Lojalitetens roll i litteraturen En lärarhandledning kring undervisning om noveller på gymnasiet

Transkript

1 Till läraren Det här är en lärarhandledning som erbjuder ett temaarbete med tre olika noveller. Arbetet med olika typer av texter i skolan tenderar ofta att se mer eller mindra likadana ut. En text tillhörande en viss genre läses och därefter blir elevens uppgift att skriva en egen text av samma genre, vilket kan kännas repetitivt och tråkigt för eleven. I det här upplägget har vi valt en annan ingång till novell-läsning. Eleverna kommer under några veckor få läsa tre noveller med tre olika lojalitetsideal och jämföra dem. Målet är att eleverna skall få läsa olika noveller och lära sig en form för textanalys. Hela projektet avslutas med att eleverna genomför en egen analys av en annan novell. I och med detta arbetssätt vill vi att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga göra egna texttolkningar, samt se hur samtiden påverkar författaren och deras texter. Detta arbetssätt går givetvis att använda inom fler genrer än noveller och erbjuder både elever och lärare att arbeta på ett alternativt sätt som kanske inte används så mycket i skolan idag. Lycka till! Jenny Green, Mattis Willysson Lojalitetens roll i litteraturen Mål och syfte Den här lärarhandledningen guidar läraren genom en undervisning kring textanalys. Handledningen går ut på att i helklass läsa tre olika noveller från tre olika tider. Klassen kommer tillsammans och med ledning av läraren få analysera och diskuteras novellerna utifrån ett samhällsperspektiv med fokus på lojalitet. Därefter kommer de examineras genom att läsa en egen novell och analysera den skriftligen. Novellerna vi har valt är: En snygg, vit skjorta, av Verner von Heidenstam (1898) Ett halvt ark papper, av August Strindberg (1903), och Väskhållaren, av Ninni Holmqvist (2004). Vi anser att novellerna är bra exempel på de samhällsideal som var rådande i tiden då de skrevs. Dessutom är författarna välkända namn som vi vill att eleverna ska känna till. Inte bara för att de är stora namn som har betytt mycket för sin tid, utan också för att alla tre på olika sätt fortfarande är 1

2 aktuella och refereras till i det ständigt pågående kultur- och litteratursamtalet. Även om eleverna inte känner sig som en del av kultursamtalet, finns det i litteraturen en allmänbildande faktor som är viktigt om skolan ska lyckas motarbeta klassklyftor och segregering i samhället. Målet är att eleven ska uppmärksammas på hur texter tillkommer i ett sammanhang och att texten färgas av de rådande samhälleliga idealen. Vi har valt att fokusera den här lärarhandledningen kring lojalitet och hur den uttrycks genom tiden. Dessutom vill vi visa att den klassiska formen för novellgenren inte är en regel som alla författare håller sig till. Trots att våra mål främst handlar om litteraturen i relation med samhället, är det viktigt att se till att läsningen tar avstamp i vad som finns i varje novell, för att eleven ska kunna dra relevanta paralleller till textens samtidskontext och även förstå hur den är dagsaktuell. Metod Vi tror att fyra till sex veckor är en lämplig tid för det här temaarbetet. Novellerna hanteras alla på samma sätt, en i taget: Eleverna får en kort redogörelse för vilken tid texten är skriven i. Efter det läser läraren novellen högt för klassen medan klassen markerar ord som är komplicerade och gör markeringar i sin egen text. Läraren avbryter läsningen emellanåt för att eleverna ska kunna ställa frågor. Nästa steg är att eleverna själva får läsa igenom novellen. Därefter får eleverna fundera och svara på några frågor till varje text (se bilaga). Frågorna är av två typer: En första läsning som rör sig på den textytan, och djupläsning, som går djupare ner under textytan. Även om läraren väljer att sålla bland våra frågor är det viktigt att båda frågetyperna tas upp i klassen och att klassen får börja med En första läsning. Finns det stöd i läroplanen? Läroplanen ger tydligt stöd för att läsa litteratur, förhålla sig kritisk till det lästa och relatera till textens och sin egen samtid. Nedan ger vi några exempel på punkter ur Ämnets syfte för svenska som tydligt stödjer vårt upplägg: 4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter (samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa). Genom att arbeta, diskutera och analysera de noveller vi tagit fram kommer eleverna att tränas i ovanstående punkt. 5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. Genom diskussionen kring de olika novellerna kommer vi att sätta in dem i olika sammanhang och se dem utifrån olika perspektiv för att se hur samtiden påverkar författaren, vilket tränar eleverna inom detta område. 2

3 6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, (dels i film och andra medier). Diskussionen kring novellerna kommer även behandla olika berättar- och stilistiska drag, hur de skiljer sig i de äldre novellerna gentemot den nyare, samt varför författare använder vissa drag. 7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män (samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa). I detta arbete kommer vi beröra litteratur av såväl män som kvinnor och litteratur från olika tider samt hur dessa skiljer sig från varandra. 8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad. Arbetet med det svenska språket är ofrånkomligt och kommer behandlas ur olika aspekter inom detta område. Diskussioner om manligt respektive kvinnligt språk, tidsmässiga skillnader samt innehållsmässiga skillnader kommer förekomma samt analyser av dessa. Introducera novellerna Vad är en novell? Inledningsvis går läraren igenom vad en novell är. Klassen kan tillsammans göra en tankekarta om vad de har för idéer om novellen som genre.tanken är att den klassiska idén om novellen ska målas upp på tavlan: En kort historia som utspelar sig på kort tid, har ett oväntat slut, få karaktärer och få miljöbeskrivningar. Lämpligen förklarar läraren de berättartekniska fördelarna med det korta formatet och vilka krav det ställer på berättelsen och dess författare. Novellerna Novell 1: En snygg, vit skjorta, av Verner von Heidenstam (1898) Efter att novellen som genre har introducerats, är det dags att arbeta med förförståelse till Verner von Heidenstams novell En snygg, vit skjorta. Här behöver läraren framför allt lägga sin energi på det historiska sammanhanget, för att eleverna redan ska vara placerade i krigsmiljön innan de läser novellen. Här är det viktigt att förklara vad som påverkat Heidenstam i hans författande. Läraren bör då kort introducera nationalromantiken och vad den innebär. Exempel skulle kunna vara hur nationen och dess kultur och seder ofta hålls högt. Här ligger lojaliteten främst mot kung och fosterland. Kärlek och familj spelar inte så stor roll utan istället är det plikten framför allt som gäller! 3

4 Att modellera texten Eftersom Heidenstams novell är ganska svår, både när det gäller själva språket och situationen som gestaltas, blir lärarens modellering viktig. Läraren läser hela novellen högt för klassen medan eleverna följer med i egna kopior av texten. Under läsningen ska de markera ord de inte förstår och sätta frågetecken och utropstecken i marginalen. På lämpliga ställen (kanske tre, fyra gånger per sida) stannar läraren upp i sin läsning och ber eleverna berätta med egna ord vad som har hänt och frågar dem om de orden som kan förväntas vara svåra. Eleverna kritiska frågor och funderingar får gärna ställas under läsningen, men vi tycker det är bäst att vänta med de djupare diskussionerna tills hela texten är läst. Här kan läraren även sätta fokus på huvudpersonens agerande, för att på så sätt få eleverna att kritisk granska hur texten kan tolkas. Efter läsningen Eleverna får individuellt eller i mindre grupper, beroende på klassdynamiken, se på frågorna till texten som rör sig på den textuella nivån. Vi vill understryka vikten av att börja på själva textnivån och vänta med frågor om budskap, moral och kritik. Elevernas svar diskuteras i helklass och eleverna och läraren kan komplettera varandras uppfattningar av texten. Först efter att textnivån diskuterats går klassen in på djupläsningsfrågorna. De behandlas på samma sätt som ovan: först i smågrupper eller individuellt och senare i helklass. För att komma vidare måste eleven ha: Förstått tidsandan texten är skriven i. Textens uppmuntran till lojalitet gentemot kung och fosterland. Ha genomskådat idealet om den tyste, trogne soldaten som aldrig vill lämna sin plats i ledet. Diskuterat om texten är daterad eller om det går att känna igen idealen från andra retoriska sammanhang. En möjlighet är att fundera kring andra krigsdrabbade områden och tider, och se om det är liknande ideal som dyker upp där. Här finns även möjlighet för att lyfta aktuella konflikter i världen och diskutera kring hur de framställs i media. Novell 2: Ett halvt ark papper, av August Strindberg (1903) På samma sätt som med Heidenstam börjar läraren med att ge en kort bakgrund till Strindbergs samtid, varefter novellen modelleras. I Strindbergs novell är det förmodligen inte orden och situationen i sig som är det svåra, utan det lite tysta och tillbakadragna sättet som författaren berättar historien. Det gäller att novellen blir läst tillräckligt långsamt och att varje rad gör blir behandlad av 4

5 eleven. Eftersom novellen är så kort skulle det vara möjligt att läsa den mer än en gång, om det behövs. Här flyttas lojaliteten till familjen och det personliga planet, till skillnad från Heidenstams novell. Efter läsningen På samma sätt som ovan får eleverna först i smågrupper eller individuellt fundera på frågor som rör sig på textnivån. Efter att de tagits upp i helklass kan de innehållsliga frågorna behandlas. För att komma vidare måste eleven ha: Lyckats förstå textens berättarteknik och se historien bakom orden. Förstått Strindbergs samtid, med barnadödlighet och familjeidealet. Se skillnaden mellan de olika lojalitetsidealen i Heidenstams och Strinbergs noveller. Läraren kan behöva hjälpa till att trycka på hur idealet har förändrats från lojalitet med nationen, till lojalitet med familjen och den älskande fadern som ideal. Novell 3: Väskhållaren, av Ninni Holmqvist (Färdlektyr, 2004) Holmqvists novell hanteras på samma sätt som de andra två. Läraren modellerar texten, avbryter för att låta elevernas frågor och kommentarer bryta in, men försöker vänta med de stora diskussionerna. Efter läsningen Först hanteras frågorna på textuell nivå, senare de på innehållslig nivå, precis på samma sätt som med de andra novellerna. För att komma vidare måste eleven ha: Uppmärksammat hur texten är mer fokuserad kring jagets roll än i de andra novellerna. Uppmärksammat hur lojaliteten skiftar från kompisarna till sig själv. Funderat kring sin egen igenkänning i Holmqvists novell. Vår gissning är att eleverna känner igen sig själva mer i Holmqvists novell och att de därigenom kan förstå att läsbarhet till stor del har med igenkänning och förförståelse att göra. Reflekterat kring novellens kulturella sammanhang och jämfört med de tidigare novellernas sammanhang. 5

6 Examinerande slutuppgift Individuell textanalys Eleven ska nu skriva en egen analys av en novell. Till hjälp har eleverna frågorna som till texterna som klassen läst gemensamt. Läraren ska också kunna hjälpa till att läsa och diskutera novellen. Därför är det viktigt att läraren känner sig bekväm med novellerna som klassen får välja mellan samt att hen är väl förberedd och har läst novellerna sedan innan. Vi har lagt några förslag till noveller som vi hade tyckt om att jobba med. Vi tycker det är viktigt att novellförslagen inte blir snedfördelade vad gäller författarens kön eller tiden de är skrivna i. Eleverna ska individuellt analysera sin novell på samma sätt som de har gjort i helklass. Analysen ska vara 1-2 sidor lång med fokus på de innehållsliga frågorna. På samma sätt som gjorts i helklass, ska analysen introduceras med en kort presentation om samhället som texten är skriven i, för att sedan gå över till de yt- och djupläsningsfrågor. Vilket fokus analysen ska ha får eleven bestämma själv, men vi föreslår något av nedanstående: Textens roll i elevens samtid Textens roll i sin författares samtid Samhällsideal som presenteras i texten Texten i relation till novellens normer Textens utifrån ett klassperspektiv Texten utifrån ett könsmaktperspektiv Naturligtvis vill vi att läraren ska känna sig fri att lägga till egna fokusförslag till listan, eller kanske tycker läraren att det passar bättre att alla elever gör samma typ av analys? Vidare förslag på examination Temaarbetet har i sin helhet haft ett stort fokus på den gemensamma läsningen. Förhoppningsvis har både lärare och elever märkt hur texter växer när de får diskuteras i grupp. Därför skulle vi vilja lägga som förslag att också det kollektiva ska få komma in i examinationsformen. Detta kan göras på olika sätt: Eleverna får sitta i grupp och opponera på varandras analyser. För att detta ska bli givande behöver de ha läst varandras noveller och varandras analyser. Ett opponeringsmoment fordrar också att läraren omsorgsfullt har gått igenom vad opponering är, samt att eleverna har fått göra en gemensam opponering på en textanalys (som naturligtvis är skriven av någon utomstående). Läraren ska också ha gjort rimliga opponeringsfrågor som eleverna kan ha som riktmärken när de läser sin/a kamraters textanalyser 6

7 Textanalyserna läggs ut på en gemensam blogg eller wiki, där alla kan läsa allas. Vårt förslag är också att läraren sätter som krav att de ska läsa och ge positiva kommentarer på åtminstone tre andra analyser. Läraren samlar in analyserna vid exempelvis två tillfällen där läraren ger eleven kommentarer och ger förslag till vad som är nästa steg för eleven och/eller vad eleven kan förbättra. Vid den tredje och sista inlämningen får eleven en slutgiltig kommentar på sitt arbete och blir sedan bedömd. Bilaga Frågor till Heidenstams novell En snygg, vit skjorta En första läsning: Texten Vad har hänt med Bengt Geting? Vem berättar Bengt Geting sin historia för? Vad menas med Är du nu redo att skiljas hädan efter ett godt dagsverke? Vem vill binda en duk om munnen på Bengt? Varför? Vad är hans sista önskan? Gå igenom punkterna för novellens klassiska form. Hur förhåller sig Heidenstams text till dem? Kan du ge exempel på några ord och meningar som visar på att det är en äldre text? Läs vidare: Djupläsning Vad finns det för saker att sörja i Bengt Getings liv? Vad sörjer han? Vilka metaforer för döden finner du i texten? Hur framställs armén? Varför har Bengt Geting aldrig talat förut? Om du var Bengt Geting, hade du tänkt och reagerat på samma sätt? Varför, varför inte? Är Bengt Geting en god människa? Enligt texten? Enligt dig? Motivera! Vari ligger Bengt Getings lojalitet? Om du fick nämna en känsla som novellen ger dig, vilken skulle det vara? Ge exempel på något i handlingen som visar att det är en äldre text! 7

8 Frågor till Strindbergs novell Ett halvt ark papper En första läsning: Texten Vad är ett sorgflor och varför har mannen det? Skriv kort vad det står på pappret som mannen hittar. Vad betyder den här meningen: Det var hans arbete, det heliga arbetet som gav brödet, hemmet och makan; grunden till existensen. Vad är det för nummer som står skrivet på lappen? Vem är Frun som nämns på lappen? Kan du koppla henne till någon annan punkt på lappen? Varför behövs svärmodern plötsligt? Varför ligger husmodern till sängs? Förklara varför du tror som du tror! Gå igenom punkterna för novellens klassiska form. hur förhåller sig Strindbergs text till dem? Ge exempel på några ord som visar att det är en äldre text! Läs vidare: Djupläsning Vad finns det att sörja i mannens liv, och vad sörjer han? Jämför med Bengt Geting i förra novellen! Verkar mannen i texten vara en bra människa? Enligt texten? Enligt dig? Motivera! Vari ligger mannens lojalitet? Ge exempel på något i handlingen som visar att det är en äldre text! Om du fick nämna en känsla som novellen ger dig, vilken skulle det vara? Går det att känna igen sig i texten? I vad? Vilken är den stora skillnaden mellan Heidenstams text och Strindbergs? Frågor till Ninni Holmqvists novell Väskhållaren (Ur Färdlektyr, 2004) En första läsning: Texten Vilka är jaget där med? Varför får hon hålla väskorna? Vem träffar jaget? Återberätta novellen i tre meningar. Hitta några ord eller meningar som visar att novellen är modernare än de andra ni läst. Ta en replik från Bengt Geting och skriv om med ett språk som passar bra i Väskhållarens språk. Vad ändrar du? 8

9 Läs vidare: Djupläsning Hur skulle du beskriva relationen mellan jaget, Kia och Fanny? Hur verkar relationen mellan jaget och den hon träffar? Vad, i själva handlingen, visar att det är en modernare text än de andra två? Vem är jaget lojal mot i början av novellen? Förändras lojaliteten? Varför och på vilket sätt? Tycker du att hon gör rätt? Motivera! Om du jämför med lojaliteten i de andra två novellerna - vilka skillnader ser du? Om du fick nämna en känsla som novellen ger dig, vilken skulle det vara? Finns det något i novellen du känner igen från ditt eget liv? Om du skulle komma från en annan tid och läsa Holmqvists novell - vad tror du att du hade reagerat på? 9