Vindkraft på Månberget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraft på Månberget"

Transkript

1 Vindkraft på Månberget Jättendal, Nordanstigs kommun, Hälsingland Kulturmiljöanalys och arkeologisk utredning - Underlagsrapport för MKB Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2233a Anna Hed Jakobsson

2 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/2184.

3 Vindkraft på Månberget Jättendal, Nordanstigs kommun, Hälsingland Kulturmiljöanalys och arkeologisk utredning - Underlagsrapport för MKB Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2233a Anna Hed Jakobsson Arkeologikonsult Box Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Nordex AB har uppdragit åt Arkeologikonsult att genomföra en kulturhistorisk utredning som ska användas i tillståndsprocessen för en vindkraftspark på Månberget vid Jättendal i Nordanstigs kommun. Uppdraget har omfattat en kulturhistorisk landskapsanalys samt en arkeologisk utredning. Syftet har varit att beskriva landskapsbilden och bedöma om/hur de planerade vindkraftverken påverkar kulturmiljöer och fornlämningar. Fältbesiktningar och bedömning av påverkan har omfattat utpekade kulturmiljövärden inom det visuella influensområdet. För beskrivningen av landskapets karaktär och historiska utveckling har underlag från ett något större område bearbetats. Arkeologisk utredning (motsvarande en särskild utredning etapp 1, enligt KML 1988:950) har genomförts vid de planerade vindkraftsverken. Utredningen visar att de planerade vindkraftverken inte kommer i konflikt med några fornlämningar. Det kan dock krävas kompletterande kontroll eftersom tillfartsvägarnas placering ännu inte har konkretiserats. Preliminärt bedöms dock risken för påverkan på fornlämningar som liten. Flertalet platser med utpekade kulturmiljövärden påverkas inte eller endast marginellt. I Jättendalsbygden blir dock effekten stor. Kraftverken kommer att förändra landskapsbilden och påverka enskilda miljöer. Uppmärksamheten riktas idag mot kyrkan, sjön, gårdarna och de öppna åkermarkerna. Med roterande vindkraftverk på Månberget kommer blickarna istället att dras dit. Bergen accentueras på ett nytt sätt. Samtidigt består det sammanhållna landskapsrum som Jättendalsbygden utgör intakt. I Mellanfjärden och Hårte kommer kraftverken också att påverka landskapsbilden. Ur historiskt perspektiv kan framhållas att skogen alltid har brukats och att en vindkraftspark blir ännu en variant av mänskligt nyttjande av skogen. Synligheten är emellertid ett nytt inslag. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Syfte...7 Genomförande...7 Placeringen av vindkraftverken... 8 Värdegrunder och bedömning av påverkan... 8 Karaktärisering av kulturlandskapet...9 Landskapsbilden... 9 Historiken kulturella särdrag i området...10 Konsekvensbedömning Landskapsbildens generella tålighet Fasta fornlämningar på och vid Månberget Inventeringsresultat...16 Fornlämningsmiljöer i utredningsområdet...16 Riksintressen för kulturmiljövård Byggnadsminnen...19 Värdefulla historiska vägmiljöer...19 Kulturlandskap av intresse för kulturmiljövården...19 Referenser Tryckta källor Arkiv Kartor Länkar Tekniska och administrativa uppgifter

6 6

7 Inledning Under senhösten 2008 har Arkeologikonsult genomfört en kulturhistorisk förstudie av ett ca 225 kvadratkilometer stort område i Nordanstigs kommun. Förstudien har föranletts av en planerad vindkraftspark om nio vindkraftverk på Månberget, som Nordex AB prospekterar för. Den kulturhistoriska förstudien är avsedd att kunna användas som underlag och komplement till den MKB som ska användas vid tillståndsprocessen för vindkraftsparken. Vindkraftsutbyggnad innebär en satsning på förnyelsebar energi vilket står i samklang med de nationella miljömålen och ökar förutsättningarna för en hållbar utveckling. Det är dock viktigt att utbyggnaden sker med hänsyn till landskapsbild och kulturvärden. Det område som omfattats av förstudien är huvudsakligen det visuella influensområdet, dvs. de landskapsavsnitt varifrån de planerade vindkraftverken kommer att vara synliga. För beskrivningen av landskapets karaktär och historiska utveckling har underlag från ett något större område bearbetats. De fältbesiktningar som har genomförts har utgått från redan utpekade kulturmiljövärden inom det visuella influensområdet. Dessa består av miljöer som klassificerats som riksintressen för kulturmiljön, regionala/lokala kulturmiljöintressen, bevaransvärda odlingslandskap, byggnadsminnen samt fornlämningsmiljöer. Eftersom förstudien också syftat till att klargöra om eventuella laghinder föreligger i form av förekomst av fornlämningar vid vindkraftsparken, har en utredning motsvarande en särskild utredning, etapp 1 enligt KML (1988:950) också genomförts. Syfte Förstudien syftar till att ge Nordex ett kulturhistoriskt underlag till den MKB som kommer att användas vid tillståndsprocessen för den planerade vindkraftsparken. Genom att lyfta fram den historiska dimensionen i landskapet ska förstudien presentera områdets karaktär och särdrag och beskriva landskapsbilden. Fokus ligger på kulturmiljöer som redan utpekats i befintliga planeringsunderlag. Förstudien ska också undersöka fornlämningssituationen för att klargöra om det finns eventuella laghinder för en etablering. Genomförande Arbetet inleddes med en skrivbordsstudie. Underlag samlades in för en beskrivning och analys av landskapets karaktär och kulturmiljön i området. Materialet användes också för att bedöma huruvida fornlämningar kan komma att påverkas av arbetsföretaget. I källmaterialet ingår information från digitala fornminnesregistret (FMIS), byggnadsminnesregistret, digitala ortnamnsregistret (SOFI), Antikvarisk- Topografiska Arkivet, Statens historiska museums lösfyndsregister, historiska och topografiska kartor, arkeologiska rapporter samt litteratur. Vi har också använt riksintressebeskrivningar, redogörelser för regionala kultur- och naturmiljöintressen samt Gävleborgs läns kulturmiljöprogram. Därefter genomfördes fältrekognoscering och inventering. Arbetet skedde oktober Fältrekognosceringen ägde rum med bil inom det visuella influensområdet. Rekognosceringen utgick från sammanställningen av befintliga planeringsunderlag, med tidigare utpekade bevaransvärda landskapsavsnitt och kulturmiljöer. De olika intresseområdena besöktes och siktstråken mot bergen fotodokumenterades som underlag för konsekvensbedömningen. Inventeringen innebar en okulär besiktning och genomsökning av terrängen i det område där vindkraftverk och vägar planeras. Syftet var att kontrollera om det finns ovan mark synliga men tidigare inte kända fornlämningar som kan bli berörda av arbetsföretaget, och/eller peka ut områden som pga sin karaktär kan antas rymma under marken dolda fornlämningar. Eftersom tillfartsvägarnas placering i nuläget inte är fastställda förlades arbetet endast till de platser där själva kraftverken planeras. Därefter har en analys och konsekvensbedömning genomförts som baseras på skrivbordsstudien och fältarbetet. Resultatet presenteras i föreliggande rapport. 7

8 E 758 E C F A D 785,786 G B km A D 758 Riksintresse kulturmiljövård Länsintresse kulturmiljövård Värdefulla historiska vägmiljöer Byggnadsminne Placering av vindkraftverk Fotopunkter Fig 1. Plan över utredningsområdet. Skala 1: Placeringen av vindkraftverken På Månberget, som är ca 90 meter högt, ska verken enligt nuvarande plan placeras i en tät grupp i form av ett nästan rätvinkligt raster om 3 x 3 vindkraftverk placerade i nordväst-sydöst (se fig. 1). De regelbundna raderna bildar ett rutmönster där verken från vissa vinklar döljer varandra (här sydväst, sydöst, nordväst, nordöst). Vindkraftverken ska ha en navhöjd på max 100 meter och en totalhöjd på max 150 meter. De planeras att stå på de högsta bergstopparna, vilket från håll kommer att förstärka bergets form och accentuera dess höjd. Berget betonas därmed som element i landskapet. Värdegrunder och bedömning av påverkan För bedömningen av kraftverkens påverkan på landskapsbild och kulturmiljö har Arkeologikonsult utgått från tre kriterier, utarbetade i MKB-sammanhang. Kulturhistoriskt värde är ett sammansatt begrepp som omfattar olika typer av värden: kunskaps- eller vetenskapliga värden (ibland benämnda preparatsvärden), upplevelsevärden samt bruksvärden (ekonomiska/sociala) värden. Med kunskapsvärde avses den kulturhistoriska miljöns informationsinnehåll. Enskilda objekt, samlade miljöer och sambanden dem emellan är en viktig kunskapsbank som berättar om historiska skeenden och livsvillkor. Vindkraftverk som är placerade högt över bygden på berg påverkar sällan denna typ av värden, såvida de inte direkt påverkar fornlämningar. Upplevelsevärden är de värden som miljöns historiska spår har för människor idag. Det kan handla om en tydlig historia, om igenkänning, kontinuitet och hemmahörighet eller om estetiskt tilltalande miljöer. Dessa värden är 8

9 ofta starkt knutna till landskapsbilden. Värdena kan vara kopplade till upplevelser såväl för närboende som för turister. Med bruksvärde avses hur miljön används idag samt hur den kan utvecklas i framtiden. Kulturmiljöer representerar ofta investeringar i form av byggnader, vägar etc och ingår i förutsättningarna för att kunna bo och leva på en plats. Till bruksvärdet hör därför miljöns betydelse för boende, för arbetstillfällen inom olika näringar, för turism och för friluftsliv. Vindkraftsparker har ofta en stark påverkan (som kan vara både negativ och positiv) på upplevelse- och (därmed) bruksvärdena. Karaktärisering av kulturlandskapet Landskapsbilden Månberget strax öster om Jättendal ligger i ett kustnära skogslandskap med kulliga berg på rad utmed kusten, längs en nord-sydlig linje som delas upp av smala öst-västliga sprickdalar som löper inifrån land ut mot vikar vid havet. I öster sluttar Månberget tämligen brant ned mot vattnet. Norr och söder om berget går smala dalgångar i öst-västlig riktning. Mindre vägar följer dalgångarna från Jättendalsbygden innanför bergen ut mot fiskelägena Mellanfjärden och Hårte. Dessa stickvägar ut från byarna till fiskelägena vid kusten är mycket karakteristiska för landskapsbilden. De har hög ålder och har bevarat en ålderdomlig prägel. Landskapet präglas till stora delar av bergiga granskogar, nyttjade i skogsbruket och därmed i olika stadier av avverkad, återväxande och fullvuxen skog. I övrigt är skogen tämligen orörd. Ett stycke innanför kusten bryts skogarna upp av öppna odlingsbygder. Dessa är mycket tydligt avgränsade och anpassade till terrängen, uteslutande belägna i sedimentdalar kring landskapets åar och småsjöar: utmed Gnarpsåns och Harmångersåns dalgångar, runt Bälingsjön och Jättendalssjön. Gnarpsåns och Harmångersåns dalgångar följer de två åsar av isälvsgrus som bildades i senglacial tid och som löper i nordväst-sydöstlig riktning mellan inlandet och havet. Åsarna har alltid inneburit goda villkor för odling, bebyggelse och kommunikationer och med sina öppna odlingsmarker, långsträckta vägar och en bebyggelse som ofta har radbykaraktär är de anslående i ett landskap som i övrigt präglas av täta barrskogar. De öppna kulturlandskapen kring Bälingsjön och Jättendalssjön är också mycket framträdande i landskapsbilden. Landskapen är konkava, öppna odlingslandskap som följer ett särdeles tydligt bebyggelse- och odlingsmönster. I botten av dalgångarna finns sjön. Kring denna samlar sig odlingsmarker och bebyggelse, med fuktiga strandängar och hagmarker närmast sjön och åkrar, vägar och bebyggelse högre upp på väldränerade slänter och höjdryggar. Stora rödfärgade Hälsingegårdar i höga lägen är viktiga landmärken. I Jättendal utgör också den vitkalkade kyrkan, centralt placerad på en höjdrygg vid sjöns västra strand, ett viktigt blickfång. Bebyggelsen är till stor del traditionell, ibland samlad i tätare byar men vanligen utspridd längs åsar och vägar. De barrskogsklädda bergen ramar in och avskärmar på alla håll de öppna landskapsrummen vid sjöarna och utgör pregnanta siluetter mot himlen. Fig 2. Bälingsjön är omgiven av fuktiga strandängar och hagmarker. Åkrar, vägar och bebyggelse ligger högre upp. Mönstret är tydligt och återkommer i större skala kring Jättendalssjön (Kyrksjön). 9

10 Ett annat väsentligt landskapselement i trakten är kommunikationslederna, som bildar ett närmast rätvinkligt rutnät. I nord-sydlig riktning löper kustvägen mellan de fiskelägen och semesterbyar som finns i varje havsvik. I samma riktning men längre västerut, innanför odlingsbygderna, går områdets moderna trafikleder och kommunikationslinjer. E4:an skapar här tillsammans med järnvägen och kraftledningsstråket en markant korridor i landskapet. Den har brutit upp byarnas ursprungliga samband och kommunikationer, som sedan urminnes tider följt de öst-västligt orienterade rullstensåsarna och ådalarna och bundit samman bygderna med kusten. Detta är särskilt tydligt i Gnarp och Harmånger, medan de öst-västliga stickvägarna är bevarade i sin helhet mellan Jättendalsbygden och kusten. Utmed kusten har landskapet en helt annan karaktär. Kontrasten mot bygden innanför är stor. Bebyggelsen är här samlad till lugna vikar på den smala strandremsan mellan de skogsklädda bergen och havet. Fiskelägena och semesterbyarna präglas av låga fiskestugor, sommarstugor och båthus med faluröda eller grå fasader, av hamnar, båtar och bryggor. Landskapet är betydligt kargare. Gran- och tallskogen växer på de ofta branta bergssidorna ända ned till havet, endast avbruten där det finns klapperstensfält eller vikar med bebyggelse. Historiken kulturella särdrag i området Ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka har människor levt i landskapet. Någon bestående inverkan på landskapet som är synlig för oss idag åstadkoms från början inte, även om stenålderns platser och stigar på flera sätt utgjort grunden för landskapets senare historia. Under jord och torv och högt i terrängen, i de delar av landskapet som landhöjningen tidigast frigjorde ur havet, finns dock möjligheter att studera spåren efter dem och bättre förstå den tidigaste historien. Hedningahällan är en känd plats där säljägare levde. Idag ligger platsen i skogen men då var den en holme i havsbandet. Landhöjningen har hela tiden och gradvis förändrat landskapet. De många gravrösena i trakten, som byggdes under brons- och järnåldern, låg en gång vid havsstranden men idag hittar vi dem på bergsfig 3. Jättendalsbygden är ett konkavt, öppet odlingslandskap med sjön på dalbottnen och de omslutande bergen högst upp, omfamnande odlingsmarkerna och bebyggelsen. Kyrkan är ett framträdande blickfång. 10

11 Fig 4a-b. Bilderna är tagna från ett järnåldersgravfält beläget vid E4:an, och österut mot Jättendalsbygden. Kyrkan är ett tydligt landmärke. Från E4:an kommer vindkraftverken att synas (till vänster) men siktlinjerna bryts av träddungar och bebyggelse. Landskapet präglas här av många mänskliga verksamheter som vägar, järnvägar, kraftledningar och bebyggelse. Från detta håll är landskapsbilden därför mindre känslig för ett nytt element. Fig 5. Fiskebodar och båthus, en del ombyggda till fritidshus, vid hamnen i Hårte. Bilden är tagen norrut och Månberget syns inte i bild. 11

12 Fig 6a-b. Bronsåldersrösena och rösegravfälten är kända sevärdheter, ofta spektakulärt belägna med vid utsikt över havet. 12

13 sidor högt över vattnet. De äldsta jordbruken anlades en gång inne i skyddade havsvikar som sedan dess har grundats upp, Jättendalssjön avsnördes från havet för ungefär 2000 år sedan. Men även om havet drog sig tillbaka stannade jordbruksbebyggelsen kvar i samma lägen och dagens gårdar har därför en mycket lång historia. Att döma av fornlämningarnas placering i landskapet är bebyggelsemönstret urgammalt: I botten av dalgångarna finns en sjö eller ett vattendrag. Omkring ligger ett stråk med odlingsmark och gårdsbebyggelse i ursprungliga lägen. Före kristnandet och inrättandet av kyrkogårdar begravde man sina döda nära intill gårdarna och det finns fortfarande många gravhögar och gravfält kvar. De största ligger oftast väl synligt och dominerande på höjder. När kyrkorna uppfördes under medeltiden lades också de oftast väl synligt på höjder och åsar centralt i odlingsbygden. Jättendals kyrka är ett gott exempel. Böndernas liv definierades utifrån gården, men man var också hemma i skogen. Utanför den odlade marken och bebyggelsen låg de skogsklädda utmarkerna. Skogsmarken sörjde för virke, ved, beten och slåtter. Fäbodsystemet var väl utvecklat ända fram till dess att mejerier, konstgödning och skogsindustri introducerades. Här hade man fångst- och jaktmarker. Fig 7. Den s k Kungshögen, vid Kungsgården i Jättendal vittnar om bygdens långa historia och den betydelse som odlingsbygderna vid kusten hade under järnåldern. Fig 8. Runstenen vid Jättendals kyrka visar hur central platsen har varit i tusen år. Den är unik eftersom den ristats av en kvinna, Gunnborga den goda. 13

14 Fig 9. Jättendalskyrkan är byggd på en ås mitt i odlingsbygden. Namnet Jättendal lär från början ha betytt ungefär betesmarkerna vid fjärden och ursprungligen var det boskapsskötseln som var den viktigaste näringen. Boskapsskötseln fortsatte också länge att vara ett viktigt komplement. Även om jordarna i området är relativt goda och odling av säd och så småningom lin blev allt viktigare, gjorde klimatet att skördarna blev begränsade. Av stor betydelse har därför också varit den näraliggande kusten och möjligheten att komplettera odlingen med fiske. Åkrarna i Gnarp sträcker sig nästan ända ner till Sörfjärdens fiskeläge och belyser det nära sambandet mellan odlingsbygd och kust. Genom fisket och hamnarna fick man en viktig kontaktyta utåt, med fiskarbefolkningen i skärgården och städernas säsongsfiskare. En annan näring som band samman kust och inland var järnhanteringen. Järnmalm hämtades från Roslagen och förädlades vid bruken, de färdiga produkterna fördes sedan med brukens egna skutor till Stockholm eller Gävle för export. Inlandets stora skogar gav träkol och dess strömmande vatten gav kraft och transportmöjligheter. Gnarps masugn innanför Sörfjärden, med hyttlämningar, arbetarbostäder och herrgård, är en miljö som väl skildrar detta. Kommunikationslederna har på ett tydligt sätt bevarat uråldriga historiska strukturer. De gamla landsvägarna slingrar fram mellan byar och gårdar, följer ägogränser och topografi. De öst-västligt orienterade rullstensåsarna och sprickdalarna har bundit samman inlandsbygderna med kusten. I Jättendal finns bevarade hålvägar, urgamla vägsträckningar som bevarats bland annat intill vägen ut mot Mellanfjärdens fiskeläge. E4:ans sträckning i nord-sydlig riktning följer istället den gamla Norrstigen, som sedan medeltiden har bundit samman byar och samhällen längs Norrlandskusten. I samma sträckning drog man fram järnvägen i början av 1900-talet. Det dröjde dock ovanligt länge innan en nord-sydlig järnväg kom till stånd. Av försvarsstrategiska skäl undvek man att bygga en järnväg längs den militärt sårbara kusten. Gods och resenärer transporterades istället med kustsjöfarten, och en viktig nord-sydlig väg i området är kustvägen som går mellan fiskelägena utmed havet. Ett tydligt karaktärsdrag i området är därför de många historiska inslagen: markens arrondering är likadan sedan hundratals år, bebyggelsen ligger på samma plats sedan forntiden vilket visas av de många bevarade fornlämningarna, det finns välbevarade Hälsingegårdar, urgamla vägsträckningar och fiskelägen nyttjade i generationer. Traditionen har varit stark, men de välbevarade miljöerna är också ett resultat av ett vikande befolknings- och exploateringstryck. Därmed har utrymme funnits för de äldre strukturerna att leva vidare. 14

15 RAÄ 236:1 RAÄ 168:1 RAÄ 127:1 RAÄ 129:1 RAÄ 232:1 A D RAÄ 43:1 RAÄ 130:1 RAÄ 172:1-2 RAÄ 170:1 Objekt 2 Objekt km RAÄ 34:1-3 RAÄ 184:1 RAÄ 227:1 RAÄ 52:1 Placering av vindkraftverk Inventeringsobjekt Inventeringsomr Riksintresse kulturmiljövård Länsintresse kulturmiljövård Fast fornlämning B Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Fig 10. Karta över fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i närområdet, samt objekt påträffade vid inventeringen. Skala 1: Konsekvensbedömning Nedan listas de olika utpekade kulturmiljöintressen som utretts. Valet av områden eller objekt utgår från en bedömning av möjlig påverkan. Till varje utpekad miljö fogas en sammanfattande värdering/konsekvensanalys. Landskapsbildens generella tålighet I stora delar av utredningsområdet tål landskapsbilden en vindkraftspark på Månberget. Även om bergen i området inte är särskilt höga är de tillräckliga för att, tillsammans med en i övrigt kuperad terräng med sprickdalar samt utbredda skogsområden, från många platser dämpa eller bryta siktlinjerna. Kraftverken kommer från flertalet platser med kulturmiljövärden knappt att synas. Där de kan ses kommer vindkraftverken som regel att upplevas från stora avstånd. De kommer dock att skapa ett nytt landmärke, som märker ut och drar uppmärksamheten till Jättendal. I Jättendalsbygden blir påverkan stor. Så gott som samtliga vindkraftverk kommer att synas mycket väl från hela området samt från E4:an, varifrån man har en god utblick över Jättendalsbygden. Kraftverken kommer att förändra landskapsbilden. Uppmärksamheten riktas idag mot kyrkan, sjön, gårdarna och de öppna åkermarkerna. Bergen bildar en mer anonym fond, men med vindkraftverk på Månberget kommer blickarna istället att dras dit. Ett nytt landmärke skapas. Ur historiskt perspektiv kan framhållas att skogen, som ter sig orörd och i relation till odlingsbygden opåverkad, alltid har brukats för olika näringar. En vindkraftspark blir ännu en variant av ett traditionellt mänskligt nyttjande av skogen. Ny är däremot synligheten. Bergen kommer att accentueras på ett helt nytt sätt. Samtidigt består det sammanhållna landskapsrum som Jättendalsbygden utgör intakt. Fasta fornlämningar på och vid Månberget Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar är kända på Månberget. Strax nedanför bergshöjden finns ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar från olika tider (se fig. 10). Vid Håcksta och Håckstatjärnen finns flera stenålderslokaler (RAÄ 127, 129, 130, 236), gravar 15

16 Fig 11. Objekt 1, ett gränsröse, påträffades i områdets centrala del. I övrigt hittades varken fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar vid de planerade kraftverken. från järnåldern (RAÄ 43, 172) samt lämningar efter kolning (RAÄ 232), sentida bebyggelselämningar (RAÄ 170) och f.d. fäbodar (RAÄ 168). Vid Vik finns flera stora gravhögar från vikingatid (RAÄ 34). Gravhögar, gravfält och boplatslämningar finns även vid Kvarnmon (RAÄ 52, 227). Här finns även en kvarnlämning (RAÄ 185). Mellan Vik och Edsmyrvallen finns utmed den gamla landsvägen ett hålvägssystem med tre hålvägar (RAÄ 184) som sannolikt är föregångare till landsvägen. Närmare kusten vid Mellanfjärden och utmed kustvägen mot Hårte finns vidare de kända bronsåldersrösena som konstituerar ett riksintresse (behandlas nedan). Inventeringsresultat Inga fornlämningar eller områden som kan antas rymma under marken dolda fornlämningar påträffades vid genomsökningen av terrängen på Månberget. Enda kulturlämning som påträffades var ett gränsröse (Objekt 1, fig. 10, samt fig. 11). Dessutom registrerades en fornlämningsliknande (röseliknande) naturbildning (Objekt 2, fig. 10). Eftersom arbetet endast förlades till de platser där själva kraftverken planeras, pga att tillfartsvägarnas placering inte har fastställts, kan det komma att krävas förnyad kontroll (fornminnesinventering) när vägsträckningarna har konkretiserats. Bedömning: De fornlämningar och kulturhistoriska lämningar som finns nedanför berget kommer inte att påverkas direkt av en vindkraftspark på bergets topp. Fornlämningsbilden i området, med bland annat ett större antal stenåldersboplatser, talar dock för att det i goda terränglägen på berget kan finnas nu okända fornlämningar, i första hand stenålderslokaler. Detta måste utredas vidare inför kommande vägdragningar. Vissa befintliga fornlämningsmiljöer påverkas indirekt (upplevelsevärdet), för vilket redogörs nedan. Fornlämningsmiljöer i utredningsområdet De fornlämningar som finns i utredningsområdet påverkas inte direkt av en vindkraftspark på Månberget. Emellertid skulle upplevelsevärdet och (därmed) bruksvärdet vid vissa av fornlämningsmiljöerna kunna påverkas negativt av dominerande vindkraftsverk i blickfånget. Vindkraftverken skulle kunna inkräkta på upplevelsen av ålderdomlighet eller känslan av en ursprunglig miljö. Bedömning: Enskilda objekt påverkas. Fornlämningarna i området utgörs av ett stort antal lämningar efter vitt skilda aktiviteter från stenåldern och framåt. Deras karaktär och läge i terrängen innebär generellt att vindkraftsparken antingen befinner sig på så långt avstånd att påverkan blir obefintlig eller mycket marginell, och/eller att vindkraftverken inte syns eftersom landskapet är så kuperat och siktlinjerna bryts av kullar, skog eller bebyggelse. Det finns dock några objekt där påverkan blir större. Det handlar framför allt om några av storhögarna i Jättendal (Kungshögen RAÄ 14 och storhögarna vid Vik RAÄ 34 i Jättendals sn). Fornborgen på Vettberget (RAÄ 79 i Gnarps sn) har inte besökts inom ramen för denna utredning men är värd att uppmärksammas. Fornborgen ligger invid den lilla Lunnsjön och från den har man utsikt över havet. Berget/borgen förmodas ha varit vårdkaseplats, vilket namnet antyder. Från borgen kommer man se vindkraftsparken på Månberget, om än på avstånd. Upplevelsevärdet hos lämningen påverkas, vilket dock inte behöver vara negativt. En till synes ursprunglig miljö får ett nytt inslag men kontrasten mellan den urgamla och de moderna byggnadsverken kan även upplevas som intressant. 16

17 Riksintressen för kulturmiljövård Centrala Jättendalsbygden Jättendals sn, RI100/K4. A på kartan, avstånd ca 850 m som närmast. Centrala Jättendalsbygden kring Jättendalssjön eller Kyrksjön har utgjort ett viktigt kärnområde i norra Hälsingland under järnåldern och medeltiden. Till bygden är ålderdomliga namn knutna som Kungsgården, Frösten (f.d. Frötuna) och ett flertal -stanamn. Här finns många fornlämningar, bl a flera höggravfält, större gravhögar och en runsten. Jättendalsbygden är också en av Hälsinglands bäst bevarade agrarbygder. Bebyggelsen tillhör främst det sena 1800-talet. Flera gårdar bevarar en traditionell karaktär. Gårdarna ligger på åsryggar eller andra höjder omgivna av odlingsmark. Enligt översiktsplanen (ÖP) är miljön en resurs för att utveckla Jättendal som bostads- och turistort. Befintliga byggnader bör inte förvanskas och nya byggnader placeras och utformas med hänsyn till landskapsbilden och kulturmiljön. De bör anpassas till den lokala byggnadstraditionen. Bedömning: Stor visuell påverkan. Så gott som samtliga vindkraftverk kommer att synas mycket väl från hela området (avstånden varierar mellan ca 800 meter och 4 kilometer). De kommer också vara väl synliga från E4:an, varifrån man har en fin utblick över Jättendalsbygden. Kraftverken kommer att förändra landskapsbilden och påverka upplevelsen av kulturlandskapet. De kulturhistoriska värdena i bygden är starkt knutna till landskapsbilden: markens arrondering, vägdragningarna, väl synliga fornlämningar och de stora Hälsingegårdarna som ligger högt på åsar och i lidlägen. Den centralt placerade kyrkan är ett viktigt landmärke som syns från många håll i dalgången. Uppmärksamheten riktas idag mot kyrkan, sjön, gårdarna och de öppna åkermarkerna. Bergen bildar en mer anonym fond. Med höga, roterande vindkraftverk på Månberget kommer blickarna istället att dras dit. Ett nytt landmärke skapas. Bergen accentueras, men samtidigt består det sammanhållna landskapsrummet. Vålmyrknallen-Tjuvön Jättendals sn, RI101/K6. B på kartan, avstånd ca 1,6 3 km. Fornlämningsmiljö av bronsålderskaraktär med ett stort antal gravrösen på ömse sidor om det sund som i förhistorisk tid skilde Tjuvön från fastlandet. Här finns runda rösen, en del av dessa med hällkistor, långrösen samt runda stensättningar. En förmodad vårdkaseplats finns även samt fångstanläggningar. Skogs- och klapperstensterräng. I riksintresset ingår Notholmen där det finns gravfält och fångstanläggningar. Fornlämningsplatserna vårdas och är turistmål utmed Kustleden. Fig 12. Bakom storhögarna vid Vik kommer vindkraftverken att torna upp sig. 17

18 Bedömning: Begränsad visuell påverkan. Från Notholmen (avstånd ca 2,8 km) kommer vindkraftverken att vara väl synliga vilket innebär att en förhållandevis ostörd miljö som hittills saknat uppenbart moderna inslag får ett tillskott av sådana. För de övriga brons- och järnåldersmiljöer som konstituerar riksintresset blir det i stort sett ingen påverkan. Sikten mot vindkraftverken är pga höjdskillnaderna obefintlig vid de lägre belägna rösemiljöerna både på Vålmyrknallen och på Tjuvön. Viss visuell påverkan kan ske vid rösena på Södra Vålmyrknallen (RAÄ 57 och 58). Detta skulle kunna inverka menligt på miljöns upplevelsevärde. Avståndet är dock stort (ca 2,2-2,3 km), och då rösena är anlagda för att exponeras ut mot havet, och det också är den vyn man upplever som väsentligast på plats vid rösena, bedöms inverkan bli marginell. Kommentar: Kustsamhällena Mellanfjärden och Hårte (båda på ca 2,5 km avstånd) ligger utanför riksintresseområdets avgränsning och har inget särskilt skydd. Emellertid har fiskelägena/turistorterna/sommarbyarna ett betydande kulturhistoriskt värde. Bebyggelsens karaktär i smala stråk längs med stranden med bryggor, båthus och bodar närmast vattnet och stugorna en bit upp i sluttningen från havet är typisk och platserna representerar på ett illustrativt sätt en uråldrig näring och kultur utmed kusten. Kustsamhällena har även ett tydligt kulturhistoriskt samband med Jättendalsbygden genom de gamla vägar som förbinder fiskelägena med den innanförliggande bygden. Inom större delen av Mellanfjärdens bebyggelse kommer vindkraftverken att ha begränsad visualitet pga mellanliggande höjder och skog. Däremot kommer kraftverken att synas från havsviken och från delar av stränderna. Samma sak gäller i Hårte. Någon direkt påverkan på det kulturhistoriska värdet innebär detta knappast. Inga traditionella samband bryts av en vindkraftspark på bergets topp. Däremot får kraftverken en viss inverkan på landskapsupplevelsen och de kan därmed påverka turistmiljön. Holmyrberget-Gnarpsskaten Gnarps sn, RI103. C på kartan, avstånd ca 4,2 9,6 km. Kuströsemiljö med röselokaler från två skilda tids- Fig 13. Utblick från röset RAÄ Fig 14. Mellanfjärden. Utblick 57 på Södra Vålmyrknallen skeden, högt belägna bronsåldersrösen och lägre be- norrut mot hamnen och Månmot Månberget. Röset anas i lägna järnåldersrösen. Många av rösena är av ansen- berget. liga dimensioner. Här finns även fångstanläggningar. nederkanten på bilden. 18

19 Skogs- och klapperstensterräng. Fornlämningsplatserna vårdas och ligger tillgängligt utmed Kustledens vandringsleder samt delvis även inom naturreservaten Gnarpskaten och Gnarps masugn Bedömning: Ingen eller marginell påverkan. Från rösemiljön vid Gnarps masugn bedöms vindkraftverkens påverkan som ingen eller högst marginell, då avståndet är stort (ca 10 km) och vida skogar ligger mellan Månberget och naturreservatet med fornlämningarna. Detsamma gäller gravrösena på Holmmyrberget och Tosskär och även gravfältet i Gnarpskatens naturreservat, även om avståndet här är mindre (ca 6 km). Utanför riksintresset finns även en rösemiljö vid vägkorset kustvägen-vägen ut mot naturreservatet Gnarpskaten. Härifrån bör man kunna se vindkraftverken, men på förhållandevis långt håll (ca 4,3 km). För samtliga dessa områden gäller att påverkan är högst begränsad så länge miljöerna omges av skog. Byggnadsminnen Svensgård, Å 3:2 Jättendals sn, Nordanstigs kommun. Avstånd ca 2,6 km Hälsingegård från perioden med typiskt utseende för Jättendalsbygden. Ingår bland de gårdar som ska utgöra kärnan i ett föreslaget världsarv med Hälsingegårdar. Belägen ca 2,6 km från den planerade vindkraftparken. Bedömning: Stor visuell påverkan. Skyddsbestämmelserna gäller byggnaderna samt del av fastigheten Å 3:2. Landskapsbilden och/eller utblickarna från gården berörs inte av skyddsbestämmelserna. En vindkraftspark på Månberget kommer att synas väl från fastigheten. Särskilt kommer de sydöstligast placerade kraftverken att vara väl synliga. För byggnadsminnets specifika kulturhistoriska värden sker ingen direkt påverkan, men liksom för Jättendal som helhet innebär vindkraftverken ett nytt element som påverkar landskapsbilden och upplevelsen av miljön. Värdefulla historiska vägmiljöer Följande värdefulla historiska vägmiljöer, med traditionell utformning och god koppling till det omgivande kulturlandskapet, finns i utredningsområdet enligt det urval som Länsstyrelsen gjort (Historiska vägar, Lst Gävleborg 1999:11): Väg 758 Gnarp-Byn. Avstånd som närmast ca 9 km. Vägen följer Gnarpsåns dalgång från E4:an, förbi kyrkomiljön och genom Gnarps gamla sockencentrum. I vägkorsningen vid kyrkan står en milstolpe av sten från 1663, av vilka få finns bevarade. Vägen utgör en typisk gammal landsvägsmiljö. Den följer topografin och går i trånga lägen genom bebyggelsen. Bedömning: Ingen påverkan. Avståndet är stort och sikten skymd av skogar och flera bergshöjder. Väg 785, 786 E4-Håcksta. Avstånd ca 1,3 3,3 km. Den gamla landsvägen genom Jättendal slingrar fram mellan byar och gårdar, följer ägogränser och topografi. Vägen är moderniserad i viss grad men har ändå kvar sin karaktär av gammal landsväg. I korsningen med väg 786 ligger ett bytorg där det tidigare fanns både affärer och post. Jättendal har inget egentligt centrum utan bara sådana bytorg som är karakteristiska för bygden. Väg 786 mot Mellanfjärden har den gamla landsvägskaraktären bevarad i den del som går förbi kyrkan och till Jättendalssjön. Vägen bjuder på utblickar över kyrkomiljön, sjön och landskapet som är öppet med bykärnor i höga lägen ovanför odlingsmarken. Den centrala Jättendalsbygden är ett område av riksintresse för kulturmiljövården på grund av bygdens struktur som bygger på förhistorisk tradition och de stora gårdarna från 1800-talet. Vägen är en viktig del i den strukturen och miljön som helhet. Bedömning: Stor visuell påverkan. För vägens specifika kulturhistoriska värden sker ingen direkt påverkan, men liksom för Jättendal som helhet innebär vindkraftverken ett nytt element som påverkar landskapsbilden och upplevelsen av miljön. Kulturlandskap av intresse för kulturmiljövården Områdena definieras som kulturlandskap som är av stort kulturhistoriskt värde. Enligt översiktsplanen (ÖP) bör landskapet hållas öppet, marken huvudsakligen användas för jordbruk och bostadsbebyggelse i byar. Större exploateringsföretag bör inte tillåtas. Markanvändningen bör vara oförändrad. Odlingsmarken ska hävdas och vägar, hägnader och lador brukas. Äldre bebyggelse bör inte förvanskas. Nybyggande bör ske med försiktighet och nya byggnader placeras med hänsyn till landskapsbilden och 19

20 kulturmiljön. Nya master bör inte byggas. Områdena sammanfaller med de utpekade miljöerna i Bevarandeprogram för odlingslandskapet, Norra Hälsingland (Lst Gävleborg 1996:9) där ett antal objekt redovisas som har ett värdefullt odlingslandskap. Detta innefattar en helhetsbedömning av landskapsbild, naturvärden och kulturvärden, med odlingen som utgångspunkt. En stor del av de berörda objekten har stora kulturvärden, men även när det gäller landskapsbild och natur finns alltså värden. Jättendal D på kartan. Odlingslandskap med högsta bevarandevärde. Se ovan Riksintresse RI100/K4. Gnarpsåns dalgång med Gällsta, Jk 25. E på kartan, avstånd ca 5-9 km. Klassas även som odlingslandskap med högsta bevarandevärde (västra delen) eller mycket högt bevarandevärde (östra delen). I dalgången sammanhängande bebyggelse med bitvis karaktär av radby där vägen på åskrönet ligger i oförändrad sträckning sedan urminnes tider. Här finns särskilt i den västra delen av dalgången ett flertal äldre bebyggelsemiljöer, välhävdad småbruten odlingsmark, den slingrande vägen. Gnarps diabasberg med lundartade före detta fodermarker har en rik flora. Gnarpsåsen med flera fornlämningsrika byar. Gnarpsåns dalgång, östra delen, med odlingsmark kring Gnarpsåsen med fornlämningar och byar som delvis är av äldre karaktär. Bedömning: Ingen påverkan. I den västra delen av dalgången sker ingen påverkan. Det finns ingen visuell kontakt mellan miljön och Månberget. Från den östra delen (Böle till Milsbro) kan möjligen glimtar av vindkraftparken synas men avståndet är stort (ca 5 km) och sikten i allmänhet skymd av skogar och flera bergshöjder. Bäling Jk 26. F på kartan, Avstånd ca 4,5 km. Klassas även som odlingslandskap med mycket högt bevarandevärde. Ett område med många fornlämningar, särskilt från järnåldern. Vid de högt belägna (45 möh) sjöarna Bälingsjön-Fläcksjön finns unika forntida husgrundsterrasser och husgrunder. Den nutida jordbruksbyn är välbevarad. Vid sjöarna finns även stora naturvärden. Bedömning: Marginell visuell påverkan. Området har en tydlig struktur med bebyggelsen samlad kring sjön och mindre terränganpassade vägar som löper runt om den. I väster går E4:an genom området liksom järnvägen och en större kraftledning, och i norra delen av området finns en mindre plastindustri. De omgivande bergen är tämligen låga men skärmar effektivt av bygden. Från de flesta platserna inom området finns ingen visuell kontakt alls med Månberget, men en viss visuell påverkan kommer det att bli från några platser i den norra delen, vilket medför en inbrytning i en annars tämligen ålderdomlig miljö. De moderna inslagen är dock redan påtagliga och landskapet bör tåla ytterligare ett element, dessutom på avstånd (ca 4,5 km). Fornlämningsmiljöerna närmast sjön påverkas inte. (Jfr fig. 2). Lönnånger Jk 27. G på kartan, Avstånd ca 3,5-4 km. Klassas även som odlingslandskap med mycket högt bevarandevärde. Bykärna samlad kring vägkorsning vid traditionell vägförbindelse (Kyrkovägen) mellan Harmångers och Jättendals kyrkor. En havsvik gick in hit på 1700-talet. Bedömning: Marginell påverkan. Avståndet till vindkraftsparken är omkring 4 km och terrängen mellan kraftverken och Lönnånger kuperad och skogbevuxen, varför den visuella påverkan blir begränsad. 20

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Fröafall och Krokstorp

Fröafall och Krokstorp Fröafall och Krokstorp Arkeologisk utredning, etapp 1, inför bostadsbyggnation i Tranås stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:51 Ann-Marie Nordman Fröafall 2:1 och Krokstorp

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Planprogramområde Herstadberg

Planprogramområde Herstadberg UV ÖST RAPPORT 2004:58 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Planprogramområde Herstadberg Planeringsunderlag för Herstadberg och Loddby Kvillinge socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3399-2004 Pia

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG Bergtäkt i Malma Innehåll Sammanfattning...........................................................

Läs mer

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt Rv 40 Riksväg 40 Startsida Landskapet Fornlämningar 2010-01-19 Arkeologisk utredning för etappen Dållebo-Hester Under snart mer än 10 år har Vägverket Region Väst planerat för en utbyggnad av Riksväg 40

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Fyra vindkraftverk vid Läppe

Fyra vindkraftverk vid Läppe Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:41 Fyra vindkraftverk vid Läppe Särskild utredning Blomsterhult 1:8 och Stavhälla 1:7 m.fl. Västra Vingåkers och Österåkers socken Vingåkers kommun Södermanland

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Gröne mosse kretsloppspark

Gröne mosse kretsloppspark Gröne mosse kretsloppspark Arkeologisk utredning etapp 1, inför planerat industriområde inom fastigheten Henja 4:8 m.fl., Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:07 NY VÄG VID LANDAFORS Särskild arkeologisk utredning Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Katarina Eriksson

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Linnés Hammarby. Uppförande av entrébyggnad. Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Linnés Hammarby Uppförande av entrébyggnad Danmarks Hammarby 1:1 Danmarks socken Uppland Bent Syse 2 Upplandsmuseet rapport nr 2007:13 Arkeologisk schaktningsövervakning

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Kolartorp. underlag för detaljplan, etapp 3. Stockholms län; Södermanland; Haninge kommun; Österhaninge socken; Kolartorp 7:1, 7:2 m.fl.

Kolartorp. underlag för detaljplan, etapp 3. Stockholms län; Södermanland; Haninge kommun; Österhaninge socken; Kolartorp 7:1, 7:2 m.fl. UV RAPPORT 2014:123 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Kolartorp underlag för detaljplan, etapp 3 Stockholms län; Södermanland; Haninge kommun; socken; Kolartorp 7:1, 7:2 m.fl. Karl-Fredrik Lindberg UV RAPPORT

Läs mer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären

Läs mer

Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Små negativa konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser

Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Små negativa konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser 7. Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser I detta kapitel redovisas miljökonsekvensbeskrivningens olika ämnen gällande hälsa, miljö och hushållning med naturresurser. Påverkan under

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

± 0 1 2 3 4 5 Km. landskap. Landskapet i regionen

± 0 1 2 3 4 5 Km. landskap. Landskapet i regionen FÖRUTSÄTTNINGAR: ANALYSER Analysen är uppdelad i landskaps- och miljökaraktärer, turism och friluftsliv, natur, kulturmiljö och slutligen reflektioner kring befintliga vindkraftverk i Simrishamns kommun.

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför utbyggnad av Hotel Riviera inom fastigheten Hemmeslöv 44:104 i Östra Karups socken,

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN Uppdragsnr: 10022648-05 1 (7) PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN 1 Bakgrund Trafikverket planerar en ombyggnad av väg 890 på sträckan Stryckfors Myrheden i Skellefteå kommun.

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft SAMRÅDSFÖRSLAG Del 2: Planförslag Tematiskt tillägg tillöversiktsplanen gällande vindkraft- SAMRÅD 1 Innehåll

Läs mer

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

;ÃZ[SQTL ]\ZMLVQVO 4IOUIV[XIZSMV,MT I^ 4IOMZ[JMZO ".WZ[ [WKSMV -[SQT[\]VI SWUU]V ;ÕLMZUIVTIVL[ TÃV Ingeborg Svensson )ZSMWTWOQ[SI UMLLMTIVLMV "

;ÃZ[SQTL ]\ZMLVQVO 4IOUIV[XIZSMV,MT I^ 4IOMZ[JMZO .WZ[ [WKSMV -[SQT[\]VI SWUU]V ;ÕLMZUIVTIVL[ TÃV Ingeborg Svensson )ZSMWTWOQ[SI UMLLMTIVLMV Ingeborg Svensson Ingeborg Svensson Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Utredningsområdets geografiska belägenhet är markerat med röd

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd

Rapport 2011:19. Färlöv 19:3. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011. Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Rapport 2011:19 Färlöv 19:3 Arkeologisk utredning 2011 Joakim Frejd Färlöv 19:3, Färlövs socken

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

VINDKRAFTSPROJEKT ÖRSERUM, ÖRSERUM, JÖNKÖPINGS KOMMUN OCH LÄN

VINDKRAFTSPROJEKT ÖRSERUM, ÖRSERUM, JÖNKÖPINGS KOMMUN OCH LÄN 2011-03-10 rev. 2011-08-19 VINDKRAFTSPROJEKT ÖRSERUM, ÖRSERUM, JÖNKÖPINGS KOMMUN OCH LÄN Fotomontage, vy från kyrkan i Örserum Handläggare: Lena Carlsson och Hanna Gårdstedt Uppdragsansvarig: Martin Lagergren

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Bilaga 6. Miljökonsekvensbeskrivning. Kulturmiljöutredning Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 6. Miljökonsekvensbeskrivning. Kulturmiljöutredning Vindpark Östra Frölunda Bilaga 6 Miljökonsekvensbeskrivning Kulturmiljöutredning Vindpark Östra Frölunda Vindkraft på utmarken Kulturhistorisk utredning inom planerad vindkraftpark Östra Frölunda Svenljunga kommun Västra Götalands

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer

Planerat logistikoch industriområde

Planerat logistikoch industriområde uv mitt, rapport 2009:6 arkeologisk utredning Planerat logistikoch industriområde vid Norvikshamnen Södermanland, Nynäshamns socken, Kalvö 1:11, 1:17 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:6 arkeologisk

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Bromma Hembygdsförening

Bromma Hembygdsförening BlackebergsvägenSamråd2013 Sid 1/4 Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen E-postadress: Stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Bromma 2013-04-29 Synpunkter från Bromma Hembygdsförening på samrådet

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Väster om Västhorja. Särskild arkeologisk utredning etapp 1. Inför upprättande av detaljplan för nya bostäder

Väster om Västhorja. Särskild arkeologisk utredning etapp 1. Inför upprättande av detaljplan för nya bostäder Särskild arkeologisk utredning etapp 1 Väster om Västhorja Inför upprättande av detaljplan för nya bostäder Värnamo socken i Värnamo kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2004:53

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Bild. Landskapsanalys inför planering av vindkraft. Torsby kommun, Värmlands län

Bild. Landskapsanalys inför planering av vindkraft. Torsby kommun, Värmlands län Landskapsanalys inför planering av vindkraft Torsby kommun, Värmlands län Bild Underlag till Vindkraftsplan - Tillägg till Översiktsplanen, Torsby kommun 2012-12-14 Uppdraget Innehåll Landskapsanalysen

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Ferrivia AB. Kulturmiljöanalys inför exploatering av fastigheten Ostra 1:10 i Eskilstuna kommun.

Ferrivia AB. Kulturmiljöanalys inför exploatering av fastigheten Ostra 1:10 i Eskilstuna kommun. Ferrivia AB Kulturmiljöanalys inför exploatering av fastigheten Ostra 1:10 i Eskilstuna kommun. 1 Uppdraget syftar till att genomföra en kulturmiljöanalys avseende delar av fastigheten Ostra 10:1 i Eskilstuna

Läs mer