Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2 Bilagor 2 Begreppsförklaring 5 Fördjupning 24 Karaktäristik av recipienter 51 Rödlistade arter 67 Kanalplan 91 Idéer från två seminarier 96 Projekt Slottsskogen 99 Projekt Svankällan 102 Jämförelse med ÖP Källor att dyka ned i 1

3 Begreppsförklaring Begrepp Förklaring Avloppsvatten Gemensam benämning för spillvatten, dagvatten och dränvatten. BOD, BSBiokemisk syreförbrukning. Som ett mått på vattnets halt av lätt nedbrytbara organiska föroreningar används den mängd syre som förbrukas för nedbrytning av organiskt material i ett prov under 7 dygn (BOD7) Bräddavlopp COD Dagvatten Dränvatten Duplikatsystem Estuarie Ett bräddavlopp är en anordning för avlastning av kombinerat system, där avloppsvatten avdelas då vattenytan stigit till en viss nivå. I ett bräddavlopp avdelas det blandade spill- och dagvattnet dels som bräddvatten, dels som avloppsvatten i spillvattenförande ledning. Bräddvattnet kan avledas antingen direkt till recipient eller via ytterligare bräddavlopp. I de fall bräddvattnet avleds direkt till recipient är bräddavloppet en bräddpunkt. Avloppsvattnet kan antingen anslutas direkt till spillvattentunnel eller avdelas i ytterligare nedströms bräddavlopp. Kemisk syreförbrukning. Mått på vattnets innehåll av organiska ämnen som kan oxideras med bikromat CODcr respektive permanganat CODMn. COD-värdet anger mängden syre som förbrukas vid oxidationen. Regn och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor gator, vägar, takytor o dyl. Vatten som har passerat marklager och som avleds genom dräneringsledningar. Separerat avloppssystem med två ledningar där spillvattnet avleds i den ena ledningen och dag- och dränvatten avleds i den andra. Vattenområde där sött vatten från vattendrag möter salt vatten från havet. (Nordre älvs mynning är ett exempel med högt naturvärde). 2

4 Fosfor Hårdgjorda ytor Infiltration Kombinerat system Kväve LOD Närsalter Nödutlopp Organiska ämnen Grundämne som i vatten förekommer som fosfat, polyfosfat eller organiskt bundet. Fosfater ingår i en del tvättmedel. Fosfor spelar en viktig roll som närsalt vid organisk tillväxt och risk för övergödning av vattendrag. Ytor från vilka en direkt avrinning av i stort sett allt dagvatten sker. Vattnets inträngning i markytan. Avloppssystem där spill-, dag- och dränvatten avleds i gemensam ledning. Grundämne som i vatten förekommer som ammoniumjon, nitrat, nitrit eller organiskt bundet. Erfordras som näringsämne vid organisk tillväxt. Kväve kan ha betydelse för övergödning av vissa havsområden. Lokalt omhändertagande av dagvatten. Hantering av dagvatten inom det området där det bildas och som därmed onödiggör eller minskar behovet av bort ledande. Kan åstadkommas genom infiltration, perkolationsmagasin eller lokal fördröjning av dagvattnet. Näringsämnen t ex kväve och fosfor. Anordning på spillvattenledningen i duplikat eller separatsystem, som endast träder i funktion vid driftstörning eller hög tillrinning orsakad av inläckage eller felkopplade serviser. Ämnen som innehåller kol och väte kovalent bundna till varandra i molekyler. De kan också innehålla atomer från andra ämnen t ex syre, kväve, fosfor och sk halogener. Perkolation Vattnets fortsatta transport genom marklagren efter att det infiltrerat. Permeabilitet Ett mått på vattengenomsläpplighet i mark. 3

5 Separering Separatsystem Recipient Råvatten Servisledning Spillvatten Tungmetaller Återkomsttid Översilningsytor Äldre kombinerade avloppsledningar byggs om till duplikat eller separatsystem. Separat avloppssystem där spillvatten och ofta även dränvatten avleds i sluten ledning, medan dagvattnet tas om hand lokalt eller avleds i rännsten eller öppet dike. Ytvatten eller grundvatten som tar emot utsläpp av dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten Vatten som används för beredning av dricksvatten. Kan vara både yt- och grundvatten. Anslutningsledning mellan fastigheten och va- verkets huvudledning. Förorenat vatten från hushåll, industrier, service anläggningar o dyl. Metalliska grundämnen, t ex kadmium, bly, kvicksilver, koppar, zink. Formen som tungmetallerna förekommer i har stor betydelse för den biologiska tillgängligheten och möjliga miljöeffekter. Genomsnittlig tid mellan regn med viss intensitet och varaktighet. Översilning innebär att vatten som ska renas periodiskt pumpas över ett markområde som kan utgöras av en yta med naturliga jordar, men också av en yta med anlagd markbädd. Rening sker genom upptag i växtlighet och genom nedbrytning i mark. 4

6 Fördjupning I bilagan redogörs för vissa av de miljömål som riksdagen har antagit, som har särskild betydelse för vattenfrågorna. Bilagan är en fördjupning av de mål, strategier och förslag som finns i huvudtexten. Under respektive mål ges en bakgrundsbeskrivning, dagens situation kommenteras, olika åtgärder och möjliga kvalitetsmål diskuteras. Allmänt Bakgrund En rik tätortsnatur förutsätter att man tar hänsyn till och bevarar den biologiska mångfalden även i tätortsmiljön. Den biologiska mångfalden kan förenklat definieras som allt levande på jorden och i alla dess former. Biologisk mångfald står för tre betydelser. artrikedom. genrikedom. biotoper, livsmiljöer, i landskapet I begreppet biologisk mångfald brukar man också inrymma de biologiska processer och funktioner som upprätthålls i naturmiljön. Tätortsmiljöerna innehåller allt från kvarlevande naturliga biotoper och kulturlandskap till anlagda parkområden, esplanader, trädgårdar, kyrkogårdar och slottsmiljöer, vägslänter och ledningsgator. De varierar från biologisk synvinkel i storlek, kvalité och innehåller en stor variation av art- och individantal. Rumsligt kan dessa miljöer hänga samman på olika sätt och bilda en grön infrastruktur som på olika sätt står i förbindelse med det omgivande naturoch kulturlandskapet utanför tätorten. Tätortens natur utgörs av mångfalden av arter och deras livsmiljöer, vattenleder, gröna korridorer, kärnområden, småbiotoper och mikromiljöer som representeras av t ex kanalsystem och vattendrag, åraviner, alléer, stora parker, grönområden, områden av naturskogskaraktär, dammar, och enstaka äldre träd. Många växt- och djurarter har hittat en fristad också i tätorterna särskilda livsmiljöer, t ex i resterna av ett gammalt kulturlandskap eller i en kvarnmiljö. De är beroende av särskild hävdform eller vattenregim för att fortleva. 5

7 Situation Göteborg har en varierad tätortsnatur med många naturtyper, park-, grönområden och vattenvägar även i stadens mest centrala delar, odlings- och skogslandskap samt värdefulla marina områden, t ex ålgräsängar, hårdbottnar och skärgårdsmiljöer och strandområden längs kusten och vid vattendragen. Exempelvis kan nämnas Lärjeåns och Säveåns strandskogar och ravinlandskap. I staden finns även förhållandevis stora och orörda ströv- och naturområden, t ex Änggårdsbergen och Delsjöreservatet samt ädellövskogsområden, bl a i Rya skog och längs Lärjeån. I delar av Kvillebäckens dalgång, vid Välen och Stora ån, Haga å och Osbäcken återfinns rester av ett tidigare dominerande odlingslandskap med våtmarker, bl a småvatten, som dessutom kan omfattas av ett särskilt biotopskydd. Bland särskilt värdefulla och intressanta vattenområden och våtmarker kan nämnas:. Den västsvenska fuktheden, västligt präglade våtmarksområden med arter som klockgentiana, alkonblåvinge, orre och nattskärra. Denna naturtyp återfinns bl a i Vättlefjäll, Sandsjöbacka och Delsjöområdet.. Strandängarna kring Göta och Nordre älv med tidvattenpåverkade stränder och en mångskiftande flora och fauna. Vissa delar utgör natur reservat med beteshävd.. Havsstrandängar och vidsträckta naturliga sandstränder längs kusten och i skärgården, t ex på Galterö, Amundön och i Askimsfjorden.. Meandrings- och skredområden samt ravinlandskap i Lärjeåns dalgång och vid Haga å.. Värdefulla odlingslandskap, i vilka ingår biotopskyddade diken och småvatten med rödlistade arter, t ex småfläckig sumphöna, smådopping och större vattensalamander.. Göta älvs och Säveåns vattensystem med värdefulla fiskarter, främst Säveålaxen.. Värdefulla marina miljöer, hårdbottnar vid Tistlarna och vid Vinga, estuarie- och grundområden med ålgräsängar och estuariemiljöer i Haga kile, Göta resp Nordre älvs dalgång. 6

8 De största hoten mot den biologiska mångfalden i storstäder som Göteborg, torde vara en successiv fragmentering av grön- och vattenområden genom en stegvis tätortsexpansion, där varje steg för sig kan vara tämligen begränsat, men där stegen tillsammans på lång sikt ofta får en förödande konsekvens. Trafiken ställer krav på nya kommunikationsstråk, som ofta trasar sönder ostörda naturmiljöer och därigenom hotar naturvärdena, bl.a. genom kulvertering och torrläggning av vattendrag och småvatten. Trafiklederna skapar lätt barriäreffekter, vilket kan få förödande konsekvenser för vissa arter genom att deras spridningsmöjligheter förhindras. Grönområden kan också påverkas negativt genom ett alltför hårt drivet skogsbruk samt av igenläggning eller utdikning av våtmarker. Sötvattenmiljöer och marina miljöer påverkas ofta negativt eller förstörs av olämpliga utfyllnader, vattenföretag, muddringar samt genom överuttag av fisk eller av andra marina resurser. Andra hot mot floran och faunan i tätortsmiljön är en utarmning eller förlust av olika livsmiljöer genom försurnings- och föroreningspåverkan, t ex genom utsläpp av övergödande ämnen till mark och vatten, att man bygger på för låglänta partier och får översvämnings- och föroreningsproblem som följd, t ex längs Stora ån. Åtgärder och Kvalitetsmål Skälen till att bevara biologisk mångfald i tätorter är flera. Ca 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter. Vid bostaden, arbetsplatsen eller längs resvägen från och till arbetet värdesätter man upplevelser och kontakt med vatten, grönska och närnatur och här hämtar man kanske kunskapen och förståelsen för naturen och hur livet hänger samman, årstidsväxlingar och kretslopp. Ett viktigt skäl att bevara biologisk mångfald är att många människor har möjlighet att uppleva natur i vardagslag. Andra skäl är att vi riskerar att förlora genresurser som skulle kunna nyttjas inom läkemedelsutvecklingen eller inom jordbruket. Många människor ifrågasätter även människans rätt att utrota växter och djur som funnits och utvecklats under lång tid. Tillgången till grönområden och vattenmiljöer ökar välbefinnadet och trivseln och har stor betydelse för människors hälsa, rekreation och friluftsliv. Våtmarker fungerar som biologiska filter för dagvatten. Hur skötseln och planeringen av den biologiska mångfalden och den gröna strukturen utförs är av stor vikt. Idag anses det självklart att även engagera närboende och brukare i detta arbete t ex genom Agenda 21 arbete tillsammans med naturvårdande föreningar, lokala grupper, skolor och dagis. 7

9 Några viktiga åtgärder för kommunen är:. Aktivt integrera frågor som rör vatten- och grönstrukturen och biologisk mångfald i planarbetet på olika nivåer såväl inom översiktsplaneringen och detaljplaneringen samt genom samarbete med andra förvaltningar och kontor, stadsdelsförvaltningar, föreningar och lokala grupper.. Kompetens och kunskapsuppbyggnad, t ex om naturvårdslagstiftning i miljöbalken samt biologisk artkunskap generellt hos handläggare.. Utveckla kvalitetsmål för kommunala insatser för att bevara den biologiska mångfalden på art- och landskapsnivå. Peka ut arter och livsmiljöer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Ett sådant exempel kan vara Göta och Haga å. Samarbete krävs med Länsstyrelsen med avstämning mot nationella och regionala mål. Till grund för utformningen av kvalitetsmål bör även ligga Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, Policy för avloppsutsläpp, tidigare vattenvårdsprogram i kommunen, Program Vatten, regionalt målarbete, vattendirektivets bestämmelser samt eventuella rekommendationer eller krav som berör naturreservat, riksintresse- och Natura 2000-områden. Fortlöpande inhämta kunskap och sprida kunskap om den biologiska mångfalden i tätortsmiljön genom inventeringar, miljöövervakning och projekt av olika slag. Samarbete med skolor, universitet, lokala grupper och föreningar är betydelsefullt och nödvändigt i detta arbete. En hel del arbete har påbörjats på detta sätt. Stadsmuseet har låtit sammanställa en förteckning och historisk bild över rödlistade arter. Miljöförvaltningen har tagit initiativ till att bygga upp en GIS-anpassad kunskapsbas över rödlistade arter och vissa andra artgrupper i kommunen (Artdataarken). Återkommande miljövervakningsarbete, t ex vad gäller tillstånd i naturen, hav, sjöar, vattendrag, våtmarker och om påverkan av olika ämnen på föroreningskänsliga arter. Som exempel kan nämnas biologisk monitoring av indikatorarter och rödlistade arter knutna till vattenmiljöer, t ex flodpärlmussla och kungsfiskare samt bottenfaunaundersökningar för att långsiktigt kunna bedöma förorenings och försurningspåverkan m m. 8

10 Aktivt arbete att bevara värdefulla ekosystem och landskapstyper samt skyddet av fortplantnings- rast- och övervintringsområden för arter som är hotade. Det gäller även i arbetet med biotopskydd och reservatsarbete för särskilt värdefulla naturmiljöer i kommunen. Prioriteringar Utveckla kompetensen och kunskapsnivån i planarbetet. Satsningar GIShantering. Resurser för inventeringar och miljöövervakning, bl a en utökad biologisk monitoring i sötvattenmiljöer. Skydd av värdefulla vattenmiljöer, t ex marina miljöer som ålgräsängar och produktiva grundområden. Det gäller även värdefulla sötvattenmiljöer med rik och varierad bottenfauna och häckande och övervintrande strömstare, t ex i Lärjeåns vattensystem och sötvattenbiotoper med rödlistade arter, t ex knölnate i Kvillebäcken, asp, flodnejonöga i vissa vattendrag, smådopping och större vattensalamander i vissa småvatten. Grundvatten av god kvalitet Bakgrund Grundvattnet har sin största betydelse som dricksvattenresurs för många människor. Ett övergripande nationellt mål är att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Den senare aspekten är också viktig då mellan 80-90% av vattnet i sjöar och vattendrag ursprungligen kommer från grundvattnet. Vi måste även anpassa vår förbrukning av grundvattnet så att vi inte sänker grundvattennivån och äventyrar vattentillgången eller vattenkvaliteten. Överuttag i samband med t ex bevattning kan få allvarliga konsekvenser för vattentäkter, natur-och fiskeintressen. Situation Det finns flera hot och påverkansfaktorer vad gäller vattenkvaliteten och tillgången till grundvatten, försurning, övergödning, oreglerade överuttag i grundvattenmagasin och -täkter, lokala föroreningskällor, t ex avloppspåverkan, saltvatteninträngning och radonförekomst i speciella berggrundsmaterial. 9

11 I Göteborg är dricksvattenförsörjningen till största delen baserad på ytvatten från Göta älv, men förhållandevis många fastigheter i olika ytterområden i kommunen har egna dricksvattenbrunnar. Runt tusentalet permanent- och fritidsbostäder får sin vattenförsörjning genom egna grundvattentäkter. De största problemen har varit försurningspåverkan samt fluorid- och radonförekomst inom vissa områden. Även förorenings- och saltpåverkan förekommer. Flertalet enskilda vattentäkter ligger inom försurningskänsliga områden i kommunen, bl a i de östra delarna av Göteborg, men även lokalt på Hisingen. Då många enskilda brunnar var försurningsdrabbade i mitten på 1980-talet påbörjades en övergripande kontroll av grundvattnet i dessa brunnar och statsbidrag utgick till åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i brunnarna. Samtidigt påbörjades en omfattande grundvattenprovtagning av grundvattnet i ett antal grundvattenrör i olika delar av kommunen. Sedan starten 1986 provtas grundvattnet årligen och idag finns över 50-talet analyser av bl a ph, alkalinitet och sulfat samt tungmetaller från flera av observationsrören. Tungmetallerna i dessa mätningar är generellt sett låga. Alkalinitet och ph visade på en sjunkande trend under 1980-talet men har med något undantag under 1990-talet planat ut. En positiv tendens gäller också för sulfathalten, som visar på svagt sjunkande halter i flertalet observationsrör. Höga radonhalter förekommer i vissa djupborrade brunnar på norra Hisingen, där bergrunden utgörs av en särskild granit med förhöjd radonhalt. Inom samma områden kan det även förekomma förhöjda och oönskade nivåer av fluorid i brunnsvattnet. Omfattande provtagning av radon ägde rum under början av 1990-talet och i vissa fall har olika åtgärder vidtagits för att reducera radonhalten. Åtgärder och kvalitetsmål Försurningen av det ytliga grundvattnet beror främst på den sura dispositionen, men lokalt kan markanvändningen och skogsbruk ha stor inverkan. Åtgärder inom skogsbruket kan därför ha betydelse för grundvattnets kvalité. För att underskrida belastningsgränserna för grundvattnet i sydvästra Sverige behövs fortsatt minskning av svavel- och kväveutsläppen. Kommunal långsiktig och hushållningsinriktad vattenresursplanering är betydelsefullt. Vattenförsörjningen bör även lokalt ges hög prioritet, t ex i kustbandet där vattenuttag och vattentillgång kan utgöra ett problem. Grundvattentillgångar och sårbarhetskartor för grundvattnet har nyligen kartlagts av SGU i det s k Göteborgsprojektet och finns tillgängligt digitalt och 10

12 i rapportform. Kommunala undersökningar, t ex Miljöförvaltningens grundvattenkontroll i observationsrör, tillgängliga vattentäktsundersökningar av fluorid, radon, nitrit och nitrat och analyser från förordnandevattentäkter ingår i Göteborgsprojektet. Det är angeläget att det sker en kontinuerlig uppdatering av data i projektet. Aktuella hot av olika slag, t ex miljöfarliga verksamheter, har också beaktats i Göteborgsprojektet och ingår i sårbarhetskartan. Grundvattenproblem beaktas i den kommunala bebyggelseplaneringen, där vattenförsörjningen baseras på enskilda grundvattenuttag, t.ex. i försurningskänsliga delar av kommunen. Det gäller även påverkan av föroreningar på grundvattnet och oönskade sänkningar av grundvattennivån i stadsmiljön. Förbättrat skydd av vattentäkter, översyn av reservatsföreskrifter samt förebyggande åtgärder för att motverka skador på vattenresurserna. Information och stödåtgärder, t ex i tekniska åtgärdsfrågor, tas fram åt hushåll med försurnings- eller radonpåverkade egna vattentäkter. Beakta försurnings och föroreningspåverkan i planeringen och genom miljöförbättrande åtgärder, kontroll och skydd av olika slag. Upprätta en grundvattenkarta med skyddszoner inom kommande ÖP. På sikt bör kvalitetsmål utarbetas för grundvattenskyddet som ett led i kommunens vattenplan. Här bör en anpassning ske till regionala mål samt till miljökvalitetsnormerna i vattendirektivet för grundvatten samt med hänsyn till Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för grundvatten. Idag finns redan kvalitetsmål för bl a nitrat i grundvatten som en anpassning och tillämpning av bestämmelser som rör grundvatten i vattendirektivet. 11

13 Levande sjöar och vattendrag Bakgrund Det övergripande målet på nationell nivå är att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv bevaras. Målet innebär att fiskar och andra arter som lever i sötvattenmiljöer skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Näringsbelastningen och föroreningspåverkan får inte begränsa förutsättningarna för den biologiska mångfalden och genmodifierade organismer som kan hota den naturliga floran och faunan får inte införas. Målet syftar också till att värna sjöarnas, strändernas och vattendragens stora värden för badoch friluftsliv samt för natur- och kulturupplevelser. Detta mål omfattar bl a fysiska förhållanden och vattenkvalitet, biologisk mångfald som rör sjöar som vattendrag, kanaler, anlagda dammar, småvatten. Konkret berör det även rekreation och friluftsliv, t ex tillgång till goda badplatser med badvattenkvalité. Det berör strandskyddsaspekter, som tillgänglighet till stränder och vattenområden. Även Göta älv som dricksvattenresurs berörs av detta mål. Det sker en omfattande miljöövervakning av olika sötvattenmiljöer, t ex löpande fysikalisk-kemiska undersökningar, elfiskeundersökningar och andra undersökningar som omfattar fiskefrågor, metallundersökning av vattenmossa, av rödlistade arter, indikatorarter och föroreningskänsliga arter. De större sjöarna och vattendragen undersöks som regel i Göta älvs vattenvårdsförbunds regi, medan övriga bevakas av kommunen. Dessa undersökningar sker i Va-verkets, Kretsloppskontorets, Park och Naturförvaltningens, Sportfiskarnas och Miljöförvaltningens regi. Vattenundersökningar utförs även i form av särskilt fastställda och riktade kontrollprogram för olika verksamheter samt genom tillsyn och prövning av avloppsutsläpp till olika vattenområden (s k utsläppskontroll). Situation Göteborgs kommun uppvisar en stor variation och rikedom av sötvattenmiljöer, sjöar, småvattendrag och floder. Vattenförhållandena i våra inre vatten och kanalleder och floder har under det senaste årtiondet generellt sett förbättrats avsevärt, t ex i Fattighusån och Mölndalsån, Nordre älv och i Göta älvs mynning. Idag badar man i t ex Nordre älv vid Gullö och vid Tångenbadet i Göta älv strax utanför Älvsborgsbron. Dessa badplatser uppfyller 12

14 inte formellt kriterierna för att få en status som officiell badplats då vattenkvaliteten kan variera stort och då risker föreligger i samband med bl a kraftig nederbörd och fartygstrafik (t ex höga bakterietoppar vid kraftiga regn och stora avsänkningseffekter i samband med passage av större fartyg). Flertalet av regionens sjöar är belägna en bit in från kusten, ofta i högt belägen försurningskänslig skogsmark. Många av sjöarna har stor betydelse för friluftslivet, t ex Delsjöarna och Surtesjön. Många av floderna är betydelsefulla ur fiskesynpunkt med värdefull vandringsfisk, t ex Säveålaxen och är av riksintresse för naturvården och ingår i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura Göta älv är Sveriges största flod med ett avrinningsområde på ca km² och är mycket värdefull från bl a vattenförsörjningssynpunkt, för turism och friluftsliv samt för den biologiska mångfalden. Lärjeåns vattensystem är av riksintresse för naturvården och hyser en rik biologisk mångfald, både vad gäller arter och naturtyper, och är av stor betydelse för friluftslivet. De minsta vattendragen rinner huvudsakligen genom de uppodlade lerslättsområdena innan de mynnar i kusten. Flertalet sjöar är försurningspåverkade och kalkas regelbundet, medan de stora vattendragen och de små kuståarna är starkt närsaltspåverkade. Flera vattendrag är öringförande och vissa vatten utnyttjas för bevattning, t ex Kvillen. I Lärjeåns vattensystem finns ett mindre flodpärlmusslebestånd, en värdefull bottenfauna samt rastande och häckande strömstare. Det finns en stark ambition att ta tillvara och utveckla kvaliteterna i våra sötvattenmiljöer och många av dom bevakas återkommande genom omfattande kontroll och undersökningar av olika slag. Hoten mot sötvattentillgångarna i kommunen är försurningen, t ex i Vättlefjällsområdet, övergödning och miljögifter samt fysiska ingrepp av olika slag. Viktiga förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv är tillräcklig vattenföring, varierat bottenmaterial samt vegetation längs stränderna. Olämpligt byggande i nära anslutning till olika vattenområden, regleringar, dikningar, dikesrensningar, omgrävningar, kulverteringar och skogsavverkningar får ofta negativa konsekvenser för växt- och djurlivet. Regleringar och kulverteringar kan förhindra och försvåra spridning eller vandring av olika arter. I t ex Göta älv orsakar tappningarna vid Vänern och regleringar omfattande erosion på stränderna längs älven i kommunen. Åtgärder och kvalitetsmål Värna sötvattenmiljöerna och tillvarata dess kvaliteter från miljö- natur- och friluftssynpunkt i planeringen, på övergripande nivå och detaljnivå, i MKBarbetet etc. 13

15 Verka för en god vattenkvalitet i vattendrag, sjöar och andra vattenområden genom miljöövervakning, tillsynsarbete och kontroll. Belastningen av föroreningar, t ex av metaller och organiska ämnen skall vara så låg att organismer och ekosystem inte påverkas. Begränsa utsläpp av avlopp och andra föroreningar till vatten, verka för anläggande av skyddszoner kring vattendragen, förhindra kulverteringar och dikningar och andra åtgärder som kan försämra vattenkvaliteten och påverka den biologiska mångfalden negativt. Förekommande arter knutna till respektive vattendrag skall kunna fortleva i stabila bestånd. Särskilt uppmärksamhet skall gälla för rödlistade arter eller särskilda ansvarsarter. Tillvarata sjöarnas stora värden från frilufts- och rekreationssynpunkt, t.ex. som badvattensjöar. Sjöar och vattendrag skall hålla en vattenkvalité som motsvarar bakteriologiskt tjänlig badvattenkvalité. Vad kvalitetsmålen bör omfatta i nuläget är mer generella riktlinjer eller rekommendationer för resp. vattenområde eller kategori av vattenområde (såsom t ex recipientbilagan till Vattenplanen ger uttryck för). Särskilda och mer detaljerade kvalitetsmål för sjöar och vattendrag kan och bör dock på sikt närmare utformas med utgångspunkt från Vattenplanen med recipientbilagan och med hänsyn till regionalt målarbete, kommunal miljöövervakning, t ex som rör biologisk mångfald. Bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag, vattendirektivets bestämmelser, särskilda krav i reservatsbestämmelser eller rekommendationer eller krav som rör riksintresse, Natura 2000-områden, strandskydd m m. När det gäller biologisk mångfald bör även beaktas vattenlevande eller vattenanknutna rödlistade arter, indikatorarter och ansvarsarter. Prioriteringar Värna sötvattenmiljöerna och tillvarata dess olika kvaliteter från miljö- natur och friluftssynpunkt i plansammanhang. Värna om en god vattenkvalitet samt den biologiska mångfalden i olika vattenmiljöer genom miljöövervakning och tillsynsarbete. Det gäller föroreningar av metaller, miljögifter samt försurningspåverkan och näringsförhållanden. Särskild uppmärksamhet skall även riktas mot rödlistade arter och ansvarsarter samt deras livsmiljöer. 14

16 Begränsa utsläpp av föroreningar från industrier, hushåll och från tätortsmiljöns trafik- och andra hårdgjorda ytor inom ramen för tillsynsarbetet. Särskilda krav på skyddszoner bör gälla kring vissa vattenområden och vattenreningsåtgärder, t ex 10 meters odlingsfri skyddszon samt krav på vattenrening i våtmark för dagvatten från hårdgjorda ytor vid nybebyggelse. Myllrande våtmarker Bakgrund Det nationella målet Myllrande våtmarker innebär att våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Målet syftar till att bibehålla våtmarker av olika slag med bevarad biologisk mångfald i hela landet. Det innebär att våtmarkerna måste skyddas så långt det är möjligt mot markavvattning, olämpliga skogsbruksmetoder, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Även minskad beteshävd och upphörd slåtter kan vara allvarliga hot mot våtmarker. Det gäller även våtmarkernas värden för kulturmiljön och friluftslivet. Detta mål har en särskild betydelse för Göteborg, som en gång byggdes på våtmarker. Stora delar av staden är byggd på utfyllnader av de gamla stadsvassarna och strandängarna längs Göta älv. Trots stadens framväxt sedan flera århundraden finns ännu idag kvar en förhållandevis rik och varierad förekomst av våtmarker i kommunen. Våtmarkerna har många viktiga funktioner. De styr och reglerar grund- och ytvattnets rörelse och magasinerar stora vattenmassor. De utgör livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. De fungerar som biologiska filter i naturen och har en vattenrenande funktion. I våtmarkerna sker en reduktion av närsalter såsom kväve. Detta har uppmärksammats och beaktats i det nya strandskyddet för Göteborg. Situation Göteborg har en förhållandevis rik tillgång på våtmarker, även om stora våtmarksarealer försvunnit genom dikningar och andra åtgärder. I Göteborgsområdet finns en lång rad rödlistade arter, som framför allt är knutna till småvatten och till havstränder och västligt präglade blandmyrar. Det finns ett antal våtmarker som Göteborgstrakten har ett särskilt ansvar för, bl a västligt 15

17 präglade myrmarker med klockgentiana, alkonblåvinge och nattskärra. I Göteborg hittar vi denna typ i Vättlefjäll, i Delsjö- respektive Sandsjöbackaområdet. En del av denna naturtyp omfattas av riksintresse för naturvården och Natura 2000 samt utgör ekologiskt särskilt känsliga områden. Göta och Nordre älvs strand- och fuktängar är en annan värdefull våtmarksmiljö med en delvis unik flora och fauna. Andra värdefulla våtmarksmiljöer med en rik biologi är hävdade strandängar vid kusten, t ex på Galterö, Amundön och i Haga kile samt sumplövskogar i Lärjeåns dalgång. Viktigt är att uppmärksamma och värna om kvarvarande våtmarker i själva tätortsmiljön. Bland hoten mot våtmarkerna förutom dikning, olämpliga skogsbruksmetoder, vägdragningar, olämplig byggnation kan nämnas vissa miljöfaktorer som försurning av våtmarker samt kvävebelastningen på våtmarksmiljöerna. Bristen på beteshävd och slåtter, t ex i Nordre- och Göta älvs kulturlandskap är ett reellt hot mot den biologiska mångfalden. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot biotopskyddade småvatten och diken i odlingslandskapet. Små sammanhängande våtmarkssystem eller efemära vatten, ofta kustnära vatten, kan vara biologiskt intressanta och utgör inte sällan livsmiljöer för känsliga arter, t ex rödlistade arter eller arter som inte tål konkurrens med fisk. Bland intressanta rödlistade arter kan nämnas större vattensalamander, smådopping och stinkpadda. Våtmarkerna och deras värden har uppmärksammats under senare år genom bl.a. olika initiativ från flera nämnders sida med en rad våtmarksprojekt och inventeringar av våtmarker. Flera initiativ har tagits i kommunen och man börjar se våtmarkerna som en resurs för att återskapa livsmiljöer för olika våtmarksarter, för vattenrening av t ex dag- och avloppsvatten samt för att skapa estetiskt tilltalande miljöer kring vatten i Göteborg. Flera projekt drivs idag i kommunen med inriktning på vattenrening, restaurering av våtmarker och anläggande av våtmarksmiljöer för att höja trivseln och livskvaliteten i stadsmiljön. Åtgärder och kvalitetsmål Fortsatt arbete i kommunen med att återskapa tidigare igenlagda och förstörda våtmarker, t ex igenläggning av dräneringsrör och diken genom att öppna eller ta bort kulverteringar. Här kan nämnas flera projekt, som genomförts i kommunen, t ex våtmarker för vattenrening i Välen, Gärdsåsmosse och i Bergum samt våtmarksrestaurering vid Kvillebäcken och Osbäcken. Fortsatt inventering av småvatten i kommunen, bl a i odlingslandskapet inom ramen för biotopskyddet. 16

18 Miljöövervakning, tillsynsarbete och kontroll som berör våtmarker, t ex av rödlistade arter samt av indiaktorarter som förorenings- och försurningskänsliga arter. Förhindra kulverteringar och dikningar och andra åtgärder som torrlägger våtmarker och som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Våtmarkerna skall förvaltas och brukas på ett sådant sätt att inga förluster av deras biologiska mångfald uppstår, t ex genom upprättande av en våtmarksplan. Särskilt uppmärksamhet bör fokuseras kring funktionen och skötseln av våtmarkerna. Även när det gäller våtmarker bör man i en eventuell nästa etapp, med Vattenplanen som utgångspunkt, utveckla och anta mer detaljerade kvalitetsmål. Då bör man även integrera regionalt målarbete, Artdataarkivet med rödlistade arter, vattendirektivets bestämmelser, data som rör Natura 2000 områden, bedömningsgrunder etc. Prioriteringar Värna våtmarksmiljöerna och deras funktion samt tillvarata dess olika kvaliteter från miljö- natur och friluftssynpunkt i plansammanhang. Bevaka våtmarkerna, deras funktion, miljösituation, livsmiljöer och arter genom miljöövervakning och tillsynsarbete. Särskild uppmärksamhet riktas mot rödlistade arter och mot vissa indikatorarter. Begränsa utsläpp av föroreningar från industrier, hushåll och från tätortsmiljöns trafik- och andra hårdgjorda ytor inom ramen för tillsynsarbetet Fortsatt prioritet av arbetet med våtmarksrestaurering och vattenrening i våtmark, t ex av dagvatten i samband med nybebyggelse och vid restaureringsarbete av våtmarker och naturområden (såsom i Välenområdet). Ingen övergödning Bakgrund Det nationella målet är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Åtgärder mot övergödningen av hav, sjöar och vattendrag är ett prioriterat mål i kommunen. Övergödningen är ett reellt problem i kustvattnet och i kustnära vattendrag. Att minska dess effekter i vattendragen har varit en angelägen fråga för Göteborgs kommun. 17

19 Målet Ingen övergödning innebär att närsaltsbelastningen inte skall hanågon negativ inverkan på människors hälsa eller på den biologiska mångfalden. Sjöar och vattendrag i skogs- och hällmark skall återgå till ett naturligt näringstillstånd. Odlingslandskapets sjöar och vattendrag kan och i vissa fall bör vara näringsrika eller måttligt näringsrika. Tillförseln av näringsämnen till havet skall på sikt inte orsaka övergödning. Naturligt förekommande arter i havs- och vattenområden skall kunna bevaras i livskraftiga, balanserade populationer. Situation Den industriella utvecklingen till ett modernt industrialiserat samhälle har rubbat kretsloppen och näringsbalansen mellan atmosfär, land och vatten. Övergången till mer näringsrika förhållanden i vatten, eutrofieringen, har gett en ökad primärproduktion eller växtproduktion, i vissa fall har massiva algblomningar uppstått i havet. Den allt större produktionen av växter och djur kräver en ökad nedbrytning av dött organiskt material. Vid denna process åtgår syre, som i vissa fall inte räcker till och kan ta helt slut. Sedimentation av organiskt material ökar, vilket i sin tur ytterligare ökar syreförbrukningen, ammonium och svavelväte bildas etc. Det är främst kväve och fosfor som bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och kusthavet. Närsalterna härrör i huvudsak från hushållsavlopp, utsläpp från reningsverk och industrier samt mer diffus avrinning från tätorter, jordbruk och skogar. Stora närsaltsflöden går ut i kustvattnet via de stora älvarna, framför allt Göta älv. Många vattendrag är eutrofierade i Göteborg. Flera mindre kustnära vattendrag som Stora ån, Kvillebäcken, Krogarbäcken och Osbäcken är påtagligt övergödda med höga kvävehalter och näringsrika med avseende på fosfor. Undantag från detta är vattendrag i skogs- och bergsområden, t ex vattendrag i Vättlefjäll och Sandsjöbackaområdet. De är som regel näringsfattiga och försurade, t ex Kvarnabäcken, Hultabäcken och biflöden till Lärjeån. Även de större vattendragen är påverkade av närsalter. Göta älv har en kvävetransport som är 2,5 ggr den naturliga bakgrundsbeastningen medan fosfortransporten endast marginellt överstiger den naturliga bakgrundshalten. Fosforhalten i höjd med Lärjeholm uppfyller i nuläget det nationella kvalitetsmålet, medan kvävehalterna ligger betydligt över kvalitetsmålet, vilket kräver insatser i hela Göta älvs vattensystem. Även Säveån uppvisar en liknande situation som Göta älv med höga kvävehalter i Göteborg. Mölndalsån och Lärjeån är näringsrika både med hänsyn till fosfor och till kväve. Även Göta älvs mynningsområde har höga kvävehalter. Kommunens sjöar är däremot som regel näringsfattiga och försurade. 18

20 Åtgärder och kvalitetsmål Uppmärksamma eller motverka övergödningen och dess effekter i den övergripande planeringen och i detaljplaneringen samt i det löpande arbetet, t.ex. genom krav på skyddzoner eller minskade närsaltutsläpp inom ramen för tillsynsarbetet. Särskilda reningskrav för utsläpp av dagvatten, avrinning från hårdgjorda ytor m m vid etablering av verksamheter, infrastruktur och bebyggelse vid känsliga vattenområden, t ex vid Haga å, Krogarbäcken, Säveån och Stora ån. Kontinuerlig miljöövervakning, t ex närsaltskontroll av de mindre vattendrag som inte ligger inom vattenvårdsförbundens undersökande verksamhet. Minskning av närsaltsutsläppen till näringsrika vattendrag och kusthav från enskilda hushåll, industrier samt från jordbruket och skogsmarken i kommunen. Risken för närsaltsläckage bör även uppmärksammas vid skogsavverkningar, t ex genom tillsynsarbete. Krav på rening och andra åtgärder inom ramen för Policy för avloppsutsläpp till vattendrag, sjöar och hav. (se även Recipientbilagan till vattenplanen). Fortsatt minskning av bräddningen av dag- och dräneringsvatten från kommunens va- ledningsnät till vattendrag, inre vattenleder, kanaler och till kusthavet. Vissa mindre vattendrag har drabbats hårt och är särskilt känsliga för närsalts- och föroreningsutsläpp, t ex Osbäcken. Initiera införande av skyddszoner (minst 10 meters bredd) vid vattendragen samt anläggandet av våtmarker för vattenrening vid vattendragen. Driva kampanjer och informationsarbete till hushåll i olika avrinningsområden med syfte att t ex minska fosforförbrukningen i disk och tvättmedel. Kvalitetsmål bör utformas på grundval av regionala mål, Naturvårdsverkets bedömningsgrunder samt på basis av bestämmelser i vattendirektivet. Särskilda krav på vattenkvalité m m kan även riksintressen ställa. Bara naturlig försurning Bakgrund Miljökvalitetsmålet för försurning av mark och vatten innebär att vi skall motverka onaturlig försurning så att den naturgivna produktionsförmågan och den biologiska mångfalden bevaras. Försurande effekter av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall inte heller öka korrosionen på byggnader och föremål av olika slag. 19

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

6.2 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN

6.2 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN 6 ÖVRIGA INTRESSEN Avsnittet berör ekologiskt känsliga områden (6.1), områden av intresse för den allmänna naturvården (6.2) samt kulturmiljövården (6.3). 6.1 OMRÅDEN AV INTRESSE FÖR DEN ALLMÄNNA NA- TURVÅRDEN

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

Fördjupad bristanalys

Fördjupad bristanalys Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Nationella miljömål: Grundvatten av god kvalitet. Levande sjöar och vattendrag. Hav i balans, samt levande kust och skärgård.

Nationella miljömål: Grundvatten av god kvalitet. Levande sjöar och vattendrag. Hav i balans, samt levande kust och skärgård. 12 ÖVERSIKTSPLAN - FÖRDJUPNING FÖR PITEÅ STADSBYGD s Vattenanvändning VISIONEN Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Övergripande mål för dricksvattenförsörjningen är att den skall vara tillräcklig, säker

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål.

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål. VATTEN Vatten är en grundläggande faktor i de ekologiska systemen. Vattentillgången avgör villkoren för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. De många sjöarna och vattendragen har

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer