domkretsen Två blir en Läs om Ann-Marie Sjöberg - ny rådman i Gävle - Vänersborg och Trollhättan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Två blir en Läs om Ann-Marie Sjöberg - ny rådman i Gävle - Vänersborg och Trollhättan"

Transkript

1 nr Domarbanans framtid Unga berättar Branden i Lycksele En trotsig tonåring domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET Två blir en - Vänersborg och Trollhättan Läs om Ann-Marie Sjöberg - ny rådman i Gävle

2 Domarebanans framtid Unga berättar Branden i Lycksele En trotsig tonåring nr EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET LEDARE INNEHÅLL Verakritiker kommer att bli Veraentusiaster UNDER VÅREN HAR utvecklingen av Vera i basversion slutförts. Samtidigt har införandet i domstolarna satt ordentligt fart. När detta skrivs har ett drygt 50-tal domstolar och nämnder fått Vera. I april nästa år ska alla domstolar och nämnder omfattas. Den version av Vera som nu levereras är en grundversion som har i stort sett all den funktionalitet som MÅHS har. Det ligger därför nära till hands att göra jämförelser. Men om vi bara nöjt oss med vad MÅHS kan prestera hade vi naturligtvis aldrig börjat utveckla Vera. Vera är inte MÅHS i nya kläder. Vera är ett helt nytt system som när det är utbyggt ska stödja i stort sett all verksamhet i domstolen och kunna kommunicera på många sätt med dem som domstolarna samarbetar med. Vera har tagits emot med blandade känslor. Många är kritiska till hur en del av basfunktionerna fungerar men ser samtidigt positivt på alla nya möjligheter som ett modernt system för med sig. Prestanda och svarstider har påverkat arbetet i Vera - både i den skarpa versionen och i utbildningsversionen. Detta anser vi oss nu ha fått ordning på men vi följer naturligtvis svarstiderna kontinuerligt. Utvecklingsarbetet har involverat många i domstolsväsendet. Detta till trots visar det sig när Vera börjar användas i praktiken att en del funktioner behöver utvecklas ytterligare. Vi arbetar nu på högvarv med att förbättra och trimma in systemet. Bland annat ska vi konstruera om dokumenthanteringen vid kallelser. I detta arbete behöver vi ett konstruktivt stöd från alla dem som arbetar med Vera. Vera är ett modernt och utvecklingsbart system. Även om många nu är skeptiska är jag övertygad om att den skepticismen med tiden kommer att förbytas i entusiasm. Sommarhälsningar Stefan Strömberg domkretsen Innehåll nr nr 2/2004 POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E-POST ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind REDAKTÖR Peder Jonsson REDAKTIONSRÅD Åsa Nordström, Helen Sivertsson MEDVERKANDE Lars Collin, Viktoria Ekberg, Anne Hammarskjöld, Katarina Juvander, Petra Meyer, Annina Rabe, Gudrun Rosén, Petra Thor-Jonzon, Magnus Västerbro LAYOUT Johanna Blomberg, Per Carlsson TRYCK Danagårds Grafiska AB UPPLAGA ex Tryckt på miljövänligt papper. 2 LEDARE 3 NY UTBILDNING Statistik I Verksamheten 4 AKTUELLT Brottmål i Vera 5 Moderna lokaler i Malmö 6 Heroiska insatser i Lycksele 8 GÄSTTYCKARE Staffan Levén 10 AKTUELLT Åsikterna om domarbanan går isär 13 Ann-Marie Sjöberg PÅ NY TJÄNST 23 Intressanta föredrag och rapporter 24 VERA en trotsig tonåring 26 AKTUELLT Användarna i fokus 27 Tre års förlängt förordnande 28 EN DAG blir två en i Vänersborg 30 Teater och intressanta föreläsare på seminarium 32 AKTUELLT Framtidens domstol i Uppsala 34 Pocketbok i hängmattan domkretsen Två blir en - Vänersborg och Trollhättan Läs om Ann-Marie Sjöberg - ny rådman i Gävle Rådman Ann-Marie Sjöberg berättar om arbetsglädje och sin juridiska bana på sidan 13. FOTO Mauro Rongione 14 PROFIL Gudrun Antemar 16 TEMA Medarbetarens rätt, etik och moral, unga berättar och byte av arbetsplats inspirerar 22 AKTUELLT Brottsutredare utan polisiär bakgrund 36 KULTUR OCH HISTORIA 1800-talet i rättsligt vakuum 38 NOTISER 40 Finlands ros och VI FEM 2 DOMKRETSEN NR 2/2004

3 NY UTBILDNING Dags att börja räkna med SIV Som ett led i införandet genomför Domstolsverket nu en rad SIV-kurser. Till exempel på Stockholms tingsrätt den 12 mars. Där var deltagarna mer än nöjda med sina första intryck av Statistik I Verksamheten, SIV. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO CARL JOHAN ERIKSON Ingela Bergström, hovrätten för Nedre Norrland Carl Furengren, Domstolsverket Åke Eriksson, Hudiksvalls tingsrätt»nu får domstolarna ett flexibelt verktyg för överblick, analys, jämförelser och uppföljning av verksamheten på organisationsnivå.«carl Furengren, utbildningsansvarig DELTAGARNA PÅ SIV-KURSEN kunde inte vara i bättre händer. Utbildnings ansvarige Carl Furengren är en av Domstolsverkets nyckelpersoner i utvecklingen av SIV. Han är knuten till ekonomiavdelningen. SIV är en mer flexibel efterföljare till ISS, det gamla internstatistikprogrammet, berättar Carl Furengren. SIV kommer att finnas i versionerna SIV och SIV Plus, där den senare är mer av ett analysverktyg och erbjuder mer avancerade anpassningar, till exempel beräkningar och skapandet av parametrar. Carl Furengren framhåller att SIV och SIV Plus öppnar möjligheter som inte tidigare varit tillgängliga. SIV har betydligt fler sök- och urvalsmöjligheter än ISS. Nu får domstolarna ett flexibelt verktyg för överblick, analys, jämförelser och uppföljning av verksamheten. Nu har alla användare tillgång till all information, det vill säga nu kan de jämföra sig med andra domstolar. Domstolsverket representeras idag också av Owe Liljegren, budgethandläggare med lång erfarenhet av statistikarbete. Owe Liljegren är påtagligt nöjd med det nya statistikstödet. SIV erbjuder andra möjligheter till sammanställning och analys än vi tidigare haft tillgång till. Det är spännande att få vara med i utvecklingen. Det är ingen stor grupp som deltar idag och flera har just avslutat en Vera-kurs på nästan två veckor. Men alla lyssnar och arbetar koncentrerat för att lösa övningsuppgifterna. Ingela Bergström, domstolssekreterare vid hovrätten för nedre Norrland, är på kurs för att bli SIV-lärare på sin domstol. Vi har redan SIV, så jag kunde lite innan kursen. Det jag sett av SIV så här långt tycker jag är enkelt och bra. Och handen på hjärtat ur ett lärarperspektiv är det klart att det är lättare att vara för ambassadör för något som är bra. Åke Eriksson, administratör vid tingsrätten i Hudiksvall, är ytterligare en nöjd deltagare. Jag är statistikfreak och har länge hållit på med internstatistiken, ISS. SIV verkar väldigt bra och flexibelt man kan ta fram vilken statistik som helst. Nu kan man verkligen leka med siffrorna och det känns bra. Sedan är det klart att det alltid tar lite tid att vänja sig vid något nytt, men ganska snabbt glöms det gamla bort och man vill inte byta tillbaka. Det mest nervösa nu är att hålla liv i SIV-kunskaperna i två månader. Den 3 maj ska vi in. u Kort om SIV TEXT CARL FURENGREN, ANNE HAMMARSKJÖLD SIV betyder Statistik I Verksamheten och är ett verktyg för planering och uppföljning för domstolarna. SIV följer Veras införandeplan. Vera är SIVs källdatabas, vilket innebär att de uppgifter som registreras i Vera kan tas ut som statistik i SIV. SIV innehåller avidentifierad statistik och de ändringar som görs i Vera under dagen läses över till SIV varje natt. Historiska måluppgifter hämtas främst från statistikkällorna ABB och Sema. Precis som Vera är SIV en webb-baserad lösning. I botten finns programvaran Oracle Discoverer Viewer och Discoverer Plus, en avancerad men användarvänlig plattform för sökningar, sammanställningar och presentation av information, i detta fall domstolsstatistik, från olika typer av datakällor. SIV ersätter andra statistiksystem, till exempel internstatistiken (ISS) för underrätter. När samtliga domstolar tagit Vera i drift blir SIV ett gemensamt statistiksystem för alla domstolar. DOMKRETSEN NR 2/2004 3

4 AKTUELLT Brottmål ny funktion när tingsrätterna går in i Vera De första tingsrätterna har börjat arbeta i Vera. Med det följer en ny brottmålsfunktion. Information som håller hög kvalitet ska kunna föras över från tingsrätterna till polisens system utan avbrott. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO PER CARLSSON KARIN NACKE, chef för sektionen för verksamhetsstöd på Domstolsverket, summerar arbetet med brottmålsfunktionen i Vera, domstolsväsendets nya verksamhetsstöd, så här långt: Det har varit viktigt för oss att utveckla ett bra stöd i Vera för domare när de skapar brottmålsavgöranden. Ett antal domare har deltagit i arbetet med vår kvalitetssäkring. Under ett år rapporterar tingsrätterna över avgöranden till Rikspolisstyrelsens (RPS) system; information som sedan går vidare till exempelvis belastningsregistret. Vi vill skapa förutsättningar för hög kvalitet på de uppgifter som förs över från domstolarna till RPS. Hittills har de driftsatta tingsrätterna rapporterat cirka 100 avgöranden till RPS med hjälp av den nya kommunikationslösningen i Vera. Under året kommer vi tillsammans med RPS att noga följa upp resultatet av överföringarna från Vera. BÄTTRE STÖD ÄVEN FÖR DOMARE Agneta Kornstrand är en av flera jurister på Domstolsverket som har arbetat med att ta fram brottmålsfunktionen i Vera. Hon har bland annat jobbat med kravspecifikationer för rapporteringen av brottmålsavgöranden till Rikspolisstyrelsens och Riksåklagarens system. Brottmålsfunktionen i Vera har en ny struktur som möjliggör en bättre kvalitetskontroll på de uppgifter som registreras och som dessutom ger användarna stöd vid registreringen. Vi har försökt minimera möjligheterna att skriva fritext, och domsluten går inte att redigera i Word. Detta har vi gjort för att minska risken för fel i domsluten, säger Agneta Kornstrand. Brottmålsfunktionen är tänkt att ge domaren stöd i samband med överläggning. Det finns bland annat stöd för vilka förordnanden som kan kombineras med varandra, och när ett domslut är färdigt utför Vera en del kontroller. Tanken är att ett domslut ska vara förberett inför förhandlingen så att domaren då ska kunna registrera brott och påföljd i Vera och därmed - i de flesta fall - kunna färdigställa domslutet. En annan nyhet är att användarna i Vera inte behöver ta ställning till vilka blanketter som ska bifogas domen, fortsätter Agneta Kornstrand. I Vera väljer man istället mellan ett fåtal avgörandetyper. Detta kommer också att underlätta arbetet på domstolarna. NÄRA SAMARBETE Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen har haft ett nära samarbete under flera år för att se till att information smidigt kan föras över från Vera till polisens system (RIsystemet). Arbetet avslutades med tester under våren, och i början av maj var det dags för skarp drift. I samband med det besökte en projektgrupp från RPS Domstolsverket, bland annat för att själva för första gången få prova på Vera. Robert Strand har arbetat på RPS med förvaltningen av RI-systemet sedan mitten av 70-talet, och han är nöjd med samarbetet med Domstolsverket. Vi befinner oss ju fortfarande på ett tidigt stadium, men jag tycker resultatet är över förväntan så här långt. Vi har haft ett väldigt bra samarbete med alla som har arbetat med utvecklingen av Vera. Jag är övertygad redan nu, efter att de första avgörandena kommit in, om att Vera kommer att bli ett mycket bra användarstöd när det är fullt utvecklat. 4 DOMKRETSEN NR 2/2004

5 Barbro Thorblad och Thomas Bodström minglade med bland andra lagman Lena Berke, Stockholms tingsrätt, polismästare Ulla Ardermark samt överåklagare Sven-Erik Alheim. Modern lösning i anrik byggnad Den tredje juni invigdes den ombyggda Malmö tingsrätt av justitieminister Thomas Bodström. Efter en lång och prövande byggperiod fanns det mycket att fira denna dag. Så var också lagman Barbro Thorblad märkbart nöjd när hon hälsade välkommen till Sveriges äldsta och yngsta domstolsbyggnad. TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO SVANTE ÖRNBERG MALMÖ TINGSRÄTT HUSERAR i lokaler som delvis har anor från Den tredje juni samlades närmare 200 gäster för att efter två och ett halvt års planering och projektering fira den nygamla tingsrätten. Ombyggnationen har varit en lång process, som initierades av förre lagmannen Ulf Arrfelt flera år innan byggdammet lade sig som Lützendimman i december Målet med projekteringen var att samla alla medarbetare i gemensamma, ändamålsenliga och trivsamma lokaler. Detta efter att tvistemåls- respektive brottmålsavdel ningarna under lång tid funnits i olika hus, berättar lagman Barbro Thorblad. Tvistemålsavdelningen satt i egna lokaler och det påverkade självklart det dagliga arbetet. Jag vet inte hur många kilometer våra vaktmästare vandrat genom åren. Även för oss andra har avstånden påverkat arbetet. Det kräver ju en del om man vill samråda med någon i ett annat hus. Thomas Andersson, lokalplanerare på Domstolsverkets lokalsektion, har arbetat med projektet sedan den officiella starten vintern Han är mycket nöjd över resultatet, som ingen trodde var möjligt när de olika alternativen för ombyggnation först diskuterades. Ingen trodde att vi skulle få in hela verksamheten i samma hus. Det bästa vi hoppades på var att kunna samla all personal på ett ställe, men kanske behålla förhandlingssalarna på andra sidan gatan. Det har verkligen varit positivt att vi hittade en lösning så att både den dömande och den administrativa verksamheten rymdes på ett ställe. Hemligheten bakom den nyfunna ytan var att utnyttja befintliga utrymmen på ett mer effektivt sätt. Stora rum delades in i flera mindre, och i tillbyggnaden från 1960-talet fick kallvinden en ny roll som plan 5. Här arbetar nu bland annat brottmålsavdelningen i ljusa rum med vinklade tak och pittoresk utsikt över Malmös takåsar. Och det är bara en bråkdel av förändringarna. Under om - byg gnationen revs de gamla lokalerna ut helt och hållet. Av tingsrättens cirka 120 medarbetare fick 50 under ett år flytta till mycket provisoriska lokaler. Allt för att erbjuda byggentreprenörer och inredare möjligheter att bygga om arbetsrum, arkivet, vaktmästeriet, regi stratorsexpeditionen och telefonväxeln. Dessutom flyttades biblioteket från botten våningen till förmån för nya förhandlingssalar. Ny teknik har installerats i förhandlingssalarna och säkerheten har förbättrats. Det enda som är sig någorlunda likt är förhandlingssalarna och övriga utrymmen i det gamla rådhuset, berättar Barbro Thorblad. Lagmannen framhåller också att det är den positiva attityden hos tingsrättens anställda som gjort att tingsrätten kunnat fortsätta att fungera väl under den 18 månader långa ombyggnadstiden. Ombyggnationen har varit mycket besvärlig för alla. Ändå har klagomålen varit få och alla har gjort sitt bästa för att hålla humöret uppe. Därför är det väldigt roligt att alla är så nöjda med sin nya arbetsmiljö.»de nya lokalerna är helt fantastiska. Det absolut viktigaste är att vi är i ett hus, arbets mässigt och för gemenskapen är det mycket lättare när man finns nära varandra.«barbro Thorblad, lagman Även Thomas Andersson framhåller det goda humöret som kännetecknande för Malmöprojektet. Den process som personalen gått igenom har inneburit stora påfrestningar som fordrar tålamod och positiv inställning. De har varit helt fantastiska. Jag vill också framhålla byggentreprenörens, inredningsarkitektens och fastighetsägarens enorma engagemang. Alla som varit inblandade i detta projekt har gjort mer än man kunnat förvänta sig. Stämningen var också hög redan från början när tingsrättens medarbetare, tillsammans med inbjudna dignitärer och andra gäster, samlades på invigningsdagen. I sitt tal prisade justitieminister Thomas Bodström Malmös moderna tingsrätt. En bra och trevlig arbetsmiljö betyder mycket, också för oss tåliga jurister. Nu återstår att ta vara på möjligheterna som de nya lokalerna erbjuder, och jag vet att utvecklingen av arbetsformerna pågår som bäst. För mig är Malmö tingsrätt ett glädjande resultat av den pågående effektiviseringen av det svenska domstolsväsendet. Efter tal av Barbro Thorblad och Domstols verkets generaldirektör Stefan Strömberg samlades gästerna under magnifika, gamla kristallkronor för att njuta av snittar och vin. Det var en stor dag för Malmö tingsrätt och kanske för hela domstolsväsendet. Metamorfosen vid Stortorget i Malmö bevisar att det även under mycket gamla tak ryms nya möjligheter. u DOMKRETSEN NR 2/2004 5

6 AKTUELLT Heroiska insatser när tingsrätten i Lycksele brann TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO ERIK SUNDSTRÖM Lycksele tingshus, en av stadens äldsta och i mångas ögon vackraste byggnader, totalförstördes vid en brand tidigt på Kristihimmelfärdsmorgon. Efter en enorm insats från många inblandade, bland andra lagmannen Erik Sundström, vaktmästaren Kjell Johansson och beredningsjuristen Michael Bergelin, kunde personalen börja arbeta igen på måndagsmorgonen i nya lokaler. TINGSHUSET FRÅN 1909 var en av de ståtligare byggnaderna i trä i Lycksele. Många av tingsrättens medarbetare har arbetat i tingshuset hela sitt yrkesverksamma liv. Branden den 20 maj var anlagd och två personer har åtalats för mordbrand. HANDLINGSKRAFT TROTS STOR SORG Erik Sundström berättar att personalen agerade handfast. De samlades snabbt utanför tingshuset och alla hjälpte till så gott de kunde. Det var med mycket smärta vi såg vår arbetsplats i lågor, säger Erik Sundström. Dessbättre hann luften aldrig gå ur oss. Vår första prioritering var att få ut alla mål och ärenden samt våra backuppband, innan huset var helt rökfyllt. Därefter gällde det att ordna lokal och se till att verksamheten kunde fungera som vanligt efter helgen. Vi lyckades rätt bra och förlorade bara en dag, och det var fredagen som ändå var en förhandlingsfri klämdag. KUNDE HA BLIVIT STÖRRE KATASTROF Räddningstjänsten räddade Lycksele från en större katastrof. Det blåste mycket under morgonen och det var stor risk för att branden kunde sprida sig till intilliggande hus. Min familj fick order om att evakuera vårt hus som ligger nära tingsrätten, men som tur var kunde branden stoppas, berättar Erik Sundström. Erik Sundström berömmer särskilt vaktmästare Kjell Johanssons insats. Utan honom hade inte så mycket kunnat räddas. Man tror inte att röken har sådan effekt som den har, berättar Kjell Johansson. Jag blev väckt av räddningstjänsten på morgonen den där kalla dagen med nordliga vindar. Jag kom till tingsrätten före brandbilen och låste upp. Eftersom det brann utanför huset förstod jag nästan på en gång att branden var anlagd. Adrenalinet strömmade till när jag tillsammans med lagmannen sprang upp till tingsrättens rökfyllda övre plan där juristerna hade sina rum. Från juristernas bord samlade vi ihop alla akter vi såg. Därefter bar vi två ut alla hängmappar med mål från kanslipersonalens rum på tingsrättens nedre plan, samtidigt som det blev mer och mer rökfyllt när elden spred sig på det övre planet. Vi fick även med oss de flesta konstverken, tingsrättens backuppband som hade gått under natten och några av våra datorer, berättar Kjell Johansson. Brandkårens rökdykare lyckades med viss möda rädda Olle Blombergs stora tavla De fyra sfärerna eller Livets labyrint som hängde i förhandlingssalen. Rökdykarna fick skruva ner tavlan och såga sönder ramen för att få ut tavlan genom fönstret. En konservator har tittat på verket och konstaterat att skadorna inte är så allvarliga som vi först befarade, säger lagmannen. När rökdykarna hade kommit ut med tavlan sprang Kjell Johansson in i den brinnande tingsrätten. Häradshövdingen Frans Gustaf Timelins gamla domarstol från 1909 fanns kvar där inne. Jag sprang fram till stolen och tog den som skydd över mig för det ramlade så mycket brinnande kol från taket, berättar den våghalsige vaktmästaren, som räddade det oersättliga föremålet. LOKALFRÅGAN LÖSTE SIG SAMMA DAG Samtidigt som branden rasade som värst påbörjade tingsrätten sin jakt efter nya lokaler. En av medborgarhusets vaktmästare 6 DOMKRETSEN NR 2/2004

7 AKTUELLT fanns på plats vid branden och kunde upplysa lagmannen om att lediga lokaler fanns i medborgarhuset, ett par hundra meter från det gamla tingshuset. Tingsrätten fick omedelbart därefter ytterligare två tips om lediga lokaler i centrala Lycksele. Eftersom så gott som hela personalstyrkan fanns samlad utanför den brinnande tingsrätten kunde man i samlad trupp inspektera de erbjudna lokalerna. Det tog inte lång stund innan gruppen bestämde sig för att lokalerna i medborgarhuset var bäst lämpade för en provisorisk arbetsplats, och vid lunchtid, medan branden ännu pågick, kunde flytten till de nya lokalerna påbörjas. VERKSAMHETEN I FULL GÅNG IGEN Redan dagen efter branden kunde Domstolsverkets IT-tekniker Tommy Lööf och Anders Dahlgren koppla in det lokala nätverket samt de datorer och skrivare som räddats från lågorna. De kopplade även in NT-servern. Vi har knorrat en hel del över barnsjukdomarna i verksamhetsstödet Vera, men en stor fördel är att den centrala servern står där den står. Det gör oss mindre sårbara, anser Erik Sundström. Det håller Kjell Johansson med om. Det är bra att man bara kan logga in i Vera, så finns allt där. Tillsammans med Erik Sundström arbetade Kjell Johansson och beredningsjuristen Michael Bergelin hela helgen med bland annat omhändertagandet av tingsrättens gamla arkiv, som mirakulöst klarade sig utan större sk ador, och med färdigställandet av de nya lokalerna. På måndagen när personalen kom till sin nya arbetsplats var tjänsterummen möblerade, datorerna inkopplade och alla mappar med mål och ärenden på plats. Räddningstjänsten gjorde en massiv instats men tyvärr gick inte byggnaden att rädda. tingsrättsorganisationen i Västerbotten. Ett av de viktigaste argumenten för den landsomfattande översynen av domstolsorganisationen är att skapa mindre sårbara domstolar. Översynen har varit nödvändig, men de argument för sammanslagningar som kan vara giltiga i södra Sverige har inte samma bärkraft i norra Norrland. Medborgarperspektivet kräver andra lösningar när avståndet till närmaste tingsrätt blir mer än 40 mil vid en sammanslagning. Vi är bara tolv personer i Lycksele och vår lilla grupp har rest sig snabbare ur askan än en stor grupp skull ha gjort. Vi har lätt att nå varandra och enas i vår strävan att skapa en bra och fungerande arbetsplats. I det avseendet är vi faktiskt mindre sårbara, säger lagmannen. För att Lycksele tingsrätt ska kunna veta hur framtiden ska bli har domstolen av regeringen och Domstolsverket begärt att deras ärende ska behandlas skyndsamt. Platsen där tingshuset stod är i dag ett öppet sår i stadsbilden och många sörjer det vackra hus som krönte kullen. Huset var också en viktig symbol eftersom det genom sin centrala placering på ett tydligt sätt markerade rättsväsendets närvaro i staden och i regionen. Det kommer utan tvekan att stå ett nytt hus där en dag och tingsrättens förhoppning är att det blir en domstolsbyggnad. Fastighetsägaren kommer att bygga upp huset om domstolen blir kvar och ett långtidskontrakt kan tecknas, men om så blir fallet är det upp till regeringen att avgöra, säger Erik Sundström. Tack vare bland andra Kjell Johansson, kunde många av tingsrättens akter och datorer räddas. MYCKET HAR FÖRSVUNNIT Trots allt som räddats har mycket förstörts. Hela biblioteket på övervåningen måste rekonstrueras. Många domstolar har dock redan bidragit med böcker och det finns stora förhoppningar om att en större mängd litteratur som finns kvar från den nedlagda tingsrätten i Piteå kan användas. Allt tar längre tid nu när så mycket saknas, men vi löser allt dag för dag, säger Kjell Johansson. OSÄKER FRAMTID Sedan tidigare har Domstolsverket planerat att under 2004 starta en utredning rörande

8 GÄSTTYCKARE Reflektioner kring domarens roll Det är svårt att tala om hur domare utövar sin domarroll när man aldrig får se några andra domare än sig själv i aktion. Det är ju faktiskt så för de flesta domare. Det innebär också att det finns stort utrymme för oss domare att utveckla egen särart, eget sätt att leda förhandlingar. Min reflektion om domarrollen och hur den speglas i media får därför ses utifrån hur jag själv uppfattar min roll. TEXT STAFFAN LEVÉN FOTO MARTIN JOHANSSON DET ÄR FRAMFÖR allt två tendenser i mediebevakningen som jag vill uppehålla mig vid, där rapporteringen och kommentarerna kring domstolarnas arbete enligt min mening till stor del bygger på missuppfattningar om och feltolkningar av domarens roll. Den första är att media och därmed allmänheten inte har förmåga att göra skillnad på om utgången i ett mål beror på lagstiftningens utformning och eventuella luckor eller brister i denna eller om utgången beror på domstolens egna bedömningar. Den andra tendensen jag vill peka på är att media och allmänheten ofta tillskriver domaren en mer aktiv roll i processen än den han eller hon faktiskt har. LAGSTIFTNING OCH RÄTTSTILLÄMPNING Exemplen på att domstolen beskylls för lagens innehåll är otaliga. Denna svaghet i medierapporteringen är också något som utnyttjas av politikerna. När en lag de stiftat inte får den effekt som allmänheten kräver, är de snara, att i stället för att ta sitt ansvar för eventuella ofullkomligheter i lagstiftningen, skylla på domstolarnas tillämpning. Ett tydligt exempel på detta gäller påföljden för rattfylleri, där t.o.m. justitieutskottets ordförande skyllde på domstolarna när dessa dömde precis så som det stod i utskottets eget betänkande att de skulle göra. Domstolarna får alltså klä skott för vad allmänheten anser vara ofullkomligheter i lagstiftningen eller vad som anses rätt och riktigt från rättspolitiska synpunkter. Det krävs därför enligt min mening bättre information till media och till beslutsfattare om varför utgången blivit som den blivit i ett mål. Detta är en svår pedagogisk uppgift. Självklart krävs det tydliga och klargörande domar. Men vi har lärt oss att detta inte är tillräckligt. Ytterligare åtgärder krävs. Det är också viktigt att media lär sig och är medvetna om huruvida de så kallade sakkunniga som de anlitar för kommentarer verkligen är kunniga på det aktuella området eller om de av politiska eller andra skäl bara ger uttryck för ett partsintresse. DOMARENS AKTIVITET Den andra tendensen jag vill peka på är alltså att domaren i media regelmässigt tillskrivs en mer aktiv roll i processen än den han faktiskt har. Ibland förekommer rent felaktiga påståenden om domarens roll, men vanligare är att allmänheten ges en felaktig uppfattning genom sättet att referera»ibland förekommer rent felaktiga påståenden om domarens roll, men vanligare är att allmänheten ges en felaktig uppfattning genom sättet att referera avgörandena«avgörandena. Vad jag avser är uttryck som: domstolen intresserade sig däremot inte för, domstolen prövade däremot inte och liknande meningar som alla mer för tanken till en inkvisitorisk process. Häri ligger att media ser polis, åklagare och domstol som likställda enheter inom rättsväsendet, alla med brottsbekämpande uppgift. Kanske har vi själva medverkat till detta, genom att inte ständigt betona skillnaden mellan polis och åklagares brottsutredande uppgift och domstolens roll som rättskipningsorgan. För oss som har varit med länge på domarbanan framgår en ganska klar utveckling av domarrollen mot ett allt större mått av passivitet under rättegången. Idag är t.ex. de domare jag arbetar med mycket försiktiga med egna frågor i brottmål. Åklagarens och försvararens agerande har därmed kommit att bli mer avgörande för utgången. Detta är också en naturlig utveckling som följt genom den kvalitetshöjning vi sett framför allt på åklagarsidan. En viktig skillnad mellan domarrollen och övriga aktörers roller är att domaren måste förhålla sig helt opartisk under rätttegången. Domaren är den enda aktören som har att beakta alla inblandades intressen. Detta manar till stor försiktighet i agerandet. Samtidigt öppnar det för kritik. Möjligheterna att försvara sig är obefintliga. Det ligger ju också i systemet att alla inte kan bli nöjda, i många fall inte någon. FRÅGOR KRING ROLLFÖRDELNINGEN I debatten har uppmärksammats frågan om rätten att ställa frågor. Saken regleras i 36: 17 rättegångsbalken (RB) där det står att rätten skall avvisa frågor som uppenbart inte hör till saken eller som är förvirrande eller på annat sätt otillbörliga. Bestämmelsen korresponderar alltså inte med 35:7 som ger rätten möjlighet att avvisa bevisning som är utan betydelse. Skälet till detta är att rättens möjligheter är mycket små att under ett förhör bedöma om en ställd fråga kommer att vara av betydelse eller inte. I kommentaren till RB uttalas därför att rätten bör vara försiktig med att avvisa frågor som onödiga eller ovidkommande. Visst ifrågasätter man som ordförande då och då ställda frågor trots att man redan vet vilket svar man får, nämligen att frågan är avsedd att belysa förhörspersonens allmänna trovärdighet, och under sådan täckmantel 8 DOMKRETSEN NR 2/2004

9 GÄSTTYCKARE kan de flesta frågor ställas. Inte hjälper det heller att frågor av denna typ ofta faller tillbaka på frågeställaren själv och den han representerar, ty då är skadan redan skedd. Min erfarenhet är dock att ett större problem än själva frågan ofta är på vilket sätt den ställs. I en vänlig och förstående ton kan de mest ingripande frågor ställas utan att den hörde behöver känna sig förnedrad, men frågor ställda i en burdus och provocerande ton kan skada oavsett frågans innehåll. Det är för mig svårförståeligt att man som frågeställare tror sig vinna något på att komma på kant med den hörde. Och detta gäller tyvärr inte bara vissa försvarare utan förekommer minst lika ofta på åklagarsidan. En annan fråga i fokus gäller domstolens skyldighet att pröva frågeställningar som inte aktualiserats av parterna. Rent rättsligt råder det t.ex. inte någon tvekan om att det inte krävs åberopande för att likgiltighetsuppsåt skall kunna tillämpas. Samtidigt har domstolen en skyldighet att se till att den tilltalade inte drabbas av några överraskningar i domen som han inte fått tillfälle att försvara sig mot. En närbesläktad fråga med samma problematik är frågan om domstolens skyldighet att överväga alternativa hypoteser än dem som parterna presenterat. Att det finns en sådan skyldighet torde vara oomtvistligt. Min erfarenhet är att domstolarna i regel inte lägger ner tillräcklig möda på att söka alternativa förklaringar till dem som parterna presenterat. Man kan på samma sätt fråga sig om domstolen lägger ner tillräcklig möda på att söka svagheter i utredningen att beakta till den tilltalades förmån. En annan fråga gäller innehållet i pläderingar. Normalt ges parterna rätt fria händer i pläderingen. Frågan är om en domare bort ingripa när försvararen säger otillbörliga saker om målsäganden. Förmodligen bör domaren göra det, men var går gränsen för det tillbörliga i ett sådant sammanhang? En annan liknande fråga gäller parternas rätt att hålla egna personliga pläderingar. Det allmänna kravet att inget skall förekomma under rättegången som inte är relevant för målets avgörande måste gälla även för en sådan situation. Man kan ju lätt tänka sig hur ett sådant anförande skulle kunna spåra ur och utmynna i hätska personangrepp och anklagelser. I det sammanhanget kan Fakta om Staffan Levén Staffan Levén är hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige. Han har mångårig erfarenhet från arbete i statliga utredningar, främst rörande påföljdsfrågor, och från utvecklingsarbete inom Domstolsverket och den egna hovrätten. Han har även förekommit i den allmänna debatten. man också fundera över domstolens sätt att bemöta brottsoffer överhuvudtaget. De känner sig idag med rätta mycket utsatta och övergivna av rättssystemet. Även här kommer emellertid kravet på opartiskhet att leda till att domaren tvekar att visa målsäganden den sympati och förståelse som han eller hon förmodligen förväntar sig och kräver. AKTIVA AKTÖRER BEHÖVS För egen del har jag svårt att se att det är en lämplig utveckling att domaren ges en mer aktiv roll i processen än den han nu intar. Vad jag kan se borde det istället gå att komma till rätta med de flesta situationer av den art jag här beskrivit om de övriga aktörerna i processen accepterar domarens passiva roll och istället själva tar på sig uppgiften att bevaka de motstående intressen som finns. Jag vill alltså se mer aktiva åklagare, försvarare och inte minst målsägandebiträden. Jag vill alltså som ordförande kunna lita på att parternas intressen bevakas av deras respektive företrädare, för att jag själv skall kunna koncentrera mig på min huvuduppgift: att avgöra målet. Om man som ordförande tvingas lägga för mycket energi på att bevaka förekomsten av processuella frågor, är det stor risk att sakfrågorna hamnar i skymundan. Mitt budskap rörande domarrollen blir: Jag vill se mer aktiva aktörer i rättegången för att själv kunna inskränka min roll till att avgöra de processuella frågor som väcks av parterna och sedan också avgöra målet i sak. DOMKRETSEN NR 2/2004 9

10 AKTUELLT Vara eller icke vara åsikterna om domarbanan går isär Remisstiden för regeringens betänkande En öppen domarrekrytering gick ut i slutet på april. Betänkandets förslag om att bredda domarrekryteringen och skrota domarbanan välkomnas på vissa håll, medan andra är mer kritiska. Domkretsen har pratat med Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som är positiv till betänkandet, och med Jan Carrick, hovrättslagman som vill bevara domarutbildningen. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO SVERIGES ADVOKATSAMFUND, LENNARTH STRÖM ÅSA ELIASSON, jurist på Domstolsverkets personalenhet, har samordnat arbetet med Domstolsverkets yttrande över betänkandet. En arbetsgrupp med representanter för flera olika enheter sattes ihop i slutet av januari, och arbetet var klart i början av april. Förslagen i betänkandet är uppmärksammade och något som angår hela samhället. Domaryrket berörs i grunden av detta, så det känns ansvarsfullt, kommenterar Åsa Eliasson sitt uppdrag. DOMSTOLSVERKETS REMISSVAR Domstolsverket betonar i sitt remissvar att domare med olika kompetenser och erfarenheter behövs för att tillgodose samhällets krav på rättsväsendet. Därför är det nödvändigt att öppna rekryteringen. En öppen rekrytering enligt utredarens förslag kommer att leda till en bättre sammansatt domarkår och bidra till att konkurrensen om domaranställningarna ökar i hela landet. För att betänkandets förslag om ett modernare och mer förfinat sätt att rekrytera ska kunna bli verklighet, tillstyrker Domstolsverket även att nuvarande Tjänsteförslagsnämnden ersätts med en Domarnämnd. Dessutom bör domarutbildningen avskaffas för att det nya systemet ska bli framgångsrikt. Det är viktigt med en förändring, även om utredningens förslag inte antas fullt ut av regeringen, säger Monica Dahlbom, chef för Personalenheten på Domstolsverket. Oavsett lösning måste man åstadkomma en breddad rekrytering även i praktiken, så att vi får blandad kompetens och olika erfarenheter hos våra domare. För det andra är det också nödvändigt att gå från nuvarande Tjänsteförslagsnämnden till en ny Domarnämnd. För det tredje är det viktigt att jobba på att övergången mellan nuvarande system och det kommande blir så bra som möjligt. ADVOKATER VÄLKOMNAR FÖRSLAGEN Sveriges advokatsamfund har tillstyrkt domarutredningens förslag. Det är nödvändigt att öppna upp domarrekryteringen, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Många menar att rekryteringen redan är öppen för alla jurister, men i realiteten fungerar det ju inte så. Advokatsamfundet skriver i sitt remissyttrande att dagens domarutbildning är en god utbildning av hög kvalitet. Men underlaget för rekrytering till domaryrket måste breddas för att möta de krav som ställs på den dömande verksamheten. Enbart de skickligaste och lämpligaste juristerna ska anställas, menar samfundet. Domarbanan är en bra utbildning, Anne Ramberg menar att det finns ett intresse för domaryrket inom advokatkåren. men det den gör är ju att den förser statsförvaltningen med personal, fortsätter Anne Ramberg. Vi på Advokatsamfundet tycker att domarna kan utbildas efter att de blivit förordnade. Idag är det ju så att man utbildas för yrket år innan man blir domare. En bredare rekrytering kan tillföra domstolarna erfarenheter och kunskaper som de inte har idag på samma sätt, genom den i praktiken slutna domarrekrytering som hittills varit dominerande, skriver Advokatsamfundet i sitt yttrande. Specialistkunskaper blir allt viktigare i den dömande verksamheten och bör förekomma i ökad omfattning på domstolarna i framtiden. Att införa en ordning med rekrytering av både domarutbildade och icke domarutbildade jurister skulle inte lösa dagens rekryteringsproblem, enligt Advokatsamfundet.»Om man väl har bestämt sig för en öppen domarrekrytering så finns ingen medelväg. Utbildningen är i och för sig bra, men kanske inte den bästa för domare.«anne Ramberg INTRESSE INOM ADVOKATKÅREN Om man väl har bestämt sig för en öppen domarrekrytering så finns ingen medelväg, menar Anne Ramberg. Utbildningen är i och för sig bra, men kanske inte den bästa för domare. Idag har vi stora problem med att rekrytera domare; världen förändras och det ställer nya krav på domare. Dagens sätt att anställa domare utan att ens träffa dem personligen är oprofessionellt och känns helt förlegat, tycker jag. Vi måste ju kunna ställa krav på att domaren genomgår en rimlig rekryteringsprocess. 10 DOMKRETSEN NR 2/2004

11 AKTUELLT Anne Ramberg menar att det finns ett intresse för domaryrket inom advokatkåren. Det är dock nödvändigt att göra domaryrket mer attraktivt. En viktig aspekt är att domare ska ägna sig åt att döma, annan personal ska göra rättsutredningar. En renodling av domarens roll behövs för att göra yrket attraktivt för advokater, gärna med möjligheter till specialisering på olika områden. Jag hoppas att regeringen vågar följa utredarens förslag, säger Anne Ramberg. Jag tror definitivt att en förändring måste ske, och jag vill inte ha några kompromisser. Jag menar att det vore av ondo att behålla domarbanan samtidigt som man öppnar upp rekryteringen. JAN CARRICK VILL BEVARA DOMARUT- BILDNINGEN Jan Carrick är hovrättslagman på Göta hovrätt. Han är kritisk till delar av betänkandet. Jag tycker absolut inte att vi ska avskaffa domarutbildningen. Vad händer om det blir helt fel personer som söker domartjänsterna sedan? Det skulle vara svårt att återskapa domarbanan i efterhand. Förtroendet för»oavsett lösning måste man åstadkomma en breddad rekrytering även i praktiken, så att vi får blandad kompetens och olika erfarenheter hos våra domare.«monica Dahlbom yrket skulle få sig en knäck. Jag tycker så här för att jag känner omsorg för domstolsväsendet, inte för att jag till varje pris vill bevara själva domarutbildningen. Domaryrket ska ju vara krönet på en juristkarriär, och det tycker jag är en vällovlig ambition. Jan Carrick menar att det skulle bli mycket svårt att rekrytera fasta beredningsjurister på det sätt som utredaren föreslår. De löneskillnader som finns gör att unga duktiga jurister lockas till någon advokatbyrå där de får högre lön och möjlighet att bli delägare. Det blir svårt att rekrytera de allra Jan Carrick vill bevara domarutbildningen, men välkomnar domare med annan bakgrund. skickligaste juristerna med de löner som är idag. Många tror dessutom att domaryrket inte är så krävande som det faktiskt är. Domaryrket är ett hantverk, samtidigt som det är stressigt; det finns många falluckor och man är väldigt utsatt på flera fronter - av media, JO, Justitiekanslern, riksåklagaren och andra. Men trots allt så trivs vi domare med vårt yrke. Yrket är väldigt intressant och intellektuellt stimulerande men vi lever ju tyvärr under knapphetens kalla stjärna. Jag menar att det första steget man måste ta är att rekrytera mycket bredare och exempelvis annonsera i dags- och fackpress. Intresset för att söka till domartjänster kanske redan finns! Man måste göra den här förändringen stegvis. MER TID TILL DÖMANDET Domarrollen behöver renodlas mer, tycker Jan Carrick. Tiden en domare sitter i förhandling måste öka. Vi behöver helt klart vässa beredningsorganisationen. Domare behöver mer tid till dömandet. Tanken från utredarens sida är väl att vi ska bli färre, skickligare och dyrare, det vill säga att man kan betala högre löner till de allra skickligaste, som då ägnar sig enbart åt att döma. Men då finns risken att varje domare får för många mål. Jan Carrick hoppas på ett beslut från regeringen redan till hösten. Han menar dock att utredningen redan har haft effekt. En sådan här utredning sätter igång en diskussion; det blir ringar på vattnet. Ett exempel är advokaten som utnämnts till hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Det tror jag är en direkt följd av den diskussion som uppstått tack vare domarutredningen. Men varför inte börja annonsera bredare redan nu. Upprätta en kravspecifikation och gå ut och annonsera bredare. Och varför kan inte regeringen börja rekrytera advokater till kallelsetjänsterna i större utsträckning? Dessutom tror jag att när omorganisationerna av tingsrätterna är klara, så kommer fler att söka till de tjänsterna. När man vet hur framtiden blir. Avslutningsvis vill jag poängtera att vi må ha olika åsikter om vägen dit, men målet»en sådan här utredning sätter igång en diskussion; det blir ringar på vattnet. Ett exempel är advokaten som utnämnts till hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Det tror jag är en direkt följd av den diskussion som uppstått tack vare domarutredningen.«jan Carrick är detsamma för alla. Grundfrågan är ju hur får vi fram de allra skickligaste och mest lämpliga juristerna till domartjänstgöring. Själv välkomnar jag sökanden med annan juristbakgrund än den traditionella domarutbildningen. DOMKRETSEN NR 2/

12 AKTUELLT Sammanställning av några remissvar Nedan finner du ett axplock av de 192 remissvaren. Översikten gör inte på något sätt anspråk på att vara fullständig. STOCKHOLMS TINGSRÄTT Domarbanan ska finnas kvar, utredarens skäl att avskaffa den är inte tillräckligt väl underbyggda. Detta utesluter inte att även icke domarutbildade rekryteras, samt att andra åtgärder vidtas för att reformera domarbanan. Genom införandet av Domarnämnden och ett förändrat meritvärderingssystem kan man öppna domarbanan även för dem som inte genomgått domarutbildningen. KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Positiv till en öppnare domarrekrytering. En viss domarutbildning ska finnas kvar framför allt för att säkerställa rekryteringsunderlaget för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det nuvarande systemet för domarrekrytering måste förändras. KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Positiv till en även i praktiken öppen domarbana. Det kan på sikt medföra svårigheter att ha två olika kategorier av beredare, där de som inte gått domarutbildningen i praktiken saknar möjlighet till framtida domaranställning. Detta är ett skäl till att domarutbildningen, som den ser ut idag, avskaffas. Dessutom kan det ifrågasättas om det är rimligt att urvalet av domare görs på ett så tidigt stadium. En adekvat utbildning för den som ska utöva domaryrket behövs självklart, men hur den ska se ut och i vilket skede den ska komma in är frågor som kräver mer djupgående överväganden. KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Tillstyrker utredningens förslag om en helt öppen domarrekrytering och slopad domarutbildning i dess nuvarande form. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Positiv till åtskilligt av vad som föreslås i betänkandet. Det bör även i framtiden vara möjligt att inom domstolarna erbjuda utbildning för domaryrket innehållande såväl adjunktionstjänstgöring som dömande i underrätt. HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND Avstyrker att domarutbildningen avskaffas helt men tillstyrker att åtgärder vidtas för att åstadkomma en breddad rekrytering till ordinarie domartjänster. HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Den nuvarande domarkarriären och domarutbildningen bör inte skrotas helt. Utbildningsfrågorna är centrala och kräver mer uppmärksamhet och resurser än utredningen velat offra på dem. HOVRÄTTEN FÖR VÄSTRA SVERIGE Tillstyrker i princip förslaget, men anser att det är vanskligt att avskaffa domarutbildningen innan man vet om det nödvändiga rekryteringsunderlaget finns annat än i de större städerna. Det bör dock vara möjligt att redan nu inleda förändringar i förslagets riktning. En successiv minskning av antagningen till domarbanan bör ske. SVEA HOVRÄTT Instämmer i principen att domarrekryteringen ska vara öppen. Avstyrker ett totalt avskaffande av domarutbildningen enligt förslaget. GÖTA HOVRÄTT Rekryteringen av domare behöver breddas med utgångspunkt från att de allra skickligaste och lämpligaste juristerna bör rekryteras till domarbanan. Avstyrker att den nuvarande domarutbildningen avskaffas. HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avstyrker att domarutbildningen avskaffas. Är positiv till att underlaget för rekryteringen av ordinarie domare breddas, så att även jurister med annan yrkesbakgrund än den traditionella domarkarriären i praktiken kommer i fråga för domartjänster. REGERINGSRÄTTEN Ställer sig bakom förslaget att domarrekryteringen ska vara öppen för skickliga jurister inom alla yrkesgrupper. Avstyrker förslaget om att avskaffa domarutbildningen. Förordar i stället att utbildningen reformeras. HÖGSTA DOMSTOLEN Finner det inte övertygande framgå att det finns behov av en genomgripande reform av domarrekryteringen. Domarutbildningen bör finnas kvar, men med mindre antal platser än idag. Ytterligare ansträngningar bör göras att till domare rekrytera jurister med annan bakgrund än domarutbildning. RIKSFÖRENINGEN YNGRE JURISTER VID SVERIGES ÖVERRÄTTER Avstyrker förslaget om att avskaffa domarutbildningen. Delar uppfattningen att det bör ske en bredare rekrytering till domaryrket. ARBETSGIVARVERKET Har i allt väsentligt inget att invända mot utredningens förslag. På sikt krävs en anpassning av lönesystemet till den övriga marknaden om domstolsväsendet ska kunna erbjuda attraktiva anställningsvillkor. STATSKONTORET Rekryteringen till domaryrket bör ske från en vidare krets jurister än vad som sker idag. Domarutbildningen ska finnas kvar. Inslaget av individuell lönesättning bör öka. SVENSKT NÄRINGSLIV Det är nödvändigt att öppna det nuvarande slutna systemet för domarrekrytering och övergå till ett öppet system. Ifrågasätter om ett öppnare rekryteringssystem gör det nödvändigt att helt avskaffa den nuvarande domarutbildningen. Det kan finnas skäl att avvakta utvecklingen innan beslut fattas om en avveckling. JUSEK Domaryrket bör öppnas även för andra lämpliga jurister som inte genomgått domarutbildningen. Detta kan och måste dock ske utan att domarutbildningen avskaffas. Betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) skickades på remiss till 192 instanser. Tobias Eriksson, rättssakkunnig och handläggare på Justitiedepartementet, arbetar med att sammanställa alla remissvaren. Hans ambition är att sammanställningen ska vara klar i början av juli. Regeringen kommer troligtvis att fatta beslut under hösten, enligt Tobias Eriksson. 12 DOMKRETSEN NR 2/2004

13 PÅ NY TJÄNST Ann-Marie Sjöberg passionerad trädgårdsteoretiker och tuff rådman TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MATS JONHOLT ANN-MARIE SJÖBERG har nyss fyllt 45 år och bor tillsammans med sin man, tre barn och familjens hund i ett stort sekelskifteshus vid havet norr om Gävle. Hon upplever sig ha blivit tuffare och mer van att fatta obehagliga beslut och vara obekväm från tiden som kammaråklagare. Inom domstolsväsendet har hon arbetat på Svea hovrätt och Sandvikens tingsrätt. Nu har regeringen utnämnt henne att vara rådman vid Gävle tingsrätt. VARFÖR DEN JURIDISKA BANAN? När jag var liten ville jag bli fröken och efter ett tag ville jag bli journalist. Efter att jag hade läste filosofi i Uppsala kom jag i kontakt med juridiken genom två bekanta. Ju mer de berättade desto mer intresserad blev jag. Jag började på juristlinjen i Stockholm januari 1983 och tog examen i april 1987, därefter blev det ting i Huddinge. UPPLEVER DU NÅGRA KULTURSKILLNA- DER MELLAN ATT VARA KAMMARÅKLA- GARE OCH RÅDMAN? Det är klart att det finns kulturskillnader, men det är inte så lätt att sätta fingret på dem. Åklagarjobbet är att befinna sig mitt i getingboet med ett ständigt inflöde som ska sovras och behandlas. Beslut ska fattas, ibland oerhört snabbt. Som åklagare är man ständigt på språng och det kunde vara svårt att få tid att läsa på och analysera. Som rådman är man inte precis mitt i hetluften. Det kan vara nog så mycket att göra och nog så svåra beslut att fatta men det är sällan så bråttom. Man kan få sitta på sitt rum och läsa och begrunda. Som rådman finns det ett helt annat stöd, med notarie och domstolssekreterare vilket gör att jag kan få ägna mig åt dömandet. MOTTO OCH ARBETSGLÄDJE Jag har inte direkt något motto men jag försöker tänka var sak har sin tid. Man kan inte göra allting på en gång, eller hinna med allt, man måste försöka bottna i det man gör och försöka hitta balans i tillvaron. Ann-Marie Sjöberg menar att arbetsglädje för henne är att trivas med sina arbetsuppgifter och sina arbetskamrater. Att känna att man har möjlighet att få göra ett bra jobb och att få uppskattning för det är viktigt för mig. VAD TYCKER DU OM BETÄNKANDET EN ÖPPEN DOMARREKRYTERING? Jag tror att det är viktigt och riktigt att även andra jurister än de som gått den traditionella domarbanan söker sig till domstolarna, men jag tror att det vore olyckligt att avskaffa domarutbildningen. Det är ju inte så att det bara är de som har tänkt sig en framtid som domare som söker sig till domarbanan den utbildningen är en av de finaste man kan få i Sverige. Den tillgodoser också statsförvaltningens och även privata aktörers behov av högt kvalificerade jurister. Vill man bredda rekryteringen av domarna bör man i stället se över meritvärderingssystemet, lönerna och arbetsförhållandena. HUR SER DU PÅ BEGREPPET OBJEKTIVI- TET? Att förhålla sig neutral så att man inte går in och tar parti för en part i processen. Att med öppet sinne och utan förutfattade meningar lyssna på varje part. Det betyder däremot inte att man inte kan ifrågasätta eller ta ställning i en fråga det är ju det man delvis är till för. HUR SER DU PÅ DOMSTOLSVÄSENDETS FRAMTID? Jag tror att det kommer att hända mycket och jag tror att det är nödvändigt med förändringar. Bland annat tror jag att man måste kunna göra domstolsförfarandet mer effektivt utan att ge avkall på rättssäkerheten. VAD GÖR DU HELST PÅ DIN FRITID? Hos oss har vi fullt sjå med att få vardagen att gå runt. Barnen tar förstås mycket tid och hunden ska få sina promenader och trädgården ska skötas. Jag tycker om att läsa och har alltid någon roman på gång. Att göra saker med händerna är trevligt men jag upplever att jag hinner allt mindre. Jag är en passionerad trädgårdsteoretiker. Älskar att läsa om trädgård men är inte alltid lika sugen på det praktiska arbetet. DOMKRETSEN NR 2/

14 PROFIL Engagerad ny chef vill bekämpa ekobrott med kraft Gudrun Antemar tar emot i arbetsrummet högst upp på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Från den ringlande Kungsholmsterrassen utanför hörnrummet kan Gudrun Antemar blicka ut över en stor del av Stockholm, över fasader innanför vilka det döljer sig en och annan ljusskygg aktivitet som hon nu är tillsatt att stoppa. Även om Gudrun Antemar är ny i chefskostymen på Ekobrottsmyndigheten (EBM), menar hon sig ha bra insyn i verksamheten efter åren som chefsjurist hos Riksåklagaren. TEXT LARS COLLIN FOTO MAURO RONGIONE HON TAR ÖVER ett EBM som nyligen fått kritik, både av Stockholmsbörsens chef, Kerstin Hessius, för sina långa handläggningstider och alltför få fällande domar av insiderbrott och av överåklagare Christer van der Kwast från Riksenheten mot korruption. Han vill behålla sin lilla grupp för att effektivt kunna bekämpa mutor och bestickning inom näringslivet. Gudrun Antemar är i grunden nöjd med EBM:s organisation, men menar att det är en verksamhet i viss mån i förändring. Jag har just rest runt till våra avdelningar i landet och märkt en hög ambitionsnivå och ett starkt engagemang i uppgiften. Alla är väldigt inriktade på att ekobrottsligheten ska bekämpas med kraft. Och jag måste säga att det här är en av de viktigaste uppgifterna just nu för svenskt rättväsende. Sedan finns det ju alltid saker som kan bli bättre, säger Gudrun Antemar som tycker hon har fått ett av de roligaste jobb man kan ha inom rättsväsendet. Hon menar att den sex år gamla organisationen är väldigt speciell och mycket bra - jämfört med andra delar av rättsväsendet, både för att olika yrkesgrupper arbetar tillsammans och för att de har sina goda samarbetspartners. Högt upp på hennes åtgärdslista står nu att ytterligare utveckla denna samverkan. Att det är en ung myndighet är en av de saker jag tycker är roligt med EBM. Det kan inte sitta så mycket i väggarna eftersom de inte är särskilt gamla. Här är resurserna fredade för ekobrottsbekämpning. Punkt slut. Det är en av våra styrkor. SVÅRA MÅL BÖR TA TID När det gäller långa handläggningstider, menar Gudrun Antemar att det framför allt gäller de stora målen. Dessa komplicerade mål ska och måste få ta sin tid. Visst finns det anledning för oss att se över våra handläggningstider. Men jag måste poängtera att det är så lätt att säga att ni har så långa handläggningstider. De ska vara så pass långa att vi hinner utreda varje ärende ordentligt. Den allmänna bilden av att ekobrott bestraffas mildare än annan typ av brottslighet, tycker hon inte stämmer. Fängelsestraffen hamnar på i snitt runt tre månader. Ekobrott är så väldigt, väldigt mycket. Vi rör oss nästan dagligen med straff från dagsböter via villkorliga domar till mycket långa fängelsestraff. När det gäller den riktigt grova ekonomiska brottsligheten är påföljderna stränga, det blir fleråriga fängelsestraff. Runt 80 procent av EBM:s mål rör enklare ärenden som resulterar i böter eller villkorlig dom. Många av dessa brott är rent slarv, som snarare sägs bero på okunskap än medvetet fifflande. Därför kommer EBM att satsa mycket mer på förebyggande åtgärder och information, något som också ingår i organisationens huvuduppdrag förutom att utreda och lagföra brott. Det är ett område som vi kommer att ägna mycket kraft och där jag ser att vi har en stor utvecklingspotential. Vi har haft en del olika branschprojekt, bland annat för småföretagare. Ta frisörerna som ett exempel; det är otroligt viktigt för de seriösa frisörerna att de inte har någon bredvid sig som klipper för halva priset eftersom de fuskar med skatten. Vi har inlett ett projekt där vi talar om att reglerna inte är så krångliga. EBM:s roll är ofta att sprida kunskap om hur man bär sig åt. VINSTINTRESSET STYR EKOBROTTEN Gudrun Antemar, som har ägnat halva sitt liv åt juridiken, tror att den ekonomiska brottsligheten speglar mycket av hur ett samhälles ekonomi ser ut. I goda tider döljer man vinster och i dåliga begås skattebrott genom att man tar pengar ur bolaget. Det är alltid vinstintresset som styr den som är beredd att begå ekobrott, man vill tjäna pengar på systemet. Det gäller alla kategorier, förutom de fall som beror på rent slarv. Därför är det så viktigt att vi ägnar oss åt att lagföra den här stora massan av enklare ekobrott. Det är ett sätt att upprätthålla respekten för systemet. Förutom att staten förlorar stora inkomster, handlar det om en respekt för skattesystemet och i förlängningen för vår demokrati, enligt Antemar. Men störst resurser måste EBM ändå lägga på att komma åt den organiserade brottsligheten. Det senaste decenniets allt öppnare gränser har gjort det lättare för den ekonomiska brottsligheten att breda ut sig internationellt. Modern IT-teknik gör det enkelt att förlägga sina affärer utomlands och på så sätt göra olagliga affärer svårare att utreda. Det finns ett väl fungerande rättsligt nätverk i Europa. När jag började på regeringskansliet 1991 var vi inte ens med i EU. 14 DOMKRETSEN NR 2/2004

15 PROFIL I dag är det här den svenska polisens och åklagarens vardag, och där gäller det att ha ett gott samarbete. Det är väldigt viktigt att vi har de här kontakterna så att vi tillsammans kan hjälpa till att förebygga och stoppa brott för det internationella inslaget i brottsutredningarna har växt. I efterdyningarna av de stora korruptions- och mutskandalerna inom Skandia och Systembolaget har det uppstått en diskussion mellan EBM och Christer van der Kwast på Riksenheten mot korruption. Vem ska sköta den här typen av frågor? Van der Kwast är rädd för att EBM ska drunkna i uppdrag. Men för Gudrun Antemar är uppdraget glasklart: När det gäller mutor som begås i miljöer där man behöver den specialkompetens som vi faktiskt har, då ska det handläggas av EBM. Svårare än så är det inte. Sedan samverkar vi och löser det praktiskt på det sättet att vi har lånat ut ekonomer till van der Kwast när han har behövt till exempelvis Skandiautredningarna. Men det blir en onödig omgång, så därför har jag sagt att jag tycker att den typen av utredningar kan ligga här. Men det är Riksåklagaren (RÅ) som ska sätta ner foten och under tiden samverkar van der Kwast och jag på ett bra sätt. Det viktiga är ju att utredningarna går framåt. Hon sägs ha hårda nypor, Gudrun Antemar. Själv tror hon att det ryktet kommer från åren som chefsjurist hos RÅ, där hon drev uppmärksammade fall som Göteborgskravallerna och misshandelsdomen i Spånga och överklagade domslutet i Tumbamålet. Det ligger i sakens natur att det ofta yrkas på strängare straff när RÅ tar upp ett mål i Högsta domstolen. Antagligen är det från de fallen som ryktena om mina hårda nypor kommer. Annars tror jag inte att jag som person präglas av just det. Däremot kan jag vara ganska tydlig och det bör man nog vara i det här jobbet. Trots att hon satt ting redan som 23-åring, säger hon sig aldrig ha haft någon utstakad karriärplan. Målet är kort och gott att ha roligt på jobbet. För Gudrun Antemar innebär arbetsglädje lika mycket att vara en glad och lättsam person som att behandla människor med respekt. Det finns oerhört mycket kunnande i ens omgivning, bara man bryr sig om att lyssna. Det tror jag skapar arbetsglädje både för en själv och dem man arbetar med. Kort om Gudrun Antemar Yrke: Sedan den 1 april generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Ålder: 46 år Bakgrund: Efter juriststudierna har hon bland annat arbetat på Justitiedepartementet, som domare i Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt och senast som chefsjurist hos Riksåklagaren. Fritid: Joggar när hon inte kör, coachar och är materialförvaltare åt sina två judotränande söner. DOMKRETSEN NR 2/

16 TEMA - MEDARBETARE Medarbetarens rätt när tingsrätter läggs samman Vad händer med mig som anställd när den tingsrätt jag jobbar på ska läggas samman med en annan domstol? Elizabeth Thoor, samordningsansvarig för sammanläggningsprojekten på Domstolsverket, reder ut begreppen och berättar om det stöd som verket kan ge. TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION LARS REHNBERG EFTERSOM ORGA- NISATIONSFÖRÄND- RINGARNA ser olika ut vid de olika domstolarna, kan de praktiska konsekvenserna variera, menar Elizabeth Thoor. Alla anställda erbjuds möjlighet att följa med till den nya myndigheten. För dem som tackar ja innebär det att man i den nya organisationen får samma lön, anställningsform och tjänstgöringsomfattning som i den tidigare anställningen. DOMARE KAN FÖRFLYTTAS En arbetstagare med fullmakt får förflyttas till en annan statlig anställning enligt lagen om fullmaktsanställning. I regeringsformen framgår det att ordinarie domare får förflyttas till annan jämställd domartjänst om det är påkallat av organisatoriska skäl. Det här innebär i praktiken att en domare på en tingsrätt kan förflyttas till en annan domstol, där det finns en likvärdig anställning. Förflyttningen är inte begränsad till domstolar som berörs av en omorganisation. Det finns inga regler som styr vilka domare som ska flytta i en situation där domarna inte är knutna till en viss verksamhet. Domare som är anställda med fullmakt är skyldiga att flytta till annan domstol med likvärdig anställning vid organisatoriska förändringar. Om domstolssekreterare och beredningsjurister väljer att inte följa med till den nya myndigheten, uppstår en övertalighetssituation vid den gamla domstolen. Om alla väljer att följa med till den nya myndigheten så kan det finnas risk att det uppstår övertalighet, säger Elizabeth Thoor. Men man väntar alltid tills sammanläggningen är klar och gör sedan en helhetsbedömning av den nya domstolen. Då sitter alla medarbetare i samma båt, och den som är sist anställd i den turordningskrets där man ska lägga arbetsbristen blir i så fall drabbad av uppsägningen. TRYGGHETSAVTALET Trygghetsavtalet gäller den som är anställd inom det statliga området och är uppsägningshotad eller uppsagd på grund av arbetsbrist. Avtalet ger dem som berörs vissa förmåner, till exempel förlängd uppsägningstid, löneutfyllnad och hjälp till vidareutbildning. Trygghetsavtalet gäller vid vissa sammanläggningar av tingsrätter, men inte alla. Avtalet gäller inte om man erbjudits ny anställning med likvärdiga arbetsvillkor i samband med att verksamheten övergår till ny arbetsgivare på orten, och man därmed undgår att bli uppsagd. Ort betyder här det som kan anses som en gemensam arbetsmarknad med hänsyn till bland annat reseavstånd och godtagbara kommunikationer. Vi har, åtminstone än så länge, ett mycket förmånligt trygghetsavtal som gäller så länge individen behöver stöd, alltså även efter uppsägningstidens slut, säger Elizabeth Thoor. STÖD FÖR ENSKILDA MEDARBETARE När regeringen fattat beslut om en sammanläggning besöker en grupp från Domstolsverket de berörda domstolarna och går igenom med domstolens ledning vad regeringens uppdrag innebär, ansvarsfördelningen mellan domstolen och Domstolsverket och andra övergripande frågor. En tid därefter blir all personal kallad till en sammankomst där lagmannen och representanter från Domstolsverket informerar om hur genomförandet är tänkt att gå till. Personalen får information om vilka regler som gäller vid övergång av verksamhet, förmåner med mera, och de får möjlighet att ställa frågor. Efter de här inledande informationstillfällena kan vi, utefter domstolens önskemål och behov, hålla täta kontakter med dem och ge stöd när sammanläggningen ska planeras och genomföras, fortsätter Elizabeth Thoor. Vi på Domstolsverkets personalenhet och ekonomienhet jobbar mycket med att stötta domstolarna under arbetet med sammanläggningarna. Vi har även möjlighet att erbjuda stöd åt enskilda medarbetare som behöver det. GÄLLANDE LAGAR OCH AVTAL 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) 8 lagen (1999:261) om fullmaktsanställning 11 kap. 5 3 st. Regeringsformen ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal) DOMSTOLAR SOM LÄGGS SAM- MAN UNDER RESTEN AV 2004 OCH 2005 Strömstad och Uddevalla läggs samman, tingsställe i Strömstad. Trollhättan och Vänersborg läggs samman till Vänersborg. Arvika, Sunne, Kristinehamn och Karlstad läggs samman till Karlstad. Två tingsställen. Kalmar, Västervik och Oskarshamn läggs samman, tingsställen i Oskarshamn och Västervik. Kansliorten i Ängelholm omlokaliseras till Helsingborgs tingsrätt. 16 DOMKRETSEN NR 2/2004

17 TEMA - MEDARBETARE Etik och moral är högt skattat i de egna leden Att anställda inom domstolsväsendet måste leva upp till särskilt höga krav på etik och moral tycks alla vara överens om. Etikfrågor ingår också i många av Domstolsverkets utbildningar. Men chefsjustitieombudsman Mats Melin menar att etik- och moralfrågor behöver diskuteras oftare ute i landets domstolar. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO ILLUSTRATION LARS REHNBERG UNDER DE SENASTE ÅREN har det privata näringslivet skakats av ett stort antal skandaler, vilket har fått allmänhetens förtroende för den sektorn att rasa i botten. Människors tillit till andra delar av samhället har däremot inte påverkats i samma grad. Enligt de mätningar som SOMinstitutet vid Göteborgs universitet gör är inte minst förtroendet för Sveriges domstolar fortfarande gott. Samtidigt väcker de senaste årens skandaler många frågor. Finns det en risk för liknande förtroendekriser för domstolsväsendet? Vilka moraliska och etiska krav bör man ställa på de anställda vid landets domstolar? På den senare frågan tycks de flesta vara överens: kraven på domstolspersonalen är höga, och ska så vara. Allmänheten förväntar sig att domstolarnas personal ska ha särskilt hög moral. Det märks tydligt. Det gäller förstås framförallt rådmännen, men egentligen all personal, säger Anette Jellve, ordförande i ST domstol. HÖGA KRAV PÅ DOMARE Hon får medhåll av Jan Carrick, ordförande i Juseks domstolsavdelning. Han tar dock framförallt sikte på domarnas särskilda situation. I tjänsten är kraven självklart orubbliga, säger han. Men även till vardags bör en domare agera på ett sätt som väcker respekt för dennes ämbete. Man kan till exempel inte vara ute på krogen och dricka sig redlöst berusad. Vem skulle vilja låta sig dömas av en sådan domare, frågar Carrick. När det gäller hur rådmännen ska uppföra sig på fritiden finns inga entydiga regler. Vad som anses vara provocerande förändras dessutom med tiden. Tidigare hade man till exempel svårt att tänka sig en rådman som skiljde sig, eller befann sig i en vårdnadstvist. I dag är sådant förstås inget problem längre. Däremot finns det ett antal andra frågor som kan vara känsligare, och där olika domare har olika inställning, säger Charlotte Brokelind, chefsjurist på Domstolsverket. LOKALA ENGAGEMANG En sådan fråga gäller hur engagerad en domare bör vara i lokalsamhället. Är det lämpligt att man är medlem i ett politiskt parti? Bör man eller bör man inte vara med i Rotary? Är det OK om en rådman på en liten ort umgås privat med några av stadens advokater, som han eller hon sedan kommer att möta i rätten? Vissa är väldigt försiktiga med sådant medan andra är mycket aktiva, och är med i mängder av föreningar. Här handlar det inte om vad som är rätt eller fel utan om etiska frågor av mer subtil karaktär. En fråga som osökt dyker upp i detta sammanhang är hur domstolsväsendets personal i praktiken lever upp till dessa högt ställda krav. Det är förstås en fråga som är svår att svara på. Ett tecken på att läget är relativt gott kan ändå vara att såväl Personalansvarsnämnden, som granskar misstankar mot den administrativa personalen, och Statens ansvarsnämnd, som prövar rådmännen, har mycket få fall. De ärenden som tas upp är dessutom sällan av något allvarligare slag. MER DISKUSSION BEHÖVS Denna positiva bild bekräftas av chefsjustitieombudsman Mats Melin, som har tillsynen av de allmänna domstolarna som sitt ansvarsområde. Så vitt jag vet klarar de flesta av att på ett ganska hyggligt sätt uppfylla de krav på ett etiskt förhållningssätt som man har rätt ställa på en domare, säger Mats Melin. En sak som han däremot är missnöjd med är att dessa frågor diskuteras så pass sällan i vardagen ute på domstolarna. Jag minns inte när jag senast var med om en sådan diskussion i något organiserat sammanhang. Det blir oftast när det gäller något enskilt fall, då en kollega har agerat på ett mindre lämpligt sätt. Mitt intryck är att moral och etik borde diskuteras mera. Det är något som varje domstolschef ytterst bör ta ansvar för, säger chefs-jo Mats Melin. Sedan flera år tillbaka ingår inslag om etik och moral i de utbildningsprogram som Domstolsverket anordnar, berättar Christina Helldén, tillförordnad utbildningschef. Såväl utnämnda domare, notarier, fiskaler, domstolssekreterare som annan administrativ personal får tillfälle att diskutera etiska frågeställningar. När Domstolsverket däremot arrangerar särskilda inslag om etik tycker hon sig ha märkt att det är svårt att få domstolarna att prioritera dem. Jag skulle önska att de här frågorna blev mer levande på arbetsplatserna, säger Christina Helldén. DOMKRETSEN NR 2/

18 TEMA - MEDARBETARE Ungas syn på domstolsväsendet TEXT HELEN SIVERTSSON FOTO MAURO RONGIONE, FREDRIK HERRLANDER, TORSTEN BERGLUND OCH ULRIK SÖDERGREN VAD TYCKER DU OM ATT ARBETA PÅ EN DOMSTOL? När jag sökte det här jobbet så trodde jag att det var ett vanligt sekreterarjobb, men det visade sig vara lite annorlunda. Jag arbetar inom ett område som jag aldrig trott att jag skulle arbeta med. Som domstolssekreterare har man större ansvar än vad jag föreställt mig och det är bara ett skäl till varför detta jobb är så givande. Jag är väldigt nöjd med att få arbeta på en domstol. VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN ARBETSPLATS? Jag försöker att inte prata för mycket om vad som sker på tingsrätten. Kan hända att jag nämner någonting för min familj men för mina vänner försöker jag att inte säga för mycket. När jag berättar var jag arbetar blir alla intresserade, de ställer frågor och tycker att det verkar spännande. Då berättar jag självklart lite om vad jag gör. Eftersom jag har en ganska positiv bild av tingsrätten och domstolsväsendet så är det den bilden jag försöker förmedla. HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR- ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ DOMSTOL? Ja, det har den. Idag vet jag varför vissa mål har långa handläggningstider och att juridiken bakom många domar inte är så enkel som man tror när man inte har någon större insikt i hur verksamheten eller juridiken fungerar. Till en stor del har min syn förändrats till det positiva. Efter att ha jobbat här en tid så inser man att det verkligen finns riktiga människor bakom alla mål. VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE HA? Lyhörd, intresserad, våga ta ställning och stå för det, rättvis, konsekvent. ANNA PELLICANO Domstolssekreterare Stockholms tingsrätt VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS? Oj, oj, oj alla har någonting att säga om tingsrätten. Många har en negativ bild av verksamheten. Jag tror att det mycket beror på tidningar och att människor sväljer allt som står istället för att konstruktivt ifrågasätta om den information som ges är korrekt. HELENA RASK Domstolssekreterare Östersunds tingsrätt VAD TYCKER DU OM ATT ARBETA PÅ EN DOMSTOL? Det är utvecklande och intressant, det händer saker hela tiden och man vet aldrig hur en dag blir. Att vara tingsrättens ansikte utåt på absolut bästa sätt är oerhört stimulerade för mig. Det är som en helt ny värld som öppnat sig för mig och jag försöker hela tiden lära mig varför jag gör olika saker för att förstå helheten, därför efterlyser jag mera samarbete med de olika aktörerna vi samarbetar med. VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN ARBETSPLATS? Jag berättar att det är ett väldigt roligt, intressant och utvecklande arbete. Många har aldrig varit i en domstol och vet inte hur det fungerar. Det är mycket rädsla och respekt för en domstol, så man får en chans att berätta hur det verkligen är och vad man kan göra för att hjälpa de inblandade på bästa sätt. HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR- ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ DOMSTOL? Att domstolen är en arbetsplats som trots knappa resurser gör ett fantastiskt arbete! VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE HA? En viktig egenskap är att våga ta obekväma beslut. Att lyssna på sin personal, ta den på allvar. Uppmuntra och tala om när man gör ett bra arbete. Att ha en bra chef är det viktigaste som finns på en arbetsplats. Domstolsverket borde därför se över hur man tillsätter chefer. Det är viktigt att den person man väljer har de egenskaper en bra chef ska ha. VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS? Människor i allmänhet har en väldig respekt för domstolen. Jag kan tycka att vår nuvarande kallelse är skrämmande, så att till och med de utsatta kan känna sig skyldiga när de kommer till en domstol. Precis så sa en person till mig häromdagen som var kallad till en rättegång som vittne. Han tyckte det var hemskt att få en sådan brutal kallelse att han kände obehag att gå och vittna. Jag hoppas man kan få fram en medborgarvänligare kallelse i framtiden. 18 DOMKRETSEN NR 2/2004

19 TEMA - MEDARBETARE JONAS EKMAN Domstolssekreterare Luleå tingsrätt VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN ARBETSPLATS? Att en domstol är något helt annat än vad folk tror. Arbetet ger en mycket god breddning av perspektivet på hur samhället fungerar. Det är vanligt att allmänheten tror att det som sker i tingssalen är det enda som händer i domstolen trots att verkligheten är en helt annan. framtida förtroendet för rättssamhället att denna sektor kan utvecklas i samklang med samhället i övrigt. VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE HA? Förmåga att hitta balans mellan snabba beslut, när sådana är nödvändiga, och att ta in synpunkter från medarbetarna. VAD TYCKER DU OM ATT ARBETA PÅ EN DOMSTOL? Arbetet är på många sätt fascinerande och intressant, även om jag redan efter ett par år inser att ett ökat inflöde av idéer från andra områden och från människor med andra erfarenheter skulle vara till gagn. HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR- ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ DOMSTOL? Jag hade en ganska god bild innan jag började arbeta inom domstolarna men visst har bilden förändrats. För min del var inte förändringarna så omfattande, men insynen i domstolens roll i rättskedjan är en av de större förändringarna. Hela rättsväsendet står inför stora förändringar och det är enligt mig mycket viktigt, för att inte säga helt avgörande, för det VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS? Den allmänna bilden av vad en domstol sysslar med är ju inte helt och fullt den sanna. Det borde ligga i samtliga anställdas intresse att nyansera den bilden. Framförallt i samband med uppmärksammade rättsfall då det kan vara ganska vanligt att människor i allmänhet har svårt att acceptera att lagarna alltid måste komma efter samhällsförändringarna och inte kan ligga före eftersom lagar stiftas efter behov. VAD TYCKER DU OM ATT ARBETA PÅ EN DOMSTOL? Arbetet är intressant och spännande på många sätt. Det är ett varierande arbete som sällan känns monotont eller tråkigt. Förutom att följa målens gång genom domstolen så är kontakten med allmänheten något som jag ser som ett (för det mesta) positivt inslag i domstolsarbetet. Det känns angeläget att ge bra service till de som kommer i kontakt med domstolen och att ta sig tid att förklara hur saker och ting fungerar i denna annorlunda värld. VILKEN BILD FÖRMEDLAR DU FRÅN DIN ARBETSPLATS? Jag tror att jag ger en positiv bild av den domstol där jag arbetar eftersom jag trivs väldigt bra både med mina arbetsuppgifter och med mina kolleger och det är givetvis viktigt för hur man uppfattar sin arbetsplats. Eftersom de flesta har en åsikt om rättsväsendet och det rättsväsendet gör så blir det ofta diskussioner och små debatter där jag blir något av en domstolsrepresentant. Uppmärksammade mål hamnar ibland på agendan men även frågor om domstolar och rättsväsendet i största allmänhet, något som jag gärna berättar om. HAR DIN BILD AV RÄTTSVÄSENDET FÖR- ÄNDRATS SEDAN DU BÖRJAT ARBETA PÅ DOMSTOL? Min bild av rättsväsendet har blivit mer nyanserad. Jag har fått en möjlighet att se hur det verkligen fungerar i en domstol och jag tycker det fungerar mycket bra. Att domstolar är konservativa och helst gör som man alltid gjort stämmer inte riktigt på min arbetsplats. Förändring och nytänkande uppmuntras och välkomnas här. Jag tror att vi inom den närmaste framtiden kommer att få se en intressant utveckling av domstolsarbetet på många plan. VILKA EGENSKAPER SKA EN BRA LEDARE HA? Ledaren ska vara klar och tydlig i kommunikationen med sina medarbetare. Han/hon ska kunna lyssna, klara av att ge och ta posi- HELENA NILSSON Domstolssekreterare Hovrätten för Västra Sverige tiv och negativ kritik samt vara närvarande bland sina medarbetare. VAD TROR DU ATT DIN OMGIVNING HAR FÖR BILD AV DIN ARBETSPLATS? Jag tror att min omgivning tänker på min arbetsplats som en intressant sådan på grund av vad jag berättar och förmedlar. DOMKRETSEN NR 2/

20 TEMA - MEDARBETARE Domstolssekreterare - Byte av Irène Lindskoug är domstolssekreterare på Göteborgs tingsrätt, avd 7. Hon och kollegan Ulla Wallin på Varbergs tingsrätt bytte arbetsplats med varandra under en månad i höstas. Irène hade ingen tidigare erfarenhet av att arbeta på blandat kansli, men tyckte genast att det var roligare än att enbart arbeta med samma typ av mål. Ulla menar TEXT IRÈNE LINDSKOUG OCH ULLA WALLIN REDIGERAD AV ÅSA NORDSTRÖM FOTO ULRIK SÖDERGREN Varbergs tingsrätt Varbergs tingsrätt består av nio rotlar. Alla rotlar handlägger både brottmål och tvistemål. Rotel tre är även konkursrotel. Varje rotel har en sekreterare och en notarie, utom rotel 6 och 7 som har en och en halv sekreterartjänst vardera, varav den ena sekreteraren arbetar som protokollförare. Nya brottmål och tvistemål (utom gemensamma ansökningar om äktenskapsskillnad som handläggs av notarie tillsammans med sekreterarna på försäkringskassan) läggs upp av registrator som lägger in parter, målsäganden, vittnen m.fl. Dessutom aktbilagerar hon och dagbokför. På avdelning 7 i Göteborg har alla sekreterare delegation att utfärda stämning och förordna offentlig försvarare i vissa mål, medan på Varbergs tingsrätt endast ett fåtal av sekreterarna har denna delegation. Vi tänker att rotlarnas olika rutiner och mallar kanske blir inplanterade i högre grad vid en tingsrätt som Varbergs eftersom rådmännen i princip inte byter rotlar, vilket även medför att sekreterarna mycket länge arbetar för samma rådman. NÄMNDEMÄN OCH TOLKAR Nämndemännen vid Varbergs tingsrätt får vid årets början ett schema över sina ordinarie ting. En vecka före brottmålsförhandlingen får de uppropslista och stämningsansökningarna. Närvarolistorna sköter nämndemännen helt själva. Begäran om tolk faxas till tolkcentralen som faxar tillbaka bekräftelse. Kansliet kontrollerar på tolklista om den aktuelle tolken avlagt generell tolked. Om inte, avlägger tolken ed vid förhandlingen. Förhandlingsprotokollet lämnas till ärendeavdelningen som lägger upp domstolsärende, för upp tolken på tolklista i Word och expedierar protokollet till tolken tillsammans med information om att han finns med på dataförteckning. HÄKTNINGAR OCH HUVUDFÖRHANDLING Varbergs tingsrätt delar jourhäktningarna med Halmstads tingsrätt. Protokollföringen sköts av notarier och någon sekreterare. Telefonkedja sköts hemifrån mellan åklagare - protokollförare rådman advokat varje lördag och söndag förmiddag under någon timmas tid. Vardagshäktningar sköts av den rotel som målet lottas på. Protokollförare finns alltid med. Åklagare sköter kontakt med förhörsledare och personal på arrest. Rotelinnehavaren beräknar tidsåtgången för förhandling och anvisar när målsäganden och vittnen ska komma. PERSONEFTERLYSNING I mål med personefterlysning sätts målet ut till förhandling ca sex månader i förväg. Stämning med kallelse till tilltalad skrivs ut och skickas med begäran om personefterlysning till polisen. På stämningsblanketten markeras rader för tilltalades underskrift och för uppgift om av vem och var tilltalade blivit delgiven. Om tilltalade inte blivit delgiven när dagen för förhandling närmar sig, flyttas förhandlingen fram ytterligare ca ett halvår. Ny stämning med kallelse skrivs ut och en skrivelse skickas till polisen med innehåll att begäran om personefterlysning kvarstår och att de gamla handlingarna byts ut mot de nya bifogade. På så sätt fortsätter personefterlysningen till preskription. MÅL SOM ÖVERKLAGAS TILL HOVRÄTTEN När överklagade akter skickas från Varberg till hovrätten skickas hela akten i originalkappan utom skräpet som behålls på tingsrätten i kuvert eller plastmapp. 20 DOMKRETSEN NR 2/2004

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11)

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Datum Diarienummer 2007-09-12 776-2007 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Ert diarienummer Ju2007/3985/DOM Inledning Det är

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102)

Remissyttrande över betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) Yttrande Datum Diarienummer 2004-04-02 36-2004 Generaldirektören Stefan Strömberg Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet En öppen

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:1 Rekrytering av ordinarie domare Diarienummer 1967-2011 Omslagsfoto Patrik Svedberg Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, oktober 2011 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

DOM 2010-12-01 Stockholm

DOM 2010-12-01 Stockholm 1 Avdelning 6 Rotel 0613 Stockholm Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 2 juni 2010 i mål nr B 203-10, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagare Leif

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49) Yttrande Förbundsordförande 2013-10-11 Lars Lassinantti Mobil:070-2777757 E-post:lars.lassinantti@telia.com Vice förbundsordförande Justitiedepartementet Marika af Winklerfelt 103 33 Stockholm Mobil: 070-3451542

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

DOM 2013-10-15 Stockholm

DOM 2013-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr M 2748-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-28 i mål nr M 398-12, se bilaga

Läs mer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Din lön I detta material presenteras Juseks lönestatistik över löneläget i september 2012. Statistiken kan tjäna som underlag inför de årliga, individuella löne förhandlingarna

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

DOM 2015-07-02 Stockholm

DOM 2015-07-02 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2015-07-02 Stockholm Mål nr P 3231-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-17 i mål nr P 3956-14, se bilaga KLAGANDE O T MOTPART

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Förhandlingsteknik med Johan Lagerbielke, se bilaga 1. 12.15

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

DOM 2014-02-21 Stockholm

DOM 2014-02-21 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060210 DOM 2014-02-21 Stockholm Mål nr M 10143-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-10-18 i mål nr M 3543-13, se

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt R2A DATUM 1 (6) Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt Ange uppgift, Ange uppgift Ange uppgift Besöksadress: Ange uppgift Telefon: Ange uppgift Fax: Ange uppgift ange uppgift Ange uppgift Expeditionstid:

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

DOM 2015-06-08 Stockholm

DOM 2015-06-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2015-06-08 Stockholm Mål nr P 8175-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-15 i mål nr P 5005-13, se

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd VÅR REFERENS Jan Siezing 08-762 75 77 jan.siezing@eio.se Stockholm, 2015-05-26 Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd De regler och bestämmelser som berör elsäkerheten i samhället och som styr behörigheten

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik

Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik Advokatexamen, delkurs 2 Förhandlingsteknik DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Klientpsykologi med psykologerna Tasha Landberg och Jens Näsström, se bilaga 1. 12.15

Läs mer

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång ÅKLAGARMYNDIGHETEN Promemoria Sida 1 (8) Kammaråklagare Göran Hellstrand Ert datum Er beteckning AKLAGr.iRVYN1;: GHETEN Riksåklagaren R:kst;., ~,'c",onsll Box 5553, "'tnf\c\ i') 13 114 85 STOCKHOLM \nk,vi),j

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Lidköpings kommun 531 88 Lidköping MOTPART AA God man: BB Ombud: Advokat Mathias Blomberg

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35). R-2009/0981 Stockholm den 14 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/3453/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69)

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) EKOBROTTSMYNDIGHETEN Yttrande Sida 1 (5) Chefsjurist Roland Andersson 2004-10-19 Ert 900 2004/0302 Er beteckning 2004-07-07 Fi2004/3176 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Lönestatistik 2011 Advokatbyråer

Lönestatistik 2011 Advokatbyråer Din lön Lönestatistik 2011 Advokatbyråer I detta material presenteras Juseks lönestatistik över löneläget i september 2011. Statistiken kan tjäna som underlag inför de årliga individuella löne förhandlingarna

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2014 B 517-13 KLAGANDE L-EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat SL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Dataintrång

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Något kort om förhör i rättegång.

Något kort om förhör i rättegång. NYHETER M.M. 2011-10-13 Något kort om förhör i rättegång. En part som för en talan i ett mål hos en domstol åberopar ofta flera omständigheter som utgör en grund för att rätten domstolen ska fatta det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

DOM 2014-06-04 Stockholm

DOM 2014-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060108 DOM 2014-06-04 Stockholm Mål nr P 11053-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-11-12 i mål nr P 871-13, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.

Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. 2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

DOM 2015-06-15 Stockholm

DOM 2015-06-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060203 DOM 2015-06-15 Stockholm Mål nr M 1046-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-27 i mål nr M 4324-14, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER

Läs mer

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON 20 SAMBANDET 4 2012 VASSA PÅ MILJÖBROTT Miljöbrott innebär en bredd av ärenden. Under 2012 har det bland annat inneburit ett oljeutsläpp samt ett

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

DOM 2014-01-08 Stockholm

DOM 2014-01-08 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060204 DOM 2014-01-08 Stockholm Mål nr M 6875-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-07-03 i mål nr M 6873-12, se bilaga A KLAGANDE Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Läs mer

DOM 2013-06-18 Stockholm

DOM 2013-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060109 DOM 2013-06-18 Stockholm Mål nr P 10617-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-07 i mål P 3298-12, se bilaga

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 juni 2009 Ö 3573-07 KLAGANDE Bilstugan i Malmö Aktiebolag, 556510-0442 Box 20522 200 74 Malmö Ombud: Advokat JH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys

Departementspromemorian Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys YTTRANDE 1 (7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys 1. Allmänt Hovrätten har i tidigare yttrande över betänkandet Brottmålsprocessen tillstyrkt

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer