HANDLINGS- KRAFT FÖR KLIMATET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGS- KRAFT FÖR KLIMATET"

Transkript

1 HANDLINGS- KRAFT FÖR KLIMATET OM SVENSKA KOMMUNERS ARBETE FALKENBERG ESKILSTUNA GÄVLE VÄXJÖ ÖVERTORNEÅ

2 Naturvårdsverket Beställningsadress: Naturvårdsverket, Kundtjänst, Stockholm. Tel , telefax E-post: Internet: Omslagsfoto: IdéoLuck arkiv Typografi och layout: IdéoLuck AB Upplaga: 2000 ex Tryck: ISBN: Danagårds Grafi ska AB, pdf Projektledare: Kerstin Backman Hannerz

3 HANDLINGSKRAFT I SVENSKA KOMMUNER! I skuggan av prat om framtida utmaningar och avvaktande inställning i väntan på starkare styrmedel och ny teknik befinner sig flera svenska kommuner redan mitt i arbetet för att minska klimatpåverkan. I denna skrift får en handfull kliva fram i syfte att inspirera andra till insatser för jordens klimat. De kommuner som här får gestalta goda exempel är Växjö, Falkenberg, Eskilstuna, Gävle och Övertorneå. Ett urval kommuner med stora skillnader vad gäller geografiskt läge, storlek och övriga förutsättningar rapporterar här själva om sina klimatsatsningar. Exemplen visar att det tycks ha varit enklast att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning. En förklaring är att kommunen har stor rådighet inom detta område. Fjärrvärmeutbyggnad och konvertering till förnybara bränslen kan också genomföras utan inverkan på människors bekvämlighet eller livsstil. Energiproduktion kan påverkas genom detaljplaner och genom att kommunen satsar på vind- och/eller vattenkraft eller installerar kraftvärmeverk i egen regi. Inte heller här försvåras åtgärder av inverkan på enskildas livsstil. Svårt minska utsläppen från transporter De största utsläppsreduktionerna har således hittills gjorts på uppvärmningsområdet. Det tycks däremot vara svårare att åstadkomma en koldioxidreduktion genom att påverka transport- och resemönster. Kommuner kan gynna kollektivtrafiken genom fria bussresor och underlätta cykelresor, men det är svårare att påverka enskildas och företagens val av drivmedel och fordon. En del kommuner har dock lyckats få lokala bensinstationer att sälja etanol samt att förorda miljövänliga transporter för tjänsteresor. Ett flertal försök görs också med så kallad mobility management i syfte att påverka resenären innan resan påbörjats. Livsmedelsförsörjningen hör uppenbart inte till de områden som i första hand kopplas till insatser för minskad klimatpåverkan, trots att livsmedelssektorn står för cirka 20 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige. Maten är den del av hushållens konsumtion som kräver mest energi. Undersökningar visar att det är möjligt att minska energianvändningen med 30 procent utan att kosten förändras. Genom medvetna kostval kan ytterligare energi sparas. 1 Här har vi ett område som har en stor potential i den fortsatta koldioxidjakten. 1 Handla för framtiden! Om mat och miljö i det framtida samhället (NV rapport 4900) Verktyg, möjligheter och hinder Även Miljöbalken framstår som ett viktigt redskap i koldioxidjakten. Balken kan bland annat användas för att i samband med tillståndsprövning villkora att spillvärme från en industris produktion ska användas även för till exempel uppvärmning i fjärrvärmenätet. I Sverige är vi dåliga på att använda industrins överskottsvärme till ytterligare ändamål. En förklaring kan vara brister i kommunikationen mellan kommuner och industrin. En annan att vi har olika skatteregler för koldioxidutsläpp för industrin respektive kommunerna. Ett viktigt redskap som också utnyttjas av allt fler kommuner och företag är konsumentintresset. Information om att överskottsvärme från ett företag används för uppvärmningsändamål, och på så sätt ger en begränsad klimateffekt, kan vara ett starkt försäljningsargument för samma företag. Ur kommunal synvinkel kan kunskapsöverföring vara ett sätt att bereda mark för andra åtgärder, men ökad kunskap kan också leda till attityd- och beteendeförändringar förutsatt att hushåll och individer tar till sig budskapen. Många kommuner informerar idag om vad varje medborgare faktiskt kan göra i det egna hemmet. Ett exempel är dessa Klimattips för privatpersoner som sprids av Växjö kommun: Mät dina egna koldioxidutsläpp Sänk inomhustemperaturen, släck i tomma rum och använd energisnåla apparater. Installera träpelletseldning istället för den gamla oljebrännaren. Installera solfångare för värme och tappvarmvatten. Anslut dig till fjärrvärmen/närvärmen. Köp lokalt producerade livsmedel för att minska långväga mattransporter. Kör mjukt och håll hastighetsgränserna. Cykla/gå korta sträckor, åk kollektivt/samåk så ofta som möjligt. Gå med i eller starta en bilpool med grannar/ arbetskamrater. Mer om hur andra gjort och planerar att göra finner du i denna skrift. Notera särskilt de enskilda kommunernas åsikter om framgångsfaktorer och hinder i arbetet för minskad klimatpåverkan. Här finns kanske tips som både underlättar arbetet i din kommun och som gör att framtida problem kan undvikas.

4 DENNA SKRIFT ÄR EN DEL AV EN SERIE OM TRE RAPPORTER VARS SYFTE ÄR ATT VISA PÅ VERKTYG OCH GE INSPIRATION I ARBETET FÖR ATT NÅ MILJÖMÅLET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN. UTGÅNGSPUNKT FÖR MATERIALETS INRIKTNING HAR VARIT DEN ENKÄT OM KOMMUNALT KLIMATARBETE SOM NATURVÅRDSVERKET GENOMFÖRDE VÅREN/SOMMAREN FÖRUTOM DENNA RAPPORT INGÅR ÄVEN PÅ VÄG MOT KLIMATMÅLET SÅ KAN DEN FYSISKA PLANERINGEN BIDRA SAMT EN SKRIFT OM UTVÄRDERING AV KOMMUNALA KLIMATINSATSER, I SERIEN OM LOKALT KLIMATARBETE.

5 INNEHÅLL HANDLINGSKRAFT I SVENSKA KOMMUNER! FART PÅ VINDSNURRORNA I FALKENBERG Klimatsatsningar i Falkenberg Framgångsfaktorer Hinder ESKILSTUNA TAR TAG I TRAFIKEN Klimatsatsningar i Eskilstuna Framgångsfaktorer Hinder CYKLISTER FÖRST I GÄVLE Klimatsatsningar i Gävle Framgångsfaktorer Hinder SNART FOSSILBRÄNSLEFRITT I VÄXJÖ? Klimatsatsningar i Växjö Framgångsfaktorer Hinder FRIA BUSSRESOR I ÖVERTORNEÅ Klimatsatsningar i Övertorneå Framgångsfaktorer Hinder

6 FART PÅ VINDSNURRORNA I FALKENBERG JAN-OLOF ANDERSSON AGENDA 21-SAMORDNARE FALKENBERGS KOMMUN 4 OM VI ÄTER KRETSLOPPSNÄRING IFRÅN EMBRYO TILL KÄRING. OM KLOROFYLLAN BLIR VÅR NUBBE IFRÅN SPERMIE TILL GUBBE. SÄKERT VI OM NÅGRA ÅR GOD KLIMATPÅVERKAN FÅR! Falkenbergs energibolag vågar sticka ut hakan och säljer uteslutande Bra miljöval el, ett led i ett målmedvetet arbete för att profilera sig på miljöområdet. Kommunen har tagit vara på sina förutsättningar som vindkraftsproducent och arbetar systematiskt för att öka sin vindbaserade elproduktion inom sina geografiska gränser. Klimatfrågan har prioritet. Redan i 1986 års energiplan beslutade Falkenbergs kommun att minska sin oljeanvändning och i stället satsa på miljövänliga alternativ. Sedan dess har både användning och produktion av energi från förnybara källor ökat markant. Cirka 30 procent av den el som används inom nätområdet var 2001 klassad som Bra Miljöval. Om de påbörjade projekten faller ut enligt tidplan kommer den förnybara el som produceras inom kommunens gränser att täcka konsumtionsbehovet i kommunen före 2010 förutsatt att konsumtionen inte ökar. Miljö och folkhälsa Kopplingarna mellan miljö och folkhälsa kommer till uttryck i den övergripande policyn: Falkenberg ska bli Sveriges renaste kommun beträffande Energi Mat Miljö från I policyn finns bland annat skrivningar om att hållbar utveckling, kretsloppstänkande och Agenda 21-andan ska genomsyra samtliga styrdokument i kommunen. Det gäller bland annat Energiplan (2000), Planeringsförutsättningar (2002), Miljö- och kretsloppsprogram (2001), Folkhälsoplan (2002) samt Miljöpolicyn för upphandling. Samtliga program är anpassade till de nationella miljömålen samt WHO:s mål. Även översiktsplaner och socialförvaltningens miljöstrategiprogram etc genomsyras av den övergripande policyn. Varje förvaltning och bolag har en anställd med Agenda 21-ansvaret inbyggt i tjänsten. De flesta arbetsplatser har miljö- och/eller friskvårdsombud. Bolagen, Falkenberg energi AB (FEAB), Falkenbergs vatten och renhållning AB (FAV- UR MILJÖ OCH KRETSLOPPSPROGRAM FÖR FALKENBERGS KOMMUN Mål Energianvändningen för uppvärmning ska uttryckt i kwh per kvadratmeter, minska med 14 procent. Den uppåtgående trenden med ökande elanvändning exklusive uppvärmning ska brytas. Den förnybara energin som produceras i kommunen ska öka med 52 procent från 291 GWh till 444 GWh, samtidigt som de fossila bränslena och den kärnkraftsproducerade elen ska minska med motsvarande mängd. Utnyttjandet av den lokalt producerade elen, garanterad vattenoch vindkraft, ska senast år 2002 ha ökat med 25 GWh. Falkenbergs kommun ska arbeta för att energi i det avfall som uppstår i kommunen, utnyttjas på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt. Förslag till åtgärder Ökad energirådgivning till samtliga hushåll och företag i kommunen avseende: mer effektiv drift och underhåll av värme- och ventilationssystem, förbättrade drifts- och underhållsinstruktioner, installation av energireducerande utrustning, ökad användning och effektivisering av värmeväxlare och värmepumpar, förbättrad belysning genom installation av högfrekvensdon, effektiva ljuskällor, väl utformade armaturer och effektiv styrning, mer effektiva elapparater, exempelvis vitvaror och datorer, mer effektivt styrd ventilation, installation av vedeldningspannor med ackumulatortank.

7 FALKENBERG MER ÄN BARA ULLARED Yta: 1115,3 km 2 Folkmängd: invånare Kommunen ligger mitt i Halland och är ytmässigt den största i länet. Falkenberg sträcker sig cirka tre mil längs kusten och nära fem mil in i landet. Falkenbergs kommun präglas av ett brett näringsliv med både små och medelstora företag. En stark och levande landsbygd ger även den sysselsättning. I Ullared ligger Sveriges största turistmål, varuhuset GeKås med cirka tre miljoner besökare per år. Turismen är en av kommunens viktigaste näringar. RAB) och bostadsbolaget Fabo har dessutom heltidsanställda miljöchefer/-ingenjörer. Samtliga bolag har miljölednings-system och ett, Fabo, är certifierat enligt ISO Falkenberg energi har idag tre elbilar som körs på vindkraft, en hybrid och servicefordon på RME. I miljöpolicyn finns mål att till 2010 inte använda fordon som drivs på fossila bränslen. KLIMATSATSNINGAR I FALKENBERG Den totala energianvändningen (uppvärmning, övrig el, transport, övrig bränsleförbrukning) bland hushållen i kommunen har minskat från kwh per person till mellan 1986 och Större delen beror på lägre energianvändning för uppvärmning. Hushållen i Falkenberg minskade sin totala energiförbrukning med cirka åtta procent från 1986 till TRAFIK Flera projekt möts i MöTs Kommunens satsningar för att minska klimatpåverkan inom transportsektorn är till stor del koncentrerad till MöTsprojektet, ett samverkansprojekt mellan Vägverket Väst och Falkenbergs kommun, MöTs = Miljö- och Trafiksäkerhet. Ytterligare fem västsvenska kommuner ingår i MöTs-familjen. Dessa är Arvika, Säffle, Uddevalla, Ulricehamn och Vara. Projektet startade 1999 på initiativ av Agenda 21-kontoret. MöTs i Falkenberg jobbar just nu med en mängd olika insatser för att förbättra miljön och säkerheten på och kring vägarna i kommunen. Exempel på delprojekt och aktiviteter är: Bilen och miljön Bensinstationer och biltillbehörsfirmor arbetar för att minska miljöpåverkan i sin verksamhet. Tre bensinstationer i projektgruppen går mot en miljödiplomering vilket är Sverigeunikt! Diskussioner förs kring alternativa bränslen; etanol, gas, el etc. Trafiksäkerhet ingår i arbetet. Säkra och miljövänliga transporter Transporter i kommunal regi ska kvalitetssäkras ur trafiksäkerhets- och miljösynpunkt och policys skapas för kommunens olika verksamheter. Ätradalens hemtjänstområde är föregångare och har med hjälp av logistik och utbildning minskat sitt resande i bil väsentligt. Detta ger mer tid till vården, minskade kostnader samt säkerhets- och miljövinster. Sparsamt körsätt (EcoDriving) Drygt 100 personer i tre kommunala bolag har under hösten 2001 lärt sig köra planerat så att mindre bränsle behövs och säkerheten ökar. De sänkte den genomsnittliga förbrukningen med cirka 14 procent samtidigt som medelhastigheten ökade med fyra km/h. Även utökad teoriutbildning inom miljö och trafiksäkerhet ingår. Det finns även utbildning för tung trafik, Heavy EcoDriving. Cykelkommunen Delprojekt cykel består av flera samverkande delar; Hälsotrampare, Hjälmar och säker cykling, Cyklande företag, Cykelkommunen, Cykla-till-jobbet kampanj, Aktiviteter och information. Samordning görs med satsningen Sätt Falkenberg i rörelse, se vidare i avsnittet om folkbildning. Mycket handlar om attityder och beteende i trafiken. Ett cykelnätverk finns med cykelhandlare, cykelklubb, Agenda 21 m.fl. Bilpool för privatpersoner Möjlighet att ha bil utan att köpa/äga en egen. Poolen är unik i sitt upplägg då den ideella föreningen inte äger några egna fordon. Bilarna finns istället hos Falkenbergs biluthyrning som hyr ut per timma eller per dygn till medlemmarna. Prisvärt och miljövänligt. Trafiksvenska för invandrare Lärare och elever på SFI (Svenska för invandrare) lär sig mer om trafik med hjälp av materialet Trafik på svenska, broschyrer och olika informationsfilmer. Två aktivitetsdagar har genomförts med programpunkterna; Säker cykel, barn i bil/trafiken, trafikregler, körkortsinformation, cykelskola. I stan utan min bil Bilfritt i Falkenbergs centrum och i andra europeiska städer års arrangemang betydde ett utökat samarbete, fler akti- 5

8 6 viteter och väl fungerande avspärrningar. Huvudsyften; uppmuntra nya resmönster i linje med hållbar utveckling, erbjuda alternativa transportmedel samt ge möjlighet för invånare och besökare att återupptäcka en tystare, tryggare och renare stad. MöTs-dialogen Ett 60-tal personer från olika företag, föreningar och organisationer i kommunen har träffats vid två tillfällen för att prata miljö, trafiksäkerhets- och tillgänglighetsfrågor. Många goda idéer kom fram och de viktigaste arbetsområdena är; cykling, kollektivtrafik, bilfritt centrum, skolan, attityder/beteende i trafiken, godstransporter, trafikbuller och bilanvändning. Läs mer om projektet på Ny transportpolicy Arbete med en kommunal transportpolicy med vidhängande förslag till åtgärder samt rutiner för att välja transport. I denna föreslås att: Resor och transporter i kommunen ska minimeras, dock ej utan att påverka att givna uppdrag och uppställda mål i verksamheten kan genomföras. Övergång till förnybara drivmedel ska uppmuntras. Minsta möjliga energiförbrukning ska eftersträvas vid alla transporter. Resor och transporter ska genomföras så kostnadseffektivt som möjligt. Resor och transporter ska genomföras så att de så lite som möjligt påverkar miljön. Resor och transporter ska genomföras så att den negativa påverkan på människors hälsa minimeras. Innan resan genomförs ska frågan ställas om resan/ transporten över huvud taget är tillräckligt viktig för verksamheten för att den ska genomföras. Ska den genomföras så ska det göras så att den påverkar miljön och människors hälsa minimalt. I de fall kommunens anställda väljer att resa med bil används följande prioriteringslista; kommunens bilpooler, bilpool hos övriga bolag eller förvaltningar, biluthyrning samt i sista fall egen privatbil. Ickeresealternativ som IT, e-post, video/tv-konferens, telefonkonferens etc ska alltid prioriteras. Policyn föreslår även att varje förvaltning och bolag upprättar en egen plan för trafik- och miljöåtgärder. I planen ska bland annat redovisas hur transporterna ska minska och hur biltransporter kan ersättas med mindre miljöbelastande dito. Policyn föreslår även att förvaltningarna ska gå vidare och se över leveranser och varutransporter, skolskjutsar, färdtjänst, arbetsfordon samt resor till och från arbetet. ENERGI Beslut om affärsidén: Endast förnybar energi Falkenbergs energibolag antog i oktober 2001 affärsidén att i samarbete med leverantörer av Bra Miljöval el erbjuda elenergi i Sverige. Produktionen av förnybar el via vind- och vattenkraft är i kommunen cirka 220 GWh. Genomförs de planerade vindparksutbyggnaderna till år 2010 kommer det inom kommunen att produceras tillräckligt med förnybar el för att tillfredsställa hela kommunens behov. Redan idag märks positiva effekter av satsningar på förnybar energi. Vindkraftsparken Falkenbergsporten byggdes 1999 och producerar årligen cirka 12,5 GWh. Detta minskar inköpen av mix-el med motsvarande mängd när vindkraften ersätter importerad kolkraft och kärnkraft var 67 procent av kommunens (FEABs) elproduktion baserad på förnybar el, 2001 motsvarade andelen Bra Miljöval el 75 procent. År 2002 beräknas den uppgå till 88 procent av den totala försäljningen. Cirka 30 procent av den el som produceras av samtliga elproducenter inom nätområdet 2001 var märkt med Bra miljöval. Vattenkraft Av den el som produceras inom kommunen kommer större delen från vattenkraft, cirka 200 GWh (mer än 30 procent av Hallands vattenkraftproduktion). I kommunen finns 20 kraftverk, ägda av Sydkraft, Falkenberg Energi (FEAB) samt av privata ägare.

9 TOTAL ELKONSUMTION I FALKENBERG 1997 Totalt förbrukas 500 GWh fördelad på 320 GWh till uppvärmning och 180 GWh till hushålls- och driftel. Produktionen av förnybar el via vind- och vattenkraft är i kommunen cirka 220 GWh. Genomförs de planerade vindparksutbyggnaderna till år 2010 kommer det inom kommunen att produceras tillräckligt med förnybar el för att tillfredsställa hela kommunens behov. 7 Vindkraft Falkenbergs kommun intar en positiv inställning till vindkraftsutbyggnad. År 2002 var sammanlagt 21 vindkraftverk med en elproduktion på cirka 15 GWh i drift inom kommunens gränser. Detta är mer än en tredjedel av Hallands produktion. Utanför Falkenberg finns tio vindkraftverk samlade i en park. Tre av dessa verk drivs i andelsform i en ekonomisk förening. Intresserade från hela landet kan teckna andelar i denna förening. Varje andel kostar kr (och behåller sitt värde) samt berättigar andelsägaren till en leverans om kwh per år. Han/hon kan köpa så många andelar som motsvarar årskonsumtionen. Föreningen har inga krav på lönsamhet. Övriga vindkraftverk ägs av företag. Detta ger dem möjlighet att profilera sig på miljöområdet. Mer information finns på Solvärme Användningen av solvärme i Falkenberg startade med några privata byggen mot slutet av 1970-talet tog kommunen sin första egna anläggning i drift med uppvärmning av en badanläggning utomhus. Två år senare uppfördes en liknande anläggning. Inspirerade av kommunens satsningar, den nya solfångartekniken, energirådgivningen samt statligt stöd byggdes snabbt ett 25-tal privata anläggningar, främst i småhus beslöt kommunen att bygga världens största solfångarfält för hetvattenproduktion. Den totala solfångarytan är m 2. Solfångaranläggningen är kopplad till det befintliga fjärrvärmenätet via en ackumulatortank. Genom mätcentralen vid Chalmers tekniska högskola har mycket lärdom dragits av denna anläggning Fjärrvärme Fjärrvärmeverket i Falkenberg består av en panna på åtta MW samt två mindre på tre respektive två MW. Pannorna eldas med flis. Det finns dessutom två i reserv, som under rik- tigt kalla vintrar används och drivs med fossilgas (fem respektive sex MW). Under 2001 förbrukades 34 GWh. Under 2001 var 130 abonnenter anslutna, (35 enfamiljsoch 95 flerfamiljs- eller butiksfastigheter), sammanlagt en tredjedel av alla fastigheter som är möjliga att ansluta i innerstaden. Fyra närvärmeverk finns. Under 2001 förbrukade åtta anslutna abonnenter fyra GWh. Abonnenterna återfinns utanför stadskärnan. I kommunens mindre tätorter finns flera abonnenter möjliga att ansluta till närvärmeverk enligt kommunens fjärrvärmeplan för I dessa mindre tätorter bor cirka invånare. Under 2002 kommer fjärrvärmen att passera Ätran söderut. En ledning dras under floden och skolor, äldreenheter, villaområden och näringsliv kommer att anslutas. Kapaciteten i Falkenbergs Fjärrvärmeverk kommer att byggas ut så att en fördubbling av antalet anslutna i Falkenbergs stad kan bli möjlig. Utbyggnad av närvärmeverken är planerad i Energiplan , men får ses i ett längre perspektiv. Energirådgivning Falkenberg anställde sin första energirådgivare Energibesiktningar av bostadshus, teknisk och ekonomisk rådgivning samt utbildning och information är exempel på energirådgivarens uppgifter. Tjänsten finns kvar, men kommunen har även avtal om energirådgivning med Hallands energikontor som sedan 1995 finns i Falkenberg. LIP Under perioden för lokala investeringsprogram ansökte Falkenbergs kommun bland annat om bidrag till olika energiprojekt. Falkenberg blev först i raden att erhålla LIP-bidrag. Två mindre projekt för energiomställning genomfördes. Båda handlade om att använda spannmålsspill för energi och på så sätt utnyttja förnybart material. Bidrag från LIP utgick med 27 procent, i ena fallet kr till HBK Lantmän i

10 Vindparken vid Falkenbergsmotet, som ständigt överröstas av trafi kbullret från intilliggande motorväg (E6). 8 Falkenberg och i det andra fallet kr till Slöinge Lantmän. Under våren 1999 startade biopannan på HBK Lantmän. Under skördeperioden samma år producerades cirka MWh vilket på årsbas innebär en produktion av cirka MWh termisk energi. För de två följande åren 2000 och 2001 har den årliga energiproduktionen varit cirka MWh för vardera året. Målet för investeringen var en årlig produktion mellan till MWh. Värmepumpar Värmepumpar kan förordas i klimatkampen för att få bort beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av byggnader, speciellt om den el som försörjer pumparna är Bra miljöval el. I Falkenberg finns sedan mitten av 1990-talet ett beslut om att installation av värmepumpar är anmälningspliktigt till Miljö- och hälsoskyddskontoret. År 2000 behandlade kommunen 44 ärenden rörande värmepumpar, år 2001 var den siffran 131. Första halvåret 2002 anmäldes 67 värmepumpar. Biogas Ett mindre verk för framställning av biogas finns vid Smedjeholmens reningsverk (två GWh). Gasen används till el och värme för internt bruk. LIVSMEDEL Matkultur Falkenberg För att minska miljöbelastning och negativ klimatpåverkan startades 1999 projektet Matkultur Falkenberg. Aktörer inom matens alla led deltar, från producenter, livsmedelsindustri, distributörer, butiker, restauranger och storkök samt övriga konsumenter.

11 Projektets syfte är att uppmärksamma konsumenterna på matens betydelse för hälsa och miljö och att försöka få falkenbergarna att göra medvetna matval för att minska miljöpåverkan och främja hälsan. Projekt Matkultur Falkenberg ska sprida kunskap om hälso- och miljömedvetna matval genom att: Energieffektivisera i alla led. Prioritera säsongsanpassad mat. Prioritera lokalt odlad och producerad mat. Arbeta för att få bort hälsofarliga och onödiga tillsatser i mat. Efterfråga mat som ej är genmanipulerad. Stimulera till ökad ekologisk odling och djuruppfödning. Arbeta för gemensam marknadsföring. Öka kunskapen om tillagning av sinnlig, god och hälsosam mat. Sprida matglädje. Följande aktiviteter har genomförts inom projektet Matkultur Falkenberg: Skolor och förskolor Inom skolområdet i kommunen finns 45 enheter, 43 av dessa har i dag egen tillverkning av mat. Sju skolkök arbetar med kravmärkta produkter vid tillagning och/eller odling. Tre skolor, personal och elever, har utbildats om projektet Matkultur Falkenberg. Energieffektivisering har vidtagits i samtliga kök. Livsmedelsbutiker Två butiker har medverkat i en demonstration av närodlade och kravmärkta varor. Vid inventering av samtliga livsmedelsbutiker kan konstateras att andelen ekologiska produkter ökat. Andelen närproducerad mjölk från Vapnö gård har ökat i butikerna och försäljning /beställning av KRAV-märkta morötter har mer än fördubblats under 2002 jämfört med 2001 (750 kg 2001 och kg 2002). Kravmorötternas frammarsch är till större delen en följd av projektet Matkultur i Falkenberg. Av total morotsförsäljning svarar Kravmorötterna för cirka 25 procent (2002). Försörjning Lokala distributörer har sedan hösten 2001 startat ett samarbete för att minska transport av mat samt öka närodlade och ekologiska produkter i skolor och daghem. En utförligare utvärdering genomförs efter projekttidens slut under ILLUSTRATION: DICK HOLST, ANSLUTEN TILL REKLAM & PRESSHUSET I FALKENBERG AB

12 10 FOLKBILDNING Kunskapsuppbyggnad är en viktig del i miljö- och klimatarbetet. Information sprids på flera olika sätt: Broschyrer Broschyrer om bland annat växthuseffekten, ozonskiktet, marknära ozon, tips till hushållen etc har tagits fram. Dessa sprids till frisersalonger, tandläkarmottagningar, övriga vårdinrättningar med väntsalar, bibliotek etc. De finns också på kommunens hemsida klicka på Informationsbroschyrer. Nyhetsbrev Ett nyhetsbrev skickas fyra gånger om året till cirka 600 prenumeranter, större företag, samhällsföreningar etc. Här finns bland annat nyheter om klimatpåverkan. Utbildningar Miljöekonomisk körning (Eco Driving, läs mer under avsnittet om klimatåtgärder på transportområdet). Miljödiplomering och kampanjer Miljödiplomering av bensinstationer Föreståndare och personal på tre bensinstationer har fått miljöutbildning för att bland annat minska sin klimatpåverkan. Målet för bensinstationerna är att bli miljödiplomerade enligt Göteborgsmodellen. Två av dem kommer att bli klara under Gröna trafikskolor En trafikskola i Falkenberg har certifikat att utbilda i miljöekonomisk körning (även för tung trafik), Eco Driving. Falkenbergs naturskyddsförening tog initiativ till utbildning och certifiering av dessa bilskolor under Sätt Falkenberg i rörelse Kampanjen Håll Falkenberg i rörelse! startade år Hittills har cirka personer lämnat in så kallade aktivitetskort. Varje kort innehåller 20 rörelseaktiviteter på minst 30 minuter. Sammanlagt har falkenbergarna lovat röra på sig timmar. Bland aktiviteterna finns alternativet att cykla till och från jobbet i stället för att åka bil. Uppskattningsvis har timmar eller cirka mil cykelåkande ersatt bilkörning under perioden 1 januari 2001 till den 30 juni FRAMGÅNGSFAKTORER Politisk enighet Det råder politisk enighet över gränserna om kommunens övergripande miljöpolicy. Detta gäller också de flesta av satsningarna på en hållbar utveckling i kommunen. Senaste exemplet är kommunstyrelsens ansökan till energimyndigheten om att medverka i projektet Uthållig energikommun. Bra miljöval som affärsidé Det kommunägda energibolaget Falkenberg energi AB har som affärsidé att endast producera och sälja Bra miljöval el till lägsta marknadspris. Vindkraftsutbyggnaden har underlättats bland annat av: Ekonomisk förening som ägare av vindkraft Genom att låta en ekonomisk förening stå som huvudman för vindkraftverk blir inte bristande kommunala resurser ett hinder och även privatpersoner och företag i andra kommuner med sämre förutsättningar för vindkraftsproduktion ges möjlighet att köpa vindkraftsel. Vindkraftverk vid motorväg Genom att förlägga vindkraftverk till trafikstråk ökar inte bullerstörda områden och acceptansen för vindkraftverken hos allmänheten ökar. Nätverksbyggande med helhetsperspektiv Sedan 1997 har Agenda 21-kontoret byggt upp ett 20-tal nätverk, som har regelbundna träffar där bland annat minskad klimatpåverkan finns på agendan. Nätverken finns i alla dimensioner; i kommunala verksamheter (7), näringslivet (5),

13 En Hållbar Energiutveckling är ett bidrag till att Skapa förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov. Källa: Bruntlandrapporten, Agenda 21, Miljöbalken 11 FOTO: ROLAND ALEXANDERSSON, SANDBOLET, FALKENBERG hushåll och boende (4). Dessutom finns kopplingar både regionalt, nationellt och internationellt (vänorter och partnerkommuner ). Nätverken är gränsöverskridande där både hårda och mjuka verksamheter möts. Detta är viktigt för den ömsesidiga förståelsen och för att ett samhälle ska kunna ta klimatsteg i rätt riktning med bred förankring. Som exempel kan nämnas Nätverksgruppen Näringsrådets miljögrupp med Hallands transport, ett transportföretag med ett 80-tal lastbilar i fordonsflottan. Företaget opererar över hela Europa och fick efter ett genomgripande miljöarbete med påföljande ISO14000-certifiering kommunens Miljöpris I samma grupp sitter kursgården Sandbolet, som bland annat ordnar kurser i kretsloppstänkande. HINDER Kortsiktiga ekonomiska intressen och trögt politiskt system Finansierings- och beslutsprocesser är ofta tröga, vilket delvis är en följd av det demokratiska systemet med fyraårsintervall mellan politiska val. Svårt motivera åtgärder Opersonligheten det ges ingen direkt personlig vinning åt den som lyckas bäst med klimatpåverkansåtgärder. Brist på uppmuntran Lokal och regional uppmuntran är sällsynt. Möjligheter till uppmuntran från det nationella planet finns, men grundas oftast på ett komplicerat ansökningsförfarande med oviss utgång. Mer information finns på

14 ESKILSTUNA TAR TAG I TRAFIKEN LARS-ERIK DAHLIN MILJÖSTRATEG ESKILSTUNA KOMMUN 12 FÖR ATT NÅ VÅRT LOKALA MÅL ATT MINSKA UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID MED 50 PROCENT TILL 2010 KRÄVS KRAFTFULLA INSATSER INOM TRANSPORT- OCH TRAFIKOMRÅDET. DETTA ÄR I SIG EN MÄKTIG UTMANING SOM TILL STORA DELAR LIGGER FRAMFÖR OSS. Eskilstuna kommun vill påverka resandet eller transporten redan innan den börjat. Ansatsen kallas för mobile management och är ett alternativ till ny infrastruktur och restriktioner. Begreppet används såväl inom EU som av de flesta länder på kontinenten för att beskriva mjuka åtgärder som syftar till att på olika sätt påverka trafiken och dess tillväxt. I Eskilstuna har hela 90 procent av stadsbebyggelsen knutits till det biobränslebaserade fjärrvärmenätet. Eskilstunas totala koldioxidutsläpp har reducerats med cirka 40 procent fram till 2001 jämfört med klimatalliansens basår 1987, (se följande stycke) mycket tack vare övergång från olja till biobaserad fjärvärme. Ekologisk profil Eskilstuna är sedan 1993 medlem i Klimatalliansen, en sammanslutning av mellaneuropeiska städer med målet att till 2010 halvera utsläppen av koldioxid jämfört med Sedan 1999 kan kommunen titulera sig Ekokommun med ambitionen att långsiktigt utvecklas med en hållbar social, ekonomisk och ekologisk profil. Under hösten 2002 kommer kommunfullmäktige i Eskilstuna att besluta om ett handlingsprogram för hållbar utveckling med miljö- och folkhälsomål. Handlingsprogrammet innehåller förslag på satsningar inom en mängd olika områden som bland annat berör klimatområdet som transporter, avfall, energi etc. Eskilstunakoncernens miljöarbete följs upp i ett miljöbokslut som en del i kommunens årsredovisning. Miljöbokslut har lämnats sedan För att stärka det egna miljöarbetet har kommunen under 2001 beslutat att införa ett miljöledningssystem i enlighet med EMAS. TRAFIK KLIMATSATSNINGAR I ESKILSTUNA Ett miljöanpassat transportsystem, Eskilstuna-MaTs Eskilstuna kommun arbetar för att minska skadliga utsläpp från transportsektorn. Projektet omfattar bland annat åtgärder som bussgator, busskörfält, signalprioritering och andra åtgärder inom infrastrukturen med syfte att förbättra framkomlighet, räta ut linjesträckningar etc för att göra kollektivtrafiken mer pålitlig och attraktiv. Målsättningen är att minska resorna med bil. 2 Eskilstuna kommun har tagit fram MaTs- projektet som ett led i arbetet för att nå uppsatta lokala miljömål och miljöanpassa Eskilstunas transportsystem. Agenda 21-anda med stor delaktighet har präglat projektet som förgrenat sig i tre olika resultatriktningar, miljömål, indikatorer samt ett åtgärdsprogram. Åtgärderna presenteras inom ramen för följande sex reformområden; samhällsplanering, cykelstaden, utvecklad kollektivtrafik, miljöanpassad biltrafik, företagens transporter samt så kallad mobility management. Mobility management Angreppssättet i mobility management bygger på att med kommunikation, utbildning, marknadsföring och samordning, minska behovet av transporter och se till att de transporter som behövs genomförs på ett miljöanpassat sätt. I programmet för Eskilstuna-MaTs uttrycks detta som nedan : Skillnaden mellan traditionell trafikplanering och mobility management kan främst sägas vara att den förra främst sysslat med att på olika sätt tillgodose efterfrågan på rörlighet utan att ifrågasätta den, medan mobility management försöker påverka efterfrågan. Mobility management kan också ses som mjukvaran (attityd och beteendepåvekan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). Det handlar alltså om att på olika sätt effektivisera användandet av infrastrukturen. Många av de åtgärder som ingår i paraplybegreppet mobility 2 LIP projekt om totalt 30 milj.kr - statligt bidrag 15 miljoner kronor.

15 ESKILSTUNA - MITT I MÄLARDALEN Yta: km 2 Folkmängd: (2001) Eskilstuna är en av kommunerna i den folktäta Mälardalen. Jämfört med riksgenomsnittet arbetar fl er Eskilstunabor med tillverkning och vård, medan en mindre andel än riksgenomsnittet arbetar med handel, kommunikation och fi nansiell verksamhet. En stor andel av invånarna arbetar i orter utanför länet. Eskilstuna har genomgått en strukturell omvandling från industristad till modern högskoleort i medvind. Näringslivsutvecklingen är kraftfull och befolkningskurvan går stadigt uppåt igen. management är kända och använda sedan tidigare. Det nya är att sätta användandet av dessa i system, och se dem som ett helhetskoncept av åtgärder. Nytt är också att använda dem som ett alternativ eller komplement till traditionella trafikplaneringsåtgärder. Rent praktiskt kan åtgärderna till exempel handla om att: stötta företagens arbete med miljöanpassning av bilpooler etc. initiera bilpooler driva cykla-till-jobbetkampanjer ge råd om hur enskilda, företag och organisationer kan miljöanpassa sina transporter. 13 En av de bärande tankarna i Mobility Management är samarbetet mellan olika aktörer. Tanken är att man ska kunna nå varaktiga beteendeförändringar och då måste man involvera många olika aktörer. Det handlar här också om att samverka med olika organisationer som kollektivtrafikföretag, vägverk, företag, etc. Andra klimatrelaterade åtgärder på trafik- och transportområdet är: Biogasbuss Biogas från reningsverket används i Eskilstuna som drivmedel för bussar. Det gör att luftkvalitén förbättras, främst vid Fristadstorget där många människor vistas. Investeringen innebär minskad användning av fossila bränslen och omfattar gasreningsutrustning, tankställe och gasledning. 3 Citybussen 4 Den nya stadstrafiken i Eskilstuna, Citybussen, är ett nytt linjenät på nya, rakare linjesträckningar. Satsningen innebär tätare turer och nya linjenummer. Lågtrafiken försvinner, Mobility Management är en åtgärd som används som stöd till de fem reformerna i Eskilstuna; samhällsplanering, cykelstaden, miljöanpassad biltrafi k, utvecklad kollektivtrafi k och företagens transporter. Källa: Trivector Traffi c istället körs samma turtäthet hela dagen. Den utökade kollektivtrafiken ska förhoppningsvis ge fler resenärer. Om de som idag kör bil kan förmås övergå till att åka buss besparas miljön både utsläpp och buller. För att förstärka miljöprofilen i projektet ingår 10 biogasbussar i stadstrafiken. 3 Biogasprojektet Biogasbussar LIP-projekt total investering 21,5 milj. kr bidrag 6,5 milj. kr 4 Stadstrafiken i Eskilstuna - LIP-projekt totalt 15 milj. kr statligt bidrag 7,5 milj. kr.

16 14 Fria resor Kommunens skolelever erbjuds i ett försök busskort utan kostnad för eleven. Även resenärer med färdtjänstlegitimation kommer att erbjudas fria resor på servicelinjer. Resenärer med barn i barnvagn får resa fritt på Citybussen. Cykelstaden 5 Eskilstuna avser genomföra en kontinuerlig utbyggnad och förbättring av cykelbanorna. Målet med åtgärden är att antalet cyklister ska öka och antalet korta bilresor minska med 3-6 procent på kort sikt (tre år) och 8-10 procent på lång sikt (8-10 år). För att nå målet ska ett antal åtgärder genomföras. Hit hör bland annat förbättrad infrastruktur, beteendepåverkan, marknadsföring och informationsinsatser. Detta ska ske utan att trafiksäkerheten försämras. Förutom de positiva miljöeffekterna bidrar åtgärden även till en bättre folkhälsa. En särskild cykelsamordnare har anställts för att leda projektet under en treårsperiod. Riktlinjer för resande och tranporter Eskilstuna kommun har sedan år 2000 särskilda riktlinjer för resande och transporter som anger hur kommunen ska arbeta för att nå de nationella och lokala målen för miljö och säkerhet. Riktlinjerna för resande och transporter har karaktär av bestämmelser riktade till den egna organisationen och är bindande. De anger hur Eskilstuna kommun tänker ta sitt ansvar för miljö- och trafiksäkerhetsarbetet inom sin transport- och reseverksamhet. Alla i den kommunala verksamheten bär ansvaret för att riktlinjerna förverkligas i det egna arbetet. Ett särskilt ansvar vilar dock på chefer och arbetsledare i den kommunala verksamheten. Ansvarsförhållandena förutsätts bli inarbetade i kvalitetssäkrings- och miljöledningsdokument. Kampanjer Eskilstuna kommun deltar sedan år 2000 i EU:s kampanj I stan utan min bil. Varje år den 22 september deltar närmare tusen europeiska städer i uppropet. Under dagen stängs städernas centrum av för biltrafik. Exempel på aktiviteter som genomförs är gratis buss, utställningar, stadsvandring och scenuppträdanden. ENERGI Klimatrelaterade åtgärder på energiområdet Energiplan 2000 Kommunen har antagit Energiplan 2000 vars syfte är att styra mot ett hållbart samhälle där energin hämtas från förnyelsebara energikällor och användningen är i balans med den naturliga produktionen. En minskad användning av elenergi är ett av energiplanens mål. Förnybar energi (till exempel pelletseldning) i stället för olja och el för uppvärmning av hus utanför fjärrvärmesystem är ett annat mål. Värmeenergi från flis Fjärrvärmesystem infördes i Eskilstuna togs beslut om att övergå till eldning med biobränsle i kommunens värmeverk. I Eskilstuna stadsbygd är idag 90 procent av alla hushåll anslutna till fjärvärmenätet. Hösten år 2000 togs ett kommunalt kraftvärmeverk i drift. Här produceras idag el och värme i samma process. Elkraften motsvarar cirka 25 procent av Eskilstunas totala behov. Värmeenergin går via fjärrvärmesystemet till bostäder och arbetsplatser. 65 procent av energin som produceras blir till värme och resten till el. Kraftvärmeverket eldas med biobränsle, rest från skogsavverkning, träspill etc som malts till flis. Eskilstunas totala koldioxidutsläpp har fram till 2001 reducerats med cirka 40 procent (jämfört med klimatalliansens basår 1987). Övergången till biobränsle inom fjärrvärmesystemet förklarar en stor del av den kraftiga utsläppsminskningen. Utsläppen av koldioxid från kommunens kraftvärmeverk minskade år 2002 från cirka ton till cirka ton. Det nya biobränslebaserade kraftvärmeverket nådde full effekt 2001 och har medfört att oljeförbrukningen minskat med cirka ton olja. 5 Cykeltrafiken i Eskilstuna - LIP-projekt totalt 15 milj. kr statligt bidrag 7,5 milj. kr.

17 UTSLÄPP AV KOLDIOXID FRÅN FJÄRRVÄRMEPRODUKTION I ESKILSTUNA KOMMUN Värmepumpar Värmeenergin utvinns också ur avloppsvattnet via värmepumpar som ger ett betydande energitillskott över hela året. Metangas Vid kommunens avfallsanläggning utvinns metangas som sedan används i uppvärmningen av ett bostadsområde. Miljö och energi i företag Projektet har bedrivits under två år och i samarbete bland annat med Eskilstuna kommun och Energimyndigheten. Syftet med projektet är att utveckla en metod för att öka energieffektiviseringen hos främst små och medelstora tillverkningsföretag. Företagsbesök, seminarier, nätverksträffar och studiebesök har genomförts. Totalt har 169 företag besökts och projektet har mottagits positivt. Konceptet bedöms därför framgångsrikt när det gäller att skapa ökad medvetenhet kring energieffektivisering. LIVSMEDEL Ekologiska varor under lupp Eskilstuna kommunfullmäktige antog 1995 riktlinjer för miljöanpassad upphandling. Dessa riktlinjer, kommunens miljöpolicy samt beslutet att införa miljöledningssystemet EMAS, får ses som bevis på viljan att skapa det hållbara Eskilstuna. Vid ramupphandlingar ställs sedan en tid krav på miljöhänsyn. Trots detta visar undersökningar bland leverantörer att Eskilstuna kommun köper in en liten mängd ekologiska och miljöanpassade produkter. I samverkan med barn- och utbildningsnämnden, vuxennämnden och Torshälla stads nämnd initierade kommunstyrelsen 2002 ett fullskaleprojekt för att öka kommunens inköp av ekologiska livsmedel. Projektet utvärderas i december 2003, beslut om framtida permanentning av eko-produkter i kommunen kommer därefter att övervägas. FRAMGÅNGSFAKTORER Hög kunskapsnivå Hängivna och kunniga politiker och tjänstemän inom miljöområdet i hela kommunkoncernen. Helhetsgrepp Utvecklad strategi för helhetsgrepp på samtliga frågor som rör miljö- och folkhälsa. Administrativa färdigheter Förmågan att utnyttja statliga bidragsmedel för miljö- och klimatinvesteringsprojekt. HINDER Brist på kunskap Kunskapsbrister hos allmänheten om klimat- och miljöperspektiven. Bristande kompetens Generell kompetensbrist hos befintlig personal i kommunens olika verksamheter om miljöfrågornas betydelse för samhällsutvecklingen. Låsningar i planeringen Infrastrukturella låsningar, snäva och lite ålderdomliga planeringsförutsättningar som automatiskt fokuserar på biltrafik och lämnar kollektivtrafik, cykeltrafik etc som andrahandsalternativ. Efterfrågan före tillgänglighet Traditionell efterfrågestyrd trafikplanering istället för tillgänglighetsstyrd. 15 Mer information om Eskilstuna kommuns miljöarbete finns på

18 CYKLISTER FÖRST I GÄVLE YLVA LARSSON AGENDA 21-SAMORDNARE GÄVLE KOMMUN 16 I GÄVLE PRIORITERAR VI SANDNING OCH PLOGNING AV DE STORA CYKELSTRÅKEN FÖRE VÄGARNA. HÄR FINNS LÅNECYKLAR ATT LÅNA GRATIS OCH VARJE VÅR ORDNAS EN CYKELKAMPANJ CYKLA TILL JOBBET. Gävle kommun anser att klimatfrågan är så viktig att den tidigt blev den centrala i kommunens lokala investeringsprogram (LIP). Insatser hade påbörjats tidigare, men tack vare LIP-bidraget kunde de nu intensifieras. Kommunens trafik- och energiinvesteringar fick ett stöd i form av 40 miljoner kronor. Detta beräknas leda till en minskning av koldioxidutsläppen inom kommunen med fyra procent. Åtgärder som ligger utanför LIP-projekten förväntas leda till ytterligare minskningar. Åtgärderna i kommunens LIP-program ansluter till tidigare utförda åtgärder. Hit hör bland annat utbyggnaden av ett biobränslebaserat fjärrvärmesystem, utbyggnad och förändringar av cykel- och kollektivtrafiknätet, ett omfattande Agenda 21-arbete och informationssatsningar. I sitt miljömålsarbete fokuserar kommunen inledningsvis på miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Under kommer 245 miljoner kronor att satsas på cykel- och kollektivtrafik. Tillsammans med resurstillskott från medfinansiärer satsas totalt cirka 422 miljoner kronor. KLIMATSATSNINGAR I GÄVLE TRAFIK Fler på bussen Sedan 1997 pågår ett projekt i syfte att utveckla kollektivtrafiken i Gävle. Resandet med kollektivtrafiken ska öka med 50 procent till år Idag sker 9 procent av alla resor i Gävle med buss detta förväntas öka till 14 procent Projektet innehåller fyra delprojekt varav ett är ett nytt linjenät. Övriga delprojekt gäller långsiktig attitydpåverkan, ny teknik, informationssystem samt affärs- och avtalsutveckling. Resultaten från de olika delprojekten bedöms tillsammans ha stor betydelse för att öka bussresandet. År 2002 togs ett omdebatterat beslut att sälja de etanolbussar kommunen PRODUKTION AV FJÄRRVÄRME OCH UTSLÄPP AV KOLDIOXID FRÅN GÄVLE ENERGI AB,

19 GÄVLE CYKELSTADEN Yta: km 2 Folkmängd: invånare Gävle ligger vid havet, på 80 minuters tågresa från Stockholm. Här fi nns en livlig högskola med studenter, ett mångfacetterat kultur- och fritidsliv och en väl utbyggd kommunal service. Som residensstad har Gävle en förhållandevis stor offentlig sektor, men här fi nns även starka exportinriktade företag inom trä-, massa-, livsmedels-, och elektronikindustrin. En rad lokala och nationella konsultföretag inom IT, elektronik och teknisk konsulting är verksamma inom kommunen. haft i sin ägo några år. Anledningen är att det fortfarande är dyrare att köra på etanol jämfört med diesel. Genom bytet till dieselbussar kan fler bussturer erbjudas något som ökar chansen att fler låter bilen stå och som totalt sett kan leda till minskade koldioxidutsläpp. Tillsammans med X-Trafik, Banverket och SJ byggs för närvarande Gävle centralstation om för att bli ett modernt och attraktivt resecentrum kommer dessutom en ny centrumhållplats att skapas. Den kommer bland annat att ge resenärerna bättre möjligheter till byten mellan bussarna. Gävle cykelstaden På cykeltrafikens område har utvecklingen de senaste åren gått framåt. Som en grund ligger en cykelplan som antogs Här lovas bland annat prioritet åt sandning och plogning av de stora cykelstråken före bilvägarna. Man jobbar också mycket med information och attitydpåverkan. I projektet Hälsotramparna fick åtta inbitna bilister cykla till och från jobbet under ett år medan de hälsotestades kontinuerligt. Alla fick bättre hälsovärden, dessutom erhölls flera positiva följdeffekter; en person tyckte att familjens andra bil blivit onödig och sålde den, en annan började äta nyttigare. Hälsotramparna var ett projekt som fick mycket god genomslagskraft i media. Varje vår pågår en kampanj för att få gävleborna att cykla till jobbet. Andra exempel på cykelsatsningar är den årligen återkommande kampanjen på våren: Cykla till jobbet, med chans att vinna fina priser. Kampanjen engagerar årligen cirka personer. Gävle har också sedan flera år specialdesignade lånecyklar som kan lånas gratis från en central cykelparkering. Logistik i fokus Länsstyrelsen i Gävleborg har jobbat intensivt med det regionala miljömålsarbetet. För att nå målen som rör trafik har X-MaTs (miljöanpassade transportsystem i Gävleborgs län) startats. Inom detta projekt är också kommunen aktiv. I samverkan med vägverket genomför Gävle kommun ett logistikprojekt. Målsättningen är att få kunskaper om varuförsörjningen inom den kommunala organisationen och kringliggande processer, kunskaper som ska ligga till grund för politiska beslut om åtgärder som förbättrar både processer och varutransporter ur ett ekonomiskt, miljömässigt och trafiksäkert perspektiv. Kommunen har också agerat för att öka inköpen av miljövänligare bilmodeller vilket hittills har lett till att sex bilar av tre olika modeller köpts in. EcoDriving-kurser har ordnats, vilket bland annat lett till att drygt 60 kommunalt anställda gått kurs i Eco Driving. ENERGI Biobaserad fjärvärme på frammarsch Kommunala bolaget Gävle Energi AB kommer under de närmaste åren att genomföra stora investeringar i biopannor och fjärrvärmenät. I Gävle kommuns lokala investeringsprogram har bolaget fått stöd med 29 miljoner kronor för investeringar på sammanlagt 151 miljoner kronor. I Bergby, norr om Gävle, har Gävle Energi byggt en biopanna och ett närvärmenät. Genom konvertering av enskilda, större oljepannor till biopannor beräknas koldioxidutsläppen minska med drygt 2000 ton årligen. Under sommaren 2002 anlades en fjärrvärmeledning som knyter ihop Gävles och orten Valbos fjärrvärmenät. Åtgärden beräknas minska utsläppen av koldioxid med cirka 3500 ton årligen. I samhället Norrsundet förhandlar Gävle Energi med STORA Norrsundet om att ta hand om spillvärme från massafabriken. Ett nytt fjärrvärmenät ska byggas som levererar värme till fastigheter i Norrsundet. I Hedesunda, söder om Gävle planeras befintligt fjärrvärmesystem värmas med biobränsle i stället för med olja och el som görs i dagsläget. I Forsbacka fjärrvärmesystem byggdes en biobränslepanna 2001 för att ersätta olja och el. Åtgärder i stort och smått Gävle Energi har de senaste åren byggt ut Gävles fjärrvärmenät och anslutit en stor mängd småhus. Under 2000 och

20 Besökare på en stor hälsomässa i Gävle fi ck lova att spara koldioxid genom ändrade vanor. För varje 100 kilo koldioxid någon lovade bort fi ck den lägga en fl irtkula i röret. Tillsammans lovades 45 ton bort på två dagar. 18 anslöts nästan 250 småhus årligen och arbetet fortskrider i snabb takt. Under perioden räknar bolaget att ansluta cirka småhus och därigenom minska utsläppen av koldioxid med ton. Även industrier och verksamheter ansluts. Andelen förnyelsebar energi i fjärrvärmenätet är 95 procent. När biobränsleverket invigdes 2000 var det redan förberett för installation av en turbin för elproduktion. I juni 2002 bedömde företaget att utvecklingen inom området förnyelsebar elproduktion är så intressant att man nu förbereder en upphandling av turbin och generator. Gävle Energi har även investerat i ett vindkraftverk för att skaffa sig kunskap och erfarenhet. Man har också övergått till att köpa förnyelsebar el. Kommunal energirådgivning sker via Bygg & Miljö Gävle i samarbete med Älvkarleby kommun. Rådgivningen sker bland annat genom telefonrådgivning, informationsmaterial, utställningar, seminarier och egen hemsida på Internet, http: //www.gavle.se/energiradgivning/. I skriften Gröna kontorsrutiner tipsar kommunen om energibesparingar och miljövänliga inköp bildades Exergicentrum på initiativ av Högskolan, Gävle kommun och Gävle Energi. Exergicentrum är en ideell förening som verkar som ett kompetenscentrum för miljöanpassade energisystem. Syftet är att skapa nätverk mellan energiintressenter och initiera projekt. Ett exempel på pågående projekt är en översyn av det totala energiutnyttjandet i regionen. Syftet är att få en helhetssyn för att kunna utnyttja systemen på bästa sätt. FOLKBILDNING Konsten att avstå från koldioxid I Gävles Agenda 21-arbete har klimatfrågan varit central med trafik, energi och inköp som tre prioriterade områden. Följande har genomförts: Klimatlöften med flirtkulor Agenda 21 hade en monter på en hälsomässa med besökare. Så många som möjligt av besökarna fick en förfrågan om de inte hade lite koldioxidutsläpp de kunde avstå. För varje 100 kg koldioxid de lovade avstå framöver fick de lägga en flirtkula i ett rör för att göra det lite roligare och åskådligt. Under helgen avlades 172 löften om sammanlagt 45 ton koldioxid. Bilfri dag och fototävling Gävle har ordnat aktiviteter under den bilfria dagen 22 september i två år. En central gata har stängts av och bränslesnåla bilmodeller visats upp. Andra inslag har varit gratis stadsbussar, politikerdebatt och informationstillfällen om trafik och miljö. Unga Agenda 21-gruppen har haft en fototävling med trafiktema. En satsning som senare resulterade i en fotoutställning. Teckningstävling om trafikmiljö och framtidens fordon Inför den bilfria dagen år 2000 inbjöds Gävles grundskolor att delta i en teckningstävling. Lågstadiet tecknade framtidens transportmedel medan mellanstadiet tecknade förslag till bättre trafikmiljö runt skolan. Resultaten, flera hundra fantastiska transportmedel drivna av bränslen som sol, snö, ärtsoppa och hårklipp från pappas salong, sammanställdes till en utställning. De mellanstadieklasser som vann fick förutom en summa pengar, även besök av tekniska kontoret för att diskutera förslagen om bredare trottoarer, sänkta hastigheter etc. Föräldraenkät med trafiktema Som en slags uppföljning av teckningstävlingen erbjöds alla grundskolor att dela ut trafikenkäter till föräldrarna. De knappt 300 enkäter från fyra olika skolor vi fick in räckte för att göra en sammanfattning som skapade förstasidor i bägge lokaltidningarna. Rubrikerna var: bilarna kör för fort, skjuts FOTO: YLVA LARSSON

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens fjarrvarme_folder.indd 1 09-03-30 14.19.27 Täbyinitiativet på en minut: I Täbyinitiativet gör vi tre saker: vi bygger ett öppet fjärrvärmenät i Täby

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt

Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt A. Förutsättningar och strategiska verktyg 1. Organisation

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Strategi för hållbar utveckling

Strategi för hållbar utveckling 2008-04-14 1 (8) Strategi för hållbar utveckling Bakgrund I Falköpings kommuns flerårsplan för 2008 2011 sägs följande om de övergripande målsättningar för hållbar utveckling: Utan att äventyra kommande

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöledning Ecotraffic

Miljöledning Ecotraffic Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer