras ordentligt. Den nya oljan behövs för konserveringen. I dag används inte särskilda konserveringsoljor. Moderna oljor har konserverande egenskaper. KYLKANALERNA Om Du inte har sotvattenskylning (med glykol) måste motorns kylkanaler konserveras med oljeemulsion eller glykolblandat vatten. Tappa först ur sötvattnet, tag bort termostaten och låt motorn suga i sig blandningen. Oljeemulsionen måste tappas av då den inte har något frysskydd. emot vara kvar. Glykolblandningen skall där- T ÄNDSTIFTEN-INSPRUT ARNA Många lossar därefter tändstiften eller insprutarna på dieseln och häller i en skvätt olja i varje cylinder. Detta kan diskuteras enligt experterna om det är nödvändigt. Insprutarna bör ändå tas bort och lämnas in för provtryckrling vart annat eller vart tredje år. BRÄNSLETANKEN Bränsletanken fylls proppfull för att undvika kondensvatten, vattenavskiljaren och filter töms eller byts. STÄDNING Torka rent och städa ur. Lämna så lite organiskt material (textilier, mat e dyl) kvar som möjligt, fukt, lukt under vinterhalvåret. och mögel är ett gissel VATIENTANKEN Torka ur vattentanken och lämna gärna locket öppet. EL-INSTALLATIONERNA Spraya alla elanslutningar och kontakter med fuktspray. Ladda batterierna. Det är inte fel att lämna dessa kvar i båten bortsett från stöldrisken. Batterierna mår bra av att stå kallt men måste hållas laddade. Ett par laddningar under vintern rekommenderas. SKROV OCH DÄCK Tvätta av skrov och däck - det är helt fantastiskt vad smutsen kan bita sig fast under vintern - vaxa helst inte då det enligt sakkunskapen förhindrar uttorkrling av laminatet. TÄCKNING Täck båten luftigt. Ta ur all lös utrustning. Skriv upp vår. vad Du ska fixa och reparera till i VINTERVÅRD Ge båten några väriliga tankar under vintern, besök den, soppa av den, vrid runt motorn och se till att den har det bra. Passopp med 0-21! Vrider Du runt denna vid frysgrader så kan medbringaren till vattenpumpen gå av om det minsta vatten finns kvar i pumpen. Och sist men inte minst - vi kan alltid trösta oss med att våren är här fortare än vi någonsin kunnat ana. Hälsningar Thomas Olsson Tekniskasektionen k ij MOTORFÖRNYELSE Att känna sig trygg när det gäller motor är ett grundkrav för Din båttrivsel. Tyvärr upplever många VEGA ägare just otryggheten och oron med sin motor. Vi på VEGA MARIN AB, vill därför informera om de olika möjligheter vi kan erbjuda Dig så att Du åter får en funktionell och pålitlig motor i din båt. RESERVDELAR De flesta reservdelar till såväl Albin som Volvo MD6-MD7 kan levereras av oss. Många bra reservdelar finns också i vårt växande lager av begagnat

10 ---- -," DELMONTAGE DeJmontering, är kanske den klokaste leveransfonnen för den händiga båtägaren. Detta är ett bekvämt sätt att få verkstadshjälp för sådant som med fördel görs av fackfolk med speciaivertyg. Som dejmontage kan vi leverera renoverade: topplock, motorblock, reverseringar etc. BYTESMOTORER Vi kommer i möjligaste mån att lagerföra renoverade bytesmotorer. Vi kan antingen leverera provkörda motorenheter på vilkä Du själv monterar över reversering/backslag, avgassystem, pumpar, svänghjul etc., eller helt kompletta bytesmotorer. FABRIKSNYA MOTORER Vi kan offerera kompletta motorpaket av såväl Yanmar som Volvo fabrikat. VERKSTADSARBETEN Verkstadsarbeten på Dina motorkomponenter eller komplett renovering av din egen motor? Kanske vill Du ha ett visst verkstadsjobb gjort eller vill ha Dina egna komponenter tillbaka efter renoveringen. Och visst finns det möjlighet till det! Vi kan ställa en högklassig renoveringsverkstad till Ditt förfogande. Samråd med oss hur Du vill ha det gjort på bästa sätt och till lägsta möjliga kostnad. SERVICEARBETEN Under lågsäsong har vi möjlighet att utföra servicearbeten direkt på plats om din båt finns på väst- eller sydkusten. I första hand kommer vi då att inrikta oss på reverserings och propellerarbeten, arbeten som vi verkligen är specialister på. Boka tid redan i höst! VEGA MARIN AB Ny sprayhood modell VEGA MARIN AB har tagit fram en ny modell av sprayhood till VEGA. Den nya modellen som har en modernare och "tuffare" utfonnning, passar på VEGA-ns onginaibågar. Modellen är högre och kortare än tidigare samt försedd med förstärkningsstolpar av tyg i fönstret. 18 För att undvika att sprayhooden lossar i framkanten finns två öljetter, samt fåsten som skruvas fast i luckgaragets akterkant. Sprayhooden tillverkas endast av väv, och i nio olika fårger, varav blått, rött och grå/vit är lagervara. VEGA MARIN AB Segla VEGA, Råd ENKELT OCH BEGRIPLIGT! I VEGA-klubben finns seglare med mycket växlande grad av erfarenhet. Somliga är gamla beckbyxor, andra har kanske just flyttat upp från en rodd- eller motorbåt. Till vem riktar sig dessa "SEGLA VEGA RAD"? Vi har funderat över detta i klubbstyrelsen och kommit fram till att det i första hand är de mindre erfarna som behöver råd. Jag ska där,för försöka skriva några råd till "nästan nybörjare", och jag hoppas att alla ni andra inte ska tycka illa om detta. Särskilt vänder jag mig till alla de kvinnor i klubben som alltid hängt med sina män men som inte fått tillfälle att eller inte vågat eller velat - del taga i segling, trimning eller navigation ombord. Om det nu är någon som tycker att jag ändå inte lyckats uttrycka mig begripligt, så hör av er så att jag kan bättra mig! Jag tänker börj a med något så enkelt som att vika segel. Faktiskt har jag träffat seglare som inte vet riktigt hur det går till. VIKNING AV SEGEL Van l igen viker man förseglen. (Storseglet sitter ju oftast kvar på bommen.) l. Om Du har skoten sittande kvar i seglet (inte så vanligt men det förekommer), så bör ja med att kransa upp ett skot i taget. Börj a vid seglet där skotet sitter fast så kan den fria ändan sno upp sig och du slipper trassel. Du låser kvaj len (repslingorna) genom att lägga ett par varv av den sista delen av skotet runt nf 5 kvaj len, trä ändan dubbelvikt genom och kränga denna repslinga över kvaj lens ena ända. Det är lättare att begripa om du tittar på figuren. När du ska öppna kvajlen kränger du av den sista repslingan och släpper igenom. - - ') [S(?f}e! -' I 2. Lägg ut seglet på ett slätt underlag. Detta behöver inte vara så stort. En normal brygga (på bredden) räcker. Det går, fast med viss svårighet, att vika en VEGA-genua på fördäcket. Man viker mot under liket och man bör vara två. Lägg så breda väck som din segel säck är djup. Om du har ett "fönster" i genuan, så undvik att få ett veck rakt igenom detta. Nu kommer vajerliket (om seglet har ett sådant) att ligga i mjuka slingor. Rulla seglet från skothornet. Om du har skoten sittande kvar så lägg in dem som en kärna i rullen. Halshornet kommer ytterst, vilket är bra eftersom du vill hugga i detta som första åtgärd när du ska slå under ("sätta fast") seglet. Stoppa all tså seglet i säcken så att halshornet kommer överst. S/,:,."&/c / I?tIt-L/! --+ S'fni.k l] r<j.fills- HfJlWfr [o"/lers:t / sc\ckl'j?) 19

11 Segla VEGA, Råd nf 6 PLANA UT STORSEGLET. Du kommer seglande över fjärden tillsammans med andra VEGOR. Ni för ungefär lika stora segel, och Du har skotat så väl Du kan: det är fint flyt i alla skvallertrådarna. Ändå kränger Din båt mycket mera än de andra, Du har det tungt vid rodret och Din båt går långsammare och lägre än de andra. Vad göra? Börj a med att försöka minska buken i storseglet! Segelmakaren bygger in buk i storseglet, dvs djup i kurvaturen, på två sätt: dels gör han kanterna utmed mast och bom något konvexa (eftersom bommen och masten är raka tvingar den utsvängda kanten seglat att "påsa sig", dvs man får en bukighet), dels gör han överlappningen mellan våderna i seglet olika stora längs sömmen. Det senare kallas inbyggd form. Det är bara den första typen av buk som man kan trimma bortmer eller mindre. LATTOR- - (ob/r- o.i<ferrunclt>n) AkTER- RlI NDIr IJTA/- KOTdMN (LJ11/N/N(; IJlJfl IIALSIlOI<AI 4- AkTE/<- IFJN (tt-km I//n«J of;\ Det mesta av buken kommer från bomliket. Man kan ta bort en Ii ten del av buken genom att sträcka bomliket. Då detta töj er sig minskas den konvexitet som segelmakaren givit seglets underkant. Men för att kunna minska buken mera måste man ha ett "trimrev", också kallat "planingsrev". Detta är en revkringla (ett isytt "hål" med förstärkning) som si tter utmed seglets akterkant ett par dm över bornnocken. Man fäster en lina i detta "hål", drar linan genom ett block vid bornnocken och ett vid bommens infästning till masten, ett tredje block vid mastfoten och så tillbaka till rufftakets akterkant. Nu kan Du "sträcka bort" hela den buk som kommer av underkantens konvexi tet. All t Du behöver göra är att släppa på storskotet några ögonblick och därunder ta hem på linan till trimrevet. När Du gjort fast trimlinan tar Du hem igen på storskotet. IIVSk V1VL> II L/TT VIND JlOI7- UtI/AL.-=- Cl/MA/IA/C fi JlA'r-. nhkl: Nu har seglet ändrat sin form. Förut hade det en stor buk och troligen pekade alla lattorna mot lovart. Detta bromsade vinden i seglet, det krängde omkull båten och det gjorde den lovgirig. Med intaget trimrev kan Du tydligt se hur lattorna nu pekar mer akterut parallellt med båtens färdriktning. Man säger att man har "öppnat" storseglet, eller att lattorna nu inte längre "stänger". Obs att man inte behöver ta in hela trimrevet varje gång utan lagom mycket för den aktuella situationen. Nu har Du fått en mindre buk men hur är nu bukens läge i seglet? Om bukens djupaste del har kommit för långt akterut (det är di t den vill under vindpress) så kan det hända att seglet fortfarande stänger. Man kan då dra buken framåt genom att sträcka bort den bukighet som kommer från seglets konvexitet utmed masten. Precis som för bommen börjar man med att sträcka liket, nu genom att sträcka upp fallet och/eller att sträcka ner bommen vid dess infästning till masten. Man ska dock inte sträcka seglet utanför mätmärkena på mast (och bom!). Men, liksom när det gällde bommen, kan man få bort endast en del av seglets konvexitet genom att sträcka (töj a) liket. Resten måste man ta bort med hjälp aven trimanordning som här kallas "Cunningham-hål" (troligen efter någon seglare som hittade på det). Det är en isydd revkringla som sitter nära masten ett par dm över bommen. Man kan ha en särskild repslinga genom detta hål och sedan använda bomnedhalar-talj an för att få erforderlig kraft. Även här hjälper det om man släpper ut storskotet ett ögonblick medan man tar hem på "cunningham-trimmet". /30/1 Al ElJ 1111LA-R.- TlrL}lIN Båda dessa trim - planingsrev och cunningham - ska man använda ofta. De är att jämföra med gasreglaget på en bil, som man ju trycker på och släpper nästan kontinuerligt. Därför bör de kunna manövreras från sittbrunnen. Utöver dessa åtgärder för att plana ut storseglet ska man naturligtvis vara uppmärksam på skotvinkeln. När seglet är mycket bukigt händer det ofta att genuan slår in baksida. vinden För att i storseglets få bort detta skotar man storseglet ännu hårdare varvid båten kränger mer o s v. När man minskat buken kan man släppa ner storskotets block (i skenan i sittbrunnen) mot lä. Härvid öppnar man storseglet ytterligare, trycket på rodret minskar, båten reser sig och skjuter fart. Man ska således också kunna trimma med hjälp av storskot skenan. på många gamla VEGOR är denna fastärgad, har stoppskruvar som kräver verktyg för flyttning o s v. Smörj! Eller ännu hellre: Byt ut mot en skena med rull-lagrad skotvagn! Slutligen ska sägas att förseglet betyder mest för hur VEGAN uppför sig under segel. Men det ska vi ta upp i ett annat RAD. Likaså ska vi behandla vad man kan göra om man bara har ett rullrev till storseglet.. kj<ifnb:anlje. ljiucifa/lje o > II.lÅreJ/s VA-a i:esiiltai/t atjof1 i'jftnlel 20 21

12 Hej alla VEGA-kvinnor Hur var sommaren 87? Underbar: Full av uppfriskande regn och kuling, inte så mycket av hett solsken som ju bara ger brännskador på huden? Skämt åsido: Fick ni sitta i lä under sprayhooden, i värme och ro, och sticka eller läsa? Eller hade ni fullt jobb med att hålla er fast när båten började kränga med vattenskvalpet i närheten av lä sittbrunnsarg, medan er karl (för det var val han som stod till rors?) fick jobba sin skjorta blöt med att hålla båten på kurs med rorkulten uppe under [".""kan? Det behöver inte vara så. Om båten kränger obekvämt mycket så beror det ofta på att man inte har lyckats plana ut sina segel, i fö["sta h2\nd?iis.r:.2..c.lln.t., och de.!t k.,hl man g Ör' i n\got åt. VEGA World Wide News Vår avsikt är att under denna rubrik försöka att fånga upp nyheter från våra syster klubbar världen över. Vi har också tänkt oss att information från VaDA skall presenteras under detta kapitel. VaDA är som Du kanske vet den internationella huvud organisationen för samtliga VEGA-klubbar världen över. President för VaDA är Lars Lernby, Sverige och sekreterare är Jan Vis, Holland. Sverige Blekinge Karlskrona Folkmängd Yta i km' D'2t,\\r- ["',\r fil\';.lq.;ltr:j.cfi]s.:t.kcht"lillt,"['. in :1 bilde'n. Det 9\ller ",tt minska buken i storse91et och få släpp vid de övre lattorna. Läs SEGLA VEGA RAD i detta nr av VEGA-nytt' Men först måste ni göra storseglet trimbart. Så här ska ni göra: Nu under hösten (snart! innan segelmakarna blir fullbelagda) ska ni ta med ert gamla storsegel till närmsta, bästa segelmakare och be honom göra fyra saker: 1. Sy i t"'.få b:i. ndle'v. 2. Sy i ett trimrev. 3.. Sy i. et.t. cl.mnirlgr\",m"'h2d (rian vet "/ih:idet,\\f").. 4. Se över alla slitna sömmar, lattfickor m m. För detta vill segelmakaren ha några IOO-lappar. Sedan ska ni ta er händige man under specialbehandling och se till att ['l"mgör--i.cwdninq \l.(:!!.d.m.q.d-si:, itt de)n -f'u" de) block och linor som behövs. Dm han tredskar så hota att ni annars själva beställer en ny bom -från VEGA MARIN. Vädret kan man ju inte rå på, men om det nu är sådant att ni ändå inte kan sitta i ro och avnjuta solvärmen, så -finns det..:i u l y e::k l:l )t vi;, i. ;;;n ;öf"(j0,1bi\t i"nd['- a nöj Em,. ni,iml.:1 q<"!n i,d;_t?_-qj._?. Ta rodret själva' Vad då själva? Inte kan väl jaq, svaqa kvinna, rå med att styra en lovgiriq båt, när min starka man knappt klarar av det? Jovisst' Med de nya möjligheter ni skaffat er trimrevoch bindrev - behöver seqlinqen inte alls bli så tung som -förut. Till våren kommer ni naturligtvis till VEGA-klubbens speciella damträning och lär er att rätt använda den nya utrustningen. Då får ni också det självförtroende, som förvandlar seglingen från nåqot svårt och ruskigt till en rolig lek, och den säkerhet som behövs för att ni ska kunna ta hand om b.ten ifall något allvarligt skulle hända skepparen - eller om han helst enkelt bara vill vila sig en stund' Nästa.r, när vi tillsammans seglar till Karlskrona, till Cutty Sark Tall Ship Race oe::h till den internationella VEGA Friendship Regattan, då ska ni själva st. till rors och få ut det bästa av seglingen. Sätt iganq' Vi ses' Lars Lemby Internationellt VEGA nummer register Vi har upp till dags datum 1209 VEGa R registrerade på 13 olika länder. VEGA nummer registret kommer allt efter som att utökas med flera VEGOR och diverse övrig information på engelska. Skulle Du önska ett eget exemplar av den internationella utgåvan, (dagsfärska) kan Du inbetala 30 kr på postgiro nummer OBS glöm ej att ange namn adress och att det gäller köp av VEGA ni. registret. Pengarna går oavkortat till VEGA Friendship Regattan 1988, Karlskrona. jred. VEGA Friendship Regatta 1988 i Sverige Den 12:e Internationella VEGA Friendship Regattan kommer att äga rum i Karlskrona den 4-9 juli Utförligt program, information om alla kring aktiviteter och anmälningsförfarande kommer att presentera i kommande nummer av VEGA-bladet (se också separata artiklar i detta nummer). Ledningsgruppen för Friendship Regattan består av Ingemar Bäck, Lars Häggblom, Bengt-Göran Kallin, Lars Lemby och Thomas Olsson. Har Du några ideer, synpunkter eller något företag som skulle vilja bli en av våra sponsorer, tveka då inte att kontakta någon i arbetsgruppen. Planera din semester redan nu för 1988, med kurs mot Karlskrona. Missa inte detta unika tillfalle till att få uppleva ett hundratal VE- GOR samlade och alla kring program just för dig. jred. GÖTEBORG Karlskrona i Sveriges trädgård-blekinge Ibland riks' världens bli mot Karlskrona 22 23

13 SAIL VEGA FRIENDSHIP REGATTA KARLSKRONA Sweden, 4-9 July 1988 VFR -88 Det är nu klart att VEGA International Friendship Regatta 1988 kommer att anordnas i Karlskrona i samband med Cutty Sark Tall Ships Race den 5-9 juli Karlskrona bjuder oss välkonma' Stadens turistdirektör, Kommendören för Örlogsbasen, ledrlingen för Tall Ships Race, kommunens hamnmyndighet, Blekinge Seglarförbund, Karlskrona Segelssälskap, med flera - alla har hälsat oss välkonma och har redan börjat hjälpa oss. Staden kommer att sjuda av liv och aktiviteter, av ungdomar - främst från alla "Tall Ships" - av seglare och båtar från alla håll. Karlskrona kommer att visa upp hela sin genuint marina miljö: från fullriggade råseglare till de tvåmastade loggertriggade "barkarna", från Sveriges äldsta U-båt till det senaste IFO (Identiiied Foreign Object). Vi, VEGAklubben, kommer att få en egen hamn i centrum för alla festligheter. Hamnen kommer att kunna ta mot mer än 100 VEGOR. Programmet, som håller på att taga form, tar sikte på kamratlig samvaro, segling för nöjets.. VÄLKOMMEN skull och erfarenhetsutbyte kring vårt gemensamma intresse: VEGA kryssaren. Nu är det vår tur att bjud våra VEGA vänner från andra länder och därvid visa upp Sverige, Blekinge och framför allt Karlskrona som ett mycket bra turistmål. Geografiskt ligger Karlskrona ungefär mitt mellan Stockholm och Amsterdam (eller Oslo). Det finns alltså goda möjlighetet att detta skall bli den största, bästa och trevligaste VEGA träffen hittills. Vi har 1207 adresser i vårt internationella register! Målet är att minst 100 VEGOR ska komma seglande till Karlskrona. De som kommer från Stockholm eller län.gs ostkusten kan ansluta sig till ÖSTER- SJ O RALLYT. Detta är en gemensam tillfartssegling särskilt lämpad för dem som har barn och ungdom ombord (eller andra som vill ha sällskap) och som vill segla i måttliga etapper. Start troligen den 22 juni 1988 från Utö i Haninge. Boka en segling till Blekinge för din semester 1988! Det kommer också att erbjudas möjligheter får dig som kommer utan egen båt. Höjdpunkten blir veckan i Karlskrona med Tall Ships, 100 VEGA kryssare och VEGA vänner från 13 länder. p r e s s Kl. l pp Stor seglarfest i Karlskföiiau,u- "Vi är mycket glada över detta" KARLSKRONA Nästa sommars stora seglarfest i Karlskrona "Cutty Sark Tall Ships Race" blir ett mastodontarrangemang, till och med större än när tävlingarna hade Karlskrona som centrum I går blev det nämligen definitivt klart att ytterligare en segling kommer att förläggas till Karlskronas inre vatten under samma tidsperiod, 12:e upplagan av "Vega Friendship Regatta". - Vi tycker det är fantastiskt och är mycket glada över det här arrangemanget. Visst blir det ett hårt arbete men vi ser det som en investering för framtiden i hopp om att få världens Vegaseglare till Blekinge igen, säger turistdirektör - vi lir mycket glada Over detta, kommenterar turistdirekwr Torsten Wikström. Torsten WikstrOm, llingst till vlinster på bilden, arrangemanget. För svenska Vegaklubben (Bild: Maths Olsson) var Karlskrona, som arrangörsstad, inte något överraskande upp Karlskronas allra bästa si- världens Vega-klubbar (VO- utom hoppas vi kunna visa ternationella organisationen för val. Skälen är enligt Lars da utåt och på bästa sätt bjuda igen för tidigare värdskap, - Just "tävling på skoj" DA). Häggblom, närmast ansvarig för seglingarna och representant för Vegaklubben, flera. Vegabåten är en entypsbåt, läggningen av "Tall Ships Ra- säger Lars Häggblom. stämmer förträffligt med upp- - Karlskrona har många fördelar. Staden ligger geogra- av svenskc:;n Per Brohäll. En stor dc:;l handla om barn och 8,25 meter lång, konstruerad ce". Det kommer att till en fiskt i centrum, har hög status stor del av båtarna finns också ungdom,u, säger Torsten Wikström. somsjöfartsstad och inte minst i Sverige, drygt 400 av sammanlagt c:a Båten är Den närmaste tiden väntar har man stor erfarenhet av liknande evenemang. mycket rymlig och lämpar sig ett hårt arbete för arrangörerna, Karlskrona segelsällskap, Och att det kommer att bli speciellt för familjer. Att det ett väldigt digert arrangemang torde bli en mycket blandad Blekinge seglarförbund, marinen m.fl. Frågor om båtplatser är mycket troligt. Svenska Vegaklubben, har stora ambitio- är högst troligt. och liknande har redan börjat besättning av gammal och ung ner. Inbjudan kommer att' gå - Visserligen heter det "regatta" men i första hand hand- - I början av oktober ska vi strömma in. ut till.12 länder och målet är att få minst 100 startande båtarlar det om. en brc:ddsegling. ha SV,lf. på,alla detaljfrågor. Etta v seglingarnas mål är just Tills dess har vi en del att göra. Mc:;ndet är c:;nutmaning vi - Med tanke på Karlskronas "Competition for fun" (tävling geografiska placering tror jag på skoj), berättar Lars Lemi>y ska klara. att målet kan uppnås. Dess- som är president i den in-.8f8 AftfI8r88on 25

14 I KÖP M A R K N A D E N M A R K N A D E N ANNONSERA GRATIS VIA VEGA-bladet,RING ELLER SKRIV TILL VEGA-klubben C/O HÄGGBLOM,ANNEBERGSVÄG.30A, HANINGE,TEL.HEM ARB ANNONSERA GRATIS VIA VEGA-bladet,RING ELLER SKRIV TILL VEGA-klubben C/O HÄGGBLOM,ANNEBERGSVÄG.30A, HANINGE,TEL.HEM ARB S Ä L J E S S Ä L J E S S Ä L J E S S Ä L J E S VEGA nr. 260 mycket välvårdad Leif Johansson tel.hem S Ä L J E S VEGA-2284, 1974 årsmodell, blå, om lackerad på varv, nya dynor, värmare, ny packbox och dragrör, 3 försegel, spinnaker, sprayhood, bomkapell mm. mycket fin pris 80000:- kr Ulf Grapne, VEGA-2284 BLUENOSE tel. hem , VEGA-1124 i mycket gott skick. Bo Sandström, VEGA-1124 SKIPPY tel. hem S Ä L J E S VEGA-1959, årsmodell 73, välvårdad, spinnaker, septitank, ny toa, ny sprayhood, PR-radio, bilradio, teaktrall, sittbrunnskapell, wallace 1800 fotogen, motor MD6A (plastbricka utbytt) alla slangar utbytta, vagga. pris ide :- kr. 1 st genua 1, 240 g., Boding pris 2200:- 1 st genua 2, 270 g., Lindhagens A N N O N S E R A - R E K L A M VEGA-452 i topp skick, rikligt utrustad. Lars Korseli, VEGA-1959 CHANCE tel. hem pris 3000:- Pär Lindforss, VEGA-2630 TINA tel. hem Du med ett företag som vill nå en intressant målgrupp. För endast 1,34 kr per ex. och Olle Reiz, VEGA-452 BABAR tel.hem K Ö P E S helsida i svart/vitt kan Du nå denna målgrupp. S Ä L J E S bättre begagnad VEGA vagga, trä, stål e.dyl. SÄLJES VEGA-1541, vit, diesel MD6A, Lars Häggblom, VEGA-2800 FIDA tel.hem arb VEGA-1670, diesel, välskött, priside :- kr. Eva Andersson, VEGA-660 WANDERA tel. hem segel, spirbom, toa, rostfri septitank, kylskåp, teaktrall Lindenvärmare, PR-radio, extra skåp, extra bokhylla, fällbord, S Ä L J E S Bo Karlsson, VEGA-1670 CARETA tel.hem S Ä L J E S växelströmsgenerator m.m. Ätgärder: ny dynastart -83, ny och bättre packbox -84, ny toa 86, genomgång av segel -84, ny gasolspis -86, nyklädda dynor plysch -86, nya plyschmattor -87 pris :- kr. Per Gullbring, VEGA 1541 KAJSA tel.hem tel.arb K Ö P - S Ä L J via VEGA-bladet. B Y T AIRGUIDE KOMPASS TILL VEGA Claes Lindblom, VEGA-1347 PEPINO tel.hem K Ö P E S Standardgenua i gott skick ev. byte mot lättvindsgenua. Lars Green, VEGA 1996 IHSA tel. hem S Ä L J E VEGA-2379, 1974 års modell, utrustad med spinnaker, toa, värmare, PR-radio, sterio, ny sprayhood. Vinter och sommar plats kan ordnas. Pris id : :- kr. Peter Pertola, VEGA-2379 HAVSSULAN tel. hem SÄLJ -BYT via VEGA-bladet I S VEGA-3072, 1977 års modell, 3 försegel, spinnaker, septitank m.m. Kent Flodberg, VEGA-3072 CHERIE tel.hem S Ä L J E S VEGA-694, med div. utrustning bl a självslående fock Tommy Risberg, VEGA-694 tel. hem

15 B INDRE\/SBOM 'J{f!;R B INDREVSBOt>1 FdR VEGA AR FdRSEDD ned rr'jvand IGA RE'JL INOR, BOt1UTHAL 1ED UT';,Ii;-;- LOING OCH AVLASTARE I BOMHALSEN. ALLA FUNK T I ONER KAN U\SA:3 t'1ed AVLASTARNA, ELLER DRAS NER T I LL SITTBRUNNEN. HDSTPRIS 2985:-, GALLER VID BESTALLNING/LEVERANS FdRE DEN 15/ , II, \ I + Vega Marin AB FALKENBERG: POSTL S VESSIGEBRO. SWEDEN. TEL GOTEBORG:SMITHSKAV. 8. S V. FROLUNDA. SWEDEN. TEL "= - ' IrO m OJ en ""C z... (.) - JtJ (.)Z ev o O r m """O a CD - '--o OZCD ev '7'» r-+o en Or-+- Z -: N-::J 01 (J) -. s:-< -I ::J o :o c.c :I: -» O l't1 3:Zv.,I I I.',IIII vh\ jl", I! V I, t j::,f I [I 1,\ 1 'Ii 1',1 \ "\ 'i 'I,I \. (/ t l\ '!:\ l, I I I 1 \, l f:i'! ' '1 II \ :. I Si \1{}Jijlr \ l j, \It /tl, ","'\) / -,Jf rl " I /,I r \! I 1'\, I ;:1.. \ j;' '! II il 'Ir I - \ \ 'I.' \.'\) \ - \ I Ii '( 1 - / \ l (I, \. / l' 1" '" /-. \. I - '{_./ "" I ('" f' \ ' \, t,): 1\ t "\ \ '\ \ "\) I I,-- 1\. I '\ I I \ 1./) \ --- / \. / \ \) ' /

16 ' Vintertäckning a Uppallning KLU8B-PRYLA R Här har Du några alternativ till Din VEGA Fästes i för och akterpulpit. Mellaostöden monteras till mantågsfötterna. Vaggfäste Däckställning special För utvändig bräda Däckställning special 2823:- Håller presenningen från skrovet ;;!I';- II \I = II =.,l!. Tillbehör: akterg.vel. _""'" 350: :- _1.? -!S2 t Däckställning 1302:- Fästes i för- och akterpulpit Teleskopiska mellanstöd som normalt stöder mot relingslisten. \! i <nnli:gan- 3'=-1 ""f" =i:n:n l1\,.:-j" A-ställning 1678:- A-bockarn. stilr pil marken _o PRESENNING,, "'\ - -'?:L ',., tp " I, n:::n> -_!l"(" '"',p Teleskopiska mellanstöd som normalt stöder A I d f" d PVC 600 / 2 mot relingslisten. L:ve:asljte arga gr m Släpper genom dagsljus och är därför utmärkt att jobba under. Lång li"'längd. FÄRGAD FRÅN -2640: _1..n.oJ :. I I,\ - Ranhammarsvägen g 80x Bromma Tel. 08/ J...