Vindkraft på Månberget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraft på Månberget"

Transkript

1 Vindkraft på Månberget Jättendal, Nordanstigs kommun, Hälsingland Kulturmiljöanalys och arkeologisk utredning - Underlagsrapport för MKB Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2233a Anna Hed Jakobsson

2 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/2184.

3 Vindkraft på Månberget Jättendal, Nordanstigs kommun, Hälsingland Kulturmiljöanalys och arkeologisk utredning - Underlagsrapport för MKB Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2233a Anna Hed Jakobsson Arkeologikonsult Box Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Nordex AB har uppdragit åt Arkeologikonsult att genomföra en kulturhistorisk utredning som ska användas i tillståndsprocessen för en vindkraftspark på Månberget vid Jättendal i Nordanstigs kommun. Uppdraget har omfattat en kulturhistorisk landskapsanalys samt en arkeologisk utredning. Syftet har varit att beskriva landskapsbilden och bedöma om/hur de planerade vindkraftverken påverkar kulturmiljöer och fornlämningar. Fältbesiktningar och bedömning av påverkan har omfattat utpekade kulturmiljövärden inom det visuella influensområdet. För beskrivningen av landskapets karaktär och historiska utveckling har underlag från ett något större område bearbetats. Arkeologisk utredning (motsvarande en särskild utredning etapp 1, enligt KML 1988:950) har genomförts vid de planerade vindkraftsverken. Utredningen visar att de planerade vindkraftverken inte kommer i konflikt med några fornlämningar. Det kan dock krävas kompletterande kontroll eftersom tillfartsvägarnas placering ännu inte har konkretiserats. Preliminärt bedöms dock risken för påverkan på fornlämningar som liten. Flertalet platser med utpekade kulturmiljövärden påverkas inte eller endast marginellt. I Jättendalsbygden blir dock effekten stor. Kraftverken kommer att förändra landskapsbilden och påverka enskilda miljöer. Uppmärksamheten riktas idag mot kyrkan, sjön, gårdarna och de öppna åkermarkerna. Med roterande vindkraftverk på Månberget kommer blickarna istället att dras dit. Bergen accentueras på ett nytt sätt. Samtidigt består det sammanhållna landskapsrum som Jättendalsbygden utgör intakt. I Mellanfjärden och Hårte kommer kraftverken också att påverka landskapsbilden. Ur historiskt perspektiv kan framhållas att skogen alltid har brukats och att en vindkraftspark blir ännu en variant av mänskligt nyttjande av skogen. Synligheten är emellertid ett nytt inslag. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Syfte...7 Genomförande...7 Placeringen av vindkraftverken... 8 Värdegrunder och bedömning av påverkan... 8 Karaktärisering av kulturlandskapet...9 Landskapsbilden... 9 Historiken kulturella särdrag i området...10 Konsekvensbedömning Landskapsbildens generella tålighet Fasta fornlämningar på och vid Månberget Inventeringsresultat...16 Fornlämningsmiljöer i utredningsområdet...16 Riksintressen för kulturmiljövård Byggnadsminnen...19 Värdefulla historiska vägmiljöer...19 Kulturlandskap av intresse för kulturmiljövården...19 Referenser Tryckta källor Arkiv Kartor Länkar Tekniska och administrativa uppgifter

6 6

7 Inledning Under senhösten 2008 har Arkeologikonsult genomfört en kulturhistorisk förstudie av ett ca 225 kvadratkilometer stort område i Nordanstigs kommun. Förstudien har föranletts av en planerad vindkraftspark om nio vindkraftverk på Månberget, som Nordex AB prospekterar för. Den kulturhistoriska förstudien är avsedd att kunna användas som underlag och komplement till den MKB som ska användas vid tillståndsprocessen för vindkraftsparken. Vindkraftsutbyggnad innebär en satsning på förnyelsebar energi vilket står i samklang med de nationella miljömålen och ökar förutsättningarna för en hållbar utveckling. Det är dock viktigt att utbyggnaden sker med hänsyn till landskapsbild och kulturvärden. Det område som omfattats av förstudien är huvudsakligen det visuella influensområdet, dvs. de landskapsavsnitt varifrån de planerade vindkraftverken kommer att vara synliga. För beskrivningen av landskapets karaktär och historiska utveckling har underlag från ett något större område bearbetats. De fältbesiktningar som har genomförts har utgått från redan utpekade kulturmiljövärden inom det visuella influensområdet. Dessa består av miljöer som klassificerats som riksintressen för kulturmiljön, regionala/lokala kulturmiljöintressen, bevaransvärda odlingslandskap, byggnadsminnen samt fornlämningsmiljöer. Eftersom förstudien också syftat till att klargöra om eventuella laghinder föreligger i form av förekomst av fornlämningar vid vindkraftsparken, har en utredning motsvarande en särskild utredning, etapp 1 enligt KML (1988:950) också genomförts. Syfte Förstudien syftar till att ge Nordex ett kulturhistoriskt underlag till den MKB som kommer att användas vid tillståndsprocessen för den planerade vindkraftsparken. Genom att lyfta fram den historiska dimensionen i landskapet ska förstudien presentera områdets karaktär och särdrag och beskriva landskapsbilden. Fokus ligger på kulturmiljöer som redan utpekats i befintliga planeringsunderlag. Förstudien ska också undersöka fornlämningssituationen för att klargöra om det finns eventuella laghinder för en etablering. Genomförande Arbetet inleddes med en skrivbordsstudie. Underlag samlades in för en beskrivning och analys av landskapets karaktär och kulturmiljön i området. Materialet användes också för att bedöma huruvida fornlämningar kan komma att påverkas av arbetsföretaget. I källmaterialet ingår information från digitala fornminnesregistret (FMIS), byggnadsminnesregistret, digitala ortnamnsregistret (SOFI), Antikvarisk- Topografiska Arkivet, Statens historiska museums lösfyndsregister, historiska och topografiska kartor, arkeologiska rapporter samt litteratur. Vi har också använt riksintressebeskrivningar, redogörelser för regionala kultur- och naturmiljöintressen samt Gävleborgs läns kulturmiljöprogram. Därefter genomfördes fältrekognoscering och inventering. Arbetet skedde oktober Fältrekognosceringen ägde rum med bil inom det visuella influensområdet. Rekognosceringen utgick från sammanställningen av befintliga planeringsunderlag, med tidigare utpekade bevaransvärda landskapsavsnitt och kulturmiljöer. De olika intresseområdena besöktes och siktstråken mot bergen fotodokumenterades som underlag för konsekvensbedömningen. Inventeringen innebar en okulär besiktning och genomsökning av terrängen i det område där vindkraftverk och vägar planeras. Syftet var att kontrollera om det finns ovan mark synliga men tidigare inte kända fornlämningar som kan bli berörda av arbetsföretaget, och/eller peka ut områden som pga sin karaktär kan antas rymma under marken dolda fornlämningar. Eftersom tillfartsvägarnas placering i nuläget inte är fastställda förlades arbetet endast till de platser där själva kraftverken planeras. Därefter har en analys och konsekvensbedömning genomförts som baseras på skrivbordsstudien och fältarbetet. Resultatet presenteras i föreliggande rapport. 7

8 E 758 E C F A D 785,786 G B km A D 758 Riksintresse kulturmiljövård Länsintresse kulturmiljövård Värdefulla historiska vägmiljöer Byggnadsminne Placering av vindkraftverk Fotopunkter Fig 1. Plan över utredningsområdet. Skala 1: Placeringen av vindkraftverken På Månberget, som är ca 90 meter högt, ska verken enligt nuvarande plan placeras i en tät grupp i form av ett nästan rätvinkligt raster om 3 x 3 vindkraftverk placerade i nordväst-sydöst (se fig. 1). De regelbundna raderna bildar ett rutmönster där verken från vissa vinklar döljer varandra (här sydväst, sydöst, nordväst, nordöst). Vindkraftverken ska ha en navhöjd på max 100 meter och en totalhöjd på max 150 meter. De planeras att stå på de högsta bergstopparna, vilket från håll kommer att förstärka bergets form och accentuera dess höjd. Berget betonas därmed som element i landskapet. Värdegrunder och bedömning av påverkan För bedömningen av kraftverkens påverkan på landskapsbild och kulturmiljö har Arkeologikonsult utgått från tre kriterier, utarbetade i MKB-sammanhang. Kulturhistoriskt värde är ett sammansatt begrepp som omfattar olika typer av värden: kunskaps- eller vetenskapliga värden (ibland benämnda preparatsvärden), upplevelsevärden samt bruksvärden (ekonomiska/sociala) värden. Med kunskapsvärde avses den kulturhistoriska miljöns informationsinnehåll. Enskilda objekt, samlade miljöer och sambanden dem emellan är en viktig kunskapsbank som berättar om historiska skeenden och livsvillkor. Vindkraftverk som är placerade högt över bygden på berg påverkar sällan denna typ av värden, såvida de inte direkt påverkar fornlämningar. Upplevelsevärden är de värden som miljöns historiska spår har för människor idag. Det kan handla om en tydlig historia, om igenkänning, kontinuitet och hemmahörighet eller om estetiskt tilltalande miljöer. Dessa värden är 8

9 ofta starkt knutna till landskapsbilden. Värdena kan vara kopplade till upplevelser såväl för närboende som för turister. Med bruksvärde avses hur miljön används idag samt hur den kan utvecklas i framtiden. Kulturmiljöer representerar ofta investeringar i form av byggnader, vägar etc och ingår i förutsättningarna för att kunna bo och leva på en plats. Till bruksvärdet hör därför miljöns betydelse för boende, för arbetstillfällen inom olika näringar, för turism och för friluftsliv. Vindkraftsparker har ofta en stark påverkan (som kan vara både negativ och positiv) på upplevelse- och (därmed) bruksvärdena. Karaktärisering av kulturlandskapet Landskapsbilden Månberget strax öster om Jättendal ligger i ett kustnära skogslandskap med kulliga berg på rad utmed kusten, längs en nord-sydlig linje som delas upp av smala öst-västliga sprickdalar som löper inifrån land ut mot vikar vid havet. I öster sluttar Månberget tämligen brant ned mot vattnet. Norr och söder om berget går smala dalgångar i öst-västlig riktning. Mindre vägar följer dalgångarna från Jättendalsbygden innanför bergen ut mot fiskelägena Mellanfjärden och Hårte. Dessa stickvägar ut från byarna till fiskelägena vid kusten är mycket karakteristiska för landskapsbilden. De har hög ålder och har bevarat en ålderdomlig prägel. Landskapet präglas till stora delar av bergiga granskogar, nyttjade i skogsbruket och därmed i olika stadier av avverkad, återväxande och fullvuxen skog. I övrigt är skogen tämligen orörd. Ett stycke innanför kusten bryts skogarna upp av öppna odlingsbygder. Dessa är mycket tydligt avgränsade och anpassade till terrängen, uteslutande belägna i sedimentdalar kring landskapets åar och småsjöar: utmed Gnarpsåns och Harmångersåns dalgångar, runt Bälingsjön och Jättendalssjön. Gnarpsåns och Harmångersåns dalgångar följer de två åsar av isälvsgrus som bildades i senglacial tid och som löper i nordväst-sydöstlig riktning mellan inlandet och havet. Åsarna har alltid inneburit goda villkor för odling, bebyggelse och kommunikationer och med sina öppna odlingsmarker, långsträckta vägar och en bebyggelse som ofta har radbykaraktär är de anslående i ett landskap som i övrigt präglas av täta barrskogar. De öppna kulturlandskapen kring Bälingsjön och Jättendalssjön är också mycket framträdande i landskapsbilden. Landskapen är konkava, öppna odlingslandskap som följer ett särdeles tydligt bebyggelse- och odlingsmönster. I botten av dalgångarna finns sjön. Kring denna samlar sig odlingsmarker och bebyggelse, med fuktiga strandängar och hagmarker närmast sjön och åkrar, vägar och bebyggelse högre upp på väldränerade slänter och höjdryggar. Stora rödfärgade Hälsingegårdar i höga lägen är viktiga landmärken. I Jättendal utgör också den vitkalkade kyrkan, centralt placerad på en höjdrygg vid sjöns västra strand, ett viktigt blickfång. Bebyggelsen är till stor del traditionell, ibland samlad i tätare byar men vanligen utspridd längs åsar och vägar. De barrskogsklädda bergen ramar in och avskärmar på alla håll de öppna landskapsrummen vid sjöarna och utgör pregnanta siluetter mot himlen. Fig 2. Bälingsjön är omgiven av fuktiga strandängar och hagmarker. Åkrar, vägar och bebyggelse ligger högre upp. Mönstret är tydligt och återkommer i större skala kring Jättendalssjön (Kyrksjön). 9

10 Ett annat väsentligt landskapselement i trakten är kommunikationslederna, som bildar ett närmast rätvinkligt rutnät. I nord-sydlig riktning löper kustvägen mellan de fiskelägen och semesterbyar som finns i varje havsvik. I samma riktning men längre västerut, innanför odlingsbygderna, går områdets moderna trafikleder och kommunikationslinjer. E4:an skapar här tillsammans med järnvägen och kraftledningsstråket en markant korridor i landskapet. Den har brutit upp byarnas ursprungliga samband och kommunikationer, som sedan urminnes tider följt de öst-västligt orienterade rullstensåsarna och ådalarna och bundit samman bygderna med kusten. Detta är särskilt tydligt i Gnarp och Harmånger, medan de öst-västliga stickvägarna är bevarade i sin helhet mellan Jättendalsbygden och kusten. Utmed kusten har landskapet en helt annan karaktär. Kontrasten mot bygden innanför är stor. Bebyggelsen är här samlad till lugna vikar på den smala strandremsan mellan de skogsklädda bergen och havet. Fiskelägena och semesterbyarna präglas av låga fiskestugor, sommarstugor och båthus med faluröda eller grå fasader, av hamnar, båtar och bryggor. Landskapet är betydligt kargare. Gran- och tallskogen växer på de ofta branta bergssidorna ända ned till havet, endast avbruten där det finns klapperstensfält eller vikar med bebyggelse. Historiken kulturella särdrag i området Ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka har människor levt i landskapet. Någon bestående inverkan på landskapet som är synlig för oss idag åstadkoms från början inte, även om stenålderns platser och stigar på flera sätt utgjort grunden för landskapets senare historia. Under jord och torv och högt i terrängen, i de delar av landskapet som landhöjningen tidigast frigjorde ur havet, finns dock möjligheter att studera spåren efter dem och bättre förstå den tidigaste historien. Hedningahällan är en känd plats där säljägare levde. Idag ligger platsen i skogen men då var den en holme i havsbandet. Landhöjningen har hela tiden och gradvis förändrat landskapet. De många gravrösena i trakten, som byggdes under brons- och järnåldern, låg en gång vid havsstranden men idag hittar vi dem på bergsfig 3. Jättendalsbygden är ett konkavt, öppet odlingslandskap med sjön på dalbottnen och de omslutande bergen högst upp, omfamnande odlingsmarkerna och bebyggelsen. Kyrkan är ett framträdande blickfång. 10

11 Fig 4a-b. Bilderna är tagna från ett järnåldersgravfält beläget vid E4:an, och österut mot Jättendalsbygden. Kyrkan är ett tydligt landmärke. Från E4:an kommer vindkraftverken att synas (till vänster) men siktlinjerna bryts av träddungar och bebyggelse. Landskapet präglas här av många mänskliga verksamheter som vägar, järnvägar, kraftledningar och bebyggelse. Från detta håll är landskapsbilden därför mindre känslig för ett nytt element. Fig 5. Fiskebodar och båthus, en del ombyggda till fritidshus, vid hamnen i Hårte. Bilden är tagen norrut och Månberget syns inte i bild. 11

12 Fig 6a-b. Bronsåldersrösena och rösegravfälten är kända sevärdheter, ofta spektakulärt belägna med vid utsikt över havet. 12

13 sidor högt över vattnet. De äldsta jordbruken anlades en gång inne i skyddade havsvikar som sedan dess har grundats upp, Jättendalssjön avsnördes från havet för ungefär 2000 år sedan. Men även om havet drog sig tillbaka stannade jordbruksbebyggelsen kvar i samma lägen och dagens gårdar har därför en mycket lång historia. Att döma av fornlämningarnas placering i landskapet är bebyggelsemönstret urgammalt: I botten av dalgångarna finns en sjö eller ett vattendrag. Omkring ligger ett stråk med odlingsmark och gårdsbebyggelse i ursprungliga lägen. Före kristnandet och inrättandet av kyrkogårdar begravde man sina döda nära intill gårdarna och det finns fortfarande många gravhögar och gravfält kvar. De största ligger oftast väl synligt och dominerande på höjder. När kyrkorna uppfördes under medeltiden lades också de oftast väl synligt på höjder och åsar centralt i odlingsbygden. Jättendals kyrka är ett gott exempel. Böndernas liv definierades utifrån gården, men man var också hemma i skogen. Utanför den odlade marken och bebyggelsen låg de skogsklädda utmarkerna. Skogsmarken sörjde för virke, ved, beten och slåtter. Fäbodsystemet var väl utvecklat ända fram till dess att mejerier, konstgödning och skogsindustri introducerades. Här hade man fångst- och jaktmarker. Fig 7. Den s k Kungshögen, vid Kungsgården i Jättendal vittnar om bygdens långa historia och den betydelse som odlingsbygderna vid kusten hade under järnåldern. Fig 8. Runstenen vid Jättendals kyrka visar hur central platsen har varit i tusen år. Den är unik eftersom den ristats av en kvinna, Gunnborga den goda. 13

14 Fig 9. Jättendalskyrkan är byggd på en ås mitt i odlingsbygden. Namnet Jättendal lär från början ha betytt ungefär betesmarkerna vid fjärden och ursprungligen var det boskapsskötseln som var den viktigaste näringen. Boskapsskötseln fortsatte också länge att vara ett viktigt komplement. Även om jordarna i området är relativt goda och odling av säd och så småningom lin blev allt viktigare, gjorde klimatet att skördarna blev begränsade. Av stor betydelse har därför också varit den näraliggande kusten och möjligheten att komplettera odlingen med fiske. Åkrarna i Gnarp sträcker sig nästan ända ner till Sörfjärdens fiskeläge och belyser det nära sambandet mellan odlingsbygd och kust. Genom fisket och hamnarna fick man en viktig kontaktyta utåt, med fiskarbefolkningen i skärgården och städernas säsongsfiskare. En annan näring som band samman kust och inland var järnhanteringen. Järnmalm hämtades från Roslagen och förädlades vid bruken, de färdiga produkterna fördes sedan med brukens egna skutor till Stockholm eller Gävle för export. Inlandets stora skogar gav träkol och dess strömmande vatten gav kraft och transportmöjligheter. Gnarps masugn innanför Sörfjärden, med hyttlämningar, arbetarbostäder och herrgård, är en miljö som väl skildrar detta. Kommunikationslederna har på ett tydligt sätt bevarat uråldriga historiska strukturer. De gamla landsvägarna slingrar fram mellan byar och gårdar, följer ägogränser och topografi. De öst-västligt orienterade rullstensåsarna och sprickdalarna har bundit samman inlandsbygderna med kusten. I Jättendal finns bevarade hålvägar, urgamla vägsträckningar som bevarats bland annat intill vägen ut mot Mellanfjärdens fiskeläge. E4:ans sträckning i nord-sydlig riktning följer istället den gamla Norrstigen, som sedan medeltiden har bundit samman byar och samhällen längs Norrlandskusten. I samma sträckning drog man fram järnvägen i början av 1900-talet. Det dröjde dock ovanligt länge innan en nord-sydlig järnväg kom till stånd. Av försvarsstrategiska skäl undvek man att bygga en järnväg längs den militärt sårbara kusten. Gods och resenärer transporterades istället med kustsjöfarten, och en viktig nord-sydlig väg i området är kustvägen som går mellan fiskelägena utmed havet. Ett tydligt karaktärsdrag i området är därför de många historiska inslagen: markens arrondering är likadan sedan hundratals år, bebyggelsen ligger på samma plats sedan forntiden vilket visas av de många bevarade fornlämningarna, det finns välbevarade Hälsingegårdar, urgamla vägsträckningar och fiskelägen nyttjade i generationer. Traditionen har varit stark, men de välbevarade miljöerna är också ett resultat av ett vikande befolknings- och exploateringstryck. Därmed har utrymme funnits för de äldre strukturerna att leva vidare. 14

15 RAÄ 236:1 RAÄ 168:1 RAÄ 127:1 RAÄ 129:1 RAÄ 232:1 A D RAÄ 43:1 RAÄ 130:1 RAÄ 172:1-2 RAÄ 170:1 Objekt 2 Objekt km RAÄ 34:1-3 RAÄ 184:1 RAÄ 227:1 RAÄ 52:1 Placering av vindkraftverk Inventeringsobjekt Inventeringsomr Riksintresse kulturmiljövård Länsintresse kulturmiljövård Fast fornlämning B Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Fig 10. Karta över fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i närområdet, samt objekt påträffade vid inventeringen. Skala 1: Konsekvensbedömning Nedan listas de olika utpekade kulturmiljöintressen som utretts. Valet av områden eller objekt utgår från en bedömning av möjlig påverkan. Till varje utpekad miljö fogas en sammanfattande värdering/konsekvensanalys. Landskapsbildens generella tålighet I stora delar av utredningsområdet tål landskapsbilden en vindkraftspark på Månberget. Även om bergen i området inte är särskilt höga är de tillräckliga för att, tillsammans med en i övrigt kuperad terräng med sprickdalar samt utbredda skogsområden, från många platser dämpa eller bryta siktlinjerna. Kraftverken kommer från flertalet platser med kulturmiljövärden knappt att synas. Där de kan ses kommer vindkraftverken som regel att upplevas från stora avstånd. De kommer dock att skapa ett nytt landmärke, som märker ut och drar uppmärksamheten till Jättendal. I Jättendalsbygden blir påverkan stor. Så gott som samtliga vindkraftverk kommer att synas mycket väl från hela området samt från E4:an, varifrån man har en god utblick över Jättendalsbygden. Kraftverken kommer att förändra landskapsbilden. Uppmärksamheten riktas idag mot kyrkan, sjön, gårdarna och de öppna åkermarkerna. Bergen bildar en mer anonym fond, men med vindkraftverk på Månberget kommer blickarna istället att dras dit. Ett nytt landmärke skapas. Ur historiskt perspektiv kan framhållas att skogen, som ter sig orörd och i relation till odlingsbygden opåverkad, alltid har brukats för olika näringar. En vindkraftspark blir ännu en variant av ett traditionellt mänskligt nyttjande av skogen. Ny är däremot synligheten. Bergen kommer att accentueras på ett helt nytt sätt. Samtidigt består det sammanhållna landskapsrum som Jättendalsbygden utgör intakt. Fasta fornlämningar på och vid Månberget Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar är kända på Månberget. Strax nedanför bergshöjden finns ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar från olika tider (se fig. 10). Vid Håcksta och Håckstatjärnen finns flera stenålderslokaler (RAÄ 127, 129, 130, 236), gravar 15

16 Fig 11. Objekt 1, ett gränsröse, påträffades i områdets centrala del. I övrigt hittades varken fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar vid de planerade kraftverken. från järnåldern (RAÄ 43, 172) samt lämningar efter kolning (RAÄ 232), sentida bebyggelselämningar (RAÄ 170) och f.d. fäbodar (RAÄ 168). Vid Vik finns flera stora gravhögar från vikingatid (RAÄ 34). Gravhögar, gravfält och boplatslämningar finns även vid Kvarnmon (RAÄ 52, 227). Här finns även en kvarnlämning (RAÄ 185). Mellan Vik och Edsmyrvallen finns utmed den gamla landsvägen ett hålvägssystem med tre hålvägar (RAÄ 184) som sannolikt är föregångare till landsvägen. Närmare kusten vid Mellanfjärden och utmed kustvägen mot Hårte finns vidare de kända bronsåldersrösena som konstituerar ett riksintresse (behandlas nedan). Inventeringsresultat Inga fornlämningar eller områden som kan antas rymma under marken dolda fornlämningar påträffades vid genomsökningen av terrängen på Månberget. Enda kulturlämning som påträffades var ett gränsröse (Objekt 1, fig. 10, samt fig. 11). Dessutom registrerades en fornlämningsliknande (röseliknande) naturbildning (Objekt 2, fig. 10). Eftersom arbetet endast förlades till de platser där själva kraftverken planeras, pga att tillfartsvägarnas placering inte har fastställts, kan det komma att krävas förnyad kontroll (fornminnesinventering) när vägsträckningarna har konkretiserats. Bedömning: De fornlämningar och kulturhistoriska lämningar som finns nedanför berget kommer inte att påverkas direkt av en vindkraftspark på bergets topp. Fornlämningsbilden i området, med bland annat ett större antal stenåldersboplatser, talar dock för att det i goda terränglägen på berget kan finnas nu okända fornlämningar, i första hand stenålderslokaler. Detta måste utredas vidare inför kommande vägdragningar. Vissa befintliga fornlämningsmiljöer påverkas indirekt (upplevelsevärdet), för vilket redogörs nedan. Fornlämningsmiljöer i utredningsområdet De fornlämningar som finns i utredningsområdet påverkas inte direkt av en vindkraftspark på Månberget. Emellertid skulle upplevelsevärdet och (därmed) bruksvärdet vid vissa av fornlämningsmiljöerna kunna påverkas negativt av dominerande vindkraftsverk i blickfånget. Vindkraftverken skulle kunna inkräkta på upplevelsen av ålderdomlighet eller känslan av en ursprunglig miljö. Bedömning: Enskilda objekt påverkas. Fornlämningarna i området utgörs av ett stort antal lämningar efter vitt skilda aktiviteter från stenåldern och framåt. Deras karaktär och läge i terrängen innebär generellt att vindkraftsparken antingen befinner sig på så långt avstånd att påverkan blir obefintlig eller mycket marginell, och/eller att vindkraftverken inte syns eftersom landskapet är så kuperat och siktlinjerna bryts av kullar, skog eller bebyggelse. Det finns dock några objekt där påverkan blir större. Det handlar framför allt om några av storhögarna i Jättendal (Kungshögen RAÄ 14 och storhögarna vid Vik RAÄ 34 i Jättendals sn). Fornborgen på Vettberget (RAÄ 79 i Gnarps sn) har inte besökts inom ramen för denna utredning men är värd att uppmärksammas. Fornborgen ligger invid den lilla Lunnsjön och från den har man utsikt över havet. Berget/borgen förmodas ha varit vårdkaseplats, vilket namnet antyder. Från borgen kommer man se vindkraftsparken på Månberget, om än på avstånd. Upplevelsevärdet hos lämningen påverkas, vilket dock inte behöver vara negativt. En till synes ursprunglig miljö får ett nytt inslag men kontrasten mellan den urgamla och de moderna byggnadsverken kan även upplevas som intressant. 16

17 Riksintressen för kulturmiljövård Centrala Jättendalsbygden Jättendals sn, RI100/K4. A på kartan, avstånd ca 850 m som närmast. Centrala Jättendalsbygden kring Jättendalssjön eller Kyrksjön har utgjort ett viktigt kärnområde i norra Hälsingland under järnåldern och medeltiden. Till bygden är ålderdomliga namn knutna som Kungsgården, Frösten (f.d. Frötuna) och ett flertal -stanamn. Här finns många fornlämningar, bl a flera höggravfält, större gravhögar och en runsten. Jättendalsbygden är också en av Hälsinglands bäst bevarade agrarbygder. Bebyggelsen tillhör främst det sena 1800-talet. Flera gårdar bevarar en traditionell karaktär. Gårdarna ligger på åsryggar eller andra höjder omgivna av odlingsmark. Enligt översiktsplanen (ÖP) är miljön en resurs för att utveckla Jättendal som bostads- och turistort. Befintliga byggnader bör inte förvanskas och nya byggnader placeras och utformas med hänsyn till landskapsbilden och kulturmiljön. De bör anpassas till den lokala byggnadstraditionen. Bedömning: Stor visuell påverkan. Så gott som samtliga vindkraftverk kommer att synas mycket väl från hela området (avstånden varierar mellan ca 800 meter och 4 kilometer). De kommer också vara väl synliga från E4:an, varifrån man har en fin utblick över Jättendalsbygden. Kraftverken kommer att förändra landskapsbilden och påverka upplevelsen av kulturlandskapet. De kulturhistoriska värdena i bygden är starkt knutna till landskapsbilden: markens arrondering, vägdragningarna, väl synliga fornlämningar och de stora Hälsingegårdarna som ligger högt på åsar och i lidlägen. Den centralt placerade kyrkan är ett viktigt landmärke som syns från många håll i dalgången. Uppmärksamheten riktas idag mot kyrkan, sjön, gårdarna och de öppna åkermarkerna. Bergen bildar en mer anonym fond. Med höga, roterande vindkraftverk på Månberget kommer blickarna istället att dras dit. Ett nytt landmärke skapas. Bergen accentueras, men samtidigt består det sammanhållna landskapsrummet. Vålmyrknallen-Tjuvön Jättendals sn, RI101/K6. B på kartan, avstånd ca 1,6 3 km. Fornlämningsmiljö av bronsålderskaraktär med ett stort antal gravrösen på ömse sidor om det sund som i förhistorisk tid skilde Tjuvön från fastlandet. Här finns runda rösen, en del av dessa med hällkistor, långrösen samt runda stensättningar. En förmodad vårdkaseplats finns även samt fångstanläggningar. Skogs- och klapperstensterräng. I riksintresset ingår Notholmen där det finns gravfält och fångstanläggningar. Fornlämningsplatserna vårdas och är turistmål utmed Kustleden. Fig 12. Bakom storhögarna vid Vik kommer vindkraftverken att torna upp sig. 17

18 Bedömning: Begränsad visuell påverkan. Från Notholmen (avstånd ca 2,8 km) kommer vindkraftverken att vara väl synliga vilket innebär att en förhållandevis ostörd miljö som hittills saknat uppenbart moderna inslag får ett tillskott av sådana. För de övriga brons- och järnåldersmiljöer som konstituerar riksintresset blir det i stort sett ingen påverkan. Sikten mot vindkraftverken är pga höjdskillnaderna obefintlig vid de lägre belägna rösemiljöerna både på Vålmyrknallen och på Tjuvön. Viss visuell påverkan kan ske vid rösena på Södra Vålmyrknallen (RAÄ 57 och 58). Detta skulle kunna inverka menligt på miljöns upplevelsevärde. Avståndet är dock stort (ca 2,2-2,3 km), och då rösena är anlagda för att exponeras ut mot havet, och det också är den vyn man upplever som väsentligast på plats vid rösena, bedöms inverkan bli marginell. Kommentar: Kustsamhällena Mellanfjärden och Hårte (båda på ca 2,5 km avstånd) ligger utanför riksintresseområdets avgränsning och har inget särskilt skydd. Emellertid har fiskelägena/turistorterna/sommarbyarna ett betydande kulturhistoriskt värde. Bebyggelsens karaktär i smala stråk längs med stranden med bryggor, båthus och bodar närmast vattnet och stugorna en bit upp i sluttningen från havet är typisk och platserna representerar på ett illustrativt sätt en uråldrig näring och kultur utmed kusten. Kustsamhällena har även ett tydligt kulturhistoriskt samband med Jättendalsbygden genom de gamla vägar som förbinder fiskelägena med den innanförliggande bygden. Inom större delen av Mellanfjärdens bebyggelse kommer vindkraftverken att ha begränsad visualitet pga mellanliggande höjder och skog. Däremot kommer kraftverken att synas från havsviken och från delar av stränderna. Samma sak gäller i Hårte. Någon direkt påverkan på det kulturhistoriska värdet innebär detta knappast. Inga traditionella samband bryts av en vindkraftspark på bergets topp. Däremot får kraftverken en viss inverkan på landskapsupplevelsen och de kan därmed påverka turistmiljön. Holmyrberget-Gnarpsskaten Gnarps sn, RI103. C på kartan, avstånd ca 4,2 9,6 km. Kuströsemiljö med röselokaler från två skilda tids- Fig 13. Utblick från röset RAÄ Fig 14. Mellanfjärden. Utblick 57 på Södra Vålmyrknallen skeden, högt belägna bronsåldersrösen och lägre be- norrut mot hamnen och Månmot Månberget. Röset anas i lägna järnåldersrösen. Många av rösena är av ansen- berget. liga dimensioner. Här finns även fångstanläggningar. nederkanten på bilden. 18

19 Skogs- och klapperstensterräng. Fornlämningsplatserna vårdas och ligger tillgängligt utmed Kustledens vandringsleder samt delvis även inom naturreservaten Gnarpskaten och Gnarps masugn Bedömning: Ingen eller marginell påverkan. Från rösemiljön vid Gnarps masugn bedöms vindkraftverkens påverkan som ingen eller högst marginell, då avståndet är stort (ca 10 km) och vida skogar ligger mellan Månberget och naturreservatet med fornlämningarna. Detsamma gäller gravrösena på Holmmyrberget och Tosskär och även gravfältet i Gnarpskatens naturreservat, även om avståndet här är mindre (ca 6 km). Utanför riksintresset finns även en rösemiljö vid vägkorset kustvägen-vägen ut mot naturreservatet Gnarpskaten. Härifrån bör man kunna se vindkraftverken, men på förhållandevis långt håll (ca 4,3 km). För samtliga dessa områden gäller att påverkan är högst begränsad så länge miljöerna omges av skog. Byggnadsminnen Svensgård, Å 3:2 Jättendals sn, Nordanstigs kommun. Avstånd ca 2,6 km Hälsingegård från perioden med typiskt utseende för Jättendalsbygden. Ingår bland de gårdar som ska utgöra kärnan i ett föreslaget världsarv med Hälsingegårdar. Belägen ca 2,6 km från den planerade vindkraftparken. Bedömning: Stor visuell påverkan. Skyddsbestämmelserna gäller byggnaderna samt del av fastigheten Å 3:2. Landskapsbilden och/eller utblickarna från gården berörs inte av skyddsbestämmelserna. En vindkraftspark på Månberget kommer att synas väl från fastigheten. Särskilt kommer de sydöstligast placerade kraftverken att vara väl synliga. För byggnadsminnets specifika kulturhistoriska värden sker ingen direkt påverkan, men liksom för Jättendal som helhet innebär vindkraftverken ett nytt element som påverkar landskapsbilden och upplevelsen av miljön. Värdefulla historiska vägmiljöer Följande värdefulla historiska vägmiljöer, med traditionell utformning och god koppling till det omgivande kulturlandskapet, finns i utredningsområdet enligt det urval som Länsstyrelsen gjort (Historiska vägar, Lst Gävleborg 1999:11): Väg 758 Gnarp-Byn. Avstånd som närmast ca 9 km. Vägen följer Gnarpsåns dalgång från E4:an, förbi kyrkomiljön och genom Gnarps gamla sockencentrum. I vägkorsningen vid kyrkan står en milstolpe av sten från 1663, av vilka få finns bevarade. Vägen utgör en typisk gammal landsvägsmiljö. Den följer topografin och går i trånga lägen genom bebyggelsen. Bedömning: Ingen påverkan. Avståndet är stort och sikten skymd av skogar och flera bergshöjder. Väg 785, 786 E4-Håcksta. Avstånd ca 1,3 3,3 km. Den gamla landsvägen genom Jättendal slingrar fram mellan byar och gårdar, följer ägogränser och topografi. Vägen är moderniserad i viss grad men har ändå kvar sin karaktär av gammal landsväg. I korsningen med väg 786 ligger ett bytorg där det tidigare fanns både affärer och post. Jättendal har inget egentligt centrum utan bara sådana bytorg som är karakteristiska för bygden. Väg 786 mot Mellanfjärden har den gamla landsvägskaraktären bevarad i den del som går förbi kyrkan och till Jättendalssjön. Vägen bjuder på utblickar över kyrkomiljön, sjön och landskapet som är öppet med bykärnor i höga lägen ovanför odlingsmarken. Den centrala Jättendalsbygden är ett område av riksintresse för kulturmiljövården på grund av bygdens struktur som bygger på förhistorisk tradition och de stora gårdarna från 1800-talet. Vägen är en viktig del i den strukturen och miljön som helhet. Bedömning: Stor visuell påverkan. För vägens specifika kulturhistoriska värden sker ingen direkt påverkan, men liksom för Jättendal som helhet innebär vindkraftverken ett nytt element som påverkar landskapsbilden och upplevelsen av miljön. Kulturlandskap av intresse för kulturmiljövården Områdena definieras som kulturlandskap som är av stort kulturhistoriskt värde. Enligt översiktsplanen (ÖP) bör landskapet hållas öppet, marken huvudsakligen användas för jordbruk och bostadsbebyggelse i byar. Större exploateringsföretag bör inte tillåtas. Markanvändningen bör vara oförändrad. Odlingsmarken ska hävdas och vägar, hägnader och lador brukas. Äldre bebyggelse bör inte förvanskas. Nybyggande bör ske med försiktighet och nya byggnader placeras med hänsyn till landskapsbilden och 19

20 kulturmiljön. Nya master bör inte byggas. Områdena sammanfaller med de utpekade miljöerna i Bevarandeprogram för odlingslandskapet, Norra Hälsingland (Lst Gävleborg 1996:9) där ett antal objekt redovisas som har ett värdefullt odlingslandskap. Detta innefattar en helhetsbedömning av landskapsbild, naturvärden och kulturvärden, med odlingen som utgångspunkt. En stor del av de berörda objekten har stora kulturvärden, men även när det gäller landskapsbild och natur finns alltså värden. Jättendal D på kartan. Odlingslandskap med högsta bevarandevärde. Se ovan Riksintresse RI100/K4. Gnarpsåns dalgång med Gällsta, Jk 25. E på kartan, avstånd ca 5-9 km. Klassas även som odlingslandskap med högsta bevarandevärde (västra delen) eller mycket högt bevarandevärde (östra delen). I dalgången sammanhängande bebyggelse med bitvis karaktär av radby där vägen på åskrönet ligger i oförändrad sträckning sedan urminnes tider. Här finns särskilt i den västra delen av dalgången ett flertal äldre bebyggelsemiljöer, välhävdad småbruten odlingsmark, den slingrande vägen. Gnarps diabasberg med lundartade före detta fodermarker har en rik flora. Gnarpsåsen med flera fornlämningsrika byar. Gnarpsåns dalgång, östra delen, med odlingsmark kring Gnarpsåsen med fornlämningar och byar som delvis är av äldre karaktär. Bedömning: Ingen påverkan. I den västra delen av dalgången sker ingen påverkan. Det finns ingen visuell kontakt mellan miljön och Månberget. Från den östra delen (Böle till Milsbro) kan möjligen glimtar av vindkraftparken synas men avståndet är stort (ca 5 km) och sikten i allmänhet skymd av skogar och flera bergshöjder. Bäling Jk 26. F på kartan, Avstånd ca 4,5 km. Klassas även som odlingslandskap med mycket högt bevarandevärde. Ett område med många fornlämningar, särskilt från järnåldern. Vid de högt belägna (45 möh) sjöarna Bälingsjön-Fläcksjön finns unika forntida husgrundsterrasser och husgrunder. Den nutida jordbruksbyn är välbevarad. Vid sjöarna finns även stora naturvärden. Bedömning: Marginell visuell påverkan. Området har en tydlig struktur med bebyggelsen samlad kring sjön och mindre terränganpassade vägar som löper runt om den. I väster går E4:an genom området liksom järnvägen och en större kraftledning, och i norra delen av området finns en mindre plastindustri. De omgivande bergen är tämligen låga men skärmar effektivt av bygden. Från de flesta platserna inom området finns ingen visuell kontakt alls med Månberget, men en viss visuell påverkan kommer det att bli från några platser i den norra delen, vilket medför en inbrytning i en annars tämligen ålderdomlig miljö. De moderna inslagen är dock redan påtagliga och landskapet bör tåla ytterligare ett element, dessutom på avstånd (ca 4,5 km). Fornlämningsmiljöerna närmast sjön påverkas inte. (Jfr fig. 2). Lönnånger Jk 27. G på kartan, Avstånd ca 3,5-4 km. Klassas även som odlingslandskap med mycket högt bevarandevärde. Bykärna samlad kring vägkorsning vid traditionell vägförbindelse (Kyrkovägen) mellan Harmångers och Jättendals kyrkor. En havsvik gick in hit på 1700-talet. Bedömning: Marginell påverkan. Avståndet till vindkraftsparken är omkring 4 km och terrängen mellan kraftverken och Lönnånger kuperad och skogbevuxen, varför den visuella påverkan blir begränsad. 20

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Kompletterande inventeringar i samband med Förbifart Stockholm Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Lars Andersson Rapport 2009:22 Tidsaxel: Mats Vänehem Sickla Industriväg

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Ulvberget i Gnarp Kompletterande arkeologisk utredning

Ulvberget i Gnarp Kompletterande arkeologisk utredning ring av ön 9. A R K E O L O G I O C H K U L T U R H I S T O R I A 4 0 Elise Hovanta Ulvberget i Gnarp Kompletterande arkeologisk utredning A R K E O L O G I O C H K U L T U R H I S T O R I A 3 4 av vindkraftsprojekt

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1 Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland.

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland. Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland Åsa Berger Rapport 2007:11 Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning,

Läs mer

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför utvidgning av bergtäkt, Adelövs socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:42 Jörgen Gustafsson

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6 UV VÄST RAPPORT 2002:6 ARKEOLOGISK UTREDNING Humla kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2 Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6 ARKEOLOGISK

Läs mer

Vindkraftparken Våsberget

Vindkraftparken Våsberget SLUTREDOVISNING LÄNSMUSEET GÄVLEBORG 2010 DNR 2460/320 Vindkraftparken Våsberget Kulturmiljöanalys Ramsjö socken Ljusdals kommun Hälsingland 2010 Maria Björck LÄNSMUSEET GÄVLEBORG Box 746, 801 28 GÄVLE.

Läs mer

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17

Läs mer

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Rapport 2010:58 Arkeologisk utredning etapp 1 Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Del av Gäddvik 1:10 Sankt Anna socken Söderköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:69 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta Fastigheten Farsta 2:1, Stockholms stad, Brännkyrka socken, Södermanland Karin

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK

BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK BILAGA TILL LANDSKAPSANALYS INFÖR EN PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID BORDSJÖ I ANEBY KOMMUN. Fotopunkter montage Vyer i montagen är riktade från respektive

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

På Borgmästare och Rådmäns ängar

På Borgmästare och Rådmäns ängar Rapport 2008:46 Arkeologisk utredning etapp 1 På Borgmästare och Rådmäns ängar Söderköping 2:31 och 2:32 Drothems socken Söderköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S

Läs mer

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

Multisportarena vid Himmelstalund

Multisportarena vid Himmelstalund UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV

Läs mer

Kulturhistorisk analys

Kulturhistorisk analys Kulturhistorisk analys för området Ava i Nordmalings kommun med anledning av en planerad vindkraftsetablering Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson Dnr 157/12 Administrativa uppgifter

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Vad är kulturarv och var finns informationen? Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda

Läs mer

KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län

KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län KULTURMILJÖINVENTERING Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län 2 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Byråinventering... 7 Resultat... 8

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Gummarpsnäs, Edshult

Gummarpsnäs, Edshult Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:23 FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Arkeologisk utredning Ygsbo S:6, Skarpå 1:1, 2:1, Yg 9:3, 9:4, Borr 2:4, 2:14, 3:3, 3:11, 5:50, 5:51, 7:1, Ljusdals-Vik 3:10, 3:11, 3:12,

Läs mer

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:83 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 646, sträckan Gustavsberg Ingarö Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 646 Ingarö socken Värmdö kommun Uppland Jan Ählström Tre

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Rapport 2009:22 Arkeologisk utredning etapp 2 Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Linköpings stad och kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G

Läs mer

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5 Wäckare äng Arkeologisk utredning, steg 1 Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland Ann Lindkvist. SAU rapport 2008:5 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Smörstorp 2:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför bostadsbyggnation, Tranås socken och kommun, Jönköpings län

Smörstorp 2:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför bostadsbyggnation, Tranås socken och kommun, Jönköpings län Smörstorp 2:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför bostadsbyggnation, Tranås socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:50 Ann-Marie Nordman Rapport och karta: Ann-Marie

Läs mer

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker ! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen

Läs mer

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43

Läs mer

Gasledning genom Kallerstad

Gasledning genom Kallerstad Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter

Läs mer

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB RAPPORT 2015:1 Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland Anna Ulfhielm Almunga AB Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5 Nacka kommun Södermanland 2015 Almunga

Läs mer

Lämningar på Trollåsen

Lämningar på Trollåsen UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar

Läs mer

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapport 2013:62 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Sökschakt i Styrstad Intill RAÄ 33 och 93 Styrstad 9:5 Styrstad socken Norrköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E R G

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB Stensträng och odlingsrösen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK AB Rapport 2016:29 2 Stensträng

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Vindkraftprojekt: Gullberg Kommun: Söderhamns kommun Län: Gävleborgs län Datum: 2008-12-15 Plats: Kommunhuset Deltagare: Söderhamns

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland

Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken, Ulricehamn kommun, Västergötland Arkeologi inför ny GC-bana i S. Ving socken Hökerum Ulricehamn kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum

Läs mer

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20

Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram

Läs mer

SKOGSMUREN RIDSPORTANLÄGGNING

SKOGSMUREN RIDSPORTANLÄGGNING Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:07 SKOGSMUREN RIDSPORTANLÄGGNING Särskild arkeologisk utredning Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2011 Maria Björck Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien

Läs mer

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Forntida spår i hästhage

Forntida spår i hästhage Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning

Läs mer

Fossil åkermark i Rydsnäs

Fossil åkermark i Rydsnäs Rapport 2004:37 Arkeologisk utredning etapp 1 Fossil åkermark i Rydsnäs Västra Ryds socken Ydre kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J

Läs mer

BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING

BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING KNATON AB 2015-02-20 Arkeologisk fältinventering inför en planerad vindkraftsanläggning i Flottskär Hållnäs socken, Tierps kommun, Uppsala län KNATON AB Rapport februari

Läs mer

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra

Läs mer

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Viktiga miljöer för kommunens utveckling Viktiga miljöer för kommunens utveckling I Hudiksvalls kommun finns natur- och kulturmiljöer som har ett mycket högt värde, inte bara ur kommunens synvinkel, utan även i ett riks- och internationellt perspektiv.

Läs mer

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland RAPPORT 2015:13 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Överjärna Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland Tove Stjärna Stockholms läns

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer