I Åvike finns oerhört vackra vyer ut mot öppna havet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I Åvike finns oerhört vackra vyer ut mot öppna havet."

Transkript

1

2 ÅVIKEBUKTEN ligger vid den förkastningsspricka som sträcker sig utmed Norrlandskusten, där även den insomnade vulkanen i Klingerfjärden ingår. Stråk av lättvittrade bergarter, bland annat kimberlit finns därför i berggrunden och utövar inflytande på växtligheten. Teorier har på senare tid talat för möjligheten att hela den 114 meter djupa Åvikebukten kan vara följden av ett meteornedslag. I området kan man på flera platser finna klapperstensfält, som en gång i tiden låg i vattenlinjen så att vågorna kunde skölja bort sediment och finare material. Genom landhöjningen finns dessa fält nu högre upp. Någon enstaka tall har lyckats få fäste tillsammans med lavar, vilka fäster vid sten och hämtar sin näring i luft och ljus. Små vikar med mjukbottnar och inbjudande sandstränder finns spridda efter kuststräckan. Den norra delen är brantare och påminner mera om Ångermanlandskusten. I bukten finns flera skär, varav de i den norra delen till stor del är skogsbevuxna, medan de i södra delen är kala och utgör viktiga häckningsplatser för havsfågel. Två av skären, Oxviksskären och Svartbådan är fågelskyddsområden med landstigningsförbud större delen av sommaren. FYRA VATTENDRAG mynnar i Åvikebukten. De större, Norrån och I Åvike finns oerhört vackra vyer ut mot öppna havet. Sörån rinner båda ut i Åviken. Dessutom Bäcksundsbäcken och Sågsandsbäcken, samt några mindre bäckar som endast har vatten vid högflöden. Salthalten ute i bukten är cirka 4,5 promille. ÅVIKEBUKTEN är lite påverkad av industriell verksamhet och används därför som referensområde för miljöövervakning i Klingerfjärden. Här finns förutsättningar för bottnar och stränder med naturligt växtoch djurliv. Blåstången som brukar vara känslig för övergödning och

3 giftiga ämnen finns här i stor mängd på 3-7 meters djup. På land finns en handfull små sommarstugeområden byggda på och 60-talet, några fiskelägen och ett gammalt järnbruk med permanent bebyggelse. TRE OMRÅDEN runt Åvikebukten har av kommunen pekats ut som särskilt skyddsvärda från exploatering, för att ekosystemen ska bli tillräckligt stora för att kunna utvecklas. Det gäller: Åviken-Bondhamnsviken, Bäcksundsvikarna med Oxviksskären och området kring Klubbhamn- Skataudden. ÅVIKEBRUK ligger vid Åviken i Timrå kommuns norra del och gränsar i norr mot Ångermanland. Området är inte naturreservat men övervakas av markägare, kommunen, länsstyrelsen och andra naturintressen. Marken är privatägd och hör till Åvike bruks gamla ägor. Åvike bruk drevs som järnbruk från slutet av 1600-talet fram till VÄSTER OM ÅVIKE i Ytterå finns en äng med intressant växtlighet. Den har gått under namnet hackoch skrabbslått, då stenar, hällar och ojämnheter gör området svårslaget. I Ytterå, väster om Åvike, finns en äng med mycket intressant växtlighet.

4 Ängen är en två hundra meter lång moränbacke vänd mot väster. Här finns både torr och fuktig mark. Sluttningen är mycket näringsfattig och orsaken till detta är dels moränbottnen och dels skötseln med slåtter och bortfraktande av höet, som pågått under många år. De här omständigheterna ger små konkurrenssvaga växter en möjlighet till fortlevnad. Som en följd av näringsbristen kan man se vanliga arter, som skogsnäva, älgört och brudborste, som inte är större än slåtterfibbla, backruta, fyrkantig Johannesört och prästkrage. Ängens vårfingerört och fältgentiana hör till de hotade växterna. Fyrkantig Johannesört BLAND GRÄSEN träffar man på fårsvingel och rödven tillsammans med det kiselupptagande svårslagna gräset stagg. Även vackert darrgräs och väldoftande vårbrodd växer här. Dvärglummer och låsbräken kan urskiljas bland sporväxterna medan halvgräsen representeras av pillerstarr med flera. Ett trevligt inslag i växtligheten är det vackert blåtonade odonet, som i fuktigare stråk avlöser ljungen. FJÄRILSARTERNA har som en följd av bland annat ängsfloran en del överraskande inslag. Liten bastardsvärmare, vitstreckad fältmätare, kovallmalmätare, Donzels blåvinge, tistelängsmott och halvrosa gullrisvecklare är arter som noterats här. I Åvikeområdet ses vissa år även långflyttande arter som amiral och macaon. Vid enstaka tillfällen har ute vid bruket även registrerats besök av en så udda art som blåbandat ordensfly. Man kan också nämna skalbaggen stor lysmask, då hänsyn krävs till de få individer som klarar vårt klimat. Endast honan lyser för att locka till sig hanar. Den vinglösa skalbaggen ser ut som en larv. Den är ett rovdjur som angriper små sniglar och snäckor. VISSA SVAMPARTER är liksom konkurrenssvaga växter beroende av näringsfattiga ytor. Tillsammans med scharlakansröd vaxskivling och flera arter ur denna grupp kan man i ängsytan även finna ängsfingersvamp. Av övrig svamp har i områden med äldre skog konstaterats arter som rosenticka och stor aspticka.

5 BETESYTORNA visar delvis upp en annan växtlighet än slåtterytor. Mellan Åvikebruks ladugård och Sörån börjar idag betesdriften få effekter på artsammansättningen. Detta utvecklas år efter år. Bland träden finns gamla glasbjörkar med den för insekter populära skrovliga barken. Även vårtbjörk, gråal, rönn, asp och olika viden Sanddraba förekommer tillsammans med enbuskar. I kretsen av områdets örter kan man se arter som gråfibbla, vårfingerört, backnejlika, slåtterfibbla, stagg, kattfot och den sällsynta sanddraban. Som en följd av djurhållningen kan man här också få Slåtterfibbla uppleva mötet med någon art av den stora skalbaggen tordyvel. HAVSSTRAN- DENS växter är delvis desamma. De direkt strandknutna, som strandvial, skaftmålla och strandråg avviker dock. I de av järnbruksslagg bemängda områdena och i torrmarker kan man även se bockrot och gråbinka. Vid stranden blir även vänderoten vanligare. Ute i vattnet kan vekt braxengräs påträffas. På Svartbergsudden tillkommer arter som getrams tillsammans med stinksyska och fjällnejlika. I omgivningarna finns även tätört och i klippspringor ormbunken svartbräken. BERGHÄLLARNA som ligger nära havet har ännu inte fått något lager av humus och växter. Här finns ett utmärkt tillfälle att studera hela avskilda biotoper. Med det kala berget omkring kan en vattenhållande grop i berget visa upp ett helt växt- och djursamhälle på bara några kvadratmeters yta. Här kan finnas skalbaggar, som olika arter av dykare, och olika arter av mossor. Här har halvgräs som dystarr och insektsätande växter som rundsileshår rot. Gråbinka slagit Flädervänderot

6 FLADDERMÖSS av olika arter har i Åvike funnit goda boplatser. Vattnets och växtlighetens insektsfrämjande påverkan ger dessutom goda jaktmarker för fladdermössen. Tack vare havsvärmen kan den jakten pågå långt in på hösten. De flygande däggdjuren använder arttypiska pejlingsljud för både jakt och navigation. Detta gör att man här med hjälp av avlyssningsutrustning kunnat höra ljud från stor fladdermus, långörad fladdermus och vattenfladdermus. Dessutom har man kunnat höra ljud från en fjärde art som antingen är Brandts fladdermus eller mustaschfladdermus. Alla arterna omfattas av EU:s habitatdirektiv. EN DEL FÅGELARTER drar dagtid fördel av samma goda förutsättningar som fladdermössen. Särskilt då de över 20 par häckande ladusvalor som årligen brukar återkomma till Åvike. Varje år ringmärks ett antal vuxna och unga fåglar i området i forskningssyfte. VATTENDRAGEN, Norrån och Sörån som båda mynnar i Åviken, ger även rariteten forsärla möjlighet att häcka i området tillsammans med strömstare. Även direkta strandarter, som större och mindre strandpipare, roskarl och drillsnäppa kan studeras tillsammans med olika arter av vitfågel. Vikarna ger dessutom lä för rastande sjöfågel under flyttning. Här har till exempel sillgrissla observerats. Även rovfåglar som havsörn och fiskgjuse har varit synliga i området. Vattnet ger naturligtvis också utrymme för vattenlevande livsformer. I fiskfria smågölar och småvatten, avsnörda Långörad fladdermus från havet, kan påträffas liten, men även stor vattensalamander. Den sistnämnda är särskilt sällsynt på dessa breddgrader. Åarna är i sin tur miljö för arter som ål, öring, stensimpa, flodnejonöga, flodkräfta och flodpärlmussla. De fyra sistnämnda arterna kräver stor hänsyn. Flodkräftan riskerar till exempel att drabbas av kräftpest spridd genom smittbärande fiskeredskap. Förekomsten av mink är ytterligare ett hot mot dess existens. Havsörn

7 Fallet i Sörån

8 FLODPÄRLMUSSLAN drabbas ibland av människans dröm om det fulländade smycket. En fåfäng dröm då kanske bara en mussla på tusen bär denna pärla. Nästan alla flodpärlmusslor ger skrovliga, missfärgade och fula pärlor. Dessutom finns väl ingen hederlig människa som vill hantera dessa pärlor då musslan är skyddad i lagstiftningen. FÖR ATT UNDERLÄTTA vandring för fiskarter som beger sig upp i sötvatten för lek har två fiskvandringsvägar anlagts i Norrån, varav den nedre fungerar dåligt. Vattendraget är mycket regleringspåverkat i sin helhet. I Åvikebukten ryms enligt gamla uppgifter ytterligare en art av mussla, nämligen blåmussla. Denna utgör en viktig näringskälla för sjöfågel som ejder med flera. på isen med sitt pimpelspö för att få så många som möjligt i sin simpsoppa. De som sysslar med nätfiske däremot irriteras ofta av att svåravlägsnade simpor belamrar näten. Hornsimpan ingår i ett triangeldrama med torsken och ishavsgråsugga som motspelare. Vid god tillgång på torsk minskar antalet hornsimpor eftersom de utgör deras bytesdjur. Minskar hornsimpan i antal, ökar i stället ishavsgråsuggan, som i sin tur är hornsimpans byte. På så sätt balanserar de tre arterna varandra. En intressant detalj i samband med hornsimpan är dess blå rom. Som kuriosa för området kan också nämnas att något så ovanligt som ett exemplar av stör fångats här. Ett resultat av ifrågasatta ryska utplanteringsexperiment under sovjettiden. Hornsimpa - god i soppan men besvärlig att få i nätet. DE FISKARTER som finns i havet är exempelvis lax, öring, abborre, gädda, strömming, sik och harr. Här finns dessutom ännu en art av simpa, nämligen hornsimpan. Den gläder en del och irriterar andra enbart med sin existens. Under vintern kan människor sitta i timmar Bland de fiskarter som finns i havet finns bl a lax. ÄVEN LAVAR finner sina platser i området runt Åvikebruk. Vid Kattskrebergets sydända finns en gles hällmarksskog med grova tallar. Här förekommer den i dagens skogsbruk sårbara ringlaven. Skuggblåslaven föredrar en gransluttning mot vägen. På Svart-

9 bergsudden hittar man arterna småflikig brosklav, violettgrå tagellav och skrovellav. Dessutom den till karga miljöer, som fjällen och öländska Alvaret, bundna enlaven. ur havet som en följd av landhöjningen. Bland däggdjuren finns inga överraskningar i området. Här förekommer älg, rådjur, lo, räv, hare och kanske emellanåt någon björn. Bland däggdjuren finns inga överraskningar i området runt Åvike. En eller annan älg kan man förstås träffa på. DEN MATT GULGRÖNA lav som färgar stenarna i klapperstensfältet "Ärtåkerslandet" några hundra meter sydväst om bruket är en kartlav. Släktet innehåller cirka 60 arter. Tillväxten på dessa och några andra arter av lav är otroligt jämn och långsam. Det kan röra sig om en tillväxthastighet av en decimeter på ett tusen år. Man kan därför genom mätning av lavkolonierna bestämma när dessa stenfält steg Mård, grävling och mink är representanter ur mårddjursgruppen. Vattendragen drar också till sig bäver. Vänder vi oss mot havet så är gråsälen vanligast, men även vikaresäl kan visa sig på de yttre kobbarna i utkanten av området. Svampar och insekter är grupper där viktig information saknas. Förutom Ytterå hackslått som inventerats borde även kalkområden som vid Svartbergsudden undersökas.

10 Bondhamn I BONDHAMNS vackra och skyddade vik har vattnets växter undersökts. Viken är i mittenpartiet sex meter djup och bottnen något trösklad. Mjukbottnarna under en meters djup har stora bestånd av borstnate och ålnate, men även höstlånke. På grundare bottnar finns hårsärv, ävjebrodd och grodtåg. Rödalgen ullsleke är vanlig på alla mjukbottnar. Viken har dessutom rik förekomst av kransalger, främst då borststräfse (Chara aspera) men även den något ovanligare papillsträfse Chara delicatula. En sötvattensvaritet av skörsträfse, som kan existera i havsmiljön i Bottenhavet på grund av den låga salthalten. Blåstång förekommer mera sparsamt. Strax söder om infarten till Bondhamnsviken finns de tre skären, I Bondhamns skyddade vik har även vattenväxterna undersökts Bodskäret, Mellanskäret och Sunnanskäret. Viken har med sitt skyddade läge ett stort värde som reproduktionsområde, yngelplats och skafferi för havsfiskar. INNE I VIKEN finns ett gammalt fiskeläge, som numera är fritidshus med fiskebodar. I viken finns en liten bäck som tidvis är uttorkad. Längs stranden kan man finna växter som slåtterblomma, vänderot, höskallra, kärrvial och fackelblomster. Bland tågväxterna kan man finna de vanliga arterna Östersjötåg och blåsäv. Östersjötåg

11 RUNT DEN STRANDNÄRA bebyggelsen har uppstått små magra ängsytor där exempelvis liten bockrot förekommer. Efter stranden finns också ett litet avsnitt av den så viktiga naturtypen strandäng. Strandängar är liksom raningar efter älvstränder en naturtyp som minskat i takt med att kreatursbetet på dessa marker har upphört. Dessa fuktiga, ljusa och öppna marker är viktiga för många livsformer, som exempelvis fåglar, grodor, växter och inte minst insekter. Storsand I STORSAND finns en lång sandstrand, som sträcker sig från sommarstugeområdet till Bodskärssundet. Ytterligare en av dessa härliga, undangömda sandstränder, som ändå är flitigt utnyttjad av allmänheten för bad. Området har under lång tid tjänat som sommarstugeområde och nu planeras ytterligare bebyggelse. Några av de äldre stugorna ligger så nära strandkanten att man som strandströvare lätt får känslan av att inte vara välkommen. SOMMARSTUGEÄGARNA i Storsand har dock inte på något sätt saboterat sandstrandens naturliga karaktär och utveckling. Tvärtom verkar de ha tagit motsatsen som ett mål och ytligt sett har de lyckats väl. På en punkt utefter stranden sträcker sig en sand- och grusrevel ut och sammanbinder ett litet skär På de yttersta kobbarna kan man få se vikaresäl i kikaren. med land. Här finner man gul fetknopp och kärleksört. På sandstranden finns skaftmålla, spjutmålla, åkermolke, strandglim, strandvial och saltarv. Den steniga stranden hyser bland annat strandkrypa. I tångvallar träffar man på det näringskrävande vitplistret. INNANFÖR SANDSTRANDEN, där marken hålls samman av gräs, ris och trädrötter finns mellan stugorna och vägen en blandning av ursprunglig växtlighet, förvildade trädgårdsväxter och av områdets användning och anläggningar gynnade växter. Markförhållandena i området bestämmer också över artblandningen. Mellan sandstranden och hällmarkerna, som behärskar själva sluttningen mot havet, finns ett lite planare område, där de flesta av de äldre stugorna ligger. Här växlar

12 Bäcksundet Tolta BÄCKSUNDET har i några generationer fungerat som ungdomars föräldrafria kampingområde med de både positiva och negativa följder som detta medför. Dessa fritidsaktiviteter har främst bedrivits i den talldunge som dominerar landfästet av udden. I BÄCKSUNDSVIKEN, på norra sidan av halvön lägger man märke till vallar av blåstång som kastats i land av havet. Spjutmållan avlöser marken mellan att vara extremt torr bitvis, till att vara fuktig i de sänkor som leder ner vatten från hällmarkerna. I fuktstråken kan man träffa på bestånd av smörbollar, strutbräken och vänderot, medan det i torra lägen växer olika arter av ris. Bland risen ser man mjölon, lingon och kråkbär. Bland arterna av buskar som kan påträffas i området finner man blåtry, måbär, tibast, vresros och enstaka havtorn. Dessutom har Storsand en speciell orkidékaraktär som den delar med hela kuststräckan ner till Åstön. Där gammal skog fått stå orörd ett par hundra meter in på land förekommer nattviolen i mycket större omfattning än normalt. Detta kan man också se i utkanten av sommarstugeområdet i Storsand. Denna orkidé är utsatt för en nedåtgående trend och blir allt mera trängd av industrins behov av råvara och kommunernas kortsiktiga ambitioner att skapa möjligheter till strandnära boende. I området mellan Bondhamn och Storsand träffar man också på orkidén knärot i skogsmiljö. mellan högarna. Bäcksundsbäcken som mynnar här har en stam av öring. En liten andel av de yngel som kläcks i bäcken saknar vandringsinstinkt och blir kvar i bäcken året om. Flertalet vandrar dock ut till havs och återvänder som lekmogna till födelsebäcken. UPPSTRÖMS bäcken har man enligt gamla rapporter påträffat en blåblommande, högvuxen ört. Förmodligen älvsallat eller tolta. Vid utloppet kantas bäcken av flädervänderot. Längs den nordöstra delen av Älvsallat

13 På den östra sidan av udden kan man tydligt se havets påfrestningar på växtligheten. halvön inne i skogsmarken, har träden börjat få en högre ålder. Intrycket av gammal skog förstärks av stående och liggande död ved. Bland den döda veden kan flera arter av tickor urskiljas. En liten undersökning för artbestämning vore inte bortkastad. Bland stenarna i strandkanten lägger man märke till enstaka stenar av den bergart som bidrar mycket till vårt områdes kalkrika berggrund. Den porösa, lättvittrade bergarten har en mörk grågrön färg och heter grönsten. PÅ DEN ÖSTRA SIDAN av udden kan havets påfrestningar ses tydligt på växtligheten. Här finns gott om martallar och här kan man också se granar uppträda som marktäckande växter. Förutom de vindpinade och glesa spiror som granarna skickar i höjden, så breder de också ut de marknära grenarna som en täckande matta. Sänkor mellan hällor fylls helt med krypande granris. Även kråkris hjälper till. Området har också många hällkar. I kanten på dessa träffar man på för omgivningen udda växter som odon och det insektsfångande sileshåret, samt tranbär, ett av våra mest vitaminrika bär, som främst förekommer på myrar. Flera partier av branta stup som avslutas med en stenig sluttning är

14 spetsen på halvöns möte med havet. I kanten mellan stupen och sluttningen finner man en låg trädridå av gran, vide och klibbal. Under träden finner man stinknäva. Vid tiden för dess skira, rosa blomning ger bladen vid beröring ifrån sig en tydlig odör. Förutom vågräta rader av hål som den tretåiga hackspetten lämnat i lövträdsstammar, märker man också betskador och spillning från älg och hare på våren. Under vintern lockas de att ta vara på den högre temperatur som det öppna havet bidrar med. Även huggorm tar sommartid vara på denna värme. Lavarna märks tydligt i området. Förutom olika arter av bägarlav, där vissa ståtar med klart röda fruktkanter, visar även snölaven upp sina ljusa rosor på stenblock. sammanhåller den vidsträckta bladmattan av mjölon. FÖLJER MAN halvöns södra sida in mot landfästet övergår de branta hällarna tvärt i en ganska skyddad sandstrand. Bland träden som skyddar mot landsidan är inslaget av lövträd högt nära stranden. Här finner man blåsippa inne bland träden. Ute i sanden tar strandvial och buskage av vresros vid. Närmare stranden finner man gåsört. I detta område har man påträffat en population av den i Norrland ovanliga myrlejonsländan, vars larv är ett nattaktivt rovdjur som gräver trattformiga fångstgropar i sanden. Försök om möjligt låta bli att störa dem. Bland annat öringen använder Bäcksundet för födosök På den södra sidan av udden bildar mjölon mattor med reptjocka stammar. TALLSKOG och slipade hällar som brant sluttar mot havet präglar den södra sidan av uddens spets. Mellan hällarna ryms grus, där kråkris och mjölon bildar mattor. Man häpnar över de närmast reptjocka krypande stammar som HELA OMRÅDET erbjuder ett bra havsöringsfiske och den fiskinventering som gjorts visar att främst öring och skarpsill utnyttjar området nattetid för födosök. Innan landhöjningen för några generationer sedan lyfte den låga platån mellan halvöns yttre del och fastlandet ur havet var här ett sund, där en bäck mynnade. Bäcksundet var alltså ett passande namn på den tiden, som landhöjningen sedan ställt oss frågande inför.

15 Sågsand REDAN VID NEDFARTEN till Sågsand upptäcker man rester av tidigare byggnationer och verksamhet. Från vägen ser man den stendamm som försörjde sågen med drivkraft och som givit platsen dess namn. Dammens vattenmagasin har nu grundats upp och i det avsatta materialet finner man bestånd av strutbräken, gullpudra, kabbleka, topplösa och mossviol. Men här finns också det sällsynta gräset glesröe, som längs vattendragen i Medelpad och inåt Jämtland har sitt starkaste fäste i landet. Strandvial LÄNGRE NEDSTRÖMS den bäck som reglerades av dammen finner man ett par arter av liljeväxter som är vanligast i våra skogsmarker, nämligen ekorrbär och ormbär. Nära utloppet i havet har bäcken sågat sig väg genom avlagringar. Det handlar i huvudsak om sand, men därunder har ett skikt av styv lera urholkats av vattnet. Bäcken har nu nått stranden. Närmast den mark som bundits av växtlighet ser man områden som täcks av strandråg, strandvial och skogssäv. Därefter tar den lösa sanden över marken fram till stranden. HÄR INTRÄFFAR nästa vattenbundna geologiska fenomen. Den fasta havsfuktade sanden tvingar bäcken att i slutet av sitt lopp söka sig väg längs stranden. Detta medför att en måttlig höjning av vattenföringen i bäcken tvingar in vatten mellan sandkornen. Sandbanken står kvar, men bildar i sitt översta skikt en tunn bädd av kvicksand. MEN STRANDEN har också sina växter. Partier av den dekorativa skogssäven med inslag av strätta och borsttistel kantar bäcken i dess avslutning. I skogskanten finner man också liten kardborre och längre in nordlundarv. Vänder man sig mot havet finner man närmast sommargyllen, bergsyra, mjölon och liten bockrot. I området kan man även finna den sällsynta sanddraban. Längre ut mot den öppna sanden hittar man strandråg, kärleksört, gul fetknopp och till sist strandvial och strandglim. I DEN HÄR MILJÖN ryms också en motsättning mellan kulturhistorien och tillgången till förökningsplatser för den befintliga stammen av öring. Den lekmogna öringen som vandrar uppströms för lek hindras att nå lekbottnar av den kvarstående dammen. Storvuxen öring blir alltför ofta stående kvar under dammen och utgör ett lätt byte.

16 Oxviken OXVIKENS BEBYGGELSE består idag av många fritidshus med undantag för ett par byggnader för kustfisket. Sommarstugorna har funnits på platsen under lång tid och detta kan vara förklaringen till att gul fetknopp förekommer i riklig mängd bland klippor och hällar. En liten inköpt eller insamlad tuva fetknopp vid stugan har förmodligen spridit sig kraftigt i en passande miljö. HÄR FINNS dock gott om utrymme för inhemska, konkurrensstarka växter. Runt sjöbodarna upptäcker man den högväxta kardborren, som trots en möjlig höjd på omkring två meter kallas för liten kardborre. Även i denna vik kommer en bäck fram till havet. Den är dock betydligt mindre än Bäcksundsbäcken och Rothålet TILL ROTHÅLET har inte sommarstugeraseriet ännu nått. Platsen är från landsidan skyddad av privata vägar och badstränder saknas. Även om platsen är i miniformat och ryms i en större klippskreva, så fungerar den ändå som landningsplats för kustfisket. En större och en mindre lada, ett par redskapsskjul och en gistvall fyller hela platsen. Detta är en av strandströvarnas exklusiva belöningar. Ytorna runt byggnaderna bär på växter som speglar läget mellan skog och hav. Sågbäcken. Ändå skapas bland de omgivande lövträden nedströms vägen en liten biotop med lundkaraktär. I undervegetationen lägger man särskilt märke till smånunneörten. RAKT ÖSTERUT i bukten ligger Oxviksskären, som är ett av kommunens tre fågelskyddsområden. I OXVIKEN finns en av kommunens allra bästa badplatser. För den oinvigde framstår det som en av det här livets stora gåtor hur kommunen, dels kan låta bli att med hjälp av skyltar tala om att den långa och härliga sandstranden finns, och dels kan underlåta att ordna en ordentlig parkering för allmänhet och turister. Klibbalsblad Humleblomster och skogskovall representerar skogsmiljön medan jordreva och ängsruta trivs i det öppna läget mot havet. Växter i denna miljö utsätts för både negativa och positiva väderfaktorer intill det extrema för våra breddgrader. Ett starkt ostligt blåsväder inne på land, blir här ute ett ganska otrevligt väder. Och det gäller året runt.

17 I den andra vågskålen ligger temperaturen. Den stora temperaturutjämnaren Bottenhavet tillåter växterna att hinna mogna av och frösprida sig före vinteruppehållet. Därför kan man här finna fröplantor av klibbal. Saltspannviken HÄR FINNS tydliga sanddyner som bildats sedan området steg ur havet. Först växer strandrågen in och senare en del tallar. Viken är grund och består mest av sandbotten med mindre steniga partier och små grunda mjukbottenpartier med ältranunkel, som både är släkt med och ser ut som en smörblomma, och borststräfse. Även ålnate och tarmtång förekommer. På sidorna finns klippor och klappersten. På sandstranden dominerar strandråg,strandvial och saltarv. PÅ ANDRA SIDAN Skataudden i öster kan man se svartbådan, ett annat av kommunens fågelskyddsområden, sticka upp ur vattnet. Svänger man söder ut förbi Långskatan och in i Lappsundet finns Högskäret och Flatskäret utanför. Även de viktiga fågelskär. Högskäret är en ganska brant och EN BIT UT i viken ligger fågelskäret Avabådan, ett ganska stort skär med gles skogsvegetation. Vid en fågelinventering 1999 konstaterades där häckning av bland annat gråtrut, skrattmås, tobisgrissla, ejder, svärta och vigg. kal ö med gott om skrevor och hällkar. Kolonier med gråtrut, havstrut och ejder noteras. Här finns sedan några år Medelpads enda häckning av labb. Flatskäret och den lilla ön Skvalpen är plattare öar med gott om skrevor och hällkar. I dessa har konstaterats mängder av grodyngel och rikligt med dykarskalbaggar. På Flatskäret häckar även roskarl. Bäver FLORAN på öarna innehåller bland annat strandvial, krusskräppa och vanlig fetknopp. Andmat är vanlig i de fågelgödslade hällkaren. Här finns även en artrik lavflora. Mellan Saltspannviken och Unnviken (Skataudden) finns vattensamlingar med mindre vattensalamander och i den större tjärnen finns bäver.

18 Unnviken UNNVIKEN ligger som en rektangulär yta av hav inne bland klipporna. Några stugor ligger i den inre delen av viken. Den södra sidan består i huvudsak av fasta hällar, ganska starkt sluttande mot vattnet. Norra sidan har en helt annan karaktär. Här finns en ganska vidsträckt yta glest bevuxen med låga tallar. Men det är marken mellan träden som gör platsen speciell. Här ligger ett stort fält av småsten. Stenarna är för små för att bilda ett Även om detta är något slag av hed finns här ändå växter. Förutom de små tallarna finns även några granar. De flesta draperade med marktäckande kjolar. Därtill kommer enstaka mattor av främst mjölon krypande fram över småsten. Spridda exemplar av en korsört förekommer. BILDEN AV TRÄDGÅRD förstärks ytterligare när man strax innanför skogskanten, lite högre upp får Skvattram - vår egen rhododendron "normalt" klapperstensfält. Inte heller en sandhed får denna karaktär, även om intrycket ligger närmare. OM NATURFOLKET ursäktar liknar området en minimalistisk japansk trädgårdsskapelse i jätteformat. Att boende i området skapat gångvänliga stigar i stenfältet förstärker intrycket. Gjort är gjort, men man hade helst sett fältet orört. nästa överraskning. I ett vitmossabevuxet hällkar träffar man på vår egen art av rhododendron, skvattram (Rhododendron tomentosum). En vitblommande, starkt doftande, låg, vintergrön buske med ihoprullade blad. Bilden blir komplett. De asiatiska tecknen är tydliga, men området, stenarna och växterna tillhör vår natur. Man får nog erkänna att naturen ibland skapar trädgårdar som lämnar landskapsarkitekternas produkter långt bakom sig.

19 LÄNGRE UPP i skogsmarkerna, där gran dominerar finns ett landskap som växlar mellan torrt och blött, högt och lågt, hällar, grus och humus. Vid tiden för vårt besök på höstkanten var markerna tätt beströdda med utsökt matsvamp; rynkad tofsskivling, sandsopp, sotvaxskivling, Karl-Johan, olivvaxskivling med mera. Inne i viken, nära bebyggelsen möter vi den orkidé som följt efter hela kuststräckan, nattviolen, som här i mesta möjliga mån skyddats av de boende. I området förekommer även hässleklocka DE BOENDE informerar oss om att älg, rådjur, hare, räv och lo är de större däggdjur som observerats i området. Men även i denna grupp har tillkommit en asiatisk anknytning. Information från jägare gör gällande att mårdhundens invandring nått området. Hunddjurets närvaro beror på att rymlingar från pälsdjursuppfödare i norra Europa funnit sig tillrätta i vår natur. Mårdhunden är en skygg, till Sandsopp utseendet ganska tvättbjörnslik krabat som i huvudsak äter samma föda som räv och grävling. Som andra rymlingar från pälsdjursuppfödningar är djurets närvaro en osäkerhetsfaktor. Minken har blivit ett gissel i fiskevattnen medan bisamråttans roll är mera positiv. Vilken betydelse mårdhunden kommer att få för vårt ekosystem kommer att visa sig i framtiden. VÄNDER VI OSS OM mot havet ser vi några klippor på den norra sidan av viken, nedom grusområdet. Av is och hav har de slipats så att man får intrycket att man ser ryggarna på strandade valar. Och de ger ljud ifrån sig. För varje våg som slår in, pressas luft och vatten genom trånga passager och frambringar ljud. NÄR VI SLUTLIGEN LÄMNAR Unnviken ser vi en lastbåt sträva fram ute till havs och vi har fått uppleva ännu ett stycke unik miljö i Timrås natur.

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Linnéstigen. ärenden än att undersöka våra vägkanters blommor.

Linnéstigen. ärenden än att undersöka våra vägkanters blommor. Linnéstigen VÄGAR OCH VATTENDRAG är betydelsefulla spridningsvägar för växter. Dagens användning av vägsalt har dock utarmat mycket av vägkanternas växtlighet längs de hårt trafikerade stråken. Kvar finns

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

En liten krysslista för stora och små

En liten krysslista för stora och små En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

Grönholmarnas naturreservat

Grönholmarnas naturreservat Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Vättlefjäll - en stadsnära och lättillgänglig vildmark

Vättlefjäll - en stadsnära och lättillgänglig vildmark Vättlefjäll - en stadsnära och lättillgänglig vildmark Borgens fotbollsplan 1920. Lägg märke till de helt skoglösa bergen. Foto Lars Holmberg Vättlefjäll är en ca 130 kvadratkilometer stor bergsplatå,

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING 2015

NATURVÄRDESINVENTERING 2015 NATURVÄRDESINVENTERING 2015 Naturriddarna HB Uppdrag På uppdrag av Sweco AB, Bangårdsgatan 2, Box 553, 831 27 Östersund, utförde Naturriddarna HB en naturvärdesinventering av Vakthögen belägen nordväst

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Fågelsångens naturreservat

Fågelsångens naturreservat Fågelsångens naturreservat I Fågelsångens naturreservat finns ovanligt högvuxen och grov alskog. FÅGELSÅNGENS naturreservat ligger i en svag sluttning ner mot Klingerfjärden, sydost om Söråkers centrum.

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar Detaljplan för Skutbergets friluftsområde Naturvärdesbedömningar TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och Parkenheten Karlstad 2009-06-17 Alexandra Varbäck, 054-29 53 06 alexandra.varback@karlstad.se

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Naturreservat i Hamrångeområdet

Naturreservat i Hamrångeområdet Naturreservat i Hamrångeområdet Söderhamns kommun Skärjåskogen Häckelsängs högmosse och Gnagmur Axmar Skämningsön Svartstensudden Gåsholma Ockelbo kommun Hådells gammelskog Bergby Norrsundet Hamrångefjärden

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Innehåll 1. Sökande och fastighet... 2 2. Beskrivning av verksamheten... 3 3. Områdesbeskrivning... 3 3.1 Landskapsbild... 3 4. Berörda arter...

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Översiktlig naturinventering

Översiktlig naturinventering Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN 1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN

VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN Ersdalens naturreservat sträcker sig från Starrsvik och Sand-vikarna i söder till Sekroken i norr och i öster fram till Röds by. I dagligt tal kallas området för Rödbergen. Strandlinjen

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

sanddyn, sandhed, ljunghed sandhed, ljunghed ljunghed ljunghed, sandhed näringsrika platser, fuktig havsstrand

sanddyn, sandhed, ljunghed sandhed, ljunghed ljunghed ljunghed, sandhed näringsrika platser, fuktig havsstrand Svenskt namn åkerfräken ängsfräken ormtunga stensöta majbräken skogsbräken träjon klotgräs bergtall tall en asp vitpil bindvide sälg gråvide sandvide krypvide smalvide pors klibbal vårtbjörk glasbjörk

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Naturreservatet Indalsälvens delta

Naturreservatet Indalsälvens delta Naturreservatet Indalsälvens delta Reservatet nås enklast via E4:an, Deltavägen. Sväng av vid avfarten mot Midlanda flygplats och följ skyltarna. VID INDALSÄLVENS utlopp i Klingerfjärden,sydost om Midlanda

Läs mer

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (11) Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Vendelsö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer