Odlar för grannarna. Nyttogården ger mer än mat. sparbeslut kritiseras. Strejk mot ojusta skulder. han utmanar pengarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Odlar för grannarna. Nyttogården ger mer än mat. sparbeslut kritiseras. Strejk mot ojusta skulder. han utmanar pengarna"

Transkript

1 grus & guld nr Tidning om rättvis ekonomi Grus Tidning om rättvis ekonomi nr Guld pris: 59 kr från JAK Medlemsbank Strejk mot ojusta skulder sparbeslut kritiseras han utmanar pengarna Odlar för grannarna Nyttogården ger mer än mat minusränta buen vivir jak i el salvador fritidsbankiren

2 Nyhet! Försäkringar för JAK-medlemmar Nu kan alla medlemmar i JAK teckna Bra Miljövalsmärkta försäkringar för bland annat bil och boende hos WaterCircles Försäkring. WaterCircles försäkringar för bil, villa och fritidshus är miljömärkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval, vilket innebär att de fungerar precis som andra försäkringar, men att de är mindre skadliga för miljön. Som medlem i JAK får du alla WaterCircles miljösmarta försäkringarar till ett förmånligt pris. Och så klart ett bra försäkringsskydd och en schysst service. Samtidigt som du gör en bra grej för miljön - utan att ens behöva tänka på det. Lite smartare helt enkelt! > i samarbete med Foto: Niklas Björling Foto: Niklas Björling Foto: Alexander Sivertsen Innehåll grus & guld 2/ Lennart Liedén fixade solel med JAKs miljölån. Nyttogården ger mer än mat Andelsjordbruk ger avkastning i god miljö och gemenskap. 14 Räntefritt i El Salvador Carlota Rivera sprider JAK-idén i Centralamerika. 26 Illustration: Magnus Frederiksen 24 Gör en Lea TIPS: Ta makten över de lokala resurserna med en lokalekonomisk analys. JAK-besparingar väcker debatt Misstroende tas upp på stämman. 28 Pengar till systemkritisk finansforskning 30 miljoner avsatta för nytt reforminriktat forskningsprogram. 12 Buen Vivir ger avtryck Urfolkens filosofi påverkar debatten i Latinamerika. 13 Strejk mot ojusta skulder Studenter vägrar betala i USA. 9 dessutom: omvärld Vad betyder minusränta för JAK? 9 kultur Mark Boyle utmanar pengar i manifest för ickemonetära relationer. 32 På gång i JAK Ny demokratimodell testas på stämman. 27 Inspiratör David Mathiasson en annorlunda bankir som sätter aktiv fritid främst. 6 opinion Företag utan vinstutdelning är modellen, menar Donnie Maclurcan och Jen Hinton. 38 Krönika Alexandra Pascalidou om ljusglimtar i det grekiska mörkret. 51 grus & guld 2/2015

3 välkommen Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box Skövde Digitalt: facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Mejl: Telefon: Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: Telefon: Annonser: Louise Clausen Mejl: Telefon: Prenumerationer: Carina Danling Mejl: Telefon: Årsprenumeration: 230 kronor Lösnummer: 59 kronor Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca ex Omslag: Niklas Markie driver Nyttogården utanför Sollefteå. Foto: Niklas Björling Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö. Postadress: JAK Medlemsbank Box Skövde Besöksadress: Vasagatan 14 E-post: Telefon: Digitalt: facebook.com/jakmedlemsbank foto: Eva Granbeck foto: Post Growth Institute Medarbetare i detta nummer Micke Hanås Anika Agebjörn är journalist med fokus på global rättvisa, miljö- och klimatfrågor. Just nu arbetar hon med en bok om urfolkens Buen Vivir. JAK har hon varit med i länge både som sparare, låntagare och före läsare. I det här numret ger hon ett latinamerikanskt perspektiv på diskussionen om hållbar ekonomi. har bland annat varit redaktör för en djurskyddstidning. Nu frilansar han samtidigt som han ställer om sitt liv till att bli mer hållbart, genom att bygga ett litet ekologiskt hus på hjul. Flera JAK-skolor har gett inspiration. I det här numret skriver han om aktivisten Mark Boyle och hans syn på pengar. Niklas Björling Donnie Maclurcan är en av grundarna av Post Growth Institute, ett nätverk som verkar för ett gott liv bortom kravet på ständig ekonomisk tillväxt. Efter att ha träffat flera JAKare har denna australiensiska föreläsare, författare och universitetslärare stor kunskap om medlemsbanken, och entusiasm för modellen. I detta nummer skriver han och Jen Hinton om möjligheterna med icke vinstdrivande företag. är frilansfotografen som drivs av viljan att synliggöra allas lika värde, oavsett vilket uppdrag det gäller. Intresset för andra sätt att leva har fört honom till otaliga platser, men när han är ledig är det lantstället i Roslagen som gäller. I detta nummer berättar hans bilder om Nyttogården och solceller. foto: Stefanie Stam Foto: Clement Morin redaktören: Frön gror för ny ekonomi Ibland blir jag bara så trött på det. Allt tal om långkok, surdegsbröd, närodlade grönsaker Vissa dagar känns mattrenden mest som en statusmarkör för de som orkar, hinner eller har råd. Andra dagar ser jag längre. När mattrenden är som bäst innebär den utbrytningsförsök ur ett ekonomiskt system som för länge sedan kopplat loss från våra grundläggande behov, och låst in oss i beteenden som skadar såväl oss som jorden. På allt fler håll läggs små små pusselbitar för en mer överblickbar, påverkbar och hållbar ekonomi bortom spekulation och vinstmaximering. Ofta är utgångspunkten just näringsrik, god och juste producerad mat. När Grus & Guld skrev om Community Supported Agriculture (lokalt stödda jordbruk) 2011, fanns det bara ett exempel i Sverige. Idag använder minst tio gårdar modellen på olika sätt. Nyttogården, som ni läser om på sidan 14, är ett exempel. Små pusselbitar läggs för hållbarhet. Och även om initiativ såsom andelsjordbruk, gemensamodlingar eller bondemarknader är lokala, så är de samtidigt del i en internationell rörelse. Över hela världen kämpar människor för möjligheter att bruka jorden och producera maten i samklang med naturen och närsamhället. I Latinamerika är det en del i konceptet Buen Vivir. Denna urbefolkningarnas filosofi, som fått entrébiljett i den ekonomiska debatten, läser ni om på sidan 13. På näst sista sidan skriver Alexandra Pascalidou om hur ekonomismens tumskruvar mot det grekiska folket har fått nya lösningar att spira. Även där spelar den livsviktiga maten en roll. Alexandra Pascalidou återvände nyligen till media på en våg av stöd efter tappad ork på grund av hat och hot. Ska vi hitta lösningar på de problem vi står inför är det avgörande att värna det sakliga, källkritiska samtalet med omsorg om allas lika värde. I JAK visar en nyligen genomförd medlemsenkät att just öppenhet och respekt för olika åsikter är av stor betydelse för nöjdheten med banken. En bra grund att stå på inför kommande stämma. Hoppas vi ses där!, Redaktör foto: Olof Thiel Ofattbara vinster 81 miljarder kronor. Så stor var de fyra storbankernas sammanlagda vinst Det är den högsta noteringen någonsin och en fördubbling jämfört med för tio år sedan, rapporterar tidningen Arbetet. Nästan 70 procent av vinsten delades ut till aktieägarna. Omfördelningen fortsätter med andra ord. 844 personer ökade JAKs medlemsantal med Borde inte ännu fler välja JAK? Fångna i econocen? Vi lever i antropocen, en geologisk era där människan är planetens starkaste förändringskraft. Men eftersom vi är kortsiktigt beroende av sådant som långsiktigt leder till kollaps, verkar vi inte förmögna att styra upp det som gått fel. Därför befinner vi oss snarare i econocen, en era där ekonomismen styr och systemkritik är avgörande. Birger Schlaug lanserar den nya eran i Fria Tidningen. 4 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/2015 5

4 inspiratör Fritidsbankir David Mathiasson Du arbetar med Fritidsbanken vad är det? Det är en bank som lånar ut sport- och fritidsutrustning, ungefär som bibliotek lånar ut böcker. Vi tar hand om saker som inte används och ser till att vem som helst kan låna. Tar ni ränta på lånen? Allt ska vara gratis och att alla ska få låna. Givetvis är det bra för de som inte skulle ha råd annars, men syftet är framför allt att göra det enkelt med en aktiv fritid. Dessutom ser vi till att redan tillverkad utrustning används tills den är slut och körs till återvinningen. Så vinsten är både ökad rättvisa, hälsa och hållbarhet? Absolut, sen är det också bra för integrationen. Låntagarna kan vara ensamkommande flyktingbarn, höginkomsttagare med barn som vill prova på nya sportaktiviteter, farmor med barnbarn på besök Fritidsbanken är en bra mötesplats. Är det svårt att få insättningar i banken? Jättemånga vill skänka utrustning, framför allt skidor, skridskor och fotbollsskor. I Deje med cirka invånare har vi samlar in över artiklar. Där finns krocket, cyklar, skateboards, pulkor, inlines, ridstövlar ett brett sortiment. Hur finansieras verksamheten? Alla fritidsbanker bygger på samma värderingar, men sedan ser det lite olika ut från håll till håll. En lokal bank kan till exempel drivas av föreningar, studieförbund, en kyrka och kommunen. text foto Maria Obed Namn David Mathiasson Ålder 34 år Yrke Projektledare, Fritidsbanken Gör Sprider idén om Fritidsbanken. Verksamheten startade i Deje 2013 och finns nu även i Grums, Lidköping, Örebro, Årjäng och Trollhättan. Flera fritidsbanker är i startgroparna. I Värmland är ett av målen att kunna förse alla barn med utrustning vid skolornas friluftsdagar. 6 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/2015 7

5 omvärld Storbankerna är dåliga på hållbar het och socialt ansvar. Vissa är lite bättre än andra, men ingen får godkänt, säger Jakob König, projektledare för en ny webbtjänst som granskar bankernas ansvarsarbete. foto: istock Sveriges rikaste procent har fördubblat sin andel av inkomsterna sedan mitten av 80-talet, från fyra till över åtta procent. Kent Werne har granskat ny statistik från Statistiska Central byrån för Dagens Arena. Ingen storbank får godkänt i etik foto: Sveriges Konsumenter oppen har T dragit ifrån främst på grund av att de lyckats maxa avkastningen på sitt kapital. banketik Fair Finance Guide. Så he- Läs mer: stop-ttip.org Materialism gynnar fusk illustr ation: istock När materiella värden får genomsyra en företagskultur ökar risken att de anställda blir kriminella. Och detta är just vad som sker inom bankvärlden. Det visar forskning som publiceras i tidskriften Nature. Experimenten bakom resultaten visar bland annat att deltagarna blev mer ohederliga när de påmindes om sin yrkesidentitet som bankanställda (på en stor internationell bank) och att de som värderade social status i pengar och prylar var mer benägna till fusk. Källa: Dagens Nyheter 8 grus & guld 2/2015 varken jak medlemsbank eller Eko- banken finns med i jämförelsen. Först om man klickar sig fram till ett bank- 15 studenter vägrar att betala tillbaka höga studieskulder för en utbildning på ett vinstdrivande college, som sedermera förlorade sitt statliga stöd. Jakob König på Sveriges Konsumenter tror att Fair Finance Guide kan bli en arena där bankerna tävlar om att bli bättre på hållbara investeringar. byte dyker de upp som alternativ. Metoden har utvecklats för stora kommersiella banker, mindre banker har inte i samma utsträckning skrivna dokument. Men vi hoppas kunna lösa detta framöver, säger Jakob König. I Holland, där initiativet funnits sedan 2009, har bankerna betydligt bättre betyg än i Sverige och listan toppas av Ekobankens nederländska motsvarighet, Triodos Bank. De är totalt transparenta och har blivit ett föredöme för de andra, säger Jakob König, som hoppas att guiden ska få både kunder och bransch att ta större ansvar för sina investeringar. Läs mer: fakta Dåliga resultat Fair Finance Guide betygsätter bankerna på en skala mellan 1 och 100 procent. De sju största bankerna får ett snittbetyg på 22 procent. SEB klarar sig bäst med 43 procent. Swedbank och Nordea ligger i mitten. Därefter kommer Skandia banken och Danske bank. Läns försäkringar får 14 procent och Handelsbanken 13 procent. I Holland har bankerna, efter fem års granskning av Fair Finance Gui de, snittbetyget 61 procent. USA-studenter skuldstrejkar En grupp studenter som vägrar att betala sina studielån är starten på en landsomfattande rörelse mot ojusta skulder i USA. Det hoppas det nybildade Skuldkollektivet. skulder Finansbranschen ska inte tjäna på människors grundläggande behov av utbildning, sjukvård och någonstans att bo. Det menar Skuldkollektivet, The Debt Collective, som är det senaste skuldavskrivningsprojektet sprunget ur den amerikanska Occupy-rörelsen. Därför stödjer de nu en grupp på femton studenter som inlett en amorteringsstrejk. Det är samma typ av organisering som vid en konflikt på arbetsmarknaden. Först när skuldsatta går samman kan kollektiva förhandlingar ske, säger Ann Larson på Skuldkollektivet till Al Jazeera. corinthian collages, där de fem- ton strejkande studerat, har blivit en symbol för den värsta sortens vinstdrivande utbildningskoncerner i USA. Efter anklagelser om bland annat falsk marknadsföring och dubiösa låneprogram har det statliga stödet dragits in. Studenterna, i många fall med värdelösa studiemeriter, har dock inte fått sina ansökningar om skuldavskrivning beviljade. Följderna är skrämmande, men utan protester kommer inget att förändras. En strejkkassa har nu öppnats av Skuldkollektivet och de femton studenterna som riskerar såväl kredit värdighet som framtida inkomster har fått stöd av både politiker och kända kulturpersonligheter. Följderna är skrämmande, men utan protester kommer inget att förändras, säger 21-åriga Mallory Heiny, en av de strejkande, till Washington Post. Sammy Almedal, vd JAK Medlemsbank Vad betyder minusräntan för JAK? Den del av medlemmarnas pengar som inte är utlånade till andra medlemmar placeras bland annat i statsskuldväxlar. Under året måste vi placera om 300 miljoner kronor. En del av detta kommer att bli till minusränta. Får vi minskade intäkter på likviditeten så påverkar det JAKs ekonomi. Så räntefria JAK är beroende av ränteintäkter? Helst vill vi såklart låna ut mer, men när vi har en överlikvid ska den förvaltas på bästa sätt. Vi lever i en omvärld med ränta. Betyder det intäkter som hjälper oss att stärka JAK så tycker jag det är positivt, även om jag förstår problematiken. Tror du minusränta är rätt recept? Om man tror på nuvarande ekonomiska system baserat på ständig ekonomisk tillväxt så kan det nog generera billigare pengar till konsumtion. foto: jak miljoner människor har signerat ett europeiskt medborgarinitiativ mot det transatlantiska handels- och investeringsavtalet TTIP. ter ett nytt verktyg som mäter hur väl bankerna följer principerna i de drygt 200 viktigaste internationella överenskommelserna om hållbarhet och socialt ansvar. Det handlar om hur pengarna som bankerna lånar ut och investerar påverkar allt från biologisk mångfald till mänskliga rättigheter. Den som inte är nöjd kan enkelt klicka sig fram till en jämförelse eller ett klago mål. Finansbolag och banker har stor makt och möjlighet att påverka företagen. Konsumenterna måste ha inblick i hur de agerar, säger Jakob König. Guiden som finns i sju olika länder utgår främst från vad bankerna skriver i sina policydokument. Ju tydligare formuleringar, desto bättre betyg. Utgångspunkten är att tydliga riktlinjer är en förutsättning för ett seriöst ansvarsarbete. Men det räcker inte. Ett par gånger om året ska även fallstudier göras. Hallå där Kan minusräntan göra JAK attraktivare? Tyvärr sammanfaller minusräntan med att även vi gör en översyn av vår prissättning. På sikt måste vi ta betalt för tjänster som idag inte kostar. Vill man återgå till den tidigare nivån av medlemsservice, erbjuda fler banktjänster och uppfylla rådande rapporteringskrav så krävs större intäkter. Läs mer: debtcollective.org grus & guld 2/2015 9

6 omvärld Fyra planetära gränser överskrids Fyra av nio planetära gränser överskrids nu. Det gäller klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och flöden av kväve och fosfor. När vi väl har passerat en viss tröskel kan det bli väldigt svårt att vända eller ens sakta ner förändringarna i jordsystemet även om vi lyckas bromsa utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald eller förändrad markanvändning. Detta får potentiellt katastrofala följder, säger Will Steffen en av huvudförfattarna till den nya studien som presenterades i februari. Konceptet planetära gränser presenterades Det definierar nio miljöförändringar som orsakas av människor och påverkar jordens stabilitet. De andra fem gränserna gäller ozonsiktets uttunning, havsförsurning, färskvattenanvändning, luftpartiklar och nya kemiska substanser hade tre gränser överskridits. miljoner människor lägger sig hungriga i kväll, trots att det produceras tillräckligt med mat för alla i världen. Klimatförändringarna förvärrar situationen. Källa: Food, Fossilfuels and Filthy Finance, Oxfam 2014 Krisbank kan ta sparpeng Systemkritiska banker kan använda insatta pengar för att klara sig undan konkurs vid en ny global bankkris. Det är innebörden i ett nytt avtal mellan G20-länderna. Finanskris De nya reglerna gäller i första hand inte summor under euro på vanliga sparkonton, utan pengar i pensionsfonder och på konton med lång bindningstid berättar Dagens ETC, som rapporterar om avtalet. Syftet är att inte skattebetalarna, såsom tidigare, ska behöva ta hela smällen för att rädda krisande banker. I stället öppnas därför möjligheten att använda insatta medel. Ingen av lösningarna är bra. Det viktiga är att bankerna inte tar så stora risker och blir så stora att hela systemet hotas om det blir trubbel, kommenterar Jakob König på Svenska Konsumenter. Under våren ska en svensk utredning presenteras om hur en ny bankkris bör hanteras, men i och med EU-medlemskapet påverkas även vi av de nya G20-reglerna enligt Dagens ETC. I en analys råder Dagens ETC läsarna att trygga sina pengar på mindre banker med insättningsgaranti. En av bankerna som nämns är JAK Medlemsbank. Fonder saknar klimatansvar Medvetenheten om hur sparfonder påverkar klimatet är liten. Det visar en granskning av de tio största privata fondförvaltarna som Swedwatch har gjort. fonder Trots att våra sparpengar har lika stor betydelse för växthus effekten som biffen, bilen och bostaden tillsammans så har de stora fondförvaltarna liten koll på placeringarnas klimatpåverkan. Samtliga förvaltare saknar handlingsplaner och mätbara mål för hur de ska minska negativ klimatpåverkan och samtidigt öka investeringarna i lösningar som grön energi och energi effektivitet. Det är högst oroande, säger Swedwatchs kanslichef Viveka Risberg. Systemkritiska banker - bl a Nordea och Danske bank - kan använda spararnas pengar vid en framtida bankkris. Swedwatchs granskning visar att SPP är ensamma om att utesluta vad de kallar klimatosmarta företag i alla sina fonder. SPP, Swedbank och Nordea har processer för klimathänsyn. Skandia, Nordea och Handelsbanken tillhandahåller mindre specialfonder med klimatinriktning. Ingen av aktörerna har dock kunnat redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan. Swedwatchs egen mätning visar att kronor i en fond kan generera två ton koldioxid utsläpp per år och åtta ton i en annan. Det bör införas lagkrav på klimatanalys och handlingsplaner för hela fondförvaltningen, menar Swedwatch. Läs mer: foto: istock Dela ut nya pengar till alla Europeiska centralbanken gör det. Riksbanken gör det. De försöker få fart på ekonomin genom att stödköpa värdepapper på finansmarknaden. Vore det bättre att dela ut pengarna till gemene man? nya pengar Kvantitativa lättnader kallas det. Centralbanker skapar nya elektroniska pengar som används för att köpa upp framför allt statsobligationer på finansmarknaden. Tanken är att detta ska få placerarna att söka sig till mer riskabla investeringar. På så vis ska pengarna komma företagen till del, öka sysselsättningen och få fart på ekonomin. I USA och Storbritannien har kvantitativa lättnader pressat upp priserna på finansiella tillgångar och gjort de redan välbärgade rikare. Men väldigt lite pengar har sipprat ned i den reala ekonomin, säger Ben Dyson, grundare av den brittiska tankesmedjan Positiva Pengar. foto: istock Om pengarna delades ut till gemene man i stället skulle vi få en snabbare ekonomisk återhämtning. positiva pengar förespråkar sedan länge att centralbankerna ska skapa pengar som går direkt till regeringarna. Dessa skulle sedan kunna använda dem till investeringar, ökade utgifter eller sänkta skatter. Men nu betonar man alltså även möjligheten att dela ut pengar direkt till medborgarna. Helikoptersläpp, kallas det på ekonomspråk och är mer aktuellt i diskussionen utanför Sverige. I såväl Financial Times, Der Spiegel och Guardian har flera ekonomer förespråkat metoden. De menar att hushåll och företag är för skuldtyngda för att ta på sig mer lån och att bankerna redan fått såväl stödköp som billiga Centralbankens stödköp omfördelar Bortkastad chans kallar den brittiska tankesmedjan Positiva Pengar beskedet att Europeiska Centralbanken (ECB) nu köper värdepapper på finansmarknaden för miljarder nya euro. Om pengarna delades ut till gemene man i stället skulle vi få en snabbare ekonomisk återhämtning. På sin hemsida pekar man på Bank of Englands uppskattning att de brittiska stödköpen på motsvarande 512 miljarder euro , bara ledde till en ökning av bruttonationalprodukten lån utan att utlåningen till produktiva projekt ökat. Uppfattningen om hur stora utdelningar som skulle behövas för att få fart på ekonomin varierar mellan och kronor. en invändning är att pengar till gemene man bara skulle öka den kortsiktiga konsumtionen, och inte bidra till den nödvändiga klimatomställningen. I en analys i Dagens ETC väcker därför Johan Ehrenberg tanken om en villkorad medborgarcheck för till exempel klimatomställning, energieffektivisering eller utbildning. Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, påpekar i ett marknadsbrev att ett helikoptersläpp strider mot rådande lagar. Men tillägger han, i ljuset av de senaste årens penningpolitiska svängningar vore det dumt att utesluta någonting. fakta Kvantitativa lättnader I spåren av finanskraschen 2008 har metoden använts i USA, Storbritannien och Japan. Nu är det Euroländerna och Sveriges tur. Fram till 2016 ska Europeiska Centralbanken (ECB) köpa statspapper för 60 miljarder euro i månaden. Därmed skapas 1000 miljarder nya euro. I mars köpte svenska Riksbanken statsobligationer för 10 miljarder kronor. Både ECB och Riksbanken har aviserat att det kan bli ytterligare stödköp om inte inflationen tar fart. med knappa två procent. På börsen blev dock prisökningarna 20 procent, vilket tankesmedjan menar främst gynnade de fem procent av hushållen som kontrollerar 40 procent av börsvärdet. 10 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

7 omvärld Stora förändringar krävs Det räcker inte med små justeringar. Grön ekonomi kräver mer långtgående förändringar. Det framgår när tankesmedjan Global utmaning presenterar en ny studie. foto: istock Eva Alfredsson. Anders Wijkman. Ulf Dahlsten. grön ekonomi Ekonomisk utveckling är inget självändamål utan ett medel för att uppnå social utveckling inom planetens ramar, säger Eva Alfredsson, när tankesmedjan Global utmanings arbetsgrupp för grön ekonomi presenterar en förstudie inför utlysningen av Mistra Financial Systems (se nedan). Studien visar hur en grön och inkluderande ekonomi måste skilja sig från dagens ekonomi på en rad punkter. Det handlar om att säkerställa långsiktiga inkomster i stället för att söka maximal avkastning, sätta samhällsnytta framför aktieägarintresse, skift a fokus från närtid till långsiktighet, förvalta snarare än att utvinna naturresurser, byta linjära produktionssystem mot cirkulära och skapa långlivade tjänster i stället för kortlivade produkter. Det finns en betydande samsyn mellan konventionella och ekologiska ekonomer, men det finns också helt centrala punkter där de inte är överens, säger Anders Wijkman, vice ordförande i arbetsgruppen. en skiljepunkt är synen på naturresursernas roll för ekonomisk verksamhet. Till vardags har vi en känsla av att allt blir bättre bara vi ackumulerar mer pengar. Men vissa saker kan inte ersättas med pengar. Stabilt klimat, biodiversitet och uppbyggnad av matjord är helt avgörande för att vi ska skapa välfärd i framtiden vilket inte reflekteras tillräckligt bra i dagens ekonomiska modeller, säger Anders Wijkman. 30 miljoner till forskning om hållbara finanssystem Sökes: systemkritiska forskare som vill undersöka hur finanssystemet måste förändras för att bidra till hållbarhet. Finnes: 30 miljoner i forskningsanslag. För lite uppmärksamhet har ägnats åt det finansiella systemets roll i omställningen till en hållbar ekonomi. Det menar stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Därför utlyses nu programmet Mistra Financial Systems, med pengar från de tidigare löntagarfonderna. Forskarna som beviljas anslaget ska Foto: Boberger CC-SA BY 3.0 ulf dahlsten, som också ingår i arbetsgruppen, lyfter fram konsekvenserna av att bankerna skapar pengar när de beviljar lån. Utan styrning går pengarna till det som är lönsammast för banken, vilket varit husköp. Följden blir att priserna går upp och bubblor skapas. Efter avregleringen av finansmarknaderna har vi sett en ohållbar skulduppbyggnad. Allt för mycket pengar har skapats för fel ändamål. Läs mer: Svt Play (sök på Den gröna ekonomin) The Inclusive Green Economy, Alfredsson och Wijkman, 2014 (www.mistra.se - sök på titeln) undersöka möjligheter och begränsningar med det nuvarande systemet, samt förslå konkreta förslag på reformer och lösningar. Expertgruppen som utformat förslaget på programmet föreslår bland annat forskning kring långsiktiga riskbedömningar, betydelsen av den stora skulduppbyggnaden, hur pengar skapas och vilken roll alternativa banker och sparkassor spelar för en hållbar ekonomi. I höst ska det vara klart vilket projekt som erhåller anslaget. foto: Friends of Europe CC BY 2.0 Urfolkens filosofi förändrar den ekonomiska debatten omvärldsanalys Vi måste få fart på tillväxten. Inget tycks viktigare för europeiska politiker och centralbanker. Desperationen är stor, så till den grad att man nu infört minusränta. I en annan världsdel, Latinamerika, pågår en annan debatt med helt andra frågor: Finns det alternativ till den tillväxtbaserade ekonomin? Kan vi tänka oss samhällen i balans, utan krav på ständig tillväxt? Buen Vivir eller Vivir Bien, ett gott liv, kallas den filosofi som ger avtryck på högsta politiska nivå i framförallt Ecuador och Bolivia. Den är till och med inskriven i de nya grundlagarna. Ecuador erkänner befolkningens rätt att leva i en ren miljö i ekologisk balans, som garanti för hållbarhet och Buen Vivir. Liknande formuleringar finns i Bolivias grundlag. Buen Vivir bygger på urfolkens tankar om social jämvikt och ekologisk balans och är skarpt kritisk mot det västerländska behovet av ständig kapitalackumulation. Sociala relationer står i centrum, liksom relationen till naturen. När dessa är i balans är det möjligt att leva ett gott liv. Goda relationer till familj och grannar anses vara en bättre pensionsförsäkring än ett välfyllt bankkonto. Materiell rikedom kan inte vara ett mål med livet. Tillgodosedda basbehov, ja, och för alla. Ingen kan glädja sig åt att vara rik när andra samtidigt lider nöd. Jämlikhet, ömsesidighet och komplement är nyckelord. Vi behöver alla varandra. Vi människor är inte bara helt beroende av en frisk natur vi är själva en del av den. Begreppet blev populärt under 2000-talets första decennium. Det nyliberala projektet hade havererat. Folk hade fått nog av privatiseringar och nedskärningar. Den alternativa rörelsen, manifesterad i ursprungsfolkens protestmarscher, var starkt kritisk inte bara mot nyliberalismen, utan också mot den moderna kolonialismen, i Världsbankens och IMFs skepnad. Behovet av en äkta avkolonisering lyftes fram. Vänsterpresidenterna Rafael Correa och Evo Morales kom till makten i Ecuador och Bolivia. Nu handlade det om att gå från protester och kritik till ett eget konstruktivt alternativ. Tankarna är alltså inte nya. Det nya är att ursprungsfolkens värderingar får genomslag i politiken. Det är en återupprättelse av tankesätt och traditioner som fungerat i lantliga bondeoch jaktsamhällen, där människors liv och välfärd mycket tydligt är beroende av samarbete, social gemenskap och av naturen. Men kan de fungera i moderna storstäder? Är inte individualismen, fokus på den personliga karriären, redan för stark även i Latinamerika? Och hur Anika Agebjörn rimmar Buen Vivir med den ekonomiska politik som förs i både Bolivia och Ecuador? För trots alla vackra formuleringar i lagar och styrdokument satsar de fortfarande på att exploatera mineraler och fossila bränslen, på miljövidriga monokulturer, storskalig köttproduktion och avskogning. Ändå, debatten finns där. Och den förs inte av ett gäng utdefinierade miljö muppar i marginalen. Nej, här måste presidenter och ministrar försvara och förklara en politik som i Europa anses självklar. Álvaro García Linera, vicepresident i Bolivia: Ska vi sluta producera, stänga våra tenngruvor, gas- och oljekällor och gå bakåt i att tillgodose människors grundläggande behov? Vore inte det bara att öka fattigdomen och återupprätta nyliberalismen? Visionen, på lite sikt, är dock att gå vidare från en tillväxtfixerad råvaruexploaterande ekonomi till ett hållbart samhälle, där tankarna i Buen Vivir omsätts i praktiken. Den vägen blir spännande att följa. linda gren Anika Agebjörn Journalist och författare foto: linköpings universitet 12 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

8 Snart ska det hem gjorda hönshuset på hjul ut och sprida gödsel. Tills dess gör Niklas Markie annat som gynnar hans medproducenter, till samma lön som under skördesäsongen. Med blick för nytta På Nyttogården odlas mer än plantor. Här gror en ekonomisk modell med omsorg om såväl natur som närsamhälle. Samarbetet mellan Niklas Markie och hans medproducenter går bortom kronor, ören och kilopris. Och det ger odlaren lön även på vintern. TEXT Foto Niklas Björling 14 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

9 Gunilla Fluur ser flera fördelar med Nyttogården. Det skapas jobb, markerna hålls öppna, den biologiska mångfalden bevaras och hon får färska ekologiska grönsaker, ägg, kryddor med mera. nya idéer, något som jag vill ska leva kvar. Vill du bidra till en bättre värld måste du börja med dig själv och din omgivning, säger hon. När hon strax sätter sig i bilen för att åka till jobbet kommer hon att passera flera gårdar vars frostiga fönster vittnar om att de står tomma på vintern. Efter 20 minuter kör hon förbi Nyttogården där hon kan se hur det går för innehavaren, Niklas Markie. Jag ser att han inte besprutar, jag ser hans söta små grisar, jag ser hans fält. Jag ser en ung man som arbetar väldigt hårt. Jag hoppas verkligen att han orkar. Jag stöttar honom så gott jag kan och hoppas att den här modellen sprider sig både till fler och till andra områden. Jag tror på det småskaliga för människan oändlig tillväxt fungerar inte i något system. På vintern blir det bland annat kryddodling på Nyttogården, som Niklas Markie, 29 år, driver sedan två år tillbaka. arför det är bra? Gunilla Fluur tittar upp över tekoppen och ser förvånad ut. För henne var det bara helt självklart att hon skulle betala 500 kronor i månaden när den nyinflyttade odlaren erbjöd tio familjer att bidra till hans lön. I gengäld skulle de få dela på det gården kunde erbjuda. Han får jobb, markerna hålls öppna och vi får färska ekologiska grejor året om. Det är en jättebra idé, kanon! I fönstret står en kruka oregano. I kylskåpet ligger såväl rotfrukter som ägg och några prinskorvar. I frysen finns bönor och förvällda bladgrönsaker. Allt är från Nyttogården. Jag kan komplettera med tomater i affären någon gång. Men annars får jag grönsaker så det räcker. Och ibland mer därtill. Jag marinerar, lägger in och fryser, säger Gunilla. Nyttan hon upplever sträcker sig dock längre än till maten. Hon blickar ut över fälten och skogen bortom den nedlagda affären i Näsåker utanför Sollefteå där hon bor sedan mer än ett decennium. I Nämforsen längre bort rinner klart vatten. Luften är lätt att andas. Det handlar om livsmiljön. Folk har sökt sig hit sedan de gamla hällristningarnas tid. Det finns en anda i bygden, en öppenhet för Jag ser att han inte besprutar, jag ser hans söta små grisar, jag ser hans fält... några mil bort, i österrå, lyser ett svagt magentafärgat plantljus bakom skyltfönstret i det som för femtio år sedan var en levande lanthandel. Nyttogården står det på en skylt. Bakom isolerande tjockplast håller Niklas Markie och volontären Jordan Desroches från Frankrike på att plantera om timjan, basilika och oregano. Mina medproducenter betalar mig varje månad året om och det finns många sätt jag kan jobba för dem även på vintern. Sådant här kan jag till exempel leverera färskt tillsammans med rotsaker från jordkällaren och lite annat, säger Niklas Markie. Han bakar också, och experimenterar med egen korv av djur som växt upp på naturligt bete i närheten. Gör chili, surkål och örtsalt. Drömmen är att ställa i ordning den gamla butiken till en plats för förädling och bak. Och jag skulle kunna ta hem vinäger, olja, peppar och nötter sådant som är hutlöst dyrt att köpa ekologiskt i affären 16 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

10 Modellen som används på Nyttogården kallas Community Supported Agriculture (CSA) på engelska. På svenska oftast andelsjordbruk. Minst tio gårdar använder idag CSA på olika sätt i Sverige. från en grossist. Så skulle medproducenterna kunna få till självkostnadspris. Och man skulle han hejdar sig lite. Efter två säsonger har han insett att det tar tid att bygga upp en gård. Särskilt som Nyttogården inte är en gård av det vanliga slaget, med egen mark och flera byggnader. Det säljs nästan inga sådana gårdar, de blir sommarboenden i stället, säger Niklas. Själv är han uppväxt utanför Stockholm och i Grängesberg. Sambon däremot, kommer ifrån trakten. Efter några år i Södertälje och Umeå bestämde de sig för att slå sig ned i hennes hembygd. Det blev en villa vid Ångermanälven. Bakom finns två hektar outnyttjad mark som Niklas först fick låna, sedan köpa. Därefter förvärvade han den gamla affären och skaffade grisar och höns. Och fick låna mer mark. Han har stängslat, snickrat grishus, fixat hönshus, rest växthus, anlagt frukt- och bärträdgård och en hel del annat. Sedan första säsongen har de tio medproducenterna utökats till trettio och i maj får Nyttogården en anställd med bidrag från arbetsförmedlingen. Målet är att ha hundra medproducenter och tre anställda. Mer än så bedömer inte Niklas Markie att vare sig han själv eller marken klarar. Jag ska ju inte utarma jorden utan bygga den långsiktigt och bidra till biologisk mångfald, säger han. Den som är intresserad av att bli medproducent får komma och titta, och ta del av Niklas planer. Frågar de hur mycket de får för pengarna så svarar han: inte en aning! Jag gör så gott jag kan här, och det blir vad det blir på naturens villkor. Den delade risken är ömsesidig. Medproducenterna skriver inga kontrakt och kan hoppa av när de vill. Men hittills har ingen velat det. I en facebookgrupp, där Niklas håller medproducenterna uppdaterade om vad som sker på gården, skriver en av dem: Jag är inte medproducent för att få en viss mängd grönsaker. Jag betalar min månadsavgift för att vara med och skapa rimliga Niklas Markie växte upp utanför Stockholm. Intresset för mat och odling föddes i mormors tvåa och på hennes kolonilott. 18 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

11 Volontären Jordan Desroches från Frankrike ser till Nyttogårdens linderödssvin. De tillhör Sveriges sista oförädlade lantras och har precis utökats med tre små kultingar. Gunilla Fluur kan komplettera grönsaksinköpen med tomater ibland, annars får hon allt hon behöver som medproducent på Nyttogården. förhållanden för en jordbrukare där en av poängerna är att marknadstänkandets möte mellan kund och producent är upphävt. Det är en planerad samhandling att få fram mat. I en självhushållande jordbrukarfamilj är inte medlemmarna uppdelade i producenter och konsumenter. Någon äter mer, någon annan arbetar mer, någon är lat men alla är vi människor. Nyttogården är min matfamilj. Jag vill ha mer ägg!!!! en trappa upp i den gamla handlarbostaden är det en vidunderlig utsikt över Ångermanälven. I taket hänger en kristallkrona från mormors två-rummare i Edsberg, utanför Stockholm. Det var i hennes kök och på hennes kolonilott som Niklas Markies intresse för råvaror, mat och odling föddes. Mormor kom till Sverige efter kriget och hade med sig den finska odlingstraditionen präglad av hunger och svält. Mormor ville ha bra grejer, inget fusk, inga halvfabrikat, berättar Niklas. Han började utbilda sig till kock, men hoppade av. I stället blev det en konventionell trädgårdsmästarutbildning parallellt med en självhushållningskurs på folkhögskola. Skulle jag ha gjort som jag lärde mig på trädgårdsskolan skulle jag ha startat en specialiserad grönsaksodling, vilket hade inneburit kostnader på flera miljoner. Nu kom jag i stället på det här, och har klarat mig med investeringar på cirka kronor, säger han. Under kristallkronan trängs stolar. Många stolar. Och ett stort bord. Förra året dukades här upp en vårmiddag, en skördemiddag och ett julbord för medproducenterna. Visst kan man bli lite nojig med trettio personer på middag och såsen bränner vid. Men jag tycker ändå det är jättekul att människor samlas kring något som alla verkligen behöver. Folk vill inte bli lurade längre, och den egna maten är det lättare att ta makten över än bankerna, regeringen Närmast ska stolarna fyllas Jag gör så gott jag kan här, och det blir vad det blir på naturens villkor. med ådalingar som vill bilda en slow food-grupp. Manifestet för den internationella rörelsen mot snabbmatskultur skulle även kunna fungera som programförklaring för Nyttogården. Målen är: ekologisk produktion, bevarande av lokala och regionala matkulturer och utveckling av ett jordbruk som varken utarmar jorden eller människorna som brukar den. Vi har blivit så avskalade från jorden och hela kedjan. Medvetenheten ökar ju, men bland gemene man är det fortfarande viktigast att maten är billig. En del som kommer hit ser en broccoliplanta för första gången, säger Niklas. 20 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

12 Marcus Forssman och Gunilla Fluur är två av Nyttogårdens 30 medproducenter som betalar 500 kronor i månaden för att dela på det som gården ger. Näringsnivåerna i frukt och grönt har ju sjunkit stadigt. Andra är väl bevandrade bland råvarorna. Flera berömda kockar har besökt Nyttogården, liksom många gröna entreprenörer. Mat och matproduktion är i ropet och jag knyter ständigt nya kontakter med människor som vill veta mer, säger Niklas. utanför den gamla lanthandeln står en vit skåpbil. Varannan eller var tredje vecka lastas den med kassar som körs ut till medproducenterna. Direktkontakten är viktig för Niklas Markie. Dels kan han se om alla är nöjda. Dels kan han förklara vad det innebär om någon grönsak fått skorv eller spruckit. Eller lägga in en brasklapp ifall han till exempel misstänker att någon av gurkorna kan ha blivit besk. En tredjedel av alla grönsaker slängs direkt av odlaren för att de är för små, för stora eller för fula. Men jag kan skicka med även sådana, och förklara att de är minst lika matnyttiga, säger han. Sedan är det upp till medproducenterna själva om de vill använda hela mängden som ju är deras eller slänga. längre bort i byn bökar en handfull linderödssvin i skogsbrynet. De tillhör Sveriges sista oförädlade lantras och har precis utökats med tre veckogamla små kultingar som tittar nyfiket på oss. Så småningom ska de bli skinka till medproducenterna. Man få se till hela rasen, äter jag dem inte så kommer de inte fortsätta att finnas, konstaterar Niklas. Han menar att det är väl dokumenterat att lantdjur, uppfödda på sin naturliga föda, ger hälsosammare mat. Han väljer även gamla växtsorter. Näringsnivåerna i frukt och grönt har ju sjunkit stadigt. Det kan inte bara förklaras med att jordarna är i sämre skick, förädlingen gör sitt till också. Man förädlar på storlek och volym för det är så marknadspriserna styr. Samtidigt ökar antalet cancerfall måste man då inte fråga sig om det är något fel på det vi stoppar i oss? Själv odlar han lantsorter som har hängt med i hundratals år på grund av sin goda smak, snarare än tack vare hög avkastning. Den här nya superbroccolin med extra vitaminer har ju kommit till just genom en korsning med ursprungsbroccolin. När till och med livsmedelsindustrin tar ett kliv tillbaka är det bara att tacka för exemplet, säger han. snart puttrar köttfärssås på spisen i köket hemma hos Niklas Markie. Den är gjord på Bull, som betade gräs på en gård i närheten innan Niklas tog honom till slakt i närliggande Ramsele (Läs om Rafnaslak i Grus & Guld nr 2/13). Köttet förmedlade han sedan till självkostnadspris till medproducenterna. Arbetstiden har de ju redan betalt för, säger han. Men räcker verkligen 500 kronor i månaden från 30 medproducenter till både lön, sociala avgifter, skatt och utgifter? Niklas har fått startbidrag för unga jordbrukare och använt pengar efter mormor till en del av investeringarna. Dessutom har han lagt ned en stor del gratisarbete. 500 kronor är egentligen för lite, men det sämsta som hade kunnat hända såhär i början är att folk känner att de inte får tillräckligt för pengarna. Dessutom är det värt väldigt mycket att jag får göra något jag gillar och jag blir ju i princip självförsörjande också, säger han. Sedan bygger jag upp perenna system som ger effektivare odling framöver. telefonen ringer. Det är medproducenten och kompisen Marcus Forssman, inflyttad från Göteborg, som strax ska titta förbi. Första sommaren tillbringade han flera timmar på knä i odlingarna. För mig är det ett politiskt statement att vara med: bonden ska ha vettigt betalt samtidigt som vi måste ha bra och klimatsmart mat, säger Marcus medan han tittar på de nya små hedemorakycklingarna i hönshuset. Det är inte hållbart att alla bor i stan. Vi är beroende av jorden och skogen och då måste vi stödja de små initiativ som finns för att hålla landsbygden levande. Dessutom uppskattar han att laga mat av de ingredienser han får. Alla kanske inte vet vad de ska göra med bönor, stjälkselleri och kålrabbi men jag tycker det är jättekul att det inte bara är isbergssallad och tomater i kassen. det börjar bli dags att lämna Nyttogården. Medproducenterna har dragit bort en del av sina pengar från livsmedelsindustrin. I stället har de valt att stödja en lokal odlare som bygger goda jordar, bevarar näringsrika grödor och bidrar till biologisk mångfald. De delar på vinst och förlust. Ingen ska tjäna på den andra. Anar vi konturerna av ett förnyat välfärdsbygge underifrån, en småskalig modell som skulle kunna användas på fler områden? Absolut, någon gång kommer det att ta stopp. Naturen talar ju om att den inte mår bra. Små gårdar skulle kunna vara center bortom spekulationsekonomin kring vilka människor hjälper varandra med såväl finansiering i lokala sparkassor som välfärd... Nu är det en massa kostnader som bara glider iväg. Vart tar pengarna vägen idag egentligen? frågar Niklas Markie. Volontären Jordan Desroches från Frankrike och Niklas Markie planterar om timjan, basilika och oregano som medproducenterna får färskt under vintern. Bonden ska ha vettigt betalt samtidigt som vi måste ha klimatsmart mat. 22 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

13 tips Utgångspunkten för att använda resurserna hållbart där just du bor är att ta reda på hur det ser ut idag. Förena statistik, kunskap och engagemang i arbetet med en lokalekonomisk analys. Måtta på plats Lokalekonomisk analys visar vägen text illustration magnus frederiksen Innan du börjar: Läs mer på friametoder.se (sök på LEA) scb.se/lea helasverige.se/kansli/ foer-dig-som-vill/ utveckla-ekonomin/ upplandsbygd.se/ linn---lokalekonomii-nya-natverk/ neweconomics.org/ publications/entry/ plugging-the-leaks en lokalekonomisk analys, även kallad Lea, kan vara startpunkten för en diskussion om hur resurserna där du bor bäst används. Ett postnummerdistrikt, en församling eller någon annan trakt där invånarna känner samhörighet, kan vara utgångspunkt för undersökningen. Med hjälp av lokalkännedom och statistik från Statistiska Centralbyrån tydliggör en Lea vilka pengar som finns inom området, och hur de används. Precis som man på nationell nivå talar om handelsbalans tittar en Lea på in- och utflödet av pengar på gräsrotsnivå. Syftet är att minska läckorna från den lokala ekonomin. Det handlar varken om protektionism eller om självförsörjning, utan om att göra medvetna val. Försvinner pengarna till verksamheter som är långsiktigt hållbara, eller inte? Bidrar de till välmående, eller inte? Är det önskvärt att pengarna som kommer in till området i högre utsträckning cirkulerar lokalt och därmed stärker den lokala ekonomin? Visar det sig till exempel att en stor del av inkomsterna i området går till att köpa fjärrtransporterade livsmedel från en stormarknad långt bort, kanske ni ser underlag för en lokal butik med varor från lokala producenter. Kanske bestämmer ni er för att satsa på detta eftersom ni vill prioritera mindre transporter, lokal livsmedelsförsörjning, ökad resiliens och fler arbetstillfällen i trakten? Vilka slutsatserna blir beror naturligtvis på förutsättningarna och på vad ni vill uppnå. Men tanken är att den lokalekonomiska analysen ska resultera i en konkret handlingsplan för att stärka ekonomin i närområdet. nästa steg blir sedan att fundera över hur planen ska förverkligas. Finns befintlig verksamhet som kan utökas? Behövs nya företag, föreningar, kooperativ, bygdebolag eller annat? Vilka resurser kan mobiliseras lokalt? Vilka finansieringsformer finns? Var är de lokala sparpengarna placerade? Kan de göra bättre nytta i bygden? När Gunnarsbyn i Norrbotten gjorde en Lea resulterade det bland annat i ett bygdebolagsägt agrocenter, där betande djur nu håller landskapet öppet. I Baggbrobygden upptäckte man att invånarna köpte bröd för kronor varje år, vilket ledde till planer på ett lokalt bageri. I Husby-Långhundra, utanför Uppsala, föddes en idé om andelsägd förnyelsebar lokal energiproduktion. Där påbörjades också en breddning av modellen, för att framöver även kunna ta med energi- och naturresurser i beräkningen. Denna är dock inte klar än Förbered Bestäm vem som ska göra analysen och vilka som ska få tillgång till den. Utgå till exempel från en förening i området. Ha ett offentligt möte. Forma en arbetsgrupp och börja planera. Sätt upp mål för vad ni vill uppnå Informera Informera så många som möjligt i området om arbetet och syftet med analysen. När man jobbar lokalt är det oftast lättare att få till ett brett samarbete mellan såväl företag och föreningar som kommunen Beställ statistik Bestäm vilket område analysen ska omfatta och beställ ett statistikpaket från SCB till en kostnad av 4500 kr, plus moms. Analysera Analysera, komplettera och bedöm SCBs siffor utifrån er lokala kunskap. Beräkna den lokala handelsbalansen. Vilka varor och tjänster inhandlas utanför närområdet? För vilka summor? Kläck idéer Dags för idéarbete! Komplettera analysen med bakgrundsinformation och omvärldsanalys. Analysen visar vad invånarna efterfrågar vad av det vill ni kunna erbjuda lokalt? Finns det etablerade producenter som skulle kunna utöka sin verksamhet eller behövs nya lokala företag, kooperativ, bygdebolag eller ideella föreningar? Gå till handling Gör en plan och gå till handling! 24 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

14 på gång i jak Eva Stenius, borgmästaren i Panchimalco Mario Melendez, Carlota Rivera, Manuel Chavez, Delmi Beltran och Ada Rivera talar om JAK Medlemsbank på kommunalkontoret i Panchimalco. JAK inspirerar i El Salvador Tierra, trabajo y capital jord, arbete och kapital så heter en organisation i El Salvador som har bildats för att starta sparlåneverksamhet. ända sedan jag kom till Sverige på 1990-talet och lärde känna JAK så har jag funderat över hur jag skulle kunna sprida idén till El Salvador, säger Carlota Rivera i JAK Göteborg. Hon fick med sig Eva Stenius, Alexander Sivertsen och Manuel Antonio Chávez. Tillsammans tillbringade de en vecka i Panchimalco, El Salvador, förra året. De höll informationsmö- Nya priser på gång i JAK styrelsen föreslår en höjning av medlemsavgiften från 200 till 300 kronor för huvudmedlem. Under våren bereds även nya priser på tre olika nivåer av banktjänster. JAK har haft brist på fler intäktsben än låne avgifterna, säger vd Sammy Almedal. I medlemsavgiften ska det enligt liggande förslag ingå baskonto, överföringsmöjlighet, Grus & Guld samt rösträtt på stämman. Det dyraste paketet som även ska innehålla kommande möjligheter att betala med e-faktura, återkommande överföringar samt betal- och kreditkort beräknas kosta 670 kronor per år. Paketpriserna ska göra det billigare än idag att nyttja flera tjänster. ten med såväl borgmästaren som representanter för olika föreningar, samt ett öppet möte. Intresset var stort och man beslöt att bilda en organisation med inledningsvis hundra medlemmar och interimstyrelse. Nu skrivs stadgar och Carlota Rivera hoppas kunna samla in ett startkapital i Sverige. JAK skulle kunna betyda jättemycket i El Salvador. Många småbönder tvingas skuldsätta sig för att köpa utsäde, och hela tiden tvingas folk lämna sina jordar till bankerna för att de inte kan betala. Och utan sina jordar har de ingenting! Med sparlåneverksamhet kan de göra sig fria från bankerna, säger Carlota Rivera. Förlust på 2,4 miljoner kronor JAKs minus resultat för 2014 förklaras huvudsakligen med kreditförluster i ett företagsengagemang, enligt vd Sammy Almedal. Foto: Alexander Sivertsen Ideologin viktig för medlemmarna medlemmarna är nöjda med JAK Medlemsbank, men inte fullt lika nöjda som de var för två år sedan. Det visar en medlemsundersökning som genomfördes i höstas. Att JAK är en räntefri och medlemsägd bank är viktigt för så gott som alla och nästan 90 procent kan tänka sig att rekommendera JAK till andra. Mest avgörande för nöjdheten är god service och gott bemötande, lärande och utvecklande arrangemang, öppenhet och respekt för olika åsikter, stöd för att sprida JAKs idé och tillfredställelse med hur banktjänsterna fungerar. Mest negativt påverkas betyget av att JAK inte uppfattas som billigare än andra banker. Av enkäten framgår också att det inte upplevs som tydligt vad man som medlem kan förvänta sig av sin bank. I de fria kommentarerna önskar många att JAK ska bli tydligare och bättre på att sprida sin ideologi. En del önskar att JAK ska erbjuda fler banktjänster. Ytterligare en grupp betonar lägre avgifter för att stärka JAK som alternativ till andra banker. Några kritiserar enkätens frågor för att vara ledande eller oklart formulerade. 44 Så nöjda är medlemmarna med JAK på skalan 1 5. Kreditkort inte så populärt 600 medlemmar använder hittills JAKortet. I medlemsenkäten som gjordes i höstas uppger majoriten av de som inte skaffat kort som främsta skäl att de redan har ett annat. Därefter kommer att de inte hunnit eller inte har JAK som primär bank. Tredje vanligaste orsaken är att man väntar på att bankkortet ska gå att koppla till ett JAK-konto. Många uttrycker att de ogillar att handla på kredit som de gör i nuläget med JAKs kort. Kritik har också framförts mot de avgifter som den som tar emot en betalning måste betala till kreditkortsföretaget, vilket kan slå hårt mot små handlare. Tidplanen för den fortsatta kortutvecklingen är att förbetalda kort eventuellt kan bli verklighet före Ett traditionellt betalkort kopplat till ett konto i JAK blir det dock först Foto : Hallå där KarinMalin Ekström, projektledare för JAKs demokratiarbete Vad är din uppgift? Jag jobbar med vår tekniska samarbetspartner och styrelsens demokratikommitté för att utveckla och testa internetplattformen VoteIT som är tänkt att användas för stämmobeslut i JAK efter Vad innebär den nya modellen? Den kombinerar direkt och representativ demokrati genom att låta varje medlem rösta själv eller via ett ombud. Hur ombuden röstar ska vara öppet så att de som vill kan återta sin röst. Stämmoärendena kommer att behandlas löpande och under en längre tid på internet. Frågor som är uppe för diskussion och beslut ska också redovisas i Grus & Guld. Vad händer på stämman nu i april? Första beslutet om de stadgeändringar som behövs togs förra året, nu är det dags för ett andra beslut. Dessutom kommer vi att testa VoteIT på stämman. Vad kommer det nya systemet att betyda för JAK? Det innebär att många fler medlemmar i praktiken kommer att kunna använda sin rösträtt, och att lokalavdelningarna kan samla till diskussion i aktuella frågor året om. Vi blir också bland de allra första i Europa med vår blandning av direkt och representativ demokrati. 26 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/2015 1/

15 jak i fokus Besparingar får kritik Besparingsbeslutet i JAK möter blandade reaktioner. Inför stämman finns både en kritisk motion och en misstroendeförklaring men det finns också de som välkomnar att styrelsen vågar fatta svåra beslut. Lotta Friberg Foto: K arin Backström Jonas Löhnn Foto: Joel Wendle/Sveriges R adio Det var i december som styrelsen beslöt att Niclas Lexén 28 till dem som reagerat starkt på beslutet att ställa in medlemsaktiviteter. Om inte stämman får ta ställning vill han inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Måste man prioritera mellan helbank och folkbildning är det ett stort beslut som ska behandlas av stämman i en demokratisk organisation, säger han. Styrelsen håller inte med. Vice ordförande Jonas Löhnn säger att styrelsen är vald för att ta ansvar mellan stämmorna och att det är detta som nu har gjorts. Vi tar ekonomiskt ansvar genom att lägga en budget som går ihop. Det hade vi inte kunnat göra utan de här besparingarna. Naturligtvis är vi medvetna om att det inte är självklart att alla medlemmar gillar vårt beslut, men några formella fel har vi inte begått. grus & guld 2/2015 frysa arbetet på JAKs avdelning för idé- och medlemsstöd (IMS) i två år. Av sex anställda avskedades fyra och en omplacerades. Kurser och internationell verksamhet ställdes in. Pengarna riktades om, framför allt till det it-arbete som krävs för att JAK ska kunna fungera som medlemmarnas första bank. Vi har flera stämmobeslut på att vi ska gå vidare med helbanksprojektet. För att klara detta var det nödvändigt att sätta IMS på sparlåga, säger ordförande Lotta Friberg. Niclas Lexén tycker dock att medlemmarna måste få ta ställning i den aktuella situationen. Jag tror inte att någon som röstat för helbanken varit medveten om att det skulle få konsekvenser i form av nedlagd medlems verksamhet, säger han. Vice ordförande Jonas Löhnn betonar att styrelsen inte har lagt ned IMS. Lokalavdelningarna behåller sina budgetar och medlemschefen ska förbereda en nystart år Men kommer då JAKs ekonomi att vara bättre om två år? Helbanken kostar mest i utvecklingsskedet. Men när räntan är låg i samhället är vi mindre attraktiva som låneinstitut och det måste vi lära oss att över tid kunna hantera, säger Jonas Löhnn. Ordförande Lotta Friberg understryker att arbetet med fler banktjänster syftar till att fler ska använda JAK, vilket ska ge större intäkter. Men det bygger ju på att medlemmarna lånar hos oss så att vi inte behöver betala för att ha sparpengarna någon annanstans, til lägger hon. För att kunna nå ut till fler medlemmar är det nog viktigt att kunna erbjuda en helhetslösning. Folkrörelsen i JAK är såpass stark att vi kan klara oss i två år utan centralt stöd. Det kommer väldigt plötsligt möjligen hade man velat att styrelsen varit mer förutseende och haft det uppe till diskussion innan. Michael Nemec Det kan ta tid att bygga upp en så väl fungerande verksamhet igen! Ewa Ahari En så stor förändring ska inte komma som en blixt från klar himmel. Styrelsen tog ifrån oss den demokratiska principen genom att inte förankra detta beslut hos oss medlemmar. niclas lexén Emil Iversen Jag känner mig trygg när jag ser och hör att styrelsen vågar ta svåra beslut. Allan Carlsson Vi önskar att man hade sökt en projektlösning så att ingen behövde sägas upp under frystiden allt JAK gör bygger ju på långsiktig hållbarhet och omsorg om människor och planet. Ingegerd och Stefan Wallmark Får då misstroendet gehör? Grus & Guld har mejlat samtliga sammankallande i lokalavdelningarna. Av åtta som svarat uttrycker samtliga förtroende för styrelsen, även om flera beklagar besparingen och tycker att den kom oväntat. En menar att stämman bör få ta ställning. Till stämman finns även en motion som kräver nya rutiner för att försvåra snabba beslut i frågor som rör JAKs verksamhetsinriktning. Foto: Amanda Svensson Foto: jak Niclas Lexén från JAK Norra Hälsingland hör Ris och ros för beslutet Dags för uppsats? fakta JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi över hela världen! Helbank Diskussionerna om helbank startade i slutet av 90-talet. Genom att erbjuda mer än sparkon ton och krediter skulle medlemmarna kunna ha alla pengar räntefritt och fler skulle välja JAK. Kritiker invände att det skulle bli dyrt och ville i stället prioritera spridandet av JAKs idé presenterades en plan enligt vilken helbanken skulle vara klar tyckte två motionärer att det var dags att skynda på. Idag återstår bland annat bank-id och e-fak turor. En förändringsplan har gjorts upp som styrelsen nu stämmer av vid varje möte för att helbanken till sist ska bli verklighet år Sista ansökningsdag 1 maj LÄS MER OCH ANSÖK JAK.SE/STIPENDIUM grus & guld 2/

16 Så gjorde vi Lennart och Åsne fixade solel med JAK-lån Med 82 kvadratmeter solpaneler på taket räknar Lennart och Åsne Liedén med att nästan kunna halvera den vanliga elräkningen. När Lennart och Åsne Liedén såg en annons för JAKs nya solcellslån slog de till. Miljöengagemanget fanns redan innan, men nu uppstod ett enkelt sätt att omsätta det i praktik på det egna taket. villan i fårdala skiljer sig lite från de andra husen i området. På taket mot gatan sitter 24 kvadratmeter solpaneler. De ger en del ström fastän det är nordostläge. Men mest satte jag dem där för att de skulle synas och kanske väcka intresse hos fler, säger Lennart Liedén. På trädgårdssidan har han ytterligare 58 kvadratmeter mot sydväst. Med totalt 82 kvadratmeter solpaneler på 60-talsvillan utanför Stockholm räknar Lennart Liedén med att nästan kunna halvera den vanliga elräkning- Flera miljoner till solen 21 privatpersoner har sedan sommaren 2014 utnyttjat möjligheten att låna max kronor till miljöinvesteringar, utan att behöva göra motsvarande sparinsats i JAK. Främst har pengarna gått till solceller, men även till en och annan el- eller miljöbil, och omlagda energisystem i fastigheter. Organisationer och företag kan låna upp till 1 miljon kronor sparfritt till miljöinvesteringar, eller annan verksamhet i linje med JAKs värderingar. 12 sådana lån har beviljats sedan våren Många av dem har också gått till solceller. Totalt är nu drygt 6 miljoner av medlemmarnas sparpengar utlånade på detta vis. Lånekostnaden för ett sparfritt lån är 4,5 procent. Utöver detta betalas sex procent i låneinsats. Denna summa återbetalas dock efter slutamortering, såtillvida inte Finansinspektionen skulle bedöma att bankens ekonomi inte så tillåter. Foto: Niklas Björling en. Fast hur det blir exakt kommer han inte veta förrän nästa år. Panelerna har bara suttit uppe ett par vintermånader ännu, och mest el kommer de att ge under sommarhalvåret. Då räknar han också med att producera ett överskott som han kan sälja till sitt elbolag. Stiger elpriset blir satsningen på solpaneler mer ekonomiskt lönsam. Snart 86 år gammal hinner jag själv kanske inte dra så stor fördel av detta, men vi gör ju en investering som barnen rimligtvis får ta del av den dag de säljer huset efter oss. Och för miljön är det förstås en vinst, eftersom min egenproducerade el inte ger upphov till några koldioxidutsläpp. Han fick låna utan att behöva använda sin sparpoäng. hela anläggningen har med montering kostat drygt kronor och 35 procent av den kostnaden hoppas han så småningom få tillbaka genom det statliga investeringsstödet. Att han skulle finansiera det hela med JAKs sparfria solcellslån var självklart. Genom JAKs samannonsering med ett elbolag blev processen extra enkel, och några jämförelser med andra banker blev det inte. Jag gick med i JAK i samband med ett huslån för väldigt länge sedan och har fortsatt att vara medlem. Jag har fått tidningen i alla år, och känner lite extra för JAK, säger Lennart Liedén som har medlemsnummer 787. Han har fått lånet utan att behöva använda sin sparpoäng. Eftersom JAK just nu vill öka utlåningen av medlemmarnas pengar genom att stödja miljösatsningar fick han ett sparfritt lån, och lånade maxbeloppet kronor på tio år till fast avgift. Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till: karinbackstrom.se Varför ska jag låna i JAK när det blir billigare att låna i annan bank? Att det är billigare i någon annan bank anser jag inte stämmer. Det beror bland annat på vad det är du jämför med och vilken typ av lån du är i behov av. Oftast när någon uttrycker att JAK-lån är dyra så menar de månadsbetalningen. Det vill säga summan av amortering, sparande och lånekostnad. Vi har idag krav på amortering på våra lån. Vi har även krav på sparande. Kostnaden är bara en mycket liten del av den totala månadsbetalningen. Vi är förespråkare av att det är lämpligt att amortera på sina lån och talar mycket om nyttan av att bygga upp ett sparande. Så att jämföra ett bolån utan amorteringskrav hos en annan bank med ett JAKlån är svårt. Nu kanske det blir ändring på det framöver då det troligtvis blir amorteringskrav även hos andra banker. Våra lån har en fast kostnad som bestäms när du tar ett lån. Den kostnaden är fast under hela lånets löptid oavsett vad som händer i omgivningen. Ett räntelån i annan bank kan du bara binda om det är ett bolån och då under kortare perioder. Det är bara under kortare perioder som ett bolån med rörlig ränta varit lägre än vår lånekostnad. Osäkerheten hur räntan blir framöver är stor men på lite längre sikt är det troligast att det går uppåt Magnus Frank, bankchef räntekostnaden för bolån och kostnaden för jaklån sedan JAK år Rörlig JAK 5 år 2014 Källa:Swedbank/JAk 30 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

17 kultur Det globaliserade samhället, där varor skickas över hela jorden, skadar planeten, menar Mark Boyle. I stället för att importera dyrt te köpt för pengar dricker han gratis nässelte som är lätt att hitta i närområdet. Han utmanar pengarna text Micke Hanås Är det möjligt att leva helt utan pengar? Är det rentav helt nödvändigt om vi ska få en hållbar värld, med levande samhällen och en planet som inte kvider under våra fötter? Det menar Mark Boyle, irländsk aktivist och författare. Grus & Guld har läst The Moneyless Manifesto. 32 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

18 kultur lummig grönska, en gammal husvagn, en hemmabyggd kamin och massa kläder på torkning. En storbyggd man tittar in i kameran, med bar överkropp och en mugg te i handen. Fotot skulle lika gärna kunna ha tagits i ett tältläger med fattiga EU-migranter. Men mannen på fotot, Mark Boyle, har valt att leva så. Året runt. Helt utan pengar. Udda, minst sagt, i allmänhetens ögon. Mark Boyle erkänner att han sågs som lite av ett skämt. När du utmanar pengar, så utmanar du väldigt mycket mer än sedlar och mynt. Du utmanar ett helt perspektiv på världen, säger han till en engelsk tidning. Med övertygelsen om att pengar hindrar oss från att direkt uppleva konsekvenserna av våra inköp och konsumtionsmönster, eftersom de gör det möjligt att helt fjärma sig från den eller de som tillverkar prylarna och från den miljöpåverkan det har, ville Mark Boyle visa världen att det finns ett alternativ. En utopisk vision? Kanske från en drömmare som inte kan det här med ekonomi? Pengar fungerar som ett substitut för förtroende människor emellan. Så är inte fallet. För ett decennium sedan var Mark Boyle nyexaminerad ekonomistudent. Pengafritt leverne fanns inte på kartan det gjorde däremot ett bra, välavlönat jobb. Möjlighet att köpa mycket prylar. Han hann med att testa det livet, jobbade med ekomatsföretag, och ägde till och med en egen båt. Men så en kväll några år senare, Det globala, industrialiserade samhället är inte hållbart det förstör miljön och relationerna mellan människor och roten till problemet ligger i vårt betalningsmedel, menar aktivisten och författaren Mark Boyle. slog insikten till att mycket av världens onda miljöförstöring, krig över resurser, sweatshops i Syd i själva verket kopplades samman av en gemensam nämnare: fenomenet pengar. Insikten sådde ett frö i honom, och inspirerad av Mahatma Gandhis ord var själv förändringen du vill se i världen bestämde han sig för att leva utan pengar i ett helt år. sagt och gjort, Mark Boyle sålde sin husbåt pengarna gick till en investering i en internetsajt där folk kan dela saker och kunskaper med varandra fick en gratis husvagn att bo i, flyttade ut på landet utanför Bristol i England där han jobbade på en ekogård i utbyte mot mat, och lade om sitt liv till att leva helt utan pengar. Han lagade maten på en rocket stove en enkel men effektiv kamin tvättade sig i en bäck och borstade tänderna med en mix av krossade fiskben och fänkålsfrön. Fattigt materiellt sett, men rikt på andra, djupare sätt. Mark Boyle kände sig så berikad av sin nya livsstil att han fortsatte leva helt penningslöst i två och ett halvt år. I boken The Moneyless Man (Den penninglösa mannen) berättar han om sitt pengafria liv. För tre år sedan kom så uppföljaren The Moneyless Manifesto ett brandtal mot pengar, och samtidigt en inspirationstext om hur vi kan lägga om område efter område i vårt liv för att befria oss från pengarnas makt. själva grundproblemet med pengar är att det är ett alldeles för effektivt medel, menar Mark Boyle. Pengar fungerar som ett substitut för förtroende människor emellan. Utan pengar skulle en italienare knappast ägna dagarna åt att producera konservburkar med bönor åt en invånare i en liten engelsk by som hen aldrig kommer att träffa, för att använda ett exempel från boken. Om man slår ihop detta med andra ekonomiska fenomen som stordriftsfördelar det vill säga att det går att producera varor billigare om de görs i stora mängder och arbetsfördelning att varje arbetare bara specialiserar sig på ett visst moment i tillverkningsprocessen blir resultatet en oerhörd effektivitet som möjliggör vårt avancerade och högteknologiska samhälle. Så långt är Mark Boyle förmodligen överens med många andra ekonomer. Men där andra ser tillväxt och framsteg pekar Mark Boyle på de negativa effekterna av dagens industrialisering. Det högteknologiska samhället kräver ett enormt överuttag av naturresurser, Foto: James Barke och sakerna måste masstillverkas för att investeringarna i stordriften ska löna sig. Vi får ett slit-och-släng-samhälle. Att dela saker med varandra något som är rationellt ur resurssynpunkt blir systemförstörande och uppmuntras inte. Dessutom förstör pengar samhällets struktur, förtroendet mellan människor, menar Mark Boyle. Om din granne ger dig nyproducerad potatis känner du förmodligen att du vill hjälpa hen med något i gengäld, och ni kommer närmare varandra. Betalar du för potatisen har du upphävt din tacksamhetsskuld du köper dig fri från att ha en relation med din granne. om vi däremot tar bort pengarna ur ekvationen blir saker som stordriftsfördelar och arbetsfördelning inget problem, utan når sin naturliga, optimala gräns eftersom de inte kan existera utanför ett lokalsamhälle, menar han. Just att gå tillbaka till ett lokalt, lågteknologiskt samhälle är en av Mark Boyles huvudpoänger allt en människa behöver måste kunna produceras i närområdet. Han menar att vi förr eller senare kommer att tvingas till den omställningen. i boken går han igenom metoder som bytesekonomi och lokala valutor, men hans slutsats är att det enda som verkligen fungerar är en ren gåvoekonomi, där människor ger till varandra utan att kräva någonting tillbaka. Men ett räntefritt samhälle då? Det är mer hållbart än ett byggt på ränta, menar Mark Boyle. Ett monetärt system, utan ränta, är potentiellt väldigt mycket mer hållbart än ett med ränta. Banker som ger räntefria lån, har en stor del i att förbättra saker för både miljön och för människor som annars skulle vara lamslagna av skuld, svarar Mark Boyle Grus & Guld via mejl. Men så länge räntefria modeller finns inom det globala, industrialiserade och kapitalistiska systemet, kan de aldrig bli helt hållbara, menar han. Så länge som pengar, oavsett hur de skapas, underlättar ett sådant system kommer vi att leva i en våldsam, ohållbar värld. Med bara en husvagn att bo i, en cykel att ta sig fram med, och några få prylar inklusive laptop och telefon för att kunna dela sina erfarenheter med omvärlden levde Mark Boyle helt utan pengar i två och ett halvt år. Mark Boyle Mark Boyle, 35 år, är irländsk aktivist och författare med en bakgrund inom ekonomi som har skrivit böckerna The Moneyless Man som har översatts till 17 olika språk och The Moneyless Manifesto. Den senare går att hitta gratis på nätet på: www. moneylessmanifesto.org. Han är även involverad i projekt som Streetbank (www.streetbank.com), ett onlinenätverk för att dela saker med varandra i grannskapet och Freeskilling ett lokalt Bristolinitiativ för att dela kunskaper med varandra. Pengar upprätthåller illusionen om att vi är självständiga, menar Mark Boyle. Han hänvisar till teologen Alan Watts och dennes begrepp det hudomslutna jaget att vi bara identifierar oss med vår egen kropp och vårt eget sinne när vi i själva verket är ett aldrig sinande samspel med vår omgivning på atomnivå. Att vi har tappat identifikationen med det större sammanhanget är katastrofalt, enligt Boyle. Pengar upprätthåller separationen, eftersom de tillåter oss att vara fjärm ade från det som vi konsumerar. Dessutom tvingar det många att arbeta i monotona arbeten, något som är förödande för livsglädje och kreativitet, menar Mark Boyle. När vi i stället ser varandra som en del av en helhet, blir det lika absurt att ta betalt för någonting som det är för trädet att ta betalt för syret som det släpper ut, eller för vårt finger att ta betalt av hårbotten när vi kliar oss själva. 34 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

19 kultur En käftsmäll mot kapitalismen Foto: Vikramjit Kakati/CC 3.0 odling, vilket kräver investeringar i olika typer av bekämpningsmedel. Dåliga år är kostnaderna högre än avkastningen. Tidigare lokala ockrare har ersatts av mikrokreditföretag som, enligt Roy är skyldiga till hundratals självmord, samtidigt som de belönas med internationella erkännanden och priser. Det finns mycket pengar att tjäna på de fattiga, konstaterar Arundhati Roy ironiskt. Parlament pratar pengar på grund av pjäs Teatergruppen De Verleiders i Holland satte nyligen upp en pjäs om pengar. Genomslaget blev stort och ledde till ett medborgarinitiativ med kravet på en parlaments debatt om hur pengar skapas. 28 timmar efter att initiativet lanserats i tv hade målet underskrifter nåtts och parlamentet tar nu upp frågan under våren. Det berättar tankesmedjan Positiva Pengar. I sin senaste bok lyfter Arundhati Roy fram baksidorna av utvecklingen i Indien. bok Capitalism A Ghost Story Arundhati Roy Haymarket Books, 2014 arundhati roy slog igenom med De små tingens gud, Sedan dess har hon etablerat sig som politisk aktivist med fokus på mänskliga rättigheter och miljöfrågor och i sin senaste bok, Capitalism A Ghost Story, ger hon i en rad essäer kapitalismen en rejäl käftsmäll. Vi, 300 miljoner i medelklassen, existerar som ett resultat av Internationella valutafondens marknadsreformer och lever sida vid sida med spökena av skuldtyngda bönder, skriver hon om situationen i Indien. Många av de skuldsatt a bönderna har tagit livet av sig genom att dricka bekämpningsmedel. Att orsaken står att finna i det ekonomiska systemet pratar få om. Jordbruket i Indien genomgick ett stort skifte i slutet av 80-talet. Allt fler bönder styrdes då bort från självförsörjande till kommersiell arundhati roy visar att trots allt tal om Indiens framgångar så har den rådande politiken inte löst landets ojämlikhetsproblem. Runt 830 miljoner människor lever på under tre kronor om dagen medan de rikaste hundra personerna äger tillgångar motsvarande en fjärdedel av BNP. Arundhati Roy sätter sin tilltro till massrörelser såsom Occupy Wall Street. Med Occupy-rörelsen återupprättades drömmarna inom ett system som försökt omvandla alla till zombies hänförda att likställa tanklös konsumtion med lycka skriver hon bland annat i denna både lärorika och uppfriskande rakt formulerade bok. Christin Sandberg Greppar mycket i en omfattande bok ger närmare 20 författare, akademiker och rörelseaktiva olika perspektiv på möjligheten att skapa en hållbar värld underifrån. Många är välkända namn med långa perspektiv på sociala rörelser. Det handlar om utmaningarna vi står inför, om rörelser som arbetar för att förändra och vad de kan åstadkomma. Det är en antologi som tar ett stort grepp och som torde ha något att ge alla som är intresserade av hållbar samhälls förändring. Bok Det hållbara samhället Kan det byggas underifrån? Mats Friberg (red) Liber förlag, 2014 Så ett frö på biblioteket varför bara böcker? På biblioteket i Leksand kan man lagom till högsäsongen för frösådd låna fröer från 50 unika kulturväxter från orten. I USA och Kanada är företeelsen vanlig. Nu kommer den även till Sverige på initiativ av engagerade odlare. När jag blir stor ska jag investera Jag ska investera i kärlek När jag ger kärlek ska jag få kärlek ur jonas grens diktsamling Överallt ska jag vara i centrum, Non förlag, Ring för att höra mer. Jag, jag, jag! Diktsamling/telefontjänst Överallt ska jag vara i centrum Jonas Gren Non förlag, 2015 när poeten jonas gren tar formuleringar ur socialdemokraternas och moderaternas partiprogram som utgångspunkt för sina dikter blir det både roligt, absurt och sorgligt. När han dessutom läser upp dem direkt för lyssnaren i telefon kommer de nära. Det handlar om hur allt ska bli i framtiden med tillväxten, fattigdomen, jobben, djuren, välfärden och rymden. Ring och lyssna. Sista chansen till räddning? pär holmgren har skrivit flera böcker om klimatförändringarna, men den senaste präglas i högre grad av insikten om det ohållbara i vårt ekonomiska system. Han diskuterar både räntans roll och jämför tron på fortsatt ekonomisk tillväxt med kejsarens nya kläder. Utifrån ett helhetsgrepp på fördelning, energi, ekonomi och växtehuseffekt frågar han sig vad vi kan göra och varför vi inte gör det. om bara några årtionden kommer historikerna säga att vi på 2010-talet hade sista chansen att agera för att undvika de mest allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna, tror författaren talet är inte slut än det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt! Bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt Pär Holmgren Pärspektiv Förlag, grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

20 opinion Non-profit visar vägen text Donnie Maclurcan / Jen Hinton Översättning/bearbetning Illustration magnus frederiksen Bortom det privata vinstintresset finns en bättre värld. Att vi nu ser allt fler framgångsrika företag med andra mål än att dela ut vinst åt ägarna ger hopp om en hållbarare och jämlikare ekonomi, menar Donnie Maclurcan och Jen Hinton, Postgrowth Institute. Det är själva vinstjakten som har skapat de problem vi står inför. hjärtat i det misslyckade kapitalistiska systemet är det privata vinstintresset. Baserat på myten att människor mestadels är egoistiska och konkurrensinriktade ses vinstintresset som drivkraften bakom all ekonomisk aktivitet. Ägare och investerare engagerar sig med förväntan om att få utdelningar, optioner, aktier eller återbäring. Vinstmaximering är de flesta företagens främsta prioritet. Med kapitalinkomsterna ökar den finansiella ojämlikheten, som idag är så stor att den rikaste procenten av jordens befolkning snart äger lika mycket som resten gör tillsammans, enligt den brittiska biståndsorganisationen Oxfam. Och eftersom ojämlikhet driver på statusjakt och konsumtion är den också intimt sammanlänkad med en ekologisk förödelse som riskerar att leda till full systemkollaps inom de närmaste femtio åren. det vanligaste sättet som förespråkas för att motverka detta är ökad marknadsreglering. Men även om lagar och regler är betydelsefulla för att möta de sociala och ekologiska utmaningarna vi står inför, så är de svåra att uppnå politisk enighet kring. Dessutom kan de minska medborgarnas initiativkraft och försvåra nyskapande innovationer. Med nära band mellan lagstiftare och stora företag riskerar de även att bli tandlösa. Andra menar att en mer ansvarsfull kapitalism är svaret. Men även om det är bra att företag agerar mer hållbart och ansvarsfullt så adresserar detta inte grundproblemet: Så länge vinst ses som ett mål i sig så uppmuntras den destruktiva girigheten som har blivit en så väsentlig del i det nuvarande systemet. Kapitalismens innovativa potential kan inte heller komma till undsättning eftersom nivåerna av nyskapan- 38 grus & guld 2/2015 grus & guld 2/

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Antalet låneansökningar har varit stort de senaste veckorna. Även utlåningen har börjat ovanligt bra med många

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård

Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Föredrag Så kan man göra om lokal kapitalbildning och mikrolån Ulla Herlitz Hela Sverige ska leva Projekt Lokal finansiering för landsbygdens

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank Har du någon gång funderat över etik, värdegrund och ideologi i samband med att du

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Förslag till dagordning kl 19-21

Förslag till dagordning kl 19-21 Förslag till dagordning kl 19-21 1. Val av ordförande, sekreterare och jusrterare 2. Godkännande av kallelse och dagordning. Videospelning 3. Presentation av styrelsen 4. Kompletterande val av styrelseledamöter

Läs mer