Förordningen om stöd av mindre betydelse FRÅGEFORMULÄR

Transkript

1 Förordningen om stöd av mindre betydelse FRÅGEFORMULÄR ER PROFIL Särskilda regler för personuppgiftsskyddet: Era svar och personuppgifter kommer att läggas ut på internet, såvida ni inte motsätter er detta för att det skulle skada era legitima intressen. I så fall kan vi offentliggöra ert bidrag anonymt. Reglerna om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen Europa: Har ni invändningar mot att er identitet lämnas ut? X 02. Är något av undantagen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 1 relevant för ert svar? Om ja, ange i så fall tydligt vilka delar som inte får lämnas ut, motivera behovet av konfidentiell behandling och översänd en icke-konfidentiell version av ert svar för publicering på kommissionens hemsida. Ange kontaktuppgifter nedan. Namn Organisation som företräds Huvudsaklig verksamhet Johnny Kjellström Regeringskansliet (Näringsdepartementet) Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har ansvar för samordning, notifiering och rapportering av statligt stöd i Sverige, utom inom jord- och skogsbruk, där Landsbygdsdepartementet har huvudansvar. Ort (land) E-postadress Stockholm johnny.kjellstrom@gov.se ANMÄRKNING: Ni uppmanas besvara frågorna i ordningsföljd, men ni måste inte besvara alla frågor. Ni har också möjlighet att lämna kompletterande upplysningar som ni anser vara relevanta och som inte omfattas av frågorna i formuläret. 1 EGT L 145, , s. 43.

2 AVSNITT A: FAKTAUPPGIFTER FÖR ANVÄNDNINGEN AV FÖRORDNINGEN OM STÖD AV MINDRE BETYDELSE Frågor riktade till offentliga myndigheter (lokala och centrala): 1. Har stöd beviljats i enlighet med förordningen om stöd av mindre betydelse inom området för er myndighet (antingen av er myndighet eller av regionala eller kommunala myndigheter)? Om ja, vänligen ange följande, om möjligt årsvis sedan förordningens ikraftträdande (2007): I Sverige tillämpas förordningen om stöd av mindre betydelse (de minimis-förordningen) av ca 10 myndigheter fördelat på ca 25 stödordningar och särskilda uppdrag från regeringen. Den myndighet som främst tillämpar de minimis-stöd är Tillväxtverket. Det lämnas inga kommunala de minimis-stöd i Sverige. I Sverige finns inget centralt de minimis-register, varför nedan en sammanställning av de uppgifter som inkommit från tillämpande myndigheter redovisas. Denna redovisning är således inte heltäckande, men merparten av de minimis-stöden finns redovisade. a. Det totala beloppet stöd av mindre betydelse som beviljats (totalt belopp, medelbelopp per företag, distribution av stödbelopp per företag [upp till euro, euro, euro, euro]). Tillväxtverket beviljar stöd av mindre betydelse inom ramen för program som finansieras med nationella medel men även till projekt som beslutas av Tillväxtverket i egenskap av förvaltande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). De program som berörs är: - Produktutveckling av varor och tjänster i små företag ( PU-programmet). Programmet har drivits sedan Syftet med programmet är att stärka företagens affärsnytta och konkurrenskraft genom att föra in extern kompetens i produktutvecklingen. - Leverantörsprogrammet för fordonsindustrin. Programmet har drivits sedan Syftet med programmet är att stärka leverantörernas konkurrenskraft och marknadsposition genom att stödja företagen i att hitta former för att öka produktiviteten, höja effektiviteten och förbättra kvaliteten. - Miljödrivna marknader. Programmet har drivits sedan 2008 och fram till och med En fortsättning av satsningen görs från 2012 under programbenämningen Miljödriven tillväxt. Syftet med programmet är att ge små och medelstora företag möjlighet att stärka sin konkurrenskraft, utveckla sina affärer och öka sin försäljning av varor och tjänster på de miljödrivna marknaderna. - Utvecklingscheckar inom vård och omsorg. Programmet har drivits sedan Syftet med programmet är att öka tillväxten i små företag inom vård och omsorg samt öka innovationstakten inom marknaden. Tillväxtverket har också samordningsansvar för insatser som görs av länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan genom regionala företagsstöd. För ett av dessa stöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, tillämpas gemenskapsbestämmelserna om stöd av mindre betydelse. Stödformen kan medfinansieras med ERUF-medel. En redovisning av denna stödform lämnas också nedan. 2

3 - Regionalt bidrag till företagsutveckling ( FUB ). Stödet har funnits sedan 2000 och benämndes tidigare landsbygdsstöd. Syftet med stödet är att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed hållbar regional tillväxt. Bidraget beviljas som investeringsbidrag, mikrobidrag, konsultcheck och samverkansprojekt. Arbetsförmedlingen PU-programmet: Totalt beviljat belopp ( ): 335 mkr. Fördelat på respektive år mkr: (2007) 52.9, (2008) 73.4, (2009) 60.9, (2010) 58.8, (2011) Medelbeloppet per företag var 232 tkr. Leverantörsprogrammet för fordonsindustrin: Totalt beviljat belopp ( ) var 101 mkr. Fördelat på respektive år mkr: (2007) 19.5, (2008) 21, (2009) 16, (2010) 17.5, (2011) Medelbeloppet per företag var 910 tkr. Distribution av stödbelopp avser väsentligen intervallen euro, euro samt euro. Miljödrivna marknader: Totalt beviljat belopp mkr ( ): 40,1. Medelbeloppet per företag: 35 tkr. Utvecklingscheckar inom vård och omsorg: Totalt beviljat belopp (2011): 18,2 mkr. Medelbeloppet per företag: 105 tkr. Distribution av stödbelopp avser intervallen upp till euro respektive euro. FUB: Totalt belopp som beviljats ( ) var mkr. Fördelat på respektive år mkr: (2007) 200.8, (2008) 267.5, (2009) 243.5, (2010) 245.4, (2011) Medelbelopp per företag (2011) var drygt kronor. Stöd till start av näringsverksamhet ( ): 2038 mkr, fördelat på 456 mkr (2007), 317 (2008), 262 (2009), 605 (2010) och 398 (2011). Statens jordbruksverk Funktionstest ( ): 7,6 mkr, fördelat på 5 mkr (2006), 1 (2007), 0,4 (2008), 0,2 (2009), 0,6 (2010) och 0,4 (2011). Skogsstyrelsen Stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket (2011): 2,1 mkr. Medelbelopp per sökande var kronor. Almi Företagspartner AB Almis låneverksamhet: 2 mdr kronor per år fördelat på ca lån. Vid lånegivning uttas en ränta som ligger betydligt över referensräntan som anges för när stöd ska beräknas. Statens kulturråd Översättning från svenska till annat språk: 18 miljoner kronor fördelat på ca 150 ärenden per år ( ), varav över 90 % avsåg stöd under kronor per företag. 3

4 Svenska filminstitutet Stöd till biografer: 13,3 miljoner kronor ( ), i snitt kronor per företag Verket för innovationssystem Svenska ESF-rådet Främst planeringsbidrag: 54 miljoner kronor (2011) fördelat på ca 140 stödmottagare, i snitt kronor per stödmottagare. Olika utbildningsprojekt b. Antal stödmottagare om möjligt indelat efter stora, medelstora och små företag. Bifoga också eventuella uppgifter för mikroföretag. Tillväxtverket PU-programmet: beviljades stöd i 1441 ärenden. Stödmottagarna tillhör kategorin små och medelstora företag, varav flertalet är små företag. Leverantörsprogrammet för fordonsindustrin: beviljades stöd i 143 ärenden. Stödmottagare tillhör kategorierna stora företag och små och medelstora företag. Utgår man från arbetsställenas storlek är flertalet av dem små och medelstora. Tas hänsyn till koncernförhållanden är däremot bilden den motsatta, dvs. flertalet stödmottagare kan räknas som stora företag. Miljödriven tillväxt: beviljades stöd till 39 projekt företag har deltagit i dessa projekt och det har rört sig om små och medelstora företag. Utvecklingscheckar inom vård och omsorg: 2011 beviljades stöd i 173 ärenden. Stödmottagarna tillhör kategorin små företag. FUB: 2011 beviljades stöd i knappt ärenden. Stödmottagare är små och medelstora företag. (Stora företag har möjlighet att få del av stödet om de ingår i s.k. samverkansprojekt med SMF. Andelen samverkansprojekt är dock mycket liten (1 %.). Arbetsförmedlingen Enbart mikroföretag Almi Företagspartner AB SMF-lån: 86% av lånen är till mikroföretag, 13% till små företag och 1% till medelstora företag. 4

5 Statens kulturråd Små företag, i något enstaka fall medelstora företag. Verket för innovationssystem Beloppsmässigt har mikroföretag erhållit 81%, små företag 13% och medelstora företag 6 %. c. Berörda sektorer, om möjligt i enlighet med Nace-koderna. Tillväxtverket PU-programmet liksom Miljödriven tillväxt och FUB gäller företag inom såväl varu- som tjänsteproduktion, medan leverantörsprogrammet för fordonsindustrin av naturliga skäl har sitt fokus på företag inom verkstadsindustrin med inriktning på komponenter till fordon. Utvecklingscheckar inom vård och omsorg anknyter till verksamhet inom SNI-koden Q, Vård och omsorg; sociala tjänster. I övrigt, se ovan. d. Eventuella uppgifter om stöd som centrala myndigheter samt regionala/lokala myndigheter har beviljat på er myndighets område. Om ni inte har exakta uppgifter, vänligen gör en uppskattning. 2. Förekommer det skillnader i användningen av förordningen om stöd av mindre betydelse mellan regioner/områden inom er myndighets område (t.ex. om vissa områden tar emot en relativt hög volym av stöd av mindre betydelse jämfört med andra)? Om ja, ange skälen till detta. Tillväxtverket Utnyttjandet av stöd av mindre betydelse sker både inom ramen för program med nationell räckvidd och sådana som är geografiskt avgränsade. PU-programmet, Leverantörsprogrammet för underleverantörer i fordonsindustrun och Miljödriven tillväxt är exempel på stödordningar utan särskilda regionala avgränsningar. Utvecklingscheckar inom vård och omsorg är relativt nystartat och drivs inom ramen för en pilotsatsning där ett antal regioner (Skåne, Halland, Västra Götaland, Södermanland, Stockholm och Gotland) valts ut för genomförandet efter öppen utlysning. När det gäller FUB är stödet avgränsat till de regionala stödområdena A och B samt gles- och landsbygdsområden i hela landet. Vid en granskning av hur stöden i praktiken faller ut kan man se vissa regionala skillnader. För Leverantörsprogrammet för underleverantörer i fordonsindustrin följer utfallet den berörda verkstadsindustrins geografiska tyngdpunkt (dvs. främst Mälardalen, Västra Götaland och Småland). Miljödriven tillväxt sätter relativt större avtryck i de delar av landet där kraftsamling skett genom s.k. miljötekniknoder (Skåne, Halland, Östergötland, Stockholm, Dalarna, Jämtland och Västerbotten). När det gäller FUB sker en prioritering genom fördelning av tillgängliga statliga budgetmedel utifrån en regionalpolitisk behovsbedömning. Det får därmed genomslag i hur stödet fördelar sig beviljades den största andelen av FUB-stödet till företag i Västerbottens- och Västernorrlands län. Arbetsförmedlingen gör bedömningar med hänsyn till lokala och regionala förhållanden. 5

6 Svenska filminstitutet har lämnat beloppsmässigt mest stöd till biografer i storstadsregioner, men i glesbygdslän med ett stort antal stödberättigade biografer förekommer också höga stödbelopp. 3. Vilka stödinstrument (stöd, lån, garantier etc.) har ni använt inom ramen för förordningen om stöd av mindre betydelse? Var god ange skälen till varför ni använde dessa instrument och ange, om möjligt sedan 2007, det totala stödbeloppet för varje instrument och antalet stödmottagare per år. Myndigheterna har inte fått i uppdrag att lämna stöd i annan form än bidrag, utom Almi Företagspartner som beviljar lån till SMF. Övrig info, se ovan. 4. Vilka syften har er myndighet eftersträvat med det beviljade stödet enligt förordningen (såsom regional utveckling, forskning och utveckling etc.)? Om möjligt, gör en uppskattning av procentandelarna för mindre stöd som beviljats för olika syften. Tillväxtverkets m.fl. insatser har primärt och generellt sett syftet att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. Beroende på programinsats kan kompletterande syften märkas, såsom t.ex. främjande av hållbarhet/miljö, kvinnors företagande, sektorsutveckling m.m. Arbetsförmedlingens stöd har som syfte att minska arbetslösheten och öka sysselsättningsgraden med utgångspunkt från den enskilda arbetssökandes situation. 5. Har ni gjort en konsekvensbedömning (övergripande eller enskild) för stöden som beviljats? Om ja, förklara och sammanfatta de huvudsakliga resultaten. Ja, uppföljning görs i olika skeden av de svenska myndigheterna, t.ex. innan programsatsningar startas upp, inför beviljandet av enskilda stöd samt i form av uppföljningar och utvärderingar. Se också svar på fråga 9 nedan. 6. Angående åtgärderna för vilka ni har använt förordningen om stöd av mindre betydelse, vad skulle ni möjligen ha gjort om det inte existerade någon sådan förordning? Skulle ni ha utformat stödåtgärderna på ett annorlunda sätt, så de kunde ha fallit inom ramen för den allmänna gruppundantagsförordningen? Skulle ni ha anmält dem? Eller skulle ni inte ha beviljat dem alls? Vänligen ange varför och gör en uppskattning av åtgärdernas proportion inom respektive kategori. I förhållande till Tillväxtverkets ovan redovisade programmen torde den allmänna gruppundantagsförordningen i viss mån kunna utgöra ett andrahandsalternativ. Det gäller främst med avseende på stöd för rådgivnings- och kompetensutvecklingsinsatser av olika slag. Fullständig utbytbarhet är det dock knappast fråga om i dessa delar anpassningar av olika karaktär skulle behöva aktualiseras. När det gäller insatser för produktutveckling (bortom FOU) och marknadsutveckling av olika slag är bestämmelsen om stöd av mindre betydelse särskilt ändamålsenlig och får bedömas svår att ersätta med andra stödmöjligheter inom gällande regelsystem. Alternativet att anmäla stöd till kommissionen ter sig i praktiken mindre framkomligt. Vägande skäl för detta är den tidsåtgång som vanligen är förknippad med anmälan, i synnerhet är detta svårt att hantera om programinsatser ska genomföras inom ramen för regeringsuppdrag med litet snävare tidsramar för start, genomförande och slutredovisning. 6

7 Från stödgivande myndighet inom kultursektorn, Statens kulturråd, har anförts att de minimis-reglerna inte bör tillämpas, utan allt stöd inom kulturområdet bör omfattas av kulturundantaget då stödreglerna har lett till stor osäkerhet vid tillämpning av bestämmelserna. Alternativt bör gruppundantaget för statligt stöd kunna tillämpas även inom kulturområdet, vilket Sverige redan anfört i samband med samrådet kring gruppundantaget. 7. Har er myndighet beviljat statliga stödåtgärder något över taket i den nuvarande förordningen om stöd av mindre betydelse? Om ja, specificera hur ofta sådana åtgärder har beviljats och huruvida åtgärderna beviljades i enlighet med den allmänna gruppundantagsförordningen, en godkänd stödordning eller ett individuellt beslut. Nej. 8. I vilken utsträckning har den ekonomiska och finansiella krisen påverkat beviljandet av stöd av mindre betydelse i er medlemsstat? Tillväxtverkets programsatsningar är typiskt sett inriktade på insatser för att utveckla konkurrenskraften hos företagen så har inte kunnat noteras några dramatiska effekter i form av ökad efterfrågan på företagsfinansiering. Däremot har man exempelvis inom Leverantörsprogrammet för underleverantörer inom fordonsindustrin kunnat notera en betydande minskad efterfrågan på stöd under krisåren Även inom PU-programmet har under 2009 kunnat noteras en ökad andel ärenden där beviljat stöd inte lett till utbetalning (till uppemot 25 %). Olika förklaringar till detta kan finnas, det kan t.ex. handla om ökade svårigheter för företag att prioritera strategiska insatser för konkurrenskraftshöjning eller minskat utrymme att bidra till projektens genomförande med egna medel. Almi Företagspartner har med anledning av den ekonomiska krisen fått ökade anslag, med inom övriga program har krisen inte påverkat i nämnvärd utsträckning. Om det har skett någon påverkan, kan ni vänligen beskriva den och ange om och hur era myndigheter har anpassat sin politik för beviljande av statligt stöd? Tillväxtverket: Några särskilda anpassningar av stödprogrammen har inte bedömts motiverade till följd av den ekonomiska krisen. Förklara särskilt huruvida ni har upplevt en ökning av stöd av mindre betydelse som är direkt riktade till företagens svårigheter att få tillgång till finansiering. Vänligen förklara, om möjligt, i vilken utsträckning detta var relevant för små, medelstora respektive stora företag. Ökade anslag till Almi riktade mot lån till SMF. AVSNITT B: ALLMÄNNA POLICYFRÅGOR OM STÖD AV MINDRE BETYDELSE Frågor riktade till samtliga uppgiftslämnare: 9. Beskriv de utifrån er synvinkel främsta positiva ekonomiska effekterna av det stöd som ges i enlighet med förordningen om stöd av mindre betydelse. Motivera ert svar och ge konkreta exempel. Tillväxtverket: Stöd av mindre betydelse kan utformas relativt flexibelt när det gäller stödgrundande kostnader och därmed anpassas till olika behov som kan finnas hos företagen när det gäller affärsutvecklingsinsatser av olika slag. FUB lämnas t.ex. i form av investeringsbidrag, konsultcheck, mikrobidrag och för samverkansprojekt. Vid uppföljning av FUB-stödet har bl.a. kunnat konstateras att företag som beviljats stöd har haft en bättre 7

8 omsättningsutveckling än en kontrollgrupp av företag. Positivt utfall har också kunnat ses med avseende FUB-företagens vinstförändring samt i någon mån även ifråga om företagens förädlingsvärde. Positiva effekter av stödgivning i övrigt som kunnat noteras gäller t.ex. tidigareläggning av utvecklingsprojekt och att det blivit lättare och gått snabbare för mindre företag att komma ut på marknaden med sina produkter. I förlängningen kan stödinsatserna därmed bidra till ökad omsättning och sysselsättning i företagen. Arbetsförmedlingen: Den effekt som eftersträvas genom stöden är att öka sysselsättningen och bidra till att arbetssökande blir självförsörjandewww.hockeyhockeyligan.se 10. Beskriv de utifrån er synvinkel främsta eventuella negativa ekonomiska effekterna hos det stöd som ges i enlighet med förordningen om stöd av mindre betydelse. Motivera ert svar och ge konkreta exempel. I sin nuvarande utformning, med relativt begränsade stödnivåer ser vi inga påtagliga ekonomiska effekter. 11. Anser ni att tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse i praktiken har påverkat konkurrensen och/eller handeln mellan medlemsstater? X Var god ange i vilka fall och varför. Ta i synnerhet hänsyn till de aggregerade effekterna av stöden av mindre betydelse. Har inga belägg för detta. 12. Har ni konkreta exempel där stöd av mindre betydelse som beviljats av en annan medlemsstat/region har haft en effekt på företag i er medlemsstat/region? Nej 13. Anser ni att förordningen om stöd av mindre betydelse har några särskilda positiva eller negativa effekter på små och medelstora företag jämfört med stora företag? Allmänt gäller naturligtvis att de begränsade belopp som ryms inom stöd av mindre betydelse har en relativt större betydelse för nyttan av utvecklingsinsatser som genomförs i mindre företag än i stora företag. AVSNITT C: DEN TEKNISKA UTFORMNINGEN AV FÖRORDNINGEN OM STÖD AV MINDRE BETYDELSE Frågor riktade till samtliga uppgiftslämnare: 14. Utifrån er erfarenhet av tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse, är bestämmelserna om undantag från tillämpningen (artikel 1) tydliga och ändamålsenliga? I huvudsak är bestämmelserna tydliga, dock kan gränsdragningsfrågor vara besvärliga när det handlar om jordbrukssektorn. När det gäller undantaget beträffande företag i ekonomiska svårigheter kan det också finnas utrymme för osäkerhet kring tolkningen, i synnerhet när det gäller mindre företagen som är i en etableringsfas. För en ökad tydlighet skulle 8

9 bestämmelserna i det s.k. allmänna gruppundantaget (förordning (EG) nr 800/2008) kunna anammas, närmare bestämt vad som framgår av artikel 1 punkt 6 c) och punkten 7. Om nej, vänligen förklara vad ni anser behöver förtydligas eller ändras. 15. Utifrån er erfarenhet av tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse, är de specifika bestämmelserna för vägtransportsektorn tydliga och ändamålsenliga (både vad gäller definitionen och taket)? Ja X Nej Bestämmelserna har inte vållat några problem hittills. Om nej, vänligen förklara vad ni anser behöver förtydligas eller ändras. 16. Är den nuvarande åtskillnaden mellan genomsynligt och ej genomsynligt stöd (artikel 2.4) tydlig och ändamålsenlig? JaX Bestämmelserna har inte vållat några problem hittills. Om nej, vänligen förklara vad ni anser behöver förtydligas eller ändras. 17. Utifrån er erfarenhet av tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse, är bestämmelserna om kumulering (artikel 2.5) tydliga och ändamålsenliga? Ja X Bestämmelserna har inte vållat några problem hittills. Om nej, vänligen förklara vad ni anser behöver förtydligas eller ändras. 18. Utifrån er erfarenhet, är definitionen av taket för stöd av mindre betydelse, som är grundat på ett företags mottagna belopp över en treårsperiod, tydlig och ändamålsenlig? X En oklarhet i bestämmelserna gäller begreppet företag. Såvitt har kunnat inhämtas finns bland medlemsstaterna olika tolkningar på denna punkt. Tillväxtverket utgår för närvarande från en vid tolkning där olika företag/juridiska personer som ingår i en koncern ska betraktas som ett och samma företag. En sådan vid tolkning ifrågasätts då och då och det kan finnas praktiska svårigheter att få samlade uppgifter om ev. försumbara stöd som mottagits av olika företag inom en och samma koncern. Särskilt komplicerad är frågan när det gäller koncerner som är verksamma i olika EU-länder. Fråga kan t.ex. uppkomma om försumbart stöd som lämnats av annan medlemsstat ska behöva beaktas. Om nej, vänligen förklara vad ni anser behöver förtydligas eller ändras. Kommande förordning om stöd av mindre betydelse bör tydliggöra vad som gäller i fråga om begreppet företag. Alla möjligheter som kan finnas till en enkel praktisk hantering när det gäller kontrollen av stöd bör då tas fasta på. 9

10 AVSNITT D: KONTROLL Frågor till offentliga myndigheter: 19. Hur säkerställer ni att stödet av mindre betydelse kontrolleras på ett lämpligt sätt? Kontrollen av stöd av mindre betydelse hanteras inom ramen för de administrativa förfarandena kring ansökan och beslut om stöd. 20. Har ni upprättat ett centralt register för stödet? Nej. Om ja, var god beskriv hur ert system fungerar. Förklara om möjligt: a) hur många myndigheter använder och/eller har tillgång till ert centrala register? b) hur skulle ni uppskatta nettokostnaderna (ange om möjligt motsvarigheter för hela mandagar/heltid) för att fastställa och driva registret i motsats till ett decentraliserat system för registrering och kontroll? c) för vilka syften använder ni uppgifterna i ert system? d) täcker ert register endast åtgärder av mindre betydelse eller också statligt stöd? e) om ni jämför situationen före och efter att registret upprättades, vilka är enligt er åsikt de största (positiva och negativa) förändringarna? Om nej, var god förklara varför ni har valt att inte upprätta ett centralt register. Har ni en överblick över de beviljade stöden av mindre betydelse på central nivå genom andra sätt (ange vilka) Övervakningen sker genom att stödmottagarna måste intyga att annat de minimis-stöd inte har beviljats som överstiger tröskelvärdet för anmälan. Stödmottagarna och myndigheterna har dessutom skyldighet att kvarhålla register över stöd i minst tio år. Till detta följer att företag och myndigheter ska följa god redovisningssed. Frågor riktade till samtliga uppgiftslämnare: 21. Har ni haft svårigheter med att tillämpa kontrollbestämmelserna (artikel 3), särskilt vad gäller stödtaket? Ja X Det kan förekomma svårigheter i enskilda fall att bedöma uppgifter som lämnats av ett företag i samband med ansökan om stöd. Osäkerhet kan t.ex. finnas när det gäller redovisade belopp och huruvida det rör sig om medel som beviljats eller faktiskt utbetalats till företaget. Det kan också förekomma att stödbelopp redovisas som inte är relevanta att ta hänsyn vid kontroll av stödtaket för stöd av mindre betydelse. Generellt finns ett betydande behov av tydlig och väl strukturerad information till företagen inför uppgiftslämnande i samband med ansökan om stöd. Om ja, beskriv närmare. 10

11 22. Förklara hur arbetsbelastningen (ange om möjligt motsvarigheter för hela mandagar/heltid) har påverkats av kontrollbestämmelserna (artikel 3), särskilt vad gäller stödtaket och registren som ska föras, och gör om möjligt en uppskattning av den administrativa belastning som detta har orsakat. Arbetsbelastningen till följd av kontrollbestämmelserna är mycket svår att uppskatta, klart är dock att den är långtifrån försumbar. AVSNITT E: DIVERSE Frågor riktade till samtliga uppgiftslämnare: 23. Har ni några andra synpunkter på tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse som inte har behandlats i frågorna ovan? Kommissionen fattar årligen beslut om återkrav för drygt 1 miljard euro. Sett över samtliga 27 medlemsstater kan detta kanske te sig som ett måttligt belopp. Det kan dock på goda grunder antas att här finns ett avsevärt mörkertal av olaglig och oförenlig stödgivning, som sammantaget medför allvarlig snedvridning. I kommissionens moderniseringsmeddelande framkommer också ett tydligt missnöje med medlemsstaternas insatser när det gäller att kontrollera efterlevnaden av regelverket. Samtidigt överväger kommissionen att öka storleken och omfattningen av stödåtgärder som undantas från notifieringsplikten. Detta skulle medföra större ansvar för medlemsstaterna och skärpta krav på effektiv nationell övervakning, men utan att kommissionen ger upp sitt mandat (bl a punkt 21 i meddelandet). Det är emellertid ytterst oklart hur denna bättre ordning ska komma till stånd och vilka mekanismer som är tänkta att införas. Naturligtvis är det i sig positivt om den administrativa belastningen på de berörda medlemsstater och företag kan minskas, liksom om kommissionen kan koncentrera sina resurser på fall av särskild betydelse för den inre marknaden. Sverige anser dock att detta inte får ske till priset av omfattande och ökad olaglig stödgivning och inte heller genom att utrymmet för stöd enligt GBER, de minimis etc tillåts expandera så att de totala stödnivåerna stiger, bl.a. i för Sverige viktiga konkurrentländer. Detta är viktigt inte minst från SMEsynpunkt, där även till synes ganska små belopp kan vara av stor betydelse. Mot denna bakgrund anser Sverige att det väl i och för sig är bra om identifierade oklarheter i de minimis-förordningen åtgärdas och reglerna i olika instrument allmänt stramas upp, men att någon utvidgning, höjning av trösklar etc inte bör diskuteras alls förrän det visas hur efterlevnaden kan garanteras och det klarlagts vad effekten blir. Sverige anser att en utvidgad decentralisering av statsstödskontrollen medför allvarlig risk för mer (olagligt) konkurrenssnedvridande stöd. Det krävs därför övertygande bevisning om att ett nytt system uthålligt eliminerar denna risk. Vänligen bifoga kopior på handlingar eller undersökningar som kan vara relevanta för bedömningen av tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse och bidra till arbetet med den kommande översynen av den. Ange om kommissionens avdelningar vid behov får kontakta er för närmare detaljer om den information ni har lämnat. 11

12 Ja X TACK FÖR ERA SVAR! 12