EXAMENSARBETE. Förpackningseffektivitet vid Volvo construction equipment AB, Component division

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Förpackningseffektivitet vid Volvo construction equipment AB, Component division"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2009:145 CIV Förpackningseffektivitet vid Volvo construction equipment AB, Component division Carl-Johan Hed Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Produktionsutveckling 2009:145 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--09/145--SE

2 Förord Denna rapport är den skriftliga presentationen av ett examensarbete genomfört på Volvo construction equipment AB, Component division i Eskilstuna. Examensarbetet är avslutningen på civilingenjörsutbildningen Industriell ekonomi med examensinriktning Produktionssystem vid Luleå tekniska universitet. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och genomfördes från september 2008 till februari Jag vill passa på att tacka mina handledare Roland Larsson och Ronny Brodd, min chef Stefan Blomqvist samt logistikcontroller Mohammed Salloum, för den hjälp och vägledning de har gett mig under projektets gång. Ett stort tack vill jag också rikta till VCE s packgrupp samt den övriga personalen på logistikavdelningen vid Component division i Eskilstuna. Eskilstuna den 25 februari 2009 Carl-Johan Hed i

3 Sammanfattning Vid Volvo construction equipment AB, Component division i Eskilstuna, har nedväxling i förpackningsstorlekar genomförts som en del i en omfattande omställning mot Volvo Production System och Lean. Genom att producera med mindre satsstorlekar och hemtagningskvantiteter, vill Component division sänka sin kapitalbindning och bli flexiblare mot variationer i produktionen. Dessvärre påverkar nedväxlingen förpackningskostnaden till följd av ytterligare hantering, transport och administration. För Component division är det viktigt att få en god uppfattning om hur alla förpackningskostnader utvecklas med tiden. De vill i framtiden följa ett lämpligt nyckeltal för att se hur effektiva de är inom förpackningslogistik samt hur beslut och förändringar påverkar kostnaden. Målet med examensarbetet är att ta fram en beräkningsmodell för förpackningskostnader som Component division kan använda till nyckeltalsuppföljning samt att ge rekommendationer som kan sänka förpackningskostnaden. Projektet har avgränsats till kostnader som är relaterade till användandet av Volvo standard emballage. Examensarbetet har huvudsakligen bestått av en Benchmarkingstudie av andra enheter inom Volvo construction equipment AB samt genom analys av Component divisions förpackningslogistik och kostnader. Jämförelse visar att det finns skillnader i förpackningslogistiken inom Volvo construction equipment AB och att de producerande enheterna har olika synsätt på förpackningshantering, strategier och principer. Genom att studera andra beräkningsmodeller inom Volvo AB och förpackningslogistiken vid Component division har två beräkningsmodeller för förpackningskostnader framtagits. Den ena för nyckeltalsuppföljning och den andra för att kalkylera årliga nedväxlingskostnader av förpackningsstorlek på artikelnivå. Kostnader som inkluderats i modellerna är användningskostnad för förpackningar, hanteringskostnader samt transportkostnader. För att säkerställa modellernas överensstämmelse med verkligheten har de testats med realla data. Resultatet visar att modellerna är användbara men med vissa anmärkningar. För att Component division i framtiden ska kunna producera sina produkter förpackningseffektivt bör slöserier inom förpackningslogistik minimeras och där möjligt elimineras. Att samtidigt ta lärdom från andra producerande Volvoenheter genom benchmarkingstudier och regelbunden kommunikation med andra förpackningstekniker, är ett bra sätt att utveckla den egna förpackningslogistiken. ii

4 Abstract At Volvo construction equipment AB, Component division in Eskilstuna, packaging downsizing has been implemented as a part of an extensive integration process of Volvo production system and Lean manufacturing. Through production with smaller batch and order sizes, Component division wants to reduce its capital binding and be more flexible to variations in its production system. Packaging downsizing is unfortunately affecting the packaging costs negatively, as a result of additional handling, transportation and packaging administration. It s important for Component division to get a good understanding in how the packaging costs evolve with time. In future, Component division wants to follow a suitable key figure in order to see how effective they are within packaging logistics and how decisions and changes affect costs. The objective with this thesis is to create a calculation model for packaging costs that Component division can use for key figure follow up, as well as to give recommendations in how their packaging costs can be reduced. The thesis has been limited to costs related to the use of Volvo standard packaging. This thesis mainly consists of a benchmarking study on other production units within Volvo construction equipment AB and through analysis of Component divisions packaging logistics and costs. Comparison shows that there are differences in packaging logistics within Volvo construction equipment AB and that the production units have different views on packaging handling, strategies and principles. Through studies of other calculation models within the Volvo Group and packaging logistics at Component division, two calculation models for packaging cost have been created. One for key figure follow up and another for the calculation of yearly packaging downsizing costs, on an item level. Costs that have been included in these models are the cost of packaging use, handling and transportation. The models have been tested with real data to ensure that they correspond with reality. The result shows that they are useable but with some remarks. For Component division and future packaging effective production, it s important that all kinds of waste within packaging logistics are minimized and even eliminated wherever possible. Simultaneously they should draw conclusions from other Volvo units through benchmarking activities and regular communication. These are good ways to further develop Component Divisions own packaging logistics. iii

5 Nomenklatur CMP Components division CS09 Components Step 09 DBR Daily based rental FOH Förpackningomsättningshastighet ISPM-15 International standard for phytosanitarian measures number 15 LEAN Lean manufacturing LOH Lageromsättningshastighet PIA Produkter i arbete TMLP Avdelningen för planering och logistikutveckling VCE Volvo construction equipment AB V-EMB Volvo standardemballage VLC Volvo logistic corporation VPS Volvo production system HLBL Hauler & Loader business line Emballagekonton 80 Components division, Eskilstuna 81 Volvo parts, Eskilstuna Phil emballagesortering, Eskilstuna 980 Volvo emballagedepå, Eskilstuna 29 Volvo emballage, Göteborg Ljungbergs snickeri, Älvängen Volvo emballage, Hedekas iv

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Företagspresentation Volvo Construction Equipment AB Component Division Volvo Logistic Corporation Metod Planering Förstudie Datainsamling Intervjuer Benchmarking Företagsbesök Modellframställning Validitet och reliabilitet Teoretisk referensram Förpackningslogistik Förpackningens funktion Förpackningssystem Volvo emballage Regler och rutiner Förpackningskostnader Transaktionskostnad Förpackningshyra Ersättningskostnad Lean Production Volvo production system Produktionsekonomiska begrepp Täcktid Återpåfyllnadstid Lageromsättningshastighet Kapitalbindning v

7 5 Nulägesanalys vi 5.1 Component Step CS09 idag Förpackningslogistik vid Components division Förpackningshantering vid Component division Produktionsflödet Godsmottagning bingehantering Förpackningssortering Förpackningsdepå Transporter Förpackningskostnader vid Component division Transaktionskostnad Sorteringskostnad Personalkostnad Transportkostnad Hyreskostnad Kostnad för omplock Ersättningskostnad Benchmarking Kostnadsuppföljning Inventering Förpackningssortering Förpackningsstrategier och principer Resultat Uppföljningsmodell Indata Parametrar Förpackningskostnad Sorteringskostnad Transportkostnad Personalkostnader Kostnad för omplock Nyckeltalsberäkning Nedväxlingsmodell Indata Övrig data Förpackning & leverantör... 30

8 7.2.4 Hanteringskostnaderna Fraktkostnaden Diskussion Uppföljningsmodell Datainsamling Nedväxlingsmodell Andra användningsområden Uppdatering Validering Modellernas noggrannhet Uppföljningsmodell Nedväxlingsmodell Förslag på fortsatt arbete Uppföljningsmodell Nedväxlingsmodell Rekommendationer Slutsats Källförteckning Litteratur Tidskrifter och artiklar Manualer och handböcker Internet Internt material Muntliga referenser Bilagor... I 13.1 Bilaga 1 Uppföljningsmodell... I 13.2 Bilaga 2 Nedväxlingsmodell... III 13.3 Bilaga 3 - Benchmarkingfrågor... IV vii

9

10 Inledning 1 Inledning I detta kapitel presenteras bakgrunden till examensarbetet samt en närmare beskrivning av det problemområde arbetet syftar till att undersöka. Kapitlet tar vidare upp de projektmål och avgränsningar som styrt och avgränsat examensarbetet. 1.1 Bakgrund Volvo Construction Equipment AB, Components Division, CMP, har genom projektet Components Step 09, CS09, genomfört stora förändringar med förpackningsstorlekarna i produktionen. Anledningen är en omfattande omställning mot Volvo Production System, VPS, för att i framtiden producera enligt tankegångarna i Lean Production, Lean. Inriktningen i Lean är att bland annat att öka tillverkningsfrekvensen i hela produktionssystemet. Genom att producera med mindre satsstorlekar och hemtagningskvantiteten vill CMP sänka sin kapitalbindning och bli flexiblare mot variationer i produktionen. För förpackningslogistiken innebär det att förpackningsstorlekarna måste anpassas mot nya och mindre artikelnivåer. Nedväxling i förpackningsstorlekar är dessutom viktigt för att ge utrymme till tvåbingehantering i platsbegränsade materialfasader. Figur 1. Exempel på en förpackningsnedväxling. Ett exempel på nedväxling i förpackningsstorlekar och hemtagningskvantitet visas i Figur 1. Antag att en artikels nuvarande hemtagningskvantitet är 1000 stycken förpackade i en helpall, så kallad L-lastpall, med två stycken pallkragar och ett lock. För att minska satsstorleken och hemtagningskvantiteten bereds förpackningen till en hemtagningskvantitet på 500 stycken, förpackade i två stycken halvpallar, K-lastpall, med 250 stycken artiklar i varje förpackning. I det här exemplet ökar antalet förpackningsenheter per hemtagning, från fyra till sex enheter och totalt sett till 12 enheter med avseende på den ursprungliga artikelmängden. På lång sikt kommer fler förpackningsenheter krävas för att hantera den totala mängden artiklar. Förutom förpackningsenheter påverkas också förpackningsvolymen samt förpackningens fyllnadsgrad av nedväxlingen. 1

11 1.2 Syfte Inledning Konsekvensen av förpackningsnedväxling blir ökade kostnader till följd av ytterligare hantering, transport, slitage, etcetera. För CMP är det viktigt att få en bra uppfattning om hur alla förpackningskostnader utvecklas med tiden. CMP vill följa ett lämpligt nyckeltal för att se hur effektiva de är i förpackningslogistiken samt hur beslut och förändringar påverkar förpackningskostnaderna. Examensarbetet syftar till att identifiera de förpackningskostnader som förekommer inom verksamheten samt att undersöka hur andra enheter inom Volvo Construction Equipment AB, VCE, följer upp sina förpackningskostnader. 1.3 Mål Projektets mål är att till dess slut i februari 2009, redovisa en beräkningsmodell för förpackningskostnader som CMP kan använda till nyckeltalsuppföljning. Examensarbetet ska utöver modellen presentera förslag på åtgärder, som CMP kan vidta för att minska sina förpackningskostnader. 1.4 Avgränsningar Modellen kommer endast att inkludera kostnader relaterade till användandet av Volvo standard emballage. Det vill säga kostnader för själva förpackningen och de förpackningshanteringskostnader som uppkommer i Components logistiksystem. För att separera förpackningshantering från materialhantering har följande definition upprättats: Förpackningshantering är aktiviteter där förpackningar, utan att innehålla någon typ av produktionsmaterial eller färdig produkt, på något sätt hanteras, transporteras eller administreras. Hantering innebär till exempel att förpackningar sorteras, byggs, plockas isär eller deponeras. Transporter kan både vara interna eller externa och de administrativa aktiviteterna kan till exempel vara inventering, orderhantering, etcetera. Antaganden skal baseras på nuvarande situation i produktionen och inte framtida lösningar enligt projekt CS09. 2

12 Företagspresentation 2 Företagspresentation I detta kapitel ges en kort presentation av Volvo Construction Equipment AB och projektets uppdragsgivare Component Division i Eskilstuna. Även företaget Volvo Logistic Corporation som har en betydande roll inom Volvos förpackningslogistik presenteras. 2.1 Volvo Construction Equipment AB Volvo Construction Equipment AB, VCE, är den del av Volvokoncernen som tillverkar anläggningsmaskiner. Företaget grundades 1950 då Volvo köpte traktortillverkaren AB Bolinder-Munktell i Eskilstuna. Efter år av uppköp, hopslagningar och namnbyten blev företaget 1995 ett helägt Volvoföretag och fick sitt nuvarande namn Volvo Construction Equipment AB. Figur 2. Anläggningsmaskiner i Volvo CE s sortiment VCE har idag cirka anställda världen över och produktion finns i Europa, Asien, Nord- och Sydamerika. I Sverige har VCE fyra producerade enheter där två av dem tillverkar färdiga maskiner. I Arvika produceras hjullastare med lyftkapaciteter från fem ton upp till 35 ton och i Braås tillverkas dumprar med lastkapacitet från 25 ton till 45 ton. Anläggningarna i Hallsberg och Eskilstuna tillverkar hytter respektive drivlinekomponenter till både Arvika och Braås. Motorerna till maskinerna tillverkas av Volvo Powertrain i Skövde. Sedan 2006 äger VCE 70 procent av det kinesiska företaget Shandong Lingong Construction Machinery Co och 2007 köptes amerikanska Ingersoll Rand s division för anläggningsmaskiner. Detta gör att VCE idag är världens tredje största aktör på marknaden och erbjuder det bredaste sortimentet av anläggningsmaskiner, se ett urval i Figur 2 (Volvo Construction Equipment). 3

