EU:s makt över svensk jakt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s makt över svensk jakt"

Transkript

1 Granskning en tidning om EU-samarbetet -3/2007 EU EU:s makt över svensk jakt - Temanummer om jakt Vem bestämmer över svenskt uran? Ingen fråga för liten för EU-parlamentet Gruppen Oberoende/Demokrati (IND/DEM) är den grupp i EU-parlamentet som Junilistan tillhör. Det som gruppens medlemmar har gemensamt är kravet på folkomröstning om EU-grundlagen och motståndet mot att mer makt flyttas till Bryssel.För mer information om IND/DEM, besök eller

2 Innehållsförteckning Ledare 2 Vem bestämmer över svenskt uran? 3 EU vill kontrollera Sveriges skogar 3 Gästkrönikan 4 Ett Babels torn av förmynderi 5 Ingen fråga är för liten för EU-parlamentet 6 En mötesplats för jaktintresserade EU-parlamentariker 7 EU:s makt över vår svenska jakt 8 EU och vår svenska jakt 9 I skuggan av en EU-rapport 10 Jägareförbundet: EU påverkar den svenska jakten 11 Hallå där Läsarna tycker till 13 EU ute på djupt vatten 13 Björnen sover, björnen sover Mattips 15 Sudoku 15 Frågor på stan 16 Ansvarig utgivare Hélène Goudin Redaktion Hélène Goudin José Gutiérrez Jan Å Johansson Markus Nyman Postadress IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm E-post Redaktionen svarar för osignerat material och osignerade bilder. EU påverkar svensk jakt Trots löften om att svenskarnas rätt att jaga inte skulle påverkas vid ett EU-medlemskap, kan vi konstatera att så inte är fallet. Länsstyrelserna i Sverige och EU-kommissionen har skilda uppfattningar, angående vilka arter som skyddsjakt skall tillåtas på. EU klassar många arter som skyddsvärda, även om dessa är mycket vanligt förekommande på lokal nivå. Det svenska folket uppskattar biologisk mångfald, den vackra naturen och dess jaktmöjligheter, men gemensamma EU-regler får olyckliga konsekvenser. Vi arbetar därför aktivt i EU-parlamentet för att begränsa EU:s inflytande över den svenska jakten. Rapport från älgskogen Under fjolåret blev det ingen jakt eftersom jag var fullt upptagen med kampanjen inför riksdagsvalet. Så med stor förväntan begav jag mig på björn- och älgjakt under första septemberveckan, tillsammans med vårt lilla jaktlag på sex man. Bröderna Stokke från Udtja sameby hade talat om för oss var färsk björnspillning hade observerats och med visshet om att det fanns gott om björn, var vi förhoppningsfulla. Jaktledaren sköt en tjäder första dagen och det var också det enda vilt vi träffade på under jaktveckan. Med ett undantag. Min svåger och hans polare, som båda bor i Stockholm, hade precis avslutat veckans sista jaktpass, plockat ur ammunitionen, packat ner vapnen och satt sig i bilen, då plötsligt en älg uppenbarade sig. Samtidigt började regnet ösa ner. Snabbt ringde de till oss övriga, hoppade ut ur bilen och tog fram allt som behövdes för att återuppta jakten. Jaktledaren ringde John Stokke, som med sin älghund snabbt förenade sig med oss. Naturligtvis var älgen långt borta vi det laget. Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar. Makten över jakten skall ut i landet, nära de människor som berörs av de tagna besluten. Jägare, lokala myndigheter, jaktorganisationer och den övriga befolkningen på landsbygden måste få ett ökat inflytande, genom att till exempel ansvara för förvaltningen av rovdjur och genom att kunna påverka de lagförslag som läggs fram. Sedan vårt intåg i EU-parlamentet, har vi granskat alla förslag som rör jakt och viltvård. Själv är jag aktiv i EU-parlamentets jaktintergrupp, vilken utgör ett forum för EU-parlamentariker med gemensamt intresse för jaktfrågor. Jag har bland annat varit aktiv i arbetet att stoppa ett lagförslag, vilket hade inneburit att det i praktiken blivit omöjligt att bedriva fällfångst i Norden. Jägarnas röster behöver vara representerade, när besluten fattas i Bryssel. Vår närvaro garanterar en motkraft till EU:s regleringsiver. Efter en timme gav vi upp, eftersom det började skymma. Dagen efter, när vi var tillbaka i Piteå respektive Stockholm, sköt Rune Stokke sin andra björn för säsongen, en kilometer från våra jaktmarker! Ibland är det helt enkelt inte meningen... Nåja, jag skall ut igen i slutet av oktober. Då får Bryssel klara sig utan mig! Hélène Goudin EU-parlamentariker Premiär för våra nya kolumnister För att markera vår tvärpolitiska prägel, kommer två kända skribenter, från och med detta nummer, att skriva var sin EUartikel i Granskning EU. Den ena är den liberale skribenten Mattias Svensson och den andre är den socialdemokratiske debattören Peter Swedenmark. 2

3 Vem bestämmer över svenskt uran? till Euratomfördraget. Detta är ett av EU:s grundfördrag, i vilket det står att EU är ägare till allt klyvbart material i EU. Till dessa ämnen hör olika former av uran. Den nuvarande kommissionen har vid flera tillfällen framhållit att den tolkar Euratomfördraget som att EU Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år 2005 inte kan tvinga Sverige att bryta uran. I slutändan är det dock EG-domstolen som kan komma att avgöra EU:s kompetens på området. Erfarenheten visar att EG-domstolen i regel tolkar fördraget bokstavligt. Av EU:s totala urantillgångar, finns 80 procent i Sverige. Detta motsvarar mellan och ton. Den förväntade efterfrågan på bränsle till de pågående byggnationerna av kärnkraftverk runtomkring i världen lockar gruv- och prospekteringsbolag till svenska norrlandskommuner. Över 50 tillstånd för uranprospektering har beviljats i Sverige sedan år Sveriges närings- och infrastrukturminister, Maud Olofsson, har i riksdagsdebatter klargjort att hon inte utesluter svensk uranbrytning i framtiden. Frågan om uranbrytning engagerar och upprör invånare i de kommuner Foto: Bin Hu som är berörda. Uranbrytning skulle, på kort sikt, kunna innebära att de lokala arbetstillfällena blir fler. På längre sikt, skulle det dock kunna medföra att dricksvatten hotas eller rentav att radioaktivt damm sprids. I Kanada och Australien har urbefolkningar fått betala ett högt pris för uranbrytningen, i form av utsläpp av tungmetaller och svårhanterliga avfallsproblem. Oavsett vad våra ministrar eller kommunalråd anser om uranbrytning, kan EU i framtiden tvinga Sverige att bryta uran. När Sverige gick med i EU, anslöts vi automatiskt Den juridiska expertisen är inte enig, om huruvida Sverige verkligen har kontroll över sina egna uranresurser eller inte. Thomas Erhag är jurist på Göteborgs universitet och är expert på Euratomfördraget. Han har framhållit att Euratomfördraget mycket väl kan tvinga fram uranbrytning i Sverige i framtiden (Sveriges Radio P1, 3/ ). Efter decennier av uppslitande diskussioner, fällda regeringar och en diffus kärnkraftsomröstning, är det inte säkert att det svenska folket självständigt bestämmer över sitt uran. EU vill kontrollera Sveriges skogar I början av 1990-talet förutsåg EUkommissionens dåvarande ordförande, Jacques Delors, att EU på sikt skulle komma att ha en gemensam politik för unionens naturresurser. Delors förutsägelse tycks vara på väg att besannas. Åtminstone om EUparlamentets federalistiska majoritet får sin vilja igenom. EU-parlamentet röstade nämligen i februari 2006 om Genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi. I denna rapport uppmanas EU-kommissionen och ministrarna i rådet att undersöka möjligheterna att upprätta en rättslig grund för skogen. Det är avsaknaden av en sådan som tidigare har omöjliggjort en gemensam skogspolitik för EU. Socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet valde att stödja rapporten i dess helhet. De svenska EUparlamentarikerna väljer att blunda för en utveckling där vi riskerar att förlora kontrollen över en av våra viktigaste naturtillgångar. Därför behövs EU-kritiska röster i EU-parlamentet. 3

4 Gästkrönikan Om EU:s påverkan på den svenska jakten röm för att man hittade en annan paragraf att grunda sitt beslut på. Detta är bara två exempel på vad som har hänt efter medlemskapet, det finns flera, men detta är nog de två mest uppmärksammade fallen och i båda fallen kan man skylla på EU, men man kan också konstatera att med andra svenska beslut i botten eller en annan och mer professionell svensk hantering i tidigare skede så hade det kanske inte behövt bli som det blev. Vad vill jag ha sagt med detta? Jo att effekterna av svenska beslut efter EU medlemskapet riskerar att få mycket mer långtgående följder än vad vi tidigare har varit vana vid. Av detta måste vi lära oss att fatta svenska beslut som ger handlingsutrymme här hemma och inte låser oss inför EU:s granskande öga. I vissa fall har det också blivit svårare att riktigt veta om det är EU som är boven eller om det är någon internationell konvention som finns med och begränsar det svenska handlingsutrymmet. Vi kan nog på jaktens område konstatera samma som på andra områden, nämligen att det är väldigt lätt att skylla allt obehagligt på EU. Inför folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU gavs klara besked från ansvariga politiker att ett medlemskap i EU inte skulle påverka den svenska jakten och våra jakttraditioner. Men hur blev det? Jo ganska snart förbjöds jakten på morkulla med hänvisning till EU. Om det verkligen var EU som stoppade denna jakt eller om det var svensk klantighet i kontakterna med EU som resulterade i jaktförbudet, tvistar man fortfarande om. Oavsett vilket det är så kan vi konstatera att en mycket gammal jakttradition försvann med hänvisning till EU och vi kunde notera det första jaktpolitiska sveket efter EU medlemskapet. Foto: Mats Bildström Och ännu i dag 12 år efter vårt medlemskap så är denna jakt förbjuden. Orimligt och kanske helt onödigt. En annan stor jaktfråga var när jakten på lodjur förbjöds och Sverige i olika omgångar fick förklara sig inför EU. Här är det inget tvivel om att det var EU som var den direkta orsaken till jaktstoppet. Men om vi hade haft ett annat politiskt beslut om hur många lodjur vi skulle ha och att vi vid det aktuella tillfället hade haft så många lodjur som Riksdagen hade beslutat om så hade nog EU inte kunnat ha några synpunkter. Efter två års jaktuppehåll så fick vi tillbaka jakten på lodjur och här är det nog på sin plats att ge Naturvårdsverket lite be- Den nu mest aktuella och riktigt brännande frågan är hur vi skall hantera den kraftigt ökande vargstammen och vilka formella möjligheter EU har att lägga sig i eller om det ännu en gång blir så att beslutsfattare försöker gömma sig bakom EU. Den som lever får se. Till sist, Sverige och Norden har unika förutsättningar och med detta som bas har vi förvaltat viltet så att vi i dag har unika och mycket fina och friska viltstammar och detta har vi kunnat skapa helt på egen hand, utan hjälp av EU. Låt oss fortsätta med detta och försök få EU att förstå att jaktfrågor och viltfrågor är något som varje land rimligen är bäst på att sköta själva. Här skall den s.k. närhetsprincipen verkligen få gälla. Bästa jakthälsningar från Conny Sandström Förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund 4

5 Ett Babels torn av förmynderi Överstatligheten ger helt enkelt politiker och byråkrater höjdskräck och förstärker deras vilja att reglera småsaker. I tron att större politiska enheter lättare kan ta itu med helheten byggs ett Babels torn av förmynderi. Ett exempel på utsikten långt där uppifrån gav EU-minister Cecilia Malmström på folkpartiets landsmöte. Där brast hon ut i en veritabel lovsång till överstatliga köttfärspaketsregleringar, att EU bokstavligen tar plats på varenda butikshylla och i varje kylskåp. Ministern fortsatte: Det är vad jag kallar mervärde och det är sådant som EU ska syssla med. Ett mervärde? Möjligen för makthavare och byråkrater i Bryssel som får sysselsättning och informationskontroll, inte för konsumenter som får dyrare köttfärs. Ibland sägs det att överstatlighet är nödvändigt för att kunna ta hand om de stora och viktiga frågorna. Sedan förvånas vi över att EU ägnar sig så mycket åt småsaker. Jag tror att en av anledningarna helt enkelt är att ju högre man lyfter politiken, desto större blir populationen och desto fler statistiska liv finns att rädda genom att försöka reglera varje liten risk. Ett exempel. I juli beslutade regeringen att förbjuda tändare som inte är barnsäkra. Tändarna får inte heller likna leksaker. Egentligen handlar det om implementering av ett EU-direktiv, men regeringen passade ändå på att posera som kraftfulla aktörer för att stärka barnsäkerheten mot bakgrund av en mängd dödsolyckor bland barn som har lekt med tändare. Hur mycket är en mängd? Enligt regeringens pressmeddelande beräknas dödsfall per år i hela EU. Med andra ord lite drygt ett dödsfall per medlemsland, eller utslaget på be- folkningsmängd inga alls bland Sveriges 9 miljoner invånare. Så finns heller inga uppgifter om dödsolyckor bland barn i Sverige. Ändå har byråkrater på svenska konsumentverket drivit denna förbudsfråga i flera år, både mot enskilda näringsidkare och inom EU. I fortsättningen ska 99 procent av de 1,8 miljarder engångständare som varje år säljs inom EU kontrolleras av tull och konsumentmyndigheter enligt de nya direktiven. En kanske inte helt proportionerlig åtgärd om man tänker efter. I detta ljus är det ingen slump att grandiosa planer på att kontrollera medborgarnas TV-tittande och motionsvanor föds och frodas i överstatliga organ som EU, Världshälsoorganisationen (WHO), ja till och med i det obetydliga Nordiska rådet. Eller att en känd parlamentariker för folkpartiet hade som viktigaste fråga att reglera vilken information som skulle finnas på fläskkotletterna. I hela EU. Och bakom drömmen om närvaro i vardagen ligger viljan till kontroll över våra liv. Det finns inte en religion som inte manifesterat sin överhet genom regler för vardagslivet; kring matvanor, umgänge och tankar. Småsaker som det verkar, men också dagliga påminnelser om vem som bestämmer och vem som har att lyda. Det där med närhet och avstånd är viktigt. Politiker ska vara nära nog geografiskt och kulturellt för att kunna utkrävas ansvar, och vid behov skällas ut på ett språk som man behärskar och de förstår. Däremot ska politiker och byråkrater hållas på långt avstånd från våra kylskåp, vår vardag och hur vi lever våra liv. EU representerar den raka motsatsen. Foto: Anna Hållams Mattias Svensson kommer att vara en återkommande kolumnist i Granskning EU 5

6 Ingen fråga är för liten för EU-parlamentet... EU-institutionernas företrädare framhåller gärna betydelsen av subsidiaritetsprincipen. Med denna tungvrickare menas att politiska beslut skall fattas på den mest lämpade politiska nivån och inte överföras till EU, om det inte finns ett mervärde i detta. Problemet är att EU-institutionerna vanligtvis anser att just EU är den mest lämpade nivån för praktiskt taget allt beslutsfattande. Låt oss gå igenom några exempel på detaljregleringar från EU-institutionernas sida. Den 26 september 2006 behandlade EU-parlamentet en rapport om den temainriktade strategin för stadsmiljön. Punkt 19 framhåller följande: Europaparlamentet anser att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att förebygga och bortskaffa smuts, skräp, graffiti, djuravföring samt att hindra buller från musikanläggningar i bostäder och bilar. Denna typ av klåfingriga och direkt löjeväckande detaljregleringar återkommer med jämna mellanrum. EUparlamentet röstade den 18 januari 2007 om det Europeiska åtgärdsprogrammet för trafiksäkerhet. Den svenska socialdemokratiska före detta EU-parlamentarikern, Ewa Hedkvist Petersen, var föredragande för rapporten. Punkt 49 framhåller följande: Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att notera de farliga konsekvenserna av att framföra fordon, i synnerhet lastbilar, med snö och is på taket, samt att utarbeta rekommendationer för inrättande av ett heltäckande nätverk av röjningsplatser. Parlamentet anser att tekniska alternativ bör undersökas och främjas. Man kan fråga sig varför EU-parlamentet skall tala om för medlemsstaterna att de bör notera faran med bilkörning med snö och is på taket? Gäller rekommendationen även för praktiskt taget snöbefriade länder, såsom Malta? Rapporten antogs med bred majoritet. Den 13 oktober 2005 röstade EUparlamentarikerna om nya utmaningar för cirkusen som en del av Europas kultur. I denna rapport konstateras att cirkus är en gränsöverskridande verksamhet, i och med att cirkussällskap ofta reser mellan länder. Åtgärder på EU-nivå ansågs därmed vara fullt befogade. Bland förslagen finner man att Europeiska standardiseringsorganisationen skall sammanställa utförliga normer för hur cirkusanläggningarna inom EU ska harmoniseras. Genom enhetliga regler för tältstorlekar och tältdukar, skall cirkusarnas rörlighet mellan EU:s medlemsstater främjas. Det faktum att EU-parlamentet har synpunkter på denna typ av frågor, från bussgolvs lutningsgrad till badvattenkvalitén vid medlemsstaternas badplatser, utgör inte bara en källa till underhållning utan även till frustration. I grunden handlar det faktiskt om vår demokrati och på vilken nivå som beslut och rekommendationer skall fastställas. EU vill stoppa jakten på skarv Svenska regeringen kan dras inför EG-domstolen om inte skyddsjakten på skarv och råkor begränsas. Det framgår av ett yttrande från EU-kommissionen som är kritisk till att länsstyrelser i en del län gett tillstånd till skyddsjakt och till förstörelse av bon och ägg, rapporterar Folkbladet den 1 oktober

7 En mötesplats för jaktintresserade EU-parlamentariker Granskning EU: Vilka jaktfrågor skall avgöras på nationell nivå respektive på EU-nivå? Det finns frågor som främst bör avgöras på EU-nivå, medan andra områden är mer lämpade för ett mer decentraliserat beslutsfattande. EU bör besluta om gemensamma standarder och breda ramar för lagstiftningen. Utifrån dessa skall de nationella beslutsfattarna avgöra hur just deras land skall gå tillväga. När det gäller exempelvis vapenhantering har medlemsländerna skilda historiska traditioner. Det finns inget behov av att harmonisera reglerna inom detta område. Det behövs förvisso åtgärder som underlättar gränsöverskridande transporter av jakt- och sportvapen. Dessa kan dock uppnås genom europeiska vapenpass, snarare än genom harmonisering av de varierande nationella regler som styr vapenhanteringen. Granskning EU: Har kommissionen nya förslag på gång som berör jägarna? Det har den inte, så vitt jag vet. EU-parlamentet har flera tvärpolitiska så kallade intergrupper. Dessa består av EU-parlamentariker som är särskilt intresserade av en specifik politisk fråga. Michl Ebner är ordförande för jaktintergruppen. Ebner kommer från Italien och representerar Südtiroler Volkspartei, ett parti som tillhör den konservativa politiska partigruppen EPP/ED. Granskning EU diskuterade jaktintergruppens arbete med Michl Ebner. Granskning EU: Vad är EU-parlamentets jaktintergrupp? Vi är 80 EU-parlamentariker från vitt skilda politiska partier och länder som möts och diskuterar hållbar utveckling, jakt, biologisk mångfald och landsbygdsfrågor. Vi träffas varannan månad i Strasbourg, i samband med att EU-parlamentet sammanträder. Granskning EU: Hur kan ni påverka EU-besluten som rör jaktfrågor? Vi bidrar till att öka medvetenheten och kunskaperna om jakt- och landsbygdsfrågor bland EU-parlamentarikerna. Detta påverkar den politiska diskussionen och de beslut som uppnås. Vi synliggör frågor som är viktiga för många landsbygdsinvånare, såsom regler för jakt av fåglar (fågeldirektivet), fällfångst och regler för innehav av vapen (vapendirektivet). Fakta: Jaktfrågor i EU Det finns sju miljoner jägare i Europa och jakten sysselsätter personer på heltid. Vår EU-parlamentariker Hélène Goudin var drivande i arbetet med att skapa EU-parlamentets jaktintergrupp. Förhoppningsvis kan denna grupp representera jägarna på ett tillfredställande sätt och se till att deras röster hörs i maktens korridorer. Jaktintergruppens hemsida är IG.htm 7

8 EU:s makt över vår svenska jakt I samband med Sveriges förhandlingar inför EU-inträdet påstod de svenska förhandlarna att ett svenskt medlemskap inte skulle påverka svenskarnas rätt att jaga. Detta var ett tomt löfte som inte överensstämmer med verkligheten. Rent formellt har inte EU en gemensam jaktpolitik, men däremot ett antal lagar och regler som i högsta grad påverkar jägarnas vardag. Två av EU:s lagstiftningar är särskilt problematiska, nämligen habitat- respektive fågeldirektivet. Dessa skall försäkra att en stabil stam av de rovdjur och fågelarter som bedöms vara sällsynta i Europa upprätthålls. Problemet är att populationerna av olika arter skiljer sig markant mellan EUländerna, vilket gör att det är svårt att fastställa vilka arter som är skyddsvärda. Arter som är sällsynta i EU som helhet, och som därför skyddas av gemensamma EU-lagar, kan vara mycket vanligt förekommande i ett enskilt medlemsland, eller på lokal nivå. Att samma EU-regler gäller från Kanarieöarna till Karesuando får därmed olyckliga konsekvenser. Lodjursjakten är ett av de områden som påverkas av EU:s habitatdirektiv. Den föregående svenska regeringen ansåg att jakt på lodjur borde vara tillåtet utanför renbetesland, eftersom lodjursstammen växer snabbt i mellersta Sverige. EU-kommissionen ville dock annat och satte hård press på den svenska regeringen att backa, bland annat genom att hota med att dra Sverige inför EG-domstolen. Det bedömdes att Sverige i så fall skulle dömas för brott mot habitatdirektivet, vilket bland annat hade inneburit dryga böter. De svenska byråkraterna rättade sig därför snällt efter Europeiska unionens pekpinnar. Självfallet skall det finnas plats för rovdjur i den svenska naturen. Jaktreglerna skall dock utformas av de nationella och lokala myndigheterna, utifrån de varierande lokala förutsättningarna, inte av EU-byråkrater i Bryssel. EU:s fågeldirekttiv har också orsakat huvudbry för svenska myndigheter. Denna lagstiftning har begränsat skyddsjakten på arter såsom skarv och råka. EU-kommissionen varnade den förra svenska regeringen och hotade att dra denna inför EG-domstolen om skyddsjakt tilläts i vissa geografiska områden. Enligt fågeldirektivet får skyddsjakt tillåtas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fisk och vatten. Den socialdemokratiska regeringen ansåg att skarvarna åstadkom allvarlig skada för lokala fiskare i Sverige. Denna uppfattning delade inte EU-kommissionen. Borde inte den svenska regeringen, för att inte tala om lokala myndigheter, ha bättre överblick än EU-byråkrater över vilka åtgärder som är lämpliga på lokal nivå? Vad arbetar vi för? Junilistan (IND/DEM) säger ja till vårt svenska EU-medlemskap och den inre marknaden, men nej till att flytta mer politiskt makt från Sverige till Bryssel. Vi är ett tvärpolitiskt parti och samlar de medborgare som är positiva till internationellt samarbete, men som säger nej till den centralstyrda EU-stat som nu växer fram. Demokrati byggs underifrån, genom medborgarnas aktiva deltagande. Vi vill att medborgarnas inflytande skall öka. Ett sätt är att hålla fler folkomröstningar. Det är en självklarhet att svenska folket skall besluta om Sverige skall anta EU-grundlagen eller inte. 8

9 EU och den svenska jakten Hur påverkar EU den svenska rovdjurspolitiken och fjälljakten var temat för en lunchdiskussion som Europaparlamentets informationskontor i Sverige arrangerade under våren och som sedan har sänts av SVT24. Nedan följder i korta drag deltagarnas kommentarer. Älgjakt i Norrbotten. Anders Grahn, Svenska Jägareförbundet: EU inträdet har inte inneburit något positivt för jakten i Sverige. Viltet har gått från att vara en resurs som vi kan nyttja, till att handla om skadedjur som jagas genom skyddsjakt. EU saknar kunskap och information, när det gäller jakt i Sverige och detaljstyr för mycket. Beslut kring jakten bör fattas på nationell nivå. Per-Olof Erickson, Svenska Naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningen är inte motståndare till jakt, men är för en etisk jakt som inte hotar den biologiska mångfladen. Med detta perspektiv i åtanke har EU varit bra, det har i och med EU:s fågel- och habitatdirektiv blivit lättare att få gehör för vissa åsikter. Jakten på morkullor är ett exempel där EU-inträdet medförde något positivt. Bengt-Anders Johansson, riksdagsledamot för moderaterna: Sverige har tidigare tagit ett stort ansvar för jakten och de vilda djuren. Väldigt få anade vid EU-inträdet att EU skulle komma att påverka denna verksamhet. När det gäller den svenska jakten, saknar EU kompetens och flexibilitet i dessa frågor. Sverige är bättre på att bedöma vilka regler som behövs i Sverige. Hélène Goudin, EU-parlamentariker för Junilistan (IND/DEM) bör i viss mån reglera jakt på flyttfåglar, eftersom de är en fråga av gränsöverskridande natur, men inte i andra jaktfrågor. När det gäller fjälljakten, är det lätt att skylla på EU, men faktum är att den svenska regeringen har lagt sig platt i frågan och inte försökt försvara de jakttraditioner som råder i Sverige. Jens Holm, EU-parlamentariker för vänsterpartiet: Jakten är en industri, som dödar ett stort antal djur varje år. Holm är kluven i frågan om den roll som EU bör spela, ser positivt på habitatdirektivet och tycker att Sverige bör bli bättre på att införliva detta. Holm lyfte frågan om att EU:s experter på rovdjursfrågor anser att det finns för få vargar i Sverige. Trots detta vill den nuvarande regeringen utöka möjligheten att skyddsjaga varg. Avslutningsvis Anders Grahn avslutade med att säga att den svenska viltvården fungerar bra. I sina slutord sa Per-Olof Erickson att den vilda faunan är en tillgång för Sverige, att jägare inte förfogar utan förvaltar denna. Bengt-Anders Johansson ansåg att EU:s kompetens vad gäller svensk jakt är obefintlig. Jens Holm valde att säga att Sverige fortsättningsvis ska ha strikta regler mot jakt på varg. Goudin lyfte fram vikten av att undantag från EU-direktiv skall åberopas av svenska staten. Källa: Europaparlamentets informationskontor och Peter Nilsson, Djurens rätt samt SVT24 9

10 I skuggan av en EU-rapport Hélène Goudin är skuggrapportör för EU-parlamentets yttrande om översynen av EU:s vapenlagstiftning (vapendirektivet) och i frågan om en EU-strategi för att bekämpa alkoholskador. Som skuggrapportör är man med om att ta fram EU-parlamentets rapport i frågan. Fakta: Rapporter i EP EU-parlamentets rapporter i olika politiska frågor förbereds i utskotten. Normalt sett är en EUparlamentariker ledamot i minst ett utskott. Hélène Goudin arbetar i fiskeutskottet och utskottet för utveckling. Hon har arbetat med EU:s vapendirektiv och alkoholstrategin. Nils Lundgren är ledamot av budgetutskottet och viceordförande i budgetkontrollutskottet. Nils arbetar bland annat med kontrollen över unionens budget och med upprensning av oegentligheter i Regionkommittén. Starka politiska krafter har verkat för att vapendirektivet skall innehålla omständliga regler för beställning och överlämnade av skjutvapen, vilket i praktiken kommer att göra det svårt för svenska jägare bosatta i glesbygden att skaffa jaktvapen. I Sverige har vi en säker och väl fungerande lagstiftning som såväl jägare som myndigheter är nöjda med. EU-parlamentariker har också lagt fram förslag om att samtliga vapen- och ammunitionsdelar som saluförs inom EU skall märkas genom ett gemensamt märkningssystem. Ett tvång att märka allt mellan spännfjädrar till kikarsikten är en onödig byråkratisk apparat. En annan fråga som Hélène arbetar med är EU:s alkoholstrategi. Hennes inställning i denna fråga är att alkohol inte är en vara som andra. En alltför stor konsumtion av alkohol är förenad med svåra sociala följder. EU-parlamentet bortser tyvärr fullständigt från folkhälsoperspektivet, vilket Hélène har betonat i sitt arbete med EU-parlamentets rapport om alkoholstrategin. Tyvärr har Sveriges alkoholpolitik påverkats negativt som en konsekvens av EU-inträdet, med bland annat alltför generösa regler för import av alkohol för privatpersoner. Fakta: Vapen i Sverige Anta personer med licens Antal registrerade vapen Kulgevär Hagelgevär Kombinationsgevär Pistoler Revolvrar Automatvapen Pipor och vapendelar Källa: Rikspolisstyrelsen 02/2007 Foto: EU-parlamentet 10

11 Jägareförbundet: EU-beslut påverkar den svenska jakten Det svenska Jägareförbundet har cirka medlemmar och arbetar för en god jakt, vilt- och naturvård. Jägareförbundet har en lång historia och bildades vid ett möte i Stockholm redan i april Granskning EU har intervjuat Jägareförbundets internationella sekreterare Anders Grahn, som fastslår att den svenska jakten i högsta grad har påverkats av det svenska EU-inträdet. EU-studie om fällor Efter ett idogt arbete av parlamentets jaktintergrupp, där Hélène Goudin är vice ordförande, röstades ett förslag på EU-lagstiftning om fällor ner av EUparlamentet. Som en följd av detta skall kommissionen finansiera en studie om förbättrade standarder för testning av fällor. Granskning EU: Vilka jaktfrågor anser du är mest intressanta och aktuella för svenska jägare i dagsläget? Användningen av bly i ammunition är en väldigt viktig fråga för de svenska jägarna. Den frågan verkar nu få en positiv lösning genom att användningen av bly förblir tillåten rent generellt, förutom vid jakt i våtmarker och vid lerduveskytte. De stora rovdjuren engagerar även många jägare och så också förvaltningen av älg. Den svenska jakten har definitivt påverkats av EUinträdet. En stor del av den jaktlagstiftning som tidigare beslöts på nationell nivå influeras nu starkt av EU-lagstiftningen Granskning EU: På vilket sätt försöker Jägareförbundet påverka de beslut som fattas inom EU? Vi försöker påverka besluten genom direkta kontakter med de olika beslutsfattande institutionerna i EU. Vi har en person anställd för det ändamålet. Vi försöker även påverka EU genom de nationella myndigheterna och deras respektive förhandlingar i EU. Därtill är vi medlem i FACE, det europeiska jägareförbundet, som representerar över sju miljoner europeiska jägare och är en renodlad lobbyorganisation. Granskning EU: Har den svenska jakten påverkats av EU-inträdet? Den svenska jakten har definitivt påverkats av EU-inträdet. En stor del av den jaktlagstiftning som tidigare beslöts på nationell nivå influeras nu starkt av EU-lagstiftningen. Det finns inte längre lika stort utrymme för en flexibel nationell jaktlagstiftning. Granskning EU: Kan du ge något exempel på EU-regler som har påverkat jägarna i Sverige? Fågeldirektivet har en direkt påverkan på vilka arter som får jagas och när de får jagas. Korpen och skarven är skyddade enligt direktivet. Fastän skarven ökat kraftigt och förorsakar stora problem kan inte en jakttid utlysas eftersom den skyddas av direktivet. Endast skyddsjakt är möjlig, enligt de undantagsregler som fastslagits i direktivet. När den traditionella jakten på sträckande morkullehanar förbjöds hänvisades det även till fågeldirektivet. Habitatdirektivet är ett annat regelverk som fått stor negativ betydelse för rovdjursförvaltningen. De stora rovdjuren är skyddade enligt direktivet och kan därför inte jagas på annat sätt än skyddsjakt, även om flera av de stora rovdjuren uppvisar välmående och växande populationer. Studiegruppen, där bland annat den europeiska jaktorganisationen FACE och Naturvårdsverket ingår, skall samla in information kring ny forskning om fälltester och hur den nuvarande standarden används. Avsikten är främst att minska onödigt lidande för det infångade viltet, rapporterar Svensk Jakt 03/07. Välkommen vargdom På grund av den finländska skyddsjakten på varg drog EUkommissionen Finland inför EGdomstolen år Kommissionen framhöll att Finland måste ha en vargstam på minst vargar, innan skyddsjakt får tillåtas. Nu har EG-domstolen avlagt en ny dom, vilken gör det möjligt för de finländska myndigheterna att bevilja jaktlicenser för skyddsjakt på varg även i framtiden. Domen möjliggör fortsatt skyddsjakt, dock under förutsättning att den jakt som bedrivs bevisligen förhindrar allvarliga skador på grödor och boskap. EU-institutionerna kommer även i framtiden att ha synpunkter på medlemsstaternas rovdjurspolitik, eftersom domstolen exempelvis anser att Finland har gjort fel som har beviljat jaktlicenser på varg också i förebyggande syfte, alltså för vargar som inte har varit problemindivider. Vi välkomnar EG-domstolens beslut, eftersom det öppnar för fortsatt nationellt inflytande över vargjakten. I enlighet med subsidiaritetsprincipen borde de nationella parlamenten, eller regionala myndigheterna, fatta beslut om skyddsjakt på varg. 11

12 Hallå där... Manuel Esparrago är ställföreträdande generalsekreterare för FACE, en organisation som är baserad i Bryssel och arbetar med jakt och naturvård. Granskning EU: Vad gör FACE och vilka representerar ni? FACE består av 36 europeiska jaktorganisationer. Det Svenska Jägareförbundet är en av våra medlemmar. Genom att vi agerar tillsammans blir vi starkare och kan uppnå tydligare resultat. Vi ser till att EU-institutionerna blir medvetna om sju miljoner europeiska jägares intressen. Vi värnar om jakten, naturvården och den biologiska mångfalden. Granskning EU: Vilka frågor har ni arbetat med under denna mandatperiod? Vi har försökt påverka EU-institutionerna inom flera frågor, till exempel den pågående översynen av unionens lagstiftning om vapen, djurskyddsfrågor och fågel- respektive habitatdirektivet, vilka är lagstiftningar som fastslår skyddsvärda fågel- och djurarter. Granskning EU: Vilka jaktfrågor är mest betydelsefulla och prioriterade för FACE för närvarande? De pågående diskussionerna om att förändra EU:s vapenlagstiftning, det så kallade vapendirektivet, är den viktigaste frågan just nu. Vapendirektivet fastslår regler för förvärv och innehav av vapen. Starka politiska krafter inom EU har arbetat för att göra det svårt för jägare att skaffa vapen som används i jaktsyfte. Granskning EU: Hur gör ni för att påverka de EU-beslut som påverkar jakten? Vi försöker på ett öppet sätt försvara våra medlemmars intressen inför EU-institutionerna. Vi har en kontinuerlig dialog med EU:s beslutsfattare och ser till att de tar hänsyn till objektiva fakta. Det är betydelsefullt att beslutsfattarna respekterar den så kallade subsidiaritetsprincipen, vilken fastslår att beslut skall fattas på den mest lämpade politiska nivån, dvs. inte i onödan centraliseras till EU-institutionerna. Granskning EU: Kan du ge exempel på EU-regler som har varit bra respektive dåliga för jägare i Europa? FACE är positivt inställt till fågelrespektive habitatdirektivet. Dessa lagstiftningar har varit bra för naturvården. Vi välkomnar dessutom de vapenpass som har införts, vilka gör det möjligt för jägare att resa med sina jaktvapen mellan medlemsstaterna. Vi är däremot negativa till att EG-domstolen tolkar lagstiftningen ytterst restriktivt, som har varit fallet med till exempel just fågeldirektivet. Vi beklagar också det faktum att EU-institutionerna tenderar att vilja lagstifta inom alla områden som berör jakten, även områden som ligger utanför deras kompetenser. Granskning EU: Tack för pratstunden och lycka till med det framtida arbetet! Sagt om EU Inte heller svenskarnas rätt att jaga kommer att förändras vid ett medlemskap. Eftersom EU har vissa jaktregler som skiljer sig från våra, togs frågan upp i förhandlingen. Det klargjordes då att EUreglerna inte hindrar oss att fortsätta vår jakt på hittillsvarande sätt, vare sig det gäller fågel eller vilt Utrikesdepartementets informationsskrift EU-avtalet (1994) EU-grundlagen drivs igenom - mot folkens vilja EU:s ledare fattade en muntlig överenskommelse om att anta EU-grundlagen vid toppmötet i Bryssel den juni, detta trots att den redan har förkastats i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna. Symbolfrågor, såsom hänvisningar till EU-flaggan, europahymnen och dylikt, har strukits ur texten. De inslag som syftar till att skapa en EU-stat är dock kvar. EU skall ledas av en president och få en egen utrikesminister med en egen diplomatkår världen över. EU tar över på nya områden, såsom polisväsendet och brottslagstiftningen, invandringspolitiken och delar av socialpolitiken. Under hösten 2007 fortgår regeringarnas förhandlingsarbete, vilket syftar till att uppnå en slutgiltig och formell överenskommelse om EU-grundlagen. Hittills har endast Irland beslutat att hålla en folkomröstning i frågan. På toppmötet den 18-19/10 kommer Granskning EU att vara på plats i Lissabon. Läs mer om detta i vårt nästa nummer, som kommer att ha EU:s nya grundlag som tema. Handel med hund- och kattpäls förbjuds i EU I december 2003 antog Europaparlamentet en deklaration om ett förbud mot handel med päls av katt och hund. I juni i år har Europaparlamentet antagit ett betänkande vilket stöder ett totalförbud mot handel med hundoch kattpäls i EU. Ledamöterna accepterar inte undantag för produkter ifrån djur som inte uppfötts eller avlivats för pälsframställningens skull: Päls av katt och hund, och varor som innehåller sådan päls, får inte säljas, tillverkas, saluföras eller distribueras. Förbudet kommer att träda i kraft i alla medlemsländer från den 31 december

13 EU är ute på djupt vatten... Motståndet mot fiskeavtalen är högst begränsat i EU-parlamentet. Junilistans (IND/DEM) ledamöter tillhör den lilla minoritet som konsekvent säger nej till avtalen. Av de svenska partierna röstar socialdemokraterna däremot uteslutande ja till fiskeavtalen, med ett enda undantag under denna mandatperiod, nämligen då det ytterst kontroversiella avtalet med Marocko behandlades, i vilket tillgång till det ockuperade Västsaharas fiskevatten ingick. EU sluter regelbundet fiskeavtal med fattiga utvecklingsländer utanför unionen. Dessa avtal är kritiserade av såväl miljörörelsen som biståndsorganisationer. Fiskeavtalen ingås främst med afrikanska stater. Avtalen innebär att europeiska fiskeflottor får rätt att fiska i dessa länders vatten. Avtalen bidrar till utfiskning av världshaven och till att utvecklingsländernas lokala fiskare berövas en betydelsefull inkomstkälla. Fiskeavtalen påverkar de lokala fiskenäringarna i utvecklingsländerna negativt. Stora moderna trålare från EU lokaliserar effektivt stora fiskstim Foto: EU-kommissionen och formligen dammsuger vattnet på dessa värdefulla resurser. De lokala fiskarna, som i allmänhet har betydligt mindre båtar och enklare fiskenät, får hålla sig till godo med den småfisk som de europeiska fartygen lämnar kvar. Utvecklingsländerna är i akut behov av ekonomiska resurser och är självfallet inte en jämbördig förhandlingspart i förhållande till EU-länderna. Det enda rimliga är att denna form av EU-avtal avvecklas och att de länder som anser att denna ordning är rimlig sluter egna mellanstatliga avtal med intresserade länder. Intressant att notera är att åtskilliga av de övriga svenska EU-parlamentarikerna har svängt i frågan om fiskeavtalen under denna mandatperiod. Detta efter att Hélène Goudin och Nils Lundgren har riktat återkommande kritik mot de svenska ledamöternas flathet i denna fråga. Fakta EU har ingått bilaterala avtal med ett tjugotal länder. Dessa avtal ger fiskeflottor från EU:s medlemsstater möjlighet att fiska utanför Europa. Cirka 40 procent av EU-flottornas fångster kommer från fiskevatten utanför EU. Läsarna tycker till EU-regler stoppar skarvjakten Man tycker att det finns betydligt viktigare arter att bevara än skarven, som är en pelikanfågel och som på kort tid kan rensa rent från fisk på stora områden. Dessutom blir det omöjligt för människor som vill koppla av under sin fritid att vistas på öar och holmar där skarvarna härjat. De lämnar efter sig ett vitt illaluktande månlandskap. För oss med fiskevatten är detta med skarv ett stort problem som förorsakar stora skador på fiskbeståndet. Jakten på skarv måste bli fri, för att vi skall kunna begränsa skadorna. Rent praktiskt är det självklart vårt eget Naturvårdsverk och vi som har fiskevatten i insjöar och vid kuster som bäst kan bedöma när beståndet av skarv är för stort. Hur kan EU-politikerna veta bättre? När vi gick in i EU, hävdades av både de kritiska och okritiska EU-partierna att närhetsprincipen alltid skulle gälla. Det innebär att besluten i möjligaste mån skall tas på lägsta möjliga nivå i förhållande till den aktuella frågan. Den principen måste fortsatt gälla och då även då det gäller skarvjakt. Bryssel och EU-parlamentet har gravt frångått löftet om närhetsprincipen när de bearbetat frågan om skarvjakt. Självklart skall hotade arter skyddas, men EU skall inte per automatik ha rätt att ensidigt fatta alla dessa beslut. Arter som uppenbarligen blivit för många i något EU-land måste kunna få jagas lokalt, enligt beslut av respektive lands naturvårdsverk eller regionala myndigheter. Det är en praktisk tillämpning av närhetsprincipen. Det sunda förnuftet säger att ett beslut inte kan generellt gälla tvärs över EU:s 27 nationer, oavsett om det är bra för alla, verklighetsförankrat eller ej. Det gäller mellanskarven som är den största boven, men även storskarven är flitig på sina håll. Toppskarven är däremot fridlyst och skall så vara. Det är kanske bäst att tillägga, att den som jagar skarv skall givetvis ha jakträtt och jaktkort. Malin Grundberg och Alf Karlman, Stora Sundby, Eskilstuna 13

14 Björnen sover, björnen sover... Björnen har gått i ide (lokala avvikelser kan dock förekomma). Och man undrar om EU-frågan också har gått i ide (lokala avvikelser kan dock förekomma). Det diskuteras inte så mycket kring EU och euro. En förklaring till det är givetvis att det största oppositionspartiet inte är så oppositionellt i dessa frågor. Och inom alliansen finns ett euro- kritiskt parti, centern, vilket gör att frågan inte gärna diskuteras eftersom högerblocket då kan drabbas av akut sprickbildning. Så det är ganska så tyst Ett undantag var att folkpartiet vid landsmötet i september beslutade att verka för en folkomröstning om svenskt medlemskap i valutaunionen under nästa mandatperiod ( ). På ett annat ställe på folkpartiets webbsida står detta: Folkpartiet respekterar utslaget i folkomröstningen Det innebär att Sverige står utanför eurosamarbetet under överskådlig tid. Nog verkar det som om halveringstiden för begreppet överskådlig tid har minskat, faktiskt i raskare takt än förtroendet för allianspartierna. Det är nu mer angeläget än vad det var år 2004 att varna för utvecklingen mot ökad centralism och en utveckling bort från alliansfriheten Efter valet till Europaparlamentet 2004 var det mycket tal om att man skulle tänka om, tänka nytt, närma sig medborgarna och annat fint. EU skulle få ett mänskligt ansikte. Margot Wallström lanserades gång på gång som emissarie för allt det goda i EU. Men konkret: vad hände egentligen? Förvånansvärt lite. Och det är inte alls överraskande. Den centralistiska strukturen bryts inte ned med några färgglada broschyrer och reklamsnuttar i teve. Åtskilliga hoppas att den starka skepsisen mot inslag i unionen ska malas ned av tidens hjul. Men är det så? Nej, jag tror att många i valet 2009 kommer att passa på att markera mot sitt parti, oavsett var på den politiska skalan det återfinns. EU-valen befrämjar otrohet, särskilt då när många har svårt att se skiljelinjerna mellan de dominerande alternativen. Att rekrytera en kommissionär för att göra EU populärare bland s- sympatisörerna tror jag är ett feltänk. Det hela har släktskap med teserna om att folk kommer att älska euron bara de blir ordentligt informerade om de enorma fördelarna med en centraliserad ekonomi. Centerpartiet har ju i ilfart retirerat från gamla ståndpunkter. Kan det mest flexibla partiet i svensk politik blir positivt till euron? Den gamla folkrörelsedelen av partiet tycks ju vara bortsopad. Men kanske har marknadsliberalismen i centern nått dithän att man säger nej därför att valutaunionen blir för hämmande för marknaden. Det är nu mer angeläget än vad det var år 2004 att varna för utvecklingen mot ökad centralism och en utveckling bort från alliansfriheten. Ett exempel. Sverige deltar i den Nato-ledda Isafstyrkan i Afghanistan. Därmed är Foto: David Smith Sverige efter 200 år av fred de facto i krig!, skrev förre s-statsrådet Thage G Peterson i Expressen. Engagemanget i Asien riskerar att öppna vägen för nya åtaganden som leder till att Sverige blir alltmer insyltat som stridande part i olika konflikter. Det sker en de små stegens anpassning till allianser av olika slag. Frågan om alliansfrihetens innehåll kan bli viktig inför valen 2009 och Björnen sover men den vaknar. Hoppas också att samma sak sker med det slumrande motståndet mot en alltmer centraliserad union. Foto: Henrik Sekander Peter Swedenmark kommer att vara en återkommande kolumnist i Granskning EU 14

15 Belgiska jägarens flamberade hare En styckad hare harblod harlevern 1,5 liter rött vin 1 dl konjak - 500g sidfläsk 1 gul lök 6 schalottenlökar 2 vitlöksklyftor 125g smör kryddgrönt mjöl salt peppar muskotnöt 1. Blanda harblodet med tre matskedar vin. 2. Mosa ihop smör, mjöl, salt, peppar och muskot. 3. Lägg fläsket och en matsked smör i en gjutjärnsgryta. Stek fläsket tills det är lagom knaprigt och för över det till en tallrik. 4. Salta och peppra hardelarna och lägg dem i grytan. Stek hardelarna på alla sidor och tillsätt sedan resten av vinet och konjaken och flambera. 5. Tillsätt sedan all lök och den gröna buketten. Låt grytan puttra i 15 min. Lös sedan upp smörblandningen i grytan och rör om ordentligt. Låt småkoka på låg värme under en timme. Fem minuter före serveringen skall levern hackas, blandas med blodet och två matskedar sky och hällas i grytan. Rör kraftigt om med träslev och kraftig värme under tre minuter. Servera med potatis. Bon appétit! Foto: Joshua Haviv Sudoku Klarar du att lösa Granskning EU:s sudoku? Lösning Sudoku 2/

16 Avsändare IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm Frågor på stan - Sedan EU-medlemskapet styr vissa direktiv hur jakten skall bedrivas i Sverige. Vad tycker du om det? - Finns det frågor som du tycker att EU skall blanda sig i respektive låta bli? Besluten i jaktfrågor skall tas mer lokalt. Det är svårt att styra från Bryssel, eftersom förutsättningarna är olika. Agneta Andersson, Öjebyn På det stora hela är det inte så lyckat med EU-direktiv. Se bara på fjälljakten! Besluten skall fattas lokalt. Det är bra att EU styrde i frågan om morkullejakten i t.ex. Cypern. Mikael Dahlberg, Piteå Tummen upp Jag tyckte redan före de franska och holländska nejen att också det svenska folket skulle få säga sin mening om det som då kallades EU:s konstitution. Även om modifieringar gjorts i den ursprungliga texten är det i stort samma innehåll som nu skall godkännas av medlemsstaterna. EU-parlamentariker Olle Schmidt (fp) förespråkar folkomröstning om EU-grundlagen i Sundsvalls tidning den 10 september Tummen ner Det är inte bra. Jakten skall svenskarna sköta själva. Ulf Viklund, Böle EU skall inte bry sig om jakten i Sverige. Byråkraterna i Bryssel är för långt från verkligheten. Länsstyrelserna skall bestämma i jaktfrågor. Per Sandberg, Svensbyn Man kan inte bara förkasta EMU i sin helhet. För de som har valt att vara med har det betytt mycket positiv (sic!). Ta till exempel Italien där har EMU varit ett viktigt stöd för att ordna upp i ekonomin EU-parlamentariker Lena Ek (c) som gått från att vara euromotståndare till EU-kramare, kommenterar det faktum att Moderata Ungdomsförbundet den 1 september 2007 beslutade att säga nej till euron och kommer att driva frågan på den kommande partistämman. Citat från Europaportalen, den 3 september Nästa nummer handlar om demokrati och EU:s nya grundlag Jag vill ha nästa gratisnummer av Granskning EU Jag vill få Granskning EU som e-post! Jag vill bli sympatisör! Talongen skickas till IND/DEM-gruppen Vasagatan Stockholm Namn: Adress: Telefon: E-post:

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet

Jaktfrågor. skall avgöras lokalt. IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt IND/DEM-gruppen i EU-parlamentet Jaktfrågor skall avgöras lokalt Många av de beslut som fattas i Stockholm eller Bryssel är illa anpassade till lokala villkor och förutsättningar.

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt?

Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Svenljungastrejken Vi accepterar varg men kräver ett tak på mellan 150 till 210 individer. Detta för att här går den absoluta gränsen för vad våra gröna näringar

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser 2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare EU och småföretagen - och Sveriges småföretagare EU och Småföretagen Sammanfattning Så många som sju av tio svenska småföretagare uppger att de kommer att rösta i den 7 juni. De viktigaste frågorna är

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14 Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

KOMMISSIONENS YTTRANDE

KOMMISSIONENS YTTRANDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2011 KOM(2011) 533 slutlig 2008/0062 (COD) KOMMISSIONENS YTTRANDE enligt artikel 294.7 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om Europaparlamentets ändring[ar]

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.10.2010 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (16/2010) Angående: Motiverat yttrande från Republiken Polens senat angående förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Eu-valet i Halland 25 maj 2014

Eu-valet i Halland 25 maj 2014 Eu-valet i Halland 25 maj 2014 NÄR? Valet till EU-parlamentet sker i hela EU samtidigt. Den 25 maj kan man gå till vallokalen och rösta. Den 7 maj öppnar förtidsröstningen. VEM? Du som är svensk medborgare

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kontrollen av vargstammen. Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg. Louise Wennerstrand 2016

EXAMENSARBETE. Kontrollen av vargstammen. Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg. Louise Wennerstrand 2016 EXAMENSARBETE Kontrollen av vargstammen Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg Louise Wennerstrand 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

Stor, stark och omtyckt

Stor, stark och omtyckt Nyhetsbrev nr 40 29 januari 2016 Stor, stark sid 1/5 Foto: Magnus rydholm Jägareförbundet positivt till fjälljaktsförslag Svenska Jägareförbundet är positivt till det förslag som regeringen skickat ut

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Legala vapen för jakt- och skytteändamål

Legala vapen för jakt- och skytteändamål Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3233 av Beatrice Ask m.fl. (M) Legala vapen för jakt- och skytteändamål Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland

Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland Jägareförbundet Mitt Norrland har inför valet 2014 ställt följande frågor om till de politiska partierna i Västernorrland 1. Hur ser ditt parti på jaktens och jägarnas roll i samhället? 2. Sedan den nya

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 9 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning.

Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning. JÄGARNAS RIKSFÖRBUND Datum: 2016-01-28 D. nr: 015-16 Kopia till Till Regeringskansliet/Näringsdepartementet (n.registrator@regeringskansliet.se) Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Ny förordning om spritdrycker Näringsdepartementet 2017-01-03 Dokumentbeteckning KOM(2016) 750 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 5.9.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från Maltas parlamentet om förslaget

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA.

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Seger för ett hållart fiske! Miljöpartiets Isaella Lövin har gjort avtryck i förändringen av EU:s fiskepolitik. Här får du veta hur det

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

DOM 2016-05-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2016-05-24 Meddelad i Stockholm Avdelning 30 2016-05-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 9000-16, 9193-16, 9459-16 och 9460-16 1 KLAGANDE 1. Wolf Association Sweden, 802454-4846 c/o Per Dunberg Mälarvarvsbacken 14 117 33 Stockholm 2. Svenska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET. OvS 140207

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET. OvS 140207 SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET OvS 140207 SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter

Läs mer

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm 1 Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm Stockholm 090925 Besvärsskrivelse avseende regeringens proposition 2008/09:210 (SRF) har tagit del av Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer