Mark-Rötter MHSF 25 ÅR. Nummer 4. Årgång

Transkript

1 Nr 4/2009 Sida 1 Medlemstidning för Marks Härads Släktforskarförening Nummer 4 Årgång MHSF 25 ÅR Lennart Ryhd tar emot och tackar för gratulationer överlämnade av Borås Släktforskare, VGF och Dis Väst Per-Olof överlämnar hedersmedlemsdiplom till Britt Hagman.

2 Sida 2 Nr 4/2009 Adress: Marks Härads Släktforskarförening Skenevägen ÖRBY Avgift för 2009 Medlemsavgift: 125 kr. Familjemedlem: 50 kr. Postgiro: Marks Härads Släktforskarförenings styrelse och funktionärer 2009 Ordf. Lennart Ryhd Örby V.ordf. Christina Cannervik Skene Kassör Curt-Åke Hagman Örby Sekr. Annika Ryndal Kinna Ledam. Monica Johansson Kinna Britta Nilsson Kinna Lennart Gustavsson Kinna Ersättare Jan-Åke Stensson Fritsla Kerstin Pettersson Skephult Lennart Orbelin Kinna E-postadresser till styrelsemedlemmar Lennart Ryhd ryhd@mark.mail.telia.com Annika Ryndal annika.ryndal@telia.com Lennart Gustafsson lennard.genealogy@telia.com Britta Nilsson britta_nilsson@bredband.net Christina Cannervik christina@cannervik.se Monica Johansson mcj_71@hotmail.com Curt-Åke Hagman curtake.hagman@spray.se Kerstin Pettersson jk.p@telia.com Jan-Åke Stensson jan-ake.stensson@hagmans.se Lennart Orbelin lennartorbelin@hotmail.com I det här numret: Arkivansv. Jan-Åke Stensson som ovan som ovan Boklådan Annika Ryndal som ovan som ovan Trivselgrupp Britta Nilsson som ovan som ovan Revisorer Birgit Carlsson Istorp Gerd Rylander Träslövsläge Rev. ers. Arne Hansson Kinna Redaktörer P-O Stenbäcken Göran Weiler Örby Torestorp Webbmaster Per Hagberg Kinna Ordförandeord Redaktionens ruta 3 L J Wingqvits Mekaniska Väfveri 4 Oäkta barn Elisabeth Thorsell 6 Släktforskardag i Borås 7 Släktforskardag i Falköping 8 Träffen den 19 sept. 10 Tack - Presentation 11 Adress till hemsidan: E-postadress: mhsf@mhsf.se Ansvarig utgivare: Lennart Ryhd Jubileumsfest 12 Kinnaborgssalen den 14 nov. 14 Resa med Släktforskarförbundet till Amerika 15 Ett avbrott Peo Stenbäcken 16 Till våra medlemmar... Har du några efterlysningar, berättelser, tips eller lösningar på något släktforskarproblem som du tror kan vara av intresse för våra kamrater? Sänd in det till vårt medlemsblad. Tänk på att medlemsbladet kan vara en god kontakt med andra släktforskare runt om i landet. Vi har utbyte med många av Sveriges släktforskarföreningar. Deras medlemsblad finner du på hyllan vid vårt arkiv i Markrummet på Kinna bibliotek. Manusstopp för nästa nummer av är 10 Januari 2010 Rundresa i Tjeckien - Tyskland 18 Borås Släktforskare kurser och program 20 Släktgårdarna Anders Ljung 22 CD-skivor - MHSF Vårprogram 23 Landsarkivet - Julhälsning 24 Nya medlemmar Namn Efternamn Postadress Ingrid Lännestad Västra Frölunda Ingela Willman Onsala Maj-Britt Friberg Borås Hans Forsberg Göteborg Ivar Johansson Uddevalla Kjell-Åke Svärd Kinnahult Vi är just nu 308 medlemmar. Välkommen till oss!

3 Nr 4/2009 Sida 3 Från ordförandens penna... Hej släktforskarvänner! Nu har vi firat vårt 25-års jubileum, mer om detta i tidningen. Förbundet vill att föreningarna skall tänka på medlemsvård och nya medlemmar. Vi skall ta tag i detta och vi kommer att lägga förslag på årsmötet om en lägre medlemsavgift för ungdomar. Ungdomar Nu är det enkelt att forska. Ni behöver inte gå och leta i gamla mossiga arkiv. Vi gamla har gjort register och förklaringar hur ni hittar, och det mesta finns på data. Men det går inte bara att sitta hemma själv, utan vi behövs i föreningen, för att träffas att prata om problem och framgångar. 20-års jubileet hos Borås Släktforskare. Jag fick äran att representera Marks Härads släktforskarförening på Borås 20-års dag. Det började med mingel med cider och snacks. Sedan samlades vi vid borden för att sätta ihop en liten flagga att vifta med, när vi skulle sjunga. Jan-Ove Frantzich var toastmaster och underhöll oss under hela kvällen med datoranimeringar. Förrätt och god varnrätt serverades av flinka servitörer. I pausen innan kaffet, gjordes uppvaktningar av närstående föreningar samt förbundet. Vår förening uppvaktade med en bok. Efter kaffet blev det mingel igen, och föreningen visade kort på alla, som de tagit när vi kom. En mycket trevig fest. Lennart Ryhd Släktforskarvänner REDAKTIONENS RUTA Då har vi i redaktionen åter igen lyckats med att få ihop ännu ett nummer av Mark Rötter. Som vanligt har vi försökt att spegla hela den verksamhet som föreningen bedriver och vi hoppas att du kommer att finna tidningen läsvärd. Året går nu mot sitt slut och flera stora högtider står för dörren. Vi hoppas att du får skön och trevlig tillvaro med dina nära och kära. Även vår tid som redaktörer går mot sitt slut. Detta är sista numret som vi, Per-Olof och Göran, är ansvariga för. Vi lämnar i och med denna tidning redaktörskapet, samtidigt vill vi tacka alla Er läsare för många års samarbete. Ni har lämnat både ros och ris till oss, precis som det skall vara. Flera av Er har även lämnat material till tidningen, något som är livsviktigt. Det är mycket svårt, att själv försöka att få tag på alla dessa intressanta berättelser, som vi haft möjlighet att presentera här i tidningen. En ny redaktion tar över från och med årsskiftet, bestående av Lars Ekholm, Jan-Åke Stensson och Kerstin Pettersson. Vi önskar dem all lycka till i framtiden med att förmedla det tryckta ordet till Er. Vi kommer inte att vara overksamma utan nu kan vi ägna oss vår egen forskning i mycket större del än tidigare. Man skall inte bli överraskad om det även framledes dyker upp någon artikel med oss som undertecknare i tidningen. Med dessa ord tackar vi för oss och önskar Er alla en God Jul och Ett Gott Nytt År. Peo och Göran

4 Sida 4 Nr 4/2009 L J Wingqvists Mekaniska Wäfveri från tidskriften Sköna gröna Fritsla Vid Lucia 1874 invigdes den första fabriken vid Hjälltorpsfallet och de 150 mekaniska vävstolarna, som hade importerats från England, började dunka i gråstensfabriken. De drevs direkt från en vattenturbin i fallet. Kraften överfördes via stållinor från turbinen upp till fabriken. Belysningen utgjordes i många år av fotogenlampor Under 1880-talet skedde en omfattande utbyggnad. I landshövdingens berättelse 1890 kan vi läsa: "Företaget består av 7 byggnader, inrymmande förutom färgeri, 14 arbetssalar, hvilka användas, 5 salar med 50 maskiner av olika slag för sådana förberedande arbeten, som avse garnets apterande för vävstolarna, 5 salar för själva vävningen med 385 enkelbreda och 172 dubbelbreda vävstolar samt 4 salar för appreturverket, vari 66 maskiner av 26 olika slag där vävnaderna appreteras. Fabriken upplyses av 830 elektriska glödlampor samt drives av tre turbiner och två ångmaskiner om tillsammans 300 hästkrafter. År 1900 har man drygt 700 vävstolar byggs en verkstadsbyggnad i anslutning till färgeriet. På andra våningen byggs ett badhus med bastu, duschar, smårum med badkar och en liten bassäng. Vatten till både färgeriet och badet hämtas från ån sedan det passerat ett litet reningsverk med sandfilter. Så långt fram som på 1940-talet besökte alla skolans elever badhuset regelbundet. Sonen Birger Wingqvists tid som ledare präglas bland annat av en förbättring av arbetarnas bostadsförhållanden och införande av fri sjukvård. När företaget ger ut sin jubileumsskrift 1906 redovisar man förmäns- och arbetarbostäder i 39 olika stora byggnader mest i tvåvåningshus. De rymde allt från 2-3 lägenheter upp till 16. Då handlade det även om så kallade spisrum, alltså ett enda rum med kokmöjlighet. Man berömmer sig av att de under "de sista fem åren uppförda arbetarbostäderna utmärka sig för synnerlig prydlighet och rymliga lägenheter". Av jubileumsskriften framgår att "arbetarnas antal uppgår till cirka 900 avlönade personer (av vilka ungefär 150 varit anställda sedan fabrikens första år), män och kvinnor av alla åldrar intill laglig gräns för minderårighet, vartill komma arbetarnas icke arbetande familjemedlemmar utförande ett tillägg av omkring 600 personer, som även äro för sitt uppehälle hänvisade till fabriksarbetet hos firman l. J Wingqvist". Under åren byggdes ett bomullsspinneri med moderna ringspinningsmaskiner, och därmed kunde man framställa sina tyger från råvara till färdig produkt helt utan mellanhänder. Linder åren moderniserades hela väveriet, en del av vävsalarna utrustades med automatiska vävstolar. Även färgeriet byggdes om och under 1930-talet automatiserades hela väveriet. Ett samhälle i samhället Arbetarna hade egen sjukkassa och även egen begravningskassa och en likvagnsförening. Likvagnen var något elegantare än byabornas och betraktades av dessa med en viss avundsjuka. Man hade även egna själaringare som fick ledigt från arbetet för att mot betalning ringa i kyrkklockorna. Bland arbetarna fanns det de som hjälpte till vid förlossningar och de som ombesörjde svepning av döda. Man hade personer som var prestaverande vid begravningar och även Bomullsspinneriet (Forts. på sidan 5)

5 Nr 4/2009 Sida (Forts. från sidan 4) värdar vid sådana tillfällen, man kan jämföra dem med dagens begravningsentreprenörer. Den sociala omsorgen om grannar och arbetskamrater var stor. Man hjälpte varandra med huskurer och goda råd vid allehanda sjukdomar. När någon under längre tid drabbades av sjukdom eller när någon familj genom dödsfall eller annan orsak hamnade i ekonomiska problem var det vanligt att man "gick med lista" och samlade in pengar till familjen. Genom företagets fria sjukvård kunde man kalla på samhällets doktor. Besöken blev täta när olika epidemier härjade. Spanska sjukan, difteri och andra barnsjukdomar skördade många offer. Man hade sin egen handelsförening för inköp av dagligvaror dessutom fanns "filialer" vid Fabriken med försäljning av bland annat bröd och mjölk. Speciellt under sommarhalvåret hade man dessutom en betydande torghandel. Traktens bönder bjöd ut sina produkter. Utanför färgeriväggen kunde det vara fullt med försäljare som saluförde frukt, potatis, ägg och grönsaker. Fiskbilar och drickabilar höll till på planen mellan väveriet och bomullsspinneriet. Företagets verksamhet var som störst under 1930-talet. Världskriget och Koreakriget drabbade företaget. En omfattande brand 1958 ödelade stora delar av väveriet. Driften fortsatte ännu några år men i allt mindre omfattning. Hela väverikomplexet rivs och de flesta av bostadsbyggnaderna saneras bort. Den epok som startade 1874 och innebar att Fritslas befolkning tredubblades på 25 år var slut. Dragspelsklubben GRÄNS-Dragarna stod för underhållningen under Jubileumsfesten.

6 Sida 6 Nr 4/2009 Oäkta barn Från markrötter nr Ett vanligt problem, som de flesta stöter på någon gång, är de försvunna fäderna till de "oäkta" barnen. Då kan det vara bra att veta att enligt Missgärningsbalkens 53:e paragraf i 1734 års lag skulle både mannen och kvinna dömas för lägersmål, när de fått ett barn tillsammans utan att vara gifta. För att på enklaste vis hitta detta går man till kyrkoräkenskaperna och ser efter om pigan betalt sina 32 skilling ungefär i samband med kyrktagningen, d.v.s. sex veckor efter barnets födelse, eller något senare, ibland kan det förstås dröja ännu längre. Läser man vidare hittar man ibland en mansperson i någon anteckning i närheten som betalt dubbla beloppet. Har sedan barnet som vuxet ett patronymikon som kan härledas till denne mans förnamn, så kan han ju vara misstänkt. Nu har man ett ungefärligt datum när parterna bör ha varit inför tinget och tar då rätt på domboken för lämplig tidpunkt, vilket kan vara ett problem, de är ju ännu ej konverterade till mikrokort, utan får beställas på rullfilm från rätt länsbibliotek, eller också får man ge sig iväg till landsarkivet och läsa orginalboken, vilket ju alltid är det trevligaste. Om de blivit dömda hittar man först att de fått betala böter i saköreslängden och där får man ju en hänvisning till den tidigare paragraf där målet avhandlats, ibland med väl så detaljerade vittnesmål, särskilt i de fall där mannen försökte neka till bekantskapen. Alla "oäkta" barns föräldrar förekommer inte i domboken, och själva brottsrubriceringen avskaffades på 1850-talet, men det kan var värt ett försök. Någon gång kan man i det sammanhanget träffa på dokument, som ger en ögonblicklig kontakt med en person för länge sedan, som följande brev i Tunaläns dombok 1820: Till Tunaläns härads lofliga Tingsrätt. Som jag varit Så olycklig och af en okänd man på skatte krono Rusthållet Sulegångs ägor låtit mig lägra med Det flickebarn jag (örleden Sommar i Sulegång framfödt, anhåller jag at få böta för mit Brått för första gången ärkänner och will aldri vara så Dum mer. Med djupaste wördnad framhärdar högädle herr Häradshördingens och Lofliga Häradsrättens aller ödmjukaste tjenarinna Eva Cajsa Pärsdotter i Sulegång. I häradsrättens arkiv finns ofta s.k. Inneliggande handlingar, som släktforskaren kanske förbiser, dessa är ej filmade, men bör om möjligt alltid gås igenom när man läser dombok. När tinget skulle äga rum skickades diverse handlingar in till rätten, både från myndigheter och allmänheten, och dessa samlades för varje ting i en bunt, son kallas just inneliggande handlingar. I dessa buntar kan finnas en mängd varierande handlingar, listor över dem som blivit instämda till tinget, brev från dem som inte kunde komma dit av olika orsaker, listor från prästerskapet över de som dött i församlingen sedan senaste tinget, förlikningar mellan parter, som stämt varandra, men sedan kommit sams. Där har t.ex. hittats just brev från en piga som stämt en dräng på barnuppfostringshjälp, men så har de kommit överens om hur de skulle ordna det hela, och då skrev hon till rätten och återkallade stämningen, och då finns där ett bevis för att just denne dräng gått med på faderskapet. Det händer förstås inte ofta att man gör ett sådant fynd, men man vet aldrig Ett annat rätt ovanligt fynd var när det oäkta barnet stod upptaget i faderns bouppteckning såsom dennes "kiänneson", d.v.s. fadern hade erkänt sonen, antagligen för att han var barnlös i sitt äktenskap i detta fallet (Vislanda, 1780talet). Det har även funnits ett sådant fall i Flistad i Östergötland, men är ovanligt. I senare tid kan det löna sig att lusläsa husförhörslängderna från barnets födelse eller kort dessförinnan och följa de drängar som har rätt förnamn för barnets patronymikon. Det kan hända att man efter några år ser en anteckning i frejdkolumnen att "pigan NN i Y förbjuder drängen X att gifta sig' eller likande, och följer man dem bakåt så finns de på samma gård, och pigan har fått ett barn med en okänd fader, som i sådant fall kan antagas var identisk med drängen X. Detta kan vara några sätt att hitta "oäkta" fäder, och allt är värt att pröva i ett sådant fall, för det blir så stora luckor i antavlan annars, och problem är ju till för att lösas. Elisabeth Thorsell.

7 Nr 4/2009 Sida 7 Släktforskarsdag i Borås 29 sept. Denna lördag hade vi turen att Borås bibliotek inte öppnade förrän vilket betydde att vi inte behövde gå upp i ottan för att vara med. Monica och jag packade bilen med böcker, skivor och annat som kunde behövas. Väl framme i Borås packade vi upp för att visa vad vi hade med oss. Monica hade också med sin dator och på den så sökte vi efter folk på föreningens skivor. I år var släktforskardagen tidigarelagd med ett par veckor, jag tror att orsaken var att Borås bibliotek ska byggas om. Tyvärr innebar detta att det sammanföll med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg och vi saknade några utställare som tydligen var där. Kanske missade vi också några besökare av denna anledning? Trots det mindre antalet besökare så sålde vi ganska bra, sammanlagt 16 böcker och skivor. Nästa år hoppas vi på fler besökare, alltid kul med mycket folk! Vid datorn: Annika Ryndal Jan-Åke och Lennart Invigningstalare Full aktivitet i Kinds monter Arkiv Digital demonsstreras Anita Gartz i DIS monter Halland förbereder sig

8 Sida 8 Nr 4/2009 Sammandrag från ordförandekonferensen i Falköping. Efter Lennart Ryhds anteckningar. Lars Sundell, förbundskassören, lämnade prognos för 2009, 2010 och Intäkter 1000-tal Kostnader Finansnetto Resultat Björn Jönsson berättade om förbundets IT-satsning. Servrarna på förbundet behöver bytas ut snabbast möjligt (en är från 1995) och målet är att minska antalet servrar. Det behövs också skrivas nya program med mera. Barbro Stålheim, förbundsordförande, berättade vad som är på gång inom förbundet. Gravstensinventering Namn åt de döda Planering för nya Rötter (hemsidan) Styrelseutbildning 25-årsjubileum 2011 USA-resa med förbundet Pris kronor 1880 års folkräkning kommer på CD Årets tema var Medlemsvård och Medlemsnytta. Christer Leopold berättade och delade ut detta som grupparbete till deltagarna. Några av frågorna som diskuterades var: Vilken nytta har man av ett medlemskap i en släktforskarförening? Hur värvar man nya medlemmar? Hur når man unga forskare? Här kan du som läser hjälpa till. Vad vill du få ut av att vara med i vår förening? Vad är bra? Vad kan bli bättre? Släktforskardag i Falköping Släktforskarförbundets ordf. hälsar Välkommen till släktforskardagarna, Det var en härlig dag i Falköping vädret var bra och temperaturen var behagligt, det var mitt första besök på en släktforskarstämma. Vår förening hade en monter tillsammans med Borås, Kind och Ulricehamn. Många var på plats för att lyssna på intressanta föreläsningar och hitta användbart material i andra föreningars montrar. Forskningsarbete överfört på CD-skivor och annat forskarmaterial. En av orsakerna till att jag besökte Falköping var, dels mitt intresse för att se vad föreningarna hade att erbjuda, dels närheten till Skövde. Då min forskning på farfar och farmors sida kommer ifrån Skarborg och Skövde, var mitt hopp om att finna grannföreningarna till Falköping där. Men till min stora besvikelse var inte Skövdes släktforskarförening på plats. Eftersom Skövde under så många hundra år varit en stor historisk plats, borde det finnas ett stort intresse för en förening att verka aktivt där. I Skövde har det varit många militärförläggningar och fortfarande är det en del kvar. Det finns gamla historiska kyrkor från 1100-talet och framåt som jag tagit dela av i min forskning. Och i dess närhet har kungligheter härskat. Så det finns så mycket historia kring platserna

9 Nr 4/2009 Sida 9 i Skaraborg. Efter denna dag så blir det till att fortsätta forskningsarbetet på de sajter man har det skannade materialet att tillgå. Nu gäller forskning under höst och vinter. Man vill ju komma så långt tillbaka i tiden som möjligt, för att kunna presentera ett, så gott som möjligt, bra släktforskarmaterial för alla släktingar runt om i landet. Curt-Åke Hagman Annika och Monica hade fullt upp i vår monter Curt-Åke och Christina Boråssidan av montern. ArkivDigital hade mycket besök i sin stora avdelning Musikparad

10 Sida 10 Nr 4/2009 Träff i Kinnaborgssalen den 19 sept. Vi fick besök av Ann-Christin Alexandersson och Malin Juvas från Landsarkivet som berättade om allt, som där erbjuds oss släktforskare. Tyvärr var det ganska lågt deltagarantal, vilket kan ha berott på det vackra vädret. Det var en mycket givande stund som gav full valuta till de som kom.

11 Nr 4/2009 Sida 11 Tack Den 25 november 1989, vid vår förenings 5-års jubileum, hade jag den stora äran att som ordförande för Marks härads släktforskarförening få överlämna ett diplom till Gustav Larsson som blev föreningens första hedersmedlem. Efter nästan 20 år, på föreningens 25 års jubileum, den 24 oktober 2009 var det min tur att få ta emot samma värdefulla utmärkelse som var ett bevis på uppskattning av mitt arbete under årens lopp. Jag vill på detta enkla sätt tacka alla i styrelsen och förtjänstmärkeskommittén. Jag vill också framföra ett varmt tack för alla gratulationer i samband med min utnämning till hedersmedlem. Britt Hagman Britt Hagman med blommor och diplom Hej släktforskare! Mitt namn är Jan-Åke Stensson, och skall ingå i den nya redaktionskommittén. Sedan 2008 är jag ersättare i styrelsen för Marks härads släktforskarförening. Jag är 42 år och bor i Fritsla sedan 42 år. Där har jag arbetat på Hagmans Kemi de senaste 22 åren. Vid sidan av arbetet har jag under åren varit engagerad i flera föreningar, kommunpolitiken samt hemvärnet. För tillfället är jag även engagerad i styrelserna för Fritsla Natur- och hembygdsförening samt Marks Fornminnesförening. Historiskt intresserad sedan barndomen började jag för 20 år sedan att forska i Fritslas historia gick jag med i släktforskarföreningen, men jag betraktar mig själv fortfarande i första hand som hembygdsforskare. Släktforskningen ser jag som ett komplement till hembygdsforskningen, och ett roligt sådant. Mina egna rötter har jag inte jobbat så mycket med själv, utan det mesta i anträdet har jag fått till skänks av andra forskare. Rötterna är vitt förgrenade, med min farfars släkt i Sjuhäradsbygden, min farmors i södra Halland, och min mor från norra Karelen i Finland, men tillhörande en dit inflyttad tysk prästsläkt. I hemorten Fritsla har jag lyckats spåra anor tillbaka till 1600-talet, då bland annat nämndemannen Claes Karlsson på Kronogärdet var riksdagsman Så här långt har 500 anor identifierats, men de skall naturligtvis bli fler.

12 Sida 12 Nr 4/2009 JUBILEUMSFEST Föreningens 25-årsjubileum firades lördagen den 24 oktober i Kungsfors matsal. Kvällen började med mingel innan Ryhd hälsade välkomna och bjöd till bords. Efter den goda maten fick föreningen motta gratulationer och tal. Presenterna innehöll böcker Brutala dåd i fridsam bygd, Svenska Släktkalendern 1962, Svenska Adelns ättartavlor supplement 1 och 2 - presentkort på böcker, DVD med avfotade kyrkoböcker (Dalum, Blidsberg, Humla, Kölaby, Böne, Knätte, Liared och Kölingared ) och ett standar från VGF. (Du ser det i ett av våra fönster på Örbygården.) Efter varmrätten packade Gränsdragarna ihop, de hade spelat och sjungit för oss fram till dess vilket var ett mycket trevligt inslag. Nu var det dags för Margareta Söderström att berätta om sin far Västgöta-Bengtsson, och det gjorde hon så bra! Han måste verkligen ha varit en speciell man. Har ni inte hört henne och tillfälle uppstår så gå dit, själv hade jag kunnat höra på henne länge. Kaffedoften spreds och tårtan bars in. Nu passade det utmärkt att överraska Britt Hagman. Hon blev föreningens andra hedersmedlem genom åren och det är hon väl värd. Jag är lite mallig och stolt över att jag känner henne. Vi hade fått plats med fler av er men det var trevligt att kunna hälsa på alla (vilket jag hoppas att jag gjorde!) och byta några ord med er. Jag vill här å styrelsens vägnar tacka er som kom, till personalen på Kungsfors matsal som gjort den goda maten och skötte det praktiska, till Gränsdragarna för musiken och till Margareta för ett inspirerande föredrag. /Annika Ryndal

13 Nr 4/2009 Sida 13

14 Sida 14 Nr 4/2009 Kinnaborgssalen lördag 14 november Charlotte Börjesson höll denna lördag ett mycket intressant föredrag om vad man kan göra med inskannade/digitalfotade gamla bilder. Hon beskrev hur hon själv hade byggt upp sin lagring och arkivering av bilder och gav goda tips och råd om hur man kan göra. Det viktigaste är naturligtvis att man lagrar sina bilder på olika media för att säkerställa att de inte försvinner. Det är bra att spara ett inskannat original med bra kvalité och format och sedan göra arbetskopior, därefter kan man redigera och eventuellt beskära, förminska eller förstora kopiorna och använda dem i olika sammanhang. En fördel är att ha någon form av bildhanteringsprogram exempelvis Adobe Photoshop Elements för enklare redigering. Vad gör man då med originalfoton? Charlotte gav tips om en bra websida där man kan hitta mycket bra produkter för emballering och förvaring av foto. Vi var ca 30 st på denna föreläsning och jag tror att den uppskattades av många. Jag själv blev i alla fall mycket inspirerad. Vid pennan Monica Johansson Charlotte berättade också om att överföring av data från ett släktforskningsprogram (Disgen) till Word kan göra materialet intressantare att visa för någon som kanske inte är släktforskare. Då kan man redigera uppgifterna i word och skriva mer som en släktberättelse än att bara ge uppgifter om födelse- vigsel- och dödsdatum mm. Res till USA med Förbundet - 10 platser kvar! Sveriges Släktforskarförbund arrangerar i samarbete med Resia en resa till Amerika i emigranternas spår den 21/4-5/ Vi besöker intressanta platser med anknytning till den stora utvandringen från Sverige men också en del vanliga turistattraktioner. Som förberedelse för resan ordnar Sveriges Släktforskarförbund två förträffar under våren Under dessa träffar lär vi oss mer om den stora utflyttningen till Amerika och får hjälp med att spåra utvandrade släktingar och deras ättlingar. OBS! Sista anmälningsdag är den 20 dec!

15 Nr 4/2009 Sida 15

16 Sida 16 Nr 4/2009 Ett avbrott Till vänster den första bild av mig som publicerades i 1993, till höger den senaste, tagen 16 år senare på jubileumsfesten. Man ser tydligt att bildkvaliten har förbättrats under dessa år. En tillbakablick på min tid i föreningen och dess styrelse under 15 år hade vi släktträff på torpet Stenbäcken, med middag i Kinna sportstuga vid Skutesjön. Där presenterades en stamtavla, som startade på Ryds gård. Den var ganska ofullständig. Jag beslöt att försöka komplettera denna så gott det gick. Jag arbetade med datorer redan på den tiden och försökte hitta något program att använda för detta. Hittade flera amerikanska program, men tyckte inte att de passade mig. Tiden gick utan att jag kom igång med någon forskning firades 10 årsjubileum på Kinna bibliotek och Marks Härads Släktforskarförening var där och visade hur man kunde hitta sina förfäder. Jag och hustru Margareta gick dit och där träffade vi bl.a. Rune B. Johansson som hjälpte oss leta efter en anmoder till Margareta. Tyvärr hittade vi fel gumma, som det visade sig senare, men intresset för föreningen var väckt. Vi noterade oss som medlemmar på stället. Första anbytarträff jag besökte, ägde rum i Seglora bygdegård. Här träffade jag Lennart Ryhd som plockade fram flera generationer av Margaretas släkt i Seglora. Vid kaffeserveringen hamnade jag jämte Britt Hagman. Jag nämnde för henne att jag tyckte det var en trevlig tillställning och att om föreningen skulle behöva någon hjälp, var jag villig att ställa upp. Resultatet av detta blev att jag på årsmötet 1993 blev invald i styrelsen och från den stunden var jag engagerad som sekreterare. Skall nu försöka sammanställa vad jag gjort i och för föreningen under alla dessa år. Dels själv och dels tillsammans med flera andra. Jag valdes alltså till sekreterare 1993 och överlämnade pennan 2007 till Curt-Åke Hagman avgick Britt som ordförande i föreningen och som redaktör för. Britta Samuelsson tog över klubban och jag blev redaktör, tillsammans med bl.a. Erik Ahtiainen och Laila Resac kom Göran Weiler med i styrelsen och invaldes i redaktionen. Fr.o.m var Göran och jag ensamma i redaktionen. Tidningen bestod från början av dubbelsidiga A4 ark. Det som gällde var att skriva, klippa, klistra, kopiera och häfta. Föreningen ägde då en kopieringsapparat som visade sig för svag för det antal tidningar som skulle tillverkas med det stigande medlemstalet och en dag sa den tack för sig. Jag fick då tillåtelse av min arbetsgivare att kopiera tidningen på min arbetsplats utan kostnad tills vi löst problemet. En form av sponsring. Genom mitt arbete hade jag kontakt med bra leverantörer av skrivare och kopiatorer. Jag fick ett erbjudande till föreningen om att få köpa en A3 kopiator till ringa penning. Styrelsen tog beslut om att detta skulle genomföras. Vi hade nu en kopiator som gav oss möjlighet att framställa tidningen i det format den idag har. Vi hade ingen lokal på den här tiden utan all utrustning fanns hemma hos undertecknad. När vi sedan fick vår första lokal kunde vår utrustning och våra samlingar placeras där. Detta underlättade mycket och jag fick plats i mitt hobbyrum igen. Beslut togs så småningom att låta trycka tidningen på kommunen. Detta gick att genomföra tack vare att arbetet med tidningen blivit helt datoriserat. Vi överlämnade bara en datafil till kommunens tryckeri och kunde efter någon dag hämta tidningar för distribution. Tyvärr höjde kommunen tryckpriset så pass att vi var tvungna att leta efter annan leverantör. Jag fick åter användning av mina kontakter och lyckades få ett bra pris på en begagnad A3 skrivare, som också skrev på båda sidor. Efter beslut köptes denna. Vi kunde nu direkt från dator skriva ut tidningen färdigsorterad. Ett arbete var fortfarande manuellt, häftningen. Från 1994 har allt fysiskt arbete, utom den häftning som nu sker, utförts av mig. Distributionen till medlemmar har utförts av övriga styrelsemedlemmar. (Forts. på sidan 17)

17 Nr 4/2009 Sida 17 (Forts. från sidan 16) Framtagning av artiklar och foto har jag och Göran gjort gemensamt, medan jag har anpassat det till tidningen. Markrötter har fr.o.m. årsskiftet en ny redaktion bestående av Lars Ekholm, Kerstin Pettersson och Jan- Åke Stensson. Nästa projekt att belysa var den forskarkatalog som framställdes Som underlag användes den katalog som gjordes 1993 och insamlande av nya uppgifter. Det program som användes för detta var framställt av DIS. Så till det arbete som startade i mitten av 1990 talet. Våra register. Det var medlemmar som satt och skrev av födde, vigde och dödeböcker över de socknar de sökte förfäder i. Själv har jag till dags dato läst in Älekulla, Berghem och Hajom. Håller nu på att registrera Sätila och Hyssna. Allt material levererades till mig. Det var av skiftande slag. Skrivet för hand med penna, med skrivmaskin, i ordbehandlare och registrerade i dator med program som Excel. Mitt arbete blev att få allt i samma format, Excel, och därefter skriva ut dem i olika sorteringar. Göran och jag limhäftade sedan dessa och föreningen fick material till försäljning. Ungefär samtidigt framställde medlemmar i Släktdata ett sökprogram för presentation i dator eller på CD. Detta fick användas av släktforskarföreningar. Jag testade omgående programmet och presenterade det för styrelsen som godkände en framställning. Nu vidtog en normering av materialet av mig och så småningom var en CD klar med det material vi då hade framme. Återigen hade föreningen en inkomstkälla. Vi hade vid denna tid även publicerat en hemsida på nätet. Jag fick då idén att lägga ut CD:n på nätet. Gjorde så och det funkade. Detta finns fortfarande att tillgå på vår hemsida och kan om vi så vill utökas med nuvarande material. År 2000 var jag och Göran närvarande vid en träff i Leksand, arrangerad av förbundet, inför stämman i Borås Där diskuterades om en programvara för register liknande de som förbundet har. Detta föll i god jord och ett sådant finns numera för föreningar att använda utan kostnad. Vi har redan ett antal register över olika pastorat framställda med detta program. Bara Sätila-Hyssna och Seglora-Kinnarumma pastorat saknas. Dessa är dock under arbete. Även den handpåläggning som behövts för detta kommer att utföras av mig. Kontrolläsning, normering av namn och orter samt inläsning i de olika delarna av programmet gjordes. Det är sammanlagt till dags dato registrerat och inlagt i programmet poster. Det blev många namn och orter att kontrollera och normera innan det gick att publicera. Att felaktigheter har passerat mitt öga utan åtgärd erkänns, men jag har också rättat till alla påpekanden jag fått och även själv hittat i efterhand. Inför släktforskarstämman i Borås 2001 engagerades jag och Göran för att hjälpa till med arrangemanget. Göran ledde det administrativa arbetet och jag ordnade, med mina kontakter, så att utställare som t.ex DIS fick uppkoppling till internet. VGF som stod som ansvariga för stämman behövde inte betala ett öre för detta. Jag nämnde tidigare vår hemsida, vilken jag själv tillverkat och administrerat. Den är numera så pass interaktiv att det går att beställa våra skivor via nätet, göra efterlysningar och anmäla sig som medlem. Sidan har nu övertagits av ny webmaster, Per Hagberg, som har gett den ett nytt fräscht utseende. Dessa år har varit mycket stimulerande, men också stundtals jobbiga. Men tar på sig uppgifter får man se till att de blir utförda efter bästa förmåga. Jag har säkert glömt att nämna något, men detta var det viktigaste. Den största tillfredställelsen har dock varit alla kontakter som knutits under åren. Alla som man har försökt hjälpa. En del med framgång, andra med misslyckanden. Hustru Margareta är väl den som många gånger fått stå undan för föreningsarbetet. Förhoppningsvis får jag kanske mer tid för familjen i fortsättningen. De personer jag kommit närmast i styrelsearbetet är Göran Weiler, Lennart Ryhd, Hasse Svensson, Karl- Arne Samuelsson och Erik Ahtiainen. Dessa blev också goda vänner utanför föreningen. Erik lämnade oss tyvärr alldeles för tidigt. Med dessa rader vill jag tacka för den tid som varit. Jag kommer fortfarande vara medlem i föreningen och delta på de olika mötena. Och om jag får, vill jag vara med och avsluta det registerarbete jag varit med om att uppstarta. Jag hoppas att man skall minnas mig och mitt arbete i och för föreningen som något positivt. Per-Olof Stenbäcken

18 Sida 18 Nr 4/2009 RUNDRESA TYSKLAND TJECKIEN 8 DAGAR Vi har nu planerat en ny resa som kommer att föra oss till många kända, och kanske även mindre kända, platser i Tyskland & Tjeckien som säkerligen kommer ge oss många positiva och glada minnen i goda resevänners sällskap. Stämningen på våra tidigare resor har varit fantastisk då alla värnar om att vi alla reser tillsammans och alla umgås med alla. Programmet ser ut som följer: Dag 1. 2 maj Vi avreser från Bäckängsskolan i arla morgonstund kl för att via Helsingborg Gedser Rostock resa till Berlin. Vi äter gemensam middag på kvällen. Hotellet i Berlin är Agon Aldea Hotel. Dag 2. 3 maj Resan går vidare till Meissen där vi äter lunch och därefter besöker den världsberömda porslinsfabriken som just år 2010 fyller 300 år. Här får vi se produktionen samt företagets fantastiska museum. Efter Meissen-besöket åker vi vidare till Dresden där vi kommer att övernatta på InterCityHotel. Gemensam middag. Dag 3. 4 maj Stadsrundtur i Dresden som kommer att bli en upplevelse. Dresden blev sönderbombat under andra världskriget men har återuppbyggts på ett fantastiskt sätt. Frauenkirche som återuppbyggdes av ruinresterna återinvigdes i slutet av oktober 2005 är en av många sevärdheter som vi kommer att få se. Efter att vi ätit lunch är det tid fram till kl för att på egen hand se Dresden. Kl reser vi till Prag (en relativt kort resa) dit vi ankommer vid 18 tiden. Hotellet är Hotel Ilf. Gemensam middag. Dag 4. 5 maj Stor stadsrundtur i Prag där vi kommer att få se många omtalade platser. Vad vore ett besök i Prag utan ett besök på ett bryggeri??? Vi besöker därför det mycket kända bryggeriet Staropramen där det säkert blir möjligt att prova på deras kända öl. Efter en god lunch är det fri tid att på egen hand utforska Prag. På kvällen äter vi middagsbuffé under en båttur på floden Moldau.

19 Nr 4/2009 Sida 19 Dag 5. 6 maj På morgonen reser vi till Kutna Hora som är en stad som ligger c:a 6 mil öster om Prag. Även här är det många sevärdheter bl.a. Skelettkyrkan och den magnifika katedralen St Barbara m.m. Lunchen äter vi Schloss Melnik där vi även får en vinprovning. Efter lunch är tiden fri för egna upptäckter i Prag. Middagen, 3 rätter, äter vi under en folkloreafton i Prag med trevlig underhållning. Dag 6. 7 maj På morgonen avreser vi mot Lützen i Tyskland som är en intressant plats med svensk anknytning som vi alla har hört talas om. Här får vi en guide som kommer att visa oss runt och berätta. Lunch äter vi vid ankomsten till Lützen. Efter besöket i Lützen åker vi en kort sträcka till Leipzig där vi kommer att övernatta på Leipzig Lindner Hotel. Dag 7. 8 maj På morgonen reser vi vidare mot Potsdam som ligger i närheten av Berlin. Här äter vi lunch och får en guidad rundtur i denna vackra stad med bl.a slottet Sanssouci. På eftermiddagen åker vi vidare till hotellet i Berlin, Centro Vital Hotel. På kvällen far vi till Spandau. Denna stad är känd för de flesta av oss för fängelset med Rudolf Hess som berömd fånge. Fängelset är borta sedan många år men det finns ett castell där vi på kvällen kommer att äta en mycket annorlunda medeltida middag med spektakel. Detta blir verkligen en annorlunda upplevelse. Dag 8. 9 maj Nu är det hemresedag och efter frukost åker vi mot Rostock för vidare resa till Borås med beräknad ankomst c:a kl PRIS I resans pris ingår bussresa, båtresor, alla övernattningar i dubbelrum, de flesta måltider exkl. dryck, (lunch på båten vid utresan samt lunch & ev. middag på hemresedagen ingår ej), entréavgifter, rundturer/ guider enl. program. Pris för detta arrangemang med boende i dubbelrum är 7.250:- som är ett mycket fördelaktigt pris med tanke på vad som ingår. Tillägg för enkelrum är 950:-. Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet samt av priset vid större ändringar av valutakurser. Valuta: Tjeckisk Koruna (CZK). Tyskland EURO. Anmälan Anmälningsavgiften är kr :- som skall vara oss tillhanda senast , resterande belopp skall vara oss tillhanda senast Debitering sker genom faktura från Borås Släktforskare. Anmälan gör Du senast till Per Larson Tel e-post per.h.larson@telia.com

20 Sida 20 Nr 4/2009 Borås Släktforskares kurser våren 2010 NYBÖRJARKURS I SLÄKTFORSKNING (Dagtid) Kurs nr. 1:1 Kursledare: Maj-Britt Friberg Kursdag: Måndagar Kurstillfällen: 8 tillfällen á 3 studietimmar Start: 25 Januari 2010 Lokal: BSF föreningslokal Max antal delt.: 8 deltagare Kursavgift: 800:- + ev. kurslitteratur Förkunskaper: Någon datorvana Innehåll: Teoretisk & praktisk under-visning med utgångspunkt från svenska källor. NYBÖRJARKURS I SLÄKTFORSKNING (Dagtid) Kurs nr. 1:2 Kursledare: Maj-Britt Friberg Kursdag: Torsdagar Kurstillfällen: 8 tillfällen á 3 studietimmar Start: 28 Januari 2010 Lokal: BSF föreningslokal Max antal delt.: 8 deltagare Kursavgift: 800 kr + ev. kurslitteratur. Förkunskaper: Någon datorvana Innehåll: Teoretisk & praktisk under-visning med utgångspunkt från svenska NYBÖRJARKURS I SLÄKTFORSKNING (Kvällstid) Kurs nr. 1:3 Kursledare: Viktoria Jonasson Kursdag: Varannan Torsdag Kurstillfällen: 8 tillfällen á 3 studietimmar Start: 21 januari 2010 Lokal: BSF föreningslokal Max antal delt.: 8 deltagare Kursavgift: 800 kr + ev. kurslitteratur Förkunskaper: Någon datorvana Innehåll: Teoretisk & praktisk under-visning med utgångspunkt från svenska källor SLÄKTFORSKNINGSPROGRAMMET DISGEN 8.2 Steg 1. (grund) Kurs nr. 2:1 Kursledare: Hans Nyman Kursdag: Onsdagar Kurstillfällen: 6 tillfällen á 3 lektions-timmar Start: 3 februari 2010 Lokal: BSF föreningslokal Max antal delt.: 8 deltagare Kursavgift: 900 kr Förkunskaper; Grunder i släktforskning & data. Kurslitteratur: Medtag Handledning i Disgen 8.2 SLÄKTFORSKARPROGRAMMET DISGEN 8.2 KARTFUNKTIONEN Kurs nr. 2:2 Kursledare: Hans Nyman Kursdag: Onsdagar Kurstillfällen: 3 tillfällen á 3 lektionstimmar Kurstid: 31 mars. 7 april. 14 april. Lokal: BSF föreningslokal Max antal delt.: 8 deltagare Kursavgift: 300 kr Förkunskaper: Grunder i Disgen 8.2 & data. Kurslitteratur: Medtag Handledning i Disgen 8.2 SLÄKTFORSKNING: FORTSÄTTNING PÅ GRUNDKURS Kurs nr. 3:1 Kursansvarig Vikoria Jonasson Kursledare: Erfarna föreningsmedlemmar Kursdag: Lördag Kurstillfällen: 4 tillfällen á 3 timmar Kurstid: 16 jan.13 feb.13 mars 10 april 2010 Lokal: BSF föreningslokal Max antal delt.: 8 deltagare Kursavgift: 300 kr Förkunskaper: Grundkurs i släktforskning eller jämförbart. Innehåll: Deltagarna skall forska på sin egna släkt och få stöd & hjälp av föreningens medlemmar. LANTMÄTERIVERKETS KARTOR Kurs nr 4:1 Kursledare: Rolf Carlsson Kursdag: Måndag Kurstillfällen: 2 tillfällen á 4 studietimmar Kurstid: Måndagar 1 feb. & 15 feb Lokal: BSF föreningslokal Max antal delt.: 8 deltagare Kursavgift: 200 kr Förkunskaper: Datorvana Innehåll: Vi visar hur man finner och kan använda nutida & historiska kartor & fastighetsakter som finns.lantmäteriverkets arkiv & lägga in dess i Din släktforskning. Kan Du ta med egen bärbar dator, med mobilt bredband meddela oss detta (Gäller endast kartkursen)