13 2.2 Component Division Företagspresentation Vid CMP i Eskilstuna tillverkas hjulaxlar, transmissioner och kraftuttag, se Figur 3.företaget har cirka 1250 anställda och divisionen har det globala ansvaret över produktion samt utveckling av drivlinor och elektroniska system till VCE s samtliga maskiner. Figur 3. Component Divisions produkter. Eskilstunafabriken, SE-75, tillverkar idag hjulaxlar och transmissioner till hjullastare samt väghyvlar. Även hjulaxlar till Dumper tillverkas i Eskilstuna medan dess transmission tillverkas av Volvo Powertrain i Köping. Kunderna är fabrikerna i Arvika och Braås men export sker också till Iran, Pedeneiras i Brasilien, Goddrich i Candada samt Asheville i USA (Component Division). 2.3 Volvo Logistic Corporation Volvo Logistic Corporation, VLC, utformar och hanterar distributionssystem för fordonsoch flygindustrier över hela världen. Deras kunder finns i Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien och affärsområden de verkar inom är Emballage, Inbound och Outbound. Inom området Emballage erbjuder VLC sina kunder standardiserat och specialkonstruerat emballage för transport och skydd av produktionsmaterial. Lastpall, pallkrage, plastlådor och stålrack är några exempel av förpackningar i sortimentet. Inbound och Outbound säkerställer att kundens valda transportsystem levererar i tid och till rätt plats på ett kostnadseffektivt, säkert och miljövänligt sätt. Detta genom att samordna transporter och ständig utveckla transportsystemet till det bättre. VLC är ett dotterbolag till Volvo Group AB och är lokaliserat i Arendal utanför Göteborg. Dess terminalverksamhet finns runt om i världen i nära anslutning till deras kunders produktionsenheter (Volvo Logistic Corporation). 4

14 Metod 3 Metod Det här kapitlet beskriver de metoder och tillvägagångssätt som används under projektet. Dessutom presenteras teoretiska förklaringar av metoderna mycket kortfattat. Figur 4 visar examensarbetets upplägg i helhet med metoder och aktiviteter. Arbetet startades med en planeringsfas och övergick därefter till en förstudie av Components förpackningslogistik. Parallellt med förstudien genomfördes en benchmarking av förpackningslogistiken vid dumpertillverkningen i Braås som en del i datainsamlingen. Benchmarking har även genomförts vid hjullastartillverkningen i Arvika. Dessutom har ett företagsbesök vid Logistics huvudkontor i Göteborg genomförts. Figur 4. Examensarbetets aktiviteter. De data som samlats in från förstudien, benchmarkingen och företagsbesöket har i sin tur analyserats och nyttjats till uppbyggandet av modellen. Huvuddelen av denna rapport sammanställdes avslutningsvis och litterära studier har genomförts kontinuerligt under projekttiden. 3.1 Planering Inledningsvis upprättades en projektplan utifrån en projektspecifikation författad av handledarna vid CMP. I projektplanen fastställdes projektets avgränsningar, leveranser, aktivitets- och tidplan samt mål. Enligt Bergman, Klefsjö, (2001) är ett bra tillvägagångssätt vid målformulering metodiken SMART. Med detta menas att målet utformas till att bli specifikt, mätbart, accepterat, rimligt och tidsbestämt. Denna metodik användes vid examensarbetets målformulering. För aktivitets- och tidplanen användes planeringsverktyget Microsoft Project planner, där aktiviteter upprättades i ett Gant-schema. Kontinuerlig uppdatering av aktiviteter och resursutnyttjande har utförts under hela examensarbetet. 5

15 3.2 Förstudie Metod En förstudie genomfördes i projektets tidiga stadium för att ge en ökad förståelse för förpackningslogistik inom Volvo och specifikt vid CMP. Litteratur som huvudsakligen studerats är manualer och handböcker från VLC. Dessutom telefonintervjuades personal från Volvo Emballage. För att kartlägga förpackningshantering och -kostnader inom CMP intervjuades fabrikspersonal och tjänstemän från logistikavdelningen. Direkta observationer av förpackningshanteringen har också vidtagits. 3.3 Datainsamling Under examensarbetet har både kvantitativ och kvalitativ data samlats in och analyserats. Med kvantitativ data menas information som kan beskrivas i siffror eller som på något sätt är mätbart, medan kvalitativ data är illustrationer, utsagor eller omätbara observationer (Infovoice, 2002). De datainsamlingsmetoder som nyttjats är egna undersökningar, intervjuer och direkta observationer. Sammanfattningsvis har data i examensarbetet samlats in från CMP, benchmarkingstudien, personliga intervjuer vid företagsbesöket och telefonintervjuer av VLC Intervjuer Intervjuerna har genomförts i enlighet med intervjuteorin från Andersen, Pettersen (1995). I förhand har ett frågeschema upprättats till respektive korrespondent med en systematisk disposition över de områden som intervjun önskat besvara. En del av frågorna har används internt inom CMP för att delvis ge information men också för att testa frågorna inför externa intervjuer. Intervjumetoder som nyttjats är både telefonintervju och personlig intervju. Frågeschemat finns i bilaga 3 och Benchmarking Det finns olika former av benchmarking och dessa kan definieras utifrån vad som jämförs och vem som jämförelsen görs emot enligt Andersen och Pettersen (1995). I projektet genomfördes en intern processbenchmarking vid dumpertillverkningen i Braås och hjullastartillverkningen i Arvika. Med intern processbenchmarking menas att en jämförelse görs av metoder och praxis i verksamhetsprocesser mellan avdelningar, dotterbolag eller divisioner i den egna koncernen. Denna typ av benchmarking har sin fördel i att information finns lätt tillgänglig och ofta i standardiserad form. Val av benchmarkingpartner gjordes av projektets handledare innan projektstarten. Bland annat efter de fördelar som Andersen och Pettersen (1995) nämner. Det var dessutom känt att både BRAÅS och Arvika låg steget före i utveckling av förpackningslogistik, vilket litteraturen menar är en viktig förutsättning för en benchmarkingstudie. 6

16 Metod Syftet med studien var att undersöka huruvida övriga enheter inom VCE använder nyckeltalsuppföljning för förpackningskostnader i verksamheten. Förutom nyckeltalsuppföljning har också skillnader i förpackningslogistik som till exempel, hantering, inventering, förpackningsprinciper och strategier undersökts. Planering av studien gjordes i samspråk med projektets handledare samt chef vid planering och logistikutveckling, TMLP. För att få frågorna besvarade genomfördes personliga intervjuer med förpackningstekniker och materialstyrare, samt att direkta observationer gjordes av respektive enhets produktionssystem Företagsbesök Företagsbesöket vid VLC i Göteborg gjordes i syfte att studera en beräkningsmodell för förpackningskostnader och för kompletterande intervjuer angående Volvos förpackningssystem. Beräkningsmodellen härstammade från ett tidigare projekt mellan VLC, Volvo personvagnar och Volvo lastvagnar. 3.4 Modellframställning Modellerna är uppbyggda i kalkyleringsverktyget Microsoft Excel. Inledningsvis gjordes litteraturstudie av Excel användarhandbok för att få ökad förståelse av verktyget och möjlighet att skapa en hållbar modellstruktur. 3.5 Validitet och reliabilitet Validitet är den utsträckning i vilken ett mätinstrument mäter det som man avser att mäta (Nationalencyklopedin). För att få validitet i examensarbetet har olika metoder som intervju, direkta observationer och egna undersökningar genomförts i förstudien och datainsamlingen. Dessutom har flertalet källor används för intervjuerna och informationen har verifierats dem emellan. Vidare har examensarbetets intressenter kontinuerligt fått lägespresentationer och kunnat avgöra om författarens tolkning av information och antaganden är rättvisande. Ur modellperspektiv har tester med reell data genomförts i perioder med olika produktionsvolymer samt tester med olika förpackningsscenarion. Detta för att undersöka att beräkningsmodellerna ger rimliga resultat. Reliabilitet i tekniska sammanhang är den sannolikhet med vilken ett visst system fungerar vid en given tidpunkt. Reliabiliteten beskriver alltså hur väl testet mäter det som det ska mäta. Validitet kan betecknas som frånvaro av systematiska mätfel, medan reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga sådana (ibid.). För att påverka modellernas reliabilitet har tydliga beskrivningar och förklaringar av indata, kostnader och variabler integrerats i modellernas gränssnitt. Dessutom har en användarmanual tagits fram av författaren för att tydligt beskriva beräkningsprocessen och insamlingen av data. 7

17 8 Teoretisk referensram 4 Teoretisk referensram I detta kapitel ges en beskrivning av de teorier och begrepp som nyttjats i examensarbetet. En beskrivning ges också av Volvo Emballage och dess rutiner, regler samt förpackningens kostnader. 4.1 Förpackningslogistik Förpackningens betydelse inom ämnet logistik har under senare år förändrats ifrån att enbart fylla funktion som produktskydd till att bli en viktig del i hela logistikkedjan. Ordet emballage kan i många fall användas som synonym för förpackning och dess innebörd är enligt definition från Lumsden, (2006): Alla produkter som framställs av material av något slag och som används för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare och konsument. Även engångsartiklar som används i samma syfte skall betraktas som förpackningar. Förpackningslogistik innebär att utveckla förpackningssystem som ger kostnadseffektiva leveranser av produkter, till rätt plats och i rätt tid. Förpackningar spelar därför en avgörande roll för effektiviteten och lönsamheten i ett logistiksystem (Packforskning, 2000). Tendenserna visar också att förpackningslogistik ses som ett allt mer integrerat system med olika involverade parter genom hela logistikkedjan. Därför är förpackningslogistiken ett inslag till förbättring av effektiviteten och produktiviteten i alla relaterade produktions- och logistikprocesser (Chan, Chan, Choy, 2006) Förpackningens funktion Att förpackningslogistik blivit allt mer involverat i hela logistiksystemet medför att nya krav ställs på förpackningens utformning och funktion. Skydda produkten från mekaniska påkänningar som stötar, vibrationer och tryck har tidigare varit förpackningens primära uppgift men också skydd mot extrema temperaturer, väta och korrosion är viktiga funktioner. Förpackning och produkt, måste även skyddas mot biologiska effekter som till exempel insekter och mikroorganismer. Omgivningen måste även tas i beaktande för att skyddas mot de missöden som kan inträffa vid transport och förvaring. För att hantera och lagra på ett säkert sätt samt minimera logistiska kostnader, är ett standardiserat och modulbaserad förpackningssystem mycket fördelaktigt. Andra viktiga funktioner är att ge information om produkten och dess användning. Till exempel kan information om hur godset ska förvaras, hanteras och transporteras ges av förpackningen. Förpackningen kan också ha en kommersiell funktion med

18 Teoretisk referensram marknadsförande och säljande information. Av ekonomiska skäl och ökad miljömedvetenhet har kravet på returanvändning blivit en allt mer viktigt aspekt för förpackningens funktion (Lumsden, 2006) Förpackningssystem Ett modulbaserat förpackningssystem bygger på att större förpackningar är i storlek multiplar av mindre modeller. Denna typ av system ger en ökad volymeffektivitet vid transporter och kan således reducera kostnader i hela distributionssystemet. Förpackningssystemet kan antigen vara ett flergångssystem där förpackningen återanvänds eller ett engångssystem där förpackningen deponeras efter användning. Tendenser visar att ett flergångssystem används i högre grad när transportavstånden är kortare och mer frekventa medan engångssystem nyttjas i lägre frekvenser och vid längre transportavstånd. 4.2 Volvo emballage Volvo standard emballage, V-EMB, är i stor utsträckning ett modulbaserat förpackningssystem med både engångs- och flergångsförpackningar. V-EMB är avsett för att endast användas för transport och skydd av produktionsmaterial. Lastpallar i förpackningssystemet har kvalitetsmärkning ISPM 15, vilket innebär att förpackningarna är värmebehandlade. Detta för att motverka biologiska effekter i materialet så att förpackningen kan transporteras globalt över kontinentgränserna. Totalt finns cirka 80 förpackningsmodeller i sortimentet av typen Volvo standard, se exempel Figur 5 nedan. Figur 5. Några exempel av Volvo standard emballage Regler och rutiner För att få tillgång till V-EMB, måste varje kund inneha ett registrerat emballagekonto samt uppfylla de regler och rutiner som VLC har för förpackningar. Anledningen är att VLC skall kunna övervaka det V-EMB som finns i flöde och minimera kostnaderna relaterat till V-EMB. Emballagekontot visar bland annat aktuellt saldo hos användaren och transaktioner gjorda till och från. Vid transaktioner mellan användare registreras förpackningen via Volvo Emballage webbsida Emballage pool online och fysiskt med en emballageföljesedel, PMR (Packaging material receipt). Emballageföljesedeln är ett 9

19 Teoretisk referensram kvitto på att förpackningen avgått från eller anlänt till användaren och justerar därmed även emballagekontot. Teoretiskt ser förpackningsflödet ut enligt Figur 6. Distribution av förpackningar sker när order från förste användare registrerats hos VLC. Tom förpackning skickas därefter ut från antingen en närliggande terminal eller depå, beroende på avstånd. En depå är ett lager hos friställande användare som kvalitetssäkrats av VLC för att ansvara för hantering, sortering och lagring av friställda förpackningar. Med friställande användare menas slutanvändare av förpackningen. 10 Figur 6. Teoretiskt förpackningsflöde. Förpackningen packas därefter med produktionsmaterial och skickas vidare till friställaren, till exempel producerande Volvoenhet. I en del fall kan flera parter i logistikkedjan skapa ytterligare värde till produktionsmaterialet innan det anländer till friställaren. Vid Volvo monteringslina friställs förpackningen och skickas nedbrutet enligt packinstruktion ut i depå eller tillbaka till Logistics terminaler (Volvo Logistic Corporation) Förpackningskostnader Förpackningskostnader är de kostnader som direkt kan relateras till användandet av V- EMB. Dessa är transaktionskostnad, hyreskostnad, ersättningskostnad samt övriga kostnader som tvätt av plastförpackningar och eventuella omsorteringskostnader. Kostnader som är relaterade med V-EMB baseras på registrerade PMR och faktureras månadsvis, det vill säga för respektive PMR-period (ibid.) Transaktionskostnad När användaren av V-EMB skickar produktionsmaterial till kund debiteras användaren en transaktionskostnad för förpackningen. I transaktionskostnaden ingår transport-, inköp-, underhåll- samt administrationskostnader som VLC har för förpackningen.

20 Teoretisk referensram Transaktionskostnaden varierar mellan förpackningsmodellerna och är dessutom indelad i tre kostnadszoner,se Figur 7. Figur 7. Transaktionskostnaden zoner. Användare inom grön zon ligger i nära anslutning till Logistics terminaler och har därav den lägsta transaktionskostnaden. Därefter kommer blå zon och sedan röd zon i kostnadsstorlek. Huvudregeln för transaktionskostnaden är att avsändande part betalar. Ett undantag är att Volvo- och Renaultföretag blir debiterade transaktionskostnaden om de är slutanvändare av förpackningen. Ingen transaktionskostnad uppstår vid transport av tomma förpackningar (ibid.) Förpackningshyra Användaren av V-EMB debiteras månadsvis en hyra om förpackningen befinner sig för länge i produktionsflödet. Enligt regel får användaren disponera 21 dagars fritt lager utan att debiteras. För att kalkylera det fria lagret beräknar VLC s faktureringssystem dagligen ut hur stort genomsnittligt utflöde per förpackningsmodell användaren förfogat över de 35 föregående dagarna. Denna kvot multipliceras med 21 dagar och blir då användarens fria lager för den typen av förpackning. Hyran beräknas sedan enligt ekvation 1. Hyreskostn ad ( Lagersaldo Fritt lager ) Kostnad per dag (1) Addering av samtliga använda förpackningsmodeller ger därefter den totala förpackningshyran (ibid.) Ersättningskostnad Om förpackningen skadas till den grad att den inte går att reparera blir användaren debiterad en ersättningskostnad. Skulle dessutom det fysiska saldot vid 11

Lean Production i verkligheten

Lean Production i verkligheten Lean Production i verkligheten Intro Vem är jag? Niklas Gudmundsson Civilingenjör Elektroteknik och Industriell ekonomi från Lunds Tekniska Högskola Har jobbat i snart 10 år med Lean inom fordonsindustrin

Läs mer

Förpackningslogistik och Retursystem Förpackningslogistik och Retursystem

Förpackningslogistik och Retursystem Förpackningslogistik och Retursystem Förpackningslogistik och Retursystem 1 En definition Alla produkter som framställs av material av något slag och som används för att innehålla, skydda, hantera, leverera och presentera varor, från råmaterial

Läs mer

Försörjningsanalys en utökad VFA

Försörjningsanalys en utökad VFA Försörjningsanalys en utökad VFA Lars Medbo, Chalmers Björn Langbeck, Swerea IVF Per-Åke Sigbrandt, Swerea IVF Innehåll Försörjningsanalys Varför det? Bakgrund och ansats Två fallstudier En metodik Försörjningsanalys

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 13 Omsättningshastighet i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager

Läs mer

Kärnvärden Volvo Group Headquarters

Kärnvärden Volvo Group Headquarters Volvokoncernen 2013 2 2013 3 2013 4 2013 Kärnvärden 5 2013 6 2013 Volvokoncernens organisation Group Trucks Sales & Marketing EMEA Group Trucks Sales & Marketing Americas Group Trucks Sales & Marketing

Läs mer

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift Logistik Fö: Lager Varukapital Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift arbete (PIA, VUA, VIA) och förråd Förråd Varför Upplag har av utgångs- man lager? och

Läs mer

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar utan direkta investeringar Christian Carlén: - Industrial Management AB www.condustria.se - Productivity Potential Assessment Sweden AB www.ppaonline.se Projekt : - Lidhs Verktyg AB - Automatlego AB Agenda

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 18 Liggtid i lager I alla materialflöden binds kapital vare sig det beror på att material ligger i lager i väntan på

Läs mer

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock. Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer 2014 EazyStock, en division inom Syncron Utmaningen att minska lagerrelaterade kostnader Många företag köper in eller tillverkar

Läs mer

Effektivitetsdimensioner En översikt

Effektivitetsdimensioner En översikt Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 01 Effektivitetsdimensioner En översikt Förräntning av investerat kapital är det överordnade målet för kommersiellt arbetande

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Lean. att göra mer med mindre. Lean 2011-01-13. 2011 Prolog www.prolog.se. 2011-01-142011-01-13 Prolog 2011

Lean. att göra mer med mindre. Lean 2011-01-13. 2011 Prolog www.prolog.se. 2011-01-142011-01-13 Prolog 2011 1 Lean att göra mer med mdre Lean 2011-01-13 2 Vad är Lean? Grundtanken med Lean är att mska kostnaderna genom att reducera slöserier i verksamheten Förändrgsledng Utbildng Projektledng Lean en långsiktig

Läs mer

Utredning av logistikförändringar

Utredning av logistikförändringar Utredning av logistikförändringar 1- Varför logistik? Lagerföring Lagerhållning/Hantering Kostnader Transport Administration Övrigt Vinstmarginal Ledtid Leveranspålitlighet Leveranssäkerhet Intäkter Räntabilitet

Läs mer

Lektion 3 Lagerberäkningar

Lektion 3 Lagerberäkningar TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys HT 2013 Sid 1 (7) Lektion 3 Lagerberäkningar Uppgift 1 Företaget Mångimport HB importerar och lagerför fem olika artiklar. Lagret styrs med hjälp av ett beställningspunktssystem

Läs mer

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013

TNG018 Grunder i logistik och lönsamhetsanalys Tillämpningsuppgift 1 - Ht 2013 Ht 2013 Sid 1 (6) Tillämpningsuppgift 1 Ht 2013 Mikrolux AB Företaget Mikrolux AB tillverkar mikrovågsugnar för enskilt bruk, dvs. mot konsumentmarknaden. Ugnarna är av ett exklusivt snitt och tillverkas

Läs mer

Det svenska huset. Generell modell av. XPS (X Production System) MERA-programmet SwePS-projektet. www.leanresan.se

Det svenska huset. Generell modell av. XPS (X Production System) MERA-programmet SwePS-projektet. www.leanresan.se Det svenska huset Generell modell av produktionssystemet XPS (X Production System) Det svenska huset Leanresans generella modell XPS (XPS = X Production System) I se och i LeanNavigatorn () finns en generell

Läs mer

Välkommen på utbildning!

Välkommen på utbildning! Välkommen på utbildning! LEAN Production 1 dag 1 Introduktion 2 Bakgrund och Teorier 3 5S, STF, Std arbete 4 LEAN Spel 5 Ekonomi, Extra Norrköping Nov 2014 Leanspelet! FLÖDESSPELET /LEANSPELET VI MÄTER:

Läs mer

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping

Fysisk distribution. 2013 Fysisk distribution, Logistikprogrammet, Norrköping Fysisk distribution 1 Distributionskanal Industrivaror Kapitalvaror Konsumentprodukter Produktorientering Marknadsorientering Fabrik Centrallager Regionlager Detaljist Konsument 2 Mellanhänder Säljare

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION. Gunnar Bylund med personalen

FÖRETAGSPRESENTATION. Gunnar Bylund med personalen FÖRETAGSPRESENTATION G unnar Bylunds Handels AB är specialiserad på tillverkning av träemballage. Vi erbjuder såväl standard som kundanpassade lösningar för emballering, lagring och transport av gods.

Läs mer

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass

NOLATO MEDITECH. Vi skapar en verksamhet i världsklass NOLATO MEDITECH Vi skapar en verksamhet i världsklass Kunden i fokus Medical Excellence utgår från Nolatos vision: Hållbar utveckling Design av processer Minska slöserier Miljöhänsyn Kundvärde Kompetens

Läs mer

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER Grundkurs Logistik Formelblad 1 Flödesanalys φ L = Genomsnittslager (st) L S = Säkerhetslager (st) t = Tidsenhet

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Gunilla Jönson Professor, Förpackningslogistik, LTH

Gunilla Jönson Professor, Förpackningslogistik, LTH Materialhantering: Materialfasader, Flöden, Lagerhantering i fabrik och Transport Vilka är trenderna inom området? Gunilla Jönson Professor, Förpackningslogistik, LTH Inst för Designvetenskaper, LTH Institutionen

Läs mer

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson Vad tänker ni på?? När ni hör ordet Logistik Supply chain management 2 Material flow (MF) Demand (material flow) Transport

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

5. TJÄNSTEPRODUKTION. Tjänsteföretag. Sammanfattande bedömning. Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter?

5. TJÄNSTEPRODUKTION. Tjänsteföretag. Sammanfattande bedömning. Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter? . TJÄNSTEPRODUKTION Gör ni ordentlig beredning inför tillverkningen av nya eller ändrade produkter? Gör ni riktiga förkalkyler och kontrolleras utfallet efteråt? Planeras beläggningen så att ni kan utnyttja

Läs mer

Företagspresentation. Schenker Consulting AB

Företagspresentation. Schenker Consulting AB Företagspresentation Schenker AB Worldwide Schenker är en av världens ledande leverantörer av integrerade logistiktjänster. Schenker AG erbjuder land-, flyg och sjötransporter samt globala logistik- och

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR TEORIVECKORNA I VOLVOSTEGET Med hjärtat i industrin Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade utbildningsföretag

Läs mer

Agenda. Övergripande syfte och mål. Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32. Erik Sandberg. Om kursen Om praktisk lagerlogistik

Agenda. Övergripande syfte och mål. Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32. Erik Sandberg. Om kursen Om praktisk lagerlogistik Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32 Erik Sandberg Agenda Om kursen Om praktisk lagerlogistik Arbetet i ett lager Design av ett lager 2012-03-12 Sid 2 Linköpings universitet Övergripande

Läs mer

Föreläsning 2. Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning

Föreläsning 2. Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning Föreläsning 2 Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper,

Läs mer

Välkommen på utbildning!

Välkommen på utbildning! Välkommen på utbildning! LEAN Production 1 dag 1 Introduktion 2 Bakgrund och Teorier 3 5S, STF, Std arbete 4 LEAN Spel 5 Ekonomi, Extra Norrköping Nov 2015 Leanspelet! FLÖDESSPELET /LEANSPELET VI MÄTER:

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014

EazyStock. Next Generation Inventory Management in the Cloud. Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 EazyStock Next Generation Inventory Management in the Cloud Jeeves Xperience 23-24 oktober 2014 Era presentatörer Daniel Martinsson Head of EazyStock Sales & Product development EazyStock worldwide Agneta

Läs mer

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll?

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Whitepaper 14.11.2012 1 / 6 Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Förena det bästa av två världar! Författare: Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.) mikko.karkkainen@relexsolutions.com

Läs mer

TRUE BUSINESS LOGISTICS. VOLVO LOGISTICS

TRUE BUSINESS LOGISTICS. VOLVO LOGISTICS TRUE BUSINESS LOGISTICS. VOLVO LOGISTICS AFFÄRSMÄSSIG LOGISTIK FRÅN TEORI TILL VERKLIGHET. Det talas ofta om affärslogistik. Om vikten av logistiksystem som stödjer hela affärsprocesser och skapar tydliga

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Utbildning: Arbetsmätning

Utbildning: Arbetsmätning Utbildning: Arbetsmätning Närvarotid Produktionstid Verktid Omkostnadstid 1 Omkostnadstid 2 Operationsverktid Ställtid Verktidsberoende fördelningstid Icke verktidsberoende fördelningstid Värdeskapande

Läs mer

Har vi optimal plockteknik?

Har vi optimal plockteknik? Har vi optimal plockteknik? En lagerresa från starten 2005 Stayhard startades 2005 av två unga entreprenörer, Daniel Möller och Joakim Naumburg, i ett källarförråd på 15 kvadratmeter idén kom under en

Läs mer

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich Förpackningar Individuell PM 2010 KPP039 Förpackningar Inledning I kursen Produktutveckling 3, KPP039, ingår en individuell inlämningsuppgift. Ett PM ska skrivas som ger en mer djup inblick i en process,

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Retursystem Byggpall. Ett hållbart pallsystem som är framtaget av och för svensk byggbransch.

Retursystem Byggpall. Ett hållbart pallsystem som är framtaget av och för svensk byggbransch. Retursystem Byggpall Ett hållbart pallsystem som är framtaget av och för svensk byggbransch. Branschstandard för pallar av EURformat enkelt, kostnadseffektivt och miljövänligt. Unikt enhetligt återköpspris,

Läs mer

Q-System materialhantering

Q-System materialhantering Q-System materialhantering Vägen till framtiden går genom intern materialhantering och logistik En totalleverantör som har kunskap om din produktionsprocess och dina problemställningar och därför kan diskutera

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

LEAN inom Varuförsörjning

LEAN inom Varuförsörjning Mekonomen Grossist - Centrallager LEAN inom Varuförsörjning Strängnäs 2015-06-30 Stockholm 2015-09-30 Daniel Lindholm Nordisk Driftschef lager 1 Mekonomen Grossist AB Ca 160 medarbetare inom Lager, Logistik,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

Volvo Group Headquarters Media relations & Corporate reputation

Volvo Group Headquarters Media relations & Corporate reputation Volvo Group 2014 Volvo koncernen är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marin- och industrimotorer. Volvokoncernen tillhandahåller också kompletta finansiella

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 55 Enkel-kanbansystem Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel fatta beslut om den kvantitet

Läs mer

Logistik. Logistisk lönsamhet. Du Pont schema. Fö: Materialflöden. Resultatmässigt: Lönsamhet. Effektivitet. Ordermässigt: Styrning

Logistik. Logistisk lönsamhet. Du Pont schema. Fö: Materialflöden. Resultatmässigt: Lönsamhet. Effektivitet. Ordermässigt: Styrning Logistik Fö: Materialflöden Logistisk lönsamhet Effektivitet Resultatmässigt: Lönsamhet Ordermässigt: Styrning 2007-08-27 Godstransporter Källa: Lumsden (2006) 2 Du Pont schema Nedbrytning av visioner

Läs mer

Rutiner för kundlager

Rutiner för kundlager Rutiner för kundlager 05-04 Innehållsförteckning Syfte och målgrupp... Ägande av hjälpmedel på kundlager... Kriterier för ett nytt kundlager... Ansvar för kundlager... Verksamhetssystem... Beställning

Läs mer

Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget. Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet

Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget. Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet Lean hur kan det användas i jordbruksföretaget Elenore Wallin, Lean coach, Hushållningssällskapet Nationell satsning ca 70 större företag deltar Vad är Lean? Kundfokus det kunden vill ha Ta bort slöseri

Läs mer

A solution that lifts

A solution that lifts Fork A solution that lifts Form A solution that lifts A solution that lifts Heat A solution that lifts A solution that lifts Receptet på framgång Vår vision är att nå långt. Att få befintliga och presumtiva

Läs mer

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Föreläsning 6. Lagerstyrning Föreläsning 6 Lagerstyrning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper, ABC klassificering Produktionssystem Fö 2 Prognostisering

Läs mer

Stefan Palmgren Senior Vice President Powertrain Production

Stefan Palmgren Senior Vice President Powertrain Production Stefan Palmgren Senior Vice President Powertrain Production Leverantör av kompletta transportlösningar Produkter Tjänster Finansiering Lastbilar Verkstäder Operationell leasing Bussar Serviceavtal Finansiell

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar

Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar Lagerstyrningsfrågan Januari 2014 - Fråga och svar När man fastställer kvantiteter att beställa för lagerpåfyllning avrundar man ofta beräknad ekonomiskt orderkvantitet uppåt eller nedåt, exempelvis för

Läs mer

Globalisering. - Innebörd och konsekvenser för logistiken. Darya Anisi. Volvo Logistics Volvo Logistics Corporation

Globalisering. - Innebörd och konsekvenser för logistiken. Darya Anisi. Volvo Logistics Volvo Logistics Corporation Volvo Logistics Corporation Globalisering - Innebörd och konsekvenser för logistiken 2006-10-10 Darya Anisi Business Development Manager 1 Volvo Logistics Corporation AB Volvo BUSINESS AREAS Mack Trucks

Läs mer

Föreläsning 2. Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning

Föreläsning 2. Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning Föreläsning 2 Produkten och dess egenskaper: Produktionssystem, lager- och kundordertillverkning Kursstruktur Innehåll Föreläsning Lektion Laboration Introduktion, produktionsekonomiska Fö 1 grunder, produktegenskaper,

Läs mer

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter D 04 Faktorer som påverkar val av orderkvantiteter Materialstyrning innebär förenklat att styra materialflöden genom att för varje artikel

Läs mer

Vad styr kundens val av emballage och vilka faktorer påverkar kundens emballagekostnad?

Vad styr kundens val av emballage och vilka faktorer påverkar kundens emballagekostnad? Vad styr kundens val av emballage och vilka faktorer påverkar kundens emballagekostnad? - inom fordons- och tillverkningsindustrin Författare: Handledare: Lena Andersson Annika Olsson, Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

VPS transformation. SwePS workshop 080401

VPS transformation. SwePS workshop 080401 Approach för VPS transformation SwePS workshop 080401 Agenda Introduktion transformation Tillvägagångssätt för en VPS - transformation Uppnådda resultat 2008-04-01, Slide 2 En fabrik i världsklass Component

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Kvalitetssäkring inom äldreomsorgen, 08-08-26 - Stockholm. Lean vad är det Så här arbetar vi i Vara 2008 08-26

Kvalitetssäkring inom äldreomsorgen, 08-08-26 - Stockholm. Lean vad är det Så här arbetar vi i Vara 2008 08-26 Kvalitetssäkring inom äldreomsorgen, 08-08-26 - Stockholm Lean vad är det Så här arbetar vi i Vara 2008 08-26 Vad är Lean? Tanke och arbetssätt för systematisk förbättringsarbete Skapa största möjliga

Läs mer

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri CLIP - Högskolan i Gävle den 28 maj 2009 Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri Stig-Arne Mattsson Division of Logistics and Transportation Bild 1 Kapitalbindning i svensk tillverkningsindustri

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

AB VOLVO ÅRSSTÄMMA 2013

AB VOLVO ÅRSSTÄMMA 2013 Så når vi Volvokoncernens fulla potential 1999-2011 2012-2015 2016 TILLVÄXT GENOM FÖRVÄRV TRANSFORMATION FÖRBÄTTRAD LÖNSAMHET Omorganisation & strategi Omfattande produktförnyelse Driva organisk tillväxt

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3

IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare. Grupp A5 steg 3 IKOT 2011 Tvätt av ultraljudsmätare Grupp A5 steg 3 2011-02-17 Simon Grunditz - 900404 Anders Perneborn - 900307 Hanna Sundström - 890417 Daniel Strömberg - 880403 Martin Hernå 900316 Innehåll Introduktion

Läs mer

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson Schema för modulen 2 Material flow (MF) Demand (material flow) Transport Market Supply (load unit flow) Transport

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Välkommen till SONIMA. Er Partner för Modulära Servicetjänster

Välkommen till SONIMA. Er Partner för Modulära Servicetjänster Välkommen till SONIMA Er Partner för Modulära Servicetjänster 1 Modulära Tjänster Lager Logistik Kvalitets Service Kittning Omplock Anskaffning Inköp Tillverkning Montering Industriell Rengörning / Tvätt

Läs mer

TIME-analys Del 2 Mätning och värdering av nuläget

TIME-analys Del 2 Mätning och värdering av nuläget TIME-analysen består av fem delar som är uppdelade i tio områden, som var och ett har blanketter som stöd för arbetet. Materialet finns under olika flikar i den fullständiga handboken. Här visas exempel

Läs mer

Vad är lean management. Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ

Vad är lean management. Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ Vad är lean management Fredrik Trossö Kvalitetsledare Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ och leancoach på USÖ SKL Ekonomi och framtid Framtida utmaningar Modell för dynamiska system Kvalitetsbristkostnader

Läs mer

Vad är kvalitet? Lean i Japansk industri. Smartlog Oslo 3. juni 2009 Håkan Andersen Kongsberg Terotech AS Håkan Andersen

Vad är kvalitet? Lean i Japansk industri. Smartlog Oslo 3. juni 2009 Håkan Andersen Kongsberg Terotech AS Håkan Andersen Vad är kvalitet? Lean i Japansk industri Smartlog Oslo 3. juni 2009 Håkan Andersen Kongsberg Terotech AS Innehåll Kongsberg Terotech AS Vem är Håkan Andersen Vad är kvalitet? Lean I. Ford II. Deming III.

Läs mer

Genomgång av kontrollskrivningen

Genomgång av kontrollskrivningen Genomgång av kontrollskrivningen 131011 2- Om kontrollskrivningen 2 delar, s:a 12,0 poäng För godkänt krävs: >= 6,0 poäng totalt >= 2,0 poäng på Del 1 >= 2,0 poäng på Del 2 Del 1 4-Del 1 S:a 6,0 poäng

Läs mer

Att kombinera OEE och produktivitet som motor för produktionsförbättringar (sid. 20)

Att kombinera OEE och produktivitet som motor för produktionsförbättringar (sid. 20) Att kombinera OEE och produktivitet som motor för produktionsförbättringar (sid. 20) Carin Andersson Industriell produktion, Lund University Monica Bellgran Innovation och Design, Mälardalen University

Läs mer

Handbok Entreprenadlager Uttag, påfyllning och returhantering samt förvaltning

Handbok Entreprenadlager Uttag, påfyllning och returhantering samt förvaltning Ert datum SE-571 29 Nässjö Version 3 Telefon: 0380-727 00 Telefax: 0380-727 19 www.banverket.se Handbok Entreprenadlager Uttag, påfyllning och returhantering samt förvaltning Handläggare: Jan Lidby Tel.

Läs mer

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB 1(12) Inledning... 3 Företagspresentation... 3 Affärsidè... 3 Verksamhetssystemets omfattning... 3 Organisation... 4 Ledningsforum... 4 Ledningsfunktionen, VD... 5 Försäljning... 5 Produktenheten... 5

Läs mer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Sekvensbaserad Aktivitets och Metodanalys (SAM) vid sex nordiska företag BJÖRN JOHANSSON, ANDERS KINNANDER Product and Production Development

Läs mer

LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean

LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean Swerea IVF-skrift 09802 LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean Består av: En handledning En arbetsbok Swerea IVF, Volvo Technology AB,

Läs mer

2008-11-05. Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar. Agenda. Olika begrepp. Johanna Törnquist Krasemann

2008-11-05. Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar. Agenda. Olika begrepp. Johanna Törnquist Krasemann Fö9: Multimodala transporter & Förpackningar Agenda Lite kort om multimodala transporter Repetition av allmänna begrepp och enhetslaster Förpackningar och förpackningslogistik g Retursystem 2 Olika begrepp

Läs mer

Element Logic förser marknaden med smarta logistiska lösningar. Modern teknik och processorienterat kunnande kombinerat med vår långa erfarenhet gör

Element Logic förser marknaden med smarta logistiska lösningar. Modern teknik och processorienterat kunnande kombinerat med vår långa erfarenhet gör Element Logic förser marknaden med smarta logistiska lösningar. Modern teknik och processorienterat kunnande kombinerat med vår långa erfarenhet gör våra kunder mer lönsamma > OM ELEMENT LOGIC Norden som

Läs mer

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen VaraLean Förbättringsarbete i vardagen Maria Viidas, Kvalitetschef Kort om mig Pedagogen Göteborg Högskolan Väst Högskolan i Borås Karlstads Universitet Upplägg på dagen Vad är lean? Varför nu? (Hur) hänger

Läs mer

Lean Product Development

Lean Product Development Lean Product Development Stefan Bükk Stefan.bukk@swerea.se 2011-03-30 1 Produktutvecklings Process enligt det planerande paradigmet Market analysis Gates Q/P Krav Spec Detail Design Test Re Design t $

Läs mer

Att skapa (beskriva) sin egen modell av produktionssystemet Varför? Hur? Exempel.

Att skapa (beskriva) sin egen modell av produktionssystemet Varför? Hur? Exempel. Att skapa (beskriva) sin egen modell av produktionssystemet Varför? Hur? Exempel. Varför skapa (beskriva) sitt eget produktionssystem? Tydliggör företagets vision, önskade utveckling av produktionssystemet

Läs mer

Hållbar produktion. (eng. Sustainable Production) Hållbar produktion

Hållbar produktion. (eng. Sustainable Production) Hållbar produktion Hållbar produktion (eng. Sustainable Production) Hållbar produktion Vad innebär hållbar produktion? Varför är det viktigt för industrin? Hur kan det uppnås? 1 En hållbar utveckling tillfredsställer dagens

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se

Hur man. gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.se Hur man gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet 2014 EazyStock, en division inom Syncron Gör lagerplanering och inköp till dagens bästa aktivitet! Lagerstyrning är en av de oglamorösa

Läs mer

Indexator Rotator Systems

Indexator Rotator Systems Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla nivåer. Inför

Läs mer

LEAN TANKE- & ARBETSSÄTT

LEAN TANKE- & ARBETSSÄTT LEAN TANKE- & ARBETSSÄTT Vad är Lean? Tanke och arbetssätt för systematisk förbättringsarbete Skapa största möjliga värde med minsta möjliga resurser Kundens behov i fokus Utgår från medarbetarnas delaktighet

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Inlämning inför deadline 3 IKOT A5

Inlämning inför deadline 3 IKOT A5 Inlämning inför deadline 3 IKOT A5 Innehållsförteckning 3.1 Kartlägg kundens röst...2 3.1.1 Kundkedja...2 3.1.2 Kundundersökning...3 3.2 Baskrav, uttalade krav samt pricken över i...4 3.2.1 Kravträd...4

Läs mer

EuroMaint Industry partner för effektiv produktion

EuroMaint Industry partner för effektiv produktion EuroMaint Industry partner för effektiv produktion EuroMaint Industry På EuroMaint Industry är vi specialister på effektiv produktion. Vi hjälper ledande industriföretag att öka sin konkurrenskraft genom

Läs mer

HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN

HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN HOS OSS ÄR DU ALDRIG EN I MÄNGDEN Över 14 000 artiklar i lager PÅFYLLNADSLAGER Det tar lång tid att leta rätt artiklar, i rätt dimensioner och kvalitet till ett bra pris. Ofta används inte ens hela kvantiteten

Läs mer

Introduktion till Lean, dag1 AU117G

Introduktion till Lean, dag1 AU117G Introduktion till Lean, dag1 AU117G SÄKERHET! TIDER MED MERA Tider: 08.00-ca15.45 09.30-09.50 Kaffe 12.00-13.00 Lunch 14.30-14.50 Regler Telefoner Passa tider Diskutera Namnskyltar? KURSINNEHÅLL Dag 1

Läs mer

Per Ola Post. Teknisk fysik 1987. Scania 1987 2004. BT/ Toyota 2004-2010. 2010-12-01 Konsult med specialiteten TPS. Gift, tre barn och två katter

Per Ola Post. Teknisk fysik 1987. Scania 1987 2004. BT/ Toyota 2004-2010. 2010-12-01 Konsult med specialiteten TPS. Gift, tre barn och två katter Per Ola Post Teknisk fysik 1987 Scania 1987 2004 BT/ Toyota 2004-2010 2010-12-01 Konsult med specialiteten TPS Gift, tre barn och två katter post@assist.nu 17/10/2012 - page 1 Vad är TPS? TPS fokuserar

Läs mer

Basware Experience Sverige 2012

Basware Experience Sverige 2012 Basware Experience Sverige 2012 Framgångsfaktorer inköpsprojekt - vad kommer före resp. efter systeminförande? Matti Bjerking En disciplinerad och systematisk förbättringsprocess applicerat på alla typer

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer