Utveckla Ulrika! Michael Nydén AO Statistik & Utredningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckla Ulrika! Michael Nydén AO Statistik & Utredningar"

Transkript

1 Utveckla Ulrika! Michael Nydén AO Statistik & Utredningar

2 Utveckla Ulrika! 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning Bakgrund Utgångspunkter Nollsummespel Långsiktighet Skapa bärkraft Självdriven verksamhet Metod Enkät till de boende Lokalekonomisk analys från SCB Möte med boende Möten med externa intressenter Barriärer och drivkrafter Barriärer Kommunikationer Åldersstruktur Syn på arbete Drivkrafter Entreprenörsanda Byalagsanda Externt stöd Internt stöd...15 Unika förutsättningar Näringsliv Näringslivsorganisation Företagarhotell Företagsutveckling Fastigheter Unika Ulrika! Fiske Styrkor Svagheter Jakt Styrkor Svagheter Friskvård/rehabilitering Styrkor Svagheter Sport Styrkor Svagheter Äventyr Styrkor Svagheter Häst Styrkor Svagheter Kulturverksamhet/utbildning Styrkor Svagheter Ulrika och upplevelseindustrin Fyra scenarios för Ulrika Scenario 1: Sommarlandet Scenario 2: Sovstaden på landet...42

3 Utveckla Ulrika! Scenario 3: Arbete men inte välstånd Scenario 4: Ett utvecklat Ulrika Samverkansmodell Krav på samlande av resurser Krav på nytt synsätt när det gäller kommunens nyn på Ulrika Krav på organisering i Ulrika Näringslivsorganisation Självförvaltning av skolan Självförvaltning av bostäder Självförvaltning av transporter Vad kan kommunen göra? Möjligheter till marknadsföring Leader + projekt Problemet skolan Skolans organisation Vad tycker man om skolan? Finns utrymme för förändring? En tydlig markering! Bilaga 1: Ansökan till Leader Figur 1: Resor till Ulrika från Linköpings centrum...9 Figur 2: Resor till Linköpings centrum från Ulrika...10 Figur 3: De boendes uppfattning om samhällelig service i Ulrika - kvalitet och vikt...11 Figur 4: Åldersstruktur hos boende i Ulrika. Staplar anger antalet män och kvinnor i respektive ålderssegment i Ulrika, skuggat fält motsvarande fördelning för hela Linköping Figur 5: Fastsighetsbeståndets ålder i Ulrika...21 Figur 6: Antal fastighetsaffärer i Ulrika över tid...22 Figur 7: Primärt upptagningsområde för Ulrika...24 Figur 8: Det naturliga fisket - Figur 9: Boxholms skogars vildmarksfiske - Figur 10: Större sjöar i Ulrika med omland...27 Figur 11: Exempel på jaktpaket samt priser...28 Figur 12: Exempel på jaktverksamhet i Ulrikas närhet. Figur 13: Inslag i Ekot om grön rehabilitering Figur 14: Hemsida för Jakt- och äventyrsgården Bäck...34 Figur 15: Hemsida för Äventyrsgården i Ulrika...34 Figur 16: Antal hästar och hästhållare i Sverige 2004 (Källa: Jordbruksverket)...35 Figur 17: Hemsida för Öknehults ridläger (http://home.swipnet.se/oknehult/ridlager/ridlager.htm)...36 Figur 18: Ulrika marknad besökare...37 Figur 19: Malexander förstår att utnyttja Ulrikas värde som turistmål Figur 20: Grundstenar för naturskolor...39 Figur 21: Exempel på lokalportal Klockrike Figur 22: Synen på grundskolan F 6 (Ulrika skola) fördelat på åldersgrupper...49 Figur 23: Ulrikaföräldrarnas uppfattning om vilka faktorer som är viktigast i skolan...49 Figur 24: Synen på grundskolan 7 9 (Skäggetorpsskolan) fördelat på åldersgrupper...50 Figur 25: Synen på gymnasieskolan fördelat på åldersgrupper...51 Tabell 1: Befolkningsutveckling i Ulrika tätort...6 Tabell 2: Näringsverksamhet i Ulrika...13 Tabell 3: Fastighetsägarnas i Ulrika hemort...21 Tabell 4: Upplevelsindustrin enligt KK-stiftelsen "Upplevelseindustrin 2003"...23

4 Utveckla Ulrika! 4 Sammanfattning Utredningen "Utveckla Ulrika!" har sin utgångspunkt i Barn- och ungdomsnämndens framställan till Kommunstyrelsen i februari 2004, där nämnden begär medel för att driva Ulrika skola under 2004 samt att en utredning om utvecklingen av Ulrika ur ett övergripande helhetsperspektiv skulle genomföras. Ulrika är ett utpräglat landsbygdsområde i södra delen av Linköping. I området bor knappt 400 personer. 47 företag finns inregistrerade främst inom jordbruks- och skogsbruksnäringen. På orten finns matvaruaffär, skola, distriktsköteerskemottagning samt servicehus som drivs i privat regi. Kommunikationerna till och från Ulrika är ett stort problem. Kollektivtrafiken har försämrats på senare tid, och vägen från Vikingstad är inte bra. Vägen till Rimforsa är däremot nyligen renoverad. Mobiltelefoni saknar ofta täckning, men fast telefoni fungerar oftast. Bredband saknas, men kommer att kopplas in i orten under våren Fastighetsbeståndet är ålderstiget och ingen nybyggnation har skett på senare tid. Ulrika ägs till stor del av personer som inte bor i området, och antalet fastighetsaffärer med ej boende har ökat starkt under senare år. I utredningen konstateras att Ulrika har potential att utvecklas starkt inom upplevelseindustrinäringen. Förutsättningar finns för utvecklad jakt, fiske, grön rehabilitering, hästverksamhet samt kultur och äventyr. Delar av denna industri finns redan i området. Vidare konstateras att det största hindret för utveckling ligger i bristen på organisation på orten. Ett EU-finansierat projekt (Unika Ulrika) har under utredningens förlopp startats för att förändra delar av denna situation. Linköpings kommun kan positivt bidra till utvecklingen av Ulrika genom ett antal konkreta åtgärder: 1) Kommunen bör bjuda in de aktörer som har möjlighet att påverka situationen i Ulrika (Länsstyrelse, Östsam, LRF m.fl.) till en rundabordskonferens om möjligheten att samordna resurserna till en effektiv insats. 2) Kommunen bör aktivt framhålla Ulrikas unika förutsättningar som ett tätortsnära vildmarksområde i marknadsföringen av Linköping. 3) Kommunen bör sätta upp en Internetportal där lokala organisationer i kommunen (byalag motsv.) erbjuds möjlighet att skapa lokal information och marknadsföring. 4) Kommunen bör genomföra en dialog med byalaget i Ulrika om möjligheterna till självförvaltning av skola, fastigheter och kollektivtrafik. 5) Kommunen bör garantera driften av skolan till och med Vid denna tidpunkt bör en förnyad utredning genomföras om det berättigade att driva skolan i ljuset av utecklingen på orten.

5 Utveckla Ulrika! 5 1 Bakgrund Ulrika ligger beläget i en skogrik trakt i den södra delen av Linköpings kommun. Vägavståndet till Linköpings centrum är c:a 40 km och avståndet till Kisa är 25 km. Detta innebär att området klassas som tätortsnära landsbygd. 1 Folkmängden i tätorten utgjordes till 193 personer och i omlandet fanns 216 personer. Antalet pensionärer är ungefär lika stort som antalet förvärvsarbetande i 1 Glesbygdsverket har tagit fram en metod där möjligheten att nå service och arbete avgör vad som är glesbygd respektive landsbygd. Glesbygd...har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än invånare. Denna glesbygd kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3000 invånare. Tätortsnära landsbygd...finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än invånare. Tätorter......har mer än 3000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten.

6 Utveckla Ulrika! 6 Ulrika. Det föds ett till två barn i Ulrika samhälle per år. Befolkningsutvecklingen är också negativ: Befolkning Prognos Tabell 1: Befolkningsutveckling i Ulrika tätort Nybyggnation av bostäder kan räknas i ental de senaste åren. De flesta bostäder är byggda före % av de förvärvsarbetande pendlar ut ur området (52 av 64 personer) Största näringarna är vård och omsorg, handel och kommunikation samt jord- och skogsbruk. Antalet företag är emellertid mycket stort i området 47 firmor av olika slag med lokalisering till Ulrika med omland har registrerats. Dock saknas för de flesta firmorna uppgift om aktivitetsgrad och sysselsättningseffekt. Ulrika har sex ordinarie buss/tåg- förbindelser med Linköping i vardera riktningen på vardagar. Den kommunala servicen utgörs av skola för årskurserna F-6 med 35 elever vårterminen 2003 samt ett servicehus med 10 lägenheter. Vidare finns distriktsköterskemottagning med barnavårdscentral. Elevantalet i Ulrika minskar de kommande åren från 31 innevarande läsår till 19 elever 2007, varför barn- och ungdomsnämnden rest frågan om att avveckla Ulrika skola med ambitionen att slå samman den med Nykils skola, belägen c:a 1,5 mill norr om Ulrika. Enligt barn- och ungdomsnämndens uppfattning kan man emellertid inte enbart ta ställning till skolverksamheten i Ulrika ur ett utbildningspolitiskt perspektiv. Barnoch ungdomsnämnden beslöt därför (Dnr Bou ) att vända sig till kommunstyrelsen med en begäran om att kommunstyrelsen utreder utveckling av Ulrika som landsbygdsområde ur ett övergripande helhetsperspektiv, samt att begära tilläggsanslag med kronor år 2004 för att täcka extra kostnader för drift av Ulrika skola. Kommunstyrelsen biföll (Dnr. Ks ) barn- och ungdomsnämndens begäran och gav kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra utredningen.

7 Utveckla Ulrika! 7 2 Utgångspunkter Utgångspunkten för utredningen har varit att genom en analys av hinder och drivkrafter avseende utveckling av området Ulrika kunna lämna förslag till vad kommunen kan göra för att främja en positiv utveckling i området. I analysen och vid förslagsställandet har fyra utgångspunkter varit vägledande. 2.1 Nollsummespel Linköpings kommun lägger idag förhållandevis stora resurser på Ulrika i form av utbildning, kollektivtrafik, äldreomsorg m.fl. kommunala insatser. På grund av fåtalet personer som bor på orten blir de kommunala tjänsterna per person räknat dyrare i Ulrika än i övriga delar av kommunen. En utgångspunkt för utredningen har varit att de förslag som lämnas kan medföra omfördelningar av kommunala kostnader, men att den totala kostnaden för kommunen inte får öka. Utredningens resultat skall därför bli ett nollsummespel sett ur kommunens ekonomiska perspektiv. 2.2 Långsiktighet Även om problemet med ett fåtal skolbarn är den omedelbara orsaken till frågan om utveckling av Ulrika måste lösningarna på problemet vara långsiktiga. I princip gäller att elevunderlaget för skolan enbart kan förbättras om antalet boende i området ökar, och då måste insatserna för att uppnå detta också med nödvändighet bli långsiktiga. 2.3 Skapa bärkraft Som framgått av bakgrunden till utredningen är ett grundläggande problem i området att det genererar för få arbetstillfällen (81 % av de arbetande pendlar ut ur orten). Detta är självsport också ett viktigt motiv till att antalet boende är lågt. En utgångspunkt för utredningen blir därför att söka lösningar som är ägnade att skapa ökad bärkraft i området. 2.4 Självdriven verksamhet Om utgångspunkten för utredningen är att hitta långsiktiga lösningar som skapar bärkraft i området och som är kostnadsneutrala för kommunen blir också en nästan naturlig konsekvens att de resultat utredningen finner måste vara självdrivande. Kommunen kan inte driva verksamhet i området som uppfyller de tre kraven samtidigt. De lösningar som lyfts fram måste därför ha utgångspunkten att de skall drivas av de boende eller av ekonomiska föreningar eller av företag i området.

8 Utveckla Ulrika! 8 3 Metod Utredningens utgångspunkt har varit att identifiera barriärer och drivkrafter för en långsiktig utveckling i Ulrikaområdet. För att identifiera dessa har ett antal olika instrument använts: 1.1 Enkät till de boende En enkät har skickats ut till samtliga boende i området. I enkäten ombads de boende bedöma kvalitet och betydelse för ett stort antal samhälleliga och privata tjänster utifrån perspektivet att man var boende i Ulrika. Till detta lämnades omfattande utrymme för egna synpunkter, förslag och idéer. Sammantaget 170 personer besvarade enkäten. 1.2 Lokalekonomisk analys från SCB I samarbete med Östgöta Coop Center har en lokalekonomisk analys tagits fram av Statistiska Centralbyrån. Denna analys ger dels en sammanfattande analys (statistiskt sett) av Ulrika boende, näringsliv m.m. Här ges också information om konsumtionsmönster och konsumtionsvolymer. 1.3 Möte med boende Ett flertal möten har hållits i Ulrika med olika grupperingar i samhället, både för att stämma av slutsatser och förslag, men också för att få idéer och förslag till möjliga insatser. Sammantaget har 12 möten hållits med olika grupper i Ulrika under Möten med externa intressenter Ett stort antal offentliga myndigheter har direkt eller indirekt påverkansmöjlighet på Ulrika. Sammantaget har 26 intervjuer genomförts med personer som företräder olika externa intressenter, främst offentliga myndigheter, avseende Ulrika. Sammantaget har utredningens metod en form av snowball sampling lett till att ett mycket stort antal beskrivningar av Ulrika, dess problem och förtjänster har kunnat samlas in och diskuteras med de boende. Metoden har också givit en bra bild av hur de boende ser på situationen, och vilka prioriteringar man gör.

9 Utveckla Ulrika! 9 4 Barriärer och drivkrafter Vilka drivkrafter finns i Ulrika för en långsiktig, självdriven bärkraftig verksamhet? Och vilka barriärer kan vi finna som arbetar emot sådana lösningar? Under utredningens arbete har ett antal sådana barriärer och drivkrafter kunnat identifieras. En del av dessa är påverkbara av kommunen, andra inte, men i det totala sammanhanget är samtliga intressanta. 4.1 Barriärer Vilka hinder finns för utveckling? I det långa perspektivet finns tre grundläggande problem som hindrar utvecklingen: Kommunikationer Kommunikationerna till och från området består av privattrafik via bil och kollektivtrafik via buss, färdtjänst och anropsstyrd kollektivtrafik. Trafiken till och från Ulrika går huvudsakligen på vägen från Vikingstad samt på vägen över Drögshult till Rimforsa. Den senare vägen har rätats och nybelagts under 2004, men vägen från Vikingstad är de sista 1,5 milen före Ulrika måste betecknas som såväl krokig som av sämre kvalitet. Vi de samtal som under ett antal gånger under utredningens förlopp har förts med boende i Ulrika har vägen, framförallt från Vikingstad, återkommande framförts som det stora problemet. Om man ser till kollektivtrafik har Ulrika idag 6 turer till och från orten till Linköpings resecentrum, men majoriteten av dessa resor är anropsstyrda. Som framgår av Figur 1 och Figur 2 är turerna förhållandevis jämt fördelade över dagen, men den förändring som inträffade i kollektivtrafiken i juni 2004 har inneburit svårigheter för orten. De bussar som nu går från centrum till Ulrika på morgonen kan inte längre ta med gods, vilket inneburit att såväl affären i Ulrika som näringsverksamheten, främst bilverkstäderna, har fått problem. Figur 1: Resor till Ulrika från Linköpings centrum Synpunkter på busstidernas förläggning saknas inte. Så har t.ex. de ungdomar som går på högstadiet eller gymnasiet svårt att delta i kvällsaktiviteter i Linköping eftersom den sista bussen lämnar staden kl , något som i praktiken gör det svårt att t.ex. gå på bio eller en ishockeymatch.

10 Utveckla Ulrika! 10 Figur 2: Resor till Linköpings centrum från Ulrika Nu är detta inte all kollektivtrafik till orten skolskjutsarna och färdtjänsten syns inte i tidtabellen men resandet med kollektivtrafik har trots detta blivit avsevärt besvärligare. Ungdomar som går i skolan i Linköping (högstadium + gymnasium) kan t.ex. oftast inte utnyttja sovmornar i skolan, eftersom man då inte kan vara i Resecentrum förrän kl Nu är de fysiska kommunikationerna inte de enda som är problematiska på orten. Även andra former av kommunikationer med omvärlden är besvärliga. Den fasta telefonin på orten fungerar oftast bra, men problemen är uppenbart många då det gäller mobiltelefoni. Täckningen generellt sett är svag, och för andra nätoperatörer än Telia mycket dålig. Det finns idag ingen fast dataförbindelse med orten, så det är uppringt modem som gäller. Orten har blivit lovad bredband under vecka , men när detta skrivs är det fortfarande på planeringsstadiet. Sannolikt kommer en tillfällig lösning i form av förhyrd koppartråd 2 från Telia att bli en temporär lösning, men när denna är implementerad går inte att säga. Sammantaget kan man konstatera, att kommunikationerna och kommunikationsmöjligheterna till och från Ulrika av de boende upplevs som det största problemet på orten. Detta syns tydligt om man visar de boendes uppfattningar om kvalitet och betydelse för ett antal samhälleliga funktioner (se Figur 3). I diagrammet visas dels uppfattningen om kvalitet hos den aktuella faktorn, dels betydelsen (vikten) av faktorn. Detta innebär att de samhällsfaktorer som har låg kvalitet men hög vikt/stor betydelse återfinns i övre vänstra hörnet, medan de faktorer som är viktiga och har hög kvalitet återfinns i det övre högra. På motsvarande sätt återfinns kvalitetsfyllda funktioner med lägre betydelse i det nedre högra hörnet och faktorer med såväl låg kvalitet som låg vikt i det nedre vänstra. Redovisningsmetoden ger en snabb uppfattning om hur de boende ser på olika samhällsfaktorer, och kan på detta sätt ses som en redovisning främst av barriärer enligt de boendes perspektiv. Skillnaderna mellan män och kvinnor, gamla och unga är mycket små uppfattningarna om den inbördes ordningen med avseende på kvalitet och vikt hos de olika faktorerna är mycket lika, men de unga tenderar att vara mer missnöjda generellt sett och de äldre mer nöjda. Det framkommer tydligt i redovisningen att vägar, kollektivtrafik, mobiltelefoni och skolskjutsar upplevs som problematiska. Här är betydelsen stor men kvaliteten låg. 2 Innebär att man använder det fasta telenätet som bärare av datasignalen (ADSL) samt att kapaciteten begränsas till 4 Mbit/s

11 Utveckla Ulrika! 11 Kvalitet och vikt - Samtliga 5 Vägar Livsmedelshandel Kollektivtrafik 4 Fast telefoni Kvalitet Mobil telefoni Barnomsorg Arbete på orten Skolskjutsar Sportaktiviteter He m tjänst Radio/TV Friluftsaktiviteter Datak om m unik ation Vårdcentral Arbetspendling Vård/service-bostäder Vatten/avlopp Före nings liv Hem sjukvård Tomtmark 3 Bygglov Fis k e Jakt Sjukhus Distansarbete Annan kultur Fackhandel Tandvård Grundskola 7-9 Teater/Bio Socialtjänst 2 Stormarknader 1 Vikt Figur 3: De boendes uppfattning om samhällelig service i Ulrika - kvalitet och vikt Det framkommer mycket tydligt av diagrammet (och genom möten med de boende) att kommunikation i olika former toppar listan över besvär. Samtidigt skall man också notera att ett antal kommunala funktioner återfinns i det kritiska hörnet vatten och avlopp, tillgång till tomtmark, möjligheter till bygglov, vård- och servicebostäder, hemsjukvård alla dessa finner vi i det övre vänstra hörnet Åldersstruktur Åldersstrukturen hos de boende i Ulrika avviker markant från åldersstrukturen hos övriga linköpingsbor. Av Figur 4 framgår att antalet personer över 55 år, särskilt män, är större i Ulrika än i kommunen som helhet, relativt sett. Detsamma gäller för kvinnor, men här är inte skillnaden lika stor. Vad som är mest framträdande är emellertid avsaknaden av mellangenerationen, år. Här har ålderspyramiden en midja i Ulrika, medan den har den sedvanliga utbuktningen i Linköping som helhet. Att antalet barn är litet var ju en utgångspunkt för utredningen, men det syns tydligt också i ålderspyramiden. Det egentliga problemet ligger nog emellertid mest i avsaknaden av unga vuxna. Detta säger någon om såväl möjligheterna till arbete på orten som förutsättningarna för att trenden med sjunkande barnantal skall vända.

12 Utveckla Ulrika! 12 Figur 4: Åldersstruktur hos boende i Ulrika. Staplar anger antalet män och kvinnor i respektive ålderssegment i Ulrika, skuggat fält motsvarande fördelning för hela Linköping. Samtidigt som detta sägs måste en varning resas för att övertolka effekterna av ålderspyramiden i Ulrika. Vi pratar här om mycket få personer (med åldersstatistiska ögon sett), varför staplarna snabbt kan förändras genom in- eller avflyttning av personer i olika åldersgrupper. Samtidigt som detta sägs skall en annan varning resas, och det är att underskatta problemet. Många fastigheter i Ulrika används av sommarboende/delårsboende, som är skrivna på andra orter. Det är i huvudsak äldre personer som flyttar in i området på detta sätt, vilket medför att pyramiden åtminstone under sommarhalvåret förmodligen är ännu skevare. Om åldersfördelningen är en orsak till problem eller ett resultat av problem kan diskuteras. Sannolikt är det så, att de yngre vuxna lämnar bygden på grund av brist på arbete arbetspendlingens omfattning talar för detta. Samtidigt är det naturligtvis också så att det är svårt att starta verksamhet i området om det saknas personer i arbetsför ålder. Förmodligen är det mest rätt att tala om en nedåtgående spiral i detta sammanhang. Färre jobb på orten ger utflyttning vilket resulterar i färre personer i arbetsför ålder vilket i sin tur leder till mer utflyttning osv. Om utflyttningen av familjer dessutom medför att antalet barn blir så litet att det inte går att bedriva skolverksamhet på orten kommer detta i sin tur att medföra att spiralen går ännu fortare eftersom det också medför att det blir i det närmaste otänkbart för yngre vuxna med familj att bosätta sig i orten Syn på arbete En barriär av ett något annat slag är synen på arbete, eller rättare vad som är arbete. Under de möten som hållits med de boende har det framkommit en tydligt fysisk uppfattning om vad arbete är, eller rättare vad man kan tjäna pengar på. Bilden är inte

13 Utveckla Ulrika! 13 entydig tydliga undantag finns men generellt sett är tjänste- och serviceyrken få i området och uppfattas kanske inte heller som riktiga jobb i alla lägen. Att bilden ser ut på detta sätt kan kanske enklast kan se och förstås om man ser på vilka företag som idag finns i bygden (Tabell 1). Bransch huvudnäring Bransch huvudnäring Blandat jordbruk (växtodling i kombination Rivning av hus; markarbeten 1 med djurskötsel) Nötköttsproduktion Byggande av hus Produktion av skog på rot, leveransvirke m.m Värme- och sanitetsarbeten Småbruk Däckservice Allmän service och reparation av motorfordon Partihandel med virke, andra byggmaterial och 1 utom motorcyklar sanitetsgods Partihandel med metaller och metallmalmer Livsmedelshandel med brett sortiment, ej 1 varuhus eller stormarknad Vägtransport av gods Butikshandel med bröd och konditorivaror Mjölkproduktion Butikshandel med textilier Husdjursskötsel, blandad drift, mest får och Hotellverksamhet med restaurangrörelse 1 getter Hästuppfödning m.m Restaurangverksamhet Skogsvård Linjebussverksamhet Avverkning Uthyrning och förvaltning av egna 1 industrilokaler Utvinning av sand, grus och berg Redovisning och bokföring, revision, 1 skatterådgivning Tillverkning av byggnads- och Konsultverksamhet avseende företags 1 inredningssnickerier organisation, information m.m Tryckning av böcker och övriga trycksaker Lokalvård Metallegoarbeten Hårvård Diverse annan tillverkning Kroppsvård 1 Tabell 2: Näringsverksamhet i Ulrika Här syn ganska tydligt den fysiska dimensionen i näringsverksamheten. Av de 47 näringsverksamheter som finns i SCB:s register avseende Ulrika kan 8 sägas utgöras av service eller tjänsteverksamheter. Övriga 39 bör nog klassas som tillverkning i någon form. Inte helt oväntat dominerar de areella näringarna med jord- och skogsbruk, men även transporter i olika form har flera näringsidkare. Hur kan nu detta vara en barriär för utveckling av området? Om det hade varit så att de tillverkande delarna av näringslivet hade varit stadda i expansion hade situationen i Ulrika knappast utgjort ett problem, men nu är det inte så, utan i stället service- och tjänstesektorerna som växer. I synnerhet är det i den omgivning som Ulrika finns i så, att det är turism- och upplevelseindustrierna som växer, och i det läget blir en näringsstruktur där tjänste- och servicesektorn är svag ett problem. Det finns i Ulrika satsningar på turism och upplevelseindustri, men dessa är förhållandevis små och måste betecknas som sköra. Ändock är det här som möjligheterna för att vända den nedåtgående spiralen finns. 4.2 Drivkrafter Av genomgången ovan kan man kanske få den uppfattningen att barriärerna för utveckling är många och tunga, och detta kanske är sant i någon mening. Men samtidigt som detta sägs så måste också konstateras att det finns drivkrafter i Ulrika

14 Utveckla Ulrika! 14 som kan hjälpa till att föra utvecklingen framåt och kan bidra till att vända den nedåtgående spiralen Entreprenörsanda En mycket viktig drivkraft för utveckling av Ulrika är den entreprenörsanda som finns i bygden. Vid redovisningen av antalet näringsverksamheter ovan ( sid. 12) fokuserades på bristen av tjänste- och serviceföretag. Här skall i stället fokuseras på antalet näringsverksamheter. Att det i en bygd med 400 personer finns 47 företag måste betecknas som anmärkningsvärt. Detta signalerar en stark entreprenörskapsanda i området, något som också förstärks vid möten med de verksamma näringsidkarna i området Byalagsanda Byalagsandan är mycket stark i Ulrika. Byalaget är en i vissa avseende paraplyorganisation som samlar ett antal olika föreningar och gemenskaper. Här finns företrädare för Ulrika museum och hembygdsföreningen, för idrottsföreningar m.m. Byalaget är en stark tillgång i området och en lokal kraft som kan bidra till att genomföra olika insatser. Genom att byalaget finns och är aktivt finns korta kommunikationsvägar och forum där gemensamma frågor kan resas. Nu är byalaget en ideell förening och har inga befogenheter, men det är en samlande kraft i området och kan utgöra en lokal gruppering med vilken externa aktörer kan föra samtal. Det är också möjligt att använda byalaget som en samtalspart när det gäller utformning av samhällelig service kollektivtrafik är ett exempel Externt stöd Det finns många parter utanför kommunen som har verksamhet som berör Ulrika. Det främsta exemplet är Länsstyrelsen, som genom att vara kanal för statliga insatser har en rad verksamheter som direkt eller indirekt berör bygden. Det kan gälla sådana frågor som näringslivsutveckling, landsbygdsutveckling, stöd till lanthandel eller reglering av fiskeriverksamhet. En genomgång visar att minst sju personer vid Länsstyrelsen har arbetsuppgifter som direkt berör verksamhet i Ulrika. Däremot är det tveksamt om samordning inom Länsstyrelsen är särskilt utpräglad, och inte heller kommunen har någon kontaktpunkt som kan föra en samlad dialog med alla relevanta aktörer på Länsstyrelsen. Detta medför sannolikt att de möjligheter som faktiskt står till buds inte utnyttjas fullt ut. Östsam som numera är huvudman för den omgjorda Östgötastiftelsen har också intressen i området genom att man stödjer utveckling av natur och fritid i Östergötland bl.a. i form av projekt. Östgötaleden administreras nu via Östsam, och leden går delvis genom Ulrika. Även andra organisationer har verksamhet som kan vara av stor betydelse för området. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har ett antal aktiviteter som direkt eller indirekt kan beröra Ulrika. Det gäller t.ex. projektet Upplev Östgötalandet som tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland bedriver utbildning för lantbrukare som vill ha kombinationsverksamhet med turistisk inriktning.

15 Utveckla Ulrika! 15 Ulrika är redan idag aktivt inom EU-projektet Leader + Sommenbygd. Detta projekt syftar till att stödja lokal utveckling inom stödområden, framförallt med hjälp av ny teknik och lokal samordning/lokalt resursutnyttjande. Även andra organisationer, t.ex. Östgöta Coop Center, har verksamhet som aktivt skulle kunna bidra till utvecklingen av Ulrika. Sammantaget innebär detta att det i Ulrikas omedelbara närhet finns tillgång till en omfattande kompetens för att utveckla området. Eftersom dessa organisationer desutom oftast har ett eget intresse av utveckling av området, blir förutsättningarna ännu bättre för att här finna gemensamma intressen Internt stöd Ett flertal interna aktörer i kommunen kan också utgöra resurser för Ulrika i ett utvecklingsperspektiv. Eftersom all kommunal verksamhet på något sätt berör eller berörs av Ulrika i någon mening går det inte att räkna upp alla här, men ett antal centrala funktioner förtjänar att nämnas. Kollektivtrafiknämnden spelar en central roll i Ulrika. Här finns en bredvillighet att utifrån givna ramar anpassa kollektivtrafiken så bra det går för att passa Ulrikabornas behov och önskemål. Bl.a. har frågan rests om nämndens totala budget för kollektivtrafik till och från Ulrika skulle kunna brytas ut och hanteras av eller i direkt samråd med byalag i Ulrika, för att på det sättet nå smidigare lösningar för de boende. Barn- och ungdomsnämnden som ju initierade denna utredning har med Ulrikabornas ögon sett ett avgörande inflytande över bygden. Om skolan läggs ned är detta enligt många särskilt de boende enligt enkäten - liktydigt med att bygden i praktiken dör ut. Givet den befolkningspyramid som visats tidigare (se sid. 12) är detta sannolikt inte en uppfattning som saknar stöd i verkligheten. Skulle ett antal familjer i åldersgrupperna år lämna orten, vilket inte är osannolikt om skolan läggs ned, minskar också bygdens bärkraft dramatiskt. Näringslivskommittén har i likhet med Barn- och ungdomsnämnden ett avgörande inflytande över bygden i och med att man hanterar stödet till lanthandeln samt hemkörningsbidragen. Det är tveksamt om butiken i Ulrika skulle kunna överleva utan kommunens direkta och indirekta stöd. Direkt i form av bidrag till driften, indirekt genom att kommunen fortsätter att föra dialog med Länsstyrelsen om vikten av fortsatta statliga bidrag. Näringslivskontoret hanterar också kommunens formella kontakter med Leader + Sommenbygd, vilket utgör en viktig inspirationskälla och möjliggörare för Ulrika. Byggnämnden hanterar bygglov, en fråga som irriterar många boende i området (se figuren sid. 11 ). Det har vid flera tillfällen i samband med möten med de boende framhållits att det är mycket svårt och omständligt att erhålla bygglov, eftersom Ulrika klassas som tätbebyggt område. Mycket irritation har också noterats över att det i ett område med 99 sjöar inte går att få bygglov för strandnära fastigheter, något man upplever skulle starkt öka attraktiviteten för att bygga fastigheter för permanentboende i området.

16 Utveckla Ulrika! 16 Flera kommunala organ är direkt eller indirekt berörda av situationen i Ulrika (Miljönämnden, Omsorgsnämnden, Tekniska Verken i Linköping AB, Stångåstaden, Linköpings Kommunala Fastigheter AB m.fl.), men den gemensamma nämnaren för att kommunala organs förhållningssätt till Ulrika (sett med Ulrikabornas ögon) är att man inte ser Ulrika. Kanske inte så konstigt kan man tycka, när området omfattar 400 personer av kommunens , men eftersom orten Ulrika för sin överlevnad uppfattar sig som beroende av ett antal kommunala nämnders beslut har man här en typisk asymmetrisk konfliktsituation. Kommunens agerande är av vitalt intresse för Ulrikaborna, men Ulrika är inte särskilt intressant för kommunen. Det kan av denna orsak tyckas vanskligt att sätta upp kommunens interna organisationer som en resurs för Ulrika, men samtidigt är det just detta dessa kan bli om man börjar se Ulrika. Just därför att antalet människor är så litet behöver inte nya lösningar på problem bli så kostsamma. Unika förutsättningar Ulrika har en ur flera synvinklar sett unik situation inom Linköpings kommun. Dels är Ulrikas naturtyp unik för kommunen, eftersom Ulrika är den enda del av Linköping som kan räknas som en del av det småländska höglandet. Ulrika har dessutom den egenskapen att vara vilt. Området är stort c:a 10% av Östergötlands yta men bebos enbart av 400 personer spridd gårdsbebyggelse enligt NE Detta innebär bl.a. att det i en i övrigt förhållandevis tätbebyggd kommun finns en oas, en vildmark med milsvida skogar och särpräglad natur. I dagens

17 Utveckla Ulrika! 17 samhälle där fritidsaktiviteter och upplevelser blir en allt viktigare del av vardagen innebär detta en stor tillgång om det förvaltas rätt.

18 Utveckla Ulrika! 18 5 Näringsliv Näringslivet i Ulrika kräver en särskild redovisning. Inte enbart på grund av dess sammansättning (se sid. 12) utan även på grund av de förutsättningar som inte utnyttjas i någon större omfattning. 5.1 Näringslivsorganisation Näringslivet i Ulrika har idag inte någon organisation där de olika företagarna kan samlas. Detta blir en uppenbar brist i utvecklingsperspektivet, eftersom oavsett hur man ser på utveckling av området så måste den på olika sätt involvera näringslivet på orten, och sannolikt är det också så att näringslivet måste vara en ryggrad i utvecklingsarbetet. Det är också så, att ekonomiska resurser som skulle kunna komma Ulrika tillgodo idag läcker ut ur bygden. Ett exempel på detta är ekonomi/redovisningstjänster. Flera företag i Ulrika köper idag dessa tjänster i t.ex. Linköping, Boxholm, Kisa eller Rimforsa. Men om företagarna i Ulrika skulle gå ihop och köpa dessa tjänster gemensamt skulle de dels bli billigare, dels kunna etablera sådan verksamhet i Ulrika by. Med tanke på att det finns 47 företag i området varav en del har ganska stor omfattning är det högst rimligt att tro att man tillsammans kan finansiera två heltidstjänster inom området ekonomi/redovisning/personalhantering. 5.2 Företagarhotell Ett problem som har uppmärksammats i samband med utredningen gäller möjligheterna för näringslivet att samlas och samverka. Det finns idag inga lokaler för detta ändamål i Ulrika. Samtidigt finns också efterfrågan från lokala företagare på lokaler i Ulrika för verksamhet som idag ligger i Kisa. Om det fanns en sådan gemensam lokal skulle detta också öka möjligheterna för att etablera gemensamma ekonomi/personaltjänster. Det finns idag möjligheter att åtgärda detta problem. Det finns i Ulrika by en centralt belägen tomt som är detaljplanerad för industriändamål. Tomten är obebyggd. Här skulle med fördel ett företagarhotell kunna etableras, där lokaler för gemensam verksamhet samt utrymme för företagare som vill etablera verksamhet i Ulrika kan finnas. En realistisk variant i sammanhanget är att sätta up en av de skolpaviljonger som nu blir lediga i och med att antalet grundskolebarn minskar. Vid kontakt med LKF har det framkommit att bolaget är berett att gratis ställa en paviljong till förfogande för detta ändamål om de blivande nyttjarna plockar ner, fraktar och sätter upp den själva. Detta skulle, om det genomfördes, kunna medföra en snabb och billig lösning för att få fart på företagssamverkan i området. Förslaget förutsätter att kommunen hyr ut marken till en rimlig kostnad. 5.3 Företagsutveckling Det förefaller uppenbart att om företagande i Ulrika skall kunna vara motor i en utveckling som innebär att nya arbetstillfällen kommer till orten och därmed inflyttning så måste också näringslivet utvecklas. Det handlar här om att se möjligheterna på nya marknader och att se de nya möjligheter som ny teknik kan ge

19 Utveckla Ulrika! 19 för bearbetning av etablerade marknader. Detta är uppenbarligen inte en utveckling som sker av sig självt. Här finns emellertid möjlighet att med stöd från EU, främst ESF-rådet, få stöd för att genomföra utbildningsinsatser för företagarna i Ulrika. En sådan aktivitet kan med fördel kombineras med startandet av en företagarförening, eftersom man på detta sätt vinner kompetensutveckling för såväl den enskilde företagaren som för kollektivet företagare.

20 Utveckla Ulrika! 20 6 Fastigheter Frågan om fastighetsbeståndet i Ulrika är värt ett eget avsnitt. Totalt finns 345 fastighetsägare i området, vilket med tanke på att det bor knappt 400 personer området tyder på mycket stor spridning av ägandet. Samtidigt är det också så att ägandet är spritt runt om i Sverige: POSTORT Antal ULRIKA 186 LINKÖPING 98 STOCKHOLM 13 MJÖLBY 13 KISA 12 UPPSALA 11 RIMFORSA 10 VÄSTRA FRÖLUNDA 5 VIKINGSTAD 5 NYKIL 5 BOXHOLM 5 HANINGE 4 VÅXTORP 3 JÖNKÖPING 3 BROMMA 3 VRETA KLOSTER 3 SPÅNGA 3 SKÄRBLACKA 3 HUSKVARNA 3 NORRKÖPING 3 ÖDESHÖG 2 VIMMERBY 2 VAXHOLM 2 MOTALA 2 VADSTENA 2 SVEDALA 2 STUREFORS 2 NYKÖPING 2 LJUNGSBRO 2 SKÄNNINGE 2 ÖREGRUND 1 SKÖNDAL 1 SOLNA 1 ANEBY 1 BORÅS 1 STORVRETA 1 GRYT 1 LUND 1 TRANÅS 1 BORENSBERG 1 EKSJÖ 1 LÖVESTAD 1 NACKA 1 GÖTEBORG 1

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:1

Policy Brief Nummer 2010:1 Policy Brief Nummer 2010:1 Fritidsfiskebaserade företag hur kan de utvecklas? Fritidsfiskebaserade företag upplever i olika grad hinder för sin utveckling beroende på företagets inriktning, storlek och

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion:

Sammanträdesdatum. 2010-12-20 Sida 26(33) Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew Nordqvist (mp) föreslår i en gemensam motion: m- SAMMANTRÄDES PROTOKOLL TRANAs KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN 2010-12-20 Sida 26(33) 201 Dm 449/10 Svar på fungerande Internet för alla i Tranås kommun Inledning Eva Engström (c), Ingemar Karlsson (fp) och Kew

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008 december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan.

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Till Kommunstyrelsen, För kännedom: Barn- och utbildningsnämnden Fastighetsnämnden Gislavedshus Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Med anledning av det förslag till besparingar i kommunen

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer