DOKUMENTATION FRÅN RESILIENS- WORKSHOP I ESKILSTUNA KOMMUN februari 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOKUMENTATION FRÅN RESILIENS- WORKSHOP I ESKILSTUNA KOMMUN 11-12 februari 2013"

Transkript

1 DOKUMENTATION FRÅN RESILIENS- WORKSHOP I ESKILSTUNA KOMMUN februari

2 SAMMANFATTNING BAKGRUND ESKILSTUNA KOMMUN RESILIENSANALYS (RESILIENCE ASSESSMENT) WORKSHOPENS SYFTE OCH UPPLÄGG METOD VAD ÄR EN RESILIENCE ASSESSMENT? 6 RESILIENSANALYSENS FRÅGESTÄLLNINGAR OCH WORKSHOPENS UPPLÄGG 6 KUNSKAPSBAS 8 VAD ÄR RESILIENS OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? 8 Tre antaganden i arbetet med resiliens 8 Tre aspekter av resiliens 10 Dynamiken i systemet: Trösklar och alternerande tillstånd 11 Strategier för resiliens 12 EKOSYSTEMTJÄNSTER 13 BESKRIVNING AV FOKUSOMRÅDEN 15 A. Livsmedelsförsörjning 15 B. Transporter 16 C. Vatten 16 D. Sysselsättning 17 BESKRIVNING AV HOTBILDER: Planetära gränser Klimatförändring Energibrist Global ekonomisk depression 19 6 RESULTAT GRUPPDISKUSSION: FOKUSOMRÅDEN STEG 1: HISTORISK TIDSLINJE STEG 2: TRÖSKLAR STEG 3: VAD INNEBÄR HOTBILDERNA FÖR ERA RESPEKTIVE FOKUSSYSTEM. STEG 4: STRATEGIER FÖR RESILIENS AVSLUTANDE REFLEKTIONER REFERENSER BILAGOR BILAGA 1. DELTAGARLISTA BILAGA 2. WORKSHOP SCHEMA BILAGA 3. HISTORISK TIDSLINJE FÖR ESKILSTUNA KOMMUN BILAGA 4. RESULTAT ORD FÖR ORD KOM IGÅNG ÖVNING: FOKUS OMRÅDE NU OCH I FRAMTIDEN STEG 1: HISTORISK TIDSLINJE STEG 2: TRÖSKLAR STEG 3: VAD INNEBÄR HOTBILDERNA FÖR ERA RESPEKTIVE FOKUSSYSTEM. STEG 4: STRATEGIER FÖR RESILIENS

3 Sammanfattning I samarbete mellan Eskilstuna kommun och Stockholm Resilience Centre genomfördes en tvådagars resiliensworkshop med kommunanställda och forskare. Syftet med workshopen var att översiktligt kartlägga sårbarheter på längre sikt och att hitta strategier för att stärka resiliensen och möjligheten till återhämtning. Arbetet var en del av kommunens arbete med hållbar utveckling och ett sätt att fylla det begreppet med innehåll, att bidra till ett holistiskt perspektiv och till Eskilstunas vision. Resiliens handlar om förmågan hos olika system att hantera förändring och kunna utvecklas och förnyas. För att stärka förmågan att leva i förändring och hantera det oförutsägbara arbetade man under workshopen med fyra olika fokusområden: sysselsättning, transporter, vatten och livsmedelsförsörjning. Genom att studera vad som kontrollerar varje fokusområde kunde större förståelse skapas kring vilka effekter olika kriser kan leda till. Vissa saker är helt oförutsägbara men i bästa fall ringar man åtminstone in möjliga händelser. De kriser som studerades var klimatförändring, energikris, ekonomisk kris och utmaningen att stanna inom de planetära gränserna. Utifrån resiliensteorins strategier inför komplexa system så arbetade man under workshopen slutligen med att identifiera åtgärder som stärker resiliensen. Workshopen var också en del av forskningen vid SRC, och en lärandeprocess för alla inblandade: Vad innebär resiliensperspektivet för en kommun; hur kan en kommun hantera utmaningarna att hålla sig inom planetens gränser och hur kan en kommun arbeta med ekosystemtjänster? Resultaten gör tydligt att det finns mycket att vinna på tvärsektoriellt samarbete. Saker och ting kopplar till varandra och de olika fokusområdena kom fram till liknande slutsatser. Workshopen tydliggjorde viktiga kopplingar mellan alla de olika fokusområdena, t.ex. mellan sysselsättning och livsmedelsförsörjning. Energi-, ekonomi- och klimatkris innebär alla en ökad risk för att det blir dyrare mat. Att öka självförsörjningsgraden skulle i kommunen göra livsmedelsförsörjningen mindre sårbar och innebär ökade möjligheter för sysselsättning. Mycket som idag styr både jordbrukspolitik och arbetsmarknadspolitik ligger dock utanför kommunens rådighet. När det gäller sysselsättningsfrågan är kommunen bara en bland många aktörer, och kommer ofta in när det är för sent. Deltagarna upplevde att resiliensarbetet ger djup till begreppet hållbar utveckling och tillför en ökad förståelse för att svängningar och störningar är en del av systemet, och att det finns gränser att förhålla sig till. Att bli medveten om olika gränser så att man inte eroderar trösklar som inte får tas bort. Formatet för workshopen, att sitta och arbeta med olika kompetenser runt bordet, gav nya perspektiv. Arbetet med en resiliensanalys är långsiktigt och vilka resultat det har på kommunen på lång sikt blir intressant att se. På kort sikt finns ett stort intresse för att gå vidare både med fördjupning för denna grupp men också att bredda arbetet och bjuda in även externa intressenter. 3

4 Bakgrund I februari 2013 hölls en tvådagars workshop i resiliensanalys i Eskilstuna kommun. Eskilstuna Kommun Eskilstuna kommun driver ett ambitiöst miljöarbete. I maj 2011 kontaktade Lars Wiklund Stockholm Resilience Centre 1. I sin roll som miljöstrateger upplever Lars och kollegan Lars- Erik Dahlin att de är medvetna om flera stora hot vilka kommunen inte alltid fångar upp. Det finns stora och långsiktiga frågor som riskerar ramla mellan stolarna. Hur kan en kommun med Eskilstunas ambitioner fånga upp dem? Kommunen har långsiktiga planer, kris- och beredskapsorganisationer och översiktsplaner; allt det är bra men det finns saker som ändå inte hanteras inom kommunkoncernen så som det behövs. Alla kommuner talar om hållbar utveckling, så även Eskilstuna. Men på vilket sätt hanteras det rent konkret? Resilienstänkande är en viktig del av hållbar utveckling, att förstå hur kommunen kan hantera olika förändringar sätter hållbar utveckling i ett sammanhang på ett sätt som saknas i stor utsträckning i Sverige. Eskilstuna Kommun ville därför pröva och se om en resiliensanalys kunde vara värdefull för att komma vidare i arbetet för en hållbar utveckling. Resiliensanalys (Resilience Assessment) Forskningen vid Stockholm Resilience Centre (SRC) fokuserar på resiliens i olika social- ekologiska system, dvs deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Målet med forskningen vid centret är att bidra med nya insikter och redskap som möjliggör en långsiktigt hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd. Stockholm Resilience Centre (SRC) ingår i Resilience Alliance, som är ett internationellt forskarnätverk som består av forskare och praktiker från många discipliner som samarbetar för att utforska dynamiken i social- ekologiska system. Inom Resilience Alliance har man arbetat fram en handbok för resiliensanalys - Assessing Resilience in Social- Ecological Systems: Workbook for Practicioners 2. Denna handbok är framför allt inriktad på hushållning av naturresurser och inte anpassad för eller använd i kommunala sammanhang i någon större utsträckning. Cathy Wilkinson är forskare vid SRC och tillika planerare i botten och har med utgångspunkt i handboken skapat en process som ska fungera på lokal, kommunal nivå. Hon har gjort liknande studier i Glasgow och Luleå men arbetet i Eskilstuna är mer djuplodande än de tidigare. Workshopen var en utforskande process, en slags aktionsforskning där handboken från Resilience Alliance kompletterats med andra övningar. Att verkligen tillämpa handboken är i frontlinjen både inom forskningen och inom kommunal förvaltning. 1 Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social- ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet. Se mer på stockholmresilience.su.se 2 Resilience Alliance,

5 Workshopens syfte och upplägg Syftet med workshopen var flera och gemensamt formulerat av kommunen och SRC: Fylla begreppet hållbar utveckling med innehåll och bidra till Eskilstunas vision Översiktligt kartlägga sårbarheter på längre sikt Hitta strategier för att stärka resiliensen och möjligheten till återhämtning Bidra till ett holistiskt perspektiv hållbarhetens tre dimensioner Stärka förmågan att leva i förändring och hantera det oförutsägbara Lärande för alla resilience thinking, planetära gränser, ekosystemtjänster m m Ta del av forskning i frontlinjen Workshopen vände sig till tjänstemän inom alla förvaltningar och kommunala bolag, samt förtroendevalda i kommunstyrelsens miljöutskott. Målet var att det skulle finnas representanter från alla kommunens förvaltningar och bolag. Sammanlagt närvarade cirka 25 personer (se bilaga 1 för deltagare). Workshopen var upplagd så att olika presentationer varvades med gruppdiskussioner. Denna rapport ger sammanfattningar av presentationerna och resultaten från diskussionerna under gruppövningarna. Det kompletta arbetsmaterialet som kom fram under workshopen finns i bilaga 3. Workshopen leddes av Cathy Wilkinson. Medverkade gjorde också Louise Hård af Segerstad från Albaeco och My Sellberg, Masterstudent vid Stockholm Resilience Centre som gör sin mastersuppsats 3 på resilienskonceptets tillämpbarhet på kommunal nivå. Workshopens upplägg planerades i samarbete mellan ovan nämnda personer och kommunens miljöstrateger. Lars- Erik Dahlin, Eskilstuna, Louise Hård af Segerstad, Albaeco, Lars Wiklund, Eskilstuna, Cathy Wilkinson och My Sellberg, Stockholm Resilience Centre. 3 Sellberg

6 Metod Vad är en resilience assessment? I en resiliensanalys tittar man bakåt för att lära och sedan framåt. Det är en deltagardriven process som utgår från och arbetar med kunskapen som finns samlad i rummet och gemensamt går igenom ett antal frågeställningar. Handboken för resiliensanalys är väldigt detaljerad i de första stegen men innehåller inte lika mycket kring hur den faktiska förvaltningen ska se ut. Men planerare som arbetat med resiliensanalys beskriver att: - Det innebär en möjlighet att prata om förändring i komplexa system. - Det ger nya verktyg och metoder för analys. - Det ger ett alternativ till ett förhållningssätt som säger: förutse och planera. Det är samtidigt viktigt att poängtera: - Resiliensanalys är inte en mirakelmedicin. - Det finns väldigt få exempel på forskningsartiklar där en fullständig resiliensanalys gjorts i en lokal/kommunal förvaltning. - Denna workshop är utforskande, både forskningsmässigt och ur ett förvaltningsperspektiv. Resiliensanalysens frågeställningar och workshopens upplägg Resiliensanalysen kan sammanfattas med de frågeställningar som ses i figur 1. Figur 1. De frågeställningar som omfattas av en resiliensanalys. Resiliens of what och to what Resilience of what ska svara på frågan vad det är vi vill ska vara resilient. Frågan om to what ska svara på vad vi vill detta önskvärda systemtillstånd ska vara resilient mot. Det handlar alltså om att välja avgränsning av analysen. I detta steg ska beslutsfattare medverka, dvs i en kommun behöver politiker vara med att välja för att skapa legitimitet till processen. Det är viktigt att resultatet av arbetet som läggs ner i analysen är efterfrågat. Vad är det för system eller aspekt av systemet som ska vara resilient? I Eskilstuna valdes följande fyra fokusområden: Sysselsättning Livsmedelsförsörjning Vatten Transporter 6

7 Mot vilka störningar eller kriser vill vi att vårt system ska vara resilienta? De fyra fokusområdena analyserades utifrån hur de kan hantera störningar som relaterar till fyra kriser: Klimatförändring Planetens gränsvillkor 4 (hur håller vi oss inom) Ekonomisk kris Energikris I Eskilstuna gjordes avgränsningen före workshopen. Fokusområdena (resilience of what) och störningarna/kriserna (resilience to what) hade valts ut i samverkan mellan kommunens tjänstemän och workshop- ledarna. Bakgrundsfakta kring fokusområdena och kriserna hade sammanställts som underlagsmaterial. Under workshopen gick vi igenom steg ett och två nedan med syfte att få djupare och gemensam förståelse om varje fokusområde. Dessa steg kan upplevas som tidskrävande men de lägger en viktig grund för de senare mer praktiskt tillämpbara stegen. Steg 1: Historisk tidslinje För att få en gemensam bild av fokusområdet gjorde varje grupp en historisk tidslinje, för de senaste 200 åren. De ställde sig frågan: Vilka nyckelhändelser eller varaktiga förändringar har påverkat vårt fokusområde? Genom att lista händelser genom historien utkristalliseras olika faser och hur de faserna i sin tur har formats av olika förvaltningsstrategier (se figur 3). En ganska detaljerad tidslinje med historiska händelser hade tagits fram innan av kommunen (bilaga 3). Steg 2: Trösklar dynamiken i systemet För att skapa ytterligare förståelse för fokusområdena fick varje grupp identifiera vad som definierar systemet, dvs. vilka krafter som påverkar det. I resilienstermer uttrycks detta som att systemet hålls på plats och att vid viss mått av förändring kan det passera en tröskel, en så kallad tipping point. Det handlar om att förstå dynamiken i systemet. I arbetet ingår också att identifiera alternativa faser, hur ser systemet ut på andra sidan om en tröskel. So what och Now what De två andra frågeställningarna (se figur 1) utgjorde ett steg vardera under workshopen. Steg 3: So what vad betyder det, vilka effekter leder bristen på resiliens till? I tredje steget specificerades vilka effekter som de fyra olika störningarna/kriserna kan ha på respektive fokusområde. Steg 4 Now what - Strategier för resiliens I det sista steget gick varje fokusområde igenom vilka existerande åtgärder och strategier som skulle kunna stärka resiliensen och vilka som skulle kunna införas för att stärka fokusområdets kapacitet att hantera förändring. - Vad kan vi göra? 4 En vetenskaplig artikel i Nature (Rockström m fl 2009) beskrev nio olika processer där människans påverkan är av en sådan omfattning att icke- reversibla förändringar kan ske om vissa gränsvärden passeras. Artikeln tog också ett första steg för att sätta dessa gränsvärden. Se Beskrivning av hotbilder s 17. 7

8 - - - Vilken anpassningsförmåga och transformativ förändringsförmåga finns i vårt fokusområde? Vilka åtgärder har vi idag som stärker resiliensen? Hur kan vi utveckla vår förvaltning för att ytterligare stärka resiliensen? Kunskapsbas Vad är resiliens och varför är det viktigt? Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. För ett ekosystem som en skog kan det handla om att klara av till exempel stormar, bränder och föroreningar. För ett samhälle om förmågan att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera politiska oroligheter, en naturkatastrof eller en finanskris. Resiliens innefattar alltså både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt. I längden kräver detta en förmåga att anpassa sig och förnya sig. Strategier baserade på resilienskonceptet utgår därför från att vi måste förvänta oss överraskningar och de syftar till att stärka systemens förmåga att anpassa sig till framtida förändringar. Vi vill oftast att systemet trots förändringar ska behålla sin identitet. Men vad som är systemets önskvärda identitet är inget som kan definieras av en person eller en smal grupp utan det krävs en hög nivå av delaktighet för att kunna definiera vad som är systemets identitet. Därför bygger resiliensanalysen på en deltagardriven process. 5 Sedan talet har fokus på miljöfrågorna ökat och sedan FNs toppmöte 1992 i Rio finns gemensamma överenskommelser om att arbeta för global hållbar utveckling. Resiliens kan ses som ett sätt att hantera det komplexa samspelet mellan de tre delarna av hållbar utveckling: det ekonomiska, sociala och ekologiska perspektivet. Trots samsynen inom FN så fortsätter ekosystemtjänster att minska och städer fortsätter att expandera sina fotavtryck. Nästan två tredjedelar av ekosystemtjänsterna försämras eller används på ett ohållbart sätt. Arter utrotas i en takt som jorden inte sett sedan det senaste globala massutdöendet för 65 miljoner år sedan. Resiliens är ett nytt perspektiv för att titta på utmaningar som mänskligheten står inför. Det är uppenbart att vi behöver förbättra hur vi styr mot en för hållbar utveckling och nu visar både akademiker och praktiker ett ökande intresse för resiliens. 6 Tre antaganden i arbetet med resiliens Första antagandet: Sociala och ekologiska system är kopplade. Det vi gör mot vår omgivning har effekter. Detta kan låta som en självklarhet men det gäller idag också på global skala. Ett exempel är hur stora bränder i Ryssland år 2010, ledde till produktionsminskningar av vete. Detta innebar att världsmarknadspriset på vete steg vilket fick globala följdverkningar: till exempel i Moçambique där det uppstod 5 Vidare läsning om resiliens: Folke 2006; Walker och Salt 2006 och 2012; Moberg och Simonsen I Storbritannien har man ett Resilience Team inom UK Cabinet Office; ICLEI, en sammanslutning av kommuner för hållbarhet håller sin tredje Resilient city conference ; inom FNs organ för att undvika katastrofer (UNISDR) arbetar man också med resiliens. 8

9 hungerkravaller med dödlig utgång. Inom resiliensteorin talar man därför om social- ekologiska system för att undkomma att de separeras i till exempel olika beslutssammanhang. Ekosystemtjänster är ett koncept som vi använder för att tydliggöra hur ekosystem och samhällen är sammanvävda. Olika mänskliga aktiviteter får effekter på exempelvis produktionen av mat, vatten, fiber och bränsle; de inverkar på våra skydd mot översvämningar, på pollinering, luftkvalitet, klimatreglering och rekreation. År 2005 kom den stora studien Millennium Ecosystem Assessment som mätte produktionskapaciteten hos världens ekosystem att tillhandahålla ekosystemtjänster. 7 (se mer i avsnitt om ekosystemtjänster). Andra antagandet: Social- ekologiska system är komplexa och adaptiva system Att social- ekologiska system är komplexa och adaptiva system innebär att vi inte kan förvänta oss att historien kommer att upprepa sig. Komplexa system kräver andra förhållningssätt än enkla system. Boken Getting to Maybe 8, beskriver att det finns tre slags uppgifter/problem: enkla, komplicerade och komplexa och att dessa kräver olika strategier. En enkel uppgift är som att baka en kaka receptet är viktigt, det är utformat för att fungera varje gång, det krävs ingen sakkunskap men att veta hur man lagar mat ökar möjligheterna att lyckas. Receptet ger instruktion om vad, hur och mängd av olika delar, det ger en standardprodukt och det finns en visshet om att resultatet blir lika varje gång. En komplicerad uppgift är som att skicka en raket till månen. Formlerna är kritiska och nödvändiga, en framgångsrik raketuppskjutning ökar säkerheten att nästa kommer att fungera, det krävs hög kompetens inom många specialområden, och samordning av dessa, saker går att separera i delar och sedan samordna, olika raketer har centrala likheter och det finns en hög nivå av säkerhet i utfallet. En komplex uppgift är som att uppfostra ett barn. Formler har bara en begränsad nytta, att uppfostra ett barn ger inga garantier för att lyckas med nästa, expertis kan hjälpa men det är inte tillräckligt, relationer är nyckeln, delarna kan inte separeras från helheten, varje barn är unikt och det finns en osäkerhet i utfallet. Beroende på vilken typ av uppgift man står inför är olika strategier mer lämpliga. Se tabell 1 för olika kategorier av strategier: ENKELT (baka en kaka) Anta stabilitet, förutsägbarhet Undanröj eller minimera störning Prioritera vetenskaplig kunskap Hierarkisk struktur, uppifrån styrt KOMPLEXT (uppfostra ett barn) Anta förändring och osäkerhet Vårda möjligheter för återhämtning och förnyelse efter störning Kombinera olika typer av kunskap för att skapa lärande Skapa möjligheter för själv- organisation Tabell 1: Olika strategier inför olika uppgifter. Dessa återkommer i steg 4 i analysen. 7 Millennium Ecosystem Assessment, Westley m fl

10 Tredje antagandet: Samordning mellan sektorer och skalnivåer är avgörande Det går inte att hantera olika delar utan att ta hänsyn till helheten. Detta gäller i en kommun liksom i många andra sammanhang. På global nivå illustreras detta till exempel genom konceptet Planetära gränser. Det baseras på en forskningssyntes som visar på nio olika planetära processer som samtidigt är intimt sammankopplade. De nio områdena/processerna är utsläpp av växthusgaser, uttunning av ozonlagret, förändrad markanvändning, vattenanvändning, förlust av biologisk mångfald, försurning av haven, tillförsel av kväve och fosfor till land och hav, luftpartiklar i atmosfären och miljögifter. Förändrad markanvändning och klimatförändring är två stora drivkrafter bakom förlusten av biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden är i sin tur ett bra verktyg för att hantera klimatförändringen. Att satsa storskaligt på biobränsleproduktion kan till exempel vara bra ur klimatsynpunkt men riskerar att på sikt påverka både biologisk mångfald och förmågan till anpassning till förändrat klimat. Detta är ett exempel som visar att helheten måste vara en del av varje analys. Globala utmaningar som utarmningen av biologisk mångfald och klimatförändringen har effekter också ner på lokal skala. Åtgärder på lokal skala måste därför också sättas i ett större sammanhang. Att lösa svenska utmaningar genom att flytta problemen utrikes är ett lika vanligt som känt fenomen. Tre aspekter av resiliens Resiliensen i ett system kan ses i kapaciteten att motstå och anpassa sig till störningar, samt i möjligheten till transformation. Nedan exemplifieras de tre aspekterna av resiliens exempel från vattenmiljöer. 1. Motståndskraft: Motståndskraft betyder att kunna buffra förändringar, att kunna motstå chocker. Floden Themsen har en serie med grindar byggda på talet för att skydda London från stormfloder. År 1990 användes grindarna en eller två gånger per år i genomsnitt, 2003 användes de 14 gånger. De förväntas vara till nytta i endast 50 år till på grund av stigande havsnivåer. 9 De motstår vattenståndet men bidrar inte till anpassning i ett längre perspektiv. Ett annat exempel är hur man byggt upphöjda vägbanor i Nederländerna, de kan alltså motstå ett högre vattenstånd, genom att vattnet hålls borta från vägen. Det tillåter ingen anpassning. Buffrande lösningar är viktiga och ofta bra men det är viktigt att vi inte låter de maskera förändringarna så att vi överraskas om skyddet en dag är otillräckligt. 2. Anpassningsförmåga: Anpassningsförmåga är kapaciteten hos människor i social- ekologiska system att kunna anpassa sig till förändring, t.ex. genom kollektiva åtgärder. Exempel på anpassning i relation till vatten är de flytande flerfamiljshus som byggts på kanalen i Amsterdam. De anpassar sig till vattenståndet. Enligt samma princip har man byggt en flytande bro på Lake Washington i Seattle, USA. I New Orleans, USA, har man 9 SPUR

11 istället byggt hus på styltor som låter översvämmande vattenmassor flyta in under huset, utan att göra skada. 3. Transformation: Transformativ förmåga: att inför och under förändring kunna välja helt nya vägar, att styra mot önskade framtider. Att till exempel välja att lämna stränder utan exploatering för att ge utrymme för vatten att översvämma, eller att överge strandbebyggelse som ligger i översvämningsdrabbade områden. Dynamiken i systemet: Trösklar och alternerande tillstånd För att veta bättre hur vi ska agera, vilka strategier som är lämpliga i vårt fall för att stärka resiliensen behöver vi förstå dynamiken i vårt system. Vi behöver förstå vilka variabler som kontrollerar vårt system. Vi vill också förstå om det finns alternativa tillstånd i vårt system. Ett korallrev kan befinna sig i olika tillstånd (alternate states). Det kan vara ett friskt korallrev med klart vatten och mycket fisk, eller ett övergött rev dominerat av alger. Vi behöver förstå vilka variabler och faktorer (mänskliga eller andra) som påverkar vilket tillstånd revet befinner sig i. Figur 2: Varje boll i bilden motsvarar systemet i ett tillstånd. Djupet på koppen som bollen befinner sig i och höjden på tröskeln mellan olika tillstånd utgörs av vissa variabler. I steg 3 i analysen arbetar vi med att identifiera vilka dessa variabler är. Källa: Bellwood m fl Vi lär oss mer och mer om att många system har inneboende trösklar där systemet skiftar identitet, och när de passerats kan vara svåra att gå tillbaka från. Som resultat av en eller flera störningar såsom klimatförändring, näringstillförsel eller överfiske kan korallrevet skifta från ett klarvattensrev med mycket fisk till ett algöverväxt rev där varken fiske eller turism kan ge inkomst. 11

12 Andra exempel på system som passerat trösklar är den arktiska isen, Östersjön och försaltade marker i Australien. Det är mycket svårt att få de nya tillstånden att gå tillbaka till det tidigare systemet. I och med att vi idag lever i en värld där vi i hög grad är sammankopplade kan effekterna av att en tröskel passerats, sprida sig. Hur vårt system är beroende av andra system är alltså också viktig kunskap för att förstå hur resilient systemet är. Detta kan ses tydligt när det gäller matsäkerhet på lokal nivå. Under krigen fanns omfattande program för att stimulera och uppmuntra människor att producera sin egen mat. Likaså under Kubas oljekris, då 80 % av Havannas mat producerades inom staden. Idag ses liknande rörelser såsom stadsodling och Transition town/omställlning Sverige. Strategier för resiliens Det finns fyra kategorier 10 av strategier. Detta är samma som listades i tabell 1, dvs strategier för att hantera ett komplext problem. Nedan listas kategorierna och ett antal strategier under varje. Att leva med osäkerhet och förändring Buffring Centrala funktioner är överdimensionerade för att minska risken att passera kritiska trösklar (t. ex. Themsens barriär). Redundans Överlappande funktioner; om en brister så finns andra som tar över (t. ex. reservkraftverk på sjukhus). Uppdelning Ledning, kapacitet och kompetens är spridd och fördelad så att samordnad respons och återhämtning är möjliggjord. Då kan kaskadeffekter undvikas. I New York fick man 1977 totalt strömavbrott i hela staden pga av två separata incidenter. Det fanns inga möjligheter att stänga de separata systemen, vilket hade kunnat begränsa störningen. Strategisk framsynthet Förmågan att tänka framåt på ett kvalitativt, sammanhängande och funktionellt sätt, och att tillämpa relevanta insikter på organisationen. Våra väderprognoser är ett bra exempel på detta. Skapa störning Att tillåta små störningar för att undvika katastrofala sådana. Brandövningar är ett exempel, och mindre skogsbränder ett annat. Att lära från kriser Förmågan att inom organisationen lära från kriser och misslyckanden för att bättre hantera framtida kriser. I en brand i Melbourne dog många människor och en stor utredning tillsattes för att lära från den krisen. Skapa möjligheter för själv- organisation Anpassningsbar planering och design Möjliggör övervakning, återkoppling och anpassning av aktiviteter, i första hand av de aktörer som är närmast inom 10 Wilkinson,

13 systemet. Ett exempel på feedback är hur man i Australien vid vattenbrist visade vattennivån på TV varje kväll. Platthet inom organisationen De högre hierarkiska nivåerna inom organisationen bör inte vara för tunga i relation till basen. Starkt hierarkiska system utan formell lokal handlingskompetens är långsamma och oflexibla vid överraskningar som kräver snabba icke- standardiserade lokalt anpassade åtgärder. Utrymme för dynamik över olika skalor Undvika att skapa resiliens på en skala genom att minska den på en annan skala. Mångfald ger bättre återhämtning och förnyelse efter störning Social- ekologiskt minne Dela olika erfarenheter av hur människor har hanterat och anpassat sig till tidigare kriser och störningar. Socialt kapital Ett antal olika funktionella roller i samhället är avgörande för återhämtning eller transformation, t ex nätverkare, ledare, uppfinnare. Vårda dessa. Ekologiskt minne Främja överlappande funktionell mångfald, t ex genom att skydda nyckelarter, förbjuda skörd/jakt under vissa faser, skapa reservat och skyddade områden. Kombinera olika typer av kunskap för att öka lärandet Lokal kunskap Hitta vägar att inkludera lokala aktörers kunskap parallellt med mer vetenskaplig kunskap. När det är nödvändigt med förändring så är lokala aktörer viktiga källor till innovation. Kunskap om processen Förstå hur saker görs, inte bara vad som görs. Det behöver vara en gemensam, pågående lärandeprocess. Ekosystemtjänster Den svenska definitionen på ekosystemtjänster lyder: Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande Den kommer ur Naturvårdsverkets rapport Sammanställd information om Ekosystemtjänster. En annan bra definition kommer från en artikel av Jesper Nyström i Forskning och Framsteg 11 : Ekosystemtjänster ett mått på vår otacksamhet Den knyter an till att ekosystemtjänster också är ett kontroversiellt begrepp. Det finns kulturer som har Moder Naturs rättigheter inskrivna i konstitutionen och ser ekosystemtjänster som en commodification av naturen, dvs de kritiserar att den bara ges ett värde för människan och att den ses som ett varulager. Ekosystemtjänsterna delas normalt in i 4 kategorier 12 : (1) försörjande, (2) reglerande, (3) kulturella och (4) stödjande tjänster. De stödjande tjänsterna är grundläggande processer, t ex fotosyntesen och cirkulation av näringsämnen; dessa tjänster ligger 11 Forskning och Framsteg Millennium Ecosystem Assessment

14 bakom de andra kategorierna av tjänster, och de tas inte alltid upp, för att undvika dubbelräkning. Termen ekosystemtjänster började användas i slutet av talet i kretsar av ekologiska ekonomer. Det var ett sätt att tydliggöra för ekonomer att naturen hade ett värde. Termer som ekologiska varor och tjänster myntades för att de skulle vara intuitiva för ekonomer. Ekosystemtjänster (som det nu kallas) blev mer känt i bredare kretsar i och med forskningsstudien Millennium Ecosystem Assessment (MA) vilket var en global forskningsstudie med över 1000 forskare och experter som pågick mellan år 2000 och I MA- studien bedömdes kapaciteten hos 24 olika typer av ekosystemtjänster. Resultaten visade att produktionen av grödor, boskap och trä ökat de senaste 50 åren vilket lett till ökat välstånd för många. Denna ökning har dock uppnåtts till priset av att andra ekosystemtjänster minskat, framför allt de reglerande tjänsterna. Dessutom har ekosystemens eller resiliens urholkats vilket utgör ett hot mot ekosystemens långsiktiga kapacitet att generera ekosystemtjänster. På Konventionen för Biologisk mångfalds (CBD) 10de partsmöte som hölls i oktober 2010 i Japan togs en ny global vision för biologisk mångfald som nu lyfter fram ekosystemtjänster. By 2050, biodiversity is valued, conserved, restored and wisely used, maintaining ecosystem services... I målsättningen som också beslutades står by 2020 ecosystems are resilient and continue to provide essential services I svensk lagstiftning kommer CBDs riktlinjer främst fram i de 16 nationella miljömålen. I april 2012 togs två nya etappmål för biologisk mångfald fram som lyfter fram både ekosystemtjänster och resiliens: Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Det första målet har lett till ovan nämnda rapport från Naturvårdsverket Sammanställd information om ekosystemtjänster. Det andra etappmålet har lett till en nytillsatt utredning (januari 2013) som ska synliggöra värdet av ekosystemtjänster. I många sammanhang sätts ett likhetstecken mellan ekosystemtjänster och monetärt värde på tjänsten, dvs att man bara talar om ekosystemtjänster när man sätter pris på dem. Det finns bra exempel på hur ett monetärt värde ger viktig information till beslutsfattare. Det viktiga i en sådan analys är dock inte det ekonomiska värdet utan att se naturens mångfunktionalitet. En mangroveskog som avverkas för att ge plats för dammar med räkodlingar kan generera mycket mer nytta och värde än inkomsterna från räkorna gör. Mangroven utgör ett viktigt skydd mot erosion och är också barnkammare för många kommersiellt viktiga fiskarter. Så innan ett beslut om markanvändning tas måste områdets alla funktioner identifieras för att kunna ta det bästa beslutet. I vissa fall kan det vara motiverat att göra en monetär värdering men i 14

15 första hand syftar arbetet med ekosystemtjänster att synliggöra alla nyttor som till exempel ett markområde ger. Precis som i en resiliensanalys är det viktigt att inkludera alla intressenter i ett område för att identifiera vilka ekosystemtjänster som ett område genererar. Några exempel på ekosystemtjänster: pollinering är en väldigt viktig ekosystemtjänst, över ¾ delar av världens stapelföda är beroende av pollinering. Koldioxidinbindning är en annan ekosystemtjänst som kanske är mer känd. Skydd mot naturkatastrofer är också en ekosystemtjänst. Dock det viktiga är inte vilka saker som räknas som ekosystemtjänster utan det viktiga är att begreppet hjälper till att identifiera vilka nyttor/funktioner som ett område ger, så att beslut som tas är informerade och därmed har möjlighet att göra kloka avvägningar. Att jobba med ekosystemtjänster handlar både om att skydda viktiga processer i naturen men också om att ta naturen till hjälp för att lösa vissa uppgifter. Ett exempel kommer från staden New York som fick problem med dricksvattenkvaliteten. Istället för att investera i ett vattenreningsverk gick man uppströms och såg på markanvändningen i avrinningsområdet. Genom att påverka markanvändningen och stötta den naturligt förekommande vattenreningsfunktionen kunde man undvika att bygga reningsverket. Investeringen slutade på 2 miljarder dollar istället för 9 miljarder dollar som ett reningsverk skulle kosta. I ekosystemen kan det finnas trösklar, det betyder att det inte alltid går att backa och återställa miljöer eller ekosystem som kraschat. Det överfiskade torskbeståndet utanför Newfoundland som inte återhämtar sig trots fiskestopp är ett exempel. Vår övergödda Östersjö ett annat att minska näringsläckaget räcker inte för att återfå ett klart fiskrikt innanhav. Slutsatsen är att systemen passerat en tröskel, och denna typ av tröskeleffekter återfinner forskarna i en rad olika ekosystem jorden runt. I en forskningsartikel från undersökte en forskargrupp huruvida det finns områden (processer) där människans påverkan är av en sådan omfattning att globala effekter och trösklar riskerar att nås. De fann nio olika områden där de bedömde att det fanns sådana risker: utsläpp av växthusgaser, uttunning av ozonlagret, förändrad markanvändning, vattenanvändning, förlust av biologisk mångfald, försurning av haven, tillförsel av kväve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosfären samt miljögifter. För vissa av dessa ämnen satte forskarna upp gränsvärden som vi inte bör passera för att undvika irreversibla förändringar. Innanför dessa gränser har vi ett stort handlingsutrymme som vi ska utnyttja smart för att försörja världens befolkning. Beskrivning av fokusområden Inför workshopen i Eskilstuna togs följande beskrivningar fram för respektive fokusområde. A. Livsmedelsförsörjning Eskilstuna är en rik jordbruksbygd. Idag produceras dock bara en mindre del av våra livsmedel från närområdet. Maten kommer istället från hela världen, en global marknad. Vi tar idag för givet att dåliga skördar eller ren missväxt i Sverige lätt kan kompenseras med import. 13 Rockström m fl

16 Jordbruket är sedan länge industrialiserat, produktionsenheterna (gårdar etc) är större och kvarnar, mejerier, slakterier, charkuterier och annan förädling har centraliserats. Stordrift, ökad konkurrens mm har gjort att en mindre del av hushållens budget idag går till mat än tidigare. Från att jordbruket varit den dominerande sysselsättningen arbetar idag endast 1,5 % inom jordbruket. EU:s regelverk styr och har gjort även det svenska jordbruket bidragsberoende. En del av marken ligger i träda på grund av livsmedelsöverskott. Jordbruksmark tas ofta i anspråk för ny bebyggelse och infrastruktur. Principen just- in- time gör att lager till stor del finns på lastbilar. Det påstås att maten i butikerna endast räcker i tre dagar. Några beredskapslager för livsmedel finns inte längre i Sverige. Jordbruksmaskiner drivs i huvudsak av fossila bränslen. Jordbruket är också beroende av import av insatsråvaror som konstgödning, bekämpningsmedel och foder. B. Transporter Transportsektorn är till ca 95 % fossilbränsleberoende. I Eskilstuna står bilismen för 58 % av resorna, kollektivtrafiken för 8 %, cykel 13 % och gång 21 % (år 2010). Den politiska inriktningen är att minska bilismens andel. Sedan några år tillbaka prioriteras gång, cykel och kollektivtrafik före biltrafik i planeringen. Kollektivtrafiken har byggts ut och turtätheten ökats. Stadsbussarna och vissa personbilar drivs av biogas, som produceras lokalt. Gång- och cykelvägnätet byggs successivt ut. En regionförstoring har skett i och med att pendlingsmöjligheterna har förbättrats genom att Svealandsbanan byggdes och att E20 byggdes om till motorväg Eskilstuna- Stockholm. De som arbetspendlar med tåg är beroende av snabba och tillförlitliga förbindelser, något som det varit och är problem med pendlade personer ut från Eskilstuna och in till Eskilstuna. Eskilstuna har ett utmärkt logistikläge i Sverige och Mälardalen. Här sammanstrålar motorväg, riksvägar, järnvägslinjer och det finns även en flygplats. Lastbilstransporterna har ökat kraftigt under de senaste tjugo åren. Kommunens arbete med godsflöden är främst kopplat till kombiterminalen i Folkesta och Eskilstuna logistikpark (ELP) i Kjula. Kombiterminalen är en så kallad torrhamn för omlastning av gods mellan tåg och lastbil och har utvecklats starkt under ett decennium. ELP är en mycket stor satsning från kommunen, bland annat har ett nytt stickspår byggts från Svealandsbanan. Flygfältet inom logistikparken används idag främst för affärsflyg. Kommunen genomför även projektet Trailblazer för att samordna sina livsmedelstransporter genom en omlastningscentral. C. Vatten Rent vatten är grundläggande för människan. Eskilstunas kommunala vattentäkt finns i Hyndevad, där ytvatten från Eskilstunaån filtreras och renas i en grusås. Det finns idag ingen reservvattentäkt. Sjöar och vattendrag inom Eskilstuna kommun uppnår i huvudsak inte kvaliteten god ekologisk status. Det mest omfattande problemet är övergödning, med näringsläckage från jord- och skogsbruk, avloppsreningsverk, enskilda avlopp, dagvatten och nedfall från luften. Eskilstunaån är i de centrala delarna av Eskilstuna och nedströms så förorenad att den inte är badbar. Metoder för att minska tillförsel av näringsämnen och partiklar från jordbruket har utvecklats. Förorenad mark i tätbebyggelsen riskerar att 16

17 läcka oljor, tungmetaller och gifter till Eskilstunaån. Mycket av dagvattnet från t ex tak och gator rinner orenat ut i ån. Ett sätt att minska föroreningarna är dagvattendammar och motsvarande, som har byggts på några ställen. Avloppsvattnet renas i Ekeby reningsverk i flera steg - mekaniskt, biologiskt, kemiskt och genom den anlagda våtmarken innan det rinner ut i ån, Mälaren och Östersjön. Vissa föroreningar, som hormonstörandeämnen från läkemedel och kemikalier, kan inte reningsverket ta hand om. Småskalig vattenkraft finns i Skogstorp, Tunafors, Faktoriet och Torshälla. D. Sysselsättning Eskilstuna är en gammal anrik industristad, en gång i tiden kanske Sveriges främsta. Femtio- och sextiotalet präglades av högkonjunktur och arbetskraftsbrist. Under dessa år var arbetskraftsinvandringen omfattande. Sedan sjuttiotalet har Eskilstuna dock genomgått en tuff strukturomvandling, där många, kanske , industrijobb försvunnit. En tredjedel av alla anställda i Eskilstuna hade ett yrke som fordrade en kortare eller längre högskoleutbildning år Yrkesarbeten som oftast är starkt kopplade till bygg och tillverkningsindustrin svarade för omkring en fjärdedel. En nästan lika stor grupp finns inom service-, omsorgs- och försäljningsarbete. Arbetslösheten är en av de högsta i landet, 11,1 % jämfört med riket ca 6,5 % (tredje kvartalet 2011). Arbetslösheten för män är betydligt högre för män än för kvinnor. Utbildningsnivån har utvecklats starkt under senare år men den är fortfarande lägre än riket i genomsnitt. I Eskilstuna har 12 % eftergymnasial utbildning jämfört med 18 % för riket. Försörjningsstödet är i jämförelse med riket högt. Den förra lågkonjunkturen 2008 slog snabbt och hårt mot Eskilstunas näringsliv med kraftigt ökad arbetslöshet som följd. En del av dessa arbetstillfällen återkom inte trots förbättrad konjunktur. De flesta företag i Eskilstuna kommun är relativt små. Nya arbetstillfällen har skapats inom sektorerna företagstjänster, vård och omsorg, bygg samt offentlig förvaltning. Som exempel kan nämnas arbetstillfällen inom lager och logistik, callcenter, Energimyndigheten och Mälardalens högskola. Miljöteknikföretag är en stark tillväxtbransch men ännu finns få sådana företag i Eskilstuna. En näringslivsberedning arbetar för närvarande med att hitta strategier för att öka andelen gröna jobb i Eskilstuna. Arbetsförmedlingen och kommunen försöker gemensamt att hitta metoder för att öka sysselsättningen. Beskrivning av hotbilder: Inför workshopen i Eskilstuna togs följande beskrivningar fram för respektive hotbild. 1. Planetära gränser Jorden befinner sig sedan år i ett relativt stabilt stadium, och det är under denna fas som våra mänskliga civilisationer utvecklats och vuxit. Är människans påverkan av en sådan omfattning att den skulle kunna flytta jorden ur denna fas? Svaret på den 17

18 frågan är planetens gränsvillkor: nio globala processer och deras potentiella tröskelvärden, bortom vilka jordens balans skulle kunna rubbas. De nio globala processerna inkluderar utsläpp av växthusgaser, uttunning av ozonlagret, förändrad markanvändning, vattenanvändning, förlust av biologisk mångfald, försurning av haven, tillförsel av kväve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosfären och miljögifter. Enligt den forskargrupp som gjorde den första analysen har gränsvärdena för tre av dessa globala processer (för klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel till biosfären) troligen redan passerats. De nio processerna är starkt sammankopplade passeras ett gränsvärde kan detta påverka möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer för de andra. Effekterna är svåra att förutse, men vattenbrist i områden som tillhandahåller varor eller utfiskning från importländer kan märkas även här. Lokalt är gränsvärdet kring kväve aktuellt i svenska kustzoner och insjöar. Effekterna på en enskild kommun i Sverige kan vara marginella, vi kan ofta maskera effekterna, åtminstone på kort sikt. Hur skulle Eskilstuna påverkas om vi passerar de globala tröskelvärdena? Kan Eskilstuna bidra till att hålla oss innanför de föreslagna gränserna? 2. Klimatförändring FN:s klimatpanel, IPCC, anser att den globala temperaturökningen med 90 % sannolikhet beror på mänsklig påverkan, främst utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan och storskalig skogsavverkning. När medeltemperaturen ökar ger den upphov till förstärkningsmekanismer, som ökar temperaturen ytterligare i en ond cirkel. Förstärkningsmekanismer är t ex att den starka växthusgasen metan frigörs ur tundran och havsbotten, att Grönlandsisen smälter och förlusten av havs- och landis ger mörkare områden som absorberar mer solvärme, att havens förmåga att ta upp koldioxid minskar, att torka medför skogsbränder som frigör bunden koldioxid från träd. Exempel på konsekvenser i Sverige av en ökad global medeltemperatur. Ökad medeltemperatur och extrema värmeböljor Torka Ökad nederbörd med skyfall, översvämningar, jordskred Fler och kraftigare stormar och orkaner Förlust av biologisk mångfald Mer angrepp av skadedjur Ökad smittspridning Bättre odlingsmöjligheter och större skogstillväxt p g a varmare klimat Havshöjning Stora osäkerheter i ekologiska effekter på näringsvävar, mis- match som uppstår då vissa arter styrs av ljus och vissa av temperatur. Allt tyder på att den globala medeltemperaturen kommer fortsätta att stiga. Vi behöver dels minska våra utsläpp av växthusgaser, dels vidta anpassningsåtgärder för att minska påfrestningarna på samhället och naturen. Arbetet med detta finns beskrivet i kommunens klimatplan. Hur kan en kraftig klimatförändring påverka Eskilstuna kommun? 18

19 3. Energibrist Vår moderna civilisation är uppbyggd på ständig tillgång till billig energi. Sedan talet har vi haft tillgång till extremt energirika fossila bränslen i form av stenkol, mineralolja och fossilgas (naturgas). Tillgångarna har varit stora och energiinsatsen för att exploatera tillgångarna har varit jämförelsevis låg. Många bedömare anser - om än inte oomtvistat - att vi närmar oss eller redan befinner oss i ett läge där vi maximerat utvinningen av olja och att produktionen nu kommer att minska successivt. Detta kallas peak oil. De flesta oljekällor har redan nått sin produktionstopp. De fossila bränslena är som bekant ändliga och det görs inte längre några större fyndigheter av lättillgänglig olja. Man måste exploatera oljefält genom djuphavsborrning, utvinning i Arktis etc, vilket i sig är svårt, dyrt, energikrävande och förenat med stora miljörisker. Den nu aktuella utvinningen av petroliumprodukter ur oljesand och oljeskiffer i till exempel Kanada och USA är mycket miljöförstörande och ger betydligt högre utsläpp av koldioxid än konventionell oljeutvinning. I ett läge där 80 % av världens energibehov täcks av ändliga fossila bränslen och energibehovet ständigt ökar, framförallt hos de stora tillväxtnationerna som Kina, Indien och vissa länder i Afrika menar bedömare att en bristsituation kommer att uppstå, med stora prisökningar på energi. Vi har redan sett att oljepriset har uppgått till över 100 dollar per fat, en nivå som tidigare ansågs helt orealistisk. De beredskapslager av olja som Sverige tidigare haft är avvecklade. Alternativen idag till fossil energi är kärnkraft och förnybar energi som bioenergi, vattenkraft, vindkraft, vågkraft och direkt solenergi (värme och el). Men även dessa energikällor är ännu beroende av stödstrukturer baserade på fossil energi (hur mycket beror på vilken systemgräns man väljer). En kraftfull utbyggnad sker idag av anläggningar för förnyelsebar energi, dock från en blygsam nivå. Det finns också en konkurrens om jordbruksmark mellan matodling och bioenergiodling. Ifall energipriserna rusar i höjden (dubbelt, tredubbelt högre eller mer), hur skulle det slå mot Eskilstuna? Eller om en långvarig bristsituation uppstår för energi? 4. Global ekonomisk depression Hög- och lågkonjunkturer kommer och går. Ibland utvecklas en ekonomisk recession till en ekonomisk depression. Det finns ekonomer som menar att världen aldrig varit så skuldsatt som den är idag och att denna finansiella bubbla förr eller senare kommer att spricka, att världsekonomin kommer att falla som ett korthus. Följden blir i så fall en depression som vi aldrig tidigare skådat med oöverskådliga följdverkningar. Hur sannolikt ett sådant scenario är råder det dock delade meningar om bland ekonomer. Vi kan dock se exempel på hur en kraftig ekonomisk nedgång kan se ut, till exempel i Grekland. Om detta händer, hur skulle det slå det mot Eskilstuna kommun som ort? Vilka branscher skulle drabbas först? Vilka skulle drabbas hårdast? Vad skulle hända med skatteunderlaget och den offentliga servicen? Vad händer med sammanhållningen i samhället? 19

20 Resultat Nedan följer summering av resultaten av de övningar som gjordes under workshopen i Eskilstuna. Det fullständiga materialet från övningarna återfinns i bilaga 3. Gruppdiskussion: Fokusområden Deltagarna var indelade i fyra grupper som fick arbeta med varsitt fokusområde. För att komma in i sitt fokusområde diskuterades följande frågor inom respektive grupp: Beskriv fokusområdet så som det ser ut idag. Beskriv hur ert fokusområde skulle se ut om det vore mer resilient. En sammanfattning av diskussionerna presenterat per fokusområde följer nedan. Resultaten är inte faktakontrollerade utan är komna ur en brainstorming- diskussion. Sysselsättning Idag: Mycket hög arbetslöshet. Kommunen växer och det utgör både hot och möjlighet. Idag saknas arbetstillfällen, och framför allt enkla arbetstillfällen. En begränsning ligger i bristande kommunikation. Det finns en stor informell ekonomi, och även svarta jobb. Det finns kompetens ibland människor som inte utnyttjas. Imorgon Hållbara Eskilstuna bygger på regional samplanering; mer mångfald i arbetslivet; en modig arbetsmarknadspolitik; modigt, utmanande ekonomiskt tänkande; grön skola; vi utbildar för framtiden (Mälardalens Högskola central) och ger studievägledning för jobb. Gruppen som hade sysselsättning som fokusområde. 20

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote

Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote Ekosystemens direkta och indirekta bidrag Cll människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Om ekosystemtjänster

Om ekosystemtjänster Om ekosystemtjänster Bild 1 Theresa Weber-Qvarfort 2014 Vi tar Gotland längre - i dialog och med helhetssyn Vad är Ekosystemtjänster? Försörjande - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: STADEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer