HON ÄLSKAR LIVET SOM JÄGARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HON ÄLSKAR LIVET SOM JÄGARE"

Transkript

1 ETT MAGASIN OM JAKT #1 Jaktvärldens extremsportare MÖT HUNDARNA SOM TROTSAR DÖDEN HON ÄLSKAR LIVET SOM JÄGARE Länge leve konungen LEIF HAR ÄLGAR SOM HUSDJUR XX BJÖRNATTACK - INSEKTER - SÄLAR - EFTERSÖK - VILDSVIN - STYCKNING - PILBÅGE - ULL - BIGFOOT - HJÄRTMASK - VARG - RECEPT - FOTOGRAFI

2 LEDARE INNEHÅLL Villebråd - ett magasin om jakt När vi började arbeta med det här magasinet var det ingen på redaktionen som kunde någonting om jakt. Nu vet ni. Det kan tyckas en smula övermodigt, rentav förmätet att göra tidning under de förutsättningarna. Vad vi däremot kan är att skriva. Och filma, fotografera, och göra radio av människors berättelser. Med stor ödmjukhet har vi närmat oss jägare. De har tålmodigt svarat på våra frågor, tagit med oss ut i skogen och visat oss en bit av sina liv. Och långsamt har det gått upp för oss: jakt är en livsstil. PÅ SENARE TID har jag sett mitt Facebookflöde fyllas upp av historier från vänner och bekanta som tar jägarexamen. Det är folk som har bott i stan hela sitt liv. Det är personer som knappt äger ett par gummistövlar, men som känner ett behov av att vistas nära naturen. Det är, av allt att döma, en ny generation jägare. De nya jägarna är inte sällan kvinnor, storstadsbor och ungdomar. De är sprungna ur en samhällsdebatt om miljö och hållbarhet. Och kött. Ständigt detta kött. Vi verkar aldrig tröttna på att prata om mat. Hur den produceras och var den kommer ifrån blir viktigare för allt fler, och det märks. Hör av dig till oss på Vi finns även på Twitter och och under hashtaggen #villebrad. VI VET INGENTING om dig som läser det här. Men vi vet att den här tidningen fyller ett hål bland andra jakttidningar. Villebråd ska kännas aktuell, även när det inte är jaktsäsong. Vår ambition är att visa dig andra sidor av jakten än de du vanligtvis ser. Vi ger dig djupgående reportage om ullen i dina jaktkläder och vardagen som säljägare. I Villebråd möter du slaktare, hundförare och överlevare från björnattacker. Vi ger dig insektsätare, bågjägare och mannen som klarade tolv dygn vilse på fjället. Vi försöker skildra alla delar av jakten, men hoppar över blodiga skrytbilder. Välkommen till Villebråd! Beatrice Dalghi chefredaktör Vill du se mer? Besök villebrad.jmg.gu.se för fler artiklar, bilder, radioinslag och tv-reportage "Sälar förvaltas bäst med bly" 7 26 Den nya jägaren REPORTAGE Kinna Hantoft tog jägarexamen Nu berättar hon för Villebråd om hur det är att vara ny jägare, om hennes kärlek till jakten och om hur den har förändrat hennes liv. 34 Hållbarhet på menyn REPORTAGE Insektsbloggarna från Insects For Starters förklarar varför en övergång till nya proteinkällor är nödvändig. Dessutom: recept på knäckebröd av superworms. 61 Dödar i samhällets tjänst REPORTAGE Var tionde minut kör någon på ett djur någonstans i landet. Då rycker eftersöksjägarna ut med gevär och hund för att avliva det. 68 REPORTAGE Följ med Stefan Nilsson på säljakt i Hallands skärgård. "Varje gång jag går ut är en seger" 21 REPORTAGE Malin Boström gjorde allt rätt, men björnen attackerade ändå. "Jag åt inget annat än granskott" 48 REPORTAGE Läs historien om hur Jens Lagneholm gick vilse på fjället och överlevde. "Vi kan aldrig garantera att alla kulor är borta" REPORTAGE Den prisbelönta restaurangen Thörnströms Kök serverar kött från skogen. Båvens spinnhus REPORTAGE Strax utanför Flen förvandlar ett gäng kvinnor rå och smutsig ull till garn av finaste kvalitet. Villebråd har besökt Båvens Spinnhus REPORTAGE Jaktens mästare måste lära sig lyda REPORTAGE Den ljudlösa jakten REPORTAGE Konungens kamrat 6 Nyheter 12 Vapenlicens 13 Utrustning 20 Hjärtmask 25 Nationalparker 32 Vildsvinsskrönor 33 Bigfoot 46 Myter om varg 47 Quiz 52 Överlevnadstips 53 Kultur 67 Fuskfoto 74 Styckningsschema 82 Recept 2 3

3 REDAKTIONEN REDAKTIONEN Villebråd #1 MEDVERKANDE BEATRICE DALGHI chefredaktör AXEL NORÉN chefredaktör TWEETS IDA NORDÉN har återvänt till sina hemtrakter i Dalarna för att bena ut varför vargfrågan är så infekterad. Varför varg? Jag fascineras av den konflikten och vilka proportioner den tar. Har du tvekat någon gång? Ja, det förekommer ju hot mot journalister och andra som uttalar sig om vargen. Jag ville göra ett landsbygdsporträtt som inte pekade ut någon. Jag ville bara ta reda på varför folk har så starka känslor kring det. Det finns personer som skulle vilja vara utan varg. Finns det något djur du skulle vilja vara utan? Ormen. Jag har ormfobi men den är helt obefogad så egentligen är väl svaret nej. SANNA ARBMAN HANSING assisterande redaktör ANNA ROSENSTRÖM assisterande bildchef FRIDA GRÖNHOLM bildchef JOHANNA LAWNER webbchef DANIEL GUSTAFSSON har stövlat omkring i Anna Fahléns trädgård vilket resulterade i ett radioreportage om hur vildsvin kan förstöra för människor. Varför vildsvin? Det är ett roligt och gulligt djur men det orsakar ändå intressekonflikter eftersom det ställer till det för många. Ska vi jaga vildsvin i Sverige? Ja, men vi borde låta dem leva naturligt och inte locka fram dem med mat. Naturen måste ha sin gång. Varför väcker inte vildsvin mer debatt? Det finns inget kulturellt hat mot vildsvinet som det finns mot vargen. Därför tror jag att vildsvinsdebatten är mycket mer sansad. Har du ätit vildsvin? Ja, både korv och filé. ANNA ROSENSTRÖM har i det här numret intervjuat Jens Lagneholm som gått vilse i Åre. Hur var det att intervjua Jens? Det var spännande att höra hans historia. Jag blev förvånad över att han verkade vara så lugn. Det hade jag själv inte varit. Vad har du lärt dig av historien? Jag kommer alltid att ha med mig mobilen i skogen. Och om jag hamnar i en liknande situation ska jag försöka ta det lugnt och tänka rationellt. Vad skulle du själv äta för att överleva? Jag skulle nog testa att äta granskott som Jens gjorde och kaveldunsrötter som en överlevnadsexpert tipsade mig om. Men jag skulle lägga mest tid på att hitta rent vatten. OLOV PLANTHABER webbchef ELIAS ARVIDSSON assisterande layoutchef SOFIE EINARSSON reporter SOFIA KARLSSON reporter FRASSE LEVINSSON reporter FRIDA GEISLER layoutchef ADAM BERGSTEN reporter DANIEL GUSTAFSSON reporter JOEL LARSSON reporter ANTON MENCIN reporter Insekter blir mat på villebrad.jmg.gu.se #insectfood... är ett helt nytt magasin för dig som är nyfiken och älskar allt som har med jakt att göra. Med nya grepp på gamla företeelser och heta trender förser vi dig med oväntade, gripande och spännande reportage. Ansvarig utgivare: Erik Eliasson Adress: Seminariegatan 1 b, Göteborg Mejl: Omslagsfoto: Axel Norén IDA NORDÉN reporter FRIDA SANDSTRÖM reporter 4 5

4 Nyheter SJF lämnar Världsnaturfonden SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET LÄMNAR SIN plats Världsnaturfonden WWF:s förtroenderåd. Beslutet kom efter en intern debatt där man kom fram till att WWF:s syn på förvaltningen av varg inte överensstämmer med Jägareförbundets. Förbundets styrelse menar ändå att man är intresserad av att samarbeta med WWF i andra frågor. 0Så många vargar får skjutas i Värmland och Örebro i år. Efter att föreningen Nordulv överklagat Naturvårdsverkets beslut ändrade förvaltningsrätten beslutet om att 24 vargar i Värmland och 12 i Örebro skulle fällas. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas hos kammarrätten i Göteborg. Vargjakten i Värmland skulle ha startat den 9 januari. Inte heller i Dalarna......kommer det att bli någon licensjakt på varg. Efter ett överklagande har Naturvårdsverket beslutat att ställa in vargjakten även i Dalarna. Naturvårdsverket bedömer inte att länsstyrelsens beslut om att bevilja jakten är förenligt med samtliga av de fem kriterier som krävs för att vargjakt ska kunna bedrivas i ett län. Säl i sikte TEXT OCH BILD: SANNA ARBMAN HANSING Väderleken är perfekt och skottet sitter rakt i huvudet. Inom trettio sekunder sjunker knubbsälen mot havsbotten. Följ med säljägaren Stefan Nilsson på en jakt som är lika besvärlig som den är kontroversiell. Svenska jägareförbundets ordförande Björn Sprängare Bild: Svenska Jägareförbundet Månadens hemsida SVERIGES NATIONALPARKER har äntligen fått en egen hemsida. Här finns information om vad man kan se och göra, vilka regler som gäller och hur man hittar dit. I nuläget har Sverige 29 nationalparker: från Vadvetjåkka i Norrbotten till Stenshuvud i Skånska Österlen. På uppdrag av Regeringen arbetar länsstyrelserna just nu med att inrätta 101 nya eller utvidgade naturreservat. "CITAT" Funktionshindrade jägare är en så liten grupp att politiker och byråkrater kan köra över dem och diskriminera dem gång efter annan. Svensk Jakts norrlandsredaktör Lars-Henrik Andersson efterlyser mer handikappanpassad jakt. Bild: Erik Nordén Vill underlätta jakt för nyinflyttade När Max Villman flyttade till Ronneby kommun hade han svårt att hitta ett jaktlag och mark att jaga på. Nu vill han underlätta för jaktintresserade personer som flyttar till kommunen framöver. Han föreslår att kommunens invånare ska kunna arrendera kommunal mark att jaga på. Enligt honom skulle det generera mer pengar till kommunkassan samtidigt som det skulle locka fler personer att flytta till Ronneby. 10Så många år har gått sedan stormen Gudrun slog till mot framförallt södra Sverige. Ur allt elände föddes Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ska hjälpa till att minimera skador vid kommande stormar. Man utvecklade också kommunikationssystemet RAKEL som möjliggör kommunikationer även i mycket hårda oväder. SANNA ARBMAN HANSING & ADAM BERGSTEN 6 7

5 "Folk tycker om att se en säl komma simmande och då vill de inte att en grönklädd gubbe ska komma och skjuta den i huvudet så att hela havet blir rött" Det är en tidig morgon i november. På Sandö bryts tystnaden när Stefan Nilsson drar igång sin 4-taktsmotor och styr ut ur hamnen tillsammans med vännen Fredrik Jonsson. Genom grådiset puttrar de förbi Lilla Rösen, Tranebräkorna och de andra kobbarna i norra Hallands skärgård en av landets sältätaste. I båten har de allt de behöver för dagen: varsin bössa, en kikare, en undervattenskikare, en dragg med en stor järnkrok och så den obligatoriska kaffetermosen. Tre sjömil ut ligger den lilla holmen Kungen där de lägger till efter att ha placerat ut gula, röda och vita bojar i vattnet. Bojarna hjälper dem att hålla koll på djupet och att lokalisera ett skjutet djur. Båten guppar svagt och det blåser tre sekundmeter. Sälväder. 500 meter därifrån. Ett hundratal knubbsälar ligger på ett skär och väntar på morgonsolen. Deras magar är så runda att man undrar hur de kan hålla sig kvar på klipphällen. Sälarna är vana vid måsarnas tjat och de stora fiskebåtarna som glider förbi vid horisonten. Nu blir de nyfikna på de obekanta ljuden och dofterna från holmen intill. En efter en makar de sig ner i novemberhavet och simmar med nosen i vädret för att ta reda på vad som är på gång. När Stefan Nilsson ser det får han bråttom. Han lägger sig raklång på klippan, bland torkat skarvbajs och uppspolade alger. Fäller upp skjutstället direkt på stenhällen, hittar en bekväm ställning, laddar geväret. Så riktar han pipan mot de guppande huvudena som simmar rakt mot honom. Snart är de mest nyfikna sälarna inte ens hundra meter ifrån honom vilket betyder skottläge. Så han trycker av. SÄLJAKT VAR LÄNGE en viktig inkomstkälla för Sveriges kustbefolkning. Djuren var eftertraktade för sitt skinn, sitt kött och sitt späck som användes till allt ifrån lampbränsle till målarfärg. I Östersjön jagade man gråsäl men på Västkusten, där Stefan håller till, var det främst den mindre knubbsälen. I mitten av 1900-talet minskade antalet knubbsälar på grund av sjukdomar och ökade miljögifter och 1966 blev stammen fredad. I början av 2000-talet såg man att populationen växte sig starkare och orsakade skador på fisket. Därför beslutade man att återinföra säljakt på Västkusten. Uppehållet i jakt hade lett till att de praktiska kunskaperna om jakt och tillvaratagande hade fallit i glömska. För att ändra på det ordnar Jägareförbundet numera utbildningar i säljakt. I nuläget är det bara skyddsjakt som är tillåten. Det innebär att man måste ha tillstånd för att få jaga säl och att Naturvårdsverket bestämmer en kvot för hur många djur som får skjutas. I år får 130 knubbsälar fällas varav 40 stycken i Hallands län. I NORRA HALLANDS SKÄRGÅRD har Stefan Nilsson just skjutit en knubbsäl. Nu är det bråttom. Han noterar sälens position och hoppar i båten med gevärspipan riktad mot platsen. Efter trettio sekunder har 80 kilo knubbsäl hunnit sjunka mot botten. I undervattenskikaren ser han den ljusa magen mot de mörka algerna på botten. Han böjer sig över relingen och hakar fast sälen med en krokförsedd dragg. Långsamt bogserar han in den mot en låg klippavsats och drar upp den på land. Kroppen, som i vattnet var lätthanterlig, blir nu fruktansvärt tung och Stefan, som lämnat broddarna hemma, har dåligt fäste mot stenhällen. Trots att det gått flera minuter sedan sälen dog pumpar hjärtat fortfarande. Stenhällen är Stefan Nilssons slaktbord. Han mäter sälen och uppskattar dess vikt innan han skär ett snitt i buken från underkäken till svansen. Han kör ner en tumstock vid bröstkorgen för att mäta späckets tjocklek. Tre centimeter. Bara en dryg tiondel av vikten är kött men Stefan frigör det och packar det i plastpåsar. Ibland tar han hem späcket för att koka olja på men i dag ger han det till trutarna. Trots att morgonen blivit förmiddag har han inte sett några människor förutom en fiskebåt som passerade längre ut. Jag jagar hellre på hösten då det är mindre folk ute i skärgården. Folk tycker om att se en säl komma simmande och då vill de inte att en grönklädd gubbe ska komma och skjuta den i huvudet så att hela havet blir rött, säger han. > Stefan Nilsson visar sjökortet över norra Hallands skärgård. När hunden Viggo levde brukade han alltid vara med Stefan på jakt. Foto: privat Hej hej bildtexter är det som folk oftast läser. Var det värt det? 8 XX

6 Att ta hand om sälskinn är en svår konst. I väntan på beredning låter Stefan Nilsson de flådda skinnen ligga i vattnet. Foto: privat Jakten på säl väcker både känslor och diskussioner. Vissa vill helt stoppa jakten medan andra vill öka kvoterna och komplettera skyddsjakten med licensjakt. Förra året utredde Naturvårdsverket huruvida man borde införa licensjakt på säl. De kom fram till att det skulle vara möjligt och nu ligger frågan på regeringens bord. Per Risberg är ansvarig för jakt- och viltförvaltning på Naturvårdsverket och tror att debatterna beror på att folk inte vet hur säljakt faktiskt går till. Många verkar tro att man fortfarande klubbar små kutar trots att det sedan länge bara är jakt med gevär som är tillåtet. Han tror också att jakten väcker känslor för att djuren är omtyckta. Jakt kommer alltid att uppröra vissa personer, och särskilt säljakt eftersom de uppfattas som söta. Man har inte samma inställning till skarvjakt till exempel, då är det helt andra personer som protesterar, säger han. PÅ NATURSKYDDSFÖRENINGEN ser man inget problem med skyddsjakt om man kan visa att det är det enda sättet att få bukt med problemen som sälarna orsakar fiskenäringen. Däremot är man skeptisk till licensjakt. Vi vill hellre se att man satsar på att använda fiskeredskap där sälarna inte kan komma åt fångsten. Jag kan förstå att man skjuter säl för att freda sina fiskeredskap men jag tycker inte att man ska göra det för nöjes skull, säger Ellen Bruno. Hon är sakkunnig inom fiske och marina ekosystem på Na- FAKTA OM SKYDDSJAKT Skyddsjakt: Jakt som finns till för att undvika skador på natur eller andra djurarter. Det kan vara att hindra björnar från att slå många renkalvar på våren eller sälar från att äta upp fiskarnas fångster. Det är Naturvårdsverket som beslutar om vilka arter och hur stort antal som får skjutas i varje län. Man måste ha tillstånd för att få ägna sig åt skyddsjakt. SÄLAR I SIFFROR 130 Så många knubbsälar fick fällas år Så många knubbsälar beräknas finnas på Västkusten. 290 Så många gråsälar fick fällas år Så många gråsälar beräknas finnas i Östersjön Så många kronor får säljägaren för varje säl som skickas till Naturhistoriska Riksmuseet. 15,7 Så många miljoner ger i år Havs-och vattenmyndigheten i ersättning till yrkesfiskare som fått skador på fiskeredskap och fångster. turskyddsföreningen och säger att hon inte ser något större intresse för säljakt. Om man skulle införa licensjakt med målet att skjuta av fler djur skulle man behöva gå in och skapa det intresset hos människor. Hon säger också att det alltid får ett starkt gensvar när Naturskyddsföreningen skriver om sälar. Det är uppenbart att folk vill ha säl och att man tycker om att se dem i skärgården. Vi utrotade nästan sälarna så nu är man glad över att de är tillbaka. Det vill vi värna, säger hon. Säljägaren Stefan Nilsson är av en annan åsikt. Man kan inte bara bevara sälarna utan de måste förvaltas. Det är klart att man kan fånga in dem eller försöka utveckla sälsäkra redskap men jag har en vän som brukar säga att sälar förvaltas bäst med bly. Han är trött på att det blir så mycket diskussioner så fort säljakt kommer på tal. Folk frågar mig varför man ska jaga säl. Då frågar jag dem tillbaka: Varför skjuter man vildsvin och älg, varför plockar man blåbär och svamp i skogen? Tre veckor senare i en gul villa en dryg mil från Sandö. I det ombonade köket bryts tystnaden när Stefan Nilsson sätter igång kaffekokaren och låter den puttra. På den rödvitrutiga köksduken ligger en vakuumförpackad, svartaktig klump som är stor om en handflata. Stefan Nilsson tar det frysta sälköttet, tinar i mikrovågsugnen och serverar på en liten glasassiett. Det är segt att skära och luktar starkt av rök. Han nickar mot assietten och lutar sig bakåt så att armarna vilar mot stolens ryggstöd. Gôtt, eller hur? Stefan Nilsson fyller snart sextio år. I hela sitt liv har han bott vid kusten och han har tillbringat mycket tid på havet. Det som började med ett fiskeintresse övergick på åttiotalet till fågeljakt. Efter otaliga gäss, knipor och änder började han med säljakt för fem år sedan då det för första gången blev tillåtet i Halland. Nu är han en aktiv ordförande i Jägareförbundet Hallands kustråd. I länet finns bara ett fåtal aktiva säljägare men Stefan Nilsson säger att intresset har ökat den senaste tiden, främst för att han har ordnat säljaktsutbildningar och tagit med folk ut på sjön. Samtidigt ser han en oroväckande samhällsförändring. Vårt samhälle är så urbaniserat. Folk har blivit rädda för jakt och smällar. I stället äter de pizza och pasta och sitter där med sina iphones, twitter, facebook och allt vad det är. De har tappat både greppet och förnuftet. Folk som är under 40 år äger ju inte ens ett par gummistövlar längre! Han skrattar till och fortsätter: Folk har det alldeles för bra i dag, de lever i en fiktiv värld. För ett tag sedan plockade jag slånbär och kokade soppa till barnbarnen. De älskade det så jag sade till deras föräldrar: Kolla vad de tycker om det. Det finns flera ton slånbär där ute på era buskar. Men de orkar inte plocka det utan köper på affären i stället, säger han. DET ÄR SÄLLAN som kvoterna på knubbsäl uppfylls. I Hallands län har bara drygt hälften av de tilldelade 40 knubbsälarna fällts i år och Per Risberg på Naturvårdsverket tror att det beror på att jakten är så besvärlig. Statistik visar att det är få jägare som rapporterar fler än två skjutna sälar. För att jaga säl eller snarare för att kunna bärga kroppen måste du känna till områdets bottenstruktur och de olika strömmarna. Du behöver kunna bedöma avstånd på öppet vatten, vilket är betydligt svårare än i terräng. Dessutom måste du ha muskelkraft nog att bärga djuren som kan väga uppemot hundra kilo. Enligt Stefan Nilsson är säljakt en av de mest krävande jaktformerna men för honom är efterarbetet det mest besvärliga. När man skjutit en säl måste man rapportera en mängd uppgifter till Naturhistoriska riksmuseet som bedriver forskning på sälstammen. Förutom att notera längd, vikt och kön måste man frysa in djurets olika organ och leverera dem till museet på Frescativägen 48 i Stockholm. Det betyder att flera hundra sältarmar, hjärtan och underkäkar skickas på posten varje år. Sälen som Stefan Nilsson sköt i november ligger nu i ett frysfack i hans förråd. Där samsas två påsar maginnehåll med fruns frysta blåbär och det pågår en ständig diskussion om hur frysutrymmet bäst ska utnyttjas. Det här är min verklighet. Jag skjuter färre sälar än jag vill bara för att jag inte kan ta hand om alla magar, säger han. Trots allt besvär fortsätter Stefan Nilsson och hans vänner att jaga säl. Där ute på sjön finns tjusningen i att vistas i naturen och samtidigt kunna skaffa mat till sig och sin familj. I år har det inte blivit så många sälar på grund av dåliga väderförhållanden och sjukdomar i familjen men kanske hinner han skjuta några sälar till innan årsskiftet då jaktperioden tar slut. Jag har lite abstinens nu när jag inte varit ute på tre veckor, säger han

7 JAKT VERKTYG Norrbotten Åtta till tio veckor JAKTENS PRIS Västerbotten Fyra veckor Det är dyrt att jaga. Så här mycket bör du vara beredd att betala för en ny grundutrustning för jakt. Jämtland Två till tre veckor TEXT OCH ILLUSTRATION: JOEL LARSSON Jönköping Sex till åtta veckor Örebro Sex till sju veckor Dalarna Fem veckor (2013) Värmland Sex till åtta veckor Västra Götaland Åtta till nio veckor Halland Sex veckor Skåne Tio veckor (2013) Bild: Ida Nordén Blekinge Tre veckor Kalmar Åtta till nio veckor Gävleborg Tre till fyra veckor Uppsala Två till tre veckor Stockholm Två till tre veckor Västernorrland Sex till åtta veckor Östergötland Två till tre veckor Södermanland En till två veckor Kronoberg Åtta till nio veckor Västmanland Sju veckor Gotland Max en vecka Hagelgevär: kronor Hörselskydd: ca. 300 kronor Jaktkniv: ca. 200 kronor Ammunition: 25 hagelpatroner: ca. 110 kronor 50 helmantlade kulor: ca. 220 kronor Flåkniv: 240 kronor Kulvapen: kronor Kikarsikte: ca kronor Vapenskåp: ca kronor I VÄNTANS TIDER Att få ditt vapentillstånd kan bli en långdragen process, men med några handfasta tips kan du undvika att fastna i systemet. Vi har listat de vanligaste missarna och sett över tiderna för handläggning i våra olika län. Väntetiderna kan variera från två, tre dagar och ta upp till tio veckor eller mer. Du kan bara söka i det län du är skriven i och även om du inte vill flytta så finns det saker du kan tänka på för att skynda på handläggningen. Det är inte förrän du betalat den avi du får från polisen som din ansökan hamnar i kösystemet. Tajma din ansökan. Försök att undvika semesterveckorna och höstsäsongen då vapenhandläggarna är underbemannade och har som mest att göra. Fyll i din ansökan grundligt. Många glömmer att fylla i vapnets modell och tillverkningsnummer. Är allt som det ska kan det handla om 20 minuters arbete för en vapenhandläggare men är det något som inte stämmer så skickas den tillbaka. Tänk på att när du söker licens för ett begagnat vapen så ska de gamla vapenhandlingarna skickas med. ELIAS ARVIDSSON Kläder: ca kronor Jaktradio: ca kronor Vapenfodral: ca. 300 kronor SUMMA Skjutstöd: ca. 300 kronor En komplett utrustning med kulvapen kostar minst kronor. Med hagelgevär får du vara beredd att betala minst kronor. För att kunna vara med i all jakt är det emellertid bra att ha både hagel- och kulgevär

8 Jaktens mästare måste lära sig lyda TEXT OCH BILD: FRIDA GRÖNHOLM Efter år av träning och tiotusentals kronor är de först genom skogen och först på viltet. Men det innebär också att vara den medlem i jaktlaget som löper störst risk att inte komma hem helskinnad. Hundvärldens extremsportare behöver både mod och hjärna hundratals jakthundar skadas av vilt varje år. XX XX

9 Enbusken klyvs mitt itu och en av hundförarna hoppar undan med knappa decimetrar till godo. Genom busken störtar en vildsvinsgalt och tätt i hasorna på honom en jämthundskorsning. Hunden andas tungt och tuggar fradga, han väger för mycket och vildsvinet springer för fort. Men han tänker inte släppa galten. Mitt i cirkusen, uppe på ett berg, står Caroline Hagström och ropar ut instruktioner till hundägaren som utan framgång försöker kalla in sin hund. Jakthundar utsätter sig själv för helt andra faror än sällskapshundar. Ett hundratal jakthundar skadas av vilt varje år, medan ett tiotal försvinner under jakten. Ytterligare tio skadas av skott varje år. Den enskilt största skadeorsaken hos jakthundar är vildsvin, fler än 150 hundar skadades av vildsvin Och de här siffrorna gäller bara för hundar försäkrade hos Agria. Problemet lär vara ännu större än så, eftersom många vildsvinsskador anmäls som sårskador eller bitskador. Caroline Hagström kallar hundar som jagar vildsvin för extremsportare. I SKOGARNA UTANFÖR Boda, Söderköping, ligger Mamima jakt, en träningsanläggning för vildsvinsjakt. Bakom två meter höga fjärrstyrda träportar ligger gården, med en kontorsstuga och nio vildsvinshägn. Här bor vildsvin i sin naturliga miljö. Hägnen är flera hektar stora och innefattar skog, berg, raviner, åkrar och våtmark. Folk och hundar från hela Sverige reser hit för att få hjälp med jaktträning. En av deltagarna på kursen startade resan från Kalmar vid fyra på morgonen, två andra bor i Idre mer än 50 mil norrut. Kursledare och hundinstruktör är Caroline Hagström. Hon har jobbat på gården i fem år och är hundtränare och jägare sedan decennier tillbaka. Caroline Hagström har själv flera jakthundar, är aktiv i Svenska Jägareförbundet och i Nationella viltolycksrådet. Ambitionen är att jägare ska förstå nyttan av lydnadsträning och samarbete, istället för att bara jaga. Det är inte fråga om kadaverlydnad, jag vill att hund och förare ska bli ett team, säger hon. Inne i vildsvinshägnen är det träning, fast på riktigt. En "Men om er hund får sidan uppriven. Ska ni se blodet pumpa då? Ska ni se den springa mot järnvägen? Se den gå mot isvaken?" Caroline Hagström, hundtränare chans för jägarna att på nära håll se hur deras hundar jobbar, en chans för hunden att ställa vildsvin med starkt förarstöd. Ett stöd som kan vara svårt att få till under en vanlig jaktsituation då avstånden mellan jägare, hund och vilt är större. Innan hundarna får gå in i hägnen vill Caroline Hagström veta hur erfarna de är, hur de beter sig när de jagar och om de blivit skadade av vilt någon gång. NÄR EN JAKTHUND är tre år har den ofta kostat sin ägare över kronor. En valp kostar runt kronor och en hundkurs kring kronor. Mat och försäkringar är inte gratis. Inte hundens jaktutrustning heller. I bästa fall kan en jakthund jaga i tio år, i värsta fall skadas den i skogen långt innan dess. Jämthundens förare är rädd att hunden är för feg för vildsvinsjakt. Efter att ha sett hunden jaga säger Caroline Hagström att jämthunden inte alls är feg han är bara klok. Hunden märker att han är för tjock och helt saknar den smidighet och kondition som behövs för att klara ett attackerande vildsvin. Men nu är han på ett inhägnat område med två relativt snälla galtar, och då vågar han. Han vågar så mycket att han helt slutar lyssna på sin förare. Slutade lyssna gjorde han förvisso i samma sekund kopplet åkte av. Han jagar själv. Han behöver inte dig. Ni samarbetar inte, säger Caroline Hagström till hundföraren, som inte säger emot. Hon säger att de behöver träna både på sin fysik och på sitt samarbete. Hundföraren säger något om att det är hans svärmor som ger hunden för mycket korv. En bra jakthund blir inte en bra jakthund hemma i soffan. Möjligtvis på att fånga ostbågar, säger Caroline Hagström. Caroline Hagström går mellan de olika vildsvinshägnen, pratar med hundförarna via sin komradio och förklarar för dem hur de ska hjälpa sina hundar. De lätta hägnen är små, bara några hektar stora, och där lever vildsvin som låter sig jagas. Det största hägnet är tolv hektar och är till för jaktprov. Vildsvinen backar inte alltid, hundarna bör göra det. FYRA HUNDFÖRARE mellan 40 och 60 år har precis tränat klart för idag. De sitter runt bordet i stugan och rör i pappmuggarna med snabbkaffe. Tolv hornbeklädda skallar ser ner på dem från stugans väggar. Gemensamt för de fyra männen är att det som tagit mest tid i anspråk under kursen inte är att se hur hunden arbetar med vildsvinen det är att fånga in hunden igen. Så snart Caroline Hagström nämner ordet lydnad hörs suckar och stön. Männen vrider på sig och vill inte alls gå någon lydnadskurs med fluffiga sällskapshundar. Nej fyfan, säger jämthundens förare och ser ner i bordet. Armarna korsade. Caroline Hagström ser på samlingen runt bordet. Men om er hund får sidan uppriven. Ska ni se blodet pumpa då? Ska ni se den springa mot järnvägen? Se den gå mot isvaken? Alla är plötsligt väldigt intresserade av dukens mönster. Studerar noga de Jaktlabradoren Nisse får ta emot flera smällar av vildsvinen under träningen, men bryr sig inte nämnvärt om det. små rådjuren i vaxduken istället för att möta Caroline Hagströms blick. Mumlar något ohörbart och svarar motvilligt att nej det vill de ju inte. Hon säger att de måste våga träna även i jakten. Trots att kamraterna i jaktlaget surar och trots att de vill att hunden ska fungera perfekt utan övning. Betalar man för att vara med i ett jaktlag kanske man inte vågar ställa krav på hur man vill jaga med sin hund. Då kanske man blir utesluten, säger hon. FÅ HUNDLÖSA JÄGARE är beredda att göra ett spår med ett dött rådjur i träningssyfte. Men när det väl gäller, när det finns ett skadskjutet rådjur och de behöver hjälp av hundar, då ska allt fungera direkt. Kulturen inom jakt skiljer sig från den inom hundsport. Jägare är väldigt fokuserade på just jakten medan det inom hundsport finns ett djupare intresse av att vara tillsammans med sin hund. Fem minuter träning i skogen eller på köksgolvet är också träning. Lägg ett spår på Biltemas parkering då om ni har ont om tid, säger Caroline Hagström. Flera av hundförarna är här för att rehabilitera sina hundar. De har skadats eller skrämts under jakt och nu behöver de träffa vildsvin som inte är så våldsbenägna. En gråhundstik sitter i bilen och väntar medan hennes husse duschar en annan hund ren från lera. Tiken i bilen vill inte vara med och jaga. Inte ens öva. Hon har skadats flera gånger under jakt och nu är hon rädd. Första gången slog vildsvinet henne i ljumsken så man måste sy åtta stygn. Andra gången kom hon mellan en sugga med kultingar. Tiken fick ännu en smäll och fick nog. Hon sprang tre kilometer bort och in i ett hus med öppen dörr, där försvann hon in under sängen och stannade kvar tills husse hämtade henne fyra timmar senare. > 16 17

10 Jägare kan ha svårt att ställa krav på hur man vill jaga med sin hund, säger Caroline Hagström. Kulturen i jaktlaget är inte särskilt tillåtande på den punkten. "Hunden kan jaga vidare flera timmar med sidan sprättad. Men blir hunden rädd är det värre." EN ANNAN HUND, en gul östlaika i ettårsåldern, tror inte ett dugg på att det finns något som snälla vildsvin. Hon har blivit attackerad av vildsvin, blivit sydd och tänker inte vara med om samma sak en gång till. Inne i hägnet går hon tätt intill sin husse. Till slut driver Caroline Hagström upp svinen istället, i hopp om att östlaikan ska ta upp jakten. När hunden ser vildsvinen reser hon ragg som en sopborste och morrar. Efter en del lirkande går hunden med på att förfölja vildsvinen. Men bara om hennes förare kommer med. Hon tänker inte gå själv. Så de går. Försvinner in bland granar och pinnar, traskar efter vildsvinen i sakta mak. Rädslan är ett större problem än den fysiska skadan. Att en hund får stryk av vilda djur behöver inte förstöra jaktlusten. Men rädsla gör det. Ofta är det människor som tycker såret är obehagligt, hunden kan jaga vidare flera timmar med sidan sprättad. Men blir hunden rädd är det värre. Om den börjar backa, svansen sjunker och vildsvinen går på och skadar hunden när den är rädd då kan det bli problem, säger Caroline Hagström. I ETT ANNAT HÄGN springer en spenslig jaktlabrador omkring och jagar vildsvin. Han är inte ett dugg rädd för galtarna. Han jagar tills de tröttnar, vänder om och slår tillbaka. Rakt in i sidan på honom springer de. 100 kilo vildsvin mot 20 kilo hund. Efteråt känner föraren igenom hunden efter skador. Han är oberörd, viftar på svansen och vill jaga mer. Det är en extremsport. Alla hundar är inte lämpade för jakt. Den hund som tror att den bestämmer är helt ute och cyklar. Många vill ha tuffa hundar men det blir bara skit, det blir veterinärbesök av det, säger Caroline Hagström. Älgar kan lätt sparka ihjäl en hund, vildsvin är också starka nog att döda. Ett sätt att skydda hunden är att klä den i en väst speciellt gjord för att täcka de inre organen. Ett annat är att använda pejl på hunden så man hittar den om den går vilse. Ett tredje är att träna lydnad och inkallning, en hund med förtroende för sin förare lyssnar. Givetvis kan man inte försäkra sig mot allt. En av de största farorna finns hos de minsta djuren. Fästingar. Vanligare än borrelia är den fästingburna bakteriesjukdomen anaplasma, tidigare ehrlichia. Smittade hundar drabbas av nedsatt immunförsvar, ledvärk och magproblem. Neurologiska skador och blodbrist förekommer också. En av hundarna som tränar på gården insjuknade i anaplasma förra året och slutade jaga. Nu mår hon bättre men trots upprepad medicinering är hon inte frisk. Igår jagade hon utan att ge skall, hon bara följde med vildsvinen. Inne i vildsvinshägnet vankar hennes förare av och an. Hunden hittar vildsvinen, ger skall och springer sedan tillbaka till honom. Hon orkar inte. Något är inte okej. Vildsvin är hennes vilt men hon är helt slut när hon kommer, säger han. I morgon skulle hon ha tävlat i laikornas vildsvinsmästerskap i Vimmerby, hon har blivit uttagen. Men hon orkar inget. Caroline Hagström berättar om en bekant till henne som tog bort sin jakthund efter anaplasma. Varken jägare eller hund orkade med förväntningarna innan jakt kontra besvikelsen när de väl var i skogen och hunden inte orkade jaga. Hon har alltid med sig en strumpa och eltejp ut i skogen när hon jagar. Då kan hon själv lägga förband på eventuella sår innan skadan undersöks av en veterinär. Alla vildsvinsskador bör undersökas av veterinär på grund av bakteriekulturen. Är man dumsnål är det stor risk för dränage och penicillin, säger hon.. XX 19

11 SMÅ FAROR FRANSK HJÄRTMASK Fransk hjärtmask, också känd under det något mer svårmemorerade namnet Angiostrongylus vasorum, är en parasit som infekterar hunddjur. Den vuxna parasiten lever i höger hjärtkammare och infekterar lungornas blodkärl. Sjukdomen går att behandla om den upptäcks i tid, men symptomen är "ökänt ospecifika" enligt SVA, statens veterinärmedicinska anstalt. HJÄRTMASKENS STILLSAMMA SEGERTÅG 2003 FRANSK HJÄRTMASK UPPTÄCKS I SVERIGE 2004 HUNDRATALS RÄVAR UNDERSÖKS 2007 ÄNNU EN SMITTAD RÄV 2008 HJÄRTMASKEN ETABLERAR SIG GRATIS UNDERSÖKNING AV HUNDAR "MAN BORDE SKJUTA AV ALLA RÄVAR PÅ SYDKOSTER " När björnen anfaller 2009 HJÄRTMASKEN HITTAS PÅ FASTLANDET Hon behöll lugnet och fortsatte prata. Hon varken flydde eller fäktade med armarna. När björnen anföll gjorde Malin Boström allting rätt. Ändå gick det fruktansvärt fel. TEXT: AXEL NORÉN ILLUSTRATION: JOHANNA LAWNER 2013 TIO ÅR I SVERIGE 2014 FLER HUNDAR INSJUKNAR För en mer detaljerad tidslinje, surfa in på: villebrad.jmg.se TEXT: FRIDA GRÖNHOLM ILLUSTRATION: JOHANNA LAWNER 20 XX

12 Morgonen den 10 september blir Malin Boström sen till arbetet. Allt är packat. Gps:en är med, arbetsdatorn, kartorna, poängformulär, extra kläder och matsäck. Färgskalan på Malins kläder stämmer inte överens. Lilarosa tröja med knallröda byxor. I skogarna runt Balberget pågår licensjakten på älg sedan tio dagar tillbaka och kvoten är ännu inte fylld. Det färgsprakande klädvalet ska röja alla eventuella tvivel bland skumögda jägare. Ingen ska missta Malin för en älg. Det är bara telefonen som inte är med. Den sitter kvar i laddaren för att samla de sista procenten för att batterimätaren ska bli full. Det är därför Malin blir sen till jobbet. Säkerheten framför allt. Det är varmt. Terrängen på Balberget är brant och oförlåtande. Kala partier blandas med barrskog. Den tätnar och glesnar om vartannat. På några ställen släpper stenarna knappt igenom någon växtlighet alls. Men Malin Boström är nöjd med förmiddagens arbetsinsats. Skogsområdet på det 440 meter höga bergets nedre halva har visat sig ha högt naturvärde och kommer sannolikt att avsättas och därmed också skyddas från avverkning. Efter lunch ska hon ta sig an den övre halvan av berget utanför Bjurholm i Västerbotten. Hon är på väg tillbaka till bilen när björnarna springer förbi. Först två, en stor och en lite mindre. Malin har aldrig sett björn på så nära håll, trots att hon både bott och arbetat i björntäta områden. När hon släpper dem med blicken och vrider tillbaka huvudet ser hon en tredje björn. Den är större än de andra. Hon pratar för sig själv som hon lärt sig att hon ska göra. Hon tror att den ska försvinna efter de andra björnarna. Men hon har fel. Plötsligt byter den riktning. Och springer rakt mot Malin. VIKARIATET SOM NATURVÄRDESINVENTERARE på Holmens skog är bara en månad långt och är hennes andra anställning sedan hon gick ut från den femåriga jägmästarutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Hon har alltid trivts i skogen. När tentorna duggade som tätast var det skogen hon sökte sig till för att finna lugn. Hon har levt sitt liv i områden där det förekommer björn. Och trots att hon bara sett två i hela sitt liv vet hon att de funnits i närheten. Forskning från Skandinaviska björnprojektet visar att björnmöten är betydligt vanligare än vi tror. Forskare har testat att närma sig gps-märkta björnar för att studera hur de beter sig. I 85 procent av fallen var det björnen som upptäckte människan först och avvek från området utan att forskarna ens såg den. Björnens luktsinne och hörsel är väl utvecklade. Att prata för sig själv minimerar risken för björnmöten. Björnar hatar inte människor. De hatar överraskningar. Jag låter en del när jag är i skogen. Jag smyger inte, trampar på någon kvist då och då och pratar med någon lav som jag letar efter. Som jag har förstått det kan björnar se färger. Den tredje björnen kanske upptäckte mig just på grund av mina färgglada kläder. Jag vet inte. Jag klädde mig så för att jag var orolig för människor, inte för djur. HON GÖR ALLT RÄTT. Hanterar situationen helt efter rekommendationerna. Hon fortsätter att prata när björnen kommer springande. Hon flyr inte. Fäktar inte med armarna. Men det hjälper inte. Björnen kastar sig över henne. För en sekund blir allt svart. Hon minns inte fallet mot marken. Synintrycket av björnen som närmar sig följs av en svart ruta. I detta glapp mellan minnesbilder måste hon ha vänt sig om. Nästa minne är känslan av tänder som borrar sig in i huden på bakhuvudet. Det knastrar. Malin bestämmer sig för att överleva. Jag försöker bete mig på rätt sätt för att få den att sluta. Men det fungerar inte. Malin fortsätter att följa regelboken. Hon ligger still. Det hjälper inte. Hon håller tyst. Det hjälper inte. Hon kryper ihop och gör sig liten. Det hjälper inte. Malin slutar följa reglerna. Hon vänder sig om för att slå. Det hjälper. BJÖRNATTACKER MOT MÄNNISKOR är ovanliga. Mellan 1977 och 2012 inträffade 32 angrepp i hela Skandinavien. Samtliga var mot män, varav de flesta höll på att jaga när björnen attackerade. Av dessa 32 hade två dödlig utgång. Men de blir allt vanligare skedde sex björnangrepp mot människor bara i Sverige, vilket är den högsta noteringen sedan kartläggningarna startade. Två faktorer är avgörande enligt forskning från Skandinaviska björnprojektet. Dels har björnstammen i Sverige mångdubblats de senaste decennierna, från att vara ett djur på gränsen till utrotning, till att i dag knappt understiga individer. Den andra faktorn rör ökningen av mänsklig aktivitet i skogarna. Människa och rovdjur närmar sig varandra. Fyra av sex attacker under 2014 drabbade jägare och i maj blev en fiskare biten och riven efter att ha kommit mellan en björnmamma och hennes ungar. De flesta björnangrepp sker mot jägare i allmänhet och mot jägare med hund i synnerhet. Att jägare är överrepresenterade i statistiken är ingen slump. Bär- och svampplockare eller skogsvandrare har ingen anledning att vara tysta eller att inte synas i skogen. Smygande jägare däremot kan dyka upp som överraskningar för björnen. Och en hotad björn kan reagera aggressivt för att försvara sig och de sina. Malin Boström uppfyllde inget av kriterierna. Hon smög inte och utgjorde inte något uppenbart hot. Hon betedde sig tvärtom helt enligt rekommendationerna, pratade högt, var inte i närheten av ett ide och var inte ute och jagade. Ändå blev hon attackerad. Det är något av det jobbigaste, att jag inte har någonting att lära mig av detta. Jag gjorde allt rätt, men det räckte inte till. Det skulle säkert vara bra för min rehabilitering att åtminstone få veta vad jag gjorde för fel. Så kunde jag gå ifrån den här händelsen lite klokare. Men jag är inte klokare. Den här björnen hade en egen agenda. MALIN FUMLAR MED GPS:EN. Det rinner blod överallt och in i ögonen. Hon försöker ta reda på sina koordinater för att skicka till SOS och därmed underlätta räddningsarbetet. När hon inte får den att fungera ringer hon 112. Någon gång i attacken, förmodligen i fallet mot marken, har hennes käke slagits ur led. Hon sluddrar när hon försöker förklara vad som hänt. Jag tyckte att den jag pratade med var världens trögaste människa. Det var hon ju förstås inte. Jag kunde inte göra mig förstådd ordentligt. I det läget ville jag bara ha hjälp. Jag hade inte ont, men jag var så himla trött. Gps:en vaknar. Malin ger SOS koordinaterna. Sedan börjar väntan. Hon kämpar mot sömnen. Hon är oändligt ensam. DET ÄR SLUTET AV NOVEMBER. Malin är ute med familjen och letar julgran. Det har gått två och en halv månad sedan attacken. Hon har varit ute i skogen några gånger. Varje gång jag går ut är en seger. Jag går lite längre och känner mig lite tryggare för varje gång. I början gick huvudet som en saftblandare på mig. Jag ville ha koll på allt. Hon har ingen formell diagnos för sitt psykiska tillstånd. Hennes terapeut säger att det rör sig om posttraumatisk stressyndrom. Malin är inte rädd för björnar eller för skogen i sig, utan bär på en konstant oro. Hon kartlägger farorna i huset. Kan husljuden utantill och identifierar snabbt var de > "Jag gjorde allt rätt men det räckte inte till." 22 XX

13 RESA Trött på svensk flora och fauna? Villebråd har besökt sex natursköna platser och parker i USA. YOSEMITE NATIONAL PARK TEXT OCH BILD : SOFIE EINARSSON kommer ifrån. Håller koll på närmaste fönster för att veta hur hon ska ta sig ut om det börjar brinna. Jag har förlorat förmågan att bedöma hur stor en fara är i relation till andra faror. Jag kan liksom inte inse att det är mycket större risk att jag snubblar på en mattkant än att det börjar brinna. Men värst är ensamheten. Nu klarar hon att vara hemma en, kanske till och med två timmar. I början blev det för jobbigt till och med när hennes sällskap lämnade för att gå på toaletten. Jag tror att det är den där timmen jag behövde vänta på att få hjälp som har gjort mig sån här. Hon reagerar på varje ljud, och vill hålla ständig koll på situationen. Att gå på stan blir snabbt för mycket. Oron och ångesten smyger sig på, och eskalerar. Jag har blivit ganska bra på att hantera oron. Det finns andningstekniker som gör mig lugnare och det hjälper att prata för mig själv. Det går bra. Det finns ingenting att vara rädd för. För det finns det ju inte. Jag vet ju det egentligen. Men jag känner inte så. FRAKTUREN PÅ SKULDERBLADET LÄKER inte som den ska. Armen är kraftigt försvagad på grund av inaktivitet. Jag kan göra mycket själv nu. Det går att diska och att dra igen blixtlåset på skon, men det går mycket långsammare. Jag kan vara ute och skotta snö eller ja, putta snö som det blir eftersom jag just nu tar mig an livet enarmad. När Malin kom till Umeå universitetssjukhus blev hon sövd medan en läkare sydde ihop huvudet. Läkaren har visat bilder där skallbenet syns tydligt. På en av dem håller han en del av handen mellan den avslitna huden och skallbenet. Knastret som Malin hörde var hud som slets av skallen. De avslitna nervtrådarna har inte vuxit ihop och fortfarande lider hon av känselbortfall i huvudet. Långa ärr löper över hjässan och ritar ut en ganska exakt karta över var hon har känsel och var hon är utan. Om jag dunkar huvudet i en skåplucka måste någon titta FAKTA: BALBERGET Beläget i Bjurholms kommun, sex mil väster om Umeå Är en del av bergsmassivet Ångermanbalen Mäter 440 meter över havet. till huvudet och se om jag blöder. Det känner jag inte själv. Läkarna vet inte om eller när känseln kommer tillbaka. Malin jobbar inte. Hon är sjukskriven för skadorna i skulderbladet. Läkarna överväger operation. Hon vill tillbaka ut i skogen, ska ut i skogen, men det kommer att ta tid. Även om frakturen på skulderbladet skulle läka, är det sannolikt att sjukskrivningen fortsätter på grund av hennes psykiska tillstånd. Bara att ta sig till och från jobbet skulle vara mer än jag klarar av. Jag kan köra bil, men bara om jag vet att det är någon som tar emot mig när jag kommer fram. Lägg på arbetsuppgifter så nej, det skulle inte fungera. Människorna i hennes närhet har varit förstående och stöttande. De ser till att hon inte behöver vara ensam. Och även om de inte förstår hur björnen och den ensamma väntan fortfarande finns kvar där innanför ögonlocken, tycker Malin att de hjälper henne bara genom att lyssna. Det är allt som behövs. Situationen är min egen, men känslorna jag lever med är ju väldigt basala. Jag är rädd, arg eller ledsen. En björnattack är också en väldigt begränsad händelse och lätt att greppa. Jag tänker på alla flyktingar som kommer hit. De möts nog inte alls av samma empati. Deras situation är mycket värre än min, men den är också mycket större och svårare att få grepp om. NÅGONSTANS I SKOGARNA RUNT Balberget finns björnen förmodligen kvar. Sannolikt sover den, och vaknar först i slutet av april eller tidigt i maj. Polisen beslutade inte om avlivning och kvoten för årets björnjakt nedanför odlingsgränsen var fylld och jakten avlyst sedan en vecka tillbaka när Malin attackerades. Jag har inget hämndbegär och just den björnen skrämmer mig inte mer än någon annan, men så hände detta också långt från där jag bor. Jag har funderat på om det var rätt att inte avliva björnen. Jag vet inte. Jag känner med dem som bor i området. Någonstans går det omkring en björn som har attackerat människa.. Yosemite-parken är hemvist för träd med stammar av svindlande storlek, men även för tjuvaktiga björnar - så lås bilen. WHITE SANDS NEW MEXICO White Sands består av 710 kvadratmeter av bländande vita gipskristaller. De upplevs bäst med fotsulorna, barfota. GRAND CANYON ARIZONA På 4926 kvadratmeter ryms oändliga vandringsstigar, och det är också ett av de bästa sätten att uppleva Grand Canyon. PARKEN ÄR ÖPPEN Utforska vidare på villebrad.jmg.gu.se MONUMENT VALLEY UTAH Sanden i Monument Valley förstör vita skor, men de storslagna röda stenformationerna gör dalen värd ett besök. DEATH VALLEY KALIFORNIEN I Death Valley hittar du Nordamerikas lägsta punkt. Här är det periodvis så varmt att man kan steka ägg på marken. BREAUX BRIDGE LOUISIANA Alligatorer finns det gott om i Louisianas träskmarker. Åk båt och bli rädd när de gula ögonen kikar fram ur vattnet

14 Den nya jägaren TEXT: JOHANNA LAWNER BILD: AXEL NORÉN Intresset för jakt växer och var femte ny jägare är kvinna. Svenska jägareförbundets kvinnliga nätverk Jaqt arbetar aktivt för att introducera fler kvinnor för jakt och skapa kvinnliga nätverk. Kinna Hantoft tog sin jägarexamen 2011 och älskar livet som jägare. XX XX

15 Två personer var redan ute på majsfältet. Men det var fler vildsvin än de hade räknat med. Kinna Hantoft måste åka ner. Ingen tid att hitta barnvakt till Julie. Hon tog med sig fyraåringen i bilen. Körde mot fältet. När de var framme gav Kinna dottern sin mobiltelefon och sa: Gå inte ur bilen. Julie är van vid att följa med på jakt och jag var inte orolig för att lämna henne. Det var skyddsjakt i samband med skörden och fem vildsvin sprang runt på fältet. En sugga, fyra årsungar. Julie satt lugnt i bilen och lekte med telefonen. Jaktradion var med men behövdes inte. De var så nära varandra att de kunde ropa och använda gester. Tillsammans fällde de tre av kultingarna. Det sprang grisar överallt. Efteråt var jag helt genomsvett. STRAX UTANFÖR KUNGSBACKA bor Kinna med sin man Andreas och deras dotter Julie. Köket i det lilla huset är välplanerat. I stringhyllan står jakt-, viltvård- och matlagningsböcker. Instagrambilder är uppnålade på väggen. En av dem föreställer Julie. Hon har ett vildsvinshjärta i handen. Efteråt ville hon hålla i hjärtat igen: "Igen mamma, igen!". Julie är ofta med när vi passar, sotar, flår och styckar. Hon är rätt cool. Kinna tog sin jägarexamen våren Samma år examinerades nya jägare. Var femte av dem var kvinna. Sedan 1997 har antalet kvinnliga jägare ökat med 52 procent. Men de är fortfarande en försvinnande liten minoritet. Under jaktåret 2013/14 var 94 procent av de som betalade statligt jaktkort män. Hösten 2010 tog Kinnas man Andreas jägarexamen efter en fyra dagar lång intensivkurs på Ulkeröds gård. Kinna tyckte att det var roligt att Andreas ville jaga, men funderade inte på att börja själv. Andreas hade dock andra planer. Samma år fick Kinna en likadan intensivkurs i julklapp av honom. Andreas hade frågat pappa innan och han sa att jag aldrig skulle göra det. När jag fick presenten blev jag skitglad. Jag har hjälpt till när det har varit jakt hemma hos mina föräldrar, med styckning, fixa kaffe och sådant. Men jag har aldrig känt ett behov av att vara med på jakten, jag såg det inte som min roll. Jag visste inte vad jag saknade. Kinnas första riktiga jakt, då hon skulle skjuta något större än en fågel, var rävjakten den första augusti På föräldrarnas marker hade de byggt upp nya jakttorn. Första dagen skulle vi testa passen lite. Jag fick en räv på mitt pass. Det blev så mycket adrenalin att jag inte kunde skjuta, jag skakade för mycket. Nästa tillfälle var bockpremiären, den 16 augusti. Jag hade en bock och nu i efterhand kan jag se att jag skulle ha skjutit den. Men jag blev osäker och så skakade jag lite. Så jag lät bli. Efter de två gångerna blev det lättare. I dag är jag hur lugn som helst. > 28 XX

16 Sveriges två jägarförbund Svenska jägareförbundet och Jägarnas riksförbund har varsitt nätverk för jagande och jaktintresserade kvinnor. Anja Kjellsson är jaktvårdskonsulent och samordnare för Svenska jägareförbundets nätverk Jaqt, Jagande aktiva quinnor i tiden. Hon säger att det är svårt att börja jaga utan manliga kontakter. Jakt är en mansdominerande sysselsättning med manliga nätverk. Kvinnor jagar ofta med sina män, pojkvänner eller pappor. Jag följde själv med min pappa ut till en början. Det var inte alltid så kul att jaga med gubbar på 60 plus. Men utan kontakter har du inget jaktlag och då kan du inte jaga alls. Det första kvinnliga nätverket startade i Kronoberg I dag finns Jaqt i nästan alla län. De lokala jaktvårdskretsarna anordnar aktiviteter för tjejer, till exempel helgkurser på skjutbanan eller älgjakt. På Jaqts hemsida står det att ett av Jaqts syften är att undvika prestige på skjutbanor och i skogen. Anja Kjellsson säger att det kanske finns några som upplever att det blir mindre prestige när det bara är tjejer. Men att det inte är därför nätverket finns. Jaqt presenterar jakt för fler kvinnor och är ett verktyg för kvinnligt nätverkande. Jaqt finns för att kvinnor är i minoritet. När Kinna ska ta på sig sina jaktkläder öppnar hon ytterdörren och släpper in vinterluften. Det blir för varmt annars. Att hitta bra kläder har varit en utmaning. Efter några misslyckade inköp gick Kinna upp flera prisklasser och köpte på internet. Idag har hon kläder i rätt storlek som tål blåst, regn och stillasittande. Hon tycker att det är väldigt viktigt att man har bra kläder och utrustning som passar. På jägareutbildningen sköt Kinna med ett hagelvapen i kaliber 12, men kände att vapnet var för stort och rekylen för kraftig. I dag använder hon kaliber 20. Kinna tar ut sitt hagelgevär, en Beretta silver Pigeon från vapenskåpet. Jag får ofta höra att min hagelbock är väldigt söt. Främmande jägare kan komma fram och kommentera den. Kinna jagar främst tillsammans med Andreas och deras vän Mattias. Ofta åker de till Kinnas föräldrars marker i Laholm. Men på senare tid har de fått tillgång till andra jaktmarker. En bonde några kilometer bort behöver hjälp med att skjuta av vildsvin och hålla efter rådjuren. Men det handlar inte om attityden mot kvinnor. Det handlar om kontakter. Jag vill understryka att nya manliga jägare kan möta samma svårigheter som de kvinnliga. Anja säger att det är viktigt att visa att kvinnor är intresserade av samma sorts jakt som män. Älgjakt är traditionellt manligt. Därför har vi bilder på kvinnor som sysslar med det. Det är lätt att det skapas ett tyckande om man inte aktivt skapar motbevis. Lite raljerande uttryckt kan man ta som exempel att tjejer helst har lättdresserade hundar eller bara gillar ripjakt. I SIN TIDNING, som har kommit ut med två nummer, ett 2006 och ett 2008 visar Jaqt bilder på aktiva kvinnliga jägare. Jägare som går på björnjakt, vinner skyttetävlingar eller tränar eftersök med hundar. Anja säger att det är viktigt att bilder på kvinnliga jägare blir normalt och inte bara visas för Jaqt:s läsare. Nätverket arbetar för att det ska finnas foton på kvinnliga jägare i allt material som Svenska jägareförbundet producerar. Man kan inte längre säga att kvinnor har hjärnor som inte lämpar sig för att bli veterinärer eller läkare, som man faktiskt sa för 100 år sedan. Nu ska vi skapa samma sak inom jakten, vi måste ta bort tyckandet och komma med fakta. I sin tidning, som har kommit ut med två nummer, ett 2006 och ett 2008 visar Jaqt bilder på aktiva kvinnliga jägare. Jägare som går på björnjakt, vinner skyttetävlingar eller tränar eftersök med hundar. Det är viktigt att bilder på kvinnliga jägare blir normalt och inte bara visas för Jaqt:s läsare. Nätverket arbetar för att det ska finnas foton på kvinnliga jägare i allt material som Svenska jägareförbundet producerar. "Svaret på om kvinnor skall tillåtas följa med på jakt är beroende på omständigheterna. Om det är en hel dags jakt, då man startat i gryningen för att komma åter i skymningen, vill jag tveklöst avråda från att ta med kvinnor... / Om jaktutflykten ska vara i två eller flera dagar, kan däremot kvinnosällskap i hög grad öka trivseln för jägarna.../ Självfallet bör kvinnor endast följa jakten som åskådare. Vapen bör de endast undantagsvis tillåtas hantera. - Ur Small-game Shooting för Novices av C A G Rivaz, 1912 Kinna parkerar bilen i utkanten av en äng. Där ängen tar slut börjar ett villaområde. På andra sidan ängen reser sig ett berg. Hon följer en stig ut på ängen som går längs med den sista tomten. Den är full av leriga spår. Här har vildsvinen varit, alldeles nyss. Titta! Där borta finns också spår efter dem. De kommer allt närmre bostadsområdena och är ett jätteproblem i området. Bökar upp och förstör. I området där Kinna bor är jakt ett känsligt ämne. Så känsligt att bonden, vars marker Kinna jagar på, inte vill ha platsen utpekad. De flesta som bor här vill bli av med vildsvinen som förstör deras trädgårdar och skrämmer hundarna. Men när det handlar om att skjuta andra djur är inte lika många positiva. En dag när jag skulle jaga mötte jag en joggare. Hon blev jätteglad när hon såg mig och frågade om jag skulle skjuta vildsvin. När jag svarade att jag skulle skjuta rådjur blev hon chockad och jag upplevde henne som dömande. De som bor här omkring vill gärna bli av med vildsvinen som förstör trädgårdarna, men de är inte förstående för att man skjuter de söta rådjuren. MEDIA HAR HAKAT PÅ trenden med jakt och det skrivs mycket om jägare i Sverige. Anja Kjellsson säger att allt som har skrivits om kvinnliga jägare de senaste åren har haft ett positivt tonfall. Om en manlig jägare skulle uttala sig om jakt, kan han hamna i blåsväder, men aldrig en kvinnlig. Det finns en attityd om att kvinnor bara är söta och snälla. Kanske är det därför ingen blir arg när de jagar. Men för djuret som blir skjutet spelar det ingen roll. Oftast trivs Kinna bra med att jaga ihop med Andreas och Mattias. Men ibland blir hon trött på dem. Hon tycker att de har en onödigt hård jargong och ibland hetsar varandra och henne. Det pratas om vem som skjuter mest och bäst, och för mig är det helt ointressant. Jag tycker inte att det hör hemma när det handlar om jakt och vapen. Jag har fått en ny jaktkompis nu, en tjej, och det är så jäkla roligt. Kinnas kompis Sofia tog jägarexamen för några månader sedan. De var iväg och tränade tillsammans på Hisingens skjutbana en måndagskväll. Då är banan reserverad för Jaqt och jägarexamenselever. Det känns mycket skönare på en sådan kväll. Det blir en väldigt mysigt och lugn stämning. Man blir ofta osäker som ny jägare. Det handlar inte om att jag är tjej, det handlar om att jag är ovan. KINNA GÅR TILLBAKA till bilen. Om någon timme kommer Julie och Andreas tillbaka efter en jakthelg i Laholm. När Julie är med på jakt, drar de rosa och lila kläderna ner jaktlyckan. Men nu har hon blivit så pass stor att vi kan köpa jaktkläder till henne. Vi uppfostrar henne så att hon ska få rätt inställning. Julie tycker väldigt mycket om att följa med ut när Kinna ska skjuta fågel. Då står hon bredvid med hörselskydd och säger Skjut mamma, varför skjuter du inte?!. Kinna och Andreas köper ekologisk mat och undviker att köpa kött. De hade gärna haft en liten gård och varit självförsörjande. Kinna tycker att det känns bra att veta var maten kommer ifrån. En vän till mig säger att maten kommer från affären, från Mamma Scan. Så är det inte hos oss. Köttet kommer inte från affären, fast man kan köpa kött där också. Vårt kött har vi jagat själva.. KINNA SÄTTER SIG i sin svarta Golf och åker dit. Den här bonden är väldigt positiv till tjejjakt och vill gärna anordna en själv. Det tycker jag hade varit jätteroligt. Då hade man kunnat byta erfarenheter. Anja Kjellsson säger att även om Jaqt och kvinnliga jägare oftast blir positivt bemötta så finns det människor som tycker att kvinnliga nätverk är en dålig idé. De största motståndarna kan själva vara kvinnor. De säger att om de bara är bra nog blir de accepterade ändå. Två sorters hagel. Kinna skjuter med 20 kalibershagel och hennes man Andreas med 12 kalibers. Kvinnlig ökning Kinna tog sin jägarexamen våren Samma år examinerades nya jägare, var femte kvinna. Sedan 1997 har antalet kvinnliga jägare ökat med 52 procent. Men de är fortfarande en försvinnande liten minoritet. Under jaktåret 2013/14 var 94 procent av de som betalade statligt jaktkort män

17 SKRÖNOR Illustrationer: Olov Planthaber SA DE GRIS TILL KONSTAPELN? ANNANDAG JUL fick polisen i Kristianstad ett ovanligt larm: En grupp på sex vildsvin gick runt och bökade i centrala stan, i närheten av en byggarbetsplats vid det nya köpcentret. Tre polispatruller kallades ut och jakten startade. Vildsvinen visade sig dock vara listigare än polisen och lyckades rymma in i skogen innan polisen fått tag på dem. Ögonvittnet Heinz Kryschak hade även sett vildsvin böka på gården bakom museet. Källa: Kristianstadsbladet Vildsvin är orädda och intelligenta djur och det kan ibland leda till spännande möten. SVINET VILLE INTE HAMNA PÅ TALLRIKEN FÖR MILJARDÄREN Rune Andersson gick vildsvinsjakten inte riktigt som den skulle. När han satt uppe i jakttornet uppenbarade sig ett rasande vildsvin och gick till attack. Kanske inte så konstigt eftersom det här vildsvinet inte ville hamna på Rune Anderssons middagsbord. Rune själv hade tur, värre gick det för hans son. Han satt inte uppe i något torn, så vildsvinet fällde honom och satte betarna i ena benet. Sonen fick uppsöka sjukhus med sår på benet och en bruten tumme. Källa: Aftonbladet NÄR ORDEN TAR SLUT KOMMER OXPISKAN FRAM PÅ ETT STUDENTHEM för läkarstudenter i Gdansk i Polen hade föreståndaren tröttnat på att vildsvin oavbrutet bökade runt i soprummet. En kväll kom hon på dem på bar gärning. Hon plockade fram sin flera meter långa oxpiska, daskarde till några vildsvin och hennes: "Kurva! Kurva!" ekade över hela studenthemmet. Men det var inte första och inte sista gången kvinnan plockade fram sin piska och inte sista gången vildsvinen besökte soprummet. DANIEL GUSTAFSSON Albert Ostman blir bortförd och hålls under sex dagar fången av flera aplika varelser i USA:s nordvästra delar. Han väntar 33 år innan han berättar om sina upplevelser av rädsla för att folk ska tro att han är galen. hittar bulldozerföraren Jerry Crew flera stora fotspår vid ett vägbygge i Bluff Creek, Kalifornien. Han gjuter av ett av dem och visar upp i media. Det mäter 41 centimeter. Det är nu Bigfoot får sitt namn av lokaltidningar, och den moderna legenden om Bigfoot föds. Första filmen på Bigfoot. En vandrare filmar de snötäckta vidderna i Roosevelt National Forest i Colorado och lyckas få med en mystisk varelse som hoppar mellan stenarna i en skogsglänta. Avståndet är stort och bilden oskarp. Det tar 50 år innan filmen visas för allmänheten. Den mest kända och först visade filmupptagningen av Bigfoot spelas in i Bluff Creek, Kalifornien, av Roger Patterson och Robert Gimlin. Filmen visar en apmänniska som kommer gående, stannar till och vänder sig mot kameran, och sedan går iväg. Den högt ansedde primatforskaren John Napier publicerar boken Bigfoot: The Yeti and Sasquatch in Myth and Reality. Han dömer ut flera vittnesskildringar, men avfärdar inte filmen från Det finns inte bevis nog att utesluta att den är äkta. Ray Wallace, ägaren av byggföretaget som Jerry Crew arbetade för när han hittade spåren, avlider vid 84 års ålder. I hans hem hittas två 41 centimeter långa träfötter som Ray ska ha använt för att tillverka spåren vid Bluff Creek. 64-årige Bob Heironimus erkänner i media att det var han som var Patty, Bigfooten i filmen från Rick Jacobs kamerafälla utlöses mitt i natten och visar en bild på en mörk, stor varelse som står böjd över det utplacerade betet. Diskussionen om Bigfoots existens får ny fart. Experter menar att det förmodligen är en björn med svår skabb, vilket ger den det säregna utseendet. Men ingen kan definitivt bevisa att LEGENDEN SANNINGEN FRÅN BLUFF CREEK skrämde en minutlång filmsnutt slag på befolkningen på den amerikanska västkusten. 50 år senare är intresset fortsatt enormt för den mystiska varelsen. Villebråd dyker ned i amerikansk folktro för att se hur myten kom till det verkligen är en björn. Senaste avsnittet av Animal Planets Finding Bigfoot sändes den 11 januari. Kanalen har nu sänt sju hela säsonger utan att kunna lägga fram definitivt bevis för att Bigfoot existerar. AXEL NORÉN En kamerafälla fångade 2007 bilden av en misstänkt Bigfoot. Motivet har ännu inte fastställts. Illustration: Johanna Lawner 32 33

18 Hållbarhet på menyn De kommer i olika storlekar. En del kryper, andra hoppar och vissa krälar. Några är saftiga och andra krispiga. Gemensamt är att de kan vara människans enda hopp för en ekologiskt hållbar framtid. Insekter ses oftast av oss svenskar som något oaptitligt, men den synen kan vara på väg att förändras för alltid. 2 miljarder människor äter idag insekter regebundet. TEXT OCH BILD: SOFIA KARLSSON Ellen Gellerbrant har svårt att beskriva smaken av insekter. Det är inte äckligt, det är bara ovant. De smakar inte som någonting. Superworm smakar liksom superworm. Vissa insekter smakar mindre och andra mer, någon har en nötig ton. Det är en ny smak att vänja sig vid bara, säger Ellen Gellerbrant. Vi har gått från att tycka det var äckligt och läskigt att ta på dem till att vi leker med dem och sedan glatt äter en, säger Emma Aspholmer. Ellen Gellerbrant och Emma Aspholmer är kostvetare som specialiserat sig på just insekter som mat. De tycker själva att det gick förvånansvärt snabbt att lära sig hantera den nya kosten. Efter två, tre gånger kändes det helt naturligt. Ja, nu blir vi nästan arga när nån säger att det är äckligt utan att verkligen ha testat, säger Emma Aspholmer. Nästan en femtedel av jordens totala utsläpp av växthusgaser kommer från köttproduktionen. Flera insatser pågår för att stoppa de ökade utsläppen. Köttfri måndag har slagit igenom stort, flera matbutiker försöker locka sina kunder till att äta mer grönt och i FN:s klimatrapport framförs en vilja att förändra våra mat- och levnadsvanor så snabbt som möjligt. Om resten av jorden åt som oss i Sverige skulle vi behöva tre jordklot år 2050, säger Ellen Gellerbrant. Ellen Gellerbrant och Emma Aspholmer började intressera sig för insekter för ungefär ett och ett halvt år sedan efter att ha läst FN:s rapport där just dessa beskrevs som en möjlig räddning för naturen och jordens växande befolkning. De två vännerna studerade på Göteborgs universitet och tanken var att insekter skulle bli deras avhandling när de avslutade sin utbildning till kostvetare, men intresset för råvaran växte och det blev mycket mer än så. Idag driver de både bloggen Insects for starters och det nystartade företaget Hakuna mat som säljer just insekter. Vi hade aldrig tänkt på insekter som mat innan men vi tyckte att det var intressant, säger Emma Aspholmer. De första riktiga insekterna som Gellerbrant och Aspholmer åt var syrsor och superworms. De hade köpt hem 200 levande syrsor och ett halvt kilo superworms, men var så rädda att de fick plocka dem med tång. Insekterna var inte bara att äta. Syrsorna frystes direkt men larverna var först tvungna att gå av sig i några dygn för att tömma sig på avföring. De fick ligga i en plastlåda något större än en glasskartong med lufthål, först på Ellens balkong och sedan i hallen. Från början var det helt rent i lådorna, men efter ett dygn lite kladdigt av avföring, säger Emma Aspholmer. Några dagar gick och när tiden var inne frystes insekterna för att dö. Man kan lägga dem i kylen, då hamnar de i dvala men vi föredrar att ta livet av dem i frysen, säger Emma Aspholmer. Efter frysning kokades insekterna. Det måste man göra för att bli av med eventuella mikroorganismer som inte nödvändigtvis är bra för oss människor att få i oss. Några av superwormsen maldes ned och blev knäckebröd, andra hamnade till slut i tacos. Syrsorna maldes ned i kakor. 1, 2, 3, nu testar vi! sa vi och bara gjorde det, berättar Ellen Gellerbrant

19 "Säger man insekter så associerar vi det med att det är dåligt städat eller att något är angripet. Många känner också ett obehag mot många små ben." Kor är kända miljöbovar som bidrar med enorma mängder metangas. För att producera ett kilo nötkött skapas samma mängd växthusgaser som 25 mils bilkörning, enligt initiativet Köttfri måndag. Insekter, som är kallblodiga, bidrar inte med några växthusgaser alls. För ett kilo protein från nötkött krävs cirka tio kilo foder. För ett kilo insektsprotein krävs endast två kilo foder. En annan fördel är att insekter tar mindre plats. De tycker om att leva tätt ihop och ovanpå varandra till skillnad från djuren som vi idag föder upp för att få kött. Dessutom krävs mindre produktionsarealer, både för uppfödningen och för odling av foder, vilket bidrar till ett mindre behov av skövling och mindre påfrestan på naturen. Det pågår också forskning kring hur våra hushållsavfall skulle kunna bli mat för insekter. Nästan en tredjedel av jordens befolkning äter redan insekter regelbundet. De inkluderas i kosten på ett eller annat vis i hela världen utom i Europa och USA. Hur kommer det sig att vår syn på den proteinrika, flerbenta varelsen skiljer sig så från andra kulturers? Varför har vi valt att möta ett näringsrikt födoämne med sådan avsky? Faktum är att Europa till och med har lagar som gör det olagligt att sälja insekter i livsmedelsbutiker och på restaurang. Dessa håller dock på att utredas och restauranger i bland annat Holland och Frankrike har redan fått tillstånd att lägga till kryp på sina menyer. I nuläget, i väntan på en ny lagstiftning, görs inte heller några kontroller för att hålla insekterna borta från marknaden. Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant tror att bland annat tillgången på insekter historiskt är en av anledningarna till att vi européer valt bort dem som födoämne. Insekterna var inte så många och fanns inte att tillgå under hela året. Dessutom gick de inte att lagra på samma sätt som kött och grödor. För oss var det mer naturligt att börja med jordbruk. Då kunde man odla stora mängder så att det räckte i ett år. När vi odlade blev insekten till något negativt. Den blev ett hot och började ses som ett skadedjur, säger Ellen Gellerbrant. Att äta kryp är mer vanligt där det är varmt, där är de mer lättillgängliga. Runt tvåtusen insektsarter används som föda runt om på jorden. Olika typer av termiter, myror, larver och skinnbaggar är vanliga. Och spindlar, även om de inte räknas till insekter. Det är kulturellt, menar Emma Aspholmer. Eftersom vi saknar igenkänningsfaktorn är insekter konstig mat för oss svenskar. Åke Lindelöw är fältentomolog på SLU, Sveriges landbruksuniversitet, med skogsinsekter som specialitet. Han menar att aversion mot småkryp är något vi fostrats i. Säger man insekter så associerar vi det med att det är dåligt städat eller att något är angripet. Många känner också ett obehag mot många små ben. Jag tror att vi lättare skulle vänja oss vid tanken på att äta dem om de var väl nedmalda. Vi människor får redan idag i oss ungefär ett halvt kilo insekter per person och år. De följer med i matvaror som till exempel choklad, sylt och diverse frukt- och grönsakssoppor. I en fruktsoppa får du till exempel med alla möjliga fruktflugor, rönnbärsmal, äpplevecklare och annat. Klart det åker med sådant! Det är ju ingen som rensar så noggrant, men det är inte heller något de skriver i innehållsförteckningen, säger Åke Lindelöw. SLU kontaktades nyligen av en kvinna som fått en smärre chock efter att ha läst innehållsförteckningen på en tårta hon köpt som importerats från Polen. Bland ingredienserna fann hon något ovanligt. Ägg, vetemjöl, bakpulver, gräshoppa... Kvinnan kontaktade SLU för att reda ut huruvida gräshoppor faktiskt var en trolig ingrediens i en tårta. Det hela visade sig vara ett fel vid översättningen, men visst hade det kunnat se ut så framöver, menar Åke Lindelöw, om EU-lagen ändras och insekter blir en del av vår accepterade föda. Det blir väl som med sushi. Det krävs att något ska bli högsta mode för att bli accepterat. Sushi var ju inget speciellt lockande i början och nu finns det en sushirestaurang i varje köpcentrum. Trots att våra svenska skogar inte erbjuder lika mycket insekter som skogar i mer exotiska länder finns det mycket att hämta för den som är intresserad. Man kan testa sig fram. Det är inte så giftigt att ta fel > 36 37

20 KNÄCKEBRÖD AV SUPERWORMS RECEPT OCH BILDER: EMMA ASPHOLMER OCH ELLEN GELLERBRANT Testa något nytt till svampsoppan eller släng upp en utmanare på frukostbordet. Superworms är energirika och bland de fetare insekterna. Rostar du dem får de en nötig smak och passar perfekt i majsknäckebröd. 2 dl majsmjöl 1 dl rostade och mixade superworms 1 dl solroskärnor 1 dl sesamfrön 0,5 dl linfrön 0,5 dl pumpafrön 1 tsk flingsalt + lite extra att toppa med 0,5 dl ekologisk rapsolja 2,5 dl kokande vatten Sätt ugnen på 150 grader. Blanda alla ingredienser och tillsätt kokande vatten. Rör ihop till en jämn smet och bred ut på en plåt med bakplåtspapper. Toppa med lite flingsalt och grädda i ugnen i cirka en timma. Bryt det färdiga brödet i lagom stora bitar och servera med rödlök, gräslök, rom och en klick gräddfil. Perfekt som finfrukost eller till ett glas bubbelvin. insekt men många kan vara oaptitliga, säger Åke Lindelöw. Nyckelpigan är ett tydligt exempel. Med sin svartröda färg signalerar den att den är osmaklig. Spanska flugan är inte heller helt bra. Den innehåller ett gift som är farligt i stora doser, men i små doser används den idag av somliga som afrodisiaka. GENOM ATT SOM PRIVATPERSON leta insekter i de svenska skogarna kan man aldrig få ut några större mängder, men ibland kan en viss typ vara extra vanligt förekommande. Skadedjuret nummer ett i svensk skog, snytbaggen, kan ibland finnas i hundratals per stubbe. Visst finns det många, men de är inte att plocka som äpplen i träden. De bor i trädens rötter och kan vara trixiga att komma åt, säger Åke Lindelöw. I rötterna på nydöda tallar finns larverna till timmerman. De är tre till fyra centimeter och ger ett mycket aptitligt intryck med sin gräddgula färg, sina benlösa kroppar och små huvud. För insektsletaren är det dock viktigt att komma ihåg att alltid tillaga insekterna innan man äter dem då de kan innehålla mikroorganismer som vi inte tål. Om man inte står i en överlevnadssituation är det alltid ett gott råd att tillreda dem. Det är ju så poppis att äta myror direkt från marken, men man vet ju aldrig var en myra har varit, säger Åke Lindelöw. Lindelöw påpekar också att man inte helt urskiljningslöst kan äta alla insekter, utan får hålla sig borta från de som lever i naturreservat. Man bör också hålla sig inom allemansrättens ramar och inte bryta och böka för mycket i jorden. ATT INKLUDERA INSEKTER i vår kost är inte bara bra för naturen utan även vår hälsa. Många har en mycket hög proteinhalt och innehåller viktiga mineraler. Syrsor är rika på kalcium och järnbehovet kan tillfredställas av olika typer av termiter. Än så länge är insekter en dyr råvara, men Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant tror att allt eftersom efterfrågan ökar och produktionen kan dra igång på allvar kommer priset att sänkas. Kött kommer att vara en lyxvara i framtiden. Experter säger att det kommer att vara lika exklusivt som kaviar idag, säger Ellen Gellerbrant. Den största utmaningen tror de inte kommer att vara en lagändring i EU, utan att ändra människors inställning.. Redaktionen tipsar! Superworms är supergott som topping på sushi Superworm, Zophobas Morio, tillhör skalbaggssläktet och är naturligt förekommande i Sydamerika och Centralamerika. I larvform är den en av de vanligaste foderinsekterna och har goda näringsvärden med 20 procent protein och 16 procent fett. Den innehåller även mineraler och kolhydrater. 38 XX

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Skeppet som brann till havs

Skeppet som brann till havs Skeppet som brann till havs Det var en gång jag var ute och gick en helt vanlig dag sen såg jag nåt skumt svepa förbi där borta i gränden. Så jag följde efter det men det var bara en katt. -men är det

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 3)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 3) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL LÄRARDOKUMENT UNDERVISNINGSMATERIAL 3: JABALI TILLVERKAR LEKSAKER ÄVENTYRSPAKET UPPFINNARNA I AFRIKA Copyright De Uitvinders Utgåva 2012 Version 2.0 EN BERÄTTELSE UPPFINNARNA IN AFRIKA

Läs mer

Kapitel 1 Resa till Hawaii! Det var fyra personer som heter Alva, Eddie, Emil och Julia. Alla hade föräldrar utom Emil han hade bara en mamma.

Kapitel 1 Resa till Hawaii! Det var fyra personer som heter Alva, Eddie, Emil och Julia. Alla hade föräldrar utom Emil han hade bara en mamma. ! Kapitel 1 Resa till Hawaii! Det var fyra personer som heter Alva, Eddie, Emil och Julia. Alla hade föräldrar utom Emil han hade bara en mamma. Hans pappa dog i en bilolycka för två år sen. Emil kan ej

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil!

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil! En brottslig polis Jag känner hur jag börjar kallsvettas, att jag nästan får panik när jag hör att telefonen börjar ringa. Jag slänger mig över den och svarar med ett svagt hej. Det är en man som svarar,

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Leo och Tigi på äventyr. En berättelse författad av 3B i december 2014

Leo och Tigi på äventyr. En berättelse författad av 3B i december 2014 Leo och Tigi på äventyr En berättelse författad av 3B i december 2014 1. Grottan Det var en gång en Tiger och en Leopard. Tigern heter Tigi. Tigi är brun. Leoparden heter Leo. Leo är fläckig. - Oj vad

Läs mer

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken.

En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Manusförslag för Eddaskolan årskurs 1 a. Scen 1 En hinderbana står uppställd på scenen. Fullt med rockringar, hopprep, bandyklubbor, bockar, mattor. Hela klassen står framför publiken. Alla människor reser

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Hälsningar Viktor och Ida

Hälsningar Viktor och Ida Ida Sjöberg Kapitel 1 Hej mamma och pappa! Jag och Viktor skulle gå och titta på en jättestor båt som stod i hamnen. För Viktor tycker så mycket om båtar. När vi kom in i båten så kände vi att den rörde

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola En vanlig höstdag så ska klass 5a gå på utflykt till den gamla fyren. Alla har med sej massäck, när dom väl kom fram till fyren så berättade Tommy dess historia.

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker. del 1 Kidnappandet Jag vaknade i min säng trött och arg, mamma och pappa hade slängt ut mig. För jag är nu 20 år, jag fyllde år i lördags. Varför slängde dom ut mig? Just nu bor jag hos min bästa vän Sara.

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem. Övning - Hur känner djuret - hur känner jag? Övning Hur känner djuret - hur känner jag? Ålder: speciellt för de yngre, - år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata

Läs mer

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009 Första dagen på sommarlovet ska Olle åka på fotbollsläger. Det är två lag från Söderkamraterna som ska träna ihop: Olles lag och ett tjejlag. Varför ska vi träna med tjejer? undrar några killar i Olles

Läs mer