HISTORIK OCH RÅ.D VID RENOVERING

Transkript

1 HISTORIK OCH RÅ.D VID RENOVERING Byggnadsstyresen Fortifikationsförvatningen Riksantikvarieämbetet

2

3 FONSTER historik och råd vid renovering RIKSANTIKVARIEÄMBETET OCH STATENS HISTORISKA MUSEER RAPPORT RAÄ 1988=1 THE CENTRAL BOARD OF NATIONAL ANTIQUITIES AND THE NATIONAL HISTORICAL MUSEUMS

4 Riksantikvarieämbetet, Informationsavdeningen Förag Box 5405, Stockhom Huvudförfattare och form: Projektansvariga inom respektive myndighet: Foto, iustrationer och ritningar: Oof Ante, Riksantikvarieämbetet J an Lisinski, ARKSAM Björn Swanberg, Byggnadsstyresen Ejnar Berg och Jonas Gibson, Fortifikationsförvatningen Henrik Kjeberg, Riksantikvarieämbetet Oof Ante och Per-Anders Johansson, Riksantikvarieämbetet E va Göransson, Charotte Paui och J an Lisinski, ARKSAM Nino Monastra Omsagsbiden visar Riddarhusets mer än 200 år gama fönsterbågar strax före renoveringen ISBN Faksimi tryck: Risbergs Information & Media AB, 2003

5 Förord Fönster är idag särskit utsatta vid ombyggnader, renoveringar och energiförbättrande åtgärder. Nitför ofta byts de sentrianmässigt mot nya som inte är anpassade ti byggnadens arkitektur. De utbyten som skett under senare år har ofta förfuat fasaderna och, vi har uppenbara probem med att ersätta gama fönster med nya som håer ika bra. Under oika stiepoker har fönster utformats på oika sätt. De kan ha ett estetiskt egenvärde som vissa rikt utformade fönster eer ett värde som en integrerande de i en samstämd fasadgestatning. Även ti synes enket utformade fönster kan vara viktiga insag i fasaden. Också fönstrens tekniska utförande har skiftat genom tiderna. Ädre fönster har för det mesta hög kvaitet. Det finns många exempe på mer än hundra år gama fönster som atjämt är i gott skick. När fönster ska underhåas och repareras måste hänsyn tas ti såvä deras utseende som tekniska utförande. I synnerhet gäer detta fönster på kuturhistoriskt värdefua byggnader, vika bör bevaras som vittnesbörd om sin tids byggnadsskick. Det är viktigt att undvika onödiga ingrepp i fönstret och spara så mycket som möjigt av dess originadear. Reparationer, kompetteringar och eventuea rekonstruktioner bör nära anpassas ti det befintiga fönstrets utförande. Syftet med denna skrift är att ge information om hur fönster från oika tider har varit utförda och hur de kan underhåas och kompetteras. Råden i skriften inriktas på åtgärder som är måttiga och anpassade ti fönstrets konstruktiva uppbyggnad. Virkesva, hopfogning, besagning och måningsbehanding beskrives i detaj. Genom konkreta exempe visas hur fönster atifrån taet fram ti 1930-taet har varit utförda och hur de har renoverats. Skriften ingår i en serie råd och anvisningar för vård av byggnadsminnesmärken som upprättats gemensamt av byggnadsstyresen, fortifikationsförvatningen och riksantikvarieämbetet. Anvisningarna är emeertid också tiämpbara vid renoveringar av fönster på ädre hus i amänhet. Skriften vänder sig ti förvatare, projektörer, antikvarier, byggmästare och hantverkare. Byggnadsstyresen Fortifikationsförvatningen Riksantikvarieämbetet

6

7 Innehåsförteckning FÖNSTRETS TEKNIK- OCH STILHISTORIA... 7 Fönstrets teknikhistoria Karm, mittpost, osho/st D Båge, spröjs D Virkeskvaitet D Sammanfogning D Infostning i vägg D Tiverkning av fo'nstergas D Gas format, tjockek och kvaitet D Infostning av gas D Besag D Fönsterbeck D Måning Fönstrets stihistoria Utformning och proportioner D Stiutvecking FÖNSTERRENOVERING Måning, gasning och kittning Va av forgd Va av kitt D Arbetets omfattning D Rengöring, skrapning, kittoch forgborttagning D Grundning D Omkittning och gasningsister D Gasning D Mean- och sutstrykning D Måa på sommaren eer vintern D Underhåsmåning, intervaer Justering av fönstersnickerier justering och rengöring av besag D Justering av fönster i hus med sättningsröreser Reparationer av skadat virke Utbyte av skadat virke i fönsterbågens nedre de O Utbyte av skadade spröjsar samt ansutningar spröjs-båge D Utbyte av karmbottenstycke Kompettering Tätningsister D Tisatsrutor D Kompettering med nya besag Nytiverkning Exempe på nya metoder för fönsterrenovering Fönsterhantverket - ett nytt yrke Panering av fönsterrenovering Besiktning och skadeinventering D Arbetets uppäggning D Littrera varje fönster SEX FÖNSTER Inedning Fönster från 1760-taet -rekonstruerat Fönster från tidigt 1800-ta - renoverat Fönster från renoverat Fönster från renoverat Fönster från renoverat Fönster från renoverat ORDLISTA LITTERATUR OCH KÄLLOR

8

9 Fönstrets teknik- och stihistoria I ädre tider var bostadshusen sutna och mörka. Möjigheterna att försvara och skydda sig vägde ti en början tungt. De första öppningarna i den skyddande väggskivan bestod av små guggar med en skjutucka för. si småningom började man ta in jus mer kontinuerigt. Samtidigt var det viktigt för komforten att ha en kimatspärr. T unna poerade skivor från oxhorn, skrapade djurhudar, vaxat papper eer fätverk av övtunna träspån var några av de materia som kunde sättas på en ram i den ia guggen. Små gasrutor började också förekomma, men ti en början endast i kyrkor och mer förnäma bostadshus. Den inhemska gastiverkningen kom i gång på avar mot sutet av 1600-taet och på taet började gas bi en mer tigängig vara för gemene man. Fönstrets teknikhistoria Ett fönster är sammansatt av oika dear. Det består av en ramkonstruktion i trä som fästs in i byggnadens väggkonstruktion. I denna ram sitter öppningsbara träbågar. För att dessa ska håa ihop och gå att öppna och stänga erfordras oika typer av besag såsom gångjärn, hörnjärn, stängnings- Ljusintag i rökstuga från 1600-t.aet. Finngården på Skansen. Foto och öppningsbesag m m i meta. I träbågarna sitter det gasrutor infästade med stift och kitt, viket även tätar ansutningen mean trä och gas. Nedan föjer en historisk genomgång av fönstrets oika dear. Uppgifterna i sammanstäningen är tagna från ädre byggitteratur, där föjande L o: --, D~~~ DO DO - Horn Karm Båge Spröjs T värpost, oshost Mittpost r-- D - DO DO., Gas Kitt at gasnings ist Gångjärn Fönstrets oika dear. 7

10 böcker särskit bör nämnas: C Stås UtkasttifA:robok i Byggnadskonsten från 1834, von Rothsteins Handedning i amänna byggnadsärans praktiska de från 1859 och andra uppagan från 1875, A Henströms Praktisk handbok i Landtbyggnads Konsten från 1868 och V Karssons Lärobok i Husbyggnadskonstruktioner från Uppgifter har också hämtats från uppmätningar och samade erfarenheter. Fera av de uppmätta fönster som omnämn i det fö jande, finns utförigare redovisade i avsnittet "Sex fönster" ängre frati1 i denna skrift. Karm, mittpost, oshost tasitteraturen är det svårt att finna uppgifter om fönstersnickeriets virkesdimensioner. Det är i stäet fönstrets storek och proportion som u p p tar intresset. Sasta sotts fönsterkarmar från sutet av taet är avsedda fö r innerbågar. Karmen är 2 7 /~ X 6 tum (7 X 14,7 cm) och försedd med särskid bågfas på karmens insida. Posterna, 2 1 / 2 X 5 tum, är i iv med denna inre bågfas och har pan ansagsyta. Karmen i Langska fastigheten i Visby är yngre, från 1760-taet, men ändå av ett åderdomigare sag. Karmarna har knappa dimensioner, 2 % X 4 1 /~ tum (5,8 X 10,2 cm) och symmetrisk korspost där mittposten är kraftigare än tvärposten; 3 1 / 2 tum jämfört med Karmen saknar bågfas invändigt och posterna saknar ansagsyta. Karmen har uppenbarigen ej varit förberedd för innanfönster. I I I i -11- ' -{ I, _: J Karmsidostycke och mittpost. Overst visas exempe från 1760-taet, LAngsut fastigheten i Visby. Typ av utforande som å'r förberett endast för ytterbåge. Nedti exempe från sent ta~ Sastasott i Uppand avsett fö'r ytter- och innerbåge. Karmsidostycket har å'ven inre bågfas och mittposten en pan ansagsyta. Karmens utförande vid oiut fönstertyper. Överst. En vanig fö'nsterkarm med innerbågar och utåtgående ytterbågar. Mitten: Fönster med koppade utåtgående bågar. Nederst. Få'nster med koppade inåtgående bågar. Ur Lå'robok i Husbyggnadskonstruktioner av V Karsson Vid mitten av 1800-taet anger Rothstein att karmvirket är / 1 tum (50-62 mm) och 4-5 tum brett i murade hus. I trähus är karmvirkets bredd ika med väggtjockeken. Strax efter sekeskiftet ökar karmdimensionen. V Karsson anger måtten i mm ti75 X 150 mm (3 X 6 tum) i murade hus och något tunnare för trähus; 62 X mm (2 1 / 2 X 5-6 tum) eer ika väggens tjockek. Dessa virkesdimensioner håer i sig fera decennier framåt. Då fönsterbågarna är koppade minskas ofta karmens djup. Bågfasens djup i karmen anges i a den genomgångna byggitteraturen ti 0,4-0,5 tum eer mm och bredden ika fönsterbågen. För innerbågar görs en fas i karmens insida, men då inte i bottenstycket. 8

11 Posterna görs vanigen tunnare än karmvirket. Så änge innerbågarna är enka fungerar posternas insida som ansagsyta. När bågarna är koppade och utåtgående förses mittposten med bågfas. Posten kan då ges samma djup som karmen. Fönster med mötesbågar saknar mittpost. Sådana fönster finns redan på 1700-taet och de omnämns av Rothstein, men bir inte vaniga förrän mot taets sut. Båge, spröjs 1600-taets fönster hade ytterbågar av / ; tums tjockek i viken de små gasen var infästa med ett pröjsverk av b y. Innanfönstren på Sastasott torde vid 1600-taets sut ha bestått av 3 /.- /~ tums tjocka bågar, av karmen inre bågfas att döma. På 1700-taet börjar bågarna, på grund av större gasformat, att för es med stabiare träspröjsar. Djupmåttet på dessa var ofta samma om för bågarnas sidostycken, och bredden ika med djupet. Så änge fönsterbågarna är enka och fönstertore~en inte varierar atför mycket, förbir virkesdimensionerna i stort ett desamma. Detta gäer när Rothstein vid 1800-taets mitt beskriver två oika typer av utåtgående fönster, des med mittpost och de utan. Fönsterbågarnas tjockek böra vara 1 (1 1 ~)- 1,2 tum (2,5-3 cm), och dess bredd 2 (2 1 /J-3, 5 (4) tum (5-9, 9 cm) tjocka, at efter fönstrets hojd. Det understa ramstycket, som adrig bör sakna sin vattist, uthyfas af2, 5 (3) tum tjockt trä. Ännu på 1880-taet, när gasformaten ökar och spröjsarna för vinner, har många bågar fortfarande i stortsett samma knappa mått. Eftersom innanfönstren som sattes in på vintern inte började förse med gångjärn förrän mot sutet av 1800-taet, hade vanigen ett fön ter i varje rum en å kaad ättruta, dvs en tunn vädringsbåge i såvä ytter- som innerbåge. Denna ättruta kunde på grund av fönstervirkets goda kvaitet utföras som en tunn öppningsbar båge infattad i den vaniga fönsterbågens ram och spröjs. Ända fram ti sutet på 1920-taet förekommer innanfönster, men nu hängs de ofta på gångjärn. V Karsson kriver att de yttre bågarna ska vara X mm (1 1 / 2-2 X 1.-2 tum) och de inre X mm (1 ' x 1 3 / 4-2 tum). De yttre bågarna var mer utsatta för väder och vind, varför de gärna gjordes i något kraftigare virke. Koppade fönsterbågar börjar introduceras mot 1800-taets sut. C A Fodquist och C G Haberg får sin patentansökande för fönster med koppade bågar bevijad 1889 med föjande patent- Enke innerbåge. Enka bågar är iitta och harofiastsrniickra virkesdimensioner. K v Bryggmästaren i Stockhom byggt Foto T' "'. t ~ (y ~ (/.; tf- ' -~... -, 1 J '--- J Detaj av iittruta inpassad i bågens ram och spröjs. Fönster från tidigt /800-ta, Kasby herrgård i Uppand. Fönster med inåtgående ytterbågar. ädre tider var fönstren vanigen utåtgående. Detta bev opraktiskt i de fera våningar höga hyreshusen, som började byggas under 1800-taets senare del Koppade, inåtgående bågar bev därför vaniga. Som ett aternativ ti de koppade inåtgående bågarna förekom en tid fönster med o koppade bågar, där å"ven den yttre var inåtgående. Ur Lärobok i Husbyggnadskonstruktioner av V Karsson

12 anspråk: Anordning af fö.nster fö"r att gö"ra bruket af innanfö"nster obehöfigt, bestående deri, att hvarje fö"nsterbåge består af tvenne mot hvarandra agda bågar fö"rsedda med hvar sitt gas och få" renade inbö"rdes utefter ena sidan med gångjern och efter andra sidan med i båghafvorna infäda hakar eer annan dyik anordning samt efter öfre kanten fö"rsedda med ö"s packningfö"r tätning mean bågarne. Fodquist var verksam i Stockhom och tog hand om meersta och norra Sverige medan Haberg med Hesingborg som bas täckte in södra andskapen. Från sekeskiftet bir de koppade, inåtgående fönsterbågarna at vanigare, särskit i den växande stadsbebyggesen, där utåtgående fönsterbågar var opraktiska i de fera våningar höga bostads hu en. När de koppade bågarna öppnas inåt utesuts mittposten. Den inre bågen bir den bärande bågen på viken den yttre hänger. Av detta skä görs den inre bågen gärna kraftigare. Som tidigare nämnts börjar träspröjsar på taet ersätta byspröjsar. Det var ett stabiare sätt att fästa in de större och tyngre fönstergasen. Gasformaten ökade atmer och mot sutet av 1800-taet behövdes inte spröjsar mer. De stora gasen fyde hea bågen. Kring sekeskiftet och fram ti 1930 kommer emeertid andra stiidea med såvä estetiska som historiska förtecken. Spröjsarna kommer därmed tibaka. Eftersom o 1700-ta Koppade inåtgående bågar. Den inre bågen görs ofta kraftigare, då den även ska bära tyngden av den yttre. Virkesdimensionerna bir därmed betydigt grövre å n för okoppade bågar. Kv Kippan i Stockhom byggt Foto bågarnas dimen ioner kring sekeskiftet ökats, anges spröjsarnas bredd ti ungefär hava tjockeken. På 1930-taet försvinner de spröjsade bågarna åter. Fön terbågen förses med en enda he gasruta. ca 1900 () 1700-ta 1920-ta tidigt 1800-ta 1920-ta Några oika typer av fånsterspröjsar i trä. På 1700-taet å kar gasstoreken och de reativt veka byspråisarna börjar då ersättas med stabiare spröjsar i trä. Gasformaten å kar succesivt viket medför att spröjsarna mot sutet av 1800-taet försvinner. Under 1900-taets få.rsta decennier kommer spröjsarna åter, främst beroende på en fasadgestatning som hå.mtar sina förebider ur historien./ och med funktionaismens genombrott på 1930-taet försvinner spröjsarna åter. 10

13 TihOt bibiotekets saming, uppdead kuiqr. Ng BESKRIFNING OFFESTLIGGJ ORD AF KONGL. PATE~TBYRÅN. C. A. FLODQUIST o<;h C. G. HALLBERG, STOCKHOLM HEI.SINGDORG. Fönster med koppad!\ b:\gar. Patent i Sverige från den O febr uar i!889. L ~ ' r '--1 Fodqvists och Habergs fiinster med koppade bågar. Overst: Inedning ti beskrivning avseende patent nr 1916 bevijat den 5 februari Nederst: Bifogad ritning avseende koppade inåtgående bågar. Originahanding i Patent- och registreringsverkets arkiv. 11

14 , ' ',,' ' ( ', 1760-ta ca 1800 r ~r----.; 1883 ',_ Några oika typer av fönstersnickerier. Horisont4snitt genom sex oika fo"nster, kronoogiskt ordnade. Snitten visar b a. karm, mittpost och bågar samt dessas virkesdimensioner. Skaa 1:5. 12

15 Virkeskvaitet Ädre fönster är ofta tiverkade av utvat kärnvirke som är hartsrikt och har hög egenvikt. Detta visar på en medvetenhet om det betydesefua i att ha god virkeskvaitet i utsatta ägen. Rothstein skriver 1859 att det trä, som användes ti snickararbete, måste utväjas med större omsorg än at det andra vid byggnader förekommande trä... Man borde derföre, om ej kostnaden befve för stor, ti mickararbete atid väja midtbräderna... Quistiga bräder böra ej användas... På fuktiga stäen kan man fi:ireträdesvis begagna de bräder, som innehåa den mesta kådan, hvaremot sådana ej böra begagnas på stäen, som å ro utsatta för middagshettan, emedan sostråame utdraga kådan och fäckar uppstå i månmgen. Hemström för iknande resonemang tio år senare och nämner om virket att man bör utsö"ka sådant, som är moget, samt kärnträ. Han påpekar också att synnerigast ti fö"nsterbågar!bö"r man fö"reträdesvis använda kådigt virke och ännu here ekvirke!. V Karsson understryker 1915 att trä ti snickeri bö"r vara friskt, fumoget, rakvuxet, finfibrigt samt vinterfät.. Det bö"r i mö"jigaste mån innehåa kärnved och inte spint- eer ytved samt bö"r vid användningen vara fut torrt... Så.rskit rakvuxet och kvistfritt trä bö"r utväjas ti sådana dear, som äro bestämmande fö"r formen, såsom fö"nsterbågar, fö.nster- och dö"rrkarmar samt ramstycken ti karmar, dö"rrar och paneer. Sammanfogning Karmens yttre dear sammanfogades förr på så sätt att sidostyckena tappades i Över- och under- Itusågad fo"nsterspröjs från 1800-taet Trät är tätvuxet och hartsrikt får att håa å"ngre. Från fö"nsterbåge på Stråmshoms sott Foto stycket, som då kom att skjuta en bit utanför sidostyckena. Så är fönsterkarmarna gjorda på Langska fastigheten i Visby från 1700-taets mitt och på Sastasott i Uppand från sutet av 1600-taet. Ännu 1889, när Fodquist och Haberg söker patent för koppade fönster, har de i patentansökan redovisat en fönsterkarm av denna ädre typ. Annars var det vaniga utförandet, å som det beskrivs från 1800-taets mitt och framåt, att fönsterkarmarna sinkades samman i hörnen. Mitt- och tvärposter tappades in i karmen. Fönsterbågarna sammanfogades i hörn med sitstapp som pinnades. Detta har varit vanigt åtminstone sedan 1700-taet, viket fönsterbågarna i Langska fastigheten i Visby är ett exempe på. V Karsson föreskriver precis samma utförande Likaså är infästningen av spröjsarna med Itupockad fånsterbåge som visar aa sammanfogningspunkter. Fånsterbågen är från 1760-taet och sitter i Langska fastigheten i Visby. Ritning Per-Anders Johansson, RAÄ. 13

16 hjäp av tappning densamma. Den de av bågen som är profierad eer käad geras vanigen samman. Detta innebär att i hörn är sjäva käningen diagonat skuren, så att dearna möts i 45 vinke. På 1920-taet börjar det också förekomma att bågsidostyckenas profiering ej ge ras. stäet undersitsas bågarnas över- och understycken. Där spröjsar möts kan utförandet variera. Detta gäer i första hand 1700-taet, eftersom de större gasformaten eder ti att de vertikaa spröjsarna under 1800-taet i princip försvinner. I Langska fastigheten är de vertikaa spröjsarna tappade i den horisontea spröjsen, som är genomgående. Ett annat, kanske vanigare utförande, var att spröjsarna fogades samman havt i havt. Så är det gjort i många hus i Gama stan i Stockhom och ikaså på Strömshoms sott i Västmanand. re~ ~: E~~E ~:tj r ~~~j, :. - L Sammanfogning av fönsterbåge. Detaj som visar undersitsning, hörnjärn och pinne. Ur De tekniska vetenskaperna. Avdening byggnadskonst. Red: H Kreuger , Sammanfogning av spröjsar. Två 1700-tasexempe hämtade från Strömshoms sott (t. v.) och LAngska fastigheten i Visby (t. h.). Det förtjänar att framhåas att aa de ovan nämnda sammanfogningarna är demonterbara. På 1930-taet introduceras immet i fönsterkonstruktioner. De tekniska vetenskapernagavs ut 1931 med Henrik Kreuger som redaktör. I bandet Husbyggnadsteknik kan man där äsa att förbindningar mean karmstycke samt poster och oshozar utföras med tappar, som immas och beträffande fönsterbågar sägs att aa sammansättningar immas. Det tog dock tid innan immet sog igenom, och änge än var det vanigt med traditionea sammanfogningsdetajer utan im. Infästning i vägg I trähus har karmen ätt kunnat fästas in genom att spikas direkt i väggens träkonstruktion. I murade hus var det fram ti 1800-taets mitt vanigast att fönsterkarmarna sattes in i väggen i samband med att denna murades upp. De förängda över- och understyckena av karmen sköt ut vid sidan om de itappade sidostyckena. Dessa utskjutande "horn" fungerade som fästen, vika murades m 1 vaggen. Mot sutet av 1800-taet började man i stäet mura in tjärade träkotsar, två ti tre för varje 14

17 karmsida, som fästen för karmarna. Därmed kunde murverket hinna torka ut en de innan fönsterkarmarna sattes på pats och med hjäp av spik eer skruv fästes in i träkotsarna. För att skydda de sidor av karmen som var vända mot murverket, framhö exempevis V Karsson att de skue bestrykas med varm trätjära före insättandet. Fönsterkarm med horn. Hornen har passats in i murverket i samband med att byggnaden uppfo.rdes." Langska fastigheten i Visby från 1760-taet.. Foto Den tjockare centrumdeen, "oxögat", skars bort och resten deades i två havmånformiga bitar "mångas". Gaset känns igen på sina bågformiga skiftningar och öjämnheter. Även det så kaade oxögat användes i enkare fönster. Cyindermetoden innebar att man båste upp en stor gascyinder, uppti2-3meter ång, som sprängdes i bägge ändar och sedan spräcktes på ängden. Cyindern panades sedan ut ti en taffe, "taffegas". Cyindermetoden användes ända fram ti1933 i vårt and. Gaset känns igen på sina paraea skiftningar och ojämnheter. Det är dessutom mycket tunt och reativt kart. Den tiverkningsmetod som kom att avösa den hantverksmässiga cyindermetoden skedde enigt Fourcautmetoden från 1913, Libbey Owensmetoden från 1916 eer Pittsburghmetob ==O= 1 2 Inmurad träkots for inftistning av fonsterkarm och med detta hann murverket torka ut innan fo"nsterkarmarna sattes i. Pythagoras verkstad i Norrtäje. Foto Tiverkning av fönstergas De ädre fönstergas vi finner i Sverige har i princip tiverkats enigt tre metoder. Mångasmetoden, iband också kaad krongasmetoden, är den ädsta. Den har sitt ursprung i romartiden och användes ända fram ti början av 1800-taet. Man båste först en stor gaskua som pattades ti och fästes mot en punte. Pipan sprängdes oss och öppningen utvidgades genom rotation. I detta äge påminde gaskroppen om en krona "krongas". Efter fortsatt värmning och rotation fick man ti sut en stor cirkerund skiva. a: d, c )C=::: 3 CD C J C-- Ä!d re tiverkning av fo"nstergas. Overst visas tiverkning enigt mångasmetoden och därunder tiverkning enigt cyindermetoden. Bägge tivägagångså"tten ger ett handbåst gas med oregebundenheter och skiftningar. s 15

18 den från Aa dessa metoder gav ett maskindraget pi angas, dvs gasskivan drogs kontinuerigt ur en smät seg gasmassa. Idag tiverkas endast så kaat foatgas. Gasmassan får rinna ut på en yta av smät tenn, viket ger ett mycket pant och sätt gas. Metoden medger dock inte att gastjockeken under krider 3 mm. Redan under 1400-taet omnämns "Gasmakare" i Sverige, men det är först under 1600-taet som en mer regebunden tiverkning ko.mmer igång, och då i Stockhom. Underfrihetstiden på 1700-taet anägg fera nya gasbruk, men det är under 1800-taet som gasbruken verkigen bir många ti antaet. Då äggs många mindre järnbruk ner och på fera hå, exempevis i Småand, kom gastiverkningen i stäet. Paraet med det:ta importerades fortfarande fönstergas, t ex från Frankrike. Ännu 1834 konstaterar Car Stå att hvittgas... tiverkas i Sverige endast på A mäs och Brom må Gasbruk i Skaraborgs Län. Grönt gas däremot tiverkas på de festa Gasbruk i riket. Det största fönstergasbruket i Sverige under 1900-taets första decennier var Gava gasbruk i Värmand. Fram ti 1927, då Fourcautmaskiner från Begien instaerades, båstes fönstergaset där för hand. Gasformat, tjockek och kvaitet Av bevarade ädre fönstergas från 1700-taet och det tidiga 1800-taet framgår att vanigt fönstergas Principskiss över tiverkning av draget pangas enigt Fourcautmetoden.. Gassmå"ta, 2. Debiteuse, munstycke som fyter på gaset, J. Drag kammare, 4. Asbetsk/;:idda vasar som kontinuerigt drar gaset genom kyschaktet. ' '"'' ''" N;o Ood;,.,,, d,. _ Fy > t d' 1 rutor A "' på --- hiijd. 1 ~~~dd. hujo. bredd. höjr. hredd. ~isan. 3~?. \ 3o 3Ci 32 34~ n~ 20 ~ ~ ~ :~8~ 34 3o 32~ 3t! 4o 3. 33~ 26~ o~ 29~ 6o 4 3rk 24 3o o 5. 2!)~ 2~ 27~ 24 26! :~5 IOO :I 6. :q~ O~ :5 23 O ~ 9 4 =.10 3 :u 14o 8. :23~ t8! i 9 22k '7~ 18 O JO 21_1_ J6~ t8 :wo r. 20i t5! 19 t6 J8 '7.220 t I. '9.. H 8 t5 17 r6 2q0 13. r8 J 3! '7 4 r6 r J 4 '7 13 r6! r3! 15 4 :~B o 2 2.s ~ r3! 3oo 2 Benämning och dimensioner på "'hvitt gas~ Detta tiverkades i början av 1800-taet endast på A mäs och Brom mö gasbruk i Skaraborgs än. TabeL ur Utkast tiärobok i Byggnadskonsten av C Stå/834. då hade en tjockjek som åg mean drygt 1 mm och 1,5 mm. Gaset var ofta grönskiftande ti färgen. tå skriver 1834 att ordinärt vitt fönstergas fann i format från 36X32 tum ti15x13 tum. Av de förra går det 20 på en kista mot 300 för de senare. Det går även att få mindre förpackningar; hava och fjerdedes kistor. Kistorna äro märkte efter gasets godhet med A, B, C och W, som å"r den sämsta sorten. När Rothstein 25 år senare skriver om fönsterga nämner han en aternativ kvaitetsgradering;!:ma, 2:a, ]:tia sort, samt utskottsgas. Gasformaten är i stort desamma, men nu går det att få format ner ti 10X8 tum. Förpackningarna har dessutom ökat i storek. Av det största gasformatet 32X34 tum går det nu 20 rutor på 1/ 4 kista. Gaset är vitt, havvitt eer grönt. Om gasets tjockek sägs endast att stå.rre och tjockare gasrutor, än de vanigen fö"rekommande, måste särskit b~stäas anger V Karsson att fönstergas ska vara båst gas i tjockek av: enketjockt, omkr 2m m, havannantjock t, omkr ]mm och dubbetjockt, omkr 4mm. Enketjockt gas Jå'rekommer ej i s torre mått än mm, ängd och bredd sammanräknade, viket är det vanigaste sättet att beteckna gasets mått for prissättning. Havannan- och dubbetjockt kan fås ti mm ängd och bredd eer möjigen mera. Fånstergaset kan vara he- eer havvitt Hos oss användes i rege det fö"rstnå"mnda. Vad gäer kvaiteten, anges denna om A eer N:o 2, B eer N:o 3, C eer N:o 4 och U eer utskott. 16

19 I början av 1930-taet står det i en ärobok om husbyggnadsteknik att fönsterrutorna skoa vara av kart gas samt hest reativt stora. Små rutor bö"ra endast undantagsvis användas. Infästning av gas Ti en början förekom stora fönsteröppningar främst i kyrkor och på sotten. Samtidigt var de fönstergas som tiverkades reativt små. Det vaniga sättet att fåsta in dessa fönstergas var med byspröjsar. Dessa tiverkades av bystänger som vevades genom en iten vasapparat och fick formen av ett H, i den H-formade byspröjsen fåstes gaset edan in. Kor ande byspröjsar öddes samman med tenn, som har ägre smätpunkt än by. I större fönster styvades sedan "bygaret" upp av horisontea stormjärn, vika vanigen var rundstag av Jarn. På 1700-taet börjar byspröjsarna ersättas av träspröjsar, viket innebar en stadigare kontruktion. Ti en början var träspröjsarna utformade efter samma ide om byspröjsarna med ett spår i viket gaset träddes in. Vid gasbyte fick bågen montera tsar. Det vaniga under 1700-taet bev emeertid att gaset fästes in i träspröjsarna med stift och kitt, viket des utom gav en tätare infä tning. Ännu 1834 skriver Stå om två typer av ga fasar; Ti gasets infattande erhåa bågarne utvändigt såkaade gasfasar, hwika antingen äro hea eer hafwa, i hwiket sednare fa de kaas Kittfasar. Om fönsterkitt har Stå föjande att säga: Det vaniga fönsterkittet bestårafsammad torr krita, som sammanknådas med inojefernissa. Ett bättre kitt erhåes af 2 dear finrifven byhvitt och 1 de krita, arbetad med Lino/jefernissa ti en deg. Detta kitt är vattentätt och bibehåer sig änge mjukt, så att det ger sig efter, i fa träet kastar sig. Rothstein skriver 1859 under rubriken Gaskitt: Det vaniga fijnsterkittet består av byhvitt och sammad krita, häften av hvardera, sammanknådade med inojefernissa. För besparings sku bortemna gasmästarne iband byhvittet; men sådant kitt springer ätt af, när det böjes, sedan det bifvit hårdt. Tisättes på hvarje skåpund kitt 1124 skåpund terpentin, så bifver det smidigare. På det att kittet må fastna på trå~ måste detta vara vä torrt, och förut grundadt med ojefärg. A!a puverformiga å mnen ti kitt måste vara torra, och af ojan bör i början tisättas bott så mycket, att massan ej dammar, när den stötes och stampas. Den öfriga ojan tiså"ttas först, när massan är vä hopknådad. Samma bandning ange fortfarande i början av 1900-taet för så kaat gasmästarkitt. Rothstein kriver 1859 att ga rutorna fästas i de så kaade gasfaserna först med små stift afjerntråd, hvarvid man aktar sig att på något så tt spå.nna rutan, och kittas derefter, på det sätt, att atid något kitt kommer imean gaset och trå"et. V Karsson påpekar samma sak 1915 och nämner också att stihen bör fåstas med 250 mm:s avstånd. Från tiden kring seke kiftet förekommer det också att ga et fästs in med hjäp av träister om stiftas eer skruvas fast. Sådana gasning ister var vaniga när det gäde större gas som inte var öppningsbara utan satt direkt i karmen, men gasningsister förekommer också i normastora öppning bara fönsterbågar. Besag Så änge fönstren var fasta erfordrades egentigen inga besag. Det är när de görs öppningsbara, som fönsterbågarna måste förstärkas med hörnjärn, förses med gångjärn samt stängnings- och uppstäningsbesag. Vid mitten av 1800-taet räknar Rothstein upp Fö.nstergasets infästning med hjip av träspröjsar. Ti vå.nster en ädre typ av träspröjs med spår diir fonstergaset träs in. Utfö randet påminner om byspröjsens princip och ever i enkare bebyggese kvar in på 1800-taet. I mitten tråspröjs med gas fas, där fönstergaset fö"rst stiftas på några enstaka punkter och sedan kittas runt om. Utförandet bir vanigt från och med 1700-taet. Ti höger också en träspröjs med gas fas, men här är fönstergaset infåst med hjäp av gasningsister av trä. Ett utförande som kommer vid senaste sekeskiftet 17

20 VINKELJÄRN ( - \ \.J o o,-, u o o r'. 0\...) 000 o o o o o o o o o 1700-ta o o 1700-taets sut 1800-taets första häft 1800-taets andra häft o o o o o o o o 1800-taets sut 1900 taets första häft 1900-taets början HAKAR 1700-ta ~ ~ r ta ~ 1900-taets början 1920-taet och framåt HAKEFÖR INNANFÖNSTER KOPPELBESLAG / SPANJOLETT 1800-taets sut 1900-taets början 1900-taets början o 5cm 1900-taets början Exempe på oika typer av fo"nsterbesag med angivande av när de börjar förekomma. Dateringarna är reativt grova och regionaa skinader förekommer dessutom. Vinkejärn med gångjärn, vinkejärn utan gångjärn, hakar, koppebesag och spanjoett. Samtiga besag är ritade i samma skaa. 18