Utvärderingsrapport SAHIL. Maj Eskilstuna kommun. Utvärdering av projektet SAHIL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsrapport SAHIL. Maj 2013. Eskilstuna kommun. Utvärdering av projektet SAHIL"

Transkript

1 Utvärderingsrapport SAHIL Maj 2013 Eskilstuna kommun Utvärdering av projektet SAHIL

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Metod Beskrivning av projektet Projektet SAHIL...3 Eskilstuna kommun svarar för projektets organisation, deltagarrekrytering samt uppföljning Projektets utformning Samverkan Uppföljning av resultat Resultat Enkät till deltagarna Har projektet ökat möjligheterna för deltagarna att komma i egen försörjning? Har arbetsplatserna fungerat bra för både arbetsgivare och för deltagare? Har utbildningsaktiviteterna gett de avsedda effekterna? Vilka faktorer har medverkat till att deltagarna har blivit mer anställningsbara än tidigare Projektets bidrag till den nationella debatten Sammanfattande utvärdering av projektets resultat Övriga reflektioner

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Eskilstuna är en mångkulturell kommun och inflyttningen av personer med utländsk bakgrund utgör det främsta befolkningstillskottet i länet. Under 2008 genomfördes en förstudie för att undersöka hur denna grupp kan integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Projekt SAHIL påbörjades september 2009 och pågår till maj 2013 och syftar till att förbättra möjligheten för personer med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden att komma i egen försörjning. Projektet har som främsta målgrupp somalier. Enligt planen skulle 30 personer per år delta men i praktiken har 147 personer deltagit eftersom flera personer avslutat under tiden och nya därför tillkommit successivt. Denna fas består av arbete vid olika arbetsplatser samt invävda utbildningsmoment. Ett uppföljningssystem för projektet togs fram av ett externt teknikkonsultföretag under våren Fortlöpande uppföljningar har genomförts inom ramen för projektet. Projektet är delfinansierat av Europeiska socialfonden (ESF) och ska utvärderas av en extern utvärderare. Ernst & Young har uppdraget att genomföra en avslutande utvärdering av projektet Syfte och avgränsning Uppdraget avser uppföljning och utvärdering av projektet SAHIL. Syftet är att följa upp i vilken utsträckning uppsatta mål för projektet uppnåtts. Utvärderingen ska även belysa på vilket sätt projektet bidragit till utveckling av metoder för liknande arbetsmarknadsåtgärder nationellt. Utvärderingen belyser följande frågor: Har projektet ökat möjligheten för deltagarna att komma i egen försörjning? Har arbetsplatserna som deltagarna verkat vid fungerat bra för både deltagare och arbetsgivare? Har projektet uppnått de definierade målsättningarna kring antal i egen försörjning, förbättringsområden och könsfördelning som angetts i ESF-ansökan? Har de olika utbildningsmomenten givit de avsedda resultaten? Vilka faktorer eller moment i projektet har medverkat till att deltagarna blivit anställningsbara? Målen som formulerats för projektet är: att 50 % av deltagarna ska komma ut i sysselsättning (anställning, starta eget, praktik eller studier). 100 % av deltagarna ska uppleva att de ökat sina kunskaper i svenska. 100 % av deltagarna ska förstå jämställdheten i det svenska arbetslivet. 50 % av de som når projektmålen ska vara kvinnor. Utveckla och stärka befintliga samarbetsformer/arbetssätt mellan aktörer som erbjuder individuellt anpassade lösningar. Projektet ska resultera i minst 5 konkreta förbättringar genom samverkan mellan myndigheter och organisationer. 2

4 1.3. Metod Utvärderingen bygger på den uppföljning som gjorts inom ramen för projektet i form av statistik, enkäter och intervjuer. Utöver analys av dokumenterat material har Ernst&Young intervjuat en av projektledarna för projektet SAHIL. Ernst och Young har även medverkat vid framtagande av en utvärderingsstruktur genom en enkät- och intervjumall för deltagarna under projektets sista år. Utvärderingsstrukturen utgår ifrån ESF:s normer och handledning. Presentation av utvärderingens resultat sker i rapportform samt vid ett kunskapsseminarium. 2. Beskrivning av projektet 2.1. Projektet SAHIL Projektet SAHIL inleddes i september 2009 och avslutas i maj Det föregicks av en förstudie kring somaliers integrering på arbetsmarknaden som genomfördes Förstudien omfattade 250 personer och syftet var att identifiera och samla insatser, behov och samarbetsaktörer för en övergripande handlingsplan. Projektet syftar till att underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden med fokus på de som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Möjligheten att arbeta utifrån individens egna förutsättningar ska vidgas. Därutöver avser projektet att utveckla och stärka befintliga samarbetsformer och arbetssätt mellan aktörer som erbjuder individuellt anpassade lösningar. Målet för projektet är att 50 procent 1 av deltagarna ska komma ut i sysselsättning i form av studier, arbete eller startat eget. Av dessa ska minst 50 procent vara kvinnor. Samtliga deltagare ska uppleva att de ökat sina kunskaper i svenska och förstå jämställdheten i svenska arbetslivet. Därutöver ska projektet stärka befintliga samarbetsformer och arbetssätt mellan aktörer och resultera i minst fem konkreta förbättringar. Projektorganisation Eskilstuna kommun svarar för projektets organisation, deltagarrekrytering samt uppföljning. Projektet har en styrgrupp och referensgrupp. Styrgruppen består av projektledare, projektansvariga, en utvecklare från stadsledningskontoret, en representant från Arbetsförmedlingen, en utbildningsanordnare och ytterligare en extern person. Projektet har inte haft någon referensgrupp men har utnyttjat några externa personer som bollplank, bl.a. en somalier från förstudien. Till projektet har även projektekonomer funnits som stöd till projektledarna. Ett problem som funnits under projekttiden har varit en stor omsättning på ekonomer vilket gjort att stödet till projektledarna brustit. Projektledarna uppger att det administrativa arbetet gentemot ESF har varit väldigt tungt och förbrukat en alltför stor del av deras arbetstid. Detta trots att projektledarna upplever att de fått ett mycket bra stöd av handläggaren på ESF som varit till stor hjälp. Det finns två arbetande projektledare och kommunintern utvärderare (en utvecklare inom kommunen) kopplat till projektet. Projektlärarna ansvarar för planering och samordning av undervisning, praktik och deltagare. 1 I ansökan till ESF anges målet 80 procent men det målet inbegriper utöver studier och arbete även praktik. Det operativa målet som projektledningen därför arbetat utifrån har varit 50 procent till arbete eller studier. 3

5 Enligt den intervjuade projektledaren har styrgruppen fungerat väl och utgjort ett viktigt stöd för projektledarna och de som arbetat i projektet Projektets utformning Projektet erbjuder trettio årsplatser utifrån flexibla starter. Om någon slutar erbjuds platsen till en ny deltagare. Målsättningen är att hälften av deltagarna ska vara av somalisk bakgrund och hälften av annan etnisk bakgrund. Initialt var tanken att deltagare skulle introduceras i sammanhållna grupper men eftersom deltagare slutar efterhand i projektet har deltagare successivt rekryterats för att platserna ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Deltagarna kommer till projektet genom anmälan av kommunens försörjningsstödshandläggare, arbetsförmedlingen eller på eget initiativ. Genomsnittligen fördelas platserna mellan tjugofem deltagare med försörjningsstöd och fem från arbetsförmedlingen. Enstaka personer kommer på eget initiativ. Projektets upplägg avser likna arbetslivets förhållanden. Ett informationstillfälle anordnas till de som är intresserade av att påbörja projektet. Vid projektstart ges deltagarna en introduktion av utbildningen. Individuella handlingsplaner med planerade insatser upprättas och följs upp under projekttiden. Handlingsplanerna utgår från deltagarnas individuella förutsättningar. Arbetsförlagt lärande kombineras med teoretisk undervisning. Lärlingsutbildning har fokus på mat, hotell och städ respektive verkstad, lager, logistik. Hemspråksundervisning erbjuds för att påskynda förståelse och svenskinlärningen. Deltagarna kan välja mellan städ- respektive köksutbildning (All världens mat). Köksutbildningen All världens mat ges av Svenska Gourmetakademien och lär deltagarna att laga svensk husmanskost och mat från hemlandet. Städutbildningen har anordnats av företaget Competens i början av projektet. Projektledningen ansåg dock att inslaget arbetsplatsförlagt lärande i utbildningen blev för litet. Därför har städutbildningarna i projektets senare del genomförts av Svenska Gourmetakademin. Valet av städutbildning och köksutbildning har sin bakgrund i att blivande deltagare i förstudien identifierade dessa två områden som intressanta. När det gäller valet av köksutbildningen gjordes bedömningen att det var ett område där det kunde finnas möjlighet att starta eget. Valet av städutbildning grundades på bedömningen att det där finns möjlighet att få anställning. Fem teoretiska utbildningsmoment ingår i projektet; vägen till arbete, sociala koder och social kompetens, livspusslet, arbetsglädje, stresshantering och friskvård samt jämställdhet. Inom ramen för undervisningen har deltagarna fått besöka en rekryteringsmässa, gå igenom platsannonser samt upprätta ett CV och personligt brev. Friskvård i form av promenader och 4

6 utegym har schemalagts. Jämställdhet inom arbetslivet och den privata sfären har diskuterats. Språkträningen har bestått av muntlig träning utan läs- och skrivuppgifter samt arbetsplatsförlagd träning. Under hösten 2012 anordnades intensivkurser i svenska för att möjliggöra fortsatt utbildning. Deltagarna har därutöver erbjudits rådgivning för att starta eget, antingen i grupp eller som en enskild insats Samverkan De samverkansaktörer som omfattas av projektet är Komvux, SFI, Arbetsförmedlingen, Flyktingmottagningen och kommunens Arbetsmarknads- och familjeförvaltning. Aktörerna har ökat sin förståelse för varandras roller och hittat arbetsätt utifrån att individen sätts centrum. Ett samarbete har etablerats med 52 arbetsgivare där deltagarna har fått delta i arbetet och träna språk inom ramen för arbetet. Sex av dessa arbetsplatser har varit inom Eskilstuna kommun och övriga hos privata företag. Det har inte funnits någon bank med arbetsgivare utan matchning har skett specifikt för varje deltagare. Arbetsgivare har kontaktats utifrån varje deltagares individuella förutsättningar. Samverkan mellan aktörerna har skapat nya arbetssätt och resulterat i anställningar. Under 2010 utvecklade två kvinnliga deltagare en idé om läs- och skrivinlärning utifrån hemspråket. Ett Alfabetiseringsprojekt initierades i samverkan mellan SFI, Läs och skrivcenter och projekt Yrkessvenska. Inom projektet anställdes fyra lärare varav två somalisktalande och två arabisktalande. Arbetssättet har införlivats i den ordinarie SFI-undervisningen. Därutöver har samarbetet med Eskilstuna kommuns mångkulturella enhet resulterat i att två kvinnor fått kortare vikariat. Ett utbyte mellan olika projekt har skett utifrån samarbetet med projektet EVA 2. Deltagare som nått sina mål i projektet EVA har medverkat i kurser inom SAHIL. Detta har enligt uppgift lett till arbete och fortsatta studier. Inom ramen för undervisningen inleddes ett samarbete med Korpen där ett tjugotal deltagare fick göra konditionstest, träna kondition och styrka, pröva på skidåkning samt simma. Träningen för deltagarna har fortsatt under våren Organisationer som Companion och IFS har erbjudit coachning till deltagare som intresserat sig för att starta eget. Därutöver har projektledarna för SAHIL under september 2012 medverkat i en utbildningsdag för länsstyrelsen i Södermanland tillsammans med flera kommuner inom länet. Utbildningsdagen avsåg att informera medarbetare inom kommuner och landsting om somaliers situation i Sverige. Ett flertal möten och workshops anordnades under dagen Uppföljning av resultat Validering av kunskaper har skett efter genomförd inlärning genom att deltagarna fått studieintyg samt studiepoäng för gymnasiestudier. Projektet har dokumenterats fortlöpande av projektledarna. En utvärdering genomfördes av en utvecklare inom Eskilstuna kommun i april 2012 utifrån en statistisk sammanställning över vad deltagarna åstadkommit. För insamling av synpunkter har enkäter tilldelats samtliga deltagare och intervjuer har genomförts med projektledarna. 2 Ett RAR- projekt för kortutbildade utomeuropeiska kvinnor med målet att öka integration och medvetenhet kring arbetsmarknad, samhälle samt hälsa och friskvård. 5

7 3. Resultat Mellan har 147 personer deltagit i projektet. Av de deltagande har 61 procent (93 personer) varit kvinnor och 37 procent (54 personer) män. Målsättningen för projektet är att hälften av deltagarna ska vara av somalisk bakgrund och hälften av annan etnisk bakgrund. Deltagare med somalisk bakgrund består av 47 procent som utgör 69 personer. Andelen deltagare från Somalia har inte vid något av uppföljningstillfällena nått upp till målet om 50 procent. Diagram 1: Ursprung för deltagare i projektet Antal Afrika varav Somalia Mellanöstern Asien Övrigt Världsdel Somalia Antal X Närvaron i projektets teoretiska aktiviteter har varit 80 procent vid samtliga aktiviteter. Diagram 2 visar hur deltagandet fördelat sig mellan de olika aktiviteterna d.v.s. jämnt fördelat. Andel av deltagare 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 2: Deltagande i teoretiska aktiviteter Vägen till arbete Sociala koder och social kompetens Livspussel Aktivitet Arbetsglädje, stresshantering, friskvård Jämställdhet Man Kvinna 6

8 Diagram 2: Andel deltagare i teoretiska aktiviteter Överlag har deltagandet varit mycket gott. Det går inte att nå 100 procent eftersom en viss frånvaro alltid uppstår av olika skäl. I projektets praktiska aktiviteter har deltagandet varit mer varierande vilket framgår av diagram 3. Di Andel av deltagare 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Diagram 3: Deltagande i praktiska aktiviteter Man Kvinna Aktivitet Diagrammet ovan visar att det framför allt är deltagandet i städutbildning och All världens mat som varit lågt. Av utvärderingen framgår att antalet platser har varit begränsade men cirka 40 procent av deltagarna har deltagit i dessa två utbildningar. En majoritet av dessa har varit kvinnor. Vidare framgår att handlingsplaner har upprättats för nästan samtliga deltagare. Deltagandet i rådgivning, d.v.s. rådgivning till de som intresserat sig för att starta eget har skiftat mellan åren beroende på intresset hos deltagarna. Deltagandet i de olika aktiviteterna har som framgår varit ganska god. Möjligen är andelen som deltagit i arbetsplatsförlagt lärande lågt med tanke på att den aktiviteten är tänkt att vara kärnan i projektets upplägg. Orsakerna till detta är enligt projektledarna att alla deltagare inte hinner ut till arbetsplatserna innan de av olika skäl slutat i projektet. Ett annat skäl är att vissa personer har varit i större behov av språkutbildning och därför inte kommit ut på arbetsplatserna under projekttiden Enkät till deltagarna En enkät har skickats till samtliga deltagare under de fyra åren. Svarsfrekvensen har under de tre första åren varit 64 procent och i 2013 års enkät ca 70 %. Ingen bortfallsanalys är genomförd. Den relativt låga svarsfrekvensen samt de felkällor som ligger i att skriftliga enkäter till personer med låg kunskap i det aktuella språket gör att stor försiktighet bör tas i beaktning då slutsatser dras utifrån enkätsvaren. Följande tabell är hämtad från den utvärdering som gjordes för och beskriver svaren i sex kategorier. Kategorierna utgörs av 7

9 svaren från flera olika kategorier. Detta gäller inte aktiviteter som utgörs av svaren på en fråga i enkäten. 120 Diagram 4: Sammanställning enkätsvar Andel Ej svar Inte nöjd Nöjd Mycket nöjd De slutsatser som drogs av dessa enkätsvar var i korthet: Överlag var deltagarna mycket nöjda Svarsfrekvensen vid frågan om aktiviteter var lägre p.g.a. att alla inte deltagit i dessa Kvinnor är generellt mer nöjda med aktiviteterna än männen En stor andel anser att de fått ökade eller mycket ökade möjligheter till studier eller arbete genom projektet. Män är mer nöjda än kvinnor. Generellt är det många som är nöjda men det kan också bero på att de flesta som hade svarat då fortfarande var inne i projektet och därför kunde vara mer positiva än de är en tid efter att de har slutat. En enkät genomfördes även 2013 och nedan beskrivs i korthet vad som där framkom i de olika frågorna. Det var 54 av 78 deltagare som svarade på enkäten. De allra flesta har besvarat enkäten då de varit närvarande i projektet och kunnat få hjälp med att tolka innebörden i frågorna. Av de 54 svarande var 40 kvinnor, 10 män samt fyra stycken personer som inte hade angivit kön i enkäten. Nedan beskrivs resultatet av 2013 års enkät tillsammans med resultat från fyra djupintervjuer som genomförde med deltagare i mars Diagram 5 redovisar inkomna enkätsvar angående samtliga aktiviteter uppdelade i fyra övergripande kategorier. 8

10 120% Diagram 5: Enkätsvar : Vad tycker du om följande aktiviteter? 2013 Andel 100% 80% 60% 40% 20% 0% Språkträning Arbetsförlagd praktik Utbildningar Diagram 3: Enkätsvar om samtliga aktiviteter Allmän teoretisk del Inget svar Har inte varit givande Har varit intressant men inte påverkat mina möjligheter Har hjälpt Deltagarna har generellt varit positivt inställda till samtliga aktiviteter som SAHIL erbjudit. Mellan procent av de svarande anser att aktiviteterna har hjälpt dem. Arbetsförlagd praktik har upplevts vara det mest givande tätt följt av språkträning. Vid intervjuerna framkom att arbetsförlagd praktik varit en väldigt viktig del för deltagarna eftersom det verkat som en språngbräda ut i arbetslivet. Vidare menar en deltagare att praktiken medfört en närmare kontakt med svenskar, möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar samt vad man gör under en arbetsdag. Deltagaren ansåg att det var mycket givande eftersom denne tidigare enbart varit i kontakt med andra personer med utländsk bakgrund på SFI och Komvux. Vidare tycker deltagarna språkträningen varit givande för att de fått tillfälle att sitta ner tillsammans i gruppen och träna på det svenska språket. Språkträningen har även varit ett bra hjälpmedel inför upprättandet av CV och personligt brev. Det är en stor variation i frågan om utbildningarna har hjälpt deltagarna på väg mot arbete och studier. Det finns även en skillnad i resultatet mellan män och kvinnor avseende utbildningens nytta. Drygt hälften av kvinnorna respektive en tredjedel av männen anser att utbildningarna har hjälpt. Drygt hälften anser dock att utbildningarna har hjälp, vilket verifieras av intervjuer som genomförts med deltagarna. De som valt att genomföra utbildningarna ansåg att de varit väldigt bra. Andra deltagare har avböjt att delta eftersom de önskat arbete inom andra sektorer. Den sista aktiviteten innefattar allmän teoretisk del såsom, sociala koder, kompetens, stresshantering, jämställdhet. Av diagrammet kan man utläsa att enbart hälften anser att allmän teoretisk del har hjälp dem på väg mot arbete och studier medan en fjärdedel har svarat att det varit intressant men inte påverkat deras möjligheter. Vid intervjuer med deltagare framkom att projektet har hjälpt dem att bejaka deras starka respektive svaga sidor, för att upptäcka sin kompetens och förbättra deras självförtroende vid arbetssökning. Detta har lett till att deltagarna kunnat hantera den stress de haft inför svårigheter att finna arbete. I enkäten för 2013 anser majoriteten av de svarande att de lärt sig mycket om jämställdhet, det svenska språket samt hur det svenska samhället fungerar. Deltagarna anser att diskussioner om jämställdhet har varit särskilt givande eftersom deltagare från olika delar i världen fått möjlighet att diskutera kulturella skillnader och jämföra dem med det svenska förhållningssättet till jämställdhet och landets samhällsregler. 9

11 Majoriteten av svarspersonerna anser att delaktigheten i det svenska samhället har ökat i och med projektet. Enligt intervjuerna har deltagarna fått lära sig och förstå kulturen och svenska traditioner samt fått verktyg att anpassa sig till samhället, något de inte haft tidigare. En deltagare anförde att projektet varit mycket givande i den bemärkelse att projektet verkat som en heltidstjänst. Istället för att enbart sitta hemma har de i och med projektet fått möjlighet att bl.a. arbeta, gå på föreläsningar och delta i diskussioner mellan halv nio till tre, fyra på eftermiddagen. Drygt hälften av svarspersonerna anser att de har fått en ökad självsäkerhet med offentliga myndigheter och andra samhällsaktörer genom att delta i SAHIL. Intervjupersoner vittnar om stärkt självförtroende i och med projektet, mycket tack vare medarbetarna. Enligt en intervjuperson har medarbetarna sett till den enskildes mål och arbetat därefter. Vidare anfördes att medarbetarna alltid funnits tillhands när självförtroendet trutit i och med språkförbistringar, vid kontakt med exempelvis arbetsförmedlingen, arbetsgivare och utbildningscenter. Vidare menar de att medarbetarna i projektet alltid svarar och att deltagarna känner att de alltid är välkomna om de har frågor och problem de behöver hjälp med. 4. Har projektet ökat möjligheterna för deltagarna att komma i egen försörjning? Projektet har i olika utsträckning ökat möjligheterna för deltagarna att komma i egen försörjning. I uppföljningen angavs att den genomsnittliga tiden i projektet för de som slutat var drygt sju månader. Av de som avslutat sin tid i projektet är det 52 procent (77 personer) som angett att de fått arbete 3 eller påbörjat studier som orsak till avslut. Av dessa har cirka 62 procent (48 personer) varit kvinnor. Bilden nedan visar hur fördelningen sett t.o.m. maj Det innebär att projektet nått exakt det mål som varit uppsatt för hur många som skulle komma till arbete eller studier efter deltagande i projektet. Aktivitet Arbete Studier Annat Oklart Projekttid slut Kvinna Man Tabellen nedan visar att andelen som är i arbete eller studier sjunkit till ca 20 procent. Det är dock svårt att dra några slutsatser av detta eftersom projektet bara har nått ca 65 procent av 3 Inom arbete ingår även de 13 personer som gått vidare till Traineejobb 10

12 deltagarna för att göra 90-dagarsuppföljningen. Trots denna statistikbrist finns det skäl att anta att ett flertal personer en tid efter avslut i projektet faller tillbaka till en situation utan egen försörjning. Sysselsättning Arbete Studier Annat Oklart efter 90 dagar Kvinna Man Har arbetsplatserna fungerat bra för både arbetsgivare och för deltagare? Utifrån svaren på enkäterna är de flesta deltagarna nöjda med lärandet knutet till arbetsplatserna. Det mesta tyder på att arbetsplatserna och det lärande som sker där fungerat väl överlag. Stor omsorg har lagts ner på att hitta arbetsplatser som passar individerna och kravet på de arbetsplatser som varit intresserade av att ta emot deltagarna har varit att de ska redovisa ett behov och en vilja att anställa efter projekttidens slut. Projektledarna har hjälpt deltagarna att hitta dessa arbetsplatser men har försökt lämna över dialogen till deltagarna så tidigt som möjligt. Anledningen till att deltagandet i det arbetsplatsknutna lärandet endast är 60 procent beror som tidigare beskrivits på att alla deltagare registrerats även om de bara deltagit i projektet några få dagar. 6. Har utbildningsaktiviteterna gett de avsedda effekterna? Som tidigare beskrivits bör inga långtgående slutsatser dras av enkätresultaten. Speciellt svårt är det att uttala sig om huruvida deltagarna ökat sin förståelse för den svenska inställningen till jämställdhet på arbetsplatser. Utifrån de utvärderingar som vi tagit del av, de djupintervjuer som gjorts, de enkäter som genomförts samt de intervjuer vi gjort med projektledningen vill vi hävda att utbildningsmomenten i stor utsträckning haft avsedda effekter. Effekterna har varit mycket olika beroende på den enskilde individens specifika förutsättningar. De viktigaste inslagen för detta bedömer vi vara knytningen till arbetsplasterna samt inriktningen av språkträningen mot i första hand vardaglig konversation. 7. Vilka faktorer har medverkat till att deltagarna har blivit mer anställningsbara än tidigare Det är uppenbart att flera av deltagarna i SAHIL har befunnit sig i en lång period (ofta flera år) av arbetslöshet och även socialt varit ganska isolerade. De genomförda enkäterna visar att projektet i sig och inte minst vistelsen på arbetsplatserna, har varit en positiv händelse för individerna både vad gäller tron på att komma i egen försörjning och byggande av självförtroende samt tillit till sin egen förmåga. Detta räcker inte för att bli anställningsbar men är viktiga förutsättningar för att över huvudtaget kunna exponera sig på arbetsmarknaden. En annan viktig faktor för anställningsbarheten är möjligheten att få träna det svenska språket. Inriktningen mot att språkträningen enbart ska ske via konversation på arbetsplatser eller de övriga ställen projektdeltagarna vistas på tycks ha varit en lyckad strategi. Projektledarna anger följande faktorer som viktiga för att öka deltagarnas anställningsbarhet: 11

13 Att projektet i sitt sätt att arbeta inriktar sig mot att kartlägga den enskilde individens specifika förutsättningar vid starten. Deltagarens utbildningsbakgrund, sociala situation, intressen och personliga egenskaper kan se väldigt olika ut. Därför bör handlingsplaner och sökandet efter lämpliga arbetsplatser göras utifrån denna kartläggning. Att medarbetarna i projektet har ett coachande förhållningssätt. Utifrån projektledarnas erfarenheter under de tre åren är det mycket centralt att deltagarna själva formulerar sina intressen, ambitioner, konkreta mål och personliga förutsättningar. Deltagarna ska inte placeras på olika arbetsplatser eller få ta del av olika utbildningsinslag. De bör istället få hjälp att söka arbetsplatser och utbildningar de är intresserade av. Det är denna inre drivkraft som är avgörande. Ett sådant förhållningssätt kräver tid och projektledarna menar att de även lagt ner väldigt mycket tid på en dialog med individerna i alla projektets faser. Detta styrks även av de genomförda djupintervjuerna. Den tredje viktiga komponenten som bidrar till deltagarnas anställningsbarhet är enligt projektledningen deltagarnas möjlighet att få möta en konkret arbetsplats. Projektets medarbetare har lagt ner mycket tid på att hitta arbetsplatser som passar i förhållande till deltagarnas intresse och mål. Speciellt för yngre deltagare är mötet med arbetsplatsen ett mycket viktigt inslag som gör att personen ifråga får verktyg att söka sig ut på arbetsmarknaden. 8. Projektets bidrag till den nationella debatten De aktiviteter som genomförts för att sprida kunskap om projektets erfarenheter och bidra till den samhälleliga debatten sammanfattas i följande punkter: Medverkan i Öst-nytt TV4 Beskrivande artiklar i Eskilstunakuriren Inslag i radio Sörmland Forskningsanknytning med erfarenhetsutbyte med liknande projekt i Kanada Erfarenhetsutbyte med flera liknande projekt i Sverige Medverkan i studiedag om Somalia Deltagande i seminarier kring integration Utöver detta har kontakterna med alla arbetsplatser bidragit till att sprida information och erfarenheter knutna till projektets deltagare. 12

14 9. Sammanfattande utvärdering av projektets resultat Mål enligt ESF-ansökan 80 % av deltagarna ska komma ut i sysselsättning (anställning, starta eget, praktik eller studier). Resultat Projektet har haft ett operativt mål att 50 procent av deltagarna ska vid avslut i projektet komma ut till arbete eller studier. Detta mål är uppnått. Någon bedömning av ESF-målet 80 procent där praktik inkluderas kan därför inte göras. Uppföljningen 90 dagar efter avslut pekar på att siffran 50 procent sjunker till cirka hälften av dessa 50 procent. Endast procent av deltagarna har dock kunnat följas upp varför bedömningen är osäker. 100 % av deltagarna ska uppleva att de ökat sina kunskaper i svenska. Eftersom långt ifrån alla har besvarat enkäten går det inte att helt fastställa om målet är uppnått. Av de som svarat finns det ett fåtal som inte varit nöjda med språkträningen. Ett rimligt antagande är att betydligt fler än 90 procent av deltagarna upplever att deras språkkunskaper ökat. 100 % av deltagarna ska förstå jämställdheten i det svenska arbetslivet. 50 % av de som når projektmålen ska vara kvinnor. Så som målet är formulerat går det inte att följa upp. Det enda som går att uttala sig om är att majoriteten av de som svarat på enkäten är nöjda med utbildningen kring jämställdhet. 62 procent av de som direkt efter avslut gått till studier eller arbete var kvinnor. Målet är alltså uppfyllt. Utveckla och stärka befintliga samarbetsformer/arbetssätt mellan aktörer som erbjuder individuellt anpassade lösningar. Projektet ska resultera i minst 5 konkreta förbättringar genom samverkan mellan myndigheter och organisationer. 1. Ny metod för hemspråksundervisning för analfabeter. (SFI) 2. Samverkan med Landstinget Sörmland vid projekt med hälsoinriktning 3. Samarbete med Eskilstuna kommuns Mångkulturella enhet angående språkstödjare. 4. Samarbete med Korpen kring bl.a. stresshantering. 5. Framtagande av studiematerial för cirkelledarutbildning 6. Utbildningsdag med Länsstyrelsen Sörmland kring om Somalia 7. Samverkan med 52 arbetsgivare kring arbetsplatsförlagt lärande Målet är uppfyllt. 13

15 9.1. Övriga reflektioner Den sammantagna bedömningen av projekt SAHIL är att projektet i stor utsträckning bidragit till deltagarnas möjligheter att nå arbetet och egen försörjning. Även om arbetsmarknaden inte har varit enkel att komma ut på under de år projektet har pågått har över hälften av deltagarna efter avslut haft sysselsättning i form av arbete eller studier. Detta är bland annat en viktig förutsättning för att underhålla kompetensen i det svenska språket. Även de deltagare som inte gått till annan sysselsättning har upplevt ett de blivit bättre rustade för att kunna söka arbete eller starta företag. En av projektets starka sidor som behöver lyftas fram och som inte framgått i rapporten är att projektledningen hela tiden sökt nya vägar för att komma framåt och lära av de erfarenheter som uppstått under projekttiden. Projekt bör ha en tydlig plan med tydliga mål men framgången ligger ofta i förmågan att ändra planen. På den punkten har projekt SAHIL varit framgångsrikt. Däremot finns det skäl att vara kritisk mot hur uppföljningen av projektet planerats i form av mål och uppföljning. Vårt intryck är att planen har varit alltför fyrkantig vad gäller metoder för uppföljning. För det första är flera av målen formulerade på ett sätt som inte går att följa upp. För det andra har kvantitativa metoder i för stor utsträckning använts som exempelvis skriftliga enkäter och deltagarstatistik. För att fånga vad som egentligen händer med personer som deltar i ett projekt av detta slag bör i större utsträckning fångas med kvalitativa metoder. Exempelvis kunde fler djupintervjuer varje år ha genomförts av en extern utvärderare med hjälp av tolk. Sådana kvalitativa bilder från deltagarna tillsammans med statistiken kring antal som går till arbete eller studier skulle kunna ge mycket bättre kunskap för vidare lärande. Stockholm den 17 maj 2013 Anders Hellqvist Ernst&Young 14

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (19) Projektnamn Sahil Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Sammanfattning Eskilstuna är en mångkulturell kommun och inflyttning

Läs mer

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet På väg till jobbet ESF Projekt 2012-2014 Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet Syfte och Mål Minska utanförskap och förhindra bidragsberoende

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Resultat; Lärling 1 Rekrytering svar från handledarna

Resultat; Lärling 1 Rekrytering svar från handledarna ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 58 53 Resultat; Lärling 1 Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 C:a 29 000 anställda Stor andel saknar grundutbildning Omsorgen i Stockholms län Majoriteten av de anställda har annat modersmål

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande

Läs mer

Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker

Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker - en studie av svenska företags syn på kunskaper i svenska för praktik eller anställning Academicums rapportserie Academicum bildades 2006 som ett avknoppningsbolag

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Utbildningsprojektet Entré Q

Utbildningsprojektet Entré Q Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Frågor och svar om förstärkt jobbpeng och språk- och arbetsintroduktion

Frågor och svar om förstärkt jobbpeng och språk- och arbetsintroduktion 2016-04-14 1 (5) Frågor och svar om förstärkt jobbpeng och språk- och arbetsintroduktion BAKGRUND Vad innebär förändringen från en till tre nivåer av jobbpeng? Det innebär större möjlighet att anpassa

Läs mer

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

Vilken ort? Medlemmar i föreningen

Vilken ort? Medlemmar i föreningen Kursutvärdering Kompetenta Anordnare - omgång 3 De flesta deltagarna kommer från Blekinge och från Värmland. Diagram (n=45) Vilken ort? 2 6 7 6 Blekinge Umeå Vara Värmland Västerås Det är i huvudsak större

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-30 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Pågående projekt mars 2009

Pågående projekt mars 2009 Senast uppdaterad 2009-04-01 Pågående projekt mars 2009 Information om projekten uppdateras kontinuerligt på www.finsamgotland.se/projekt Våren 2009 startar tre Finsam-projekt. 1. Arbetsgivarringen Skarphäll

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens Högbo A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&a rtikel=6288855 Vad pågår just nu Systematiserat arbetssätt inom etablering Snabbspår

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer