HANDLINGS- KRAFT FÖR KLIMATET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGS- KRAFT FÖR KLIMATET"

Transkript

1 HANDLINGS- KRAFT FÖR KLIMATET OM SVENSKA KOMMUNERS ARBETE FALKENBERG ESKILSTUNA GÄVLE VÄXJÖ ÖVERTORNEÅ

2 Naturvårdsverket Beställningsadress: Naturvårdsverket, Kundtjänst, Stockholm. Tel , telefax E-post: Internet: Omslagsfoto: IdéoLuck arkiv Typografi och layout: IdéoLuck AB Upplaga: 2000 ex Tryck: ISBN: Danagårds Grafi ska AB, pdf Projektledare: Kerstin Backman Hannerz

3 HANDLINGSKRAFT I SVENSKA KOMMUNER! I skuggan av prat om framtida utmaningar och avvaktande inställning i väntan på starkare styrmedel och ny teknik befinner sig flera svenska kommuner redan mitt i arbetet för att minska klimatpåverkan. I denna skrift får en handfull kliva fram i syfte att inspirera andra till insatser för jordens klimat. De kommuner som här får gestalta goda exempel är Växjö, Falkenberg, Eskilstuna, Gävle och Övertorneå. Ett urval kommuner med stora skillnader vad gäller geografiskt läge, storlek och övriga förutsättningar rapporterar här själva om sina klimatsatsningar. Exemplen visar att det tycks ha varit enklast att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning. En förklaring är att kommunen har stor rådighet inom detta område. Fjärrvärmeutbyggnad och konvertering till förnybara bränslen kan också genomföras utan inverkan på människors bekvämlighet eller livsstil. Energiproduktion kan påverkas genom detaljplaner och genom att kommunen satsar på vind- och/eller vattenkraft eller installerar kraftvärmeverk i egen regi. Inte heller här försvåras åtgärder av inverkan på enskildas livsstil. Svårt minska utsläppen från transporter De största utsläppsreduktionerna har således hittills gjorts på uppvärmningsområdet. Det tycks däremot vara svårare att åstadkomma en koldioxidreduktion genom att påverka transport- och resemönster. Kommuner kan gynna kollektivtrafiken genom fria bussresor och underlätta cykelresor, men det är svårare att påverka enskildas och företagens val av drivmedel och fordon. En del kommuner har dock lyckats få lokala bensinstationer att sälja etanol samt att förorda miljövänliga transporter för tjänsteresor. Ett flertal försök görs också med så kallad mobility management i syfte att påverka resenären innan resan påbörjats. Livsmedelsförsörjningen hör uppenbart inte till de områden som i första hand kopplas till insatser för minskad klimatpåverkan, trots att livsmedelssektorn står för cirka 20 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige. Maten är den del av hushållens konsumtion som kräver mest energi. Undersökningar visar att det är möjligt att minska energianvändningen med 30 procent utan att kosten förändras. Genom medvetna kostval kan ytterligare energi sparas. 1 Här har vi ett område som har en stor potential i den fortsatta koldioxidjakten. 1 Handla för framtiden! Om mat och miljö i det framtida samhället (NV rapport 4900) Verktyg, möjligheter och hinder Även Miljöbalken framstår som ett viktigt redskap i koldioxidjakten. Balken kan bland annat användas för att i samband med tillståndsprövning villkora att spillvärme från en industris produktion ska användas även för till exempel uppvärmning i fjärrvärmenätet. I Sverige är vi dåliga på att använda industrins överskottsvärme till ytterligare ändamål. En förklaring kan vara brister i kommunikationen mellan kommuner och industrin. En annan att vi har olika skatteregler för koldioxidutsläpp för industrin respektive kommunerna. Ett viktigt redskap som också utnyttjas av allt fler kommuner och företag är konsumentintresset. Information om att överskottsvärme från ett företag används för uppvärmningsändamål, och på så sätt ger en begränsad klimateffekt, kan vara ett starkt försäljningsargument för samma företag. Ur kommunal synvinkel kan kunskapsöverföring vara ett sätt att bereda mark för andra åtgärder, men ökad kunskap kan också leda till attityd- och beteendeförändringar förutsatt att hushåll och individer tar till sig budskapen. Många kommuner informerar idag om vad varje medborgare faktiskt kan göra i det egna hemmet. Ett exempel är dessa Klimattips för privatpersoner som sprids av Växjö kommun: Mät dina egna koldioxidutsläpp Sänk inomhustemperaturen, släck i tomma rum och använd energisnåla apparater. Installera träpelletseldning istället för den gamla oljebrännaren. Installera solfångare för värme och tappvarmvatten. Anslut dig till fjärrvärmen/närvärmen. Köp lokalt producerade livsmedel för att minska långväga mattransporter. Kör mjukt och håll hastighetsgränserna. Cykla/gå korta sträckor, åk kollektivt/samåk så ofta som möjligt. Gå med i eller starta en bilpool med grannar/ arbetskamrater. Mer om hur andra gjort och planerar att göra finner du i denna skrift. Notera särskilt de enskilda kommunernas åsikter om framgångsfaktorer och hinder i arbetet för minskad klimatpåverkan. Här finns kanske tips som både underlättar arbetet i din kommun och som gör att framtida problem kan undvikas.

4 DENNA SKRIFT ÄR EN DEL AV EN SERIE OM TRE RAPPORTER VARS SYFTE ÄR ATT VISA PÅ VERKTYG OCH GE INSPIRATION I ARBETET FÖR ATT NÅ MILJÖMÅLET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN. UTGÅNGSPUNKT FÖR MATERIALETS INRIKTNING HAR VARIT DEN ENKÄT OM KOMMUNALT KLIMATARBETE SOM NATURVÅRDSVERKET GENOMFÖRDE VÅREN/SOMMAREN FÖRUTOM DENNA RAPPORT INGÅR ÄVEN PÅ VÄG MOT KLIMATMÅLET SÅ KAN DEN FYSISKA PLANERINGEN BIDRA SAMT EN SKRIFT OM UTVÄRDERING AV KOMMUNALA KLIMATINSATSER, I SERIEN OM LOKALT KLIMATARBETE.

5 INNEHÅLL HANDLINGSKRAFT I SVENSKA KOMMUNER! FART PÅ VINDSNURRORNA I FALKENBERG Klimatsatsningar i Falkenberg Framgångsfaktorer Hinder ESKILSTUNA TAR TAG I TRAFIKEN Klimatsatsningar i Eskilstuna Framgångsfaktorer Hinder CYKLISTER FÖRST I GÄVLE Klimatsatsningar i Gävle Framgångsfaktorer Hinder SNART FOSSILBRÄNSLEFRITT I VÄXJÖ? Klimatsatsningar i Växjö Framgångsfaktorer Hinder FRIA BUSSRESOR I ÖVERTORNEÅ Klimatsatsningar i Övertorneå Framgångsfaktorer Hinder

6 FART PÅ VINDSNURRORNA I FALKENBERG JAN-OLOF ANDERSSON AGENDA 21-SAMORDNARE FALKENBERGS KOMMUN 4 OM VI ÄTER KRETSLOPPSNÄRING IFRÅN EMBRYO TILL KÄRING. OM KLOROFYLLAN BLIR VÅR NUBBE IFRÅN SPERMIE TILL GUBBE. SÄKERT VI OM NÅGRA ÅR GOD KLIMATPÅVERKAN FÅR! Falkenbergs energibolag vågar sticka ut hakan och säljer uteslutande Bra miljöval el, ett led i ett målmedvetet arbete för att profilera sig på miljöområdet. Kommunen har tagit vara på sina förutsättningar som vindkraftsproducent och arbetar systematiskt för att öka sin vindbaserade elproduktion inom sina geografiska gränser. Klimatfrågan har prioritet. Redan i 1986 års energiplan beslutade Falkenbergs kommun att minska sin oljeanvändning och i stället satsa på miljövänliga alternativ. Sedan dess har både användning och produktion av energi från förnybara källor ökat markant. Cirka 30 procent av den el som används inom nätområdet var 2001 klassad som Bra Miljöval. Om de påbörjade projekten faller ut enligt tidplan kommer den förnybara el som produceras inom kommunens gränser att täcka konsumtionsbehovet i kommunen före 2010 förutsatt att konsumtionen inte ökar. Miljö och folkhälsa Kopplingarna mellan miljö och folkhälsa kommer till uttryck i den övergripande policyn: Falkenberg ska bli Sveriges renaste kommun beträffande Energi Mat Miljö från I policyn finns bland annat skrivningar om att hållbar utveckling, kretsloppstänkande och Agenda 21-andan ska genomsyra samtliga styrdokument i kommunen. Det gäller bland annat Energiplan (2000), Planeringsförutsättningar (2002), Miljö- och kretsloppsprogram (2001), Folkhälsoplan (2002) samt Miljöpolicyn för upphandling. Samtliga program är anpassade till de nationella miljömålen samt WHO:s mål. Även översiktsplaner och socialförvaltningens miljöstrategiprogram etc genomsyras av den övergripande policyn. Varje förvaltning och bolag har en anställd med Agenda 21-ansvaret inbyggt i tjänsten. De flesta arbetsplatser har miljö- och/eller friskvårdsombud. Bolagen, Falkenberg energi AB (FEAB), Falkenbergs vatten och renhållning AB (FAV- UR MILJÖ OCH KRETSLOPPSPROGRAM FÖR FALKENBERGS KOMMUN Mål Energianvändningen för uppvärmning ska uttryckt i kwh per kvadratmeter, minska med 14 procent. Den uppåtgående trenden med ökande elanvändning exklusive uppvärmning ska brytas. Den förnybara energin som produceras i kommunen ska öka med 52 procent från 291 GWh till 444 GWh, samtidigt som de fossila bränslena och den kärnkraftsproducerade elen ska minska med motsvarande mängd. Utnyttjandet av den lokalt producerade elen, garanterad vattenoch vindkraft, ska senast år 2002 ha ökat med 25 GWh. Falkenbergs kommun ska arbeta för att energi i det avfall som uppstår i kommunen, utnyttjas på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt. Förslag till åtgärder Ökad energirådgivning till samtliga hushåll och företag i kommunen avseende: mer effektiv drift och underhåll av värme- och ventilationssystem, förbättrade drifts- och underhållsinstruktioner, installation av energireducerande utrustning, ökad användning och effektivisering av värmeväxlare och värmepumpar, förbättrad belysning genom installation av högfrekvensdon, effektiva ljuskällor, väl utformade armaturer och effektiv styrning, mer effektiva elapparater, exempelvis vitvaror och datorer, mer effektivt styrd ventilation, installation av vedeldningspannor med ackumulatortank.

7 FALKENBERG MER ÄN BARA ULLARED Yta: 1115,3 km 2 Folkmängd: invånare Kommunen ligger mitt i Halland och är ytmässigt den största i länet. Falkenberg sträcker sig cirka tre mil längs kusten och nära fem mil in i landet. Falkenbergs kommun präglas av ett brett näringsliv med både små och medelstora företag. En stark och levande landsbygd ger även den sysselsättning. I Ullared ligger Sveriges största turistmål, varuhuset GeKås med cirka tre miljoner besökare per år. Turismen är en av kommunens viktigaste näringar. RAB) och bostadsbolaget Fabo har dessutom heltidsanställda miljöchefer/-ingenjörer. Samtliga bolag har miljölednings-system och ett, Fabo, är certifierat enligt ISO Falkenberg energi har idag tre elbilar som körs på vindkraft, en hybrid och servicefordon på RME. I miljöpolicyn finns mål att till 2010 inte använda fordon som drivs på fossila bränslen. KLIMATSATSNINGAR I FALKENBERG Den totala energianvändningen (uppvärmning, övrig el, transport, övrig bränsleförbrukning) bland hushållen i kommunen har minskat från kwh per person till mellan 1986 och Större delen beror på lägre energianvändning för uppvärmning. Hushållen i Falkenberg minskade sin totala energiförbrukning med cirka åtta procent från 1986 till TRAFIK Flera projekt möts i MöTs Kommunens satsningar för att minska klimatpåverkan inom transportsektorn är till stor del koncentrerad till MöTsprojektet, ett samverkansprojekt mellan Vägverket Väst och Falkenbergs kommun, MöTs = Miljö- och Trafiksäkerhet. Ytterligare fem västsvenska kommuner ingår i MöTs-familjen. Dessa är Arvika, Säffle, Uddevalla, Ulricehamn och Vara. Projektet startade 1999 på initiativ av Agenda 21-kontoret. MöTs i Falkenberg jobbar just nu med en mängd olika insatser för att förbättra miljön och säkerheten på och kring vägarna i kommunen. Exempel på delprojekt och aktiviteter är: Bilen och miljön Bensinstationer och biltillbehörsfirmor arbetar för att minska miljöpåverkan i sin verksamhet. Tre bensinstationer i projektgruppen går mot en miljödiplomering vilket är Sverigeunikt! Diskussioner förs kring alternativa bränslen; etanol, gas, el etc. Trafiksäkerhet ingår i arbetet. Säkra och miljövänliga transporter Transporter i kommunal regi ska kvalitetssäkras ur trafiksäkerhets- och miljösynpunkt och policys skapas för kommunens olika verksamheter. Ätradalens hemtjänstområde är föregångare och har med hjälp av logistik och utbildning minskat sitt resande i bil väsentligt. Detta ger mer tid till vården, minskade kostnader samt säkerhets- och miljövinster. Sparsamt körsätt (EcoDriving) Drygt 100 personer i tre kommunala bolag har under hösten 2001 lärt sig köra planerat så att mindre bränsle behövs och säkerheten ökar. De sänkte den genomsnittliga förbrukningen med cirka 14 procent samtidigt som medelhastigheten ökade med fyra km/h. Även utökad teoriutbildning inom miljö och trafiksäkerhet ingår. Det finns även utbildning för tung trafik, Heavy EcoDriving. Cykelkommunen Delprojekt cykel består av flera samverkande delar; Hälsotrampare, Hjälmar och säker cykling, Cyklande företag, Cykelkommunen, Cykla-till-jobbet kampanj, Aktiviteter och information. Samordning görs med satsningen Sätt Falkenberg i rörelse, se vidare i avsnittet om folkbildning. Mycket handlar om attityder och beteende i trafiken. Ett cykelnätverk finns med cykelhandlare, cykelklubb, Agenda 21 m.fl. Bilpool för privatpersoner Möjlighet att ha bil utan att köpa/äga en egen. Poolen är unik i sitt upplägg då den ideella föreningen inte äger några egna fordon. Bilarna finns istället hos Falkenbergs biluthyrning som hyr ut per timma eller per dygn till medlemmarna. Prisvärt och miljövänligt. Trafiksvenska för invandrare Lärare och elever på SFI (Svenska för invandrare) lär sig mer om trafik med hjälp av materialet Trafik på svenska, broschyrer och olika informationsfilmer. Två aktivitetsdagar har genomförts med programpunkterna; Säker cykel, barn i bil/trafiken, trafikregler, körkortsinformation, cykelskola. I stan utan min bil Bilfritt i Falkenbergs centrum och i andra europeiska städer års arrangemang betydde ett utökat samarbete, fler akti- 5

8 6 viteter och väl fungerande avspärrningar. Huvudsyften; uppmuntra nya resmönster i linje med hållbar utveckling, erbjuda alternativa transportmedel samt ge möjlighet för invånare och besökare att återupptäcka en tystare, tryggare och renare stad. MöTs-dialogen Ett 60-tal personer från olika företag, föreningar och organisationer i kommunen har träffats vid två tillfällen för att prata miljö, trafiksäkerhets- och tillgänglighetsfrågor. Många goda idéer kom fram och de viktigaste arbetsområdena är; cykling, kollektivtrafik, bilfritt centrum, skolan, attityder/beteende i trafiken, godstransporter, trafikbuller och bilanvändning. Läs mer om projektet på Ny transportpolicy Arbete med en kommunal transportpolicy med vidhängande förslag till åtgärder samt rutiner för att välja transport. I denna föreslås att: Resor och transporter i kommunen ska minimeras, dock ej utan att påverka att givna uppdrag och uppställda mål i verksamheten kan genomföras. Övergång till förnybara drivmedel ska uppmuntras. Minsta möjliga energiförbrukning ska eftersträvas vid alla transporter. Resor och transporter ska genomföras så kostnadseffektivt som möjligt. Resor och transporter ska genomföras så att de så lite som möjligt påverkar miljön. Resor och transporter ska genomföras så att den negativa påverkan på människors hälsa minimeras. Innan resan genomförs ska frågan ställas om resan/ transporten över huvud taget är tillräckligt viktig för verksamheten för att den ska genomföras. Ska den genomföras så ska det göras så att den påverkar miljön och människors hälsa minimalt. I de fall kommunens anställda väljer att resa med bil används följande prioriteringslista; kommunens bilpooler, bilpool hos övriga bolag eller förvaltningar, biluthyrning samt i sista fall egen privatbil. Ickeresealternativ som IT, e-post, video/tv-konferens, telefonkonferens etc ska alltid prioriteras. Policyn föreslår även att varje förvaltning och bolag upprättar en egen plan för trafik- och miljöåtgärder. I planen ska bland annat redovisas hur transporterna ska minska och hur biltransporter kan ersättas med mindre miljöbelastande dito. Policyn föreslår även att förvaltningarna ska gå vidare och se över leveranser och varutransporter, skolskjutsar, färdtjänst, arbetsfordon samt resor till och från arbetet. ENERGI Beslut om affärsidén: Endast förnybar energi Falkenbergs energibolag antog i oktober 2001 affärsidén att i samarbete med leverantörer av Bra Miljöval el erbjuda elenergi i Sverige. Produktionen av förnybar el via vind- och vattenkraft är i kommunen cirka 220 GWh. Genomförs de planerade vindparksutbyggnaderna till år 2010 kommer det inom kommunen att produceras tillräckligt med förnybar el för att tillfredsställa hela kommunens behov. Redan idag märks positiva effekter av satsningar på förnybar energi. Vindkraftsparken Falkenbergsporten byggdes 1999 och producerar årligen cirka 12,5 GWh. Detta minskar inköpen av mix-el med motsvarande mängd när vindkraften ersätter importerad kolkraft och kärnkraft var 67 procent av kommunens (FEABs) elproduktion baserad på förnybar el, 2001 motsvarade andelen Bra Miljöval el 75 procent. År 2002 beräknas den uppgå till 88 procent av den totala försäljningen. Cirka 30 procent av den el som produceras av samtliga elproducenter inom nätområdet 2001 var märkt med Bra miljöval. Vattenkraft Av den el som produceras inom kommunen kommer större delen från vattenkraft, cirka 200 GWh (mer än 30 procent av Hallands vattenkraftproduktion). I kommunen finns 20 kraftverk, ägda av Sydkraft, Falkenberg Energi (FEAB) samt av privata ägare.

9 TOTAL ELKONSUMTION I FALKENBERG 1997 Totalt förbrukas 500 GWh fördelad på 320 GWh till uppvärmning och 180 GWh till hushålls- och driftel. Produktionen av förnybar el via vind- och vattenkraft är i kommunen cirka 220 GWh. Genomförs de planerade vindparksutbyggnaderna till år 2010 kommer det inom kommunen att produceras tillräckligt med förnybar el för att tillfredsställa hela kommunens behov. 7 Vindkraft Falkenbergs kommun intar en positiv inställning till vindkraftsutbyggnad. År 2002 var sammanlagt 21 vindkraftverk med en elproduktion på cirka 15 GWh i drift inom kommunens gränser. Detta är mer än en tredjedel av Hallands produktion. Utanför Falkenberg finns tio vindkraftverk samlade i en park. Tre av dessa verk drivs i andelsform i en ekonomisk förening. Intresserade från hela landet kan teckna andelar i denna förening. Varje andel kostar kr (och behåller sitt värde) samt berättigar andelsägaren till en leverans om kwh per år. Han/hon kan köpa så många andelar som motsvarar årskonsumtionen. Föreningen har inga krav på lönsamhet. Övriga vindkraftverk ägs av företag. Detta ger dem möjlighet att profilera sig på miljöområdet. Mer information finns på Solvärme Användningen av solvärme i Falkenberg startade med några privata byggen mot slutet av 1970-talet tog kommunen sin första egna anläggning i drift med uppvärmning av en badanläggning utomhus. Två år senare uppfördes en liknande anläggning. Inspirerade av kommunens satsningar, den nya solfångartekniken, energirådgivningen samt statligt stöd byggdes snabbt ett 25-tal privata anläggningar, främst i småhus beslöt kommunen att bygga världens största solfångarfält för hetvattenproduktion. Den totala solfångarytan är m 2. Solfångaranläggningen är kopplad till det befintliga fjärrvärmenätet via en ackumulatortank. Genom mätcentralen vid Chalmers tekniska högskola har mycket lärdom dragits av denna anläggning Fjärrvärme Fjärrvärmeverket i Falkenberg består av en panna på åtta MW samt två mindre på tre respektive två MW. Pannorna eldas med flis. Det finns dessutom två i reserv, som under rik- tigt kalla vintrar används och drivs med fossilgas (fem respektive sex MW). Under 2001 förbrukades 34 GWh. Under 2001 var 130 abonnenter anslutna, (35 enfamiljsoch 95 flerfamiljs- eller butiksfastigheter), sammanlagt en tredjedel av alla fastigheter som är möjliga att ansluta i innerstaden. Fyra närvärmeverk finns. Under 2001 förbrukade åtta anslutna abonnenter fyra GWh. Abonnenterna återfinns utanför stadskärnan. I kommunens mindre tätorter finns flera abonnenter möjliga att ansluta till närvärmeverk enligt kommunens fjärrvärmeplan för I dessa mindre tätorter bor cirka invånare. Under 2002 kommer fjärrvärmen att passera Ätran söderut. En ledning dras under floden och skolor, äldreenheter, villaområden och näringsliv kommer att anslutas. Kapaciteten i Falkenbergs Fjärrvärmeverk kommer att byggas ut så att en fördubbling av antalet anslutna i Falkenbergs stad kan bli möjlig. Utbyggnad av närvärmeverken är planerad i Energiplan , men får ses i ett längre perspektiv. Energirådgivning Falkenberg anställde sin första energirådgivare Energibesiktningar av bostadshus, teknisk och ekonomisk rådgivning samt utbildning och information är exempel på energirådgivarens uppgifter. Tjänsten finns kvar, men kommunen har även avtal om energirådgivning med Hallands energikontor som sedan 1995 finns i Falkenberg. LIP Under perioden för lokala investeringsprogram ansökte Falkenbergs kommun bland annat om bidrag till olika energiprojekt. Falkenberg blev först i raden att erhålla LIP-bidrag. Två mindre projekt för energiomställning genomfördes. Båda handlade om att använda spannmålsspill för energi och på så sätt utnyttja förnybart material. Bidrag från LIP utgick med 27 procent, i ena fallet kr till HBK Lantmän i

10 Vindparken vid Falkenbergsmotet, som ständigt överröstas av trafi kbullret från intilliggande motorväg (E6). 8 Falkenberg och i det andra fallet kr till Slöinge Lantmän. Under våren 1999 startade biopannan på HBK Lantmän. Under skördeperioden samma år producerades cirka MWh vilket på årsbas innebär en produktion av cirka MWh termisk energi. För de två följande åren 2000 och 2001 har den årliga energiproduktionen varit cirka MWh för vardera året. Målet för investeringen var en årlig produktion mellan till MWh. Värmepumpar Värmepumpar kan förordas i klimatkampen för att få bort beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av byggnader, speciellt om den el som försörjer pumparna är Bra miljöval el. I Falkenberg finns sedan mitten av 1990-talet ett beslut om att installation av värmepumpar är anmälningspliktigt till Miljö- och hälsoskyddskontoret. År 2000 behandlade kommunen 44 ärenden rörande värmepumpar, år 2001 var den siffran 131. Första halvåret 2002 anmäldes 67 värmepumpar. Biogas Ett mindre verk för framställning av biogas finns vid Smedjeholmens reningsverk (två GWh). Gasen används till el och värme för internt bruk. LIVSMEDEL Matkultur Falkenberg För att minska miljöbelastning och negativ klimatpåverkan startades 1999 projektet Matkultur Falkenberg. Aktörer inom matens alla led deltar, från producenter, livsmedelsindustri, distributörer, butiker, restauranger och storkök samt övriga konsumenter.

11 Projektets syfte är att uppmärksamma konsumenterna på matens betydelse för hälsa och miljö och att försöka få falkenbergarna att göra medvetna matval för att minska miljöpåverkan och främja hälsan. Projekt Matkultur Falkenberg ska sprida kunskap om hälso- och miljömedvetna matval genom att: Energieffektivisera i alla led. Prioritera säsongsanpassad mat. Prioritera lokalt odlad och producerad mat. Arbeta för att få bort hälsofarliga och onödiga tillsatser i mat. Efterfråga mat som ej är genmanipulerad. Stimulera till ökad ekologisk odling och djuruppfödning. Arbeta för gemensam marknadsföring. Öka kunskapen om tillagning av sinnlig, god och hälsosam mat. Sprida matglädje. Följande aktiviteter har genomförts inom projektet Matkultur Falkenberg: Skolor och förskolor Inom skolområdet i kommunen finns 45 enheter, 43 av dessa har i dag egen tillverkning av mat. Sju skolkök arbetar med kravmärkta produkter vid tillagning och/eller odling. Tre skolor, personal och elever, har utbildats om projektet Matkultur Falkenberg. Energieffektivisering har vidtagits i samtliga kök. Livsmedelsbutiker Två butiker har medverkat i en demonstration av närodlade och kravmärkta varor. Vid inventering av samtliga livsmedelsbutiker kan konstateras att andelen ekologiska produkter ökat. Andelen närproducerad mjölk från Vapnö gård har ökat i butikerna och försäljning /beställning av KRAV-märkta morötter har mer än fördubblats under 2002 jämfört med 2001 (750 kg 2001 och kg 2002). Kravmorötternas frammarsch är till större delen en följd av projektet Matkultur i Falkenberg. Av total morotsförsäljning svarar Kravmorötterna för cirka 25 procent (2002). Försörjning Lokala distributörer har sedan hösten 2001 startat ett samarbete för att minska transport av mat samt öka närodlade och ekologiska produkter i skolor och daghem. En utförligare utvärdering genomförs efter projekttidens slut under ILLUSTRATION: DICK HOLST, ANSLUTEN TILL REKLAM & PRESSHUSET I FALKENBERG AB

12 10 FOLKBILDNING Kunskapsuppbyggnad är en viktig del i miljö- och klimatarbetet. Information sprids på flera olika sätt: Broschyrer Broschyrer om bland annat växthuseffekten, ozonskiktet, marknära ozon, tips till hushållen etc har tagits fram. Dessa sprids till frisersalonger, tandläkarmottagningar, övriga vårdinrättningar med väntsalar, bibliotek etc. De finns också på kommunens hemsida klicka på Informationsbroschyrer. Nyhetsbrev Ett nyhetsbrev skickas fyra gånger om året till cirka 600 prenumeranter, större företag, samhällsföreningar etc. Här finns bland annat nyheter om klimatpåverkan. Utbildningar Miljöekonomisk körning (Eco Driving, läs mer under avsnittet om klimatåtgärder på transportområdet). Miljödiplomering och kampanjer Miljödiplomering av bensinstationer Föreståndare och personal på tre bensinstationer har fått miljöutbildning för att bland annat minska sin klimatpåverkan. Målet för bensinstationerna är att bli miljödiplomerade enligt Göteborgsmodellen. Två av dem kommer att bli klara under Gröna trafikskolor En trafikskola i Falkenberg har certifikat att utbilda i miljöekonomisk körning (även för tung trafik), Eco Driving. Falkenbergs naturskyddsförening tog initiativ till utbildning och certifiering av dessa bilskolor under Sätt Falkenberg i rörelse Kampanjen Håll Falkenberg i rörelse! startade år Hittills har cirka personer lämnat in så kallade aktivitetskort. Varje kort innehåller 20 rörelseaktiviteter på minst 30 minuter. Sammanlagt har falkenbergarna lovat röra på sig timmar. Bland aktiviteterna finns alternativet att cykla till och från jobbet i stället för att åka bil. Uppskattningsvis har timmar eller cirka mil cykelåkande ersatt bilkörning under perioden 1 januari 2001 till den 30 juni FRAMGÅNGSFAKTORER Politisk enighet Det råder politisk enighet över gränserna om kommunens övergripande miljöpolicy. Detta gäller också de flesta av satsningarna på en hållbar utveckling i kommunen. Senaste exemplet är kommunstyrelsens ansökan till energimyndigheten om att medverka i projektet Uthållig energikommun. Bra miljöval som affärsidé Det kommunägda energibolaget Falkenberg energi AB har som affärsidé att endast producera och sälja Bra miljöval el till lägsta marknadspris. Vindkraftsutbyggnaden har underlättats bland annat av: Ekonomisk förening som ägare av vindkraft Genom att låta en ekonomisk förening stå som huvudman för vindkraftverk blir inte bristande kommunala resurser ett hinder och även privatpersoner och företag i andra kommuner med sämre förutsättningar för vindkraftsproduktion ges möjlighet att köpa vindkraftsel. Vindkraftverk vid motorväg Genom att förlägga vindkraftverk till trafikstråk ökar inte bullerstörda områden och acceptansen för vindkraftverken hos allmänheten ökar. Nätverksbyggande med helhetsperspektiv Sedan 1997 har Agenda 21-kontoret byggt upp ett 20-tal nätverk, som har regelbundna träffar där bland annat minskad klimatpåverkan finns på agendan. Nätverken finns i alla dimensioner; i kommunala verksamheter (7), näringslivet (5),

13 En Hållbar Energiutveckling är ett bidrag till att Skapa förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov. Källa: Bruntlandrapporten, Agenda 21, Miljöbalken 11 FOTO: ROLAND ALEXANDERSSON, SANDBOLET, FALKENBERG hushåll och boende (4). Dessutom finns kopplingar både regionalt, nationellt och internationellt (vänorter och partnerkommuner ). Nätverken är gränsöverskridande där både hårda och mjuka verksamheter möts. Detta är viktigt för den ömsesidiga förståelsen och för att ett samhälle ska kunna ta klimatsteg i rätt riktning med bred förankring. Som exempel kan nämnas Nätverksgruppen Näringsrådets miljögrupp med Hallands transport, ett transportföretag med ett 80-tal lastbilar i fordonsflottan. Företaget opererar över hela Europa och fick efter ett genomgripande miljöarbete med påföljande ISO14000-certifiering kommunens Miljöpris I samma grupp sitter kursgården Sandbolet, som bland annat ordnar kurser i kretsloppstänkande. HINDER Kortsiktiga ekonomiska intressen och trögt politiskt system Finansierings- och beslutsprocesser är ofta tröga, vilket delvis är en följd av det demokratiska systemet med fyraårsintervall mellan politiska val. Svårt motivera åtgärder Opersonligheten det ges ingen direkt personlig vinning åt den som lyckas bäst med klimatpåverkansåtgärder. Brist på uppmuntran Lokal och regional uppmuntran är sällsynt. Möjligheter till uppmuntran från det nationella planet finns, men grundas oftast på ett komplicerat ansökningsförfarande med oviss utgång. Mer information finns på

14 ESKILSTUNA TAR TAG I TRAFIKEN LARS-ERIK DAHLIN MILJÖSTRATEG ESKILSTUNA KOMMUN 12 FÖR ATT NÅ VÅRT LOKALA MÅL ATT MINSKA UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID MED 50 PROCENT TILL 2010 KRÄVS KRAFTFULLA INSATSER INOM TRANSPORT- OCH TRAFIKOMRÅDET. DETTA ÄR I SIG EN MÄKTIG UTMANING SOM TILL STORA DELAR LIGGER FRAMFÖR OSS. Eskilstuna kommun vill påverka resandet eller transporten redan innan den börjat. Ansatsen kallas för mobile management och är ett alternativ till ny infrastruktur och restriktioner. Begreppet används såväl inom EU som av de flesta länder på kontinenten för att beskriva mjuka åtgärder som syftar till att på olika sätt påverka trafiken och dess tillväxt. I Eskilstuna har hela 90 procent av stadsbebyggelsen knutits till det biobränslebaserade fjärrvärmenätet. Eskilstunas totala koldioxidutsläpp har reducerats med cirka 40 procent fram till 2001 jämfört med klimatalliansens basår 1987, (se följande stycke) mycket tack vare övergång från olja till biobaserad fjärvärme. Ekologisk profil Eskilstuna är sedan 1993 medlem i Klimatalliansen, en sammanslutning av mellaneuropeiska städer med målet att till 2010 halvera utsläppen av koldioxid jämfört med Sedan 1999 kan kommunen titulera sig Ekokommun med ambitionen att långsiktigt utvecklas med en hållbar social, ekonomisk och ekologisk profil. Under hösten 2002 kommer kommunfullmäktige i Eskilstuna att besluta om ett handlingsprogram för hållbar utveckling med miljö- och folkhälsomål. Handlingsprogrammet innehåller förslag på satsningar inom en mängd olika områden som bland annat berör klimatområdet som transporter, avfall, energi etc. Eskilstunakoncernens miljöarbete följs upp i ett miljöbokslut som en del i kommunens årsredovisning. Miljöbokslut har lämnats sedan För att stärka det egna miljöarbetet har kommunen under 2001 beslutat att införa ett miljöledningssystem i enlighet med EMAS. TRAFIK KLIMATSATSNINGAR I ESKILSTUNA Ett miljöanpassat transportsystem, Eskilstuna-MaTs Eskilstuna kommun arbetar för att minska skadliga utsläpp från transportsektorn. Projektet omfattar bland annat åtgärder som bussgator, busskörfält, signalprioritering och andra åtgärder inom infrastrukturen med syfte att förbättra framkomlighet, räta ut linjesträckningar etc för att göra kollektivtrafiken mer pålitlig och attraktiv. Målsättningen är att minska resorna med bil. 2 Eskilstuna kommun har tagit fram MaTs- projektet som ett led i arbetet för att nå uppsatta lokala miljömål och miljöanpassa Eskilstunas transportsystem. Agenda 21-anda med stor delaktighet har präglat projektet som förgrenat sig i tre olika resultatriktningar, miljömål, indikatorer samt ett åtgärdsprogram. Åtgärderna presenteras inom ramen för följande sex reformområden; samhällsplanering, cykelstaden, utvecklad kollektivtrafik, miljöanpassad biltrafik, företagens transporter samt så kallad mobility management. Mobility management Angreppssättet i mobility management bygger på att med kommunikation, utbildning, marknadsföring och samordning, minska behovet av transporter och se till att de transporter som behövs genomförs på ett miljöanpassat sätt. I programmet för Eskilstuna-MaTs uttrycks detta som nedan : Skillnaden mellan traditionell trafikplanering och mobility management kan främst sägas vara att den förra främst sysslat med att på olika sätt tillgodose efterfrågan på rörlighet utan att ifrågasätta den, medan mobility management försöker påverka efterfrågan. Mobility management kan också ses som mjukvaran (attityd och beteendepåvekan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). Det handlar alltså om att på olika sätt effektivisera användandet av infrastrukturen. Många av de åtgärder som ingår i paraplybegreppet mobility 2 LIP projekt om totalt 30 milj.kr - statligt bidrag 15 miljoner kronor.

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Strategi för hållbar utveckling

Strategi för hållbar utveckling 2008-04-14 1 (8) Strategi för hållbar utveckling Bakgrund I Falköpings kommuns flerårsplan för 2008 2011 sägs följande om de övergripande målsättningar för hållbar utveckling: Utan att äventyra kommande

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande Vindkraft - andelsägande Falköpings kommun kan genom att engagera sig påverka utvecklingen mot lokalt ägande och ställa krav på de som projekterar vindkraftverk. Kommunen erbjuder sig att bli delägare

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer