Innehåll TRAPPER. Pärmfoto: xxx. Kundservice: Pärmbild: Ralf Karp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll TRAPPER. Pärmfoto: xxx. Kundservice: www.trapper.fi info@trapper.fi. Pärmbild: Ralf Karp"

Transkript

1 Innehåll Från gråvarg till hybrid DEL Älgjakt i Norra Vallgrund... 8 Höstfiske i Vätsäri Hunö - jaktupplevelse Korpo Södra Jaktlag NM drev för taxar Dreverlandskampen KILPA Zon granskning i Sastmala Björnjakt med Vildmarksguiderna Älggevär i Finland Trapper Testar: SAK MIL bipod VILT i Vörå Stövare och Terrier fixar räven...68 Tvättbjörns beten Pärmfoto: xxx Pärmbild: Ralf Karp Utgivare: Trapper Finland Ab ISSN: Kalvholmsvägen 117 b Jungsund Medarbetare i detta nummer: Kaj Granlund Carina Rönn Viktoria Sten Ulf Hällsten Jessica Ekström Barbro Zetterberg Marie Nälsén Olli Lampinen Jonny Granroth Henrik Gullans Christian Norrgård Tatu Lertola Urban Ireklint Kundservice: tel tel tel Layout & ombrytning: m. forsberg text&bild Material och annonser till tidningen om det inte är via meil. Trapper Finland Ab Kalvholmsvägen 117 b Jungsund. Prenumerationer: tel

2 2 Jag heter Merryview s Barnaby, men kallas Bolt. Jag bor i Jungsund med husse Sebastian och hans familj. Hon som hjälper mig skriva heter Yvonne Lithén och är Sebastians mamma. Ni har fått följa mig under ett år och nu har vi kommit till sista delen del 4. Bolt Tjenixen. Så har sommaren gått sen vi sist pratades vid. Det har varit en skön sommar med många tuggben i skuggan. Det jag inte riktigt förstod mig på är att plötsligt fick man inte springa lös utan måste vara kopplad!! Tråkigt, tycker jag. Istället har jag gjort många cykelfärder med Sebastian. Det var lite svårt i början att springa bredvid cykeln, men jag fattade galoppen ganska snabbt man är ju snabblärt! Promenaderna har skötts av Yvonne. Det är ju roligt att kunna undersöka alla diken efter sorkar också och inte bara susa förbi dem. Men nu väntar jag på att få börja springa i skog och mark igen, kika efter skogsfåglar. Det börjar snart en ny jaktsäsong och jag är förväntansfull. De anmälde mig till en hundutställning i Storkyrö. Men vet ni vad pälsen fullkomligt ramlade av på försommaren jag såg ut som en skabbräv. Bedömningen var riktigt bra, men jag skulle komma tillbaka då pälsen kommit tillbaka. Nu är den på väg igen och jag börjar likna en hund igen. Annars var jag riktigt duktig i utställningsringen. Yvonne var stolt över mig i alla fall. Jag ser till att imponera på henne ibland... hon kramas så skönt. Jag förstår mig ännu inte på de här dvärghundarna de har här i huset. Jag vill ju leka och ta omkull dem, men de tål ju ingenting! Tar jag omkull dem lämnar de att ligga på rygg och morra och skälla. Ja, ja man förstår sig aldrig på kvinnor. Jag hoppas i alla fall att jag med tiden kanske kunde få möta en kvinna i mitt slag. Få ha lite rajtantajtan och få några stiliga avkommor. Men Yvonne säger jag är lite för ung ännu, så det blir att hålla sig lite till. Nu ska jag satsa allt på att bli en duktig jaktkompis och försöka mig på flera hundutställningar. Livet fortsätter här i Jungsund dit jag kom för ett år sen. Jag stortrivs med livet här och alla kramar man får alla sorkar man får jaga alla sköna spring- och lekstunder. Ja, jag trivs här och familjen trivs med mig. Livet leker! Digidigi ding ding ding här glider kingen ut. Sköt om er! Hej svejs!

3 3 LEDAREN Ännu en höst i jaktens tecken har gått. Början på december och hittills har snön inte varit så länge på marken innan plusgrader och regn gjort sitt med det vita som sporadiskt fallit ner. Denna höst har kanske återigen väckt tankar om älgjakten och avskjutningarna. Älgjaktlaget som jag jagar med, beslöt på info kvällen innan jaktstarten att vi inventerar markerna för att få en bättre uppfattning om vilken jaktbar stam vi hade. Så efter sex jaktdagar utan en fälld älg beslöt vi att inte fortsätta älgjakten denna höst. Älgar fanns nog på våra marker, men enligt den uppgjorda förvaltnings planen insåg vi att klokast är att hålla igen detta år. Vandringsdjur kom och gick, kanske till våra by- grannars glädje. Men alla har vi fått vår del av ansökta licenser, så var och en besluter om älgarna på sina marker. Inventeringen har vi fortsatt med under andra jakter, bland annat på vitsvans jakten har vi kollat älgspår, och ett och annat upptag med dom kotbenta hundarna har vi haft med på älg, så nu får vi bara hoppas att älgarna lämnar på våra marker, så blir det en intressant flygräkning denna vinter, med mera djur på markerna än de senaste åren. Det som är en ledsammare tanke är forststyrelsens planer på att eventuellt förbjuda jakt och fiske på sina planerade naturskydds områden. Har själv sett en karta på berörda områden, troligtvis inte fullständig, men en finger visning vart det är på väg. Detta var inte någon trevlig syn direkt, allra minst för oss som har jaktmarker i den yttre skärgården. Veckan innan kom den riktiga kallduschen via enlokaltidning, då jag läste att Finlands, Sveriges och Norges statssekreterare under tecknat ett avtal om att stoppa mårdhundens utbredning. Då vill jag fråga berörda myndighet, vilket inkluderar miljöministeriet, vad är då tanken med att förbjuda jakt på såna områden där mårdhunden gör absolut största skada, nämligen den ytterskärgården. Jo, jag har hört att dom eventuellt tillåter jakt på mink och mårdhund, men den bästa tiden är ju hösten för dylika jakter i skärgården. Och vad händer om jag är inne på dessa områden med hund och söker mårdhund, och min hund börjar driva t.ex. rådjur på nån holme. Och forststyrelsen kommer glidande i sin nya och fina båt. Blir jag anmäld för jaktbrott, vapnen bort eller blir jag trodd att det är mårdhund jag söker men hunden började driva rå. Det är otaliga minkar och mårdhundar som avlivats under t.ex. sjöfågel jakten och samma på hare och rävjakt på dessa holmar och skär. Våren är inte lika effektiv, beroende på is föret så är det inte ens sagt att man kommer ut till dessa holmar. Och vad görs för att stoppa detta, den senaste veckan har jag fått två olika tidningar från dom som representerar oss jägare, inte ett ord i dessa tidningar om Ministeriets planer på fredningar. Görs nånting eller? Tror nog att vi alla skulle vilja veta vad som händer. Här i Österbotten har jägarna åtminstone försökt få våra lokal politiker med i kampen mot detta tokeri, flera har blivit kontaktade, och förstått vårt problem. Ock mera är på gång, så lätt ger vi inte upp. Dom må lova vad dom vill, men jag kommer nog med tungt hjärta avsluta spårning av mårdhund när jag kommer till gränsen för Natura 2000 om jakten på småvilt och fiske förbjuds. Och jag är inte ensam om dom tankarna. Ha en fortsatt trevlig vinter Chef red.

4 wolfhond 4 om de är mera varglika än på dess kusin Saarloos wolfhond. erkänd i Tjeckoslovakien och 1999 blev Ceskoslovenský vlcak godkänd av Text och foto: Kaj Granlund, Lestijärvi 2013 anisationen Från (FCI) med Slovakien som ansvarigt gråvarg för rasstandarden [7]. Den till hybrid eckoslovakiens nationalhund. karaktär livliga, orädda och oerhört aktiva. I sina rörelser är hunden blixtunda klart om vargen. För att undvika problem bör hunden från valp vänjas änniskor Vart och t.ex försvann resor med bilar den [7]. äkta gråvargen? e vem som helst och gör man misstag i det en klar risk för problem i fortsättpperligt 82 blev exempel denna på ras hur erkänd de vargaktiga i Tjeckoslovakien och 1999 blev Ceskoslovenský vlcak godkänd av skaper har gjort hunden till från schäfern även om de är mera varglika än på dess kusin ett Saarloos sällskapsdjur wolfhond. i stället för Kända en brukshund [6]. På bild 33 och 34 kan vi se typiska nationella i generation korsningar efter hundorganisationen generation. Under de (FCI) med Slovakien som ansvarigt representanter för rasstandarden för rasen [5] [7]. Den funnits, ndes har också människans till Tjeckoslovakiens inverkan inte nationalhund. ja [6] och vi skall undersöka nskaper i deras beteende. Saarloos dessa en aning nogrannare., som hundar genom är korsning till sin erhållit karaktär hundblod livliga, orädda och oerhört aktiva. I sina rörelser är hunden blixtoch påminner sålunda klart om vargen. För att undvika problem bör hunden från valp vänjas lika omgivningar, människor och t.ex resor med bilar [7]. hundar passar inte vem som helst och gör man misstag i ens skolning, finns det en klar risk för problem i fortsättn. a hund är åter ett ypperligt exempel på hur de vargaktiga Bild 33. Saarloos wolfhond n följer med rasen i generation efter Bild 33. generation. Saarloos wolfhond[5] Under de [5] dessa hundar har funnits, har människans inverkan inte ffar vargaktiga egenskaper i deras Den beteende. är en reslig, energisk Saarloos wolfhond togs fram av holländaren Leendert Saarloos, som ville utveckla den ultimata arbetshunden. Han korsade under början av 1920-talet en schäferhane och en vargtik från Diergaarde Blijdorp i Rotterdam. Saarloos ansåg att tamhundens domesticering gått för långt, vilket lett till degeneration. Sedan korsade han valparna med schäferhundar. Härmed uppstod en ras, som innehöll 25 % varg [5]. a gäller för vargar, som genom korsning erhållit hundblod Under den fortsatta aveln förlorades emellertid de rätta egenskaperna. Från 1942 och fram till sin död försökte Saarlos få sina hundar, som han kallade europeisk varghund, godkända som ras av den nederländska kennelklubben Raad van Beheer op Kynologisch Gebied in Nederland, men hundarna ansågs alltför inavlade och skygga. Saarloos wolfhond, ansiktsbilder [6] Saarloos wolfhond räknas idag som en ren sällskapshund med framträdande drag av ursprunglig natur. och kraftfull hund, som är uppmärksam, självständig och reserverad. År 1981 godkändes rasen slutligen av den internationella hundorganisationen och fick namnet efter sin skapare. Saarloos wolfhond är en medelstor hund, vars höjd är cm och vikt kg. Till sitt yttre påminner hunden om sina vilda förfäder. Ett för vargar typiskt drag, som hunden ärvt av sina förfäder är skyggheten. Den är väldigt reserverad mot främmande människor och även mot främmande föremål i sin omgivning. Dessa egen- Bild 34. Saarloos wolfhond, ansiktsbilder [6] Kommer våra barn att minnas oss som den generation, som i sin naturvårds fanatism utrotade den äkta vargen? På bild 33 ser vi den klart insnörda buklinjen samt de långa och spetsiga öronen. Vi skymtar den svarta randen på hundens framben, men nosens färgsättning är inte typisk för vargar. Saarloos wolfhond på bild 33 är både hög och kort, vilket vittnar om hundblod. På bild 34 ser vi ansikten av tre olika representanter för rasen. Hundaktigheten ses tydligt hos samt- liga tre hundar. De stora och kraftiga 33. öronen Saarloos har wolfhond[5] ärvts Bild från schäfern och det samma gäller ögonen, som är klart hundaktiga. Endast hunden längst till höger har svaga varglika drag i sina ögon. Dessa hybrider kan endast klassas som rasrena vargar med hjälp av dagens DNAanalys. Bild 34. Saarloos wolfhond, ansiktsbilder [6] Saarloos wolfhond är ett levande och skällande bevis på att man inte trots en närapå 100 år lång förädling kan arbeta bort vissa karaktärsdrag, som ärvts in från gångna tiders förfäder. Med detta avser jag framför allt vargens skygghet. Samma gäller vargar som fått i sig hundgener - de är inte längre äkta vargar. Tjeckoslovakisk varghund Tjeckoslovakisk varghund är en hundras från forna Tjeckoslovakien, där man på 1950-talet inledde ett statligt genetiskt experiment för att korsade karpatiska vargar av båda könen med schäferhundar. Avsikten med detta var att man ville studera hur egenskaper från varg och tamhund nedärvdes från generation till generation. År 1958 föddes de första hybriderna, som sedan korsades tillbaka med schäferhundar och det uppstod en ras med 25 % varg och resten schäfer. FRÅN GRÅVARG

5 "intelligenta och människovänliga" vargar. Bild 35. Tjeckoslovakisk varghund Rasen kallades för Ceskoslovensky vlcak och till det yttre påminner den om vargen. Hunden på bild 35 uppvisar vissa vargaktiga drag såsom svansens svarta spets och den gråaktiga färgsättningen. För övrigt är det en typisk hund med uppsnörd buk och en tydligt hundaktigt profil. Öronen härstammar också från schäfern även om de är mera varglika än på dess kusin Saarloos wolfhond. neras av ett beteende, som på lättaste möjliga sätt garanterar föda och fortplantning av Denna hund är åter ett ypperligt exempel på hur de Här kommer den till sin natur skygga gråvargen oundvikligen att förlora kampen mot d Det finns forskare, som 50 år påstår dessa hundar att hybriderna har funnits, har människans inver- inte klarar av den föda och de parasiter, so lever med, utan de kommer kan inte avskaffar så småningom vargaktiga att dö ut. Dessa påståenden tar inte hänsyn till att hybriderna kan eller egenskaper kommer i deras beteende. att skaffa sig en annorlunda föda och genom naturlig vänja sig med den varglika tillvaron i våra skogar. För detta finns det rikligt med bevis kommer till dessa senare. Samma gäller för vargar, År 1982 blev denna ras erkänd i Tjeckoslovakien och 1999 blev Ceskoslovenský vlcak godkänd av Internationella hundorganisationen (FCI) med Slovakien som ansvarigt för rasstandarden. [7] Den utnämndes också till Tjeckoslovakiens nationalhund. DNA analys och hybrider Dessa hundar är till sin karaktär livliga, orädda och oerhört aktiva. I sina rörelser är hunden blixtsnabb och påminner sålunda klart om vargen. För att undvika problem bör hunden från valp vänjas vid olika omgivningar, människor och t.ex resor med bilar [7]. sk. vargforskare, som insis- Allt detta beror på att terade man på att inom man skulle DNA-tekniken placera ut hybrider i stället för lättaste möjliga sätt garante- hjälp av statistiska analyser. neras av ett kan beteende, jobba som på med grupptillhörigheter mätbara enheter med och stämma grupptillhörigheter äkta vargar. med Efter en hjälp viss tid av statistiska rar föda och fortplantning analyser. av För För att att bestämma, bestämma, om ett om et hund, hybrid eller varg, skulle räcker hybridernas det hundika arten. om man kan påvisa, att djuret tillhör är en hund, "grupp hybrid varg" eller varg, räcker det om man o egenskaper vika undan och slutas ur "grupp hund" och "grupp hybrid". På Här detta kommer sätt den erhåller till sin man ett matematiskt rik Dessa hundar passar inte vem som helst och gör man Bild 35. Tjeckoslovakisk varghund misstag i hundens skolning, finns det en klar risk för problem i fortsätt- ningen. vargaktiga dragen följer med rasen i generation efter generation. Under de som genom korsning erhållit hundblod slutresultatet vore en äkta varg anpassad får de tätt be- 5 Hundar blandas och man skapar oäkta korsni vissa bygda anlag Europeiska eller länderna. för rasen oundvikligen specifika att handikapp förlora Dessa tankar understöddes kampen mot de tuffare vikas. bland annat En dylik av den korsning finska har ingen större effek hybriderna. eftersom vargexperten skillnaderna och forskaren raser emellan trots allt är dr Erkki Pulliainen. Det finns forskare, som påstår att hybriderna inte klarar En Lars varg Toverud avviker från Norge betydligt mera från en hund säger i sin bok Ulver i mosen, att hybrider placerades utseende och sitt beteende av den föda och de därför parasiter, medf som vargarna lever med, utan korsning ut i både Norge mellan och Sverige, hund och varg, att vargen erh de kommer så småningom då det rådde brist på äkta ras främmande egenskaper, att dö ut. som Dessa påverkar påståenden vargar. Det är ju ett känt faktum viktigaste att både den kända Svenska förändringarna dera tar inte hänsyn till det faktum, att hybriderna De är kan hybride eller sina kommer revir att skaffa [1]. Oftast sig en är och den Norska vargstammen består flockar av utplanterade och skapa bilda mindre vargar och hybrider. rädda Framför annorlunda föda och genom människor och lär sig snabb allt användes korsningar av naturlig anpassning vänja sig gås varghannar med människan och schäferhonor för att skapa intelligenta - med det den är varglika en väsentlig tillvaron i del våra skogar. För detta finns beteende. Högst sannolikt övergår hybrider s och människovänliga vargar. det rikligt med bevis och vi vargen från vargens normala återkommer bytesdjur till dessa senare. till hu Hundar blandas och man boskap skapar oäkta och korsningar, eventuellt för även människor. att vissa anlag eller för rasen DNA analys och Den specifika population handikapp skulle som uppstår via dessa korsni hybrider undvikas. En dylik korsning har ingen större effekt på Finns det över huvudtaget hundar, eftersom skillnaderna raser emellan trots allt Hur definieras en varg? Hur rasrena vargar i våra skogar? är hybriderna. obetydliga. En varg avviker betydligt mera från en framtidens vargflockar om ser en hybrid ut? Påminner hund både till sitt utseende de Afrikanska byarnas hundflockar, och sitt beteende och därför som driver fram på medför alltid en korsning våra gatorna med samma status mellan hund och varg, att som heliga kor i Indien? vargen erhåller för sin ras Dessa frågor uppstår allt oftare främmande egenskaper, som när hybrider och vargar påverkar deras beteende. De förolyckas eller skjuts och tas viktigaste kända förändringarna in för DNA-undersökning. är hybridernas sätt att DNA är den moderna bio- bilda flockar och skapa sina logins naturliga hjälpmedel, revir [1]. Oftast är hybriderna då man forskar i rasers släktskap mindre rädda för människor och fastställer egen- och lär sig snabbare att um- skaper hos individer. Med via dessa korsningar, domi- natur skygga gråvargen Finns det över huvudtaget rasrena vargar i gås våra med skogar? människan - Hur det är definieras en varg? Hur se Hybrider, ett DNA-tekniken vill man ge ut? Påminner framtidens vargflockar om de en väsentlig Afrikanska del av hundens byarnas vargen hundflockar, ett antal egenskaper som dri mål eller en beteende. Högst sannolikt eller attribut utan att behöva flå djur, uppstår koka skallar allt oftare och n våra gatorna med samma status som heliga övergår kor i Indien? hybrider snabbare Dessa än frågor och vargar förolyckas biprodukt vargen från vargens normala eller skjuts och tas in för DNA-undersökning. framför DNA allt, veta är den något modern om bytesdjur till hundar, katter, det djur man undersöker. naturliga hjälpmedel, När då man forskar på 1970-talet i rasers boskap släktskap och eventuellt och fastställer även egenskaper hos ind gick in för att sätta ut vargar i våra skogar (det gjor- inom DNA-tekniken kan människor. DNA-tekniken vill man ge vargen ett antal egenskaper eller attribut Allt detta utan beror att på att behöva man flå skallar och framför allt, de man), veta fanns något det om flera det Den djur population man undersöker. som uppstår jobba med mätbara enheter och sålunda bestämma kan påvisa, att djuret tillhör grupp varg och kan ute- TILL HYBRID DEL II

6 härstammar ursprungligen från forna Sovjetuniuonens gränsbevakning, som skaffat sig brukshundar genom 6 att korsa schäfer och varg. slutas ur grupp hund och grupp hybrid. På detta sätt erhåller man ett matematiskt riktigt svar på frågan varg, hybrid eller hund, men vi missar en viktig fråga. Skall evolutionen ske på vetenskapens eller naturens grunder? Sverige bara för att finna att vargen traskade tillbaka till sin hemort. Kalaset kostade de svenska skattebetalarna futtiga 5 miljoner kronor. På de två bilderna i bild 37 ser vi junseletiken väl dokumenterad. Om en grupptillhörighet definieras på basen av tidigare undersökta individer och om individer, som sägs passa in i gruppen och i fortsättningen också används till att definiera gruppen, börjar grupp varg, grupp hybrid och grupp hund definiera sig själv. Slutligen sitter vi med kattlika vargar små som hundar och förvarar dessa för kommande generationer. Av detta följer direkt, att vår natur i det långa loppet kommer att se ut precis som vår vetenskap vill att den skall se ut. Hur kunde man skilja man sig vid de stora örona, vargar från hundar innan som inte har något med vargens öron att skaffa. Visste 1. Färgsättningen är DNA tekniken kom om man inte, att det fanns schäfer i släktet, hade man kunminner om de spetslika klart hundlik och på- inte..? nat misstänka schakal. skärgårdshundarna, som Dessa Lausitz-hybrider återfanns på Finska vikens Exempel på har alltså blivit adlade till kustorter före 1970-talet. hybrider varg och får den uppmärksamhet, som en annan vild- 2. En äkta varg har en klart svart svansspets. Ett exempel på hur DNAdatabaserna definierar sig vargens svarta ränder och 3. Frambenen saknar hund knappast kunde drömma om. De flesta vargforskare är ense om det faktum, att hybrider själv, kommer från Tyskland. några av dess klor är ljusa. inte kan särskiljas från vargar I de Tyska gränsområdena 4. Huvudets profil på den Som ett bevis på hur missvisande en DNA-analys med hjälp av DNA-analyser mot Polen lever en vargpopulation, som långsamt daktig. På den vänstra bilden högra bilden är klart hun- även om det vore forskarnas kan bli, är Danmarks första önskedröm. Parallellt med sprider sig västerut. Denna ser vi ett rävaktigt huvud varg, den sk. vargen från DNA-analysen krävs alltid population härstammar ur- med bruna ögon. Thy. En vildhund, som blivit en morfologisk analys. Med sprungligen från forna Sovjetuniuonens gränsbevak- Myndigheterna hänvisar till upphöjd till varg eftersom morfologi avses lära om organismers form och uppning, som skaffat sig bruks- DNA-analyser som påvisar, forskare fann Lausitz varg i blodet. byggnad och denna analys hundar genom att korsa att junseletiken är en äkta från Thy. En vildhund, som blivit upphöjd till varg eftersom forskare fann Lausitz varg i blodet. används till exempel för att schäfer och varg. finsk-rysk röd- varg. bestämma om ett hunddjur Junseletiken Junseletiken är en varg, en hybrid eller en En del västerländska forskare bild kallar 37 finner dessa vi hybrider Junseletiken, för som tiken, till som allmänhetens till allmänhetens stora förvåning ihåg, att av ett Sveriges hundlikt myndighet drag På bild 37 finner vi Junsele- Vi skall emellertid komma hund. På flyttades Lausitz ett vargar. antal gånger med helikopter stora förvåning från norra av Sverige Sveriges till Mellersta gör vargen Sverige till bara hybrid. för att finna En vanlig hundutställning är att "vargen" Den unga traskade Lausitz tillbaka vargen till sin myndighet "hemort". Kalaset flyttades kostade ett antal de svenska skattebetalarna futtiga 5 ett klassiskt exempel på en miljoner på bild kronor. 36 visar På alla de tecken två bilderna på gånger i bild 37 med ser vi helikopter junseletiken från väl dokumenterad. Eftersom man inte i Sverige morfologisk analys. Om en blandras. Framför allt fäster norra Sverige till Mellersta tycks intressera sig för mor- DNA-analys vore tillräcklig, kunde hundars egenspaper och utseende bestämmas av en vanlig dator och ett tillräckligt stort sekundärt minne (DVD, minneskort m.fl.) innehållande uppgifter om hundens DNA. Några domare skulle inte behövas. På slutet vore rasrena hundar ett resultat av olika genetiska experiment oavsett hur dom i verkligheten skulle se ut. En del västerländska forskare kallar dessa hybrider för Lausitz vargar. Den unga Lausitz -vargen på bild 36 visar alla tecken på blandras. Framför allt fäster man sig vid de stora örona, som inte har något med vargens öron att skaffa. Visste man inte, att det fanns schäfer i släktet, hade man kunnat misstänka schakal. Dessa Lausitz -hybrider har alltså blivit adlade till varg och får den uppmärksamhet, som en annan vildhund knappast kunde drömma om. Som ett bevis på hur missvisande en DNA -analys kan bli, är Danmarks "första varg", den sk. vargen Bild 36. En ung Lausitz varg Bild 37. Junseletiken Bild 36. En ung Lausitz varg Om vi återgår till tidigare fakta ser vi direkt, att det är fråga om en hybrid, med sannolika rötter i Kirov hybriderna eller de Sovjetiska gränshundarna. Vi saknar flera varglika egenskaper och känner igen hunden på ett antal punkter. Bild 37. Junseletiken FRÅN GRÅVARG

7 "äkta hybrider". 7 Bild 40. Två hundar och en varg korsningar mellan hybrider och vargar eller hybrider och hundar. Här bör också noteras, att den första generationens hybrider är lätt identifierade, men ju flere generationer som uppstår efter korsningen, desto svårare blir bedömningen. För ett antal år sedan påträffades Bild 38. Två "vargar" en svårt skadad Bild 38. Två vargar Bild 39. Varifrån kommer öronen? Bild 39. Varifrån kommer öronen? hybrid på en bondgård, där den snabbt blev avlivad. fologiska analyser, utan inte varglika utan snarare Att tillåta hybrider i Hybriden hade med största Nosens bestämmer form, färgsättning rasens renhet och ögon hundlika. vittar om varg, men går vi vidare vår natur till bild skulle 39 avslöjas vara ett sanningen. sannolikhet blivit sparkad av Hybridens med hjälp skalle av är klart DNA, päronformad kan Den och slutliga den har domen bruna faller, ögon. dråpslag Dessutom mot är hybridens det arbe-örote som gjorts för att be- en inte älg och fått sin underkäke varglika det utan finnas snarare misstankar hundlika. om när vi ser dessa två tillsammans med en gråvarg på bild med misstänkte man att hy- söndermosad. Till att börja att Sverige avsiktligt gått in Den slutliga för att besätta domen landet faller, när med vi ser 40. dessa Kolla två öronen! tillsammans Båda har med vara en gråvarg den äkta på bild vargen 40. i briden, som kan ses på bild hybridflockar, som har sitt klart svarta öronspetsar, vilket kan av vara hybrid typistkt och för jämthund en men tillkallade experter kon- Skandinavien. 41, var en hund av blandras, Kolla öronen! Båda har klart svarta öronspetsar, vilket kan vara typistkt för en viss hundras men ursprung i våra hundar. En Att korsning absolut inte för en varg. sedan bygga upp ett jämförel- viss hundras men absolut En korsning staterade snabbt, att djuret sematerial från hybrids- Vargforskare inte för är en allmänt varg. av den åsikten, av hybrid att en vargtik och kan acceptera innehöll en hanhund varg. Huvudet men inte var tvärtom tammar garanterar, att dessa Om en hanvarg träffar en hundtik, slutar samlevnaden snabbt i kilformat middagsbordet. som på Däremot en typisk går d hybriders avkomma i att all i fångenskap Dessa bilder korsa bör också varg och jäm-hundföras är mot vägen äkta öppen vargar, för som fortsatta Vargforskare korsningar är mellan allmänt hybrider av sen och var vargar varglik eller med hybrider svart o jämthund När naturen lyckats åstadkomma varg, buklinjen den första var rak, generatione svan- framtid kommer att klassas hybrider, som äkta varg. hundar. jag Här behandlar bör också i slutet noteras, av det-atta kompendium. Där kan kan acceptera en hanhund som färgsättning motsva- den första åsikten, generationens att vargtik hybrider spets och är lätt såväl identifierade, benens form men Det finns en annan tydlig hake på junseletiken. Den påminner oroväckande mycket om den finska Aulivargen, som vi diskuterar senare. De DNA-analyser som på "vargarna" i bild 38 talar för "äkta varg", men en nogrannare analys visar att även dessa två ä "äkta hybrider". påvisar att Auli är en äkta finsk Bild varg, 40. utgår Två hundar med största och en varg sannolikhet från en vargpopulation, bilder bör som också innehåller jämföras mot äkta vargar, som jag behandlar i slutet av detta kompendium. Dessa Där kan element man från se hur hybrider. dessa huvuden klart och tydligt avviker från den riktiga vargen både till form och färgsättning. Bild 41. En blandning mellan hybrid och jämthund Det kommer En varg troligtvis - hund att finnas massor Bild 41. En av blandning människor, mellan som hybrid i sin okunskap och jämthund vill tillåta vargar med man se hur dessa huvuden men inte tvärtom. Om en rade vargens. Eftersom den hundlika drag i vår natur. Sällan kommer dessa människor att tänka på att felaktigheter i det yttre cocktail klart och tydligt avviker från hanvarg träffar en hundtik, inte hade varken halsband tyder på otrevliga felaktigheter flere i hybridernas generationer beteende. som uppstår Dessa efter Bild felaktigheter 38. korsningen, Två "vargar" kommer desto svårare att blir synas bedömningen. Bild 39. Varifrån kommer öronen? den riktiga vargen både till slutar samlevnaden snabbt i eller spår av ett dylikt, ansåg experterna där den att snabbt det var blev en avliva som skällande, Vårt nästa exempel fridlysta kommer och För heliga ett antal form vargflockar och år sedan färgsättning. på påträffades våra gator. en svårt middagsbordet. skadad hybrid Däremot på en går bondgård, från en ort i Finland, där Nosens form, färgsättning och ögon vittar om varg, men går vi vidare till bild 39 avslöjas sanningen Hybriden hade med största sannolikhet det Att man tillåta fällde hybrider två äkta i vår vargar. natur skulle vara ett dråpslag Hybridens mot det skalle blivit att i arbete är klart sparkad fångenskap som päronformad av en korsa gjorts för och älg att den och blandning bevara har bruna fått ögon. sin underkäke av jämthund Dessutom är hybridens söndermosa och öron int Till att varglika utan snarare hundlika. En första blick på vargarna Det börja kommer med misstänkte troligtvis att man att varg hybriden, och hund. som När kan naturen ses på hybrid bild 41, - ett var djur en hund som innehöll av blandra den äkta vargen i Skandinavien. men tillkallade experter konstaterade i bild 38 talar för äkta varg, finnas massor av människor, lyckats Den slutliga domen snabbt, åstadkomma faller, att när djuret den vi ser dessa innehöll första generationens hybrider, Hybriden i sin tur innehöll två tillsammans varg. både med Huvudet varg en gråvarg var och på bild kilformat hund. 40. so men en nogrannare analys som i sin okunskap vill tillåta vargar med hundlika drag Kolla öronen! Båda har klart svarta öronspetsar, vilket kan vara typistkt för en viss hundras me absolut inte för varg. visar att även dessa två är är vägen öppen för fortsatta förmodligen sibirisk laika. äkta hybrider. i vår natur. Sällan kommer DEL3 I NÄSTA NUMMER dessa människor att tänka på Nosens form, färgsättning och ögon vittar om varg, men går vi vidare till bild 39 avslöjas sanningen. Hybridens skalle är klart päronformad och den har bruna ögon. Dessutom är hybridens öron att felaktigheter i det yttre tyder på otrevliga felaktigheter i hybridernas beteende. Dessa felaktigheter kommer snabbt att synas som skällande, fridlysta och heliga vargflockar på våra gator. Bild 40. Två hundar och en varg TILL HYBRID DEL II Dessa bilder bör också jämföras mot äkta vargar, som jag behandlar i slutet av detta kompendium

8 8 Text och bild: Viktoria Sten Älgjakt i nor Det är söndagsmorgon och klockan är strax före sju. I mörkret längs vägen i Norra Vallgrund ute på Replot, glimmar det i reflexvästarna när bilarna kommer körande förbi. Det är andra dagen av årets älgjakt som tar sin början för Norra Vallgrund Brändövik- Söderuddens älgjaktlag, NORRA

9 9 ra Vallgrund tillhörande Norra Vallgrund jaktklubb. Trots den tidiga morgonen är det skratt och livliga diskussioner. Man ventilerar gårdagens strapatser, med de fem älgarna som fälldes då och hur dagen kommer att se ut, när skyttar och drevkarlar samlas vid avfarten till Finnvikvägen, som är dagens samlingsplats. VALLGRUND

10 10 Jaktledare i 30 år, är kamraternas förtjänst När klockan är slagen, är det genomgång av deltagarlistorna och avprickning över alla som är på plats. Drevkarlarna har sin lista och skyttarna sin. Anmälda i årets jakt är 58 stycken, varav 40 är skyttar och 18 drevkarlar, vilket också kräver sin planering av uppställning och passplatser, för att få alla delaktiga i jakten. Gustav Friberg är jaktledare, och har så varit i 30 år. Det var faktiskt första året i år som jag sa att jag nog kunde vara ett år till, när det nu blev trettionde året, och lite av ett jublileumsår skrattar Gustav. Hade jag varit 29 år så tyckte jag att jag nog klarade av ett år till, men nu får det nog börja vara slut, och dags för någon annan att ta över. I dagens läge vet, och kan de flesta, både unga och gamla vilka lagar och regler som gäller i jakten, jag har väl mera sett mig som ett språkrör för gruppen, funderar Gustav. Jag tycker det är viktigt att vi har det trevligt tillsammans och alla deltar ju frivilligt i jakten. Ingen är något för mer är någon annan, en man en röst, oberoende om man är skytt eller drevkarl. Och jag har inte blivit utskälld av någon på dessa trettio år, ännu, skrattar Friberg, Men det är nog inte min förtjänst utan det beror nog på att jag har så bra kamrater runt mig. Stefan Berg tillsammans med Johan Håkans är vice jaktchefer och fungerar som jaktledarens högra hand under älgjakten. Johan Håkans är dessutom jaktledare för hjortjakten. Stefan sköter om påsen med passnumrorna som skall dras av skyttarna och det blir genast en ruljans med många händer som sträcks fram. Nummerlapparna är gjorda av vit plastmatta, med en säkerhetsnål vid och vartefter man dragit sin nummer så fäster man den endera på mössan eller jackan så att alla kan se. Det är ett system vi haft i många år, då är det enklare att både komma ihåg sin nummer och att se vilka kamrater man har. Och mest Bror Rönn har haft på sin uppgift att sköta sågen, ett förtroende uppdrag sedan Jag var med och skaffade sågen och sedan har jag stått här, skrattar Bror. rättvist att alla drar en nummer. Drevet har också samma system. Där är ledarna Johannes Friberg och Georg Lundström. Är det någon som till exempel inte är i skick att vandra till något pass som är längre bort, så är det upp till var och en att byta nummer sinsemellan, men det är då bara mellan dem två bytet gäller. Ingen har några fördelar från början, berättar Friberg. Vad det gäller skyttarna så har vi 300 övningspoäng som gäller varje år, som skall vara avklarade innan jakten börjar. Ellinor Bengs är den enda damen som är skytt i jaktlaget för tillfället, resten är herrar. I drevet är det tre damer anmälda. NORRA

11 Jag har nog varit med i flera år berättar Ellinor. Först som drevkarl och sedan som skytt. Intresset har jag nog fått med mig hemmifrån eftersom pappa jagar, och jag brukar också delta som hundförare. Tyvärr har jag inte fått skjuta någon älg ännu, men man hoppas ju alltid. När alla fått sina passnummror tar Gustav fram kartan och berättar var dagens jakt skall ske. Han visar var de olika passplatsera finns och genast börjar det bildas grupper som kan samköra. Idag blir det först Finnvikarna, och sedan flyttar skyttarna sig längre ut, och drevet får fortsätta sedan ut mot Kobbon. Vi har tre grupper som far på hundjakt, och ni vet vart ni far och det är ju endast en skytt med per hund. Gustav visar på kartan hur skyttarna ställer upp sig i terrängen som ett stor U, och drevet går i mitten. Vi skall åka till Klockarskogen, den ligger alldeles på gränsen mot Replot. Vi har flera älgtorn där som vi delar med deras jaktlag, och det har till och med hänt att vi stått på pass tillsammans i tornen någon gång, skrattar Gustav. Norra Vallgrund är i mitten av alla jaktlagen här i skärgården. Vi har Södra Vallgrund, Replot och Björköby jaktlag runt oss, men vi har ett bra sammarbete här och kan hjälpa varandra ifall det kommer tillexempel någon skadskjutning över varandras områden eller om hundarna jagar för långt. Kontparagrafen Vi kör iväg med bilen och parkerar tillsammans med de övriga jägarna som skall till samma område, och vandringen ut till passen börjar under stundom tystnad och VALLGRUND stundom lite lågmälda diskussioner över var de gula bandena finns, som märker upp passplatserna. En del har älgtorn att stå i medan andra får söka sig någon högre sten eller kulle. Vi har väl över 500 olika pass, så det är nog inte älgtorn överallt. Vi har ett jaktområde på 5800 kvadratkilometer som innefattar Panike, Söderudden, Vistan, Brändövik samt Norra Vallgrund.Vi har varit samlade och slyat och röjt tidigare, och det är också obligatoriskt att delta för att få full köttdel nu vid första delningen. Så det blir som tre delar nu den första helgen. Lördag och söndags jakten samt för röjningsdagen. Har man varit bort någon av dagarna så får man mindre köttdel i lådan då på torsdagskvällen när vi delar köttet, berättar Friberg. Det är min uppgift att hålla koll på det och räkna ut vad alla Gustav Friberg håller i koppen med lotterna och Alf Rönn har verkat som fru fortuna i lottdragningen om vem som får en älg inrefilé. Alf sätter ut namnlapparna på filérna. Och visst kan det hända att man blir utan filé några år efter varandra, men alla verkar nöjda med systemet i alla fall, konstaterar Rönn. skall få, så rättvist som möjligt. Vi har en så kallad kontparagraf, skrattar Gustav. Det är vårt system när vi fördelar köttet. Först väger vi djuren. Sedan alla benen vi skärt ut, innan någon hinner fara iväg med dem. Så vet vi ju exakt vilken köttmängden är som skall fördelas på alla i jaktlaget. Efter att vi vägt kontarna så är det fritt upp att ta av dem för de som önskar. Vi väger alla köttlådorna så att det skall bli så rättvist som möjligt, det är nog på hundragrammet närt. Vad det gäller tex inrefilé, så lottar vi dem. Alla kan ju inte få varje år för de räcker inte till. Så man har en chans med lottens tur år att få en filé. Visst kan det hända att man blir utan flera år efter varandra, men alla är nöjda med systemet ändå. Dålig kamrat Gustav klättrar upp i tornet och söker kontakt med de övriga via sin radiotelefon för att kontrollera om alla är på sina platser och om drevet är uppställt. Jag är nog en dålig kamrat att ha bredvid sig för de som står på pass bredvid mig eftersom jag ständigt pratar i telefon. Det kan nog ha sin inverkan att jag kanske inte får skjuta nu så ofta som förr att det är mera ljud runt mig, funderar Gustav. I år har vi 16 licenser, det vill säga att vi får skjuta 22 djur. Tolv kalvar och tio stora. För en tio femton år sedan när vi hade topp år med älgar här fick vi skjuta 32 djur. Gustav berättar att han redan som liten pojk började vara med när hans pappa var älgjägare. De första åren fick man ju skida ut med snören, det var i början av 60-talet. Men i drevet började jag gå 1966, då 11

12 12 delade jag först med pappa och gick som drevkarl i sex år innan jag började skjuta Hur många älgar jag skjutit under åren, det har jag nog ingen aning om, men nog har det blivit en del. Jag har också haft hund, eller har en älghund skall jag väl säga. Men endast sju år gammal så blev den blind ifjol. Det verkar vara något genetiskt för flera från den kullen har drabbats. Så jag hamnar nog att laga bort den, så få se då om jag tar någon ny. I jaktlaget nu har vi en bred spridning vad det gäller ålder. Yngsta är väl 17 år och äldsta 85 år. Men vi har väl nog en rätt hög medelålder ändå. Det händer ju alltid att det finns en del ungdomar och barn som är intresserade av jakten och vill vara med någon jaktdag och det är väl något jag gärna uppmuntrar, säger Gustav. Finns det möjlighet så får de gärna gå med i drevet under ordnade förhållanden. Det är ju en glädje man inte vill ta ifrån ungdomarna. Också eftersökningar hör till Gustav konstaterar att skyttarna är på plats och att drevet kan starta. Det är ett ganska långt drev det här så det tar nog en stund innan vi börjar höra något av dem. Vi sitter tysta och berädda. Det är en riktigt fin jaktdag, lungt och stilla och solen bryter fram efter den lilla regnskuren som kom på morgonen. Några större hackspettar flyger skrikande av och an framför oss och den ena sätter sig att hacka endast någon meter bredvid. Ljudet av drevet närmar sig, och plötsligt smäller ett skott längre bort. Gustav skiner upp, och inväntar någon rapport, men André Norrén är 17 år och går första året på egen del som drevkarl. Jag har nog turat när det behövts och gått flera år förr också, men i år är det första året jag går på egen del. Visst har jag väl tänkt att jag skall börja skjuta också så småning om. Pappa är också med som skytt och mamma går i drevet. det är tyst i telefon, när det åter smäller två skott. Kanske det var något nådaskott, funderar han. Men jag har inte hör vad som händer, vi är ju ganska långt ifrån och ibland så hör man inte varandra, det är alltid lite knepigt. Det visar sig att en ko ligger men en kalv som är på skjuten,fortfarande inte har hittats. Gustav uppmanar att de skall hjälpas åt och försöka följa eventuella spår för att få klarhet i om skottet träffat. Skytten är säker på träff, men hur långt har kalven sprungit och hur bra var träffen? Gustav tar beslutet om att de skall söka med hund och spåra kalven. Tyvärr har vi alla våra älghundar släppta nu, och de är långt härifrån. Men vi har en med spårhund som gärna ställer upp trots att han inte går i älgjakten i år, så vi hoppas de får upp spåret. Det känns alltid som tiden går sakta när man väntar... Men vi hör skall från hunden på långt håll och alla skyttar är berädda ifall kalven skulle komma springande. Då kommer besked att hunden, ensam, kommit fram till drevet och troligen hittat spåret och följt ett rådjur istället. Vi tar ut drevet och ser om de hittar kalven. Så ni kan fortsätta framåt, ger Gustav direktiv om i radiotelefonen. Vi får hoppas att det lyckas nu. Det här var ju inte en så bra start på dagen, men det hör också till, konstaterar han. Drevet går förbi, och kommer fram, utan att de hittat eller sett kalven. Vi får försöka byta hund. Nu blir det ju betydligt svårare när det blir travla och gått på området, men vi får försöka. Hans Berg åker för att hämta sin tax som också den är duktig på att spåra. Gustav kommer ner ut tornet och vi sätter ihop en brasa för att grilla en korv medan vi väntar, och även långre bort stiger röken från brasor här och här. Men det har varit en torr sommar så det gäller att släcka efter sig. Vi har just ätit våra korvar när det kommer besked om att taxen hittat kalven! Det visade sig vara en bra träff ändå men kalven hade sprungit och lämnat ligga i tät skog. Men det var ju bra, konstaterar en lättad jaktchef. Nu ser ni till att få ut älgarna, och alla där runtom hjälps åt. Så kan vi fortsätta dagen med att skyttarna flyttar sig framåt till nästa pass. Gustav berättar att de har två gubbar som går med i drevet på förmiddagen, Lasse och Christer Håkans, tills någon älg blivit skjuten. Då hämtar de och åker till slakthustet med älgarna och börjar som förmiddags slaktgrupp där, med att hänga upp och sno. Sedan har vi skillda grupper som turvis sköter om och åker på kvällen till slakthuset och hjälps åt med restern. En grupp för lördag och en för söndag och sedan är de båda grupperna tillsammans på torsdag när vi styckar och fördelar köttet. Så följande helg är det nya grupper. Det fungerar bra. Jaktförbud på fredede marker, ett bekymmer Vi vandrar ut från vår pass mot bilarna tillsammans med de övriga skyttarna. Några av jägarna är Valter Nissas och Tage Wikström. De samspråkar under vandringen, och som på många andra ställen är ryktena om att Forststyrelsen tänker för- NORRA

13 13 bjuda jakt på statens fredade områden ett bekymmer, och osäkerheten är stor över vad som kommer att beslutas för framtiden. Det blir så att naturens mångfald blir till enfald, konstaterar Nissas. Det drabbar mer och mindre alla jaktlag här i skärgården, främst Björköby. Där har de själva i ett tidigt skede, fredat för att bevara sin natur, är detta tacken då, när Forststyrelsen tar över beslutandet över jakträtterna. Visst är man bekymrad. Dylika beslut uppviglar endast till att folk skall börja bryta mot lagen, istället. Vi har ju ett fungerande system som är bra. Det är väl redan områden i södra Finland som fallit in under lagen, och nu är väl vi i tur, funderar Wikström. Det gäller för oss att vara uppmärksamma och delaktiga i vilka beslut som tas så att det inte sker utan jägarnas möjlighet att påverka. Den sociala biten lika viktig som jakten Jägarna samlas och kör vidare för att ställa ut på nya pass. Gustav, tillsammans med underteckand, Valter Nissas och Hans Berg har fått på vår lott att åka med båt ut till en holme till våra pass, som ligger alldeles vid gränsen mot Replot. Här har det blivit skjutna flera älgar. De brukar komma över här för att ta sig vidare mot Replot, berättar Gustav. Drevet startar, och vi väntar med spänning. En större tjur har gått genom drevet, få se om bakskyttarna får se den eller om den kommer hit, funderar Gustav. Christer och Lars Håkans tillhör förmiddagsgruppen och så snart en älg blivit skjuten kör de den till slakthuset och börjar på med flåarbetet. Isak Lönnkvist är 19 år och har redan gått som skytt i flera år. Det var också han som sköt den svårhittade kalven tidigare. Huvdet från älgen tillfaller skytten så Isak sitter och skär ut tungan som han tar tillvara. Jag kände nog att det var en bra träff direkt, annars hade det nog varit något fel på bössan, skrattar han. Men kalven hade ändå sprungit en bra bit och lämnat att ligga i riktigt tät skog, därför var den så svår att hitta. Det här är tredje älgen jag skjutit. Tidigare har jag skjutit en ko och en tjur så nu är det en av varje. Drevet fortsätter, och ställer om för att försöka få fram tjuren när ett skott hörs. En tjur ligger, men det verkade inte vara den större utan en pinnatjur. De äldre djuren blir nog lite slipade. De går ut och ställer sig i vassen och väntar. Vi får nog inte se den tjuren mera idag, det blir för sent att fortsätta. Vi avslutar jakten och de som skall via slakthuset åker dit, meddelar Gustav i radiotelefonen. Annars träffas vi igen nästa lördag. Det verkar inte bli någon jakt med hund i morgon, måndag. En hund är halt och en behöver vila, och den ena är en unghund. Men vi får se om det blir hundjakt på fredag då istället, funderar Friberg. Det viktiga är ju inte bara själva jakten, poängterar Friberg, utan det är ju den sociala biten. Det är viktigt i små byar som här, där det inte mera finns så mycket att samlas runt och som angagerar så många personer som jakten gör. Vi avslutar sedan med en älgfest, med god mat, lotterier och dans, vilket är uppskattat. Vi väljer en festkommitté som brukar ordna det så vi byter om lite med arrangörer. För vår del hade vi inte turen att se några älgar under dagen, men den första helgen blev ändå till belåtenhet för jaktlaget som fällde åtta av de tjugotvå älgar som skall skjutas. Vi hade ett vackert väder och det viktigaste jag hade en trevlig dag med Norra Vallgrund jaktlag. VALLGRUND

14 14 Styckningskväll har Norra Vallgrund på torsdag. Då samlas de två grupper som hade sina turor på lördag och söndag, tillsammans för att stycka ner och fördela köttet. Det är full aktivitet i slakthuset med knivar, lådor, kött och kontar. Samt en trevlig samvaro. Man räknar och väger och fördelar köttet så rättvist som möjligt. Tomas Gädda delar ut stekarna i lådorna. På tur står Rune Håkans följd av Gustav Rönn och Peter Asp. Här är det löpande band principen som gäller. Norra Vallgrund Jaktklubb har en fin hemsida, där man uppdaterar aktuella händelser i föreningen. Man hittar också, bilder från föreningens viltkamera som är utplacerad runt om vid utfodringsplatser samt viltstråk. Bilder från sammankomster, statestik, mötesprotokoll mm. Ordförande Hans Berg står för information samt uppdateringar. Ett fint tips till övriga jaktklubbar. Vid vågen står Alarik Asp och kontrollerar, fyller på eller drar bort. NORRA VALLGRUND

15 15 Text och foto: Carina Rönn Höstfiske i Vätsäri VÄTSÄRI

16 16 Naturen i Vätsäri är en mosaik av sten, myrmark, sjöar, vattendrag och karga tallskogar. Vätsäri är ett av de mest otillgängliga ödemarksområdena i Finland och ligger ost-nordost om Enare träsk. Naturen i Vätsäri är en mosaik av sten, myrmark, sjöar, vattendrag och karga tallskogar. Egentligen så finns här inte så mycket annat än vatten och extremt mycket sten. Det finns fisk förstås i sjöarna av vilka harr, insjö-öring, abborre, gädda och röding är några av de som intresserar oss fiskefantaster. Det är söndag första september och jag slår upp mitt tält på en udde i sjön Pitkä Surnu i Vätsäri ödemarksområde. Vädret är ovanligt varmt för årstiden, vindarna svaga och de utlovade regnskurarna verkar dra förbi söder om Enare träsk. Efter att vi har tömt kanoterna på all packning och slagit upp tälten på den plats som skall vara vårt basläger de närmaste dagarna är det fiske som gäller. De ivrigaste har redan blött ner fiskeredskapen och dragit upp några fina harrar. Resan hit Det är en lång resa innan fem personer har kommit så här långt. Bilfärden från Vasa till Enare tar ca 12 timmar. Vi har två kanoter med oss och en kanot har vi hyrt från en camping i Enare och efter att vi plockat upp den lastar vi båten som ligger i Kankivuono i södra delen av Enare sjö. Första anhalten på vår resa mot Surnu är Juhas stuga där vi sover ett par timmar innan vi fortsätter båtfärden. Vi har ca 70 km båtfärd genom Enare träsk framför oss och med två kanoter på släp gör vi en VÄTSÄRI

17 17 marschfart på 6 7 knop. Enare träsk är stort och det gäller att hålla koll på navigeringen för alla holmar i denna skärgård är den andra lik. Djup på m är normala och på vår färd kör vi förbi en av sjöns djupaste punkter otroliga 96 m. Varför det på svenska heter träsk och inte sjö är svårt att förstå. I den innersta delen av Surnu fjorden, som är vårt mål första dag, finns en allmänt använd hamnplats. Flera båtar ligger uppdragna på stranden och en stig leder förbi Surnuforsen till den långsmala sjön Pitkä Surnu. Det är kväll den sista augusti och vi slår läger för att övernatta. Till kvällsmål blir det stekta lammkotletter med potatis och nyplockade krossade lingon. De nyfångade harrarna blir nattmat innan vi kryper in i våra tält för en natts välförtjänt vila. Korparna väcker åtminstone mig redan 6-tiden på morgonen. Efter frukosten bär vi det mesta av vår packning förbi Surnuforsen, en del får bli kvar i kanoterna som vi drar uppför forsen. Den torra sommaren märks även här och det är ovanligt lite vatten i forsen. På ovansidan forsen packar vi kanoterna och styr mot övre delen av sjön. I svag motvind paddlar vi den 4 km långa färden till den övre delen av sjön, som är betydligt grundare och stenigare. Kanoterna är tungt lastade och det är inte det lättaste att ta sig iland när stränderna är grunda, gyttjiga och steniga. Men till sist lyckas vi hitta en plats där det även går att slå upp tälten. I Surnu skall det finnas även stor öring men de rinnande vattendragen är fredade för fiske från 1.9, så det blir att fiska enbart i sjöarna. Dessutom så är vattennivån så låg i älvarna och bäckarna att där knappast finns speciellt mycket fisk för tillfället. Fisketillstånd Som alltid är det inte det lättaste att reda ut vilka fisketillstånd som behövs och vilka fiskeregler som gäller. Forststyrelsen naturcenter i Enare gav ett svar, internet ett annat och ute i naturen fanns skyltar med ännu andra bestämmelser. Vi beslöt oss för att gå efter informationen på internet och hålla oss till det. I de flesta sjöar och i Enare träsk klarar man sig med statens fiskekort och I sjön Surnu finns det gått om harr. Jani drog upp kvällens största harr. VÄTSÄRI

18 18 Från lägerplatsen hördes i bakgrunden Surnuälvens brus spötillståndet för Lapplands län. Det betyder att om man som jag, redan har statens fiskekort, betalar man en avgift på 7 euro för en veckas spöfiske. Vill man fiska i älvarna och bäckarna behöver man ett särskilt tillstånd som var betydligt dyrare, men nu är alla rinnande vattendrag i Vätsäri fredade från och med 1.9. Vissa specialvatten kräver också särskilda tillstånd men dylika fanns inte i det område där vi skulle fiska. I Surnu Eftermiddagens och kvällens fiske ger några harrar som fyller måttet på 30 cm. Harrarna hugger villigt på mitt röda Bete lotto drag, tyvärr är de flesta fiskar under minimimått. När jag och Jani återvänder från fisket så är middagen redan på gång, så stort är förtroendet för vår fiskelycka. Men renskav med vitlökspotatis är inte fy skam det heller. Vi saltar in fisken för morgondagen. Natten verkar bli kall och jag är glad att jag beslöt mig för att ta med dunsovsäcken. Surnu älven brusar i bakgrunden när jag kryper till kojs och somnar. Pinnharr till frukost Gårdagens harrar grillas över elden till frukost. Nu bekänner Jani att han faktiskt inte brukar äta fisk, trots att han är ivrig fiskare. Men efter att ha smakat på grillad harr måste han medge att fisk är gott och det var inte heller inte så svårt att tillreda. Dagens program besluter vi oss för att undersöka sjösystemet ovanför Pitkä Surnu vilket betyder de två sjöarna Heinälompolo och Tupakkalompolo. På den stugtomt som finns bredvid Surnu älven lyckas Juha även få telefonkontakt med omvärlden och en väderrapport, som visar sig vara avgörande för när vi måste starta återfärden från Surnu. På denna plats låg tidigare Surnu hemman och inte långt härifrån finns Surnu-Pekkas stuga. Surnu- Pekka bodde ensam i ödemarken ännu till för två år sedan, numera har han flyttat till Nellim. Förbi de värsta forsarna i Surnuälven finns en dragplats för kanoter. Jani drar sin lilla fiskekanot förbi forsarna, vi andra Marja, Mikko, Juha och jag tar våra ryggsäckar, fiskeredskap och besluter oss för att vandra. Våra kanoter är ju också så mycket tyngre. Jani har både kast- och flugspöet med sig, själv fortsätter jag att fiska med spinnare, vilket också de andra gör. Det är dåligt med napp, några små harrar nafsar efter dragen. Jani rör sig med VÄTSÄRI

19 19 Lättsaltade harrar grillade över öppen eld blir dagens frukost. kanot över ett större område och fiskar mitt ute på sjön. Argsinta kommentarer hörs från kanoten när det bara är gäddor som nappar. Plötsligt får jag ett napp som gör att jag börjar ångra att jag bytte till 0,20 mm monofillina och tog det lättare spöet. Enligt Jani finns just där fisken nappa en djupare monttu (grop) så det kan vara vad som helst. För att inte tappa fisken låter jag den rusa medan bromsarna på rullen skriker. Alla andra slutar fiska och rör sig mot mig för att se vad som kommer ovanför vattenytan. Besvikelsen är stor när det visar sig vara en ca 1,5 kg gädda. Alert och vid god vi- gör gör det ordentligt motstånd, men till sist lyckas jag landa den. Heinälompolo verkar vara ett gäddparadis. Tupakkalompolo som är den större och djupare av sjöarna ger inte heller den några napp denna dag. Vi är tillbaks i baslägret i så god tid att vi bestämmer oss för att packa ihop det mest nödvändiga och bege oss till Piilopirtti, en hyresstuga en bit från stranden av Pitkä Surnujärvi. Vi har hyrt den för en natt för att kunna bada bastu. Tälten får stå kvar eftersom vi kan övernatta i stugan. Vattennivån i sjön är så lågt att vi inte ens med kanoterna kan ta oss in i den vik och till den plats varifrån stigen till Piilopirtti startar. Vi blir tvungna att promenera betydligt längre än vi tänkt oss. Stugan gör skäl för namnet Piilopirtti (gömslestugan) den ligger mitt inne i skogen intill en liten bäck. Hit hittar ingen i första taget. Öring i sjön Pitkä Surnu Nu skulle det fiskas öring i Pitkä Surnu. Allt kastspöfiske hittills hade gett bara harr och gädda, även sjön Pitkä Surnu verkade ha en stark gäddstam. För att fånga den gäckande öringen riggas nu även trollingspöna upp och kanoterna styr kosan mot den djupare södra delen av sjön. Tyvärr var fiskelyckan inte på vår sida. Harrar verkar det finnas gott om, det slog på ytan och simmade efter våra drag. Men det ville inte ta varken på spinnare eller på skeddrag och även på fluga nappade de dåligt. En endaste måttfisk, en harr blev dagens fiskesaldo. En fiskehistoria Tillbaks i lägret började vi fyra förbereda middagen medan Jani som hade egen kanot stannade för att fiska på återvägen. Matförrådet skulle tömmas eftersom det VÄTSÄRI

20 20 Vätsäri-grytan dekorerad med nyplockade lingon. var sista kvällen i Surnu. Väderrapporten hade tidigarelagt vår avfärd med en dag, med kanoter på släp behövde vi någorlunda lugnt väder för båtfärden. Väderrapporten hade lovat blåsigt till torsdagen, den dag vi ursprungligen hade tänkt återvända. Vår nya maträtt Vätsärigrytan, var rätt långt på väg när Jani återvände med veckans fiskehistoria. Han hade äntligen fått en öring att nappa på flugspöet, och enligt honom var det även en fisk som fyllde minimimåttet d.v.s. över 45 cm. Han hade just tröttat ut fisken och skulle börja dra in den, men öringen hade kommit nära stranden och strandväxtligheten. Just som VÄTSÄRI

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00

Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Samarbetsfrågor för drever i Norden och Westfälische Dachsbracke i Tällberg 14 juni 2014 kl., 09.00-11.00 Kjell Andersson hälsade alla gäster från Tyskland, Norge och Finland samt de svenska deltagarna

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Sista dagen på landet

Sista dagen på landet Sista dagen på landet Sommarlovet är snart slut. Om en vecka börjar kusinerna Joel och Irma i skolan och morfar börjar jobba. I övermorgon åker alla tillbaka in till stan. De har redan börjat packa. Joel

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Rapport från Äventyrarnas Starthajk hösten 2009

Rapport från Äventyrarnas Starthajk hösten 2009 Rapport från Äventyrarnas Starthajk hösten 2009 10 förväntansfulla Äventyrsscouter lämnade Helsingborg med ett par brev och en biljett. Med tåg från Knutpunkten till Hässleholm och därefter buss mot Vittsjö

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011.

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Styrelsen i VIF:s Friluftssektion har efter avslutat årsmöte 2011 konstituerat på följande vis. Ordf. Mikael Bernsten V. Ordf. Anders Abrahamsson

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1

LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 LEONBERGER KUNSKAPSSÖKNINGSARBETE. ERICA STRÖMBÄCK. D6 LÄSÅR 1996-1997 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HISTORIA... 1 LEONBERGERN I DAG... 1 UTSEENDE... 1 TEMPERAMENT... 2 ANVÄNDNING... 2 KÖPA LEONBERGER... 3 KLUBBAR...

Läs mer

Dagbok VALPSIDA 150508. Skriv ut VALPAR.

Dagbok VALPSIDA 150508. Skriv ut VALPAR. Dagbok VALPSIDA 150508 VALPAR. Skriv ut I söndags kväll började Axa och jag att sova i valprummet. På onsdagen började Axa att bädda, hon ville inte äta något, knappt skinka eller leverpastej. Onsdag natt

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

RESEBERÄTTELSE TYSKLAND-HOLLAND.

RESEBERÄTTELSE TYSKLAND-HOLLAND. RESEBERÄTTELSE 2010 TYSKLAND-HOLLAND. Vi åkte från Gullspång 14 april 2010 mot Varberg för att den 15 april färja Varberg-Grenå. Av ovanstående bild framgår att vi som åkte var Ove-Karin, Margareta-Rolf,

Läs mer

Domarkompendium för Ledhundsprov.

Domarkompendium för Ledhundsprov. SVENSA ÄLGHUNDLUBBEN Domarkompendium för Ledhundsprov. Bedömningsgrunder. Hunden skall föras i spårsele eller halsband av normalt utförande. Stryp eller tagghalsband är inte tillåtet. Hundens uppgift är

Läs mer

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt

Tibetansk Mastiff. do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Tibetansk Mastiff do khyi en hund från världens tak av monika wahlstedt Den tibetanska mastiffen är en välpälsad hund med tusenåriga anor. Lugn, stillsam och tillsynes sovandes ligger den på sin post,

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt

Forskning Jakthundar. Björnhundar. behöver bättre träning. Nr 2/3 2011 Svensk Jakt Forskning Jakthundar Björnhundar behöver bättre träning 76 184 Eftersöksekipage på björn saknar den kompetens som är nödvändig för att spåra björn. Det visar ett examensarbete som är baserat på praktiska

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Det stora kaoset. Simon Petersson

Det stora kaoset. Simon Petersson Det stora kaoset Simon Petersson Marcus har kort blont hår, mycket muskler, är modig och är 32 år. Steve har brunt hår, blå ögon och är 31 år gammal. Cage har kort brunt hår, blåa ögon och är 24 år gamma

Läs mer

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande genren

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande genren Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande genren SPÖKHUSET Det var en gång två modiga barn Max och Maja. Max är 15 år gammal och Maja är 13 år gammal. Varje fredags och lördags kväll tittar de på

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag.

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag. Samhällsservice Cecilia och Jo han har en dotter som är 3 år. Hon he ter Astrid och går på förskolan. En dag när Cecilia hämtar Astrid ser hon det här anslaget. Jag förstår anslag. SOMMARFEST! Alla föräldrar

Läs mer

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 Rena din själ där ren möter säl Seskarö Strandby Släpp vardagen i samma stund som du kör över bron till Seskarö. Ta in skogen, havet och friden. Kör vägen

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer