Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Eskilstuna kommun. Remissversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Eskilstuna kommun. Remissversion 2011-11-11"

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Eskilstuna kommun Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Eskilstuna,svarar på en del av dem kraven och är den nionde rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig November 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse för kommunen. Vad gäller busstrafiken dominerar stadstrafiken med nästan 90 % av bussresandet i kommunen. Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år arbetat med ett nytt linjenät för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december I arbetet med att förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken ingått. Denna trafik har i stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år. Eftersom den lokala landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag resandemässigt, har trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren vilket medfört att antalet turer minskat på flertalet linjer. Föratt möta den negativa spiralen för den lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla-Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta- Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken. Turutbudet har i vissa relationer kunnat dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram. Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom kommunen kring stadstrafiken och även delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande stund, strax innan denna trafik ska införas, bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom angränsande kommuners översynsarbete. I första hand handlar det om att utveckla resandet i det pendlingsintensiva stråket Strängnäs Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som komplement till tåget som också underlättar för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna, framförallt Mälarsjukhuset. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Eskilstuna respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna, enbart som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 4,2 miljoner kr per år (brutto). För Eskilstuna motsvarar detta 3,2 miljoner och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca 5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Eskilstuna exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 10,7 miljoner kr.

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Infrastruktur Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Skolor och utbildningspendling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Tågtrafik Trafikekonomi Utredningens trafikförslag Trafikförslag per sträcka Eskilstuna - Katrineholm Eskilstuna Kjula - Strängnäs Eskilstuna Nyköping Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Bilaga 3 - Biljettstatistik per linje... 34

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Eskilstuna kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Joakim Rosvall Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Eskilstuna Marika Norrberg Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Strängnäs Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Katrineholm Matthias Pfeil Regionförbundet Statistik och underlag Peter Dädeby Eskilstuna kommun (kontaktperson) Kollektivtrafiksamordnare Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Eskilstuna kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. 9

10 Kommunbeskrivning Befolkning Den 31/ hade Eskilstuna kommun invånare (SCB 2011) och är därmed länets största kommun. Ca. 80 % av befolkningen bor i centralorten eller i tätorter direkt utanför centralorten (Hällbybrunn, Skogstorp, Torshälla samt Borsökna). Till skillnad från norra delen är kommunens södra del tämligen glest befolkad. Översiktskarta Eskilstuna kommun 10

11 Befolkning i Eskilstuna kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB)

12 Eskilstuna kommun hade en negativ befolkningsutveckling under i princip hela 70- och 80-talet. På 90-talet var utvecklingen blandad men sedan millenieskiftet har antalet invånare ökat mycket kraftigt. Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) Tätort Folkmängd Förändring 31/ sedan 2001 Kjulaås Ärla Alberga Hällbybrunn Tumbo Kvicksund Hållsta Eskilstuna Bälgviken Skogstorp Sundbyholm 401 i.u. Hällberga Torshälla Västra Borsökna Torshälla huvud Befolkningsutveckling i tätorterna (Källa: Eskilstuna kommun) 12

13 Den kraftigt ökade folkmängden den senaste tiden beror främst på inflyttning från utlandet (invandringen), men kommunen gynnas också av inflyttning från mindre kommuner i det egna länet såsom Flen. Under perioden har flyttnettot däremot varit negativt gentemot Västerås och Stockholm. Födelsenettot har de senaste åren bidragit till den positiva utvecklingen. Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Eskilstuna kommun sedan 1968 (Källa: SCB) Årligt flyttningsöverskott Eskilstuna kommun, medeltal (Källa: SCB 2010) 13

14 Befolkningens åldersstruktur Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun är mycket lik den för riket. Jämfört med länet innebär det framför allt en högre andel unga vuxna (20-30 år) och en lägre andel personer i åldern mellan 55 och 65 år. Befolkningens åldersstruktur i Eskilstuna kommun, länet och hela landet (Källa: SCB 2011) Sysselsättning och utbildning Den största arbetsgivaren är Eskilstuna kommun med drygt anställda. Andra arbetsgivare med mycket stor betydelse är Landstinget (3 225 anställda), Volvo Construction Equipment AB (1 675 anställda), Hennes & Mauritz Sverige AB (425 anställda) samt Skogaholm Bageri AB (425 anställda) (samtliga uppgifter SCB 2010). De flesta arbetsplatserna finns i centralorten, men även i Torshälla och Hällbybrunn finns många arbetstillfällen. Eskilstuna är en stad med starka industritraditioner, främst kopplat till fordonsindustri. Trots att många arbetsplatser inom industrin har försvunnit är Tillverkning och utvinning fortfarande en betydelsefull näringsgren i kommunen (17,5 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt). Dominerande näringsgren i kommunen är däremot Vård och omsorg (19,6 %, över rikets genomsnitt). Också Handel och kommunikation (16,1 %, under rikets genomsnitt), finansiell verksamhet och företagstjänster (12,6 %, under rikets genomsnitt) samt Utbildning och forskning (10,4 %, något under rikets genomsnitt) är av större betydelse. Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) Eskilstuna kommun Riket Medelinkomst 2009 (20-64 år) kr kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 70,0 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 16,8 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 50,6 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 30,7 % 35,8 % 14

15 Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-meters ruta i Eskilstuna kommun (Källa: SCB)

16 Arbetspendling Från att vara en kommun med nettoinpendling (fram till slutet av 1990-talet) har Eskilstuna kommun blivit en kommun med nettoutpendling, bl.a. till följd av kraftigt förbättrad infrastruktur (motorväg E 20 och Svealandsbanan) vilket underlättar pendlingen till Stockholmsområdet. Av störst betydelse för arbetspendlingen är Västerås, Strängnäs och Stockholm. Kommun Inpendling Utpendling Västerås Strängnäs Stockholm Flen Kungsör 394 Katrineholm 322 Södertälje 273 Arbetspendling från och till Eskilstuna kommun (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 (Källa: SCB) Inpendling Utpendling Nettopendling 555 Pendlingsberoende 2 16,8 % Infrastruktur Eskilstuna kommuns tillgänglighet förbättrades kraftigt på 1990-talet då både Svealandsbanan och motorvägen byggdes ut. Eskilstuna är dessutom en järnvägsknut där Svealandsbanan korsar TGOJ-banan. Detta medför goda förutsättningar för tågtrafik i såväl nord-sydlig som öst-västlig riktning. På Svealandsbanan nås exempelvis Stockholm på ca en timme. Genom TGOJ-banan finns det bytesfria förbindelser till bland annat Västerås i norr (ca 30 min) och Norrköping i söder (knappt två timmar). Den för kommunen viktigaste vägen är motorvägen E20 Göteborg-Örebro-Stockholm. Men också vägarna 53 (Oxelösund-Eskilstuna-Västerås), 56 (Norrköping-Alberga-Gävle) och i viss mån 230 (Eskilstuna-Alberga/väg 56) är av större betydelse. Strax öster om Eskilstuna ligger Eskilstuna flygplats som har betydelse för främst taxi-, transport- och ambulansflyg. Enligt Eskilstuna kommun kommer de närmaste åren stora investeringar att göras för att utveckla Eskilstuna till en av de ledande logistikregionerna i Sverige, bl.a. är flera stora logistikområden planlagda och projekterade. 1 Endast pendlingsströmmar med minst 250 pendlare redovisas 2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Eskilstuna kommun 16

17 Ackumulerade pendlingsflöden Eskilstuna kommun (SCB 2006) 3 3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 530 mellan Hällberga och Eskilstuna pendlingen mellan tätorten Hällberga och tätorten Eskilstuna, men också pendlingen mellan tätorterna Ärla och Eskilstuna. För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga.

18 Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Enligt kommunens befolkningsprognos fortsätter den positiva utvecklingen och runt 2020 beräknas kommunen har ca invånare vilket motsvarar en ökning med runt 4 %. Nya bostäder och verksamheter ska utifrån ett hållbarhetsperspektiv i första hand koncentreras till stadens centrala delar, Torshälla och till stadsnära områden med bra förutsättningar för kollektivtrafik och övrig infrastruktur. År Folkmängd (prognos) Prognostiserad befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun till 2024 (Källa: Eskilstuna kommun) Eskilstuna kommer att under 2011 anta en ny översiktsplan tillsammans med en trafikplan och en hastighetsplan. Parallellt med detta pågår framtagandet av en cykelplan, en kollektivtrafikplan samt en fördjupad översiktsplan av Eskilstuna centrum och en fördjupad översiktsplan över Torshälla. Söder om Kjula, i anslutning till flygplatsen, pågår ett planarbete för att möjliggöra omställning till arbetsplatsområde med huvudsaklig inriktning på logistik. Enligt planerna kan de första företagen etableras inom några år. Till 2020 beräknas cirka 1000 personer arbeta inom området och fullt utbyggt kan antalet anställda uppgå till ca Skolor och utbildningspendling I kommunen finns 30 grundskolor varav 27 är kommunala. Alla grund- och gymnasieelever folkbokförda i Eskilstuna kommun erbjuds ett busskort, kallat elevkort, som berättigar till 4 resor/dag utan egen kostnad för eleven, alla dagar i veckan under skolåret. Elevkortet gäller för resor med Länstrafikens bussar inom Eskilstuna kommun. För grundskoleelever erbjuds särskild skolskjuts via egna upphandlade skolbussar alternativt taxi via SAMRES beställningscentral. Följande avståndsregler gäller för att få rätt till särskild skolskjuts (avståndet gäller mellan hemmet och skolan alternativt närmsta hållplats): Förskoleklass- skolår 3 2 km Skolår km vintertid (nov-mars), 4 km sommartid Skolår km vintertid (nov-mars), 6 km sommartid Ca 1000 elever i grundskolan reser med upphandlad skolskjuts i buss medan ca 250 elever (varav ca 140 särskoleelever) reser med upphandlad taxi. 18

19 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Busslinjenätet Sörmland delas upp i landsbygdstrafik och stadstrafik. Landsbygdstrafiken delas i sin tur upp i regionala stomlinjer och lokal landsbygdstrafik. Regionala stomlinjer finns till/från Katrineholm (linje 714 via Äsköping), Nyköping (linje 701/801 via Sparreholm/Malmköping) och Strängnäs (linje 820 via motorvägen samt linje 720 via Kjula/Härad). Lokal landsbygdstrafik trafikera is första hand inom kommunen gjordes totalt nästan 4,8 miljoner påstigningar i Eskilstuna kommun. Stadstrafiken dominerar resandet med nästan 90 % andel av påstigningarna. Resandet i landsbygdstrafiken har generellt minskat de senaste åren. Undantag är bland annat linje 211 mellan Kvicksund och Eskilstuna samt linje 701/801 mot Nyköping. I det senare fallet kan dock en del av resandeökningen sannolikt förklaras av en överflyttning av resenärer mellan Eskilstuna och Malmköping från den nedlagda Pulsen (linje 700). Skolresandet dominerar kraftigt, i synnerhet inom den lokala linjetrafiken. Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Eskilstuna kommun (oktober 2011) 19

20 Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Eskilstuna kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (exklusive stadstrafik, endast påstigande inom Eskilstuna kommun) 20

21 Ny stads- och förortstrafik i Eskilstuna Eskilstuna kommun har tillsammans med Länstrafiken under flera år arbetat med ett nytt linjenät för stadstrafiken. Det nya linjenätet kommer att sjösättas i december I arbetet med att förnya och utveckla stadstrafiken har även den lokala landsbygdstrafiken ingått. Denna trafik har i stort sett varit orörd i dess linjeutbud och sträckning under många år. Eftersom den lokala landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun generellt har varit relativt svag resandemässigt, har trafiken drabbats hårt när elevkullarna har minskat de senaste åren, vilket medfört att antalet turer minskat på flertalet linjer. För att möta den negativa spiralen för den lokala landsbygdstrafiken har huvudstråken Ärla- Hällberga, Västermo, Sundbyholm och Hållsta-Bälgviken inkluderats med den nya stadstrafiken. Dessa satellitorter har byggts in i den nya Eskilstunatrafiken genom att man slagit ihop ytterområdena Ärla-Hällberga med Alberga-Västermo samt Bälgviken-Hållsta med Sundbyholm till två genomgående linjer som passerar Centrum. Turutbudet har i vissa relationer kunnat dubbleras och två nya starka förortslinjer har vuxit fram. De mindre lokala linjerna är främst styrda till skolans behov och körs främst under skoldagar. Ett arbete pågår tillsammans med Eskilstuna kommun med att belysa vilka av dessa linjer som ska upphandlas direkt av kommunen och vilka som ska köras som linjetrafik. Nytt linjenät Eskilstuna från och med

22 Tågtrafik Eskilstuna är ett viktigt nav för tågtrafik. Österut finns Svealandsbanan mot Strängnäs, Södertälje och Stockholm. Västerut mot Arboga och Kungsör körs trafiken på Svealandsbanan numera genom den s.k. lillpendeln med egna fordon. I nord-sydlig riktning finns den s.k. UVEN med trafik mot Västerås och Flen, Katrineholm och vidare mot Östergötland. Statistik över tågresandet är tyvärr begränsat. Länstrafiken gjorde en resandeundersökning år 2005 som ändå kan ge en viss fingervisning åtminstone i vilka relationer resandet sker till/från Eskilstuna. Totalt gjordes då knappt på- och avstigningar vid Eskilstuna C varav ca två tredjedelar på Svealandsbanan och en tredjedel på UVEN. Särskilt norrut, mot Västerås samt österut, mot Stockholms län och Strängnäs, är resandeströmmarna omfattande. En resandeundersökning pågår under hösten 2011 i hela Mälardalsområdet och kommer redovisas runt årsskiftet. På- eller avstigningsstation för resor till/från Eskilstuna C (Resandeundersökning 2005) Trafikekonomi Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: Trafikform Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg 50 % 50 % Stomtrafik på väg 75 % 25 % Stadstrafik 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg 40 % 60 % 4 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. 4 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 22

23 Eskilstuna kommuns andel av underskottet för länets kollektivtrafik beräknas för 2012 uppgå till 66,5 miljoner kr. Av detta är hälften kostnader för stadstrafiken. Tågtrafiken beräknas uppgå till knappt 11 miljoner kr. Den regionala busstrafiken beräknas stå för 2,3 miljoner och den lokala busstrafiken 8,8 miljoner kr. Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom den egna kommunen är. Kommunens skolskjutskostnader, d.v.s. kostnaden för busskort till skolelever och taxiskjutsar, uppgår till ca 40 miljoner kr per år. 23

24 Utredningens trafikförslag Trafikförslag per sträcka Som en följd av det omfattande översynsarbete som redan genomförts i Eskilstuna kommun i samband med förändringen av stadstrafiken tas inget särskilt trafikförslag fram inom ramen för denna utredning. Endast konsekvenser från andra kommunöversyner beskrivs därför här. Detta omfattar: Ny lokal linje linje Eskilstuna Näshulta Äsköping som ersätter linje 714. En ny lokal linje Björsund Kjula Eskilstuna för lokal pendling på sträckan då nuvarande linje 720 (Strängnäs Eskilstuna) inte kommer att trafikera Kjula i sitt nya upplägg. Arbetspendlarturer till Eskilstunas nya logistikpark vid trafikplats Kjula intill E20. Lokala turer över kommungränsen till Strängnäs på Lv900 för arbetspendling och skolpendling (linje 201). Eskilstuna - Katrineholm Linje 714 är idag en regional linje som körs mellan Eskilstuna och Katrineholm. Linjen är en av de dyrare i länet delvis beroende på lång körsträcka. Ett problem med linjen är att den generellt inte angör Äsköping (Julita) utan endast hållplats Äsköping vägskäl som ligger ca 3 km från samhället. Orsaken är att man vill undvika skaftkörning (fram och tillbaka efter samma väg) för genomgående resenärer. Resandestatstik indikerar dock att det genomgående resandet mellan kommunerna är begränsat i omfattning (mindre än 5 % av det totala resandet) utan resandet sker till största del lokalt inom respektive kommun. Bedömningen är att för resor mellan Eskilstuna och Katrineholm bör tågtrafiken på UVEN vara tillräcklig för det resandeunderlag som finns på sträckan och att linjen därför i första hand fyller ett lokalt behov inom respektive kommun. Linjen föreslås därför bli delad i två lokala linjer, linje 414 mellan Katrineholm och Äsköping samt linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna. Utbudet på linje 214 blir ungefär motsvarande det trafikutbud som idag finns inom Eskilstuna kommun. Koppling kommer finnas mellan de båda linjerna vilket gör att det fortsatt kommer finnas möjlighet att resa hela vägen (via ett byte i Äsköping). Eskilstuna Kjula - Strängnäs Sträckan Eskilstuna Strängnäs trafikeras förutom med tåg av linje 720 (via gamla E20) och linje 820 via motorvägen. Linje 720 har en körtid på ca 48 minuter medan linje 820 har en körtid på ca 32 minuter centrum till centrum. Bedömningen är att pendlingen på sträckan Eskilstuna- Strängnäs är så pass omfattande att det är motiverat med expressbusstrafik mellan orterna som komplement till tåget. I förslaget i kommunöversyn Strängnäs föreslogs att linje 720 och 820 kombinerades till en linje som trafikerar orterna Kjula och Härad men däremellan körs via motorvägen. Efterhand har dock körvägen via Kjula ifrågasatts av såväl Eskilstuna kommun som landstinget då detta bedöms innebära att linjen blir för långsam och får minskad konkurrenskraft jämfört med bilen. Delen Härad Strängnäs bedöms dock inte påverka restiden i särskilt stor utsträckning. I detaljplaneringen har linjen därför fått ny linjesträckning och körs nu från Eskilstuna till Strängnäs via Mälarsjukhuset, E20 och avfart Härad. Restiden beräknas vara ca 35 minuter centrum till centrum. Utbudet föreslås vara halvtimmestrafik i styv tidtabell under högtrafik och timmestrafik under övrig tid. Av de områden som i förslaget skulle bli utan trafik är det framförallt Barva som idag har ett relativt regelbundet 24

25 resande. Barva trafikförsörjs dock av linje 221 varför det endast rör sig om en kortare sträcka inom Strängnäs kommun som blir utan linjetrafik. Länstrafiken kommer att utreda huruvida de befintliga linjerna 221 eller 621 kan förlängas över kommungränsen för att hantera detta. Kjula föreslås trafikförsörjas av en ny lokal linje linje 208 som delvis även kan köras till/från Björsund. Linjen föreslås få ett utbud motsvarande timmestrafik. Linjen kan också på sikt användas för att trafikförsörja Eskilstuna Logistikpark söder om Kjula. Eskilstuna Nyköping Sträckan Eskilstuna Nyköping trafikeras av såväl linje 701 som 801. Linje 801 är en expressbussvariant med färre uppehåll längs sträckan. Linjerna utreds för närvarande i en särskild utvärdering och eventuellt förslag om förändrad trafikering på sträckan avvaktar denna. Konsekvensanalys För kommun och landsting Även om åtgärderna inom ramen för just denna kommunöversyn är begränsade får förslagen ändå viss påverkan ekonomiskt för Eskilstuna kommun. Särskilt gäller detta åtgärden att ersätta linje 714 med en lokal linje där Eskilstuna får ett större kostnadsansvar. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv.en preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Eskilstuna och landstinget kan komma att, isolerat, påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas bruttokostnaden, som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 4,2 miljoner kr per år. Observera att beräkningarna endast ska ses som grova uppskattningar. Linje Förändrad bruttokostnad (miljoner kr) 714-6, , , , , ,5 Summa 4,2 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år), enbart utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 6, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget får en mindre kostnadsökning. För Eskilstuna kommun motsvarar detta ca 3,2 miljoner kr och för landstinget i stort sett oförändrad kostnad (övriga förändringar avser Katrineholms och Strängnäs kommun). Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Eskilstuna en ökad kostnad med ca 5,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 4,9 miljoner kr. I en sådan 5 All trafik Eskilstuna Strängnäs i förslaget har lagts på linje Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 25

26 modell skulle dock Eskilstuna exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 10,7 miljoner kr för Eskilstuna kommun. För resenär För Eskilstuna kommun bedöms utredningens förslag endast få begränsade konsekvenser för dagens resenärer. Större förändringar avser linje 714 med förslaget att dela upp linjen i två delar. Resenärer som reser hela sträckan hänvisas till tåg men möjlighet finns även till byte i Äsköping med ca 5 minuters bytestid. Genom förändringen för linje 720 kommer också resmöjligheten Kjula Strängnäs att upphöra utan resenärer måste då resa via Eskilstuna med byte vid Mälarsjukhuset. Något som innebär en restidsökning med ca 20 minuter. Resandet från Kjula mot Strängnäs är dock ytterst begränsat i omfattning där biljettstatistik indikerar att det rör sig om enstaka resor. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer i förslag Eskilstuna Strängnäs Eskilstuna Hållsta Eskilstuna Äsköping 5 10 Eskilstuna - Kjula Antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag (endast direktförbindelser) Princip linjeutbud, framtida kollektivtrafik i Eskilstuna kommun 26

27 Slutsats Eskilstuna är en tillväxtkommun vars befolkning ökar för varje år. Såväl in- som utpendlingen från Västerås och Stockholms län är omfattande varför tågtrafiken har stor strategisk betydelse för kommunen. Vad gäller busstrafiken ligger mycket av fokus kring stadstrafiken som står för nästan 90 % av resandet i kommunen. Genom den omfattande översyn som redan gjorts inom kommunen kring stadstrafiken och även delar av landsbygdstrafiken har det inte i skrivande stund, strax innan denna trafik ska införas, bedömts vara lämpligt att initiera ytterligare förändringsarbete. Kommunen påverkas dock genom angränsande kommuners översynsarbete. I första hand handlar det om att utveckla resandet i det pendlingsintensiva stråket Strängnäs Eskilstuna där busstrafiken fyller en viktig roll som komplement till tåget som också underlättar för pendlare till/från de östra delarna av Eskilstuna, framförallt Mälarsjukhuset. Fortsatt arbete Målsättningen är att det trafikförslag som tagits fram inom ramen för kommunöversynsarbetet införs i samband med höstterminsstarten Utifrån utredningens förslag önskas därför ett politiskt principbeslut från berörda kommuner under hösten Därefter kan Länstrafiken tillsammans med respektive entreprenör planera trafiken i detalj. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Eskilstuna Höst 2011 Eskilstuna kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/entreprenör Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Eskilstuna kommun 27

28 Alberga Arboga kn Borsökna Botkyrka kn Danderyd kn Enköping kn Eskilstuna Flen Hallstahammar kn Haninge kn Huddinge kn Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs Järfälla kn Katrineholm Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Linköping kn Malmköping Mariefred Mellösa Nacka kn Norrköping kn Nyköping Sala kn Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn Solna kn Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Södertälje kn Torshälla Tumbo Täby kn Uppsala kn Västerås kn Åkers styckebruk Ärla Örebro kn Bilaga 1 Pendlingsmatris Eskilstuna kommun Till ort Från ort Alberga 99 Arboga kn Arnö 10 Björsund 19 Borsökna Botkyrka kn 28 Bälgviken 74 Danderyd kn 10 Enköping kn 34 Eskilstuna Flen 75 Hallstaham. kn Haninge kn Huddinge kn 33 Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs 108 Härad 48 Järfälla kn 18 Katrineholm 168 Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Lindesberg kn 15 Linköping kn 29 Malmköping 105

29 Alberga Arboga kn Borsökna Botkyrka kn Danderyd kn Enköping kn Eskilstuna Flen Hallstahammar kn Haninge kn Huddinge kn Hållsta Hällberga Hällbybrunn Hälleforsnäs Järfälla kn Katrineholm Kjulaås Kungsör kn Kvicksund Köping kn Linköping kn Malmköping Mariefred Mellösa Nacka kn Norrköping kn Nyköping Sala kn Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn Solna kn Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Södertälje kn Torshälla Tumbo Täby kn Uppsala kn Västerås kn Åkers styckebruk Ärla Örebro kn Till ort Från ort Mariefred 48 Mellösa 12 Merlänna 17 Nacka kn 24 Norrköping kn 42 Nykvarn kn 12 Nyköping 83 Näshulta 28 Oxelösund 12 Sala kn 16 Sigtuna kn Skogstorp Sollentuna kn 13 Solna kn 38 Sparreholm 20 Stallarholmen 39 Stigtomta 13 Stockholm kn Strängnäs Sundbyberg kn Sundbyholm Suraham. knn 26 Södertälje kn 63 Torshälla Tumbo Täby kn 13 Uppsala kn 66 Valla 11 Vingåker 11 Västerås kn Åkers st. 33 Ärla

30 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. Endast linjer som omfattas av denna kommunöversyn inkluderas här. Linje 720 Eskilstuna Härad Strängnäs 30

31 Linje 208 (Björsund) Kjula - Eskilstuna Linje 208 Eskilstuna Kjula (Björsund) 31

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 En gemensam undersökning av tågresandet mellan sju län Mars 2012 Bakgrund Enligt den nya kollektivtrafiklagen, som gäller från den 1 januari 2012, ska det i

Läs mer

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland för oss Nyköpings bussterminal - en mötespunkt. I Sörmland finns något för alla Sörmland är ett fantastiskt landskap fullt av slott,

Läs mer

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08 Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2 Innehåll Dagens trafik: 3 6 Ny tågtrafik: 7 9 Regionbuss: 10 27

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen 8859_SJPendlarbroschyr_A5.pdf 1 06-11-16 10.46.58 Börja pendla? Med höga bensinpriser, tätare trafik och ökad belastning på miljön så gör du ett bra val som tar

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren

Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren Bilaga 4 Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren Ur huvudrapporten Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Datum

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2011

Pendling till och från Nyköpings kommun 2011 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 213-9-16 Pendling till och från Nyköpings kommun 211 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Utveckling av den regionala tågtrafiken

Utveckling av den regionala tågtrafiken Rapport maj 2012 Utveckling av den regionala tågtrafiken Beskrivning av och behov samt möjligt trafikutbud i ett storregionalt stomnät i tidshorisonten efter Citybanans öppnande Denna rapport utgör en

Läs mer

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016 Trafikplan Robertsfors Kommun 2013-2016 Innehåll 1 NULÄGESBESKRIVNING 1 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISATION I LÄNET... 1 1.2 BEFOLKNING OCH RESANDEUNDERLAG... 1 1.3 TRAFIKNÄT... 3 1.1 RINGBILSTRAFIK...

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012

Pendling till och från Nyköpings kommun 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum 214-9-23 Pendling till och från Nyköpings kommun 212 Sammanfattning Arbetspendlingen har under senare år fått allt större betydelse. Utpendlingen har

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Svealandsbanan de första åren

Svealandsbanan de första åren Svealandsbanan de första åren Rapport från ett forskningsprojekt om tågtrafikens effekter på resandet Järnvägsgruppen KTH vid avdelningen för trafik och logistik Svealandsbanan öppnades för trafik den

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Hållbart resande i Sörmland

Hållbart resande i Sörmland Hållbart resande i Sörmland Sammanfattning Sörmland har en för svenska län ovanlig arbetsmarknadssituation, med ett stort beroende av arbetspendling till omkringliggande län speciellt Stockholmsområdet.

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Plan. Kollektivtrafikplan 2015-2017 KS14-348 501. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-348 501 Kollektivtrafikplan 2015-2017 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-11-11 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 93 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018 Dnr KS-2012-712 sid 1 (8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Remissvar 2013-01-11 Peter Thörn, 054-540 10 31 peter.thorn@karlstad.se Region Värmland Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker!

Låt oss få veta vad du tycker! Låt oss få veta vad du tycker! Banverket planerar för mötesspår och dubbelspår på vissa sträckor av järnvägen mellan Södertälje, Strängnäs och Eskilstuna Svealandsbanan, som bland annat går mellan Södertälje-Eskilstuna,

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Information om färdtjänst

Information om färdtjänst Information om färdtjänst Färdtjänst är en särskild kollektivtrafik och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsten är till för personer med ett varaktigt funktionshinder och som har

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011

KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 225 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN BUDGET 2008 MED PLAN FÖR 2009-2011 Inledning/Sammanfattning Kollektivtrafiknämnden ansvarar för samhällsbetalda resor inom verksamhetsområdena allmän kollektivtrafik, skolskjutsar

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Slutrapport

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Slutrapport Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 Begreppsförklaring Skoltrafik Innefattar allt som rör skolskjuts, skolskjuts generös och elevresor.

Läs mer

Datum 2013-02-14 Dnr Bilaga D 1 Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545

Läs mer

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län 1(2) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 7 Diarienummer SL 2014-0819 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överenskommelse

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

till dig som ska åka regionbuss till skolan Ht 2009

till dig som ska åka regionbuss till skolan Ht 2009 till dig som ska åka regionbuss till skolan HT 2009 Strövelstorp Kattarp Hasslarp Klippan Vedby en Hjälmshult Allerum Maria kviken Ödåkra Ramlösa Rydebäck Ventrafiken Ålabodarna Påarp Bårslöv Gantofta

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER I ORUST KOMMUN från och med 2014-04-01 Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden 1998-03-23, 50. Reviderat av Barn- och utbildningsnämnden 2000-09-18, 125. Reviderat av Barn- och

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007 SKOLSKJUTSANSVARIG Varje skola har en skolskjutsansvarig som handlägger skolans skolskjutsfrågor. SKOLSKJUTSFORMER Skolskjuts bedrivs SKOLTAXI Vid skoltaxi skall särskilt beaktas: Skolbarn skall till och

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal träffat mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och

Läs mer

Information. Karl-Johan Bodell

Information. Karl-Johan Bodell Information Denna information användes vid samråd med entreprenörer som hölls den 20 aug 2014. Från denna tidpunkt fram till underlaget är klart och entreprenörer har kvalificerat sig kommer inget annat

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 2014-10-22 Innehållsförteckning Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt... 3 1. Allmänt... 3 2. Beskrivning av

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

RAPPORT Behovsanalys Örebro-Nora

RAPPORT Behovsanalys Örebro-Nora RAPPORT Behovsanalys Örebro-Nora Idéstudie Projektnummer: B302700111 1 Förord Trafikverket utför ett förstudiearbete för sträckan Örebro - Nora. Arbetet inleds med en behovsanalys. Den ska utreda det framtida

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2002-09-09, 62/2002 Kompletterade 2005-01-31, BUN 4/2005 Växelvis boende, sid 3 1

Läs mer