I Åvike finns oerhört vackra vyer ut mot öppna havet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I Åvike finns oerhört vackra vyer ut mot öppna havet."

Transkript

1

2 ÅVIKEBUKTEN ligger vid den förkastningsspricka som sträcker sig utmed Norrlandskusten, där även den insomnade vulkanen i Klingerfjärden ingår. Stråk av lättvittrade bergarter, bland annat kimberlit finns därför i berggrunden och utövar inflytande på växtligheten. Teorier har på senare tid talat för möjligheten att hela den 114 meter djupa Åvikebukten kan vara följden av ett meteornedslag. I området kan man på flera platser finna klapperstensfält, som en gång i tiden låg i vattenlinjen så att vågorna kunde skölja bort sediment och finare material. Genom landhöjningen finns dessa fält nu högre upp. Någon enstaka tall har lyckats få fäste tillsammans med lavar, vilka fäster vid sten och hämtar sin näring i luft och ljus. Små vikar med mjukbottnar och inbjudande sandstränder finns spridda efter kuststräckan. Den norra delen är brantare och påminner mera om Ångermanlandskusten. I bukten finns flera skär, varav de i den norra delen till stor del är skogsbevuxna, medan de i södra delen är kala och utgör viktiga häckningsplatser för havsfågel. Två av skären, Oxviksskären och Svartbådan är fågelskyddsområden med landstigningsförbud större delen av sommaren. FYRA VATTENDRAG mynnar i Åvikebukten. De större, Norrån och I Åvike finns oerhört vackra vyer ut mot öppna havet. Sörån rinner båda ut i Åviken. Dessutom Bäcksundsbäcken och Sågsandsbäcken, samt några mindre bäckar som endast har vatten vid högflöden. Salthalten ute i bukten är cirka 4,5 promille. ÅVIKEBUKTEN är lite påverkad av industriell verksamhet och används därför som referensområde för miljöövervakning i Klingerfjärden. Här finns förutsättningar för bottnar och stränder med naturligt växtoch djurliv. Blåstången som brukar vara känslig för övergödning och

3 giftiga ämnen finns här i stor mängd på 3-7 meters djup. På land finns en handfull små sommarstugeområden byggda på och 60-talet, några fiskelägen och ett gammalt järnbruk med permanent bebyggelse. TRE OMRÅDEN runt Åvikebukten har av kommunen pekats ut som särskilt skyddsvärda från exploatering, för att ekosystemen ska bli tillräckligt stora för att kunna utvecklas. Det gäller: Åviken-Bondhamnsviken, Bäcksundsvikarna med Oxviksskären och området kring Klubbhamn- Skataudden. ÅVIKEBRUK ligger vid Åviken i Timrå kommuns norra del och gränsar i norr mot Ångermanland. Området är inte naturreservat men övervakas av markägare, kommunen, länsstyrelsen och andra naturintressen. Marken är privatägd och hör till Åvike bruks gamla ägor. Åvike bruk drevs som järnbruk från slutet av 1600-talet fram till VÄSTER OM ÅVIKE i Ytterå finns en äng med intressant växtlighet. Den har gått under namnet hackoch skrabbslått, då stenar, hällar och ojämnheter gör området svårslaget. I Ytterå, väster om Åvike, finns en äng med mycket intressant växtlighet.

4 Ängen är en två hundra meter lång moränbacke vänd mot väster. Här finns både torr och fuktig mark. Sluttningen är mycket näringsfattig och orsaken till detta är dels moränbottnen och dels skötseln med slåtter och bortfraktande av höet, som pågått under många år. De här omständigheterna ger små konkurrenssvaga växter en möjlighet till fortlevnad. Som en följd av näringsbristen kan man se vanliga arter, som skogsnäva, älgört och brudborste, som inte är större än slåtterfibbla, backruta, fyrkantig Johannesört och prästkrage. Ängens vårfingerört och fältgentiana hör till de hotade växterna. Fyrkantig Johannesört BLAND GRÄSEN träffar man på fårsvingel och rödven tillsammans med det kiselupptagande svårslagna gräset stagg. Även vackert darrgräs och väldoftande vårbrodd växer här. Dvärglummer och låsbräken kan urskiljas bland sporväxterna medan halvgräsen representeras av pillerstarr med flera. Ett trevligt inslag i växtligheten är det vackert blåtonade odonet, som i fuktigare stråk avlöser ljungen. FJÄRILSARTERNA har som en följd av bland annat ängsfloran en del överraskande inslag. Liten bastardsvärmare, vitstreckad fältmätare, kovallmalmätare, Donzels blåvinge, tistelängsmott och halvrosa gullrisvecklare är arter som noterats här. I Åvikeområdet ses vissa år även långflyttande arter som amiral och macaon. Vid enstaka tillfällen har ute vid bruket även registrerats besök av en så udda art som blåbandat ordensfly. Man kan också nämna skalbaggen stor lysmask, då hänsyn krävs till de få individer som klarar vårt klimat. Endast honan lyser för att locka till sig hanar. Den vinglösa skalbaggen ser ut som en larv. Den är ett rovdjur som angriper små sniglar och snäckor. VISSA SVAMPARTER är liksom konkurrenssvaga växter beroende av näringsfattiga ytor. Tillsammans med scharlakansröd vaxskivling och flera arter ur denna grupp kan man i ängsytan även finna ängsfingersvamp. Av övrig svamp har i områden med äldre skog konstaterats arter som rosenticka och stor aspticka.

5 BETESYTORNA visar delvis upp en annan växtlighet än slåtterytor. Mellan Åvikebruks ladugård och Sörån börjar idag betesdriften få effekter på artsammansättningen. Detta utvecklas år efter år. Bland träden finns gamla glasbjörkar med den för insekter populära skrovliga barken. Även vårtbjörk, gråal, rönn, asp och olika viden Sanddraba förekommer tillsammans med enbuskar. I kretsen av områdets örter kan man se arter som gråfibbla, vårfingerört, backnejlika, slåtterfibbla, stagg, kattfot och den sällsynta sanddraban. Som en följd av djurhållningen kan man här också få Slåtterfibbla uppleva mötet med någon art av den stora skalbaggen tordyvel. HAVSSTRAN- DENS växter är delvis desamma. De direkt strandknutna, som strandvial, skaftmålla och strandråg avviker dock. I de av järnbruksslagg bemängda områdena och i torrmarker kan man även se bockrot och gråbinka. Vid stranden blir även vänderoten vanligare. Ute i vattnet kan vekt braxengräs påträffas. På Svartbergsudden tillkommer arter som getrams tillsammans med stinksyska och fjällnejlika. I omgivningarna finns även tätört och i klippspringor ormbunken svartbräken. BERGHÄLLARNA som ligger nära havet har ännu inte fått något lager av humus och växter. Här finns ett utmärkt tillfälle att studera hela avskilda biotoper. Med det kala berget omkring kan en vattenhållande grop i berget visa upp ett helt växt- och djursamhälle på bara några kvadratmeters yta. Här kan finnas skalbaggar, som olika arter av dykare, och olika arter av mossor. Här har halvgräs som dystarr och insektsätande växter som rundsileshår rot. Gråbinka slagit Flädervänderot

6 FLADDERMÖSS av olika arter har i Åvike funnit goda boplatser. Vattnets och växtlighetens insektsfrämjande påverkan ger dessutom goda jaktmarker för fladdermössen. Tack vare havsvärmen kan den jakten pågå långt in på hösten. De flygande däggdjuren använder arttypiska pejlingsljud för både jakt och navigation. Detta gör att man här med hjälp av avlyssningsutrustning kunnat höra ljud från stor fladdermus, långörad fladdermus och vattenfladdermus. Dessutom har man kunnat höra ljud från en fjärde art som antingen är Brandts fladdermus eller mustaschfladdermus. Alla arterna omfattas av EU:s habitatdirektiv. EN DEL FÅGELARTER drar dagtid fördel av samma goda förutsättningar som fladdermössen. Särskilt då de över 20 par häckande ladusvalor som årligen brukar återkomma till Åvike. Varje år ringmärks ett antal vuxna och unga fåglar i området i forskningssyfte. VATTENDRAGEN, Norrån och Sörån som båda mynnar i Åviken, ger även rariteten forsärla möjlighet att häcka i området tillsammans med strömstare. Även direkta strandarter, som större och mindre strandpipare, roskarl och drillsnäppa kan studeras tillsammans med olika arter av vitfågel. Vikarna ger dessutom lä för rastande sjöfågel under flyttning. Här har till exempel sillgrissla observerats. Även rovfåglar som havsörn och fiskgjuse har varit synliga i området. Vattnet ger naturligtvis också utrymme för vattenlevande livsformer. I fiskfria smågölar och småvatten, avsnörda Långörad fladdermus från havet, kan påträffas liten, men även stor vattensalamander. Den sistnämnda är särskilt sällsynt på dessa breddgrader. Åarna är i sin tur miljö för arter som ål, öring, stensimpa, flodnejonöga, flodkräfta och flodpärlmussla. De fyra sistnämnda arterna kräver stor hänsyn. Flodkräftan riskerar till exempel att drabbas av kräftpest spridd genom smittbärande fiskeredskap. Förekomsten av mink är ytterligare ett hot mot dess existens. Havsörn

7 Fallet i Sörån

8 FLODPÄRLMUSSLAN drabbas ibland av människans dröm om det fulländade smycket. En fåfäng dröm då kanske bara en mussla på tusen bär denna pärla. Nästan alla flodpärlmusslor ger skrovliga, missfärgade och fula pärlor. Dessutom finns väl ingen hederlig människa som vill hantera dessa pärlor då musslan är skyddad i lagstiftningen. FÖR ATT UNDERLÄTTA vandring för fiskarter som beger sig upp i sötvatten för lek har två fiskvandringsvägar anlagts i Norrån, varav den nedre fungerar dåligt. Vattendraget är mycket regleringspåverkat i sin helhet. I Åvikebukten ryms enligt gamla uppgifter ytterligare en art av mussla, nämligen blåmussla. Denna utgör en viktig näringskälla för sjöfågel som ejder med flera. på isen med sitt pimpelspö för att få så många som möjligt i sin simpsoppa. De som sysslar med nätfiske däremot irriteras ofta av att svåravlägsnade simpor belamrar näten. Hornsimpan ingår i ett triangeldrama med torsken och ishavsgråsugga som motspelare. Vid god tillgång på torsk minskar antalet hornsimpor eftersom de utgör deras bytesdjur. Minskar hornsimpan i antal, ökar i stället ishavsgråsuggan, som i sin tur är hornsimpans byte. På så sätt balanserar de tre arterna varandra. En intressant detalj i samband med hornsimpan är dess blå rom. Som kuriosa för området kan också nämnas att något så ovanligt som ett exemplar av stör fångats här. Ett resultat av ifrågasatta ryska utplanteringsexperiment under sovjettiden. Hornsimpa - god i soppan men besvärlig att få i nätet. DE FISKARTER som finns i havet är exempelvis lax, öring, abborre, gädda, strömming, sik och harr. Här finns dessutom ännu en art av simpa, nämligen hornsimpan. Den gläder en del och irriterar andra enbart med sin existens. Under vintern kan människor sitta i timmar Bland de fiskarter som finns i havet finns bl a lax. ÄVEN LAVAR finner sina platser i området runt Åvikebruk. Vid Kattskrebergets sydända finns en gles hällmarksskog med grova tallar. Här förekommer den i dagens skogsbruk sårbara ringlaven. Skuggblåslaven föredrar en gransluttning mot vägen. På Svart-

9 bergsudden hittar man arterna småflikig brosklav, violettgrå tagellav och skrovellav. Dessutom den till karga miljöer, som fjällen och öländska Alvaret, bundna enlaven. ur havet som en följd av landhöjningen. Bland däggdjuren finns inga överraskningar i området. Här förekommer älg, rådjur, lo, räv, hare och kanske emellanåt någon björn. Bland däggdjuren finns inga överraskningar i området runt Åvike. En eller annan älg kan man förstås träffa på. DEN MATT GULGRÖNA lav som färgar stenarna i klapperstensfältet "Ärtåkerslandet" några hundra meter sydväst om bruket är en kartlav. Släktet innehåller cirka 60 arter. Tillväxten på dessa och några andra arter av lav är otroligt jämn och långsam. Det kan röra sig om en tillväxthastighet av en decimeter på ett tusen år. Man kan därför genom mätning av lavkolonierna bestämma när dessa stenfält steg Mård, grävling och mink är representanter ur mårddjursgruppen. Vattendragen drar också till sig bäver. Vänder vi oss mot havet så är gråsälen vanligast, men även vikaresäl kan visa sig på de yttre kobbarna i utkanten av området. Svampar och insekter är grupper där viktig information saknas. Förutom Ytterå hackslått som inventerats borde även kalkområden som vid Svartbergsudden undersökas.

10 Bondhamn I BONDHAMNS vackra och skyddade vik har vattnets växter undersökts. Viken är i mittenpartiet sex meter djup och bottnen något trösklad. Mjukbottnarna under en meters djup har stora bestånd av borstnate och ålnate, men även höstlånke. På grundare bottnar finns hårsärv, ävjebrodd och grodtåg. Rödalgen ullsleke är vanlig på alla mjukbottnar. Viken har dessutom rik förekomst av kransalger, främst då borststräfse (Chara aspera) men även den något ovanligare papillsträfse Chara delicatula. En sötvattensvaritet av skörsträfse, som kan existera i havsmiljön i Bottenhavet på grund av den låga salthalten. Blåstång förekommer mera sparsamt. Strax söder om infarten till Bondhamnsviken finns de tre skären, I Bondhamns skyddade vik har även vattenväxterna undersökts Bodskäret, Mellanskäret och Sunnanskäret. Viken har med sitt skyddade läge ett stort värde som reproduktionsområde, yngelplats och skafferi för havsfiskar. INNE I VIKEN finns ett gammalt fiskeläge, som numera är fritidshus med fiskebodar. I viken finns en liten bäck som tidvis är uttorkad. Längs stranden kan man finna växter som slåtterblomma, vänderot, höskallra, kärrvial och fackelblomster. Bland tågväxterna kan man finna de vanliga arterna Östersjötåg och blåsäv. Östersjötåg

11 RUNT DEN STRANDNÄRA bebyggelsen har uppstått små magra ängsytor där exempelvis liten bockrot förekommer. Efter stranden finns också ett litet avsnitt av den så viktiga naturtypen strandäng. Strandängar är liksom raningar efter älvstränder en naturtyp som minskat i takt med att kreatursbetet på dessa marker har upphört. Dessa fuktiga, ljusa och öppna marker är viktiga för många livsformer, som exempelvis fåglar, grodor, växter och inte minst insekter. Storsand I STORSAND finns en lång sandstrand, som sträcker sig från sommarstugeområdet till Bodskärssundet. Ytterligare en av dessa härliga, undangömda sandstränder, som ändå är flitigt utnyttjad av allmänheten för bad. Området har under lång tid tjänat som sommarstugeområde och nu planeras ytterligare bebyggelse. Några av de äldre stugorna ligger så nära strandkanten att man som strandströvare lätt får känslan av att inte vara välkommen. SOMMARSTUGEÄGARNA i Storsand har dock inte på något sätt saboterat sandstrandens naturliga karaktär och utveckling. Tvärtom verkar de ha tagit motsatsen som ett mål och ytligt sett har de lyckats väl. På en punkt utefter stranden sträcker sig en sand- och grusrevel ut och sammanbinder ett litet skär På de yttersta kobbarna kan man få se vikaresäl i kikaren. med land. Här finner man gul fetknopp och kärleksört. På sandstranden finns skaftmålla, spjutmålla, åkermolke, strandglim, strandvial och saltarv. Den steniga stranden hyser bland annat strandkrypa. I tångvallar träffar man på det näringskrävande vitplistret. INNANFÖR SANDSTRANDEN, där marken hålls samman av gräs, ris och trädrötter finns mellan stugorna och vägen en blandning av ursprunglig växtlighet, förvildade trädgårdsväxter och av områdets användning och anläggningar gynnade växter. Markförhållandena i området bestämmer också över artblandningen. Mellan sandstranden och hällmarkerna, som behärskar själva sluttningen mot havet, finns ett lite planare område, där de flesta av de äldre stugorna ligger. Här växlar

12 Bäcksundet Tolta BÄCKSUNDET har i några generationer fungerat som ungdomars föräldrafria kampingområde med de både positiva och negativa följder som detta medför. Dessa fritidsaktiviteter har främst bedrivits i den talldunge som dominerar landfästet av udden. I BÄCKSUNDSVIKEN, på norra sidan av halvön lägger man märke till vallar av blåstång som kastats i land av havet. Spjutmållan avlöser marken mellan att vara extremt torr bitvis, till att vara fuktig i de sänkor som leder ner vatten från hällmarkerna. I fuktstråken kan man träffa på bestånd av smörbollar, strutbräken och vänderot, medan det i torra lägen växer olika arter av ris. Bland risen ser man mjölon, lingon och kråkbär. Bland arterna av buskar som kan påträffas i området finner man blåtry, måbär, tibast, vresros och enstaka havtorn. Dessutom har Storsand en speciell orkidékaraktär som den delar med hela kuststräckan ner till Åstön. Där gammal skog fått stå orörd ett par hundra meter in på land förekommer nattviolen i mycket större omfattning än normalt. Detta kan man också se i utkanten av sommarstugeområdet i Storsand. Denna orkidé är utsatt för en nedåtgående trend och blir allt mera trängd av industrins behov av råvara och kommunernas kortsiktiga ambitioner att skapa möjligheter till strandnära boende. I området mellan Bondhamn och Storsand träffar man också på orkidén knärot i skogsmiljö. mellan högarna. Bäcksundsbäcken som mynnar här har en stam av öring. En liten andel av de yngel som kläcks i bäcken saknar vandringsinstinkt och blir kvar i bäcken året om. Flertalet vandrar dock ut till havs och återvänder som lekmogna till födelsebäcken. UPPSTRÖMS bäcken har man enligt gamla rapporter påträffat en blåblommande, högvuxen ört. Förmodligen älvsallat eller tolta. Vid utloppet kantas bäcken av flädervänderot. Längs den nordöstra delen av Älvsallat

13 På den östra sidan av udden kan man tydligt se havets påfrestningar på växtligheten. halvön inne i skogsmarken, har träden börjat få en högre ålder. Intrycket av gammal skog förstärks av stående och liggande död ved. Bland den döda veden kan flera arter av tickor urskiljas. En liten undersökning för artbestämning vore inte bortkastad. Bland stenarna i strandkanten lägger man märke till enstaka stenar av den bergart som bidrar mycket till vårt områdes kalkrika berggrund. Den porösa, lättvittrade bergarten har en mörk grågrön färg och heter grönsten. PÅ DEN ÖSTRA SIDAN av udden kan havets påfrestningar ses tydligt på växtligheten. Här finns gott om martallar och här kan man också se granar uppträda som marktäckande växter. Förutom de vindpinade och glesa spiror som granarna skickar i höjden, så breder de också ut de marknära grenarna som en täckande matta. Sänkor mellan hällor fylls helt med krypande granris. Även kråkris hjälper till. Området har också många hällkar. I kanten på dessa träffar man på för omgivningen udda växter som odon och det insektsfångande sileshåret, samt tranbär, ett av våra mest vitaminrika bär, som främst förekommer på myrar. Flera partier av branta stup som avslutas med en stenig sluttning är

14 spetsen på halvöns möte med havet. I kanten mellan stupen och sluttningen finner man en låg trädridå av gran, vide och klibbal. Under träden finner man stinknäva. Vid tiden för dess skira, rosa blomning ger bladen vid beröring ifrån sig en tydlig odör. Förutom vågräta rader av hål som den tretåiga hackspetten lämnat i lövträdsstammar, märker man också betskador och spillning från älg och hare på våren. Under vintern lockas de att ta vara på den högre temperatur som det öppna havet bidrar med. Även huggorm tar sommartid vara på denna värme. Lavarna märks tydligt i området. Förutom olika arter av bägarlav, där vissa ståtar med klart röda fruktkanter, visar även snölaven upp sina ljusa rosor på stenblock. sammanhåller den vidsträckta bladmattan av mjölon. FÖLJER MAN halvöns södra sida in mot landfästet övergår de branta hällarna tvärt i en ganska skyddad sandstrand. Bland träden som skyddar mot landsidan är inslaget av lövträd högt nära stranden. Här finner man blåsippa inne bland träden. Ute i sanden tar strandvial och buskage av vresros vid. Närmare stranden finner man gåsört. I detta område har man påträffat en population av den i Norrland ovanliga myrlejonsländan, vars larv är ett nattaktivt rovdjur som gräver trattformiga fångstgropar i sanden. Försök om möjligt låta bli att störa dem. Bland annat öringen använder Bäcksundet för födosök På den södra sidan av udden bildar mjölon mattor med reptjocka stammar. TALLSKOG och slipade hällar som brant sluttar mot havet präglar den södra sidan av uddens spets. Mellan hällarna ryms grus, där kråkris och mjölon bildar mattor. Man häpnar över de närmast reptjocka krypande stammar som HELA OMRÅDET erbjuder ett bra havsöringsfiske och den fiskinventering som gjorts visar att främst öring och skarpsill utnyttjar området nattetid för födosök. Innan landhöjningen för några generationer sedan lyfte den låga platån mellan halvöns yttre del och fastlandet ur havet var här ett sund, där en bäck mynnade. Bäcksundet var alltså ett passande namn på den tiden, som landhöjningen sedan ställt oss frågande inför.

15 Sågsand REDAN VID NEDFARTEN till Sågsand upptäcker man rester av tidigare byggnationer och verksamhet. Från vägen ser man den stendamm som försörjde sågen med drivkraft och som givit platsen dess namn. Dammens vattenmagasin har nu grundats upp och i det avsatta materialet finner man bestånd av strutbräken, gullpudra, kabbleka, topplösa och mossviol. Men här finns också det sällsynta gräset glesröe, som längs vattendragen i Medelpad och inåt Jämtland har sitt starkaste fäste i landet. Strandvial LÄNGRE NEDSTRÖMS den bäck som reglerades av dammen finner man ett par arter av liljeväxter som är vanligast i våra skogsmarker, nämligen ekorrbär och ormbär. Nära utloppet i havet har bäcken sågat sig väg genom avlagringar. Det handlar i huvudsak om sand, men därunder har ett skikt av styv lera urholkats av vattnet. Bäcken har nu nått stranden. Närmast den mark som bundits av växtlighet ser man områden som täcks av strandråg, strandvial och skogssäv. Därefter tar den lösa sanden över marken fram till stranden. HÄR INTRÄFFAR nästa vattenbundna geologiska fenomen. Den fasta havsfuktade sanden tvingar bäcken att i slutet av sitt lopp söka sig väg längs stranden. Detta medför att en måttlig höjning av vattenföringen i bäcken tvingar in vatten mellan sandkornen. Sandbanken står kvar, men bildar i sitt översta skikt en tunn bädd av kvicksand. MEN STRANDEN har också sina växter. Partier av den dekorativa skogssäven med inslag av strätta och borsttistel kantar bäcken i dess avslutning. I skogskanten finner man också liten kardborre och längre in nordlundarv. Vänder man sig mot havet finner man närmast sommargyllen, bergsyra, mjölon och liten bockrot. I området kan man även finna den sällsynta sanddraban. Längre ut mot den öppna sanden hittar man strandråg, kärleksört, gul fetknopp och till sist strandvial och strandglim. I DEN HÄR MILJÖN ryms också en motsättning mellan kulturhistorien och tillgången till förökningsplatser för den befintliga stammen av öring. Den lekmogna öringen som vandrar uppströms för lek hindras att nå lekbottnar av den kvarstående dammen. Storvuxen öring blir alltför ofta stående kvar under dammen och utgör ett lätt byte.

16 Oxviken OXVIKENS BEBYGGELSE består idag av många fritidshus med undantag för ett par byggnader för kustfisket. Sommarstugorna har funnits på platsen under lång tid och detta kan vara förklaringen till att gul fetknopp förekommer i riklig mängd bland klippor och hällar. En liten inköpt eller insamlad tuva fetknopp vid stugan har förmodligen spridit sig kraftigt i en passande miljö. HÄR FINNS dock gott om utrymme för inhemska, konkurrensstarka växter. Runt sjöbodarna upptäcker man den högväxta kardborren, som trots en möjlig höjd på omkring två meter kallas för liten kardborre. Även i denna vik kommer en bäck fram till havet. Den är dock betydligt mindre än Bäcksundsbäcken och Rothålet TILL ROTHÅLET har inte sommarstugeraseriet ännu nått. Platsen är från landsidan skyddad av privata vägar och badstränder saknas. Även om platsen är i miniformat och ryms i en större klippskreva, så fungerar den ändå som landningsplats för kustfisket. En större och en mindre lada, ett par redskapsskjul och en gistvall fyller hela platsen. Detta är en av strandströvarnas exklusiva belöningar. Ytorna runt byggnaderna bär på växter som speglar läget mellan skog och hav. Sågbäcken. Ändå skapas bland de omgivande lövträden nedströms vägen en liten biotop med lundkaraktär. I undervegetationen lägger man särskilt märke till smånunneörten. RAKT ÖSTERUT i bukten ligger Oxviksskären, som är ett av kommunens tre fågelskyddsområden. I OXVIKEN finns en av kommunens allra bästa badplatser. För den oinvigde framstår det som en av det här livets stora gåtor hur kommunen, dels kan låta bli att med hjälp av skyltar tala om att den långa och härliga sandstranden finns, och dels kan underlåta att ordna en ordentlig parkering för allmänhet och turister. Klibbalsblad Humleblomster och skogskovall representerar skogsmiljön medan jordreva och ängsruta trivs i det öppna läget mot havet. Växter i denna miljö utsätts för både negativa och positiva väderfaktorer intill det extrema för våra breddgrader. Ett starkt ostligt blåsväder inne på land, blir här ute ett ganska otrevligt väder. Och det gäller året runt.

17 I den andra vågskålen ligger temperaturen. Den stora temperaturutjämnaren Bottenhavet tillåter växterna att hinna mogna av och frösprida sig före vinteruppehållet. Därför kan man här finna fröplantor av klibbal. Saltspannviken HÄR FINNS tydliga sanddyner som bildats sedan området steg ur havet. Först växer strandrågen in och senare en del tallar. Viken är grund och består mest av sandbotten med mindre steniga partier och små grunda mjukbottenpartier med ältranunkel, som både är släkt med och ser ut som en smörblomma, och borststräfse. Även ålnate och tarmtång förekommer. På sidorna finns klippor och klappersten. På sandstranden dominerar strandråg,strandvial och saltarv. PÅ ANDRA SIDAN Skataudden i öster kan man se svartbådan, ett annat av kommunens fågelskyddsområden, sticka upp ur vattnet. Svänger man söder ut förbi Långskatan och in i Lappsundet finns Högskäret och Flatskäret utanför. Även de viktiga fågelskär. Högskäret är en ganska brant och EN BIT UT i viken ligger fågelskäret Avabådan, ett ganska stort skär med gles skogsvegetation. Vid en fågelinventering 1999 konstaterades där häckning av bland annat gråtrut, skrattmås, tobisgrissla, ejder, svärta och vigg. kal ö med gott om skrevor och hällkar. Kolonier med gråtrut, havstrut och ejder noteras. Här finns sedan några år Medelpads enda häckning av labb. Flatskäret och den lilla ön Skvalpen är plattare öar med gott om skrevor och hällkar. I dessa har konstaterats mängder av grodyngel och rikligt med dykarskalbaggar. På Flatskäret häckar även roskarl. Bäver FLORAN på öarna innehåller bland annat strandvial, krusskräppa och vanlig fetknopp. Andmat är vanlig i de fågelgödslade hällkaren. Här finns även en artrik lavflora. Mellan Saltspannviken och Unnviken (Skataudden) finns vattensamlingar med mindre vattensalamander och i den större tjärnen finns bäver.

18 Unnviken UNNVIKEN ligger som en rektangulär yta av hav inne bland klipporna. Några stugor ligger i den inre delen av viken. Den södra sidan består i huvudsak av fasta hällar, ganska starkt sluttande mot vattnet. Norra sidan har en helt annan karaktär. Här finns en ganska vidsträckt yta glest bevuxen med låga tallar. Men det är marken mellan träden som gör platsen speciell. Här ligger ett stort fält av småsten. Stenarna är för små för att bilda ett Även om detta är något slag av hed finns här ändå växter. Förutom de små tallarna finns även några granar. De flesta draperade med marktäckande kjolar. Därtill kommer enstaka mattor av främst mjölon krypande fram över småsten. Spridda exemplar av en korsört förekommer. BILDEN AV TRÄDGÅRD förstärks ytterligare när man strax innanför skogskanten, lite högre upp får Skvattram - vår egen rhododendron "normalt" klapperstensfält. Inte heller en sandhed får denna karaktär, även om intrycket ligger närmare. OM NATURFOLKET ursäktar liknar området en minimalistisk japansk trädgårdsskapelse i jätteformat. Att boende i området skapat gångvänliga stigar i stenfältet förstärker intrycket. Gjort är gjort, men man hade helst sett fältet orört. nästa överraskning. I ett vitmossabevuxet hällkar träffar man på vår egen art av rhododendron, skvattram (Rhododendron tomentosum). En vitblommande, starkt doftande, låg, vintergrön buske med ihoprullade blad. Bilden blir komplett. De asiatiska tecknen är tydliga, men området, stenarna och växterna tillhör vår natur. Man får nog erkänna att naturen ibland skapar trädgårdar som lämnar landskapsarkitekternas produkter långt bakom sig.

19 LÄNGRE UPP i skogsmarkerna, där gran dominerar finns ett landskap som växlar mellan torrt och blött, högt och lågt, hällar, grus och humus. Vid tiden för vårt besök på höstkanten var markerna tätt beströdda med utsökt matsvamp; rynkad tofsskivling, sandsopp, sotvaxskivling, Karl-Johan, olivvaxskivling med mera. Inne i viken, nära bebyggelsen möter vi den orkidé som följt efter hela kuststräckan, nattviolen, som här i mesta möjliga mån skyddats av de boende. I området förekommer även hässleklocka DE BOENDE informerar oss om att älg, rådjur, hare, räv och lo är de större däggdjur som observerats i området. Men även i denna grupp har tillkommit en asiatisk anknytning. Information från jägare gör gällande att mårdhundens invandring nått området. Hunddjurets närvaro beror på att rymlingar från pälsdjursuppfödare i norra Europa funnit sig tillrätta i vår natur. Mårdhunden är en skygg, till Sandsopp utseendet ganska tvättbjörnslik krabat som i huvudsak äter samma föda som räv och grävling. Som andra rymlingar från pälsdjursuppfödningar är djurets närvaro en osäkerhetsfaktor. Minken har blivit ett gissel i fiskevattnen medan bisamråttans roll är mera positiv. Vilken betydelse mårdhunden kommer att få för vårt ekosystem kommer att visa sig i framtiden. VÄNDER VI OSS OM mot havet ser vi några klippor på den norra sidan av viken, nedom grusområdet. Av is och hav har de slipats så att man får intrycket att man ser ryggarna på strandade valar. Och de ger ljud ifrån sig. För varje våg som slår in, pressas luft och vatten genom trånga passager och frambringar ljud. NÄR VI SLUTLIGEN LÄMNAR Unnviken ser vi en lastbåt sträva fram ute till havs och vi har fått uppleva ännu ett stycke unik miljö i Timrås natur.

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper 13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 Rena din själ där ren möter säl Seskarö Strandby Släpp vardagen i samma stund som du kör över bron till Seskarö. Ta in skogen, havet och friden. Kör vägen

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Handledning. 6 Naturresan Skogen

Handledning. 6 Naturresan Skogen NAT URRESAN SKOGEN Innehåll Handledning... 6 Barrträd 1 och 2... 8 Björn... 12 Blåbär och lingon... 15 Blåmes... 18 Blåsippa... 21 Bofink... 2 Ekorre... 27 Ekoxe... 30 Grävling... 33 Gök. 36 Hackspett...

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Brf Ljugarn BRF LJUGARN / INFORMATION BRF LJUGARN / SITUATIONSPLAN HAVET, 100 M POOL VÄLKOMMEN TILL LJUVLIGA LJUGARN PARKERING Gotland är speciellt. Denna Sveriges största ö ger besökaren en härligt

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Guida dig själv! Kopparhatten. 30 minuter

Guida dig själv! Kopparhatten. 30 minuter Guida dig själv! Kopparhatten 30 minuter Kontakta oss LADDA NED VÅR APP! Välkommen ut! Söderåsens app är en förlängning av utställningen Titta in Hitta ut, den vägleder dig ut i parken precis som guidehäftet.

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Vandra i Sverige. Kullaleden, 5 nätter Ängelholm Helsingborg

Vandra i Sverige. Kullaleden, 5 nätter Ängelholm Helsingborg Kullaleden, Ängelholm Helsingborg, 5 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Kullaleden, 5 nätter Ängelholm Helsingborg Kullaleden, en vandring som bjuder på lite av allt. Sandstränder, klappersten, ängar,

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2014

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2014 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2014 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar

Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar VELLINGE KOMMUNIKÉ Specialbilaga Augusti 2010 - Vellinge kommuns flyttfåglar Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel, väger bara 5 gram. Man skulle kunna skicka fyra stycken med brev och bara behöva frankera

Läs mer

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB. 2015-09-17 Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Den nya sträckningen av Hållsdammsbäcken kommer att påverka naturvärdesobjekt A1,

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Om jordens biologiska mångfald En vandring genom fyra utställningar

Om jordens biologiska mångfald En vandring genom fyra utställningar Myller av liv Om jordens biologiska mångfald En vandring genom fyra utställningar Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 antogs konventionen om biologisk mångfald. Idag har 191 länder skrivit på

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen

Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen KUSTSTRÄCKANS STÖRSTA OCH MEST AKTIVA BÅTKLUBB BOTTENHAV V SKRETSEN Vi är en lokal krets inom Svenska Kryssarklubben. i gör skärgården mer tillgänglig. Vi placerar

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Kajen i Sanna är tyvärr avstängd (2006) p g a rasrisk.

Kajen i Sanna är tyvärr avstängd (2006) p g a rasrisk. Lill-Lubban 62 10,2N 17 31,0E Kryssarklubbens......nya anläggning innanför Galtström, en väl skyddad hamn i god och uppfriskande miljö som är väl värd ett besök, perfekt som natthamn för den som långfärdsseglar

Läs mer