Till: Sätila Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Plan- och byggnämnden Miljönämnden samtliga i Marks kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till: Sätila 2011-01-04. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Plan- och byggnämnden Miljönämnden samtliga i Marks kommun"

Transkript

1 Till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Plan- och byggnämnden Miljönämnden samtliga i Marks kommun Sätila Ang. remiss från Länsstyrelsen i Västra Götalands län avseende ansökt vindkraftsexploatering på Lygnersvider vid Sätila samhälle, Länsstyrelsens dnr För ett Framtida Sätila har av såväl samhällsplaneringschefen som kommunchefen i Marks kommun, som tunga intresse- och sakägare i den aktuella frågan, ombetts att inkomma med synpunkter i ärendet. Denna skrivelse är ett komplement till de skrivelser som För ett Framtida Sätila tidigare ingivit till Länsstyrelsen i ärendet, och är avsett att för de kommunala instanserna tydliggöra några av de viktigare frågeställningarna. Utöver denna skrivelse hänvisas, vid ett önskemål om fördjupning, även främst till den skrivelse som För ett Framtida Sätila ingav till Länsstyrelsen i Västra Götalands län , se bilaga 1. För ett Framtida Sätila, med stöd i de drygt 900 sakägare som härigenom företräds, begär härmed att såväl miljönämnden som plan- och byggnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska fastställa att den av Göteborg Energi AB (GE) ingivna ansökan ska avstyrkas med stöd av miljöbalkens 16 kap. 4, och också framställa krav på att ansökan därmed ska avslås. Bakgrund För ett Framtida Sätila företräder drygt 900 sakägare (se bilaga 2), vilka på olika sätt negativt skulle drabbas om den ansökta exploateringen skulle komma till stånd. Därutöver skulle hela Marks kommun drabbas, eftersom den ansökta exploateringen skulle lägga en död hand på Sätila-Ubbhults expansionsmöjligheter, där bygden också utgör ett av de mest expansiva områdena i kommunen. Bygdens samlade attraktivitet skulle kraftigt utarmas och leda till att området skulle hamna i en betydande recession med mycket allvarliga följder inte bara för bygden som sådan, utan även för Marks kommun som helhet. De grundläggande argumenten För ett Framtida Sätila har uppmärksammat det hot som den ansökta exploateringen utgör mot bygden och informerat berörda i samhället, såväl som ortens politiker. A. Landskapsbild På hemsidan står omfattande information att finna, t.ex. om hur inverkan på landskapsbilden kommer att bli i Sätila samhälle och vid Ubbhult. Vi kan notera att den reella inverkan på landskapsbilden kraftigt skiljer sig från de förskönande bilder som Göteborg Energi i breda remsor av vidvinkelkaraktär har försökt förmedla i ärendet, och då 1 (20)

2 såväl i den ursprungliga ansökan som i de sedermera ingivna bristfälliga kompletteringarna, se närmare nedan. Vi kan dessutom notera att även GE i sin ansökan och i sina konsultrapporter angivit att landskapsbilden i området kraftigt kommer att förfulas, eller som bolaget bl.a. angivit i sin ansökan och miljökonsekvensbeskrivning: - Från de öppna landskapsrummen i Storåns dalgång, vid Lygnern och vid Stora Öresjön så skulle vindkraftparken tveklöst innebära en betydande förändring av landskapsbilden. - Vid Sätila tätort utgör utsikten över sjön Lygnern ett viktigt landskapsbildsvärde. - Vindkraftparken skulle komma att konkurrera med sjön om betraktarens uppmärksamhet vilket skapar en betydligt mer orolig landskapsbild. - Påverkan på landskapsbilden bedöms bli relativt stor i närområdet och särskilt vid Lygnern och vissa platser i tätorten Sätila med närmaste omnejd. Vindkraftparken blir ett nytt inslag i ett agrart präglat, homogent kulturlandskap med få landmärken och få moderna och industriella inslag. Vid skogssjön Öresjön innebär vindkraftparken en stor visuell förändring. Eftersom det är GE som själva skrivit detta i sin ansökan, miljökonsekvensbeskrivning och beställda konsultrapporter, måste den allmänna utgångspunkten vara att detta är vad som minst kan komma att uppstå. Sätilas kännemärke och lockbete för sin framtida utveckling om ett naturskönt område kommer således att helt förstöras. Vy från Sätila centrum efter en potentiell vindkraftsexploatering B. Behovet för Sätila och Ubbhults samhällens framtida gemensamma utveckling För Sätila har en utbyggnad av VA-nätet med bland annat en gren mellan Sätila samhälle och Ubbhult, planerats att genomföras. Detta innebär samtidigt klart utökade möjligheter till en etablering av bostäder utefter denna ledningsdragning, som dessutom utgör en av de mycket 2 (20)

3 få befintliga expansionsmöjligheterna för Sätila samhälle. Och det är just på denna plats som GE har ansökt om att få exploatera marken för vindkraft, inklusive att i stor omfattning få hugga ner skog för att kunna genomföra detta. Det betyder att vindkraftsplanerna helt strider mot det kommunala intresset såväl som Sätila samhälles behov av framtida utveckling. Vy från Ubbhult efter en potentiell vindkraftsexploatering C. Lygnersvider som bullerfritt område Miljöbalken har som grundprincip att det är särskilt viktigt att ostörda områden skyddas mot exploatering som skulle riskera att förstöra dessa områdens kvaliteter, eller som det uttrycks i miljöbalkens 3 kap., 2 : Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Lygnersvider är ett område som enligt Naturvårdsverkets nomenklatur är att betrakta som ostört bl.a. när det gäller buller, med en klassning mellan nivåerna Område helt utan samhällsbuller och Område med begränsad förekomst av samhällsbuller, d.v.s. som ett område med största bullerfrihet (Jfr. Naturvårdsverkets rapport: God Ljudmiljö mer än bara frihet från buller, rapport nummer 5709.). Detta betyder att varje av människan skapad tillkommande bullerkälla måste undvikas. 3 (20)

4 Vi vill här särskilt peka på att plan- och byggnämnden redan i ett yttrande (bilaga 3) uttalade att en vindkraftsetablering i ett Lygnersvider som inte är stört av flygbuller, stod i strid med redan då befintlig översiktplanering. Särskilt behöver därför i detta sammanhang påtalas den förändring av riksintresset med avseende på buller som under hösten 2009 togs fram av Transportstyrelsen för Göteborg- Landvetter flygplats (se bilaga 4). Denna riksintresseavgränsning används redan idag för planering i Marks kommun och kan antas bli slutligt fastställd under Det reviderade riksintresseskyddet visar på att det som i 1977 års generalplan beskrevs som potentiellt flygbullerutsatta områden, inte längre på minsta sätt kommer att vara detta inte ens i en planering. Detta betyder att hela det aktuella området som ansökningen för vindkraftsexploateringen avser inte bara i realiteten, utan även planeringsmässigt, är att betrakta som ett bullerfritt område. D. Buller från vindkraft Vi vill vidare peka på det faktum att senare tids forskning har kommit fram till att störningarna från vindkraftsbuller varit kraftigt underskattade historiskt sett. Särskilt viktigt har det visat sig vara att ta hänsyn till den ljudbild som finns på platsen innan en vindkraftsexploatering ens övervägs. D.v.s. om bakgrundsnivån för buller på platsen är låg, så måste särskilt hårda krav ställas på varje ny bullerkälla, eftersom den annars helt förändrar levnadsförhållandena i området. Det framgår särskilt tydligt av de under 2008 och 2009 publicerade rapporterna av Kamperman m.fl. Varför relevanta bullergränser är nödvändiga vid val av placeringar för Vindkraftverk, se bilaga 5, och Vindkraftsturbinssyndromet En rapport om ett experiment med människor av Nina Pierpont, se bilaga 6. Enligt Kamperman m.fl. krävs för en säker bullermiljö på landbygden, där vindkraften placeras i kuperad terräng så som den aktuella ansökan avser, ett miljöskyddsavstånd på meter. Vid vindkraftsexploateringar i slättlandskap kan avstånd ner till meter godtas. Avståndet till bostäder för den här aktuella ansökan är långt mycket mindre än så, varigenom hälsoriskerna för de närboende är uppenbara. Bullerstörda zoner runt den ansökta exploateringen (de röda samt blå områdena) för vi. för vindkraft som placeras i kuperad terräng. P å kullar. Det röda Om det varit fråga om ett slätt landskap hade de hälsoskadliga störningarna begränsats till det med röd färg markerade området. Se vidare bilaga 5 och 6. 4 (20)

5 Utöver de allmänna hälsoriskerna till följd av vindkraftverk som placeras på höjder i anslutning till närliggande dalar, kan i det aktuella fallet också konstateras att Göteborg Energi, enligt bolagets egna kartmaterial, har för avsikt att placera verken med inbördes avstånd på enbart ca 400 meter. Det är konstaterat att så nära placeringar av sådana gigantiska kraftverk som det här är fråga om, 150 meter höga, kommer att ge upphov till turbulens verken emellan på stort avstånd, se bland annat domen av Miljödomstolen, M-3427 från (bilaga 7) där det anges att Denna typ av vindkraftverk skapar turbulens upp till 800 meter från verket.. Sammantaget betyder detta att den ansökta vindkraftsplaceringen kommer att leda till återkommande vindskjuvningar, uppenbart pulserande ljud och olika resonansliknande effekter, varigenom bullernivån även kommer att bli än högre än normalt. Till vad som ovan sagts hör också att de bullermodeller som den sökande har nyttjat i detta ärende återkommande, med sina teoretiska bullerkurvor, frekvent har visat sig underskatta de reellt uppmätta bullernivåerna. Ett närliggande, och för det aktuella ärendet mycket relevant exempel, är bl.a. det vindkraftverk som sedan en tid är i drift i Hyssna och där bullernivåerna återkommande, vid mätning, visat sig vara långt högre än vad varje beräkningsmodell säger skulle vara fallet. Orsaken är att det är mycket svårt att modellera bullerspridning, och att de modeller som finns genomgående favoriserar de utgångspunkter som vindkraftsbranschen har - d.v.s. att underskatta den reella bullerspridningen. Exempelvis kan det vissa dagar, t.ex. varma sommarkvällar som är utmärkta för utomhusvistelse, bli fråga om upp till ca 25 db(a)- enheter högre buller än vad modellerna förutspått, genom att ljudet transporteras bättre genom de skiktningar i luftlagren som då uppkommer. Buller transporteras också bättre i fuktiga områden än vad branschens modeller anger, och på den för ansökan aktuella platsen och dess omgivningar är fuktighet ett typiskt kännetecken, genom den omfattande närvaron av våtmarker och sjöar. Se även bilden nedan på hur fuktigheten påverkar bullerspridningen: Av grafen framgår att bullerutbredningen dämpas som bäst vid en luftfuktighet på ca 5-20%, medan dämpningen avtar kraftigt vid högre luftfuktighet. I det aktuella området är luftfuktigheten generellt sett hög. Till det ovanstående hör också att det buller som vindkraftverk orsakar är mer lågfrekvent än annat industribuller - med även omfattande infraljud - vilket innebär att det sprids längre än i princip varje annat industribuller, och därtill dygnet runt. Vindkraftsbullret har också en sådan huvudfrekvens (svischljud med en frekvens på ca 1 Hz) som väl sammanfaller med den 5 (20)

6 frekvens som används för att göra människor särskilt uppmärksamma på faror (jämför t.ex. frekvensen på ljudet från en backande lastbil), varför det därigenom är särskilt enerverande och också tränger igenom varje annat naturligt ljud. Särskilt väl sprids också bullret över sjöytor där det även reflekteras och t.o.m. kan vara högre på andra sidan. Sammantaget betyder ovanstående att den ansökta exploateringen kommer att leda till helt oacceptabla och hälsoskadliga bullernivåer, såväl i den omgivande naturmiljön som för ett mycket stort antal boende. E. Pågående översiktsplanering Vi kan notera att ledande företrädare för en klar politisk majoritet i Marks kommun i form av bl.a. Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Marks oberoende demokrater och Markbygdspartiet tydligt uttalat att det av den kommande nya översiktsplanen, som avses beslutas senast 2013, tydligt ska framgå att Lygnersvidersområdet ska pekas ut som olämpligt för placering av vindkraftverk. Ledande företrädare för Marks kommuns politiska partier visar partiernas ställningstaganden i frågan om man avser att agera för att Lygnersvider i kommande översiktsplan ska utpekas som olämpligt för vindkraft: KD avstod, S JA, V NEJ, MOD JA, C avstod, M JA, MP avstod, FP JA (skylten hålls upp utanför bild). Även Markbygdspartiet har i andra sammanhang uttalat ett JA i frågan. För tillfället pågår ett omfattande och engagerat ÖP-arbete i Marks kommun, och då också i bland annat Sätila och Ubbhult, där detta krav än tydligare kan förväntas komma att markeras. Vi kan vidare notera att grannkommunen Härryda pekat ut i stort sett hela Härryda kommuns södra gräns - vilken då gränsar mot Marks kommun - som olämplig för vindbruk ( Vindbruksplan - Tematiskt tillägg till Översiktsplan, ÖP 2011 Härryda kommun, Samrådshandling, sid. 19 och 26-27, se bilaga 8). Härryda kommun har bland annat pekat ut följande områden som olämpliga för vindbruk: 6 (20)

7 Områden med större bevarandeintressen och landskapsintressen bör fredas från vindkraft. Sådana områden är : Storåns dalgång. Sjölandskapet i söder Härryda kommuns motiveringarna är bland annat som följer: - Storåns dalgång: Storåns dalgång omfattas av riksintresse för naturmiljö och kulturmiljö och är av betydelse för landskapsbilden, se figur 15. Det är en uppodlad dalgång med småskalig struktur som även berör de angränsande kommunerna Mark och Bollebygd. Med hänsyn till landskapsbilden och småskaligheten bör området fredas från vindkraft. - Sjölandskapet i söder: I södra delen av Härryda kommun sluttar landskapet ner mot ett band av sjöar med bl a Nordsjön och Ingsjöarna. Topografin är bitvis dramatisk med nivåskillnader på ca 100 meter. Området bedöms med hänsyn till landskapsbilden fredas från vindkraft. Samma typ av avvägningar bör självfallet även gälla för Marks kommun, och det vore därför helt orimligt att Marks kommun på sin sida kommungränsen skulle tillåta vindbruk, när Härryda kommun förbjuder detsamma på andra sidan om samma gräns. Topografin är t.ex. också minst lika dramatisk utmed Lygnern, med nivåskillnader på mer än 100 meter. F. Säkerhetsavstånd och risk för inhägnad av området Vindkraftsbranschen har uttalat att det måste finnas ett säkerhetsavstånd på 400 meter från varje vindkraftverk för att förhindra olyckor, t.ex. den typ av olyckor med lossnande rotorblad som inträffat på ett flertal platser i Danmark och Sverige under det senaste dryga året, och som lett till att branschen tvingats tillsätta sin egen haverikommission. Därtill kommer faran med is på vingarna och de iskroppar som återkommande slungas iväg från rotorbladen. Ovanstående innebär att det inte heller är orimligt att förvänta sig att en exploatering inom en nära framtid också skulle komma att förenas med en heltäckande inhägnad, och det särskilt om en dödsolycka skulle inträffa någonstans i landet, en risk som ökar med varje ny vindkraftsinstallation. För Lygnersvidersområdet skulle detta naturligtvis innebära en än mer oacceptabel situation. Redan idag förses vindkraftsområden med varningsskyltar där man varnar för att komma för nära kraftverken. Detta är enbart en början på de skyddskrav som framöver kan förväntas komma att krävas när det gäller den industriella vindkraften, med de gigantiskt höga vindkraftverk som det numer är fråga om, ca 10 gånger högre än normal skog. Varning för att vistas i närheten av vindkraftverk på flera hundra meters avstånd. Här från Hishult i Halland. 7 (20)

8 G. Annan negativ inverkan Att placera vindkraftverk i skogsområden innebär att dessa områden måste skövlas till stora delar. Plats behövs inte bara för kraftverken som sådana, utan dessutom krävs bl.a. nya vägsträckningar samt ledningsdragning och olika uppställningsytor. Omfattande områden som tidigare varit bullerfria kommer att utsättas för ett dygnet runt pågående buller som inte bara förstör naturmiljöer för den fria naturens djur utan även för Homo Sapiens. För ett Framtida Sätila ingav redan inom någon månad efter det att Göteborg Energis inledande ansökan ingivits till Länsstyrelsen, i februari 2010, en skrivelse som i 47 punkter (se bilaga 1) visade på några av de allvarligaste bristerna i underlaget och där kompletteringar krävdes. Denna kompletteringsbegäran utgör en värdefull komplettering till denna skrivelse, för en djupare förståelse av olämpligheten i aktuell ansökan. Vi kunde redan i samband med att kompletteringsbegäran författades notera att orsaken till att underlaget var så bristfälligt logiskt hängde samman med att varje ytterligare precisering i de avseenden där kompletteringar behövdes, skulle visa på en än större anledning till att varje ansökan om en vindkraftsetablering på platsen borde avslås. Göteborg Energi underlät att svara på den begäran om kompletteringar som För ett Framtida Sätila tog fram tidigare i ärendet och som Länsstyrelsen översände till GE för att bolaget skulle besvara dessa i samband med att Länsstyrelsen översände sina övriga kompletteringskrav. Hade Göteborg Energi svarat på För ett Framtida Sätilas kompletteringskrav, så skulle olämpligheten i placeringen ytterligare ha tydliggjorts. De ansökta kraftverken kommer att vara ca 10 gånger högre än normala träd, 150 meter, och med en bas så stor som ett hus, vilket betyder att utbredningen av buller, skuggor och ljussken kommer att vara mycket omfattande, och det på en plats som idag i princip är helt fri från sådan inverkan. Placeringen på en höjd i anslutning till omgivande dalar, där ett stort antal människor bor, accentuerar inverkan och riskerna med den ansökta placeringen än mer. Mot bakgrund av ovanstående begär För ett Framtida Sätila, med stöd i ovanstående såväl som i de idag bifogade 909 underskrifterna, att såväl miljönämnden som plan- och byggnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska fastställa att den av Göteborg Energi AB ingivna ansökan ska avstyrkas med stöd av miljöbalkens 16 kap. 4 och att därmed ansökan i sin helhet ska avslås. Särskilt om Länsstyrelsens krav på kompletteringar av ansökan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, liksom För ett Framtida Sätila och Kungsbacka kommuns miljökontor, insåg tidigt att de av GE ingivna ansökningshandlingarna var undermåliga i flera avseenden, och i vissa andra avseenden också mycket knapphändiga. Underlaget som bolaget ingav var emellertid fullt tillräckligt för att det klart skulle framgå att exploateringen var mycket olämplig och att ansökan därför måste avslås. Det är vidare uppenbart av bl.a. miljöbalkens hänsynsregler, t.ex. bevisbörde- och kunskapsreglerna samt försiktighetsprincipen att den som ansöker om en verksamhet ska ta fram och redovisa för ärendet nödvändigt sakunderlag och också besitta nödvändig kompetens för att bevisa att man har tillräcklig kunskap. Genom att GE ej svarat upp till dessa krav, och inte heller svarat på de kompletteringskrav som ställts upp i ärendet, är inte ens de mest 8 (20)

9 grundläggande hänsynsreglerna i miljöbalken uppfyllda, varför ansökan inte kan annat än avslås redan av detta skäl. Bland vissa av Marks kommunpolitiker har det emellertid framställts som att man inte kunnat ta ställning till ansökan förrän även bolagets svar på Länsstyrelsens kompletteringskrav hade ingivits. Först då menade man att det fanns ett komplett underlag att ta ställning till. Vi noterar att GE:s redovisning med anledning av dessa Länsstyrelsens kompletteringskrav på bolaget än mer visar på olämpligheten i ansökan. Länsstyrelsen har tillställt Göteborg Energi krav på omfattande kompletteringar, till följd av undermåligheter och övriga brister i bolagets tillståndsansökan (se bilaga 9). Länsstyrelsen har formulerat 13 kompletteringspunkter som bolaget ålagts att svara på, och därtill har myndigheten sänt med de 6 kompletteringspunkter som Kungsbacka kommuns miljökontor krävt samt de 47 kompletteringspunkter vilka För ett Framtida Sätila formulerat, med inriktning på frågeställningar avseende bl.a. buller, påverkan på landskapsbilden och naturmiljön och inverkan till följd av ljussken, frågeställningar vilka alla varit undermåligt beskrivna i ansökan. Vi kan konstatera att GE inte med en rad kommenterar de kompletteringskrav från För ett Framtida Sätila som Länsstyrelsen sänt till bolaget att svara på. Även bolagets redovisning kopplat till de av Länsstyrelsen särskilt specificerade 13 punkterna är undermålig, och i flera fall redovisar bolaget inte ens det Länsstyrelsen krävt. Vi kan av bolagets svar se att anledningen till att man vägrat svara på de sätt som Länsstyrelsen begärt, genomgående sammanfaller med att varje svar än mer skulle visa på olämpligheten i exploateringen. Samtidigt strider bolagets hantering av ärendet mot grundtanken i hela den demokratiska process som miljöbalken ställt upp för en prövning av en så kraftigt miljöstörande verksamhet som en tillståndspliktig vindkraftsetablering utgör. Länsstyrelsens kompletteringskrav avseende inverkan på landskapsbilden Den första punkt som Länsstyrelsen begär en komplettering från Göteborg Energi på, avser inverkan på landskapsbilden på Sätila samhälle och Stora Öresjön. Länsstyrelsen skriver: MKB:n ska omfatta en alternativ utformning som redogör för andrahandsyrkandet (12 verk). Vid en alternativ utformning med 12 verk bör hänsyn tas till vad som framkommer av inventeringar och undersökningar samt att landskapsbildspåverkan är stor vid Sätila samhälle och Stora Öresjön Vi kan notera att GE fortvarigt inte preciserar var i det ansökta exploateringsområdet som de olika kraftverken avses placeras, utan bolaget vill ha full frihet att placera verken var som helst inom det ansökta området. Det betyder att bolaget enligt miljöbalkens grundprincip har att beskriva inverkan utifrån ett värsta scenario när det gäller landskapsbilden. Detta görs dock inte. Därtill kan det noteras att bolaget inte med en rad belyst landskapsinverkan i anslutning till Stora Öresjön på det sätt Länsstyrelsen har begärt i kompletteringskravet ovan. Inverkan här skulle bli mycket stor och negativ, något som också gäller för områdena i och kring Sätila samhälle. Detta hade tydligt framgått om bolaget efterkommit Länsstyrelsens krav på redovisning, och det hade då visat på det omöjliga i att placera vindkraft på den ansökta platsen. Därför nämner bolaget inget om detta. 9 (20)

10 Länstyrelsens kompletteringskrav angående inventering av fåglar Länsstyrelsen har ställt ett flertal krav på redovisningar rörande naturmiljön och skyddsvärda arter och typer av djur. Vi kan här bland annat notera följande kompletteringskrav från Länsstyrelsen ifråga om inventeringar, något som Göteborg Energi särskilt slarvigt redovisat i ansökan. Länsstyrelsen skriver: Vår- och höstinventering av fåglar med särskilt fokus på rovfåglar, smålom, storlom, spelplatser för tjädrar och andra skogshöns samt nattskärra. samt Fåglarnas flygrutter från och till födosöksområdet och fortplantningsplatser samt flyttfågelsträck ska kartläggas. Detta gäller framförallt för lom och rovfåglar GE har emellertid i de kompletteringar man ingivit, liksom i sin första redovisning i själva ansökan, enbart inventerat häckande arter översiktligt. Bolaget erkänner också att någon regelrätt häckfågeltaxering av hela området har inte gjorts. Inte heller har man gjort någon ordentlig kontroll av sträckfåglar, eller som det anges att: Någon fullständig sträckfågelinventering, där alla sträckande fåglar räknas under en längre period, har inte utförts. Istället har flyttfåglar enbart noterats under kortare besök i maj, juni och september. Ovanstående medför att den information som GE redovisar i sina kompletteringar innehåller ett stort antal antaganden och gissningar, och eftersom observationerna enbart har varit fåtaliga handlar bristerna genomgående om en underskattning av närvaron, häckning m.m. av t.ex. skyddsvärda arter. Det är dock viktigt att notera att GE, trots bristfälligheten i undersökningarna, i sin kompletterande konsultutredning inte kan undgå att notera att det i och kring det ansökta etableringsområdet bland annat finns fiskgjuse, lärkfalk, ormvråk, duvhök, sparvhök, trana, orre, tjäder, smålom, storlom, enkelbeckasin, morkulla, nattskärra, nötkråka, kungsfiskare, bivråk, spillkråka, sparvuggla och törnskata av vilka de flesta är rödlistade arter och de övriga karakteriseras som särskilt känsliga för vindkraftverk. Till detta noterar man också ett stort antal rödlistade och andra fågelarter vid den närliggande Lygnern, arter som också på olika sätt direkt och indirekt kommer att påverkas vid en vindkraftsexploatering på Lygnersvider, t.ex. rödlistade arter som storlom, smålom, tretåig mås, bergand, blå kärrhök, brun kärrhök, pilgrimsfalk, stenfalk och rördrom samt andra arter, främst rastande/sträckande, som snatterand, brunand, skedand, bläsand, stjärtand, småskrake, salskrake, svarthakedopping, svarthalsad dopping, gråhakedopping, skäggdopping, storspov, småspov, kärrsnäppa, gluttsnäppa, mindre strandpipare, större strandpipare, strandskata, rödbena, sångsvan, kanadagås, bläsgås, grågås, prutgås, ormvråk och fjällvråk samt ett flertal småfåglar i form av tättingar. Särskilt bör i konsultredovisningen noteras att det är angivet en rovfågelart, vars revir sträcker sig upp till det ansökta exploateringsområdet och som har en skyddszon mot vindkraft bedömd till minst meter (citat från Svenska Ornitologiska föreningen, se bilaga 10,, men som inte alls är närmare belyst i GE:s underlag. Det är här särskilt viktigt att konstatera att även rovfågel vars häckningsplatser är skyddade enligt 20 kapitlet i sekretesslagen (SFS 10 (20)

11 2009:400), måste beaktas vid en redovisning av riskerna med en exploatering. Detta har GE inte gjort! Vi kan också se att i de redovisningar som görs i GE:s konsultrapport, så används generellt förhållandet enligt ovan, med bristfälliga undersökningar, som hävstång för att återkommande underskatta närvaron av olika arter. Det faktum att man bara vid något enstaka tillfälle under sin inventering observerat en viss fågelart, används generellt som argument för att inte vidare utreda problembilden, utan snarare lämnar man frågan obesvarad, varigenom man då klassar ner riskerna för dessa fåglar och undviker att närmare beskriva hoten för dem. Med det ovanstående sammanhänger också det faktum att skogsavverkningen i området under det senaste året varit mer omfattande än vanligt. Skogsstyrelsen har t.o.m. konstaterat att exploateringen i området brutit mot gällande föreskrifter och att exploatören avverkat utanför den tid då denne haft tillåtelse till s.k. föryngringsavverkning (Skogsstyrelsens skrivelse , se bilaga 11). Skogsstyrelsen har dock saknat resurser för att lagföra föreskriftsbrottet. Platsen för de otillåtna avverkningarna sammanfaller ( underligt nog ) i flera fall mycket väl med de platser där man i GE:s ansökan förväntar sig att kraftverk skulle uppförts om tillstånd till detta hade givits. Denna förtida avverkning har naturligtvis haft negativ inverkan på förekomsten av vissa arter just under 2010, så även var i skogen dessa valt att uppehålla sig. Detta förhållande belyses dock inte med en rad av GE eller i bolagets konsultrapporter och saknas också i varje analys som bolaget gjort av naturmiljöfrågorna. För de arter som särskilt utpekats i kraven ovan (rovfåglar, smålom, storlom, tjädrar och andra skogshöns samt nattskärra) har Länsstyrelsen i sin kompletteringsbegäran ställt upp ytterligare redovisningskrav avseende lom samt tjäder och orre, varför frågeställningarna avseende dessa arter istället närmare belyses nedan under de nedan upptagna punkterna. Däremot belyses här Länsstyrelsens frågeställning avseende nattskärra: För nattskärra kan följande konstateras. Av Länsstyrelsens rapport Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken, rapportnummer 2009:70 (se bilaga 12) konstateras att den nödvändiga skyddszonen från vindkraftverk för fågeln är 1 2,5 km kring platser med spelande hanar. Av den framtagna konsultutredningen framgår att nattskärra observeras årligen med ca 2-4 exemplar inom etableringsområdet under häcktid och bedöms därmed häcka kontinuerligt samt att observationer gjorts vid såväl Äspesjö som längre norrut, ca 0,5-1 km norr om Äspesjö.. Den senare observationen innebär att nattskärran finns direkt inom det ansökta exploateringsområdet, varigenom möjligheterna att nyttja detta för vindkraft, skyddszonen beaktad, helt utraderas. Vi bilägger här en karta med information om var nattskärran finns samt vad det betyder ifråga om de områden som omfattas av en nödvändig skyddszon mot vindkraft för denna fågelart. (se bilaga 13 om Skyddszoner). I denna bilaga med skyddszoner finns även markerat var det exempelvis finns häckande Tranor (inte bara vid Ålatjärn som anges i GE:s konsultrapport, utan även vid Stora dammen) och Duvhök (Vid Vargabrännen och Stora dammen). Båda de senare lokalerna har GE missat i utredningen såväl som ett flertal andra fågelarter som t.ex. Kattuggla. Av och till har även bland annat Storspov och Kungsörn siktats inom området. Allt detta missas naturligtvis om man som bolaget väljer att göra, ägnar alltför kort tid åt sin inventering, och därtill framförallt syns ha andra syften än att värna den biologiska mångfalden. 11 (20)

12 Länsstyrelsens särskilda kompletteringskrav angående tjäder och orre Länsstyrelsen hade också följande särskilda kompletteringskrav ifråga om tjäder och orre utöver inventeringskravet ovan: Spelplatser för tjäder och orre ska avgränsas på karta. På samma karta ska det framgå var man planerar att placera verken Ingen sådan karta finns bilagd kompletteringarna, utan istället för GE ett resonemang om att de tjädrar som man kunde identifiera under 2010 till vissa delar inte kunde påfinnas på de platser som de hållit till på under tidigare år. Med tanke på bristerna i inventeringen är denna slutsats minst lika troligt en följd av just bristerna i inventeringen, varigenom ett betydande antal tjädrar har missats. Det kan ju också konstateras att de som genomfört undersökningen inte bor på platsen och därför givetvis inte vet var man främst ska söka. Vi vet emellertid att det bland annat finns ett större tjäderområde mitt i det ansökta exploateringsområdet vid Skogablöten och Rysstjärn. Vi vet av de jägare och övriga boende som sedan länge vistats i området att det på denna plats garanterat finns minst 5 spelande tjädrar, något som varje naturbevandrad person som tagit sig an området när det är snöbelagt ganska omgående hade kunnat konstatera. Tjäder finns även i den sydvästra delen av det ansökta exploateringsområdet. Vi noterar att GE:s konsulter anstränger sig till det yttersta för att hävda att det enbart rör sig om maximalt 4 tjädrar i området, och det givetvis eftersom de vet om att om platser finns med fem eller fler spelande tjädrar, så medför det krav på skyddszoner som ska uppgå till minst meter (citat från Svenska Ornitologiska föreningen, bilaga 10). Detta skulle då till följd av rena naturmiljöskäl utradera varje möjlighet till exploatering för bolaget, något Göteborg Energi synbarligen inte tvekar att ta till vilka metoder som helst för att förhindra. Det ligger givetvis också nära till hands att utgå från att det är därför som bolaget råkat glömma kravet på en kartredovisning, eftersom förhållandena då skulle bli än mer uppenbara. Vi har därför i kartbilaga markerat var tjädrar finns och också särskilt tydliggjort det område där spel återkommande förekommer med fler fem eller fler tuppar närvarande, se bilaga 13, samt vilka skyddzoner som denna närvaro är förenad med. Länsstyrelsens särskilda kompletteringskrav angående lom, särskilt smålom Länsstyrelsen noterade vidare följande ifråga om skyddet av särskilt smålom och utgående från GE:s ansökan, varigenom implicit också krav ställdes på ett efterlevande från bolagets sida: Länsstyrelsen delar inte bolagets bedömning för buffertzon kring smålommens häckningsplatser. Bolaget anför att 500 m skyddszon bör räcka eftersom smålommen inte häckar varje år. Länsstyrelsens bedömning är att detta inte är ett godtagbart skäl till varför man bör göra avkall på tidigare rekommenderad skyddszon på m. Av bolagets kompletterande redovisning framgår att GE väljer att strunta i kravet på en skyddszon på meter för smålommen (Gavia Stellata). I sina texter anger bolaget istället att man enbart vill ha ett 860 meters avstånd mellan smålommen (i Äspesjön) och kraftverken. Av enkla mätningar på av bolaget ingivna kartor framgår dessutom att inte ens detta stämmer. De 860 meterna gäller möjligen från Äspesjöns mittpunkt, men eftersom det inte är där som 12 (20)

13 fåglar häckar, utan utmed strandkanten, så vill bolaget egentligen hävda att det ska räcka med ca 700 meter som skyddszon, och då enbart kopplat till förekomsten i Äspesjön, inte alls i relation till t.ex. födosöksvägar eller födosjöar. Bolaget tar i sin skyddzonsdefinition inte alls hänsyn till att Smålommen även häckar i andra ytvatten i området än Äspesjön, t.ex. olika tjärnar i området, samt att den även har födosökssjöar i närområdet som Stora Öresjön, varigenom avståndet mellan fågelns vistelseområde och ansökta kraftverk kan förväntas bli än mindre, ca 200 meter. Samma förhållanden gäller även för storlommen, se nedan. Det är här också viktigt att kravet på skyddszon inte bara omfattar häckningsplatser, utan även lommens födosöksområden. Detta framgår uppenbart av bland annat den i GE:s konsultrapport refererade rapporten Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning, se bilaga 14, som bland annat tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket och där det klart framgår att: Vindkraftsanläggningar bör undvikas inom en radie på 1 kilometer kring häckningssjöar och fiskevatten för storlom eller smålom. Förslagen bygger på de rekommendationer som tagits fram i skotska karteringsstudien. Svenska ornitologiska föreningen (se bilaga 10) har uttryckt det än tydligare som att: Storlom och smålom är upptagna på Fågeldirektivets lista 1. Båda arterna är uttalat känsliga för olika former av mänsklig störning och häckningar kan lätt misslyckas. Skyddszoner om minst m ska upprättas runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Särskilt smålom häckar ofta i tjärnar men fiskar i närliggande sjöar. Det är viktigt att identifiera och skydda även flygvägarna mellan häcknings- och fiskeplatserna. Bolaget redovisar sitt sätt att se på smålommens skyddsbehov, utan att med ett ord nämna att kraven på skyddsavstånd inte uppfylls! Foto från rapporten Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning av Mats O.G. Eriksson, se bilaga 14, skriven på uppdrag av bl.a. Naturvårdsverket Vi kan således konstatera att den skyddszon som Länsstyrelsen anger på meter för smålom inte uppfylls. Vidare är detta en skyddszon som handlar om en tidigare rekommendation. Vi kan idag konstatera att nuvarande kunskap ger vid handen att ett avståndsbehov på meter för t.ex. smålommen (kring boplatser samt för flygvägar mellan häckningsplatser och fiskevatten) inte heller det är tillräckligt, utan att det krävs avsevärt längre skyddsavstånd till smålommen för att ett rimligt skydd ska kunna uppnås. Även kravet för Storlom (Gavia Arctica) är omfattande. 13 (20)

14 I Länsstyrelsens rapport Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken, rapportnummer 2009:70, se bilaga 12, konstateras bland annat att För bland andra smålom, sjöorre, sillgrissla och tordmule noterades att fåglarna undvek ett område på upptill åtminstone 2 km kring vindsnurrorna under de första åren, medan åtminstone sjöorren återkom till närområdet kring vindsnurrorna efter att de varit i drift i 3-5 år. För smålom fanns ingen tendens till tillvänjning ännu efter 5-6 år.. Denna slutsats baseras bl.a. på en under 2006 genomförd rapport för Danska Miljödepartementet, Final results of bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev, Denmark, se bilaga 15, och bekostad av bl.a. Vattenfall där det tydligt framgår att smålommen, och även storlom, inte alls går samman med vindkraftverk och att ett minsta skyddsavstånd - och då särskilt med beaktande av miljöbalkens försiktighetsprincip - i vart fall bör vara meter. Detta eftersom nästan alla de lommar som annars skulle befunnit sig inom denna radie från platsen där vindkraftverk uppförts flyr fältet, och inte heller återvänder. Av grafen framgår att lommen nästan helt försvinner inom områden på meter från vindkraftverk, till ca 2/3 upp till meter och till hälften upp till meter. Tagen från bilaga 15. Försiktighetsprincipen i miljöbalkens 2:a kapitel tydliggör principen att om osäkerhet råder om att skada kan uppkomma, så ska man agera som att skada kan uppkomma. I detta fall innebär det att eftersom det vid vetenskapliga studier visat sig att smålommens möjlighet till överlevnad på platsen inom upp till i vart fall meter mer eller mindre omintetgörs (inom meters radie försvinner minst 2/3 av lommarna och vid meters radie fortfarande minst ca 50%) så måste det betyda att ett absolut minsta skyddsavstånd på i vart fall meter, eventuellt betydligt mer med kanske upp till meter, måste få råda. Vi kan dessutom notera att kravet på skyddsavstånd inte bara omfattar smålommen, utan även storlommen, eller som det anges i rapporten Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning, se bilaga 15, där det klart framgår att: Vindkraftsanläggningar bör undvikas inom en radie på 1 kilometer kring häckningssjöar och fiskevatten för storlom eller smålom. Förslagen bygger på de rekommendationer som tagits fram i den skotska karteringsstudien. GE undviker dock nogsamt att närmare utveckla vad detta skulle betyda för den aktuella ansökta vindkraftsexploateringen. Det kan dock noteras att det ansökta exploateringsområdet kommer så nära storlommens smålommens fiskevatten - se ovan - i form av t.ex. Stora 14 (20)

15 Öresjön, som bara ca 200 meter. Båda arter använder Stora Öresjön som födosöksområde, såväl som Lygnern och andra kringliggande sjöar. Vi har i en kartbilaga, se bilaga 13, och ihop med vissa andra fågelarter enligt redogörelsen ovan, infört den geografiska omfattningen på skyddszonerna för smålom och storlom. Av denna framgår att, om de identifierade skyddsbehoven mot vindkraft ska innehållas, så utraderas möjligheterna att nyttja det ansökta området för vindkraft helt. Länsstyrelsens kompletteringskrav angående fladdermöss Ifråga om fladdermöss ställde Länsstyrelsen upp bland annat följande kompletteringskrav för GE att svara upp mot: Förundersökning av fladdermöss i området. Kartlägg lämpliga fladdermusmiljöer samt tidigare observerade arter. Inventeringen bör även omfatta lämpliga miljöer upp till 1,5 km från etableringsområdet. Inventering på de utifrån fladdermössen mest lämpliga miljöerna. Bild på lungsprängd Fladdermus Vi kan bland annat konstatera följande: Bild på fladdermus som fått sina lungor sprängda av vindkraftverkens tryckvågor. Huvudproblemet för fladdermössen är inte att de krockar med vindkraftverken, utan att tryckskillnaderna vid vindkraftverkens rotorer spränger deras lungor. Göteborg Energi har på enbart en kvarts A4-sida i sina kompletteringar tagit upp frågan om fladdermöss. Det enda bolaget har gjort i frågan är en, som man kallar det själv, den lilla förundersökningen som utförts på amatörnivå. Trots att man redan genom denna amatörundersökning direkt kunde identifiera såväl vattenfladdermus som nordisk fladdermus, så avvisar bolaget varje krav på inventering av området med avseende på fladdermöss, och än mindre gör man det i områdena upp till 1,5 km från etableringsområdet så som Länsstyrelsen krävt. 15 (20)

16 Detta är ett mycket säreget agerande, men inte helt förvånande, och som rimligen kan förklaras med bolagets rädsla för att man faktiskt ska behöva beskriva att det finns mycket fladdermöss, och även rödlistade sådana, i området. Och det i betydande antal. Det kan noteras att GE:s konsulter särskilt anger att området hyser Ett relativt stort antal våtmarker och skogstjärnar som indikerar ett rikt insektsliv och därmed goda jaktmarker för fladdermöss. Men här slutar all rimlig konsekvent genomgång från bolagets sida, inte minst i förhållande till de krav som gäller enligt miljöbalkens försiktighetsprincip och de kompletteringskrav Länsstyrelsen ställt upp. Istället anför GE som argument mot att genomföra vidare studier att lövinslaget i skogen är litet, liksom förekomst av grova träd eller andra lämpliga boplatser som gamla hus och lador. D.v.s. bolaget har inte med en rad blickat de 1,5 km utanför etableringsområdet som Länsstyrelsen har krävt, samtidigt som den som vistas och bor i området vet att det inte bara finns gamla hus där fladdermöss gärna frekventerar, utan även bl.a. ganska nygjorda bostadshus som de också gärna nyttjar. Det är helt enkelt så att området är sankt och fuktigt och mycket gynnsamt för fladdermöss. Utöver alla sjöar, träsk, sumpskogar, mossar och andra våtmarker m.m. som finns på Lygnersvider, finns ju även Storåns dalgång och Lygnern inom närområdet, vilket allt ger en mycket god grund för fladdermöss att finnas på platsen. GE:s redovisning inom detta sakområde uppfyller således inte det Länsstyrelsen krävt. Det kan noteras att bolaget i konsultutredningen också förstår detta och skriver att För att vara helt säker krävs trots allt en fladdermusinventering, men det har inte bedömts som nödvändigt. Den utredning i form av en inventering som Länsstyrelsen krävt, vägrar således bolaget att göra, varför man inte heller i detta avseende uppfyller Länsstyrelsens kompletteringskrav. Ifråga om andra däggdjur, utöver fladdermöss, kan det konstateras att det i området vid Skogablöten även finns stora mängder annat vilt än fågel, t.ex. svensk skogshare, mård och ekorrar. Särskilt är den svenska skogsharen mycket svåretablerad i det aktuella delen av Sverige och därför särskilt skyddsvärd. Länsstyrelsens kompletteringskrav avseende hydrologiska utredningar Utöver de ovan av Länsstyrelsen krävda kompletteringarna kan också noteras att myndigheten bl.a. ställde följande redovisningskrav på GE avseende hydrologi: Vilken hydrologisk påverkan förväntas uppstå i samband med vägbyggen och vilka prövningar enligt kap. 11 i miljöbalken kan komma att bli aktuella? Kommer befintliga vattentäkter att påverkas? Exempel på vattenverksamheter som kan bli aktuella är: - Kulvertering av vattendrag (anmälningspliktig vattenverksamhet) - Ett fuktigt vattenområde kan av stabilitetsskäl behöva dräneras på grundvatten för att säkerställa ett vägbygge. I så fall utgör detta markavvattning, vilket kräver dispens från markavvattningsförbudet I Göteborg Energis svar på detta kompletteringskrav görs en genomgång av potentiell hydrologisk påverkan, på det sätt som GE ser problematiken. Slutsatsen påstås visserligen vara att inverkan är liten, men samtidigt anger bolaget att För det fall det trots den redovisade bedömningen skulle bli aktuellt med någon form av anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet med anledning av åtgärderna skall kontakt tas med länsstyrelsens vattenvårdsenhet. 16 (20)

17 Detta bolagets försök till friskrivningsklausul strider helt mot miljöbalkens hänsynsregler, inte minst i form av kunskapsregeln och försiktighetsprincipen såväl som bevisbörderegeln som säger att det är exploatörens ansvar att i förväg veta den miljömässiga inverkan av det denne avser genomföra, inklusive vilka tillståndsprövningar etc. som krävs. Den metodik som GE här vill tillämpa är den helt omvända, d.v.s. av typen att om det dyker upp ett problem, så vill bolaget lösa det underhand med Länsstyrelsen. Så fungerar självfallet inte den svenska rättsordningen när det handlar om tillståndsprövning för en så miljöstörande verksamhet som en vindkraftsanläggning, utan det visar bara på att GE även i denna del vill ha alla möjliga friskrivningar, eftersom man saknar kunskap om sakförhållandena. Länsstyrelsens kompletteringskrav avseende redovisning av skuggbildning Länsstyrelsen har också krävt en grafisk kalender för skuggbildning, då tidigare redovisning var undermålig. Det kan här konstateras att GE i sina beskrivningar i kompletteringarna i dokumentet Shadow, bl.a. anger att navhöjden för rotorerna är 87,5 meter, och inte de 105 meter som bolaget i övrigt anger. Detta medför att skuggeffekterna redovisas som mycket mindre omfattande än de i verkligheten är. Till detta kan läggas att bolaget enbart tar hänsyn till förhållanden då mer än 20% av solen skyms av rotorbladet. Denna avgränsning betyder att bolaget bl.a. undviker att beskriva den stroboskopeffekt som man uppnår vid solnedgångar och motsvarande i såväl Sätila centrum som på andra sidan Lygnern, vid t.ex. Flohult, och beskriver därigenom en felaktig bild av förhållandena i relation till hur de verkligen blir. Länsstyrelsens kompletteringskrav på att ansökan ska kompletteras med en bekräftelse från Landvetter flygplats att vindkraftsetableringen inte utgör något hinder GE förmår inte heller svara upp till Länsstyrelsens krav i kompletteringarna på att Ansökan ska kompletteras med en bekräftelse från Landvetter flygplats på att vindkraftsetableringen inte utgör något hinder. En särskild frågeställning är då bl.a. om i vilken utsträckning som vindkraftverken når över den s.k. MSA-ytan, den s.k. Minimum Sector Altitude, som avgör hur högt som byggnadsverk får nå utan att flygsäkerheten bedöms äventyras, och som råder inom en radie på km från flygplatsen. GE har istället för Landvetter flygplats tillskrivit Göteborg City Airport i Säve i västra Göteborg i frågan! I vart fall saknas svar från Landvetter flygplats, och således också den av Länsstyrelsen begärda bekräftelsen. Det är naturligtvis något helt annat att i frågan istället vända sig till Säve-flygplatsen (Göteborg City Airport), eftersom denna flygplats vare sig har tagits upp av Länsstyrelsen, och inte heller har flygstråk i närheten. Om detta är ett tecken på att Göteborg Energi härigenom skulle anse att det är viktigt att efterhöra med verksamheter på ca 40 km avstånd fågelvägen från en etablering för att säkerställa tillåtligheten, är det naturligtvis positivt, men strider då helt mot bolagets övriga argumentering i ärendet. Således misslyckas Göteborg Energi även i detta fall att uppfylla Länsstyrelsens krav på redovisning. Vad vi däremot säkert kan konstatera är att den ansökta vindkraftsexploateringen utgör ett hinder för flygplatsverksamheten på Göteborg-Landvetter flygplats, eftersom kraftverken hamnar långt över den för flygplatsen bestämda MSA-ytan. Den medskickade förvirrande analysen utförd av ett konsultföretag, vars enda syfte syns vara att försöka flytta fokus från problematiken med de för höga kraftverken som avses etableras i området, kan inte heller den rapporten undvika slutsatsen att Landvetters MSA-yta genomkorsas och överstigs, utan 17 (20)

18 tvingas sammanfatta med att Vindkraftverken genomtränger MSA Således kan GE inte visa på att vindkraften inte utgör något hinder för Landvetters flygplats. Förutom att Göteborg Energi därför inte heller i denna del uppfyllt Länsstyrelsens skall-krav, så innebär det att tillstånd kan inte kan ges av även detta skäl. Länsstyrelsens kompletteringskrav angående radiolänkar etc. Initialt kan noteras att Sätilaskolan nyligen har investerat stora belopp i ett teleskop. En investering som gjorts för att höja skolans attraktivitet och som har anpassats till Sätilaområdets fördel med att natthimlen är mörk på platsen. En installation av vindkraftverk skulle tillföra för teleskopet stora ljusföroreningar med därtill mycket högt placerade ljuspunkter. Detta ljus skulle väsentligt försämra sikten mot rymden, och den del av horisonten som täcks av de ansökta vindkraftverken kommer att bli helt otillgänglig för rymdobservationer. Ur rymdobservationssynpunkt är horisonten, vid solnedgång, särskilt intressant för iakttagelse av kometer. Skulle vindkraftsexploateringen bli av skulle denna möjlighet försvinna. Horisonten kommer att bli blockerad. Vindkraftsexploateringen står således i bjärt kontrast till behovet för Sätilaskolan att utnyttja det helt nyligen uppbyggda teleskopet. Frågan har inte med ett ord belysts av GE i handlingarna. GE har inte heller på det sätt Länsstyrelsen begärt visat på att uppförandet av verken inte påverkar befintlig uppsatt utrustning för teletrafik etc. För att lösa detta säger GE att ett alternativ är att flytta/ta bort de verk som står i konflikt med teletrafik m.m. Eftersom det enligt Göteborg Energi är tre verk som det är fråga om, så visar det att GE är beredda att minska ner ansökan till 9 kraftverk från de inledande 18, sedan ansökta 16 och nu även ansökta 12 kraftverk. Denna i ansökan återkommande visade flexibilitet från bolagets sida kan bara ha två orsaker, där båda rimligen är korrekta: Dels innebär det att bolaget kommer att göra mycket omfattande ekonomiska vinster på det ansökta projektet, eftersom det inte syns spela någon roll om man drar ner antalet till 9 kraftverk, dels också att man inte hyser någon tvekan inför att - även om man nu formellt säger sig söka för en reducerad exploatering på 12 kraftverk, som kanske reduceras till 9 - så ser bolaget inga som helst problem med att i ett senare skede få bygga ytterligare verk. Till detta kan noteras att GE inte heller i detta fall möter Länsstyrelsens krav på en redovisning på en karta, eller som Länsstyrelsen kräver, nämligen att Markera även områden där verk inte ska placeras med hänsyn till t.ex. radiolänkar. Eftersom hela ansökan, i alla underlag såväl som i grundförslaget för ingiven MKB, utgår från en anläggning med 16 kraftverk, så är det helt uppenbart att även om bolaget nu i första hand formellt skulle söka för enbart 12 kraftverk, eller t.o.m. än färre, så vet GE med sig att när väl området är stört med ett antal verk på platsen, så kommer de att få tillstånd till att bygga det hela fullt ut enligt de initiala planerna. Detta är ytterligare en orsak till att inget verk kan få tillåtas byggas på platsen. Är området väl belastat av en sådan industriell etablering som ett kraftverk 10 gånger högre än normal trädhöjd i området, så kommer området att utifrån miljöbalkens begreppsvärld riskera att karakteriseras som stört, i motsats till vad som nu gäller för det enligt miljöbalkens 3 kap. 2 - se ovan - vilket då kommer att bana väg för att en exploatering kan komma att 18 (20)

19 genomföras fullt ut enligt GE:s initiala planer. Detta får givetvis inte ske, och det enda sättet att förhindra att så sker är att för de kommunala organen, med stöd av miljöbalkens 16 kap. 4, avstyrka ansökan. Skövling i det direkta närområdet av ett enda vindkraftverk med 150 meters höjd. Till detta krävs röjning för även bl.a. nya vägar och ledningsdragningar m.m. Notera bl.a. storleken på bil och personer på bilden. Den aktuella ansökan om en exploatering på Lygnersvider omfattar långt fler än ett kraftverk. Sammanfattning Den ansökta exploateringen utgör ett hot mot såväl Sätilas som Ubbhults samhällens framtid. Exploateringen kommer att ge upphov till omfattande buller- och ljusproblem i en idag mer eller mindre störningsfri miljö. Det ansökta exploateringsområdet på Lygnersvider vid Sätila samhälle innehåller unika naturvärden, bland annat ett stort antal mycket sällsynta och skyddsvärda arter. Den ansökta exploateringen skulle innebära omfattande skövling av naturmark för såväl de kalhuggna ytor, som krävs för uppställandet av kraftverken, som för utvidgade och nya utrymmeskrävande transportvägar i området. Åtgärderna kommer genom sin påverkan i såväl bygg- som driftskedet att ge upphov till oreparabla skador och att ett stort antal sällsynta arter kommer att utplånas från området. Vindkraftsexploateringen ansöks om att få utföras på en plats där kommunen avser att dra nya VA-ledningar. Syftet med denna ledningsdragning är att möjliggöra den nödvändiga expansion som krävs för Sätila och Ubbhults samhällens framtida fortlevnad och utveckling. Det betyder att en vindkraftsexploatering i det ansökta området skulle omöjliggöra denna viktiga samhällsåtgärd. En exploatering med vindkraft i området kommer vidare att helt förstöra landskapsbilden såväl sett från Sätila centrum, Sätila samhälle i övrigt, från Lygnern vid t.ex. Flohult och längre upp mot Sätila samhälle bl.a. vid Skogshöjd och Ekehöjd, som från Storåns dalgång och från Stora Öresjön samt Ubbhult. Därtill med ett stort antal blinkande ljussken på hög 19 (20)

20 höjd med vid spridning varje natt och som vid övrig tid på dygnet med väderlek med begränsad sikt. En tillstyrkan till ansökan skulle helt kullkasta förutsättningarna för Sätilas och Ubbhults dragningskraft som natursköna områden, såväl ifråga om boende som turism och annan näringsverksamhet, varigenom samhällenas framtida utveckling förhindras, och snarare kastar bygden in i en allvarlig kris med förväntade utflyttningar som följd. Det skulle också orsaka Marks kommun samlat stor skada eftersom Sätilabygden idag just är ett område med stor dragningskraft för nyinflyttade kommuninnevånare. Mot bakgrund av ovanstående begär För ett Framtida Sätila, med de idag bifogade 909 underskrifterna, att såväl miljönämnden som plan- och byggnämnden, kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ska fastställa att den av Göteborg Energi AB ingivna ansökan ska avstyrkas med stöd av miljöbalkens 16 kap. 4 och också tydliggöra att därmed ansökan ska avslås i sin helhet. För ett Framtida Sätila gm. K-G Wiberg Bilagor: Bilaga 1: För ett Framtida Sätila, Bilaga till Länsstyrelsens krav på kompletteringar i ärendet, Bilaga 2: Namnförteckning över sakägare som motsätter sig den ansökta exploateringen, januari Bilaga 3: Plan- och Byggnämndens beslut , Dnr 2009/0393 Bilaga 4: Nytt riksintresseområde för Göteborg-Landvetter Flygplats, Bilaga 5: Kamperman m.fl. Varför relevanta bullergränser är nödvändiga vid val av placeringar för Vindkraftverk, Bilaga 6: Vindkraftsturbinssyndromet En rapport om ett experiment med människor, Nina Pierpont Bilaga 7, Miljödomstolen, dom M-3427 från Bilaga 8: Vindbruksplan tematisk tillägg till översiktsplanen, ÖP 2011, Härryda kommun, Samrådshandling Bilaga 9: Länsstyrelsens krav på exploatören att inge kompletteringar Bilaga 10: Svenska Ornitologiska föreningens policy om vindkraft (sept. 2009) Bilaga 11: Skogsstyrelsen skrivelse om exploatörens brott mot gällande föreskrifter, , dnr. 2009/6110 Bilaga 12: Fåglarna, däggdjuren och vindkraften, Länsstyrelsen i Västra Götalands län publikation 2009:70 Bilaga 13: Skyddszoner för tjäder och smålom m.fl. arter på Lygnersvider, 2011 Bilaga 14: Storlommen och smålommen I Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning. Rapport för Naturvårdsverket m.fl., Bilaga 15: Final results of bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev, Denmark, Danska Miljödepartementet (20)

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Yttrande över Vindbruksplan Härryda

Yttrande över Vindbruksplan Härryda Yttrande över Vindbruksplan Härryda Utöver det som skrivs i detta yttrande vill vi också ansluta oss till de av Sveriges ornitologiska förenings framtagna vindkraftspolicy som kommer som bilaga. Vindbruksplanen

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 DOM 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg Sida l (4) KLAGANDE Rolf Jonsson, 19610927 Kusagärde l 432 68 Veddige ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Bilaga 2 Synlighetszoner

Bilaga 2 Synlighetszoner Bilaga 2 Synlighetszoner Länsstyrelsen påpekade i sin begäran om kompletteringar att tabellen i avsnitt 8.4 är föråldrad (se tabell 2 nedan), och inte ger stöd för den slutsats sökanden drar. Att tabellen

Läs mer

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun

Läs mer

ANSLAG/BEVIS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-06-18 1(7) Kommunstyrelsen

ANSLAG/BEVIS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-06-18 1(7) Kommunstyrelsen 2013-06-18 1(7) Plats och tid: Centrumhuset i Alvesta den 18 juni 2013, kl 11.00 11.55. Beslutande Mats Johnsson (m), ordf. Per-Anders Nordahl (s) Thomas Johnsson (m) Thomas Haraldsson (c) Anne Johansson

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

God Livsmiljö Halmstad

God Livsmiljö Halmstad Informationsstatus 2012-01-30 God Livsmiljö Halmstad Vi verkar för en god livsmiljö inom Halmstad kommun för alla VINDKRAFTROJEKTET SKEDALA - ENSLÖV Korta fakta om anläggningen Vindkraftverket Navhöjd

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner Yttrande Datum 2012-09-19 Ärendebeteckning 551-3619-2012 Arkivbeteckning 2400-51-128 1(4) Nordisk Vindkraft AB Sanna Lindqvist Sanna.Lindqvist@nordiskvindkraft.se Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan.

Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan. Vindkraftprojekt Fjällbohög Samrådsmöte med allmänheten Tid och plats: Edsele bygdegård, måndag den 8 juni 2015, kl. 18.00. Deltagare: Markus Nordén, projektledare, Kraftö AB Johan Granlöf, vice projektledare,

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Smultronet 4, Nyköping

Smultronet 4, Nyköping RAPPORT 14109 C 1 (5) Kund EUU Jens Albrektsson Box 545 611 10 Nyköping Datum Uppdragsnummer 14109 Bilagor C01 2015-02-26 Rapport C Smultronet 4, Nyköping Buller- och vibrationsutredning för detaljplan

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bygg- och miljönämnden 2011-12-14 1 (7) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, klockan 14:30-15:15 Beslutande Tony Frunk (S), ordförande Marianne Pettersson (S) Marieanne Matuszewski (S) Thure

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i International 1(6) s Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009) Målet för den planerade utbyggnaden av vindkraft i landet har av regeringen beslutats

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-02-15 FALKENBERG 50 Yttrande över ansökan från Eolus Vind AB avseende miljöfarlig KS verksamhet gällande vindkraftverk

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 ANTAGANDEHANDLING Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 Tillägg: Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Samrådsredogörelse 9 JUNI 2014 Diarienummer 430/12-212

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson VINDKRAFT Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson Datum: 2009-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.2 Organisation...

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Mätning och beräkning av buller utomhus

Mätning och beräkning av buller utomhus Specialister på byggakustik och omgivningsbuller Mätning och beräkning av buller utomhus Vi hjälper er när ni har behov av att hantera buller utomhus, både vad gäller beräkningar och mätningar men även

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

LFV Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida Flygtrafiktjänsten P&T

LFV Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida Flygtrafiktjänsten P&T PROTOKOLL 2011-02-16 01.00 D 2011-002257 1(5) MÖTE OM HINDER OCH PARKER AV HINDER I NÄRHETEN AV FLYGPLATS Närvarande Sandra Brantebäck, Swedavia Johan Roger, Göteborg Energi Charlotte Bergh, LFV ATS Landvetter

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB)

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för områdesbestämmelse BESTÄMMELSE Inom planområdet skall vid bygglovsprövning av bebyggelseintressen, särskilt bostadsbebyggelse, dessa intressen underordnas

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Vägledning avseende anmälan om vindkraft inom Jönköpings län

Vägledning avseende anmälan om vindkraft inom Jönköpings län Sida 1(10) Reviderad 2011-11-02 Upprättad 2009-11-11 Vägledning avseende anmälan om vindkraft inom Jönköpings län Nedanstående vindkraftsanläggningar räknas enligt miljöbalken som miljöfarlig verksamhet

Läs mer