Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Eskilstuna kommun. Remissversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Eskilstuna kommun. Remissversion 2011-11-11"

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Eskilstuna kommun Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Eskilstuna,svarar på en del av dem kraven och är den nionde rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig November 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse för kommunen. Vad gäller busstrafiken dominerar stadstrafiken med nästan 90 % av bussresandet i kommunen. Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år arbetat med ett nytt linjenät för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december I arbetet med att förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken ingått. Denna trafik har i stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år. Eftersom den lokala landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag resandemässigt, har trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren vilket medfört att antalet turer minskat på flertalet linjer. Föratt möta den negativa spiralen för den lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla-Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta- Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken. Turutbudet har i vissa relationer kunnat dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram. Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom kommunen kring stadstrafiken och även delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande stund, strax innan denna trafik ska införas, bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom angränsande kommuners översynsarbete. I första hand handlar det om att utveckla resandet i det pendlingsintensiva stråket Strängnäs Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som komplement till tåget som också underlättar för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna, framförallt Mälarsjukhuset. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Eskilstuna respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna, enbart som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 4,2 miljoner kr per år (brutto). För Eskilstuna motsvarar detta 3,2 miljoner och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca 5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Eskilstuna exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 10,7 miljoner kr.

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Infrastruktur Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Skolor och utbildningspendling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Tågtrafik Trafikekonomi Utredningens trafikförslag Trafikförslag per sträcka Eskilstuna - Katrineholm Eskilstuna Kjula - Strängnäs Eskilstuna Nyköping Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Bilaga 3 - Biljettstatistik per linje... 34

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Eskilstuna kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Joakim Rosvall Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Eskilstuna Marika Norrberg Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Strängnäs Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Katrineholm Matthias Pfeil Regionförbundet Statistik och underlag Peter Dädeby Eskilstuna kommun (kontaktperson) Kollektivtrafiksamordnare Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Eskilstuna kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. 9

10 Kommunbeskrivning Befolkning Den 31/ hade Eskilstuna kommun invånare (SCB 2011) och är därmed länets största kommun. Ca. 80 % av befolkningen bor i centralorten eller i tätorter direkt utanför centralorten (Hällbybrunn, Skogstorp, Torshälla samt Borsökna). Till skillnad från norra delen är kommunens södra del tämligen glest befolkad. Översiktskarta Eskilstuna kommun 10

11 Befolkning i Eskilstuna kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB)

12 Eskilstuna kommun hade en negativ befolkningsutveckling under i princip hela 70- och 80-talet. På 90-talet var utvecklingen blandad men sedan millenieskiftet har antalet invånare ökat mycket kraftigt. Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) Tätort Folkmängd Förändring 31/ sedan 2001 Kjulaås Ärla Alberga Hällbybrunn Tumbo Kvicksund Hållsta Eskilstuna Bälgviken Skogstorp Sundbyholm 401 i.u. Hällberga Torshälla Västra Borsökna Torshälla huvud Befolkningsutveckling i tätorterna (Källa: Eskilstuna kommun) 12

13 Den kraftigt ökade folkmängden den senaste tiden beror främst på inflyttning från utlandet (invandringen), men kommunen gynnas också av inflyttning från mindre kommuner i det egna länet såsom Flen. Under perioden har flyttnettot däremot varit negativt gentemot Västerås och Stockholm. Födelsenettot har de senaste åren bidragit till den positiva utvecklingen. Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB) Årligt flyttningsöverskott Eskilstuna kommun, medeltal (Källa: SCB 2010) 13

14 Befolkningens åldersstruktur Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun är mycket lik den för riket. Jämfört med länet innebär det framför allt en högre andel unga vuxna (20-30 år) och en lägre andel personer i åldern mellan 55 och 65 år. Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun, länet och hela landet (Källa: SCB 2011) Sysselsättning och utbildning Den största arbetsgivaren är Eskilstuna kommun med drygt anställda. Andra arbetsgivare med mycket stor betydelse är Landstinget (3 225 anställda), Volvo Construction Equipment AB (1 675 anställda), Hennes & Mauritz Sverige AB (425 anställda) samt Skogaholm Bageri AB (425 anställda) (samtliga uppgifter SCB 2010). De flesta arbetsplatserna finns i centralorten, men även i Torshälla och Hällbybrunn finns många arbetstillfällen. Eskilstuna är en stad med starka industritraditioner, främst kopplat till fordonsindustri. Trots att många arbetsplatser inom industrin har försvunnit är Tillverkning och utvinning fortfarande en betydelsefull näringsgren i kommunen (17,5 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt). Dominerande näringsgren i kommunen är däremot Vård och omsorg (19,6 %, över rikets genomsnitt). Också Handel och kommunikation (16,1 %, under rikets genomsnitt), finansiell verksamhet och företagstjänster (12,6 %, under rikets genomsnitt) samt Utbildning och forskning (10,4 %, något under rikets genomsnitt) är av större betydelse. Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) Eskilstuna kommun Riket Medelinkomst 2009 (20-64 år) kr kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 70,0 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 16,8 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 50,6 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 30,7 % 35,8 % 14

15 Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-meters ruta i Eskilstuna kommun (Källa: SCB)

16 Arbetspendling Från att vara en kommun med nettoinpendling (fram till slutet av 1990-talet) har Eskilstuna kommun blivit en kommun med nettoutpendling, bl.a. till följd av kraftigt förbättrad infrastruktur (motorväg E 20 och Svealandsbanan) vilket underlättar pendlingen till Stockholmsområdet. Av störst betydelse för arbetspendlingen är Västerås, Strängnäs och Stockholm. Kommun Inpendling Utpendling Västerås Strängnäs Stockholm Flen Kungsör 394 Katrineholm 322 Södertälje 273 Arbetspendling från och till Eskilstuna kommun (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 (Källa: SCB) Inpendling Utpendling Nettopendling 555 Pendlingsberoende 2 16,8 % Infrastruktur Eskilstuna kommuns tillgänglighet förbättrades kraftigt på 1990-talet då både Svealandsbanan och motorvägen byggdes ut. Eskilstuna är dessutom en järnvägsknut där Svealandsbanan korsar TGOJ-banan. Detta medför goda förutsättningar för tågtrafik i såväl nord-sydlig som öst-västlig riktning. På Svealandsbanan nås exempelvis Stockholm på ca en timme. Genom TGOJ-banan finns det bytesfria förbindelser till bland annat Västerås i norr (ca 30 min) och Norrköping i söder (knappt två timmar). Den för kommunen viktigaste vägen är motorvägen E20 Göteborg-Örebro-Stockholm. Men också vägarna 53 (Oxelösund-Eskilstuna-Västerås), 56 (Norrköping-Alberga-Gävle) och i viss mån 230 (Eskilstuna-Alberga/väg 56) är av större betydelse. Strax öster om Eskilstuna ligger Eskilstuna flygplats som har betydelse för främst taxi-, transport- och ambulansflyg. Enligt Eskilstuna kommun kommer de närmaste åren stora investeringar att göras för att utveckla Eskilstuna till en av de ledande logistikregionerna i Sverige, bl.a. är flera stora logistikområden planlagda och projekterade. 1 Endast pendlingsströmmar med minst 250 pendlare redovisas 2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Eskilstuna kommun 16

17 Ackumulerade pendlingsflöden Eskilstuna kommun (SCB 2006) 3 3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 530 mellan Hällberga och Eskilstuna pendlingen mellan tätorten Hällberga och tätorten Eskilstuna, men också pendlingen mellan tätorterna Ärla och Eskilstuna. För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga.

18 Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Enligt kommunens befolkningsprognos fortsätter den positiva utvecklingen och runt 2020 beräknas kommunen har ca invånare vilket motsvarar en ökning med runt 4 %. Nya bostäder och verksamheter ska utifrån ett hållbarhetsperspektiv i första hand koncentreras till stadens centrala delar, Torshälla och till stadsnära områden med bra förutsättningar för kollektivtrafik och övrig infrastruktur. År Folkmängd (prognos) Prognostiserad befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun till 2024 (Källa: Eskilstuna kommun) Eskilstuna kommer att under 2011 anta en ny översiktsplan tillsammans med en trafikplan och en hastighetsplan. Parallellt med detta pågår framtagandet av en cykelplan, en kollektivtrafikplan samt en fördjupad översiktsplan av Eskilstuna centrum och en fördjupad översiktsplan över Torshälla. Söder om Kjula, i anslutning till flygplatsen, pågår ett planarbete för att möjliggöra omställning till arbetsplatsområde med huvudsaklig inriktning på logistik. Enligt planerna kan de första företagen etableras inom några år. Till 2020 beräknas cirka 1000 personer arbeta inom området och fullt utbyggt kan antalet anställda uppgå till ca Skolor och utbildningspendling I kommunen finns 30 grundskolor varav 27 är kommunala. Alla grund- och gymnasieelever folkbokförda i Eskilstuna kommun erbjuds ett busskort, kallat elevkort, som berättigar till 4 resor/dag utan egen kostnad för eleven, alla dagar i veckan under skolåret. Elevkortet gäller för resor med Länstrafikens bussar inom Eskilstuna kommun. För grundskoleelever erbjuds särskild skolskjuts via egna upphandlade skolbussar alternativt taxi via SAMRES beställningscentral. Följande avståndsregler gäller för att få rätt till särskild skolskjuts (avståndet gäller mellan hemmet och skolan alternativt närmsta hållplats): Förskoleklass- skolår 3 2 km Skolår km vintertid (nov-mars), 4 km sommartid Skolår km vintertid (nov-mars), 6 km sommartid Ca 1000 elever i grundskolan reser med upphandlad skolskjuts i buss medan ca 250 elever (varav ca 140 särskoleelever) reser med upphandlad taxi. 18

19 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Busslinjenätet Sörmland delas upp i landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken delas i sin tur upp i regionala stomlinjer och lokal landsbygdstrafik. Regionala stomlinjer finns till/från Katrineholm (linje 714 via Äsköping), Nyköping (linje 701/801 via Sparreholm/Malmköping) och Strängnäs (linje 820 via motorvägen samt linje 720 via Kjula/Härad). Lokal landsbygdstrafik trafikera is första hand inom kommunen gjordes totalt nästan 4,8 miljoner påstigningar i Eskilstuna kommun. Stadstrafiken dominerar resandet med nästan 90 % andel av påstigningarna. Resandet i landsbygdstrafiken har generellt minskat de senaste åren. Undantag är bland annat linje 211 mellan Kvicksund och Eskilstuna samt linje 701/801 mot Nyköping. I det senare fallet kan dock en del av resandeökningen sannolikt förklaras av en överflyttning av resenärer mellan Eskilstuna och Malmköping från den nedlagda Pulsen (linje 700). Skolresandet dominerar kraftigt, i synnerhet inom den lokala linjetrafiken. Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Eskilstuna kommun (oktober 2011) 19

20 Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Eskilstuna kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (exklusive stadstrafik, endast påstigande inom Eskilstuna kommun) 20

21 Ny stads- och förortstrafik i Eskilstuna Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år arbetat med ett nytt linjenät för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december I arbetet med att förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken ingått. Denna trafik har i stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år. Eftersom den lokala landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag resandemässigt, har trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren, vilket medfört att antalet turer minskat på flertalet linjer. För att möta den negativa spiralen för den lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla- Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta-Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken. Dessa satellitorter har byggts in i den nya Eskilstunatrafiken genom att man slagit ihop ytterområdena Ärla-Hällberga med Alberga-Västermo samt Bälgviken-Hållsta med Sundbyholm till två genomgående linjer som passerar Centrum. Turutbudet har i vissa relationer kunnat dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram. De mindre lokala linjerna är främst styrda till skolans behov och körs främst under skoldagar. Ett arbete pågår tillsammans med Eskilstuna kommun med att belysa vilka av dessa linjer som ska upphandlas direkt av kommunen och vilka som ska köras som linjetrafik. Nytt linjenät Eskilstuna från och med

22 Tågtrafik Eskilstuna är ett viktigt nav för tågtrafik. Österut finns Svealandsbanan mot Strängnäs, Södertälje och Stockholm. Västerut mot Arboga och Kungsör körs trafiken på Svealandsbanan numera genom den s.k. lillpendeln med egna fordon. I nord-sydlig riktning finns den s.k. UVEN med trafik mot Västerås och Flen, Katrineholm och vidare mot Östergötland. Statistik över tågresandet är tyvärr begränsat. Länstrafiken gjorde en resandeundersökning år 2005 som ändå kan ge en viss fingervisning åtminstone i vilka relationer resandet sker till/från Eskilstuna. Totalt gjordes då knappt på- och avstigningar vid Eskilstuna C varav ca två tredjedelar på Svealandsbanan och en tredjedel på UVEN. Särskilt norrut, mot Västerås samt österut, mot Stockholms län och Strängnäs, är resandeströmmarna omfattande. En resandeundersökning pågår under hösten 2011 i hela Mälardalsområdet och kommer redovisas runt årsskiftet. På- eller avstigningsstation för resor till/från Eskilstuna C (Resandeundersökning 2005) Trafikekonomi Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: Trafikform Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg 50 % 50 % Stomtrafik på väg 75 % 25 % Stadstrafik 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg 40 % 60 % 4 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. 4 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 22

23 Eskilstuna kommuns andel av underskottet för länets kollektivtrafik beräknas för 2012 uppgå till 66,5 miljoner kr. Av detta är hälften kostnader för stadstrafiken. Tågtrafiken beräknas uppgå till knappt 11 miljoner kr. Den regionala busstrafiken beräknas stå för 2,3 miljoner och den lokala busstrafiken 8,8 miljoner kr. Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom den egna kommunen är. Kommunens skolskjutskostnader, d.v.s. kostnaden för busskort till skolelever och taxiskjutsar, uppgår till ca 40 miljoner kr per år. 23

24 Utredningens trafikförslag Trafikförslag per sträcka Som en följd av det omfattande översynsarbete som redan genomförts i Eskilstuna kommun i samband med förändringen av stadstrafiken tas inget särskilt trafikförslag fram inom ramen för denna utredning. Endast konsekvenser från andra kommunöversyner beskrivs därför här. Detta omfattar: Ny lokal linje linje Eskilstuna Näshulta Äsköping som ersätter linje 714. En ny lokal linje Björsund Kjula Eskilstuna för lokal pendling på sträckan då nuvarande linje 720 (Strängnäs Eskilstuna) inte kommer att trafikera Kjula i sitt nya upplägg. Arbetspendlarturer till Eskilstunas nya logistikpark vid trafikplats Kjula intill E20. Lokala turer över kommungränsen till Strängnäs på Lv900 för arbetspendling och skolpendling (linje 201). Eskilstuna - Katrineholm Linje 714 är idag en regional linje som körs mellan Eskilstuna och Katrineholm. Linjen är en av de dyrare i länet delvis beroende på lång körsträcka. Ett problem med linjen är att den generellt inte angör Äsköping (Julita) utan endast hållplats Äsköping vägskäl som ligger ca 3 km från samhället. Orsaken är att man vill undvika skaftkörning (fram och tillbaka efter samma väg) för genomgående resenärer. Resandestatstik indikerar dock att det genomgående resandet mellan kommunerna är begränsat i omfattning (mindre än 5 % av det totala resandet) utan resandet sker till största del lokalt inom respektive kommun. Bedömningen är att för resor mellan Eskilstuna och Katrineholm bör tågtrafiken på UVEN vara tillräcklig för det resandeunderlag som finns på sträckan och att linjen därför i första hand fyller ett lokalt behov inom respektive kommun. Linjen föreslås därför bli delad i två lokala linjer, linje 414 mellan Katrineholm och Äsköping samt linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna. Utbudet på linje 214 blir ungefär motsvarande det trafikutbud som idag finns inom Eskilstuna kommun. Koppling kommer finnas mellan de båda linjerna vilket gör att det fortsatt kommer finnas möjlighet att resa hela vägen (via ett byte i Äsköping). Eskilstuna Kjula - Strängnäs Sträckan Eskilstuna Strängnäs trafikeras förutom med tåg av linje 720 (via gamla E20) och linje 820 via motorvägen. Linje 720 har en körtid på ca 48 minuter medan linje 820 har en körtid på ca 32 minuter centrum till centrum. Bedömningen är att pendlingen på sträckan Eskilstuna- Strängnäs är så pass omfattande att det är motiverat med expressbusstrafik mellan orterna som komplement till tåget. I förslaget i kommunöversyn Strängnäs föreslogs att linje 720 och 820 kombinerades till en linje som trafikerar orterna Kjula och Härad men däremellan körs via motorvägen. Efterhand har dock körvägen via Kjula ifrågasatts av såväl Eskilstuna kommun som landstinget då detta bedöms innebära att linjen blir för långsam och får minskad konkurrenskraft jämfört med bilen. Delen Härad Strängnäs bedöms dock inte påverka restiden i särskilt stor utsträckning. I detaljplaneringen har linjen därför fått ny linjesträckning och körs nu från Eskilstuna till Strängnäs via Mälarsjukhuset, E20 och avfart Härad. Restiden beräknas vara ca 35 minuter centrum till centrum. Utbudet föreslås vara halvtimmestrafik i styv tidtabell under högtrafik och timmestrafik under övrig tid. Av de områden som i förslaget skulle bli utan trafik är det framförallt Barva som idag har ett relativt regelbundet 24

25 resande. Barva trafikförsörjs dock av linje 221 varför det endast rör sig om en kortare sträcka inom Strängnäs kommun som blir utan linjetrafik. Länstrafiken kommer att utreda huruvida de befintliga linjerna 221 eller 621 kan förlängas över kommungränsen för att hantera detta. Kjula föreslås trafikförsörjas av en ny lokal linje linje 208 som delvis även kan köras till/från Björsund. Linjen föreslås få ett utbud motsvarande timmestrafik. Linjen kan också på sikt användas för att trafikförsörja Eskilstuna Logistikpark söder om Kjula. Eskilstuna Nyköping Sträckan Eskilstuna Nyköping trafikeras av såväl linje 701 som 801. Linje 801 är en expressbussvariant med färre uppehåll längs sträckan. Linjerna utreds för närvarande i en särskild utvärdering och eventuellt förslag om förändrad trafikering på sträckan avvaktar denna. Konsekvensanalys För kommun och landsting Även om åtgärderna inom ramen för just denna kommunöversyn är begränsade får förslagen ändå viss påverkan ekonomiskt för Eskilstuna kommun. Särskilt gäller detta åtgärden att ersätta linje 714 med en lokal linje där Eskilstuna får ett större kostnadsansvar. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv.en preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Eskilstuna och landstinget kan komma att, isolerat, påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas bruttokostnaden, som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 4,2 miljoner kr per år. Observera att beräkningarna endast ska ses som grova uppskattningar. Linje Förändrad bruttokostnad (miljoner kr) 714-6, , , , , ,5 Summa 4,2 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år), enbart utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 6, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget får en mindre kostnadsökning. För Eskilstuna kommun motsvarar detta ca 3,2 miljoner kr och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad (övriga förändringar avser Katrineholms och Strängnäs kommun). Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca 5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan 5 All trafik Eskilstuna Strängnäs i förslaget har lagts på linje Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 25

26 modell skulle dock Eskilstuna exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 10,7 miljoner kr för Eskilstuna kommun. För resenär För Eskilstuna kommun bedöms utredningens förslag endast få begränsade konsekvenser för dagens resenärer. Större förändringar avser linje 714 med förslaget att dela upp linjen i två delar. Resenärer som reser hela sträckan hänvisas till tåg men möjlighet finns även till byte i Äsköping med ca 5 minuters bytestid. Genom förändringen för linje 720 kommer också resmöjligheten Kjula Strängnäs att upphöra utan resenärer måste då resa via Eskilstuna med byte vid Mälarsjukhuset. Något som innebär en restidsökning med ca 20 minuter. Resandet från Kjula mot Strängnäs är dock ytterst begränsat i omfattning där biljettstatistik indikerar att det rör sig om enstaka resor. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer i förslag Eskilstuna Strängnäs Eskilstuna Hållsta Eskilstuna Äsköping 5 10 Eskilstuna - Kjula Antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag (endast direktförbindelser) Princip linjeutbud, framtida kollektivtrafik i Eskilstuna kommun 26

27 Slutsats Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse för kommunen. Vad gäller busstrafiken ligger mycket av fokus kring stadstrafiken som står för nästan 90 % av resandet i kommunen. Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom kommunen kring stadstrafiken och även delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande stund, strax innan denna trafik ska införas, bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom angränsande kommuners översynsarbete. I första hand handlar det om att utveckla resandet i det pendlingsintensiva stråket Strängnäs Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som komplement till tåget som också underlättar för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna, framförallt Mälarsjukhuset. Fortsatt arbete Målsättningen är att det trafikförslag som tagits fram inom ramen för kommunöversynsarbetet införs i samband med höstterminsstarten Utifrån utredningens förslag önskas därför ett politiskt principbeslut från berörda kommuner under hösten Därefter kan Länstrafiken tillsammans med respektive entreprenör planera trafiken i detalj. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Eskilstuna Höst 2011 Eskilstuna kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/entreprenör Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Eskilstuna kommun 27

28 Alberga Arboga kn Borsökna Botkyrka kn Danderyd kn Enköping kn Eskilstuna Flen Hallstahammar kn Haninge kn Huddinge kn Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs Järfälla kn Katrineholm Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Linköping kn Malmköping Mariefred Mellösa Nacka kn Norrköping kn Nyköping Sala kn Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn Solna kn Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Södertälje kn Torshälla Tumbo Täby kn Uppsala kn Västerås kn Åkers styckebruk Ärla Örebro kn Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun Till ort Från ort Alberga 99 Arboga kn Arnö 10 Björsund 19 Borsökna Botkyrka kn 28 Bälgviken 74 Danderyd kn 10 Enköping kn 34 Eskilstuna Flen 75 Hallstaham. kn Haninge kn Huddinge kn 33 Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs 108 Härad 48 Järfälla kn 18 Katrineholm 168 Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Lindesberg kn 15 Linköping kn 29 Malmköping 105

29 Alberga Arboga kn Borsökna Botkyrka kn Danderyd kn Enköping kn Eskilstuna Flen Hallstahammar kn Haninge kn Huddinge kn Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs Järfälla kn Katrineholm Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Linköping kn Malmköping Mariefred Mellösa Nacka kn Norrköping kn Nyköping Sala kn Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn Solna kn Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Södertälje kn Torshälla Tumbo Täby kn Uppsala kn Västerås kn Åkers styckebruk Ärla Örebro kn Till ort Från ort Mariefred 48 Mellösa 12 Merlänna 17 Nacka kn 24 Norrköping kn 42 Nykvarn kn 12 Nyköping 83 Näshulta 28 Oxelösund 12 Sala kn 16 Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn 13 Solna kn 38 Sparreholm 20 Stallarholmen 39 Stigtomta 13 Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Suraham. knn 26 Södertälje kn 63 Torshälla Tumbo Täby kn 13 Uppsala kn 66 Valla 11 Vingåker 11 Västerås kn Åkers st. 33 Ärla

30 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. Endast linjer som omfattas av denna kommunöversyn inkluderas här. Linje 720 Eskilstuna Härad Strängnäs 30

31 Linje 208 (Björsund) Kjula - Eskilstuna Linje 208 Eskilstuna Kjula (Björsund) 31

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Gnesta kommun. Remissversion 2011-10-24

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Gnesta kommun. Remissversion 2011-10-24 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Gnesta kommun Remissversion 2011-10-24 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Katrineholms kommun. Remissversion 2011-10-24

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Katrineholms kommun. Remissversion 2011-10-24 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Katrineholms kommun Remissversion 2011-10-24 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Vingåkers kommun. Remissversion

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Vingåkers kommun. Remissversion Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Vingåkers kommun Remissversion 2011-10-24 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyner i Sörmlands län. Remissversion 2011-11-18

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyner i Sörmlands län. Remissversion 2011-11-18 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyner i Sörmlands län Remissversion 2011-11-18 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2012-01-23 19 Sida Ks Dnr 305/2011 530 Framtida kollektivtrafik i Sörmland kommunöversyn Vingåker Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Strängnäs. Slutrapport, 2011-05-10

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Strängnäs. Slutrapport, 2011-05-10 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Strängnäs Slutrapport, 2011-05-10 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention

Läs mer

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar.

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar. 2012-07-23 Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Från tidtabellsskiftet den 19 augusti tas shoppingbiljetten ur stadstrafikernas utbud av färdbevis. Shoppingkortet, som består

Läs mer

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Trosa kommun. Remissversion

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Trosa kommun. Remissversion Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Trosa kommun Remissversion 2011-11-11 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Bilaga 1: Prioriterade stråk Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Remissversion mars Stråkbeskrivning I denna del redovisas de 13 prioriterade stråk som finns för kollektiva resor

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Oxelösund. Remissversion 2011-05-10

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Oxelösund. Remissversion 2011-05-10 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Oxelösund Remissversion 2011-05-10 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

1 Inledning Bakgrund

1 Inledning Bakgrund KOMPLETTERINGSTRAFIKEN I SÖRMLANDS LÄN 2015-10-30 1 Inledning Detta PM är en del av leveransen i uppdraget gällande omdefinition av kompletteringstrafiken i Sörmlands län. Övriga delar av leveransen är

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Trafikanalyser 2030 Kerstin Pettersson och Siv Schéele Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Region Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband med järnvägsutredning

Läs mer

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun Ortsanalys för delområden i Innehållsförteckning Inledning...4... Område 1...6 Torshälla söder...7 Torshälla norr...8 Torshälla huvud, tätort...9 Område 2... Norr...11 by...12 Slagsta (inkl. Valhalla)...13

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

ÖVERSIKT FRÅGOR OCH SVAR KRING FÖRSLAGET OM NYA BUSSTRAFIKEN

ÖVERSIKT FRÅGOR OCH SVAR KRING FÖRSLAGET OM NYA BUSSTRAFIKEN ÖVERSIKT FRÅGOR OCH SVAR KRING FÖRSLAGET OM NYA BUSSTRAFIKEN Nu finns en sammanställning över de önskemål, synpunkter, idéer och tankar som inkom i de förslagsbrevlådor vi hade på utställningarna i mars.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING MÄLAB Regional tågtrafik 2017 Samråd inför upphandling (SIU) OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING Om SIU-processen Detta Samråd inför Upphandling (SIU)

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03 Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03 MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN Göteborg SWECO VBB AB Trafikplanering Peter Blomquist Uppdragsnummer 2391535 SWECO VBB Gullbergs

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE 2016-04-28 PRESSMEDDELANDE Klart med nytt trafikavtal, mer trafik och nya pendlarbiljetter för regionaltågtrafiken i Mälardalen De 6 länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Östergötland, Örebro och Sörmland

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län. 2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Nyköpings kommun. Remissversion

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Nyköpings kommun. Remissversion Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Nyköpings kommun Remissversion 2011-10-31 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Storregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Storregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län Storregionala tågtrafiken i Mälardalen Process Förberedelse Beslut Genomförande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skapa gemensam bild av behoven av regional tågtrafik och vad det kommer kosta Behoven

Läs mer

Information från Länstrafiken Justeringar i busstrafiken

Information från Länstrafiken Justeringar i busstrafiken Information från Länstrafiken Justeringar i busstrafiken 2013-05-24 Justeringar i busstrafiken i sommar Många av Länstrafikens linjer fortsätter med samma utbud under sommaren som under övriga året. Men

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena

Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Linje 390 Tätortstrafik Vadstena Beskrivning av trafiken Ansvaret för tätortstrafiken i Vadstena togs över från kommunen 2013. Under tiden som Vadstena kommun körde trafiken i egen regi var bussen avgiftsfri

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

Mälarbaden. Kvicksund. Folkesta. Hällby. Tuna park S:t Eskil kyrkogård Stenby. Mesta. Västermo Bälgviken 9

Mälarbaden. Kvicksund. Folkesta. Hällby. Tuna park S:t Eskil kyrkogård Stenby. Mesta. Västermo Bälgviken 9 Eskilstunatrafiken Kvicksund 5 Borsökna 1 3 23 Mälarbaden Folkesta 7 Hällby Mälby Torshälla Östra torget 1 22 40 Slagsta Tuna park S:t Eskil kyrkogård Stenby 2 Mesta 1 22 6 20 21 Snopptorp 6 3 4 Viptorp

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Trafikplan Buss 2017

Trafikplan Buss 2017 Trafikplan Buss 2017 Trafikplan Buss 2017 A. Trafiksatsningar för nöjdare och fler kunder B. Effektivisera och ompröva för ökad kundnytta C. Basutbud öppettider enligt utfästelser i Trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Pristabeller Nya Pendlarbiljetter

Pristabeller Nya Pendlarbiljetter 30 dagar 30 dagar Reducerad 90 dagar 90 dagar Reducerad Årsbiljett Årsbiljett Reducerad 2016-04-28 Pristabeller Nya Pendlarbiljetter Nedan visas av MÄLAB beslutade priser. Priserna ska underställas de

Läs mer

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass

Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass Specialister på stadstrafik i både små och stora städer Skräddarsydda, lokala lösningar för varje stad Kundbehov, trafiknät, organisation, marknadsföring

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

250/16 Tillägg till inriktning för kollektivtrafiken

250/16 Tillägg till inriktning för kollektivtrafiken Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-12-13 LS-LED16-1963-2 250/16 Tillägg till inriktning för kollektivtrafiken 2016-2017 Diarienummer: LS-LED16-1963 Behandlat av

Läs mer

(Trafik i Mälardalen)

(Trafik i Mälardalen) VI ÄR TıM (Trafik i Mälardalen) TIM KRYMPER MÄLARDALEN! Sedan Trafik i Mälardalen (TiM) bildades i slutet av 1990- talet har människors resemönster successivt förändrats. Också regionens struktur har ändrats.

Läs mer

Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred

Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred KF 22:1 KF 22:2 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 22:3 Stabsavdelningen Handläggare Kristina Welin Tel. 0152-292 45 Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:423-034 2015-03-19 1/2 Motion om utökade bussförbindelser i Mariefred Kommunstyrelsen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-10-29 6 (34) Dnr CK 2012-0356 178 Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén 2012-08-16 LiÖ 2012-2975 Landstingsstyrelsen Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Bakgrund Länen i Mälardalen

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-09-27, punkt 13 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Ekerö beskrivning Trafiknämnden föreslås besluta om allmän

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten PTS bredbandskartläggning 2012. Ser man till andelen boende som har tillgång till fiber så ligger Halland näst sist. Se nedan. Bottenstriden!

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket Sidan 1 (7) Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket Kalmar länstrafik har gjort en sammanställning inklusive analys av restider med kollektivtrafik (buss och/eller tåg) och bil

Läs mer

Sök din resa på tim.se eller i vår app TiM-resan. Tågtider i Mälardalen 2015

Sök din resa på tim.se eller i vår app TiM-resan. Tågtider i Mälardalen 2015 Sök din resa på tim.se eller i vår app TiM-resan Tågtider i Mälardalen 2015 Gäller för perioden 14 dec 2014 till 12 dec 2015 Vi har gjort det enkelt att resa bort. Och hem igen. Ladda ner TiM-resan och

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Version 1.0

Version 1.0 1(5) 2015-06-14 Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg Bakgrund År 2017 planeras Citybanan öppna för trafik, vilket innebär att pendeltågen trafikerar egna spår. Därmed frigörs kapacitet

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn 1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer