Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun"

Transkript

1 Furuby Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun Bilaga 5 - Fågel- och naturvärdesinventering Februari 2015 Samrådsunderlag

2

3 Inventering och bedömning av naturvärden inklusive utredning av fågelliv och inventering av nattskärra Gruppstation Furuby Planerad vindkraft i Växjö kommun, Kronobergs län

4 HS Kraft AB Gruppstation Furuby - inventering och bedömning av naturvärden inklusive utredning av fågelliv och inventering av nattskärra inför vindkraftetablering i Växjö kommun, Kronobergs län. Utredningen har genomförts under augusti 2009 och maj-augusti Följande personer har medverkat i inventeringen: Sofia Lund inventering, bedömningar och rapportering Niklas Lindberg utredning av fågellivet Janne Dahlén inventerig av nattskärra Jonna Enetjärn kartor Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Hygge i södra delen av inventeringsområdet vid Furuby. Samtliga foton i rapporten är tagna av Sofia Lund. 2

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Metodik Omgivande landskap Inventeringsområdet Översiktlig beskrivning Objektsbeskrivningar 15 5 Djurliv och artskydd Fåglar Inventering av nattskärra Fladdermusförekomst Övrigt djurliv Artskyddsförordningen 21 6 Verksplaceringar Bedömningar och rekommendationer Bedömningar Rekommendationer 30 Källor

6 SAMMANFATTNING Sammanfattning En naturvärdesinventering av utredningsområdet Furuby i Småland genomfördes under augusti 2009 på uppdrag av HS Kraft AB. Utredningen ingår som en del i en miljökonsekvensbeskrivning, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av en vindkraftanläggning. Fältbesök på plats kompletterades med sammanställning av befintlig kunskap. Dessutom har en utredning av områdets fågelliv gjorts. Denna grundar sig främst på tillgänglig kunskap om området samt observationer och slutsatser från naturinventeringarna. En inventering av nattskärra har också genomförts under två nätter i maj-juni Inventeringsområdet vid Furuby ligger på sydsvenska höglandet, ca 15 km öster om Växjö i Kronobergs län. Området ligger på ett höjdområde på ca m ö h och utgörs av flack terräng utan markerade höjder. Området utgörs av brukade skogar med gran och tall samt mindre våtmarker. Skogen domineras av tall och gran. Bestånden utgörs främst av medelålders gallringsskogar men även hyggen och äldre, snart avverkningsmogna bestånd. De områden som befanns ha högre naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp utgörs av en mindre sjö, ett biotopskyddat blandskogsbestånd och ett antal mindre våtmarker och sumpskogar centralt i området. Dessa områden bör hållas intakta. I dessa områden bör placering av vindkraftverk och nya vägar undvikas då de är känsliga för ingrepp. Däremot råder det i landskapet ingen brist på brukad skog och hyggen som varken har speciella naturvärden eller är särskilt känsliga. De av HS Kraft AB föreslagna verksplaceringarna är alla lokaliserade till sådan mark. Resultatet från inventeringen av nattskärra visar att utredningsområdet har förekomster av nattskärra men det är oklart hur fasta de skilda reviren är mellan år. Den samlade bedömningen är därför att en vindkraftetablering i det föreslagna området vid Furuby går att genomföra utan att inkräkta på områdets naturvärden. Konsekvenserna för fågelfaunan av en vindkraftetablering bedöms bli små. 4

7 Inventeringsområde Km Översiktskarta med inventeringsområdet vid Furuby inringat. SAMMANFATTNING 5

8 1 Inledning HS Kraft AB planerar tillsammans med markägare att uppföra en vindkraftanläggning med elva vindkraftverk vid Furuby i Småland. Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av anläggningen, har en naturvärdesinventering utförts. Fältbesök gjordes i augusti 2009 och en kompletterande inventering av nattskärra genomfördes i maj-juni I denna rapport presenteras resultaten. Rapporten belyser naturvärdena och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som skulle kunna uppstå i samband med en vindkraftetablering i området. Genom att göra en naturvärdesinventering kan framtida negativa konsekvenser undvikas, större hänsyn tas och mindre lämpliga etableringar modifieras i den fortsatta planeringsprocessen. Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom det inventeringsområde som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de värdefullare naturmiljöerna vid en vindkraftetablering inom inventeringsområdet. Naturinventeringen ska således vara en utgångspunkt för fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. 1 INLEDNING Figur 1.1. Det finns ett antal skogsbilvägar inom det inventerade området vid Furuby. Flera av vägarna är dock försedda med låst bom. 6

9 2 Metodik Naturvärdesbedömning Enetjärn Natur AB har utarbetat en metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Detta innebär rutiner för hur olika naturmiljöer beskrivs och hur naturvärden bedöms. Metodiken bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar så som t.ex. nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen. De vedertagna inventeringsmetoder som finns idag är ofta ganska smala och anpassade bara till en viss naturtyp. Vi har anpassat dessa till att omfatta alla i landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms på ett så likartat sätt som möjligt. Vi gör en samlad bedömning av varje objekt där naturvärde och känslighet vägs ihop. Objekten bedöms utifrån vedertagna och definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. Värderingen är delvis en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. De bedömningsgrunder som används för naturvärdesklassningen är mångformighet, historik, naturlighet, raritet (sällsynta arter och naturtyper), artinnehåll, påverkansgrad och utvecklingspotential. Objektets storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Storleken har dock olika betydelse i olika typer av naturmiljöer och för olika organismer. För bedömning av objektens naturvärde kan aspekter som friluftsliv och närnatur till skolor och bostadsområden väga in. Friluftsliv avgränsas här till den typen av friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig del. Känslighetsanalysen är kopplad till den påverkan som planeras i området. I det här fallet planeras en vindkraftpark och analysen har därför fokuserat på påverkan i form av vägdragning, uppställningsytor och ledningsdragning. Syftet är att redovisa alla objekt inom inventeringsområdet som hyser höga naturvärden och alla objekt som trots att de inte hyser några högre naturvärden är känsliga för ingrepp. Dessa objekt klassas till klass 1 och 2 enligt tabell nedan. Resultatet av inventeringen sätts även in i ett större sammanhang, ett större rumsligt perspektiv. Eftersom de olika nationella inventeringsmetoderna för olika naturtyper skiljer sig ganska markant mellan de olika naturtyperna, och vi har valt att använda en metod där alla naturtyper bedöms enligt ett och samma klassningssystem, så kan våra klassningar skilja sig från de som gjorts i t.ex. våtmarksinventeringen. Detta beror till viss del på att vi har lagt olika vikt vid de olika värderingsgrunderna. Det beror även på att vår inventering i många fall är mer detaljerad än tidigare tidigare gjorda inventeringar där fältbesök inte alltid har utförts. Naturvärdesinventering vid Furuby Den här naturvärdesinventeringen av Furuby omfattar inventering i fält och sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält under augusti Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. Inventeringen inleddes med en tolkning av flygbilder och topografiska kartor. Flygbildstolkningen har fokuserat på att lokalisera särskilt värdefulla, äldre skogsbestånd, bergbranter, våtmarker, bäckar och andra intressanta naturmiljöer. Flygbildstolkningen har också utgjort grund för Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Högsta naturvärde Värdekärna 2 Högt naturvärde och/eller naturmiljö känslig för ingrepp Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Hit räknas också områden med stor naturvärdespotential, skyddszoner, känslig mark och i övrigt hänsynskrävande ytor. Ordinärt Ordinärt naturvärde Låga naturvärden och starkt påverkad mark. Figur 2.1. Naturvärde och känslighet har bedömts för varje objekt enligt ovan. Redovisningen av inventeringen tydliggörs på en naturvärdeskarta i figur METODIK 7

10 den objektsindelning som redovisas i avsnitt 4.2. Flygbildstolkningen följdes upp med en fältinventering för att bedöma naturvärdena i de avgränsade objekten samt identifiera ytterligare intressanta områden. Samtliga skogsbestånd besöktes i fält liksom bäckar och våtmarker. Vidare besöktes samtliga planerade verksplaceringar. Delområden med potential att hysa högre naturvärden eller vara känsliga för ingrepp har studerats mer noggrant. Inventeringen har dock varit översiktlig och inriktad på att identifiera storskaliga naturvärden. Mindre objekt med höga naturvärden kan ha förbisetts. Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. Inventering och eftersök av arter hade låg prioritet på grund av att det är mycket resurskrävande. Speciell uppsikt hölls dock efter rödlistade arter, signalarter och andra intressanta arter. Vidare har befintligt kunskapsunderlag sammanställts. Kunskap om området har inhämtats från Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, ArtDatabanken, Artportalen och olika sportfiskeföreningar. Dessutom har underlag hämtats från Skogens Pärlor, Naturvårdsverket och länsstyrelsens våtmarksinventering. gjordes med bil och till fots utefter det befintliga vägnätet. Täta stopp efter vägarna gjordes inom själva utredningsområdet. På vissa sträckor gjordes observationerna till fots. Vid varje stopp lyssnades efter nattskärra under minst ca 10 minuter. Varje observationer registreras med en så exakt position med GPS och kompass som möjligt. Hela inventeringen genomfördes under dygnets mörka timmar. Fågelutredning 2 METODIK En utredning av fågellivet i området har också gjorts. Denna grundar sig i första hand på fågelobservationer och slutsatser från naturvärdesinventeringarna. Detta har kompletterats med tillgänglig kunskap om fågelfaunan i den aktuella trakten, i huvudsak från den nätbaserade databasen Artportalen och genom samtal med lokal expertis. Tillgång har även funnits till sekretessbelagd information från Artportalen (ArtDatabanken 2009), vilken också har nyttjats. Ingen regelrätt fågelinventering har genomförts, utom för nattskärra där en riktad inventering av spelande nattskärror gjorts (se nästa stycke). I fågelutredningen ingår även en bedömning av vilken påverkan den planerade vindkraftetableringen kommer att medföra på fågellivet. Eftersom vindkraftsutbyggnad bedöms kunna påverka fåglar upp till åtminstone ett par kilometer från verkens lokalisering (se t.ex. Bright m.fl. 2006, SOF 2009) har dock även fågelliv och natur i kringliggande landskap vägts in i bedömningarna. Inventering av nattskärra En riktad inventering av nattskärra genomfördes under två nätter i maj-juni 2011 Inventeringen 8

11 3 Omgivande landskap Furuby ligger i östra delen av Växjö kommun i Kronobergs län. Inventeringsområdet ligger ca 3 km öster om byn. Naturgeografi Inventeringsområdet ligger på sydsvenska höglandet i Kronobergs län. Sydsvenska höglandet är benämningen på ett höglandsområde i Västergötland, Småland och Östergötland som mäter över 200 m ö h. Dess högsta punkt Tomtabacken i Nässjö kommun, 377 meter över havet, utgör Götalands högsta. Området tillhör den boreonemorala zonen och ligger inom naturgeografisk region 12 Sydöstra Smålands skogs- och sjörika slättområden. Det omgivande landskapet domineras av skogsmark med sjöar och mindre våtmarker. Barrskog med tall och gran dominerar. Landskapet präglas av skogsbruk och jordbruk. Mindre vattendrag rinner i nord-sydlig riktning genom landskapet. Inventeringsområdet ligger ca 15 km öster om Växjö. Boreonemorala vegetationszonen Sveriges vegetation brukar delas in i ett antal vegetationszoner baserat framför allt på de dominerande trädslagen. De olika vegetationszonerna ingår i ett system som sträcker sig över hela norra halvklotet. Furuby ingår i det som kallas den boreonemorala zonen. Den boreonemorala zonen domineras av blandskogar med tall, gran, lövträd (framförallt asp och björk men även ädla lövträd) är vanliga. Den uppodlade arealen är stor i slättbygderna och arealen myrar är stor i de västra delarna. Zonens nordgräns sammanfaller med ekens nordgräns. Zonen täcker stora delar av södra Sverige, från Gävle i norr till Karlskrona i söder. Naturgeografisk region 12 Nordiska ministerrådet har delat in Norden i 76 naturgeografiska regioner. 29 av dessa berör Sverige. Indelningen bygger preliminärt på växttäckets sammansättning som i sin tur bestäms av klimatet, jordmånen och avrinningsförhållandena. Region 12 (Sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden), har en tämligen flack terräng med enstaka restberg. Skogarna i regionen domineras av barr men har ett stort inslag av löv. Kring odlingsbyggd dominerar lövskogar. Vattendrag Inventeringsområdet ligger i Ronnebyåns avrinningsområde. Ronnebyån är en å i sydöstra Götaland. Ronnebyåns källflöden upprinner på sydsluttningen av småländska höglandet och mynnar i Östersjön söder om Ronneby. Vattendraget mäter 110 km från källa till hav. Största biflödet är Lesseboån och de största sjöarna är Rottnen och Läen. Avrinningsområdet är km². Ronnebyån är kraftigt utnyttjad för vattenkraft vilket innebär många vattenmagasin och få kvarvarande forssträckor. Industriutsläpp förekommer på flera ställen. Lessebo bruk utnyttjar vattensystemet både för vattenuttag och som recipient. I vattensystemet finns fyra vattentäkter. I ån lever abborre, braxen, ål, gädda, regnbåge, havsöring, sutare, gös och bäcköring. Här finns även en havsöringsstam med egen reproduktion i biflödet Sörbybäcken. Nedre delen av ån är känd för sitt regnbågsfiske. Vidare finns det flodkräfta, bergsimpa och bäcknejonöga i Ronnebyån. I vattensystemet finns dessutom fiskberoende fåglar såsom storlom samt strömstare. Ronneby kommun och Bräkne Hoby folkhögskola har gemensamt arbetat för att skapa bra förutsättningar för fisken och fisket i ån. Inom avrinningsområdet finns fyra vattenrelaterade Natura 2000 områden, Horsasjön, Storasjöområdet, Stora Hensjön och Stocksmyr. 3 OMGIVANDE LANDSKAP 9

12 Särskilt skyddsvärda områden I det omgivande landskapet finns det relativt få skyddsvärda områden. Två områden har pekats ut som riksintresse för natur. Dessa är Storasjöområdet och Stocksmyr. De naturreservat och Natura 2000-områden som har inrättats inom ca 10 km radie är följande: Hedansjön, naturreservat ca 6 km öster om inventeringsområdet. Sjö omgiven av äldre tallskog. Området nyttjas för friluftsliv. Storasjöområdet, naturreservat och Natura 2000-område ca 8 km nordost om inventeringsområdet. Gammal skog och myrmarker med rikt fågelliv. Stocksmyr, Natura 2000-område ca 10 km öster om inventeringsområdet. Mosaik av öppna myrar, sumpskogar, sjöar och skog på fastmark. Inom en mils radie från inventeringsområdet finns vidare fyra våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden). Inom detta område finns även ett tjugotal våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts till klass 2 (höga naturvärden). Det rör sig främst om mindre våtmarksområden. 3 OMGIVANDE LANDSKAP Inventeringsområde Naturreservat Natura 2000 Riksintresse naturvård Våtmarksinventeringen klass 1 Våtmarksinventeringen klass Km Figur 3.1. Skyddad natur och andra områden med höga naturvärden i omgivningen runt Furuby. 10

13 4 Inventeringsområdet 4.1 Översiktlig beskrivning Det område som varit föremål för naturinventering - hädanefter kallat inventeringsområdet - täcker en areal av ca 560 ha. Inventeringsområdet Furuby ligger öster om byn Furuby i Växjö kommun. Området ligger på ca m ö h och utgörs av flack terräng utan markerade höjder. Området utgörs av brukade skogar med gran och tall samt mindre våtmarker. Ett torp i området, Ekedal, nyttjas som sommarstuga. Ett antal skogsbilvägar finns i området. Flera av vägarna är dock försedda med låst bom. sammansättningen av floran som överlag är fattig. Markvegetationen domineras av kruståtel, blåbär och lingon. Andra vanliga skogsarter i området är örnbräken, skogsstjärna, ärenpris och ekorrbär. På fuktigare mark växer bindvide, veketåg, stjärnstarr, gråstarr och blåtåtel. På hyggena växer glasbjörk, hallon, lingon, ljung, mjölkört och bergkorsört. Skog Större delen av det inventerade området utgörs av produktionsskog. Skogen domineras av tall och gran. Lärk har planterats på mindre arealer. Här finns inslag av glasbjörk, vårtbjörk, rönn och asp. Bestånden utgörs främst av medelålders gallringsskogar men även hyggen och äldre, snart avverkningsmogna bestånd. Gammal skog saknas dock. Den näringsfattiga berggrunden återspeglar sig i Figur 4.1. På hyggena växer bland annat glasbjörk, ljung och lingon. Figur 4.2. Skogsbestånden i inventeringsområdet utgörs främst av medelålders gallringsskogar med gran och tall. 4 INVENTERINGSOMRÅDET 11

14 Våtmarker I det inventerade området finns en del våtmarker. Dessa ligger dels centralt i området och dels i anslutning till Björkesjö. Det är dels öppna våtmarker med starrvegetation och dels sumpiga tallskogar med skvattram, hjortron, tuvull och vitmossor. Ytterligare våtmarker i området har dikats ut till förmån för skogsbruket. Sjöar och vattendrag I norra delen av inventeringsområdet ligger en sjö, Björkesjö. Det är en mindre sjö med mörkt, humusfärgat vatten. I sjön växer sjöfräken och vit näckros. I strandkanten växer bladvass, starr och pors. Sjön omges av tallskog. I det område som har inventerats finns några mindre bäckar, Malmabäcken i söder och Klackabäcken i öster. Samtliga bäckar i området är mer eller mindre rätade och omgrävda och utgörs idag av mindre diken. Vattnet rinner mot sjön Rottnen och vidare mot Ronnebyån. Kärlväxter Under fältinventeringen noterades följande arter: sjöfräken, örnbräken, hultbräken, majbräken, gran, tall, lärk, en, bindvide, asp, pors, glasbjörk, vårtbjörk, dvärgbjörk, klibbal, ek, svinmålla, rödnarv, vit näckros, hallon, björnbär sp, hjortron, fingerört, rönn, käringtand, gökärt, kärrviol, mjölkört, kärrsilja, vattenklöver, ljung, klockljung, skvattram, odon, blåbär, lingon, kråkbär, skogsstjärna, ärenpris, ängskovall, groblad, rundsileshår, bergkorsört, höstfibbla, styvfibbla, ekorrbär, myrlilja, missne, veketåg, vårfryle, tuvull, ängsull, stjärnstarr, gråstarr, hundstarr, flaskstarr, trådstarr, mannagräs, piprör, kruståtel, blåtåtel, rödven och krypven. 4 INVENTERINGSOMRÅDET Figur 4.3. I det inventerade området finns enstaka mindre öppna våtmarker med starrvegetation. 12

15 Tidigare kända naturvärden Det enda tidigare kända naturvärde inom inventeringsområdet är en nyckelbiotop som omfattas av biotopskydd. Det rör sig om ett källpåverkat område med blandskog (se avsnitt 4.2). I övrigt finns inga naturvärden dokumenterade sedan tidigare. Figur 4.4. Sumpig tallskog med tuvull, odon och hjortron i fältskiktet. Figur 4.5. Tidigare kända naturvärden inom det inventerade området vid Furuby. Inventeringsområde Biotopskydd Nyckelbiotop Naturvärde, Skogsstyrelsen 0 0,5 1 Km 4 INVENTERINGSOMRÅDET 13

16 Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk innebörd, det finns alltså inget automatiskt skydd för nyckelbiotoper. Däremot har de stora skogsägarna och virkesköparna som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd. Naturvärdesområden är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika höga naturvärden som nyckelbiotoperna. Områdena har inget lagligt skydd. Friluftsliv Det inventerade området är inget direkt friluftsområde. Området nyttjas troligen mest av närboende. Jakt bedrivs i området och en cykelväg med namnet Kronobergstrampen följer grusvägarna genom inventeringsområdet. 4 INVENTERINGSOMRÅDET 14

17 4.2 Objektsbeskrivningar Nedan beskrivs de objekt som i samband med naturinventeringen bedömts hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp, se karta i figur 4.6. Dessa objekt kan ha betydelse för den fortsatta planeringen av vindkraftanläggningen. A B C D E F Figur 4.6. Naturvärden och känsliga områden inom inventeringsområdet vid Furuby. Inventeringsområde Naturvärdesklass 2 0 0,5 1 Km 4 INVENTERINGSOMRÅDET 15

18 A Björkesjö Klass 2 Beskrivning: Björkesjö är en mindre sjö med mörkt, humusfärgat vatten. I sjön växer sjöfräken och vit näckros. I strandkanten växer bladvass, starr och pors. Sjön omges av tallskog. Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp. Figur 4.8. Sumpskog med tall, tuvull, blåbär, odon och hjortron. Objekt C. Figur 4.7. I norra delen av inventeringsområdet ligger en mindre sjö, Björkesjö. Objekt A. D Sumpskog Klass 2 Beskrivning: Det här objektet utgörs av en tallbärande våtmark. Markvegetationen utgörs av skvattram, pors, hjortron, tuvull och vitmossa. Trädskiktet utgörs av tall med visst inslag av gran. Här finns enstaka torrträd. Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. 4 INVENTERINGSOMRÅDET B Tallmosse Klass 2 Beskrivning: Det här objektet utgörs av en tallbärande våtmark. Trädskiktet utgörs av tall med visst inslag av gran. Markvegetationen domineras av tuvull, odon och blåbär. Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. C Delvis öppen våtmark Klass 2 Beskrivning: Det här objektet utgörs av en öppen våtmark och anslutande sumpskog. Vegetationen på de öppna ytorna utgörs av trådstarr, vattenklöver, pors, dvärgbjörk, myrlilja, ängsull, tuvull och rundsileshår. På mindre fastmarksholmar växer äldre tallskog. Den anslutande sumpskogen domineras av tall. I fältskiktet växer tuvull, blåbär, odon och hjortron. Här finns enstaka torrträd och en del knotiga tallar. Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. E Tallmosse Klass 2 Beskrivning: Det här objektet utgörs av en tallbärande våtmark. Markvegetationen utgörs av skvattram, pors, hjortron, tuvull och vitmossa. Trädskiktet utgörs av tall med visst inslag av gran. Här finns enstaka torrträd. Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. F Biotopskyddad sumpskog Klass 2 Beskrivning: Det här objektet utgörs av ett källpåverkat område med blandskog. Trädskiktet utgörs av gran, tall och björk. Här finns även enstaka klibbal och ek. I fältskiktet växer bland annat mannagräs, missne, kärrsilja och veketåg. I beståndet finns en del död ved i form av lågor och stående torrträd. Objektet är av Skogsstyrelsen klassat som nyckelbiotop och omfattas av biotopskydd. En art som Skogsstyrelsen funnit i objektet är gammelgranslav. Bedömning: Höga skogliga naturvärden och hydrologi känslig för ingrepp. 16

19 5 Djurliv och artskydd 5.1 Fåglar Översikt Trakten runt utredningsområdet för vindkraft vid Furuby är i första hand betydelsefull för häckfåglar. I skogsbygden på denna del av Småländska höglandet förekommer en rad arter rovfåglar häckande. De atlasrutor som täcker inventeringsområdet (05F0B och 05F1B) har hittills varit lite besökta under den pågående atlasinventeringen i Småland (Artportalen 2009). De inventeringar som genomförts i angränsande atlasrutor det senaste decenniet visar dock att sparvhök, ormvråk, fiskgjuse, tornfalk och lärkfalk troligen alla tillhör häckfåglarna i den omgivande trakten. Inga uppgifter om förekomst av kungsörn finns i det aktuella området, men arten är i ett expansivt skede i södra Sverige just nu och kan kanske etablera sig här inom en nära framtid (P-E Larsson, muntl.). Enstaka icke-häckande kungsörnar och havsörnar kan antas passera över området ibland. De flesta sjöarna i trakten är till sin karaktär vegetationsfattiga skogssjöar och är omgivna av skogsmark. Några är klarvattensjöar, andra är skogstjärnar med humusfärgat vatten. Förutom Björkesjö utgörs närmaste större sjö av Attsjön drygt 3 km åt NNO och en rad små skogstjärnar spridda i sektorn öster om området, som närmast 1,7 km från området (Tälla göl). Attsjön har för traktens sjöar typiska fågelarter som sångsvan, kanadagås, gräsand, knipa och storlom (Artportalen 2009). Rikare sjöar och våtmarker finns inte i närheten av inventeringsområdet, men nära Furuby ca 3 km åt V samt Strömbergshyttan 9 km åt SO finns några lokaler där mindre antal av slättsjöarter häckar, t ex grågås, skäggdopping och skrattmås. Inventeringsområdet Skogarna inom inventeringsområdet vid Furuby besöks av allt att döma sällan av ornitologer men fältinventeringen visar att fågelfaunan i stort består av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Småland. Vanliga arter i områdets barrdominerade terräng är enligt naturvärdesinventeringen t ex rödhake, koltrast, svartmes och bofink. I lövrikare miljöer och fuktstråk förekommer arter som t ex gärdsmyg. Spillkråka förekommer inom inventeringsområdet och i anslutning till bebyggelse, lövrika bryn och fuktstråk förekommer även gröngöling och troligen mindre hackspett. Endast några få rödlistade fågelarter bedöms förekomma i inventeringsområdet (nattskärra, entita, nötkråka, törnskata), och då med enstaka par. Såväl orre som tjäder har fasta populationer i kringliggande områden. I trakten finns spelplatser för orre t ex vid Attsjö och Fägerstad (Artportalen 2009). Uppgifter tyder på att det kan finnas ett par spelplatser för orre i utredningsområdet, i norra respektive södra delen av Ekekärret (Svensson 2011). Inga uppgifter om spelens storlek finns. Eftersom inventeringsområdet saknar stora öppna våtmarker bedöms det dock f.n. inte troligt att någon stor spelplats för orre berörs av utbyggnaden. Däremot kan sådana finnas på öppna våtmarker på större avstånd, t ex norr om Björkesjö (knappt 1 km norrut), Askatorpa fly (1,2 km västerut) samt vid Tälla göl (1,5 km österut). Tjädern bedöms inte ha någon stark förekomst i det berörda området eftersom starkt brukade skogar och hyggen dominerar så stort. Tjäder och orre är båda utpekade av EUs fågeldirektiv men de är inte rödlistade i Sverige. Det svenska beståndet av tjäder beräknades i slutet av 1990-talet till par och av orre till minst par (Svensson m fl 1999). Den pågående atlasinventeringen visar inte på några förekomster av järpe i eller nära området, men arten har förekomster i trakten och kan möjligen finnas med något enstaka par i fuktiga och lövrika stråk. Minst fyra arter ugglor häckar i trakten: sparv-, pärl-, katt- och hornuggla. Inga av arterna är rödlistade men sparvuggla och pärluggla är utpekade av fågeldirektivet. Årliga uggleinventeringar i ett studieområde öster om Växjö (Ylvén 2006) ger en fingervisning om ugglearternas tätheter i denna del av Småland. Sparvugglan är troligen skogsbygdens vanligaste uggla och finns med all säkerhet häckande i området. Tidigare nämnda studie visar på medeltätheter på ca 0,1 revir/km 2 (Ylvén 2006). Populationen av sparvuggla beräknas uppgå till max par i Sverige (Svensson m fl 1999). Sannolikt finns även pärluggla i inventeringsområdet. Studierna i Växjötrakten pekar på en medeltäthet av 0,06 revir/km 2, dock med stora mellanårsvariationer (Ylvén 2006). Framför allt i kanter mot områdets våtmarker kan den hitta lämpliga bohål (hackspetthål) i sumpskog och hänsynszoner som skogsbruket lämnat. Pärlugg- 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD 17

20 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD lan är en av våra allmännaste ugglor med max par i Sverige (Svensson m fl 1999). Kattuggla och hornuggla kan förekomma med något par i närområdet, även om de i första hand är knutna till lövskog, odlingslandskap och bebyggelse. De hör båda till våra vanligaste ugglor och den svenska kattugglestammen beräknas till par medan hornugglorna uppgår till par (Svensson m fl 1999). Möjligen kan någon av arterna finnas i lövrik miljö vid Sjöaryd lite åt väster, men i övrigt förekommer katt- och hornuggla som närmast vid Attsjö, Furuby och Fägerstad, d.v.s. betydligt längre bort. Inga förekomster av berguv är kända i denna trakt på senare år (P-E Larsson, muntl.). Rovfåglar Skogarna inom inventeringsområdet är starkt präglade av skogsbruk och lämplig skog med passande boträd för stora rovfåglar saknas i stort sett. I sumpskogar och kantzoner finns endast något enstaka gammalt grovt träd sparat. Ormvråk och sparvhök sågs under naturvärdesinventeringen och bedöms också häcka med något par vardera inom området. Det är dock långt till kringliggande större naturskyddade skogsområden som naturreservat och biotopskydd. Som närmast ligger Hedansjön på cirka 6 km avstånd österut. Inga bergbranter passande för klipphäckande rovfåglar som pilgrimsfalk finns i eller intill området. Bivråk (rödlistad som starkt hotad EN och utpekad av fågeldirektivet) förekommer i Smålands skogsbygder men föredrar i södra Sverige ett varierat landskap med högproduktiva, lövdominerade miljöer (ArtDatabanken 2009). Utifrån dominansen av brukad barrskog och hyggen är bedömningen att bivråk troligtvis inte förekommer inom inventeringsområdet. Ett par gamla fynd finns i närområdet men inga förekomster finns registrerade i angränsande atlasrutor under det senaste decenniet (Artportalen 2009). Fiskgjusen häckar med en betydande stam vid sjöarna på Sydsvenska höglandet. Växjötrakten är ganska sjörik och häckande fiskgjuse finns på ett par lokaler i kringliggande områden, som närmast vid Attsjön ca 3 km NNO om inventeringsområdet (ArtDatabanken 2009). Säkert kan fiskande gjusar passera området ibland men det är inte troligt att Björkesjö med sitt humusrika vatten utgör någon viktig fiskesjö. Under fältinventeringarna gjordes inga observationer som tyder på etablering i eller direkt intill inventeringsområdet för vindkraft. Fiskgjusen är utpekad av EUs fågeldirektiv men är inte rödlistad i Sverige. Den svenska populationen beräknades till par i mitten av 1990-talet (Svensson m fl 1999). Stammen anses som helhet stabil även om tecken på lokala minskningar finns. Lärkfalk observerades inte under fältinventeringarna och bedöms inte heller häcka i inventeringsområdet även om den är sedd vid Attsjö längre norrut vid något tillfälle. Arten är i första hand knuten till ett varierat landskap med närhet till våtmarker, sjöar och odlingsmark och det är troligt att området ibland besöks av fåglar från passande miljöer längre bort från området, t ex Fägerstad i sydväst. Våtmarksfåglar Björkesjö är ingen fågelrik sjö, endast en gräsand observerades under inventeringen. Våtmarkerna i området är fågelfattiga, de är små och saknar dessutom öppna vattenspeglar. Flera av dem är tallbeväxta. Tranan finns i flera av de kringliggande atlasrutorna (Artportalen 2009). Med all säkerhet finns den i de lite större våtmarkerna som ligger spridda runt området, t ex norr om Björkesjö respektive vid Tälla göl, och den bedöms också kunna häcka med något par i de små våtmarkerna i området. Tranan är utpekad av EUs fågeldirektiv men är inte rödlistad i Sverige. Den svenska stammen ökar stadigt sedan lång tid och beräknades till par i slutet av 1990-talet (Svensson m fl 1999). Utifrån våtmarkernas storlek och karaktär bedöms häckande vadare av rödlistade och utpekade arter som storspov, ljungpipare och grönbena inte förekomma på våtmarkerna i inventeringsområdet. Inga tecken på sådana förekomster hördes heller under nattskärreinventeringen i maj-juni Storlom häckar i flera av traktens sjöar (ArtDatabanken 2009) och den närmaste förekomsten är troligen i Attsjön. Det är inte troligt att Björkesjö i inventeringsområdet besöks ofta av fiskande lommar p g a dess humusrika vatten. Storlommen har en stark stam i de sjörika områdena på Sydsvenska höglandet. Den är utpekad av EUs fågeldirektiv men är inte rödlistad i Sverige. Den svenska populationen beräknades till par i slutet av 1990-talet (Svensson m fl 1999) och anses som helhet stabil även om tecken på lokala minskningar finns. Vattendrag Skogsbäckarna i inventeringsområdet är små och starkt påverkade av dikning. De bedöms inte ha 18

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 8 - Naturvärdesinventering av Enetjärn Natur 6 December 2012 Naturvärdesinventering

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05 NATURVÄRDES INVENTERING BURÅSEN DALSEDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 20131105 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2011 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i International 1(6) s Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009) Målet för den planerade utbyggnaden av vindkraft i landet har av regeringen beslutats

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Linda Andersson och Cecilia Nilsson Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad

Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad 1 Inventering av fladdermöss vid Borgstena, Borås kommun (Västra Götalands län), inför ansökan om vindkraftsutbyggnad Till Eolus Vind AB Box 26 447 21 Vårgårda Projektör Vanja Larsson (vanja.larsson(at)eolusvind.com)

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Markbygden Luftledning Etapp 2

Markbygden Luftledning Etapp 2 Markbygden Luftledning Etapp 2 Utredning om arter som omfattas av Artskyddsförordningen, förekomst och påverkan Enetjärn Natur AB på uppdrag av Markbygden Net Väst AB Version 2015-03-20 Utredare Enetjärn

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft SAMRÅDSFÖRSLAG Del 2: Planförslag Tematiskt tillägg tillöversiktsplanen gällande vindkraft- SAMRÅD 1 Innehåll

Läs mer

Gruppstation för vindkraft vid Finnåberget i Sollefteå och Ragunda kommuner, Västernorrlands och Jämtlands län

Gruppstation för vindkraft vid Finnåberget i Sollefteå och Ragunda kommuner, Västernorrlands och Jämtlands län Gruppstation för vindkraft vid Finnåberget i Sollefteå och Ragunda kommuner, Västernorrlands och Jämtlands län Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 NATURCENTRUM AB NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 2014-09-10 Naturvärdesinventering Naturcentrum AB har, på uppdrag av Ramböll, genomfört inventeringar av naturvärden

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat Åtaganden Länsstyrelsen har begärt ett förtydligande om vilka åtaganden som Jämtkraft elnät kommer att ta på sig att göra vid anläggning av den nya kraftledningen. Utföra arbeten på tjälad mark I bilaga

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Fladdermöss, fåglar och vindkraftverk i Ulricehamn

Fladdermöss, fåglar och vindkraftverk i Ulricehamn Fladdermöss, fåglar och vindkraftverk i Ulricehamn Kunskapsläge och bedömning 2009-10-09 1 Innehåll Bakgrund s 3 Fåglar och fladdermöss i Ulricehamns kommun s 4 Allmänt om fladdermöss: Habitat och föda

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Skötselplan för Rudträsk i Nacka kommun Förslag 20110502

Skötselplan för Rudträsk i Nacka kommun Förslag 20110502 2011-05-02 Sidan 1 av 7 Skötselplan för Rudträsk i Nacka kommun Förslag 20110502 Beskrivning av området Området är exempel på det för Mellansverige karaktäristiska sprickdalslandskapet med varierad och

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399 Bevarandeplan Vojmsjölandet SE0810399 Namn: Vojmsjölandet Sitecode: SE0810399 Områdestyp: SCI Area: 4872,6 ha Kommun: Vilhelmina Karta: Dikanäs 23 G, ekonomiska kartan 23 G 0-1 e-f och 2-3 e-f Koordinat:

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft.

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft. Malmö den 12 februari 2015 Furuby Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet, sakägare och andra

Läs mer