kulturen i siffror museer & 2008#4 konsthallar 2007

Transkript

1 kulturen i siffror museer & 2008#4 konsthallar 2007

2 Museums & Art Galleries 2007 Museer & konsthallar 2007 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel och Erik Åström, tel Foto omslag: Röda Sten, 2007 ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: Statens kulturråd 2008

3 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING SUMMARY IN ENGLISH INLEDNING Frientréreformen Access Insamling, bearbetning och rapport Presentation MUSEER OCH KONSTHALLAR Organisation Personal Ekonomi Entréavgifter Besök Öppethållande Samlingar Samlingarnas inriktning Samlingarnas storlek och dokumentation Samlingarnas tillgänglighet via Internet Databaser Publika aktiviteter Antal publika aktivitetstillfällen Antal besökare vid de publika aktivitetstillfällena Samarrangemang med studieförbunden Utställningar Informationsmaterial Faktarum, arkiv och bibliotek Barn- och ungdomsverksamheter Bilaga 1: Resultattabeller Bilaga 2: Om statistiken Bilaga 3: Förteckning över tillfrågade institutioner Bilaga 4: Frågeformulär Bilaga 5: Resultattabeller, per kommun återfinns på Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration återfinns på

4

5 1. SAMMANFATTNING Museistatistiken ingår sedan 1985 i Sveriges officiella statistik. Syftet med statistiken är att redovisa vissa delar av museernas och konsthallarnas utbud och verksamhet samt medborgarnas användning av utbudet. Statistiken innehåller således bland annat uppgifter om samlingar, publika aktiviteter, öppethållande och entréavgifter. Verksamhet och personal Antalet genomförda årsverken under 2007 låg på i stort sett samma nivå som år Under 2007 utfördes totalt årsverken vid 216 museer och konsthallar samt dessas 225 filialer. Sex av tio årsverken utfördes av kvinnor. Sex procent av samtliga årsverken utfördes med särskild inriktning på barn- och ungdomsverksamhet och 16 procent av samtliga årsverken var avsatta till uppdragsfinansierad verksamhet, inklusive personal anställd inom ramen för det så kallade Accessprojektet. Drygt hälften, 52 procent, av årsverkena genomfördes av personal med akademisk bakgrund. Nära två tredjedelar av den högskoleutbildade personalen var kvinnor. Ekonomi De samlade intäkterna för museerna och konsthallarna var drygt fyra miljarder kronor. Entréavgifterna utgjorde 8 procent av dessa intäkter. Två tredjedelar av museerna och konsthallarnas intäkter var bidrag från stat, kommun och landsting. Mindre än 1 procent av intäkterna var EU-bidrag. De 25 statliga centrala museerna erhöll tillsammans två tredjedelar av de statliga bidragen som sammanlagt uppgick till 1,7 miljarder kronor. Direkt och indirekt sponsring utgjorde 1,4 procent av museers och konsthallars intäkter, sammanlagt 55 miljoner kronor. Personalkostnader utgjorde drygt hälften av utgifterna. Utställningar Museerna och konsthallarna redovisade drygt permanenta utställningar och cirka 200 vandringsutställningar. Under 2007 deltog 2,5 miljoner besökare i olika publika aktiviteter vid drygt tillfällen. Andelen publika aktivitetstillfällen som var direkt riktade till skolor och/eller förskolor ligger på ungefär samma nivå som föregående år, 39 procent. Besökare Under perioden tog museerna och konsthallarna, som ingår i den officiella statistiken, emot omkring 15 miljoner besök per år. Mellan åren steg antalet besök, främst som en följd av frientréreformen. Under 2007 uppgick antalet besök totalt sett till 18,9 miljoner. Besöksutfallet för 2007 vid de 19 statliga museer med fri entré för barn och ungdom upp till 19 år (det vill säga de så kallade frientrémuseerna under 2005 och 2006) innebar att dessa museer tillsammans förlorade cirka besök, vilket motsvarar 5

6 en publiknedgång om 39 procent jämfört med Sett till alla de 25 statliga centrala museerna var besöksminskningen 22 procent. De övriga statliga museerna, de regionala, övriga museer samt konsthallarna fick 2007 ett ökat antal besök jämfört med Detta medför att besökstalen sammanlagt för alla museerna och konsthallarna minskat med besök, fyra procent, jämfört med Två tredjedelar, 65 procent, av samtliga besök som gjordes var avgiftsfria och vid landets konsthallar var 85 procent av besöken avgiftsfria. Lägst andel avgiftsfria besök, 45 procent, hade de centrala museerna. Besökarna betalade sammanlagt 326 miljoner kronor i entréavgifter Samlingarna Under 2007 fanns drygt 63 miljoner fotografier, 62 miljoner föremål och närmare 50 tusen hyllmeter arkivalier vid landets museer och konsthallar. De centrala museerna och de övriga statliga museerna hade tillsammans 77 procent av föremålen. Digitalisering Den digitala dokumentationsgraden av samlingarnas innehåll har ökat. Under 2007 var 8 procent av fotografierna, 32 procent av arkivalierna och 13 procent av föremålen dokumenterade i digital form. Dokumentationsgraden av arkivalierna har ökat mest, totalt 19 procentenheter på ett år, vilket till viss del kan tillskrivas arbetet som utförs inom ramen för Accessprojektet. Två procent av fotografierna och fem procent av föremålen nu också tillgängliga för allmänheten via Internet. 6

7 2. SUMMARY IN ENGLISH Museum statistics have formed part of Sweden s official statistics since The purpose of the statistics is to report on certain aspects of what museums and art galleries have to offer, what they do and citizens use of their offering. To this end, the statistics include information on collections, public activities, opening hours and admission fees. Activities and staff The number of annual working units completed in 2007 was largely the same as in In 2007 a total of 5,095 annual working units were carried out at 216 museums and galleries and their 225 branches. Six out of ten annual working units were carried out by women. Six percent of all annual working units had a specific focus on activities for children and young people, and 16 percent of all annual working units related to commission-funded activities, including staff employed within the framework of the Access Project. Just over half, 52 percent, of the annual working units were carried out by staff with an academic background. Almost two thirds of the staff with university degrees were women. Finances The total income for the museums and art galleries was just over SEK 4 billion. Admission fees made up 8 percent of this income. Two thirds of the income for museums and art galleries came from government, municipal and county council grants. EU grants accounted for less than 1 percent of the income. The 25 state-run central museums received a total of two thirds of the government grants, which amounted to SEK 1.7 billion in all. Direct and indirect sponsorship accounted for 1.4 percent of museum and gallery income, SEK 55 million in total. Staff costs amounted to over half of expenditure. Exhibitions The museums and art galleries reported over 2,100 permanent exhibitions and around 200 touring exhibitions saw 2.5 million visitors to various public activities on over 96,000 occasions. The proportion of public activities specifically focused on schools and/or preschools was at a similar level to the previous year at 39 percent. Visitors During the period the museums and art galleries included in the official statistics received around 15 million visits per year. The number of visits rose between 2004 and 2006, primarily as a consequence of the free admission reform. The total number of visits in 2007 totalled 18.9 million. The 2007 visit numbers for the 19 state museums with free admission for children and young people up to 19 years old (i.e. the free admission museums during 2005 and 7

8 2006) showed an overall drop of around 1,934,000 visits, which is equivalent to a drop of 39 percent on Across all 25 state-run central museums, the drop in visit numbers was 22 percent. The other state-run museums, the regional ones, other museums and art galleries had a higher number of visits in 2007 than in This means that the total number of visits for all museums and art galleries fell by 728,000, 4 percent, compared with Two thirds, 65 percent, of all visits were free of charge, and at Sweden s art galleries 85 percent of visits were free of charge. The central museums had the lowest proportion of free visits, 45 percent. Visitors paid a total of SEK 326 million in admission fees in The collections In 2007 there were over 63 million photographs, 62 million artefacts and almost 50,000 metres of archive shelving at the country s museums and art galleries. The central museums and the other state-run museums had a combined 77 percent of the artefacts. Digitisation The level of digital documentation of the content of the collections has increased. In 2007, 8 percent of the photographs, 32 percent of the archives and 13 percent of the artefacts were documented in digital form. The level of documentation of the archives has increased most, up 19 percentage points in one year, which can in part be ascribed to the work carried out within the framework of the Access Project 1. Two percent of the photographs and 5 percent of the artefacts are now also accessible to the public via the Internet. 1 The major goal of the Access Project is employment growth in the cultural sector and its main aim is to preserve and maintain collections, objects, archives and records and make them generally more accessible. 8

9 3. INLEDNING För att kartlägga verksamheten vid museer och konsthallar, inklusive medborgarnas användning av utbudet, tar Kulturrådet fram årlig statistik. Syftet med statistiken är att redovisa vissa delar av museernas och konsthallarnas utbud, verksamhet samt medborgarnas användning av utbudet. Statistiken innehåller således bland annat uppgifter om samlingar, publika aktiviteter, öppethållande och entréavgifter. Sammanställningar av verksamheten vid ett urval av landets museer har gjorts sedan Uppgifter om antal besök på museer finns sedan Från och med 1984 ingår även konsthallar i statistiken som sedan 1985 också ingår i Sveriges officiella statistik. Museerna har till uppgift att bevara kulturarvet genom att samla, vårda och visa. Genom forskning dokumentation, förmedling och undervisning ska museerna främja förståelsen av det kulturella arvet och fördjupa kunskaperna om samhällsutvecklingen. 3.1 Frientréreformen Under 2005 och 2006 infördes fri entré till basutställningar på 19 centrala museer 2. Två museer, Arkitekturmuseet och Moderna museet, införde fritt inträde redan under Syftet med reformen var att öka tillgängligheten till samlingarna och att nå fler och nya besökare. Utöver de 19 centrala museerna som omfattades av reformen infördes fri entré vid ett antal andra museer, i vissa fall skedde detta redan under Entréavgifter återinfördes vid de statliga museerna under Effekterna av frientréreformen på museernas och konsthallarnas verksamhet under 2006 är i flera fall direkta och förväntade, såsom till exempel högre besökssiffror på de museer som omfattades av reformen. Det ökade antalet besökare har i sin tur resulterat i andra typer av konsekvenser. Till exempel rapporterar museerna att de har justerat öppethållandet och att säkerhetssystemen setts över Access Under 2005 gav regeringen Kulturrådet i uppdrag att genomföra en satsning vars syfte var att ta bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar och öka sysselsättningen inom kulturområdet. Projektet fick namnet Access och innebar att institutioner och organisationer erhöll ekonomiskt stöd för att anställa personal för arbete med dessa frågor. Under 2006 och 2007 beviljade Kulturrådet över 500 miljoner kronor i stöd till över 500 projekt inom olika konstområden. År 2007 fördelade Kulturrådet 250 miljoner kronor. För 2008 har 75 miljoner kronor avsatts för Access och ytterligare 25 miljoner har aviserats för Museerna var: Armémuseum, Etnografiska museet, Flygvapenmuseum, Hallwylska museet, Historiska museet, Livrustkammaren, Marinmuseum, Medelhavsmuseum, Musikmuseet, Myntkabinettet, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet, Sjöhistoriska museet, Skokloster slott, Världskulturmuseet, Östasiatiska museet. 3 Mer om reformens effekter finns i Kulturrådets rapport Fri entré till museer. En utvärdering av frientréreformen,

10 Omkring 50 procent av det fördelade beloppet avsattes till verksamhetsområdet museioch kulturmiljö under Effekten av dessa tillförda medel återspeglas i sammanställningen av verksamheten under Bland annat var 720 personer anställda med Accessmedel inom verksamhetsområdet musei- och kulturmiljö under december månad Detta ger tydliga spår i statistiken över antalet utförda årsverken. Andra verksamhetsmått som direkt påverkas är intäkter och kostnader Insamling, bearbetning och rapport Enligt The International Council of Museums (ICOM) är ett museum en institution som genom förvärv och bevarande, forskning och dokumentation samt förmedling och undervisning ska främja förståelsen av det kulturella arvet och fördjupa kunskaperna om samhällets framväxt och dess situation i dag. Samlingar och verksamhet ska vara garanterade ett framtida bestånd. En likartad definition av konsthallar finns inte, men deras huvudsyfte är att i en permanent lokal ställa ut konst för allmänheten. Till skillnad från museer behöver konsthallar inte ägna sig åt insamling och bevarande av föremål. För att inkluderas i den officiella statistiken ska museer och konsthallar också ha anställd yrkesutbildad personal där personalens sammanlagda arbete uppgår till minst ett årsverke 4, det vill säga arbetstid motsvarande minst en heltidsanställd under året. Dessa avgränsningar gör att många av de mindre museerna och konsthallarna inte är inkluderade i den officiella statistiken, bland annat cirka hembygdsgårdar och ungefär lika många arbetslivsmuseer som utför ett värdefullt arbete. I år uppfyllde fler museer och konsthallar ovanstående kriterier, varför också fler museer och konsthallar tillfrågades. Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter som efterfrågas i den undersökning som ligger till grund för denna rapport. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt med att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter som efterfrågas. Statistiken förbättras årligen dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskats, dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat kan skilja sig avsevärt mellan åren, vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj Presentation Institutionerna är indelade i sex olika kategorier efter institutionstyper; centrala museer, övriga statliga museer, regionala museer, kommunala museer, övriga museer samt konsthallar. I bilaga 1 presenteras tabeller över dessa institutionstyper samt nyckeltal för de enskilda museerna och konsthallarna. En mer övergripande beskrivning av statistiken finns i bilaga 2. Av bilaga 3 framgår vilka museer och konsthallar som ingår i statistiken. Frågeformuläret återfinns i bilaga 4. På Kulturrådets webbplats 4 Ett årsverke motsvarar en heltidstjänst, ungefär timmar. 10

11 presenteras samtliga tabeller redovisade efter län samt institution i form av bilaga 5. En mer ingående beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 6, vilken även finns att hämta på webbplatsen. Insamlingen av uppgifterna samt sammanställningen av tabellerna har på uppdrag av Kulturrådet gjorts av Statisticon AB. 11

12 4. MUSEER OCH KONSTHALLAR 2007 Det totala antalet museer och konsthallar i Sverige uppgår till cirka men en majoritet av dessa ingår inte i den officiella statistiken då de inte uppfyller kriteriet att yrkesutbildad personal ska ha genomfört minst ett årsverke vid institutionen under året. 4.1 Organisation Den officiella statistiken om museer och konsthallar för år 2007 bygger på vad 216 institutioner svarat. Totalt tillfrågades 257 museer och konsthallar. Ett flertal, 80 stycken, av de svarande institutionerna hade tillsammans även 225 filialer, vilkas verksamhet också ingår i beräkningsunderlaget. Diagram 1: Totalt antal museer och konsthallar (institutioner) i den officiella statistiken, Totalt sett uppger 110 svarande att deras huvudman är en kommun och 42 av institutionerna har staten som huvudman. Det finns också åtminstone ett museum i varje län där respektive landsting/region ingår som huvudman. Institutionernas organisationsform är vanligen kommunal eller landstingskommunal förvaltning samt myndighetsform eller stiftelse. Det är mindre vanligt att de är aktiebolag, ideella eller ekonomiska föreningar. I den fortsatta redovisningen delas institutionerna i sex olika kategorier: centrala museer, övriga statliga museer, regionala museer, kommunala museer och övriga museer samt konsthallar. Bortsett från ökningen av antalet konsthallar som anställer personal med omfattning om minst ett årsverke, har utvecklingen av antalet institutioner över tiden varit relativt statisk både totalt sett och fördelat på olika typer av institutioner, se diagram 2. 12

13 Diagram 2: Antal museer och konsthallar i den officiella statistiken efter typ av institution, Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Personal Under 2007 utfördes årsverken vid institutionerna och dessas filialer. Ett årsverke motsvarar ungefär arbetstimmar per år. Timtjänstgörande personal och avlönade praktikanter ingår i beräkningen av antalet årsverken. Diagram 3: Antal utförda årsverken, Museer och konsthallar Årsverken totalt varav årsverken vid museer varav årsverken vid konsthallar Antalet genomförda årsverken 2007 låg på i stort sett samma nivå som Fyra av tio årsverken utfördes av män. 6 procent av det totala antalet årsverken utfördes med särskild inriktning på barn- och ungdomsverksamhet och 16 procent av årsverkena var avsatta till uppdragsfinansierad verksamhet, inklusive personal som var anställda inom ramen för Accessprojektet. 13

14 Drygt hälften, 52 procent, av årsverkena genomfördes av personal som genomgått minst tre års högskoleutbildning. Två tredjedelar av den högskoleutbildade personalen var kvinnor. Konsthallarna var den institutionskategori som hade högst andel personal med akademisk bakgrund. Tabell 1: Skillnad i antal utförda årsverken mellan åren 2007 och 2006*). Årsverken Typ av institution Totalt Män Kvinnor Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar *) År 2006 besvarade 219 institutioner enkäten och 2007 besvarades den av 216. Sett till den andel av personalen vid institutionerna som har minst tre års högskoleutbildning är kvinnorna i majoritet inom samtliga institutionskategorier. Högst andel kvinnliga respektive manliga akademiker finns anställda på de kommunala museerna respektive övriga statliga museer. Diagram 3: Antal utförda årsverken efter typ av institution och kön. Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Män Kvinnor 14

15 4.3 Ekonomi Under 2007 var de samlade intäkterna för museer och konsthallar drygt fyra miljarder. De sammanlagda kostnaderna som institutionerna redovisat var något lägre. Regionala museer, kommunala museer samt konsthallar redovisade sammanlagt ett minusresultat. I genomsnitt har museerna och konsthallarna redovisat mindre inkomster än utgifter de flesta åren sedan Denna skillnad kan till viss del förklaras av att inte alla institutioner under åren alltid fyllt i samtliga inkomster och utgifter. Medelkostnaden för ett besök vid samtliga institutioner 2007 var dock 214 kronor och medelintäkten 214 kronor. Drygt hälften av utgifterna gick till institutionernas personalkostnader. En femtedel var kostnader för lokaler. Närmare 2 procent av kostnaderna gick till institutionernas bevakning. Diagram 4: Intäkts- och kostnadsutveckling i löpande priser Driftsintäkter, miljoner kronor, löpande priser Kostnader, miljoner kronor, löpande priser Totalt sett var drygt två tredjedelar av institutionernas intäkter bidrag från stat, kommun eller landsting. Mindre än 1 procent av intäkterna var EU-bidrag, se diagram 5. 15

16 Diagram 5: Museernas och konsthallarnas intäkter fördelade på olika intäktsslag. Procent. Egna fonder Uppdrag Övriga intäkter Entréavgifter Sponsring Försäljning EU-bidrag Kommunalt bidrag Landstingsbidrag Statsbidrag Direkt eller indirekt sponsring utgjorde 1,4 procent av institutionernas intäkter. De centrala museerna erhöll drygt en fjärdedel av de samlade sponsorintäkterna som uppgick till totalt 55 miljoner. Exempel på institutioner som hade förhållandevis höga sponsorintäkter var Moderna Museet, Kulturen i Lund, Nordiska Akvarellmuseet och Millesgården. Totalt sett uppger närmare en tredjedel av institutionerna att de erhållit någon form av intäkt från sponsring under Diagram 6: Museernas och konsthallarnas kostnader fördelade på olika kostnadsslag. Procent. Lokal Bevakning Personal Övrigt 16

17 De 25 centrala museerna fick tillsammans två tredjedelar av de statliga bidragen inom området museer och konsthallar som sammanlagt uppgick till 1,7 miljarder. De kommunala museerna erhöll hälften av de kommunala bidragen, vilka totalt uppgick till drygt 640 miljoner (se vidare tabellbilaga 1:3). Fyra femtedelar av landstings-/regionala bidrag, vilka sammanlagt uppgick till drygt 360 miljoner, gick till de regionala museerna. Entréavgifterna utgjorde 8 procent av de samlade inkomsterna. Två tredjedelar av samtliga inkomster från entréavgifter erhölls vid de statliga centrala museerna. Diagram 7: Andel bidragsfinansiering per institutionstyp, Procent. Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Av de olika typerna av institutioner var det vanligast att kategorin övriga museer hade inkomster från egna fonder. Av deras intäkter var 13 procent av detta slag. 4.4 Entréavgifter Två tredjedelar, 65 procent, av de besök som gjordes på landets museer och konsthallar var avgiftsfria. Detta är en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2006 då 74 procent av alla besök som gjordes var det. Minskningen beror till stor del på att de centrala museerna återinfört entréavgifter samtidigt som antalet besökare totalt sett minskat. Andelen avgiftsfria besök varierar mellan de olika institutionstyperna. Vid landets konsthallar var 85 procent av besöken avgiftsfria, vid de kommunala museerna var motsvarande andel 80 procent, och vid de regionala museerna 77 procent. Lägst andel, 45 procent, avgiftsfria besök hade de centrala statliga museerna. För flera delresultat avseende besöksuppgifter hänvisas till tabellbilaga 1:8. Entréavgifterna uppgick till totalt 325 miljoner. Detta är en ökning med 32 procent jämfört med Storleken på ökningen beror till största delen på att de centrala museerna, som också är de mest besökta, återinfört entréavgifter. I medeltal betalade 17

18 vuxna 48 kronor, vid de tillfällen de betalade entré vid något museum eller konsthall, och motsvarande för barn och ungdomar var 31 kronor (se bilaga 5:5). Sett till samtliga besök, oavsett om de är avgiftsfria eller inte, så har medelkostnaden för entréavgiften per besök ökat sedan 2006 från 13 till 17 kronor. Entréavgifterna för barn och ungdomar har i genomsnitt ökat med 19 procent på ett år. År 2006 betalade barn och ungdomar i genomsnitt 26 kronor per besök. För 2007 var motsvarande belopp 31 kronor på de institutioner som har entréavgifter för denna åldersgrupp. Det finns en möjlighet att en viss del av skillnaden mellan åren beror på att åldersgränsen 18 år inte längre är specificerad i frågeunderlaget. Diagram 8: Entréavgifter för barn (beräknat som ett genomsnitt för institutioner som har entréavgift), Kronor. Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar I en fjärdedel av länen har andelen institutioner med fri entré snarare ökat än minskat under det senaste året. I Stockholms län, där de flesta av de centrala museerna finns, har dock antalet institutioner med fri entré halverats sedan Totalkostnaden för verksamheten i relation till antalet besökare varierar kraftigt mellan de olika institutionerna. Kostnaden per besök är allt från några kronor till några hundra kronor per besök (se respektive institution tabellbilaga 5:14). Kostnaderna ska naturligtvis sättas i relation till verksamhetsinriktning, antal besök, lokalkostnader, personaltäthet och införskaffningskostnader med mera. Den genomsnittliga kostnaden för ett besök vid institutionerna var 214 kronor 2007, vilket är en ökning jämfört med 2006 då kostnaden var 195 kronor. Således har den genomsnittliga besökskostnaden ökat med närmare 10 procent sedan föregående mätning. Under samma tid har kostnaderna för verksamheten ökat med omkring 5 procent i löpande priser och 2 procent i fast pris. 18

19 Diagram 9: Kostnad per besök, Kronor i 2007 års priser Den andel av institutionernas intäkter som består av anslag och bidragsfinansiering har minskat med två procentenheter sedan Samtidigt som bidragsfinansieringsgraden har minskat vid de centrala museerna så har motsvarande andel ökat på de kommunala museerna. Diagram 10: Kostnad per besök, Kronor. Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Anslags- och bidragsfinansieringsgraden varierar i de olika länen. Lägst bidragsfinansieringsgrad har institutionerna i Dalarnas län där 49 procent av intäkterna vid institutionerna var offentliga anslag eller bidrag. Högst bidragsfinansieringsgrad hade institutionerna i Västmanlands län under 2007, se diagram

20 Diagram 11: Procentuell bidragsfinansieringsgrad för institutionerna i respektive län. Västmanland Blekinge Västernorrland Örebro Södermanland Gävleborg Värmland Skåne Västra Götaland Jämtland Kalmar Riket i genomsnitt Norrbotten Halland Västerbotten Kronoberg Uppsala Östergötland Gotland Stockholm Jönköping Dalarna 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 4.5 Besök Totalt sett gjordes 18,9 miljoner besök vid landets museer och konsthallar under Det är en minskning av antalet besök sedan 2006 med närmare 4 procent. Nedgången kan till största del förklaras av att de centrala museerna återigen infört entréavgifter för vuxna besökare. En tredjedel, 33 procent, av alla besök 2007 gjordes vid landets centrala statliga museer. Därmed är de centrala museerna tillbaka till ungefär samma andel av den totala andelen besök som 2004, året innan frientreréformen infördes. Under perioden då de centrala museerna hade fri entré, var deras besöksandel som mest 40 procent. En femtedel av det totala antalet besök har under de senaste åren gjorts på de kommunala museerna. 20

21 Tabell 2: Antal museer och konsthallar efter betalningsform och län, Fri entré Fri entré, men avgift vid tillfällig utställning * Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket * I 2004 års undersökning ställdes frågan om fri entré på ett annat sätt som inte medger redovisning av denna variabel. Flera av de olika institutionstyperna har fått ett ökat antal besökare jämfört med Att antalet besök totalt sett minskat beror främst på det sjunkande antalet besökare på de centrala museerna. Tabell 3: Antal besök efter institutionstyp, Antal besök (1000-tal) Typ av institution Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Besöksutfallet för 2007 vid de 19 statliga museer med fri entré för barn och ungdom upp till 19 år (dvs. de s.k. frientrémuseerna under 2005 och 2006) innebar att dessa museer tillsammans förlorade cirka besök, vilket motsvarar en publiknedgång om 39 procent jämfört med Sett till alla de 25 statliga centrala museerna var besöksminskningen 22 procent. 21

22 Diagram 12: Antal besök vid museer och konsthallar Tusental Museer Konsthallar De övriga statliga museerna, de regionala och övriga museer samt konsthallarna fick 2007 ett ökat antal besök jämfört med Detta medför att besökstalen sammanlagt för alla museerna och konsthallarna minskat med besök, fyra procent, jämfört med

23 Samtliga institutioner Fri entré-institutioner 1 Övriga institutioner med fri entré 2 Övriga institutioner Institutioner Antal Varav med fri entré för barn Genomsnittlig entréavgift 3 Vuxna Barn Besök⁴ Antal (tusental) Varav betalande (tusental) avgiftsfria (tusental) från förskolor/skolor (tusental) Besök per öppethållandedag Besök per institution (tusental) Publika aktiviteter Antal aktiviteter Varav för förskolor/skolor Antal deltagare (tusental) Varav från förskolor/skolor (tusental) Aktiviteter per institution Deltagare per aktivitet Utställningar Antal Varav nyproducerade Utställningar per institution De 19 statliga museer som ingick i reformen. Världskulturmuseet ingick inte i 2004 års undersökning. Moderna museet öppnade under februari Medelhavsmuseet stängde maj 2005 och öppnade åter i februari var frågan om fri entré formulerad på annat sätt. 3 Beräknat som ett genomsnitt för de institutioner som tar ut avgift. 4 Summan av antal betalande och antal avgiftsfria besök för år 2006 överensstämmer inte med totalt antal besök då en institution ej kunnat fördela besöken på betalande och avgiftsfria besök. 23

24 Tabell 5: Antal besök och förändring i antal besök Institution t.o.m. dec 2004 t.o.m. dec 2006 t.o.m. dec Totalt % 13% Totalt exklusive 4 museer % 38% Arkitekturmuseet 2, % -73% Moderna museet 2, % -26% Historiska museet % -6% Flygvapenmuseum % -13% Skokloster slott % 32% Myntkabinettet % 3% Marinmuseum % 17% Nordiska museet % 1% Sjöhistoriska museet % 105% Etnografiska museet % 17% Livrustkammaren % 26% Naturhistoriska riksmuseet % 29% Armémuseum % 62% Nationalmuseum % 84% Hallwylska museet % 32% Musikmuseet % 149% Medelhavsmuseet % 197% Världskulturmuseet % 1902% Östasiatiska museet % -1% 1 Totalen exkluderar Arkitekturmuseet, Moderna museet, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet. 2 Arkitekturmuseet och Moderna museet återöppnade med fri entré januari Medelhavsmuseet stängt fr.o.m. april Återöppnade februari Utställningarna exkl. Cosmonova. 5 Världskulturmuseet öppnade 1 januari Östasiatiska museet stängt för ombyggnad , återöppnade september Moderna museet och Arkitekturmuseet stängda för ombyggnad Musikmuseet stängt januari Livrustkammaren stängd t.o.m. 27 januari Exkl. utställning i Båthall 2. Antal besök (tusental) Procentuell förändring jämfört med Öppethållande Museerna och konsthallarna hade i medeltal öppet 275 dagar och 40 kvällar efter klockan under 2007, som mest 365 dagar (exempelvis trädgårdar) och som minst 80 dagar (säsongsbetonad verksamhet). De centrala museerna har närmare fyra gånger så många besökare per öppethållandedag som kategorin övriga institutioner. De centrala museerna och de regionala museerna hade högst antal besök av elever. Tillsammans står dessa två kategorier för över hälften av samtliga besök från förskolor och skolor. 24

25 Diagram 13: Antal besök per öppethållandedag per institutionstyp, Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Samlingar Samlingarnas inriktning Nära hälften av de 216 svarande museerna och konsthallarna har samlingar vars huvudsakliga inriktning är kulturhistorisk. De centrala museernas samlingar inriktar sig främst på kulturhistoria. En fjärdedel av institutionerna fokuserar på design, konst eller konsthantverk. Endast två museer uppger att den huvudsakliga inriktningen på deras samlingar är etnografisk. Diagram 14: Samlingarnas inriktning Procentuell fördelning av antalet institutioner. Design, konst, konsthantverk Kulturhistoria Etnografi Teknik- och industrihistoria Naturhistoria, ekologi Övrigt

26 Samlingarnas storlek och dokumentation Under 2007 fanns drygt 63 miljoner fotografier och 62 miljoner föremål samt närmare 50 tusen hyllmeter arkivalier 5 vid landets museer och konsthallar. Det är dock känt, genom kontakt med flera av museerna, att dessa uppgifter skall betraktas som en skattning. Det bör till exempel utredas hur arkivalier som endast finns i digital form skall räknas. De centrala museerna och de övriga statliga museerna hade tillsammans 77 procent av föremålen. De regionala museerna hade ensamma 53 procent av alla fotografier och 37 procent arkivalierna fanns på de centrala museerna, se vidare tabellbilaga 1:7. Diagram 15: Den totala digitala dokumentationsgraden av föremål, arkivalier och fotografier. Procent Fotografier Arkivalier Föremål Den digitala dokumentationsgraden av samlingarnas innehåll har ökat. Under 2007 var 8 procent av fotografierna, 32 procent av arkivalierna och 13 procent av föremålen dokumenterade i digital form. Detta kan jämföras med motsvarande 5, 14 respektive 10 procent under Således har dokumentationsgraden av arkivalierna ökat med 19 procentenheter på ett år, vilket troligen till stor del kan tillskrivas arbetet som utförs inom ramen för Accessprojektet. Samlingarnas tillgänglighet via Internet För första gången har antalet föremål och fotografier som finns tillgängliga 6 via Internet efterfrågats i undersökningen. Totalt sett finns nu närmare 2 procent av fotografierna och närmare 5 procent av föremålen tillgängliga på detta sätt, vilket sammantaget gör att landets museer och konsthallar bjuder allmänheten att beskåda totalt 4,2 miljoner föremål och fotografier via Internet. Totalt sett fanns 44 procent av de fotografier och föremål som fanns tillgängliga för allmänheten via Internet vid de centrala statliga museerna. För detaljerad redovisning se tabellbilaga 1:7. 5 Arkivalier: arkivhandlingar, urkunder som brev, protokoll, ritningar, räkenskaper, in- och utgående handlingar med mera som ingår i ett arkiv. Arkivalier mäts i hyllmeter, inte antal. 6 Tillgänglig via Internet: möjligt för allmänheten att via Internet få reda på att ett föremål/dokument finns på museet eller konsthallen. 26

27 Databaser Totalt sett uppger 64 museer och konsthallar att de erbjuder uppgifter om samlingarnas innehåll till allmänheten via Internet. Detta är en ökning med 13 institutioner sedan Totalt sett har 15 av de 25 centrala statliga museerna nu delar av sina databaser tillgängliga för allmänheten via Internet. 4.8 Publika aktiviteter Antal publika aktivitetstillfällen Museerna och konsthallarna genomförde vid tillfällen publika aktiviteter under Totalt sett var 79 procent av de publika aktiviteterna visningar av institutionernas samlingar. Resterande aktivitetstillfällen utgjordes till största delen av övrig programverksamhet inom museet, 11 procent. Övriga aktiviteter bestod av: stadsvandringar, kurser och studiecirklar samt övriga programverksamheter utanför museerna eller konsthallarna. Diagram 18 visar omfattningen och arten av de publika aktiviteterna under de senaste tre åren. Diagram 16: Publika aktiviteter: Antal tillfällen efter typ av aktivitet, Visningar Stadsvandringar Kurser/studiecirklar Övrig programverksamhet inom museet/konsthallen Övrig programverksamhet utanför museet/konsthallen Av samtliga publika aktiviteter var 39 procent direkt riktade till skolor och/eller förskolor. Detta är ungefär samma andel som vid mätningen 2006 då 38 procent av aktiviteterna riktade sig barn och ungdom. Antal besökare vid de publika aktivitetstillfällena Under 2007 registrerades sammanlagt deltagare vid museernas och konsthallarnas publika aktiviteter, vilket i stort sett är detsamma som Detta kan jämföras med det sammanlagda antalet besök som var drygt 18,9 miljoner, vilket i praktiken innebär att närmare var åttonde besökare deltog i en publik aktivitet

28 Totalt sett utgör andelen deltagare från skolor och förskolor en tredjedel av det totala antalet deltagare. Diagram 17: Publika aktiviteter för förskolor/skolor, antal deltagare efter typ av aktivitet, Visningar Stadsvandringar Kurser/ studiecirklar Övrig programverksamhet inom museet/konsthallen Övrig programverksamhet utanför museet/konsthallen Samarrangemang med studieförbunden Totalt sett registrerades samarrangemang med studieförbunden på museerna och konsthallarna under Arrangemangen lockade drygt besökare. I genomsnitt deltog således närmare 57 personer i varje arrangemang. Det är framför allt gruppen Övriga kulturarbetare som engageras av att kulturprogrammen anordnas i samarbete med/ i lokalerna på museerna och konsthallarna. 28

29 Tabell 6: Antal arrangemang och deltagare inom kulturprogram som studieförbunden samarrangerar med museer, efter medverkande (Källa: Studieförbunden 2007, Kulturen i siffror 2008:2, Statens kulturråd) Medverkande Antal arrangemang Antal deltagare Totalt Författare Bildkonstnärer/konsthantverkare Scenkonstnärer - teater Musiker/sångare Scenkonstnärer - dans Övriga kulturarbetare Summa övriga Ingen medverkande Utställningar Institutionerna och dessas filialer förevisade total olika permanenta utställningar samt 206 vandringsutställningar under Totalt sett var 57 procent av de permanenta utställningarna och 36 procent av vandringsutställningarna nyproducerade, vilket kan jämföras med 60 respektive 31 procent De 206 vandringsutställningarna gjorde sammanlagt 805 olika nedslag. Hälften av de utställningar som anordnades på de centrala museerna hade inriktning mot kulturhistoria och arkeologi och drygt åtta av tio utställningar som anordnades på konsthallarna hade inriktning mot design. För övriga delresultat se tabellbilaga 1:11. Diagram 18: Antal utställningar vid museer och konsthallar Museer Konsthallar 29

30 4.10 Informationsmaterial Museerna och konsthallarna gav under 2007 ut totalt olika typer av informationsmaterial. Totalt sett var 15 procent av informationsmaterialet utställningskataloger, 17 procent studie- eller undervisningsmaterial och 68 procent andra typer av publikationer eller trycksaker. I medeltal gav de olika institutionerna ut 6,5 olika publikationer under 2007, motsvarande antal föregående år var 7,7. I medeltal var det de centrala museerna som gav ut flest, 11 stycken publikationer i genomsnitt per enhet. För delresultat se tabellbilaga 1: Faktarum, arkiv och bibliotek Det är vanligt att museerna och konsthallarna har faktarum, arkiv eller bibliotek i anslutning till sin övriga verksamhet, se bilaga tabell 1:13. Totalt sett uppgav 30 procent av de svarande institutionerna att de hade faktarum, 62 procent hade arkiv och 63 procent hade bibliotek. I medeltal hade de olika institutionerna sina faktarum, arkiv eller bibliotek öppna 25 timmar per vecka och generellt sett var två tredjedelar av dem bemannade Barn- och ungdomsverksamheter De kommunala museerna har högst andel personal som inriktar sitt arbete mot barnoch ungdomsverksamhet. Inom kommunala museer och övriga museer har andelen personal som verkar för barn- och ungdomsverksamheten ökat sedan föregående mätning. På de övriga statliga museerna har däremot andelen som arbetar med barnoch ungdomsverksamhet minskat. Diagram 19: Andel årsverken med inriktning mot barn- och ungdomsverksamhet, Procent. Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Åtta procent av samtliga besök var både 2006 och 2007 besök från förskolor och skolor. Elever från förskolor och skolor besöker oftast de centrala och regionala 30

31 museerna. Det är minst vanligt att de besöker övriga statliga museer. Antalet elevbesök på konsthallar har ökat vilket delvis har sin förklaring i att ett ökat antal konsthallar ingår i mätningarna. Diagram 20: Antal besök från förskolor/skolor, Tusental. Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar

32 Tabellförteckning List of tables Tabell 1:1. Antal institutioner efter huvudman, organisationsform samt institutionstyp Table 1:1. Number of institutions by organiser, organizational form and type of institution Tabell 1:2. Antal årsverken efter kön, utbildning och inriktning samt institutionstyp Table 1:2. Number of man years by sex, education, commitment and type of institution Tabell 1:3. Intäkter (1000-tals kr) efter intäktsslag och institutionstyp Table 1:3. Revenues by type of income and type of institution Tabell 1:4. Kostnader (1000-tals kr) efter kostnadsslag och institutionstyp Table 1:4. Costs by type of expenditure and type of institution Tabell 1:5. Antal institutioner med fri entré, åldersgräns för fri entré samt entréavgifter efter institutionstyp Table 1:5. Admission fees and age limit for free admission by type of institution Tabell 1:6. Tabell 1:7. Samlingarnas huvudsakliga inriktning efter institutionstyp Samlingarnas storlek, andel digitalt dokumenterad samt tillgång till databaser efter institutionstyp Table 1:6. Table 1:7. Main profile of collections by type of institution Size of collections, proportion of collection documented digitally, access to databases by type of institution Tabell 1:8. Antal betalande och avgiftsfria besök, antal Table 1:8. besök från skolor/förskolor efter institutionstyp Paying and free visits, visits from (pre)schools by type of institution Tabell 1:9. Antal tillfällen av publika aktiviteter efter typ av aktivitet och institutionstyp Tabell 1:10. Antal deltagare i publika aktiviteter efter typ av aktivitet och institutionstyp Tabell 1:11. Antal utställningar efter typ av utställning och institutionstyp Tabell 1:12. Utgivet informationsmaterial efter institutionstyp Tabell 1:13. Antal institutioner med faktarum, arkiv och bibliotek samt bemanning och öppethållande efter institutionstyp Table 1:9. Public activities by type of activity and type of institution Table 1:10. Participants in public activities by type of activity and type of institution Table 1:11. Exhibitions by form of exhibition and type of institution Table 1:12. Published information material by type of institution Table 1:13. Institutions with information rooms, archives and libraries: Staffing and hours of opening by type of institution Tabell 1:14. Nyckeltal efter institutionstyp. Medelvärden Tabell 1:15. Nyckeltal efter län Table 1:14. Key figures by type of institution Table 1:15. Key figures by county Tabell 1:16. Nyckeltal, exklusive centrala museer, efter län Table 1:16. Key figures, excluding central museums, by county Tabell 1:17. Nyckeltal efter län och respektive institution Tabell 1:18. Utvalda indikatorer per institution och län Table 1:17. Key figures by county and institution Table 1:18. Selected indicators by institution and county 32

33 Svenska/Swedish Engelska/English Svenska/Swedish Engelska/English Aktiebolag Limited company Kommun Municipality Andel Share, rate Kulturhistoria Cultural history Anslag Grant Kurser Courses Anställningsform Form of employment Kvinnor Women Arkiv Archive Kön Sex Arkivalier Archive artifacts Landsting County council Avgiftsfri Free of charge Lokal Premises Barn Children Län County Besök Visits Myndighet Government agency Betalande With charge Män Men Bevakning Surveillance Naturhistoria History of nature Bibliotek Library Nyckeltal Key figure(s) Bidragsfinansiering Financing through public grants Organisationsform Form of organisation Centralmuseer Central museums Programverksamhet Planned activities Deltagare Participants Publika aktiviteter Activities for the general public Ekologi Ecology Regionala museer Regional museums Ekonomisk förening Economic association Samling Collection Entreávgift Admission fee Skolklass School class Etnologi Ethnology Sponsring Sponsorship Faktarum Information room Stadsvandring Organized walks Filial Annex Statliga museer State museums Fotografier Photographies Stiftelse Foundation Föremål Item in collection Studiecirklar Study circle Förskolor/skolor Preschools/schools Teknik- och industrihistoria History of technology and industry Försäljning Sale Trycksaker Printed matters Huvudman Organiser Undervisning Teaching, education Högskoleutbildning Higher eduation Ungdom Adolescents Ideell förening Non-profit association Uppdragsfinansiering External funding Informationsmaterial Information material Utanför Outside Inom Within Utbildning Education Institutionstyp Type of institution Utställning Exhibition Intäkt Income, revenue Vandringsutställning Exhibition on tour Intäktsslag Type of resource/income Verksamhet Activity Kommunala museer Municipal museums Visning Showing (guided tours) Konst Art Vuxna Adults Konsthall Art gallery Ålder(-sgräns) Age (limit) Konsthantverk Crafts Årsverke Man year Kostnad Cost Övriga museer Other museums 33

34 Tabell 1:1. Antal institutioner efter huvudman, organisationsform samt institutionstyp Typ av institution Institutioner Huvudman 1 Organisationsform Museer och konsthallar Filialer Stat Kommun Landsting Annan Myndighet Stiftelse Ideell förening Ekonomisk förening Aktiebolag Annan Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar En institution kan ha flera huvudmän. Tabell 1:2. Antal årsverken efter kön, utbildning och inriktning samt institutionstyp Årsverken Årsverken utförda av personer med 3 års högskoleutbildning Årsverken utförda av övrig personal Typ av institution Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Årsverken med särskild inriktning Barn- och ungdomsverksamhet Uppdragsfinansierade årsverken Totalt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar