Plan mot kränkande behandling 2014/2015. Med särskild hänsyn till barnets bästa

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling 2014/2015 Med särskild hänsyn till barnets bästa I skollagens 1 kap. 10 står det att i all utbildning och annan verksamhet som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Paragrafen stödjer sig på artikel 3 i barnkonventionen.

2 Kyrkskolans policy: Kyrkskolan är skolan där alla trivs, alla känner arbetsglädje och har lust att lära. I Kyrkskolan accepteras ingen mobbning, diskriminering eller kränkande behandling eller någon form av repressalier. Om kränkningar förekommer, kommer vi alltid att agera snabbt och kraftfullt. Vi kräver ett ovillkorligt stopp. Vi räknar självklart med stöd av föräldrarna. Förutsättning för planen mot kränkande behandling är en rak kommunikation mellan elever, personal och föräldrar. I Kyrkskolan arbetar all personal för att skapa en trygg miljö, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. I vårt dagliga arbete med eleverna visar vi tydligt, att vi har genusperspektivet i fokus. Det är allas, personal och elevernas, ansvar att se till att ovanstående lag efterföljs.

3 Prata med varandra inte om varandra! Mobbning och kränkning Enligt Dan Olweus (professor i psykologi och forskare kring mobbning) definieras mobbning: En person är mobbad när den upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Med negativa handlingar menas hot, hån, grimaser, knuffar, sparkar, utfrysning m.m.. Att varken ingripa eller skaffa hjälp är också en negativ handling. Det är alla vuxnas ansvar att ingen far illa eller mår dåligt. De som mobbas och de som mobbar måste få hjälp! Förutsättning för att undvika mobbning är rak kommunikation mellan elever, personal och föräldrar. Skolverkets utvärdering från 2011 av metoder mot mobbning visar att det som kännetecknar skolor med lite mobbning är inte den metod de använder utan långsiktigheten och uthålligheten i arbetet mot mobbning och kränkningar. Dessa skolor bedriver: 1. Förebyggande arbete för att främja likabehandling, tolerans och demokratiska värderingar. 2. Ett upptäckande arbete för att bli uppmärksam på den mobbning som kan förekomma. 3. Ett åtgärdande arbete med tydliga, väl kända rutiner när kännedom om ev. kränkning eller mobbning uppstår. Åtgärder för att förebygga och förhindra mobbning, diskriminering och kränkande behandling består av tre delar: Förebygga/Främja Upptäcka/Kartlägga Utreda/Åtgärda

4 Utvärdering av arbetet mot kränkande behandling läsåret 2013/2014 Förebygga/Främja En arbetsgrupp påbörjade ett förändringsarbete kring likabehandling. Tidigare hade skolan arbetat med en modell kallad Kamratstödjare. Efter utvärderingar såg vi att vi behövde göra förbättringar gällande elevernas delaktighet. Vi tyckte att elevernas delaktighet byggdes på efterrapportering i stället för att ta ansvar i den rätta stunden. Vi har utarbetat en modell som vi kallar trivselledare. Den modellen beskrivs under rubriken Kyrkskolans modell för att förebygga kränkande behandling. Personal och trivsel ledarna träffas regelbundet för att planera aktiviteter på rasten Trivselledarna är representanter från årskurs 3-5 och har uppdraget under en termin. Vi ser en vinst i att få representanter som har intresse av att vara en god förebild som en god kamrat. Tanken är att goda förebilder ska generera nya förebilder så som ringar på vattnet. Vi har omformulerat trivselreglerna så att de blivit tydligare (se bilaga 1.) All personal håller skolans regler levande genom att diskutera aktuella frågor och händelser med eleverna. Vid skolstart har alla elever och föräldrar fått skolans förväntansdokument och ordningsregler hemskickade. För att förtydliga förändringsarbetet mellan trivselarbetet och det dagliga förebyggande arbetet mot kränkande behandling döptes aktivitetsgruppen om till Trivselgruppen. Där ingår personal och föräldrar för att arrangera trevliga aktiviteter, t.ex. disco. Alla klasser har använt jag- och gruppstärkande övningar i syfte att träna den sociala kompetensen hos eleverna och främja elevernas kunskap kring likabehandling.

5 Upptäcka/Kartlägga Alla klasser har klassråd regelbundet där kamratstödjararbetet ska finnas med på dagordningen. Här ska frågor till kamratstödjarna lyftas, de i sin tur för diskussionen vidare till kamratstödjarmötet. Exempelvis kan det röra sig om att de har märkt att det ofta är konflikter vid en speciell lek eller situation. Enskilda elever tas inte upp i detta forum eftersom respekt för alla är ett ledord. Protokoll skrivs och sänds till all personal för kännedom. Dessa rutiner har utarbetats under året och är fortfarande under inarbetning. Vi vill uppmuntra kamratstödjarna samt alla elever på skolan att berätta för en personal då man tror att någon kan vara kränkt så att vi vuxna kan agera. Barn känner ofta av kamratklimatet och vi tar hjälp av varandra. Elevrådet är ett forum för elevernas tankar och idéer kring aktuella skolfrågor, vid deras möten deltar två elever från varje klass och protokollen skickas vidare till klassen. Vi har genomfört flera centrala och lokala enkäter som ett redskap för att se hur trivseln är på skolan. Lärarna och fritidspersonalen har dagliga samtal med eleverna om olika händelser på skolan. Kartläggning av skolans trygga och otrygga platser genomfördes med eleverna en gång under läsåret. Utifrån resultatet ser både elever och personal var behovet av tillsyn av vuxen är som störst. Det kan skifta utifrån årstid och populära aktiviteter. Varje vecka på konferenserna finns barnprat på agendan. Alla elever har haft utvecklingssamtal en gång per termin. En gång/termin har arbetslagen en mitterminskonferens där alla klasser/elever uppmärksammas utifrån olika kunskapsmål och social utveckling. Därefter sker en uppföljningskonferens samma termin. På dessa sätt vill vi fånga upp elever som behöver stöttning både kunskapsmässigt och socialt. Utreda/Åtgärda Resultatet från elevernas trivselenkät från höstterminen redovisades. Vårterminens enkät har genomförts men har inte redovisats. Vi har sett över hur vi ställer frågorna på våra trivselenkäter så att vi får svar på det vi önskar veta. Vi har följt vår handlingsplan och rapporterat händelser och då någon blivit kränkt har LDK-protokoll upprättats. Under året har vi sett över våra rutiner för dokumentation av konflikter. Nya blanketter för dokumentation av samtal har utarbetats som ett arbetsverktyg. Denna dokumentation görs för att underlätta vid konflikthantering. Då kan vi lättare se om en konflikt har blivit till ett negativt mönster som eventuellt kan vara grogrunden till mobbing och på så sätt vara steget före. Alla berörda får den aktuella informationen. Dokumentationen förvaras på rektorsexpeditionen.

6 Kyrkskolans plan mot kränkande behandling Förebygga/Främja I vårt dagliga umgänge med eleverna visar vi tydligt, att vi bryr oss om hur de mår: Vi lyssnar till eleverna när de berättar om konflikter som uppstått och hjälper dem att lösa dessa. Vi strävar efter att vara bra förebilder för eleverna, och visar att vi inte accepterar att man löser konflikter med hjälp av våld eller hot och att vi inte accepterar utfrysning. Vi har tydliga gemensamma och synliga regler. Alla vuxna i skolan känner ett gemensamt ansvar för alla elever och ingriper så fort de ser elever bråka med varandra eller behandla varandra illa. Vi har dagligen samtal med eleverna, både i klass och på fritidsavdelning. Alla elever är uppmärksamma på vad som händer på raster och berättar för de vuxna om någon är ensam, ledsen eller utanför. I vårt dagliga arbete med eleverna visar vi tydligt allas lika värde. I Kyrkskolan arbetar vi, personal och elever, förebyggande genom fortlöpande arbete med vår värdegrund som bas: I alla arbetsenheter har vi regelbundna fadderaktiviteter i samband med olika högtider. Vi arbetar också i faddergrupper på FN-dagen, friluftsdagar och när faddrarna läser för de yngre eleverna. Syftet med fadderverksamheten är att elever i olika åldrar ska lära känna varandra och att elever som går i olika klasser ska träffas, så att eleverna i skolan får en vi känsla. Eleverna i år 5 planerar aktiviteter och är ledare under Kick-off dagen. Aktiviteterna sker i faddergrupperna. Alla klasser i skolan och på fritids arbetar med jag- och gruppstärkande övningar. Även kamratstödjarna har till uppgift att leda liknande övningar vissa tillfällen. Samverkan skola och hem: Vi strävar efter att ha god kontakt och samarbete med föräldrar. Alla föräldrar ska med förtroende kunna vända sig till skolans personal om de känner oro för sina barn. I samtal med elever och föräldrar tar vi alltid upp frågor om hur eleven trivs och hur det fungerar med kamrater. Skolans sociala mål anger riktlinjerna för en trygg arbetsmiljö. Kyrkskolan har en aktiv föräldragrupp som numera kallas Trivselgruppen (tidigare Mombusgruppen). Tillsammans planerar och genomför gruppen olika förebyggande aktiviteter flera gånger per läsår som t.ex. Kamratglidet, höst- och vårdisco m.m.

7 Kyrkskolans modell för att förebygga mobbing Vision I Kyrkskolan är alla barn bra kamrater med goda kunskaper och färdigheter som öppnar möjligheter för fortsatt lärande. Våra mål Alla känner trygghet och respekterar varandra. Alla elever ges möjligheter att lära sig så mycket som möjligt efter sin förmåga. Alla känner delaktighet och ansvar Så här arbetar vi för att förebygga mobbing och kränkande behandling: På vår skola arbetar vi med kamratstödjare. Två kamratstödjare utses per läsår i varje klass från år 3-5. Kamratstödjarna träffas ca var fjärde vecka tillsammans med personal från skolan. Vi pratar om stämningen på skolan och gör exempelvis övningar för att ge eleverna verktyg att stärkas i sin roll som kamratstödjare. Syftet med detta arbete är att det ska leda till ytterligare gemenskap och trygghet på Kyrkskolan bland annat genom att de tar med sig gruppövningarna till klassrummet och delar med sig av dem. I år F-2 får alla elever vara Kamratstödjare under en tvåveckorsperiod för att få en inblick i hur det är att vara kamratstödjare. Det är pedagogerna som leder kamratstödjararbetet i dessa klasser i form av olika övningar och samtal. År F- 5 Kamratstödjare Individ och gruppstärkande övningar/samtal Kamratstödjardiskussion på klassråden Personalgruppen Information om klimatet bland eleverna diskuteras vid Arbetslagsmöten en gång per vecka I elevhälsoteamet varannan vecka Mitterminskonferens en gång per termin

8 Om en elev upplever sig utsatt eller kränkt Vuxen/vuxna som först informeras om eller ser det som händer pratar med berörda elever Klasslärare informeras Föräldrar informeras om händelsen De vuxna i kamratstödjargruppen kontaktas och kallas in om behov föreligger och tidigare samtal inte lett till något resultat Om gruppen behöver agera samlas berörda vuxna för att delges information om vad som hänt och vilka som är berörda Alla samtal som nedan beskrivs dokumenteras och anmäls till rektorn som är ytterst ansvarig. Två från personalgruppen samtalar med den/de som upplever sig kränkt/kränkta (Anteckningar görs på blankett Dokumentation av samtal/händelse ) Efter det samtalar samma personer med den/de som är berörda (Anteckningar görs på blankett Dokumentation av samtal/händelse ) Kopia ges till berörd personal samt information vid lämplig konferens Kopia ges till receptionen för att sättas in i pärmen Efter kartläggningen av situationen kontaktas alla berörda föräldrar Uppföljningssamtal med elever bör ske inom en vecka. (Anteckningar görs på blankett Dokumentation av uppföljningssamtal ) Föräldrar kontaktas igen Om kränkningen eller utsattheten kvarstår lyfts ärendet till elevhälsan och Protokoll för LDK (lagen om diskriminering och kränkning) upprättas Vid misstänkt mobbning: En utredning görs: Samtal med de inblandade var för sig. Föräldrarna kontaktas. Ansvarig personal dokumenterar. Uppföljning sker oavsett vad utredningen visar. Om utredningen visar att mobbning förekommer händer följande: Enskilda samtal med de inblandade sker snarast och en handlingsplan skrivs. Föräldrarna till alla inblandade barn kontaktas. Elevhälsosteamet kopplas in och ger alla inblandade erforderligt stöd som dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Tidpunkt för uppföljningssamtal bestäms och handlingsplanen följs upp. All personal på skolan informeras om det inträffade, och hjälps åt att bevaka de inblandades situation. Om det vid uppföljningssamtalet visar sig att mobbningen inte upphört, händer följande: Om mobbningen inte upphör sker anmälan till polis eller sociala myndigheter. En elev som mobbar får inte vistas i skolan utan en vuxens sällskap.

9 Upptäcka/Kartlägga Vad vi vet får vi fram genom: Dagliga samtal, enskilt och i grupp Dokumentation av samtal/uppföljningssamtal (enligt samma mall) Klassråd med fast agenda varannan vecka. Förväntansdokumenten och trivselreglerna tas upp och hålls levande på klassråd och på fritidssamlingar Aktuella frågor gällande fritidsverksamheten diskuteras med barnen i samlingar Elevråd 4 ggr/termin Kamratstödjarmöten 4 ggr/termin Regelbundna personalkonferenser Årlig skolgårdsinventering Enkäter Föräldramöten Utvecklingssamtal 1 gång/termin Elevernas utvärderingar Utreda/Åtgärda Alla klasslärare och fritidspersonal går igenom resultat från elevenkäter och fritidsenkäter med elever och diskuterar kring resultaten. I Kyrkskolan är det alla anställdas uppgift att, när kännedom om att en elev blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, förhindra och utreda detta. Vid kränkande behandling av elev dokumenterar personalen händelsen på blankett Dokumentation av samtal/händelse eller på blankett Protokoll för LDK (lagen om diskriminering och kränkning) när det ska dokumenteras vidare till huvudmannen. Elevhälsoteamet har speciellt ansvar vid akuta situationer. Rektor har alltid det yttersta ansvaret.

10 Våra mål under läsåret 2014/2015 Utveckla kamratstödjarmöten med hjälp av eleverna Utvärdera kamratstödjararbetet med elever och personal i slutet av läsåret Tydliggöra vikten av förebyggande arbete för både personal och elever i form av jag- och gruppstärkande övningar och aktiva diskussioner kring kamratskap i alla klasser Hålla det förebyggande arbetet högt genom kontinuerliga klassråd och samtal Fortbildning av personalen kring konflikthantering Information och förankring av Plan för kränkande behandling Planen utvärderas genom enkäter som sammanställs för analys och revidering av personalen en gång per läsår, i juni. Planen presenteras och aktualiseras vid varje läsårsstart av skolledningen för all personal. Personal informerar om planen på de första föräldramötena varje höst samt förankrar arbetet med den nya planen bland elever, vårdnadshavare och kollegor genom undervisning, klassråd, föräldramöten och AE-konferenser. Planen är tillgänglig på skolans hemsida

11 Nedanstående paragrafer är hämtade från Skollagen 6 kap. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. För att läsa vidare om rätten att föra talan hänvisar vi vidare till Skollagen 6 kap

12 Bilaga KYRKSKOLANS REGLER för GEMENSAM TREVNAD OCH SÄKERHET under skol- och fritidstid Vi är goda kamrater och visar varandra respekt och hänsyn. Vi bidrar till arbetsro och till en trevlig miljö både inne och ute. Vi använder ett vårdat språk. Vi lämnar godis och tuggummi hemma. Mobiltelefonen är avstängd under hela skoldagen för år F-3 och under lektionstid för år 4-5, förutom vid särskilt tillstånd. Cyklar m.m. parkeras på avsedd plats under skoltid. Vi ber om lov om vi behöver lämna skolans område. KONSEKVENSER VID REGELBROTT: Tillsägelse Allvarligt samtal med eleven och information till föräldrar Föräldrarna kallas till skolan/fritids för samtal