EU:s makt över svensk jakt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s makt över svensk jakt"

Transkript

1 Granskning en tidning om EU-samarbetet -3/2007 EU EU:s makt över svensk jakt - Temanummer om jakt Vem bestämmer över svenskt uran? Ingen fråga för liten för EU-parlamentet Gruppen Oberoende/Demokrati (IND/DEM) är den grupp i EU-parlamentet som Junilistan tillhör. Det som gruppens medlemmar har gemensamt är kravet på folkomröstning om EU-grundlagen och motståndet mot att mer makt flyttas till Bryssel.För mer information om IND/DEM, besök eller

2 Innehållsförteckning Ledare 2 Vem bestämmer över svenskt uran? 3 EU vill kontrollera Sveriges skogar 3 Gästkrönikan 4 Ett Babels torn av förmynderi 5 Ingen fråga är för liten för EU-parlamentet 6 En mötesplats för jaktintresserade EU-parlamentariker 7 EU:s makt över vår svenska jakt 8 EU och vår svenska jakt 9 I skuggan av en EU-rapport 10 Jägareförbundet: EU påverkar den svenska jakten 11 Hallå där Läsarna tycker till 13 EU ute på djupt vatten 13 Björnen sover, björnen sover Mattips 15 Sudoku 15 Frågor på stan 16 Ansvarig utgivare Hélène Goudin Redaktion Hélène Goudin José Gutiérrez Jan Å Johansson Markus Nyman Postadress IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm E-post Redaktionen svarar för osignerat material och osignerade bilder. EU påverkar svensk jakt Trots löften om att svenskarnas rätt att jaga inte skulle påverkas vid ett EU-medlemskap, kan vi konstatera att så inte är fallet. Länsstyrelserna i Sverige och EU-kommissionen har skilda uppfattningar, angående vilka arter som skyddsjakt skall tillåtas på. EU klassar många arter som skyddsvärda, även om dessa är mycket vanligt förekommande på lokal nivå. Det svenska folket uppskattar biologisk mångfald, den vackra naturen och dess jaktmöjligheter, men gemensamma EU-regler får olyckliga konsekvenser. Vi arbetar därför aktivt i EU-parlamentet för att begränsa EU:s inflytande över den svenska jakten. Rapport från älgskogen Under fjolåret blev det ingen jakt eftersom jag var fullt upptagen med kampanjen inför riksdagsvalet. Så med stor förväntan begav jag mig på björn- och älgjakt under första septemberveckan, tillsammans med vårt lilla jaktlag på sex man. Bröderna Stokke från Udtja sameby hade talat om för oss var färsk björnspillning hade observerats och med visshet om att det fanns gott om björn, var vi förhoppningsfulla. Jaktledaren sköt en tjäder första dagen och det var också det enda vilt vi träffade på under jaktveckan. Med ett undantag. Min svåger och hans polare, som båda bor i Stockholm, hade precis avslutat veckans sista jaktpass, plockat ur ammunitionen, packat ner vapnen och satt sig i bilen, då plötsligt en älg uppenbarade sig. Samtidigt började regnet ösa ner. Snabbt ringde de till oss övriga, hoppade ut ur bilen och tog fram allt som behövdes för att återuppta jakten. Jaktledaren ringde John Stokke, som med sin älghund snabbt förenade sig med oss. Naturligtvis var älgen långt borta vi det laget. Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar. Makten över jakten skall ut i landet, nära de människor som berörs av de tagna besluten. Jägare, lokala myndigheter, jaktorganisationer och den övriga befolkningen på landsbygden måste få ett ökat inflytande, genom att till exempel ansvara för förvaltningen av rovdjur och genom att kunna påverka de lagförslag som läggs fram. Sedan vårt intåg i EU-parlamentet, har vi granskat alla förslag som rör jakt och viltvård. Själv är jag aktiv i EU-parlamentets jaktintergrupp, vilken utgör ett forum för EU-parlamentariker med gemensamt intresse för jaktfrågor. Jag har bland annat varit aktiv i arbetet att stoppa ett lagförslag, vilket hade inneburit att det i praktiken blivit omöjligt att bedriva fällfångst i Norden. Jägarnas röster behöver vara representerade, när besluten fattas i Bryssel. Vår närvaro garanterar en motkraft till EU:s regleringsiver. Efter en timme gav vi upp, eftersom det började skymma. Dagen efter, när vi var tillbaka i Piteå respektive Stockholm, sköt Rune Stokke sin andra björn för säsongen, en kilometer från våra jaktmarker! Ibland är det helt enkelt inte meningen... Nåja, jag skall ut igen i slutet av oktober. Då får Bryssel klara sig utan mig! Hélène Goudin EU-parlamentariker Premiär för våra nya kolumnister För att markera vår tvärpolitiska prägel, kommer två kända skribenter, från och med detta nummer, att skriva var sin EUartikel i Granskning EU. Den ena är den liberale skribenten Mattias Svensson och den andre är den socialdemokratiske debattören Peter Swedenmark. 2

3 Vem bestämmer över svenskt uran? till Euratomfördraget. Detta är ett av EU:s grundfördrag, i vilket det står att EU är ägare till allt klyvbart material i EU. Till dessa ämnen hör olika former av uran. Den nuvarande kommissionen har vid flera tillfällen framhållit att den tolkar Euratomfördraget som att EU Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år 2005 inte kan tvinga Sverige att bryta uran. I slutändan är det dock EG-domstolen som kan komma att avgöra EU:s kompetens på området. Erfarenheten visar att EG-domstolen i regel tolkar fördraget bokstavligt. Av EU:s totala urantillgångar, finns 80 procent i Sverige. Detta motsvarar mellan och ton. Den förväntade efterfrågan på bränsle till de pågående byggnationerna av kärnkraftverk runtomkring i världen lockar gruv- och prospekteringsbolag till svenska norrlandskommuner. Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år Sveriges närings- och infrastrukturminister, Maud Olofsson, har i riksdagsdebatter klargjort att hon inte utesluter svensk uranbrytning i framtiden. Frågan om uranbrytning engagerar och upprör invånare i de kommuner Foto: Bin Hu som är berörda. Uranbrytning skulle, på kort sikt, kunna innebära att de lokala arbetstillfällena blir fler. På längre sikt, skulle det dock kunna medföra att dricksvatten hotas eller rentav att radioaktivt damm sprids. I Kanada och Australien har urbefolkningar fått betala ett högt pris för uranbrytningen, i form av utsläpp av tungmetaller och svårhanterliga avfallsproblem. Oavsett vad våra ministrar eller kommunalråd anser om uranbrytning, kan EU i framtiden tvinga Sverige att bryta uran. När Sverige gick med i EU, anslöts vi automatiskt Den juridiska expertisen är inte enig, om huruvida Sverige verkligen har kontroll över sina egna uranresurser eller inte. Thomas Erhag är jurist på Göteborgs universitet och är expert på Euratomfördraget. Han har framhållit att Euratomfördraget mycket väl kan tvinga fram uranbrytning i Sverige i framtiden (Sveriges Radio P1, 3/ ). Efter decennier av uppslitande diskussioner, fällda regeringar och en diffus kärnkraftsomröstning, är det inte säkert att det svenska folket självständigt bestämmer över sitt uran. EU vill kontrollera Sveriges skogar I början av 1990-talet förutsåg EUkommissionens dåvarande ordförande, Jacques Delors, att EU på sikt skulle komma att ha en gemensam politik för unionens naturresurser. Delors förutsägelse tycks vara på väg att besannas. Åtminstone om EUparlamentets federalistiska majoritet får sin vilja igenom. EU-parlamentet röstade nämligen i februari 2006 om Genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi. I denna rapport uppmanas EU-kommissionen och ministrarna i rådet att undersöka möjligheterna att upprätta en rättslig grund för skogen. Det är avsaknaden av en sådan som tidigare har omöjliggjort en gemensam skogspolitik för EU. Socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet valde att stödja rapporten i dess helhet. De svenska EUparlamentarikerna väljer att blunda för en utveckling där vi riskerar att förlora kontrollen över en av våra viktigaste naturtillgångar. Därför behövs EU-kritiska röster i EU-parlamentet. 3

4 Gästkrönikan Om EU:s påverkan på den svenska jakten röm för att man hittade en annan paragraf att grunda sitt beslut på. Detta är bara två exempel på vad som har hänt efter medlemskapet, det finns flera, men detta är nog de två mest uppmärksammade fallen och i båda fallen kan man skylla på EU, men man kan också konstatera att med andra svenska beslut i botten eller en annan och mer professionell svensk hantering i tidigare skede så hade det kanske inte behövt bli som det blev. Vad vill jag ha sagt med detta? Jo att effekterna av svenska beslut efter EU medlemskapet riskerar att få mycket mer långtgående följder än vad vi tidigare har varit vana vid. Av detta måste vi lära oss att fatta svenska beslut som ger handlingsutrymme här hemma och inte låser oss inför EU:s granskande öga. I vissa fall har det också blivit svårare att riktigt veta om det är EU som är boven eller om det är någon internationell konvention som finns med och begränsar det svenska handlingsutrymmet. Vi kan nog på jaktens område konstatera samma som på andra områden, nämligen att det är väldigt lätt att skylla allt obehagligt på EU. Inför folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU gavs klara besked från ansvariga politiker att ett medlemskap i EU inte skulle påverka den svenska jakten och våra jakttraditioner. Men hur blev det? Jo ganska snart förbjöds jakten på morkulla med hänvisning till EU. Om det verkligen var EU som stoppade denna jakt eller om det var svensk klantighet i kontakterna med EU som resulterade i jaktförbudet, tvistar man fortfarande om. Oavsett vilket det är så kan vi konstatera att en mycket gammal jakttradition försvann med hänvisning till EU och vi kunde notera det första jaktpolitiska sveket efter EU medlemskapet. Foto: Mats Bildström Och ännu i dag 12 år efter vårt medlemskap så är denna jakt förbjuden. Orimligt och kanske helt onödigt. En annan stor jaktfråga var när jakten på lodjur förbjöds och Sverige i olika omgångar fick förklara sig inför EU. Här är det inget tvivel om att det var EU som var den direkta orsaken till jaktstoppet. Men om vi hade haft ett annat politiskt beslut om hur många lodjur vi skulle ha och att vi vid det aktuella tillfället hade haft så många lodjur som Riksdagen hade beslutat om så hade nog EU inte kunnat ha några synpunkter. Efter två års jaktuppehåll så fick vi tillbaka jakten på lodjur och här är det nog på sin plats att ge Naturvårdsverket lite be- Den nu mest aktuella och riktigt brännande frågan är hur vi skall hantera den kraftigt ökande vargstammen och vilka formella möjligheter EU har att lägga sig i eller om det ännu en gång blir så att beslutsfattare försöker gömma sig bakom EU. Den som lever får se. Till sist, Sverige och Norden har unika förutsättningar och med detta som bas har vi förvaltat viltet så att vi i dag har unika och mycket fina och friska viltstammar och detta har vi kunnat skapa helt på egen hand, utan hjälp av EU. Låt oss fortsätta med detta och försök få EU att förstå att jaktfrågor och viltfrågor är något som varje land rimligen är bäst på att sköta själva. Här skall den s.k. närhetsprincipen verkligen få gälla. Bästa jakthälsningar från Conny Sandström Förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund 4

5 Ett Babels torn av förmynderi Överstatligheten ger helt enkelt politiker och byråkrater höjdskräck och förstärker deras vilja att reglera småsaker. I tron att större politiska enheter lättare kan ta itu med helheten byggs ett Babels torn av förmynderi. Ett exempel på utsikten långt där uppifrån gav EU-minister Cecilia Malmström på folkpartiets landsmöte. Där brast hon ut i en veritabel lovsång till överstatliga köttfärspaketsregleringar, att EU bokstavligen tar plats på varenda butikshylla och i varje kylskåp. Ministern fortsatte: Det är vad jag kallar mervärde och det är sådant som EU ska syssla med. Ett mervärde? Möjligen för makthavare och byråkrater i Bryssel som får sysselsättning och informationskontroll, inte för konsumenter som får dyrare köttfärs. Ibland sägs det att överstatlighet är nödvändigt för att kunna ta hand om de stora och viktiga frågorna. Sedan förvånas vi över att EU ägnar sig så mycket åt småsaker. Jag tror att en av anledningarna helt enkelt är att ju högre man lyfter politiken, desto större blir populationen och desto fler statistiska liv finns att rädda genom att försöka reglera varje liten risk. Ett exempel. I juli beslutade regeringen att förbjuda tändare som inte är barnsäkra. Tändarna får inte heller likna leksaker. Egentligen handlar det om implementering av ett EU-direktiv, men regeringen passade ändå på att posera som kraftfulla aktörer för att stärka barnsäkerheten mot bakgrund av en mängd dödsolyckor bland barn som har lekt med tändare. Hur mycket är en mängd? Enligt regeringens pressmeddelande beräknas dödsfall per år i hela EU. Med andra ord lite drygt ett dödsfall per medlemsland, eller utslaget på be- folkningsmängd inga alls bland Sveriges 9 miljoner invånare. Så finns heller inga uppgifter om dödsolyckor bland barn i Sverige. Ändå har byråkrater på svenska konsumentverket drivit denna förbudsfråga i flera år, både mot enskilda näringsidkare och inom EU. I fortsättningen ska 99 procent av de 1,8 miljarder engångständare som varje år säljs inom EU kontrolleras av tull och konsumentmyndigheter enligt de nya direktiven. En kanske inte helt proportionerlig åtgärd om man tänker efter. I detta ljus är det ingen slump att grandiosa planer på att kontrollera medborgarnas TV-tittande och motionsvanor föds och frodas i överstatliga organ som EU, Världshälsoorganisationen (WHO), ja till och med i det obetydliga Nordiska rådet. Eller att en känd parlamentariker för folkpartiet hade som viktigaste fråga att reglera vilken information som skulle finnas på fläskkotletterna. I hela EU. Och bakom drömmen om närvaro i vardagen ligger viljan till kontroll över våra liv. Det finns inte en religion som inte manifesterat sin överhet genom regler för vardagslivet; kring matvanor, umgänge och tankar. Småsaker som det verkar, men också dagliga påminnelser om vem som bestämmer och vem som har att lyda. Det där med närhet och avstånd är viktigt. Politiker ska vara nära nog geografiskt och kulturellt för att kunna utkrävas ansvar, och vid behov skällas ut på ett språk som man behärskar och de förstår. Däremot ska politiker och byråkrater hållas på långt avstånd från våra kylskåp, vår vardag och hur vi lever våra liv. EU representerar den raka motsatsen. Foto: Anna Hållams Mattias Svensson kommer att vara en återkommande kolumnist i Granskning EU 5

6 Ingen fråga är för liten för EU-parlamentet... EU-institutionernas företrädare framhåller gärna betydelsen av subsidiaritetsprincipen. Med denna tungvrickare menas att politiska beslut skall fattas på den mest lämpade politiska nivån och inte överföras till EU, om det inte finns ett mervärde i detta. Problemet är att EU-institutionerna vanligtvis anser att just EU är den mest lämpade nivån för praktiskt taget allt beslutsfattande. Låt oss gå igenom några exempel på detaljregleringar från EU-institutionernas sida. Den 26 september 2006 behandlade EU-parlamentet en rapport om den temainriktade strategin för stadsmiljön. Punkt 19 framhåller följande: Europaparlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att förebygga och bortskaffa smuts, skräp, graffiti, djuravföring samt att hindra buller från musikanläggningar i bostäder och bilar. Denna typ av klåfingriga och direkt löjeväckande detaljregleringar återkommer med jämna mellanrum. EUparlamentet röstade den 18 januari 2007 om det Europeiska åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhet. Den svenska socialdemokratiska före detta EU-parlamentarikern, Ewa Hedkvist Petersen, var föredragande för rapporten. Punkt 49 framhåller följande: Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att notera de farliga konsekvenserna av att framföra fordon, i synnerhet lastbilar, med snö och is på taket, samt att utarbeta rekommendationer för inrättande av ett heltäckande nätverk av röjningsplatser. Parlamentet anser att tekniska alternativ bör undersökas och främjas. Man kan fråga sig varför EU-parlamentet skall tala om för medlemsstaterna att de bör notera faran med bilkörning med snö och is på taket? Gäller rekommendationen även för praktiskt taget snöbefriade länder, såsom Malta? Rapporten antogs med bred majoritet. Den 13 oktober 2005 röstade EUparlamentarikerna om nya utmaningar för cirkusen som en del av Europas kultur. I denna rapport konstateras att cirkus är en gränsöverskridande verksamhet, i och med att cirkussällskap ofta reser mellan länder. Åtgärder på EU-nivå ansågs därmed vara fullt befogade. Bland förslagen finner man att Europeiska standardiseringsorganisationen skall sammanställa utförliga normer för hur cirkusanläggningarna inom EU ska harmoniseras. Genom enhetliga regler för tältstorlekar och tältdukar, skall cirkusarnas rörlighet mellan EU:s medlemsstater främjas. Det faktum att EU-parlamentet har synpunkter på denna typ av frågor, från bussgolvs lutningsgrad till badvattenkvalitén vid medlemsstaternas badplatser, utgör inte bara en källa till underhållning utan även till frustration. I grunden handlar det faktiskt om vår demokrati och på vilken nivå som beslut och rekommendationer skall fastställas. EU vill stoppa jakten på skarv Svenska regeringen kan dras inför EG-domstolen om inte skyddsjakten på skarv och råkor begränsas. Det framgår av ett yttrande från EU-kommissionen som är kritisk till att länsstyrelser i en del län gett tillstånd till skyddsjakt och till förstörelse av bon och ägg, rapporterar Folkbladet den 1 oktober

7 En mötesplats för jaktintresserade EU-parlamentariker Granskning EU: Vilka jaktfrågor skall avgöras på nationell nivå respektive på EU-nivå? Det finns frågor som främst bör avgöras på EU-nivå, medan andra områden är mer lämpade för ett mer decentraliserat beslutsfattande. EU bör besluta om gemensamma standarder och breda ramar för lagstiftningen. Utifrån dessa skall de nationella beslutsfattarna avgöra hur just deras land skall gå tillväga. När det gäller exempelvis vapenhantering har medlemsländerna skilda historiska traditioner. Det finns inget behov av att harmonisera reglerna inom detta område. Det behövs förvisso åtgärder som underlättar gränsöverskridande transporter av jakt- och sportvapen. Dessa kan dock uppnås genom europeiska vapenpass, snarare än genom harmonisering av de varierande nationella regler som styr vapenhanteringen. Granskning EU: Har kommissionen nya förslag på gång som berör jägarna? Det har den inte, så vitt jag vet. EU-parlamentet har flera tvärpolitiska så kallade intergrupper. Dessa består av EU-parlamentariker som är särskilt intresserade av en specifik politisk fråga. Michl Ebner är ordförande för jaktintergruppen. Ebner kommer från Italien och representerar Südtiroler Volkspartei, ett parti som tillhör den konservativa politiska partigruppen EPP/ED. Granskning EU diskuterade jaktintergruppens arbete med Michl Ebner. Granskning EU: Vad är EU-parlamentets jaktintergrupp? Vi är 80 EU-parlamentariker från vitt skilda politiska partier och länder som möts och diskuterar hållbar utveckling, jakt, biologisk mångfald och landsbygdsfrågor. Vi träffas varannan månad i Strasbourg, i samband med att EU-parlamentet sammanträder. Granskning EU: Hur kan ni påverka EU-besluten som rör jaktfrågor? Vi bidrar till att öka medvetenheten och kunskaperna om jakt- och landsbygdsfrågor bland EU-parlamentarikerna. Detta påverkar den politiska diskussionen och de beslut som uppnås. Vi synliggör frågor som är viktiga för många landsbygdsinvånare, såsom regler för jakt av fåglar (fågeldirektivet), fällfångst och regler för innehav av vapen (vapendirektivet). Fakta: Jaktfrågor i EU Det finns sju miljoner jägare i Europa och jakten sysselsätter personer på heltid. Vår EU-parlamentariker Hélène Goudin var drivande i arbetet med att skapa EU-parlamentets jaktintergrupp. Förhoppningsvis kan denna grupp representera jägarna på ett tillfredställande sätt och se till att deras röster hörs i maktens korridorer. Jaktintergruppens hemsida är IG.htm 7

8 EU:s makt över vår svenska jakt I samband med Sveriges förhandlingar inför EU-inträdet påstod de svenska förhandlarna att ett svenskt medlemskap inte skulle påverka svenskarnas rätt att jaga. Detta var ett tomt löfte som inte överensstämmer med verkligheten. Rent formellt har inte EU en gemensam jaktpolitik, men däremot ett antal lagar och regler som i högsta grad påverkar jägarnas vardag. Två av EU:s lagstiftningar är särskilt problematiska, nämligen habitat- respektive fågeldirektivet. Dessa skall försäkra att en stabil stam av de rovdjur och fågelarter som bedöms vara sällsynta i Europa upprätthålls. Problemet är att populationerna av olika arter skiljer sig markant mellan EUländerna, vilket gör att det är svårt att fastställa vilka arter som är skyddsvärda. Arter som är sällsynta i EU som helhet, och som därför skyddas av gemensamma EU-lagar, kan vara mycket vanligt förekommande i ett enskilt medlemsland, eller på lokal nivå. Att samma EU-regler gäller från Kanarieöarna till Karesuando får därmed olyckliga konsekvenser. Lodjursjakten är ett av de områden som påverkas av EU:s habitatdirektiv. Den föregående svenska regeringen ansåg att jakt på lodjur borde vara tillåtet utanför renbetesland, eftersom lodjursstammen växer snabbt i mellersta Sverige. EU-kommissionen ville dock annat och satte hård press på den svenska regeringen att backa, bland annat genom att hota med att dra Sverige inför EG-domstolen. Det bedömdes att Sverige i så fall skulle dömas för brott mot habitatdirektivet, vilket bland annat hade inneburit dryga böter. De svenska byråkraterna rättade sig därför snällt efter Europeiska unionens pekpinnar. Självfallet skall det finnas plats för rovdjur i den svenska naturen. Jaktreglerna skall dock utformas av de nationella och lokala myndigheterna, utifrån de varierande lokala förutsättningarna, inte av EU-byråkrater i Bryssel. EU:s fågeldirekttiv har också orsakat huvudbry för svenska myndigheter. Denna lagstiftning har begränsat skyddsjakten på arter såsom skarv och råka. EU-kommissionen varnade den förra svenska regeringen och hotade att dra denna inför EG-domstolen om skyddsjakt tilläts i vissa geografiska områden. Enligt fågeldirektivet får skyddsjakt tillåtas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fisk och vatten. Den socialdemokratiska regeringen ansåg att skarvarna åstadkom allvarlig skada för lokala fiskare i Sverige. Denna uppfattning delade inte EU-kommissionen. Borde inte den svenska regeringen, för att inte tala om lokala myndigheter, ha bättre överblick än EU-byråkrater över vilka åtgärder som är lämpliga på lokal nivå? Vad arbetar vi för? Junilistan (IND/DEM) säger ja till vårt svenska EU-medlemskap och den inre marknaden, men nej till att flytta mer politiskt makt från Sverige till Bryssel. Vi är ett tvärpolitiskt parti och samlar de medborgare som är positiva till internationellt samarbete, men som säger nej till den centralstyrda EU-stat som nu växer fram. Demokrati byggs underifrån, genom medborgarnas aktiva deltagande. Vi vill att medborgarnas inflytande skall öka. Ett sätt är att hålla fler folkomröstningar. Det är en självklarhet att svenska folket skall besluta om Sverige skall anta EU-grundlagen eller inte. 8

9 EU och den svenska jakten Hur påverkar EU den svenska rovdjurspolitiken och fjälljakten var temat för en lunchdiskussion som Europaparlamentets informationskontor i Sverige arrangerade under våren och som sedan har sänts av SVT24. Nedan följder i korta drag deltagarnas kommentarer. Älgjakt i Norrbotten. Anders Grahn, Svenska Jägareförbundet: EU inträdet har inte inneburit något positivt för jakten i Sverige. Viltet har gått från att vara en resurs som vi kan nyttja, till att handla om skadedjur som jagas genom skyddsjakt. EU saknar kunskap och information, när det gäller jakt i Sverige och detaljstyr för mycket. Beslut kring jakten bör fattas på nationell nivå. Per-Olof Erickson, Svenska Naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningen är inte motståndare till jakt, men är för en etisk jakt som inte hotar den biologiska mångfladen. Med detta perspektiv i åtanke har EU varit bra, det har i och med EU:s fågel- och habitatdirektiv blivit lättare att få gehör för vissa åsikter. Jakten på morkullor är ett exempel där EU-inträdet medförde något positivt. Bengt-Anders Johansson, riksdagsledamot för moderaterna: Sverige har tidigare tagit ett stort ansvar för jakten och de vilda djuren. Väldigt få anade vid EU-inträdet att EU skulle komma att påverka denna verksamhet. När det gäller den svenska jakten, saknar EU kompetens och flexibilitet i dessa frågor. Sverige är bättre på att bedöma vilka regler som behövs i Sverige. Hélène Goudin, EU-parlamentariker för Junilistan (IND/DEM) bör i viss mån reglera jakt på flyttfåglar, eftersom de är en fråga av gränsöverskridande natur, men inte i andra jaktfrågor. När det gäller fjälljakten, är det lätt att skylla på EU, men faktum är att den svenska regeringen har lagt sig platt i frågan och inte försökt försvara de jakttraditioner som råder i Sverige. Jens Holm, EU-parlamentariker för vänsterpartiet: Jakten är en industri, som dödar ett stort antal djur varje år. Holm är kluven i frågan om den roll som EU bör spela, ser positivt på habitatdirektivet och tycker att Sverige bör bli bättre på att införliva detta. Holm lyfte frågan om att EU:s experter på rovdjursfrågor anser att det finns för få vargar i Sverige. Trots detta vill den nuvarande regeringen utöka möjligheten att skyddsjaga varg. Avslutningsvis Anders Grahn avslutade med att säga att den svenska viltvården fungerar bra. I sina slutord sa Per-Olof Erickson att den vilda faunan är en tillgång för Sverige, att jägare inte förfogar utan förvaltar denna. Bengt-Anders Johansson ansåg att EU:s kompetens vad gäller svensk jakt är obefintlig. Jens Holm valde att säga att Sverige fortsättningsvis ska ha strikta regler mot jakt på varg. Goudin lyfte fram vikten av att undantag från EU-direktiv skall åberopas av svenska staten. Källa: Europaparlamentets informationskontor och Peter Nilsson, Djurens rätt samt SVT24 9

10 I skuggan av en EU-rapport Hélène Goudin är skuggrapportör för EU-parlamentets yttrande om översynen av EU:s vapenlagstiftning (vapendirektivet) och i frågan om en EU-strategi för att bekämpa alkoholskador. Som skuggrapportör är man med om att ta fram EU-parlamentets rapport i frågan. Fakta: Rapporter i EP EU-parlamentets rapporter i olika politiska frågor förbereds i utskotten. Normalt sett är en EUparlamentariker ledamot i minst ett utskott. Hélène Goudin arbetar i fiskeutskottet och utskottet för utveckling. Hon har arbetat med EU:s vapendirektiv och alkoholstrategin. Nils Lundgren är ledamot av budgetutskottet och viceordförande i budgetkontrollutskottet. Nils arbetar bland annat med kontrollen över unionens budget och med upprensning av oegentligheter i Regionkommittén. Starka politiska krafter har verkat för att vapendirektivet skall innehålla omständliga regler för beställning och överlämnade av skjutvapen, vilket i praktiken kommer att göra det svårt för svenska jägare bosatta i glesbygden att skaffa jaktvapen. I Sverige har vi en säker och väl fungerande lagstiftning som såväl jägare som myndigheter är nöjda med. EU-parlamentariker har också lagt fram förslag om att samtliga vapen- och ammunitionsdelar som saluförs inom EU skall märkas genom ett gemensamt märkningssystem. Ett tvång att märka allt mellan spännfjädrar till kikarsikten är en onödig byråkratisk apparat. En annan fråga som Hélène arbetar med är EU:s alkoholstrategi. Hennes inställning i denna fråga är att alkohol inte är en vara som andra. En alltför stor konsumtion av alkohol är förenad med svåra sociala följder. EU-parlamentet bortser tyvärr fullständigt från folkhälsoperspektivet, vilket Hélène har betonat i sitt arbete med EU-parlamentets rapport om alkoholstrategin. Tyvärr har Sveriges alkoholpolitik påverkats negativt som en konsekvens av EU-inträdet, med bland annat alltför generösa regler för import av alkohol för privatpersoner. Fakta: Vapen i Sverige Anta personer med licens Antal registrerade vapen Kulgevär Hagelgevär Kombinationsgevär Pistoler Revolvrar Automatvapen Pipor och vapendelar Källa: Rikspolisstyrelsen 02/2007 Foto: EU-parlamentet 10

11 Jägareförbundet: EU-beslut påverkar den svenska jakten Det svenska Jägareförbundet har cirka medlemmar och arbetar för en god jakt, vilt- och naturvård. Jägareförbundet har en lång historia och bildades vid ett möte i Stockholm redan i april Granskning EU har intervjuat Jägareförbundets internationella sekreterare Anders Grahn, som fastslår att den svenska jakten i högsta grad har påverkats av det svenska EU-inträdet. EU-studie om fällor Efter ett idogt arbete av parlamentets jaktintergrupp, där Hélène Goudin är vice ordförande, röstades ett förslag på EU-lagstiftning om fällor ner av EUparlamentet. Som en följd av detta skall kommissionen finansiera en studie om förbättrade standarder för testning av fällor. Granskning EU: Vilka jaktfrågor anser du är mest intressanta och aktuella för svenska jägare i dagsläget? Användningen av bly i ammunition är en väldigt viktig fråga för de svenska jägarna. Den frågan verkar nu få en positiv lösning genom att användningen av bly förblir tillåten rent generellt, förutom vid jakt i våtmarker och vid lerduveskytte. De stora rovdjuren engagerar även många jägare och så också förvaltningen av älg. Den svenska jakten har definitivt påverkats av EUinträdet. En stor del av den jaktlagstiftning som tidigare beslöts på nationell nivå influeras nu starkt av EU-lagstiftningen Granskning EU: På vilket sätt försöker Jägareförbundet påverka de beslut som fattas inom EU? Vi försöker påverka besluten genom direkta kontakter med de olika beslutsfattande institutionerna i EU. Vi har en person anställd för det ändamålet. Vi försöker även påverka EU genom de nationella myndigheterna och deras respektive förhandlingar i EU. Därtill är vi medlem i FACE, det europeiska jägareförbundet, som representerar över sju miljoner europeiska jägare och är en renodlad lobbyorganisation. Granskning EU: Har den svenska jakten påverkats av EU-inträdet? Den svenska jakten har definitivt påverkats av EU-inträdet. En stor del av den jaktlagstiftning som tidigare beslöts på nationell nivå influeras nu starkt av EU-lagstiftningen. Det finns inte längre lika stort utrymme för en flexibel nationell jaktlagstiftning. Granskning EU: Kan du ge något exempel på EU-regler som har påverkat jägarna i Sverige? Fågeldirektivet har en direkt påverkan på vilka arter som får jagas och när de får jagas. Korpen och skarven är skyddade enligt direktivet. Fastän skarven ökat kraftigt och förorsakar stora problem kan inte en jakttid utlysas eftersom den skyddas av direktivet. Endast skyddsjakt är möjlig, enligt de undantagsregler som fastslagits i direktivet. När den traditionella jakten på sträckande morkullehanar förbjöds hänvisades det även till fågeldirektivet. Habitatdirektivet är ett annat regelverk som fått stor negativ betydelse för rovdjursförvaltningen. De stora rovdjuren är skyddade enligt direktivet och kan därför inte jagas på annat sätt än skyddsjakt, även om flera av de stora rovdjuren uppvisar välmående och växande populationer. Studiegruppen, där bland annat den europeiska jaktorganisationen FACE och Naturvårdsverket ingår, skall samla in information kring ny forskning om fälltester och hur den nuvarande standarden används. Avsikten är främst att minska onödigt lidande för det infångade viltet, rapporterar Svensk Jakt 03/07. Välkommen vargdom På grund av den finländska skyddsjakten på varg drog EUkommissionen Finland inför EGdomstolen år Kommissionen framhöll att Finland måste ha en vargstam på minst vargar, innan skyddsjakt får tillåtas. Nu har EG-domstolen avlagt en ny dom, vilken gör det möjligt för de finländska myndigheterna att bevilja jaktlicenser för skyddsjakt på varg även i framtiden. Domen möjliggör fortsatt skyddsjakt, dock under förutsättning att den jakt som bedrivs bevisligen förhindrar allvarliga skador på grödor och boskap. EU-institutionerna kommer även i framtiden att ha synpunkter på medlemsstaternas rovdjurspolitik, eftersom domstolen exempelvis anser att Finland har gjort fel som har beviljat jaktlicenser på varg också i förebyggande syfte, alltså för vargar som inte har varit problemindivider. Vi välkomnar EG-domstolens beslut, eftersom det öppnar för fortsatt nationellt inflytande över vargjakten. I enlighet med subsidiaritetsprincipen borde de nationella parlamenten, eller regionala myndigheterna, fatta beslut om skyddsjakt på varg. 11

12 Hallå där... Manuel Esparrago är ställföreträdande generalsekreterare för FACE, en organisation som är baserad i Bryssel och arbetar med jakt och naturvård. Granskning EU: Vad gör FACE och vilka representerar ni? FACE består av 36 europeiska jaktorganisationer. Det Svenska Jägareförbundet är en av våra medlemmar. Genom att vi agerar tillsammans blir vi starkare och kan uppnå tydligare resultat. Vi ser till att EU-institutionerna blir medvetna om sju miljoner europeiska jägares intressen. Vi värnar om jakten, naturvården och den biologiska mångfalden. Granskning EU: Vilka frågor har ni arbetat med under denna mandatperiod? Vi har försökt påverka EU-institutionerna inom flera frågor, till exempel den pågående översynen av unionens lagstiftning om vapen, djurskyddsfrågor och fågel- respektive habitatdirektivet, vilka är lagstiftningar som fastslår skyddsvärda fågel- och djurarter. Granskning EU: Vilka jaktfrågor är mest betydelsefulla och prioriterade för FACE för närvarande? De pågående diskussionerna om att förändra EU:s vapenlagstiftning, det så kallade vapendirektivet, är den viktigaste frågan just nu. Vapendirektivet fastslår regler för förvärv och innehav av vapen. Starka politiska krafter inom EU har arbetat för att göra det svårt för jägare att skaffa vapen som används i jaktsyfte. Granskning EU: Hur gör ni för att påverka de EU-beslut som påverkar jakten? Vi försöker på ett öppet sätt försvara våra medlemmars intressen inför EU-institutionerna. Vi har en kontinuerlig dialog med EU:s beslutsfattare och ser till att de tar hänsyn till objektiva fakta. Det är betydelsefullt att beslutsfattarna respekterar den så kallade subsidiaritetsprincipen, vilken fastslår att beslut skall fattas på den mest lämpade politiska nivån, dvs. inte i onödan centraliseras till EU-institutionerna. Granskning EU: Kan du ge exempel på EU-regler som har varit bra respektive dåliga för jägare i Europa? FACE är positivt inställt till fågelrespektive habitatdirektivet. Dessa lagstiftningar har varit bra för naturvården. Vi välkomnar dessutom de vapenpass som har införts, vilka gör det möjligt för jägare att resa med sina jaktvapen mellan medlemsstaterna. Vi är däremot negativa till att EG-domstolen tolkar lagstiftningen ytterst restriktivt, som har varit fallet med till exempel just fågeldirektivet. Vi beklagar också det faktum att EU-institutionerna tenderar att vilja lagstifta inom alla områden som berör jakten, även områden som ligger utanför deras kompetenser. Granskning EU: Tack för pratstunden och lycka till med det framtida arbetet! Sagt om EU Inte heller svenskarnas rätt att jaga kommer att förändras vid ett medlemskap. Eftersom EU har vissa jaktregler som skiljer sig från våra, togs frågan upp i förhandlingen. Det klargjordes då att EUreglerna inte hindrar oss att fortsätta vår jakt på hittillsvarande sätt, vare sig det gäller fågel eller vilt Utrikesdepartementets informationsskrift EU-avtalet (1994) EU-grundlagen drivs igenom - mot folkens vilja EU:s ledare fattade en muntlig överenskommelse om att anta EU-grundlagen vid toppmötet i Bryssel den juni, detta trots att den redan har förkastats i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna. Symbolfrågor, såsom hänvisningar till EU-flaggan, europahymnen och dylikt, har strukits ur texten. De inslag som syftar till att skapa en EU-stat är dock kvar. EU skall ledas av en president och få en egen utrikesminister med en egen diplomatkår världen över. EU tar över på nya områden, såsom polisväsendet och brottslagstiftningen, invandringspolitiken och delar av socialpolitiken. Under hösten 2007 fortgår regeringarnas förhandlingsarbete, vilket syftar till att uppnå en slutgiltig och formell överenskommelse om EU-grundlagen. Hittills har endast Irland beslutat att hålla en folkomröstning i frågan. På toppmötet den 18-19/10 kommer Granskning EU att vara på plats i Lissabon. Läs mer om detta i vårt nästa nummer, som kommer att ha EU:s nya grundlag som tema. Handel med hund- och kattpäls förbjuds i EU I december 2003 antog Europaparlamentet en deklaration om ett förbud mot handel med päls av katt och hund. I juni i år har Europaparlamentet antagit ett betänkande vilket stöder ett totalförbud mot handel med hundoch kattpäls i EU. Ledamöterna accepterar inte undantag för produkter ifrån djur som inte uppfötts eller avlivats för pälsframställningens skull: Päls av katt och hund, och varor som innehåller sådan päls, får inte säljas, tillverkas, saluföras eller distribueras. Förbudet kommer att träda i kraft i alla medlemsländer från den 31 december

13 EU är ute på djupt vatten... Motståndet mot fiskeavtalen är högst begränsat i EU-parlamentet. Junilistans (IND/DEM) ledamöter tillhör den lilla minoritet som konsekvent säger nej till avtalen. Av de svenska partierna röstar socialdemokraterna däremot uteslutande ja till fiskeavtalen, med ett enda undantag under denna mandatperiod, nämligen då det ytterst kontroversiella avtalet med Marocko behandlades, i vilket tillgång till det ockuperade Västsaharas fiskevatten ingick. EU sluter regelbundet fiskeavtal med fattiga utvecklingsländer utanför unionen. Dessa avtal är kritiserade av såväl miljörörelsen som biståndsorganisationer. Fiskeavtalen ingås främst med afrikanska stater. Avtalen innebär att europeiska fiskeflottor får rätt att fiska i dessa länders vatten. Avtalen bidrar till utfiskning av världshaven och till att utvecklingsländernas lokala fiskare berövas en betydelsefull inkomstkälla. Fiskeavtalen påverkar de lokala fiskenäringarna i utvecklingsländerna negativt. Stora moderna trålare från EU lokaliserar effektivt stora fiskstim Foto: EU-kommissionen och formligen dammsuger vattnet på dessa värdefulla resurser. De lokala fiskarna, som i allmänhet har betydligt mindre båtar och enklare fiskenät, får hålla sig till godo med den småfisk som de europeiska fartygen lämnar kvar. Utvecklingsländerna är i akut behov av ekonomiska resurser och är självfallet inte en jämbördig förhandlingspart i förhållande till EU-länderna. Det enda rimliga är att denna form av EU-avtal avvecklas och att de länder som anser att denna ordning är rimlig sluter egna mellanstatliga avtal med intresserade länder. Intressant att notera är att åtskilliga av de övriga svenska EU-parlamentarikerna har svängt i frågan om fiskeavtalen under denna mandatperiod. Detta efter att Hélène Goudin och Nils Lundgren har riktat återkommande kritik mot de svenska ledamöternas flathet i denna fråga. Fakta EU har ingått bilaterala avtal med ett tjugotal länder. Dessa avtal ger fiskeflottor från EU:s medlemsstater möjlighet att fiska utanför Europa. Cirka 40 procent av EU-flottornas fångster kommer från fiskevatten utanför EU. Läsarna tycker till EU-regler stoppar skarvjakten Man tycker att det finns betydligt viktigare arter att bevara än skarven, som är en pelikanfågel och som på kort tid kan rensa rent från fisk på stora områden. Dessutom blir det omöjligt för människor som vill koppla av under sin fritid att vistas på öar och holmar där skarvarna härjat. De lämnar efter sig ett vitt illaluktande månlandskap. För oss med fiskevatten är detta med skarv ett stort problem som förorsakar stora skador på fiskbeståndet. Jakten på skarv måste bli fri, för att vi skall kunna begränsa skadorna. Rent praktiskt är det självklart vårt eget Naturvårdsverk och vi som har fiskevatten i insjöar och vid kuster som bäst kan bedöma när beståndet av skarv är för stort. Hur kan EU-politikerna veta bättre? När vi gick in i EU, hävdades av både de kritiska och okritiska EU-partierna att närhetsprincipen alltid skulle gälla. Det innebär att besluten i möjligaste mån skall tas på lägsta möjliga nivå i förhållande till den aktuella frågan. Den principen måste fortsatt gälla och då även då det gäller skarvjakt. Bryssel och EU-parlamentet har gravt frångått löftet om närhetsprincipen när de bearbetat frågan om skarvjakt. Självklart skall hotade arter skyddas, men EU skall inte per automatik ha rätt att ensidigt fatta alla dessa beslut. Arter som uppenbarligen blivit för många i något EU-land måste kunna få jagas lokalt, enligt beslut av respektive lands naturvårdsverk eller regionala myndigheter. Det är en praktisk tillämpning av närhetsprincipen. Det sunda förnuftet säger att ett beslut inte kan generellt gälla tvärs över EU:s 27 nationer, oavsett om det är bra för alla, verklighetsförankrat eller ej. Det gäller mellanskarven som är den största boven, men även storskarven är flitig på sina håll. Toppskarven är däremot fridlyst och skall så vara. Det är kanske bäst att tillägga, att den som jagar skarv skall givetvis ha jakträtt och jaktkort. Malin Grundberg och Alf Karlman, Stora Sundby, Eskilstuna 13

14 Björnen sover, björnen sover... Björnen har gått i ide (lokala avvikelser kan dock förekomma). Och man undrar om EU-frågan också har gått i ide (lokala avvikelser kan dock förekomma). Det diskuteras inte så mycket kring EU och euro. En förklaring till det är givetvis att det största oppositionspartiet inte är så oppositionellt i dessa frågor. Och inom alliansen finns ett euro- kritiskt parti, centern, vilket gör att frågan inte gärna diskuteras eftersom högerblocket då kan drabbas av akut sprickbildning. Så det är ganska så tyst Ett undantag var att folkpartiet vid landsmötet i september beslutade att verka för en folkomröstning om svenskt medlemskap i valutaunionen under nästa mandatperiod ( ). På ett annat ställe på folkpartiets webbsida står detta: Folkpartiet respekterar utslaget i folkomröstningen Det innebär att Sverige står utanför eurosamarbetet under överskådlig tid. Nog verkar det som om halveringstiden för begreppet överskådlig tid har minskat, faktiskt i raskare takt än förtroendet för allianspartierna. Det är nu mer angeläget än vad det var år 2004 att varna för utvecklingen mot ökad centralism och en utveckling bort från alliansfriheten Efter valet till Europaparlamentet 2004 var det mycket tal om att man skulle tänka om, tänka nytt, närma sig medborgarna och annat fint. EU skulle få ett mänskligt ansikte. Margot Wallström lanserades gång på gång som emissarie för allt det goda i EU. Men konkret: vad hände egentligen? Förvånansvärt lite. Och det är inte alls överraskande. Den centralistiska strukturen bryts inte ned med några färgglada broschyrer och reklamsnuttar i teve. Åtskilliga hoppas att den starka skepsisen mot inslag i unionen ska malas ned av tidens hjul. Men är det så? Nej, jag tror att många i valet 2009 kommer att passa på att markera mot sitt parti, oavsett var på den politiska skalan det återfinns. EU-valen befrämjar otrohet, särskilt då när många har svårt att se skiljelinjerna mellan de dominerande alternativen. Att rekrytera en kommissionär för att göra EU populärare bland s- sympatisörerna tror jag är ett feltänk. Det hela har släktskap med teserna om att folk kommer att älska euron bara de blir ordentligt informerade om de enorma fördelarna med en centraliserad ekonomi. Centerpartiet har ju i ilfart retirerat från gamla ståndpunkter. Kan det mest flexibla partiet i svensk politik blir positivt till euron? Den gamla folkrörelsedelen av partiet tycks ju vara bortsopad. Men kanske har marknadsliberalismen i centern nått dithän att man säger nej därför att valutaunionen blir för hämmande för marknaden. Det är nu mer angeläget än vad det var år 2004 att varna för utvecklingen mot ökad centralism och en utveckling bort från alliansfriheten. Ett exempel. Sverige deltar i den Nato-ledda Isafstyrkan i Afghanistan. Därmed är Foto: David Smith Sverige efter 200 år av fred de facto i krig!, skrev förre s-statsrådet Thage G Peterson i Expressen. Engagemanget i Asien riskerar att öppna vägen för nya åtaganden som leder till att Sverige blir alltmer insyltat som stridande part i olika konflikter. Det sker en de små stegens anpassning till allianser av olika slag. Frågan om alliansfrihetens innehåll kan bli viktig inför valen 2009 och Björnen sover men den vaknar. Hoppas också att samma sak sker med det slumrande motståndet mot en alltmer centraliserad union. Foto: Henrik Sekander Peter Swedenmark kommer att vara en återkommande kolumnist i Granskning EU 14

15 Belgiska jägarens flamberade hare En styckad hare harblod harlevern 1,5 liter rött vin 1 dl konjak - 500g sidfläsk 1 gul lök 6 schalottenlökar 2 vitlöksklyftor 125g smör kryddgrönt mjöl salt peppar muskotnöt 1. Blanda harblodet med tre matskedar vin. 2. Mosa ihop smör, mjöl, salt, peppar och muskot. 3. Lägg fläsket och en matsked smör i en gjutjärnsgryta. Stek fläsket tills det är lagom knaprigt och för över det till en tallrik. 4. Salta och peppra hardelarna och lägg dem i grytan. Stek hardelarna på alla sidor och tillsätt sedan resten av vinet och konjaken och flambera. 5. Tillsätt sedan all lök och den gröna buketten. Låt grytan puttra i 15 min. Lös sedan upp smörblandningen i grytan och rör om ordentligt. Låt småkoka på låg värme under en timme. Fem minuter före serveringen skall levern hackas, blandas med blodet och två matskedar sky och hällas i grytan. Rör kraftigt om med träslev och kraftig värme under tre minuter. Servera med potatis. Bon appétit! Foto: Joshua Haviv Sudoku Klarar du att lösa Granskning EU:s sudoku? Lösning Sudoku 2/

16 Avsändare IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm Frågor på stan - Sedan EU-medlemskapet styr vissa direktiv hur jakten skall bedrivas i Sverige. Vad tycker du om det? - Finns det frågor som du tycker att EU skall blanda sig i respektive låta bli? Besluten i jaktfrågor skall tas mer lokalt. Det är svårt att styra från Bryssel, eftersom förutsättningarna är olika. Agneta Andersson, Öjebyn På det stora hela är det inte så lyckat med EU-direktiv. Se bara på fjälljakten! Besluten skall fattas lokalt. Det är bra att EU styrde i frågan om morkullejakten i t.ex. Cypern. Mikael Dahlberg, Piteå Tummen upp Jag tyckte redan före de franska och holländska nejen att också det svenska folket skulle få säga sin mening om det som då kallades EU:s konstitution. Även om modifieringar gjorts i den ursprungliga texten är det i stort samma innehåll som nu skall godkännas av medlemsstaterna. EU-parlamentariker Olle Schmidt (fp) förespråkar folkomröstning om EU-grundlagen i Sundsvalls tidning den 10 september Tummen ner Det är inte bra. Jakten skall svenskarna sköta själva. Ulf Viklund, Böle EU skall inte bry sig om jakten i Sverige. Byråkraterna i Bryssel är för långt från verkligheten. Länsstyrelserna skall bestämma i jaktfrågor. Per Sandberg, Svensbyn Man kan inte bara förkasta EMU i sin helhet. För de som har valt att vara med har det betytt mycket positiv (sic!). Ta till exempel Italien där har EMU varit ett viktigt stöd för att ordna upp i ekonomin EU-parlamentariker Lena Ek (c) som gått från att vara euromotståndare till EU-kramare, kommenterar det faktum att Moderata Ungdomsförbundet den 1 september 2007 beslutade att säga nej till euron och kommer att driva frågan på den kommande partistämman. Citat från Europaportalen, den 3 september Nästa nummer handlar om demokrati och EU:s nya grundlag Jag vill ha nästa gratisnummer av Granskning EU Jag vill få Granskning EU som e-post! Jag vill bli sympatisör! Talongen skickas till IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm Namn: Adress: Telefon: E-post:

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar.

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA.

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Seger för ett hållart fiske! Miljöpartiets Isaella Lövin har gjort avtryck i förändringen av EU:s fiskepolitik. Här får du veta hur det

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 1 (3) BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 Bosparstyrelsen har åtskilliga gånger framhållit att avkastningen på sparade medel borde vara bättre och att fler och bättre sparformer borde erbjudas. Bosparstyrelsen

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

medlemsförsäkring Som medlem i Jägarnas Riksförbund är du försäkrad i If under jakten eller fisketuren.

medlemsförsäkring Som medlem i Jägarnas Riksförbund är du försäkrad i If under jakten eller fisketuren. medlemsförsäkring Som medlem i Jägarnas Riksförbund är du försäkrad i If under jakten eller fisketuren. Ett försäkringsskydd anpassat för jägare Jägarnas Riksförbund har valt att samarbete med If därför

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förenings valenkät 2010

Sveriges Ornitologiska Förenings valenkät 2010 Sveriges Ornitologiska Förenings valenkät 2010 När opinioninstitut publicerar undersökningar om vad det är som svenska folket uppskattar mest i Sverige kommer ofta naturen mycket högt upp på listan. De

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora undertecknades 1973 i Washington D.C. och trädde i kraft 1975 CITES är en internationell överenskommelse mellan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG)

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 15 december 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 25 SCIC 21/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum A. Ur Stockholmsprogrammet (http://europa.eu/legislation_summaries/human_rights/fund amental_rights_within_european_union/jl0034_sv.htm)

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 1 (5) Landstingets kansli 2014-01-21 LSAU 1/2014 Planeringsavd, Justerat 2014-01-28 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 21 januari, kl. 09.00 11.00 Plats Närvarande Övriga närvarande

Läs mer