Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2 Bilagor 2 Begreppsförklaring 5 Fördjupning 24 Karaktäristik av recipienter 51 Rödlistade arter 67 Kanalplan 91 Idéer från två seminarier 96 Projekt Slottsskogen 99 Projekt Svankällan 102 Jämförelse med ÖP Källor att dyka ned i 1

3 Begreppsförklaring Begrepp Förklaring Avloppsvatten Gemensam benämning för spillvatten, dagvatten och dränvatten. BOD, BSBiokemisk syreförbrukning. Som ett mått på vattnets halt av lätt nedbrytbara organiska föroreningar används den mängd syre som förbrukas för nedbrytning av organiskt material i ett prov under 7 dygn (BOD7) Bräddavlopp COD Dagvatten Dränvatten Duplikatsystem Estuarie Ett bräddavlopp är en anordning för avlastning av kombinerat system, där avloppsvatten avdelas då vattenytan stigit till en viss nivå. I ett bräddavlopp avdelas det blandade spill- och dagvattnet dels som bräddvatten, dels som avloppsvatten i spillvattenförande ledning. Bräddvattnet kan avledas antingen direkt till recipient eller via ytterligare bräddavlopp. I de fall bräddvattnet avleds direkt till recipient är bräddavloppet en bräddpunkt. Avloppsvattnet kan antingen anslutas direkt till spillvattentunnel eller avdelas i ytterligare nedströms bräddavlopp. Kemisk syreförbrukning. Mått på vattnets innehåll av organiska ämnen som kan oxideras med bikromat CODcr respektive permanganat CODMn. COD-värdet anger mängden syre som förbrukas vid oxidationen. Regn och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor gator, vägar, takytor o dyl. Vatten som har passerat marklager och som avleds genom dräneringsledningar. Separerat avloppssystem med två ledningar där spillvattnet avleds i den ena ledningen och dag- och dränvatten avleds i den andra. Vattenområde där sött vatten från vattendrag möter salt vatten från havet. (Nordre älvs mynning är ett exempel med högt naturvärde). 2

4 Fosfor Hårdgjorda ytor Infiltration Kombinerat system Kväve LOD Närsalter Nödutlopp Organiska ämnen Grundämne som i vatten förekommer som fosfat, polyfosfat eller organiskt bundet. Fosfater ingår i en del tvättmedel. Fosfor spelar en viktig roll som närsalt vid organisk tillväxt och risk för övergödning av vattendrag. Ytor från vilka en direkt avrinning av i stort sett allt dagvatten sker. Vattnets inträngning i markytan. Avloppssystem där spill-, dag- och dränvatten avleds i gemensam ledning. Grundämne som i vatten förekommer som ammoniumjon, nitrat, nitrit eller organiskt bundet. Erfordras som näringsämne vid organisk tillväxt. Kväve kan ha betydelse för övergödning av vissa havsområden. Lokalt omhändertagande av dagvatten. Hantering av dagvatten inom det området där det bildas och som därmed onödiggör eller minskar behovet av bort ledande. Kan åstadkommas genom infiltration, perkolationsmagasin eller lokal fördröjning av dagvattnet. Näringsämnen t ex kväve och fosfor. Anordning på spillvattenledningen i duplikat eller separatsystem, som endast träder i funktion vid driftstörning eller hög tillrinning orsakad av inläckage eller felkopplade serviser. Ämnen som innehåller kol och väte kovalent bundna till varandra i molekyler. De kan också innehålla atomer från andra ämnen t ex syre, kväve, fosfor och sk halogener. Perkolation Vattnets fortsatta transport genom marklagren efter att det infiltrerat. Permeabilitet Ett mått på vattengenomsläpplighet i mark. 3

5 Separering Separatsystem Recipient Råvatten Servisledning Spillvatten Tungmetaller Återkomsttid Översilningsytor Äldre kombinerade avloppsledningar byggs om till duplikat eller separatsystem. Separat avloppssystem där spillvatten och ofta även dränvatten avleds i sluten ledning, medan dagvattnet tas om hand lokalt eller avleds i rännsten eller öppet dike. Ytvatten eller grundvatten som tar emot utsläpp av dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten Vatten som används för beredning av dricksvatten. Kan vara både yt- och grundvatten. Anslutningsledning mellan fastigheten och va- verkets huvudledning. Förorenat vatten från hushåll, industrier, service anläggningar o dyl. Metalliska grundämnen, t ex kadmium, bly, kvicksilver, koppar, zink. Formen som tungmetallerna förekommer i har stor betydelse för den biologiska tillgängligheten och möjliga miljöeffekter. Genomsnittlig tid mellan regn med viss intensitet och varaktighet. Översilning innebär att vatten som ska renas periodiskt pumpas över ett markområde som kan utgöras av en yta med naturliga jordar, men också av en yta med anlagd markbädd. Rening sker genom upptag i växtlighet och genom nedbrytning i mark. 4

6 Fördjupning I bilagan redogörs för vissa av de miljömål som riksdagen har antagit, som har särskild betydelse för vattenfrågorna. Bilagan är en fördjupning av de mål, strategier och förslag som finns i huvudtexten. Under respektive mål ges en bakgrundsbeskrivning, dagens situation kommenteras, olika åtgärder och möjliga kvalitetsmål diskuteras. Allmänt Bakgrund En rik tätortsnatur förutsätter att man tar hänsyn till och bevarar den biologiska mångfalden även i tätortsmiljön. Den biologiska mångfalden kan förenklat definieras som allt levande på jorden och i alla dess former. Biologisk mångfald står för tre betydelser. artrikedom. genrikedom. biotoper, livsmiljöer, i landskapet I begreppet biologisk mångfald brukar man också inrymma de biologiska processer och funktioner som upprätthålls i naturmiljön. Tätortsmiljöerna innehåller allt från kvarlevande naturliga biotoper och kulturlandskap till anlagda parkområden, esplanader, trädgårdar, kyrkogårdar och slottsmiljöer, vägslänter och ledningsgator. De varierar från biologisk synvinkel i storlek, kvalité och innehåller en stor variation av art- och individantal. Rumsligt kan dessa miljöer hänga samman på olika sätt och bilda en grön infrastruktur som på olika sätt står i förbindelse med det omgivande naturoch kulturlandskapet utanför tätorten. Tätortens natur utgörs av mångfalden av arter och deras livsmiljöer, vattenleder, gröna korridorer, kärnområden, småbiotoper och mikromiljöer som representeras av t ex kanalsystem och vattendrag, åraviner, alléer, stora parker, grönområden, områden av naturskogskaraktär, dammar, och enstaka äldre träd. Många växt- och djurarter har hittat en fristad också i tätorterna särskilda livsmiljöer, t ex i resterna av ett gammalt kulturlandskap eller i en kvarnmiljö. De är beroende av särskild hävdform eller vattenregim för att fortleva. 5

7 Situation Göteborg har en varierad tätortsnatur med många naturtyper, park-, grönområden och vattenvägar även i stadens mest centrala delar, odlings- och skogslandskap samt värdefulla marina områden, t ex ålgräsängar, hårdbottnar och skärgårdsmiljöer och strandområden längs kusten och vid vattendragen. Exempelvis kan nämnas Lärjeåns och Säveåns strandskogar och ravinlandskap. I staden finns även förhållandevis stora och orörda ströv- och naturområden, t ex Änggårdsbergen och Delsjöreservatet samt ädellövskogsområden, bl a i Rya skog och längs Lärjeån. I delar av Kvillebäckens dalgång, vid Välen och Stora ån, Haga å och Osbäcken återfinns rester av ett tidigare dominerande odlingslandskap med våtmarker, bl a småvatten, som dessutom kan omfattas av ett särskilt biotopskydd. Bland särskilt värdefulla och intressanta vattenområden och våtmarker kan nämnas:. Den västsvenska fuktheden, västligt präglade våtmarksområden med arter som klockgentiana, alkonblåvinge, orre och nattskärra. Denna naturtyp återfinns bl a i Vättlefjäll, Sandsjöbacka och Delsjöområdet.. Strandängarna kring Göta och Nordre älv med tidvattenpåverkade stränder och en mångskiftande flora och fauna. Vissa delar utgör natur reservat med beteshävd.. Havsstrandängar och vidsträckta naturliga sandstränder längs kusten och i skärgården, t ex på Galterö, Amundön och i Askimsfjorden.. Meandrings- och skredområden samt ravinlandskap i Lärjeåns dalgång och vid Haga å.. Värdefulla odlingslandskap, i vilka ingår biotopskyddade diken och småvatten med rödlistade arter, t ex småfläckig sumphöna, smådopping och större vattensalamander.. Göta älvs och Säveåns vattensystem med värdefulla fiskarter, främst Säveålaxen.. Värdefulla marina miljöer, hårdbottnar vid Tistlarna och vid Vinga, estuarie- och grundområden med ålgräsängar och estuariemiljöer i Haga kile, Göta resp Nordre älvs dalgång. 6

8 De största hoten mot den biologiska mångfalden i storstäder som Göteborg, torde vara en successiv fragmentering av grön- och vattenområden genom en stegvis tätortsexpansion, där varje steg för sig kan vara tämligen begränsat, men där stegen tillsammans på lång sikt ofta får en förödande konsekvens. Trafiken ställer krav på nya kommunikationsstråk, som ofta trasar sönder ostörda naturmiljöer och därigenom hotar naturvärdena, bl.a. genom kulvertering och torrläggning av vattendrag och småvatten. Trafiklederna skapar lätt barriäreffekter, vilket kan få förödande konsekvenser för vissa arter genom att deras spridningsmöjligheter förhindras. Grönområden kan också påverkas negativt genom ett alltför hårt drivet skogsbruk samt av igenläggning eller utdikning av våtmarker. Sötvattenmiljöer och marina miljöer påverkas ofta negativt eller förstörs av olämpliga utfyllnader, vattenföretag, muddringar samt genom överuttag av fisk eller av andra marina resurser. Andra hot mot floran och faunan i tätortsmiljön är en utarmning eller förlust av olika livsmiljöer genom försurnings- och föroreningspåverkan, t ex genom utsläpp av övergödande ämnen till mark och vatten, att man bygger på för låglänta partier och får översvämnings- och föroreningsproblem som följd, t ex längs Stora ån. Åtgärder och Kvalitetsmål Skälen till att bevara biologisk mångfald i tätorter är flera. Ca 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter. Vid bostaden, arbetsplatsen eller längs resvägen från och till arbetet värdesätter man upplevelser och kontakt med vatten, grönska och närnatur och här hämtar man kanske kunskapen och förståelsen för naturen och hur livet hänger samman, årstidsväxlingar och kretslopp. Ett viktigt skäl att bevara biologisk mångfald är att många människor har möjlighet att uppleva natur i vardagslag. Andra skäl är att vi riskerar att förlora genresurser som skulle kunna nyttjas inom läkemedelsutvecklingen eller inom jordbruket. Många människor ifrågasätter även människans rätt att utrota växter och djur som funnits och utvecklats under lång tid. Tillgången till grönområden och vattenmiljöer ökar välbefinnadet och trivseln och har stor betydelse för människors hälsa, rekreation och friluftsliv. Våtmarker fungerar som biologiska filter för dagvatten. Hur skötseln och planeringen av den biologiska mångfalden och den gröna strukturen utförs är av stor vikt. Idag anses det självklart att även engagera närboende och brukare i detta arbete t ex genom Agenda 21 arbete tillsammans med naturvårdande föreningar, lokala grupper, skolor och dagis. 7

9 Några viktiga åtgärder för kommunen är:. Aktivt integrera frågor som rör vatten- och grönstrukturen och biologisk mångfald i planarbetet på olika nivåer såväl inom översiktsplaneringen och detaljplaneringen samt genom samarbete med andra förvaltningar och kontor, stadsdelsförvaltningar, föreningar och lokala grupper.. Kompetens och kunskapsuppbyggnad, t ex om naturvårdslagstiftning i miljöbalken samt biologisk artkunskap generellt hos handläggare.. Utveckla kvalitetsmål för kommunala insatser för att bevara den biologiska mångfalden på art- och landskapsnivå. Peka ut arter och livsmiljöer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Ett sådant exempel kan vara Göta och Haga å. Samarbete krävs med Länsstyrelsen med avstämning mot nationella och regionala mål. Till grund för utformningen av kvalitetsmål bör även ligga Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, Policy för avloppsutsläpp, tidigare vattenvårdsprogram i kommunen, Program Vatten, regionalt målarbete, vattendirektivets bestämmelser samt eventuella rekommendationer eller krav som berör naturreservat, riksintresse- och Natura 2000-områden. Fortlöpande inhämta kunskap och sprida kunskap om den biologiska mångfalden i tätortsmiljön genom inventeringar, miljöövervakning och projekt av olika slag. Samarbete med skolor, universitet, lokala grupper och föreningar är betydelsefullt och nödvändigt i detta arbete. En hel del arbete har påbörjats på detta sätt. Stadsmuseet har låtit sammanställa en förteckning och historisk bild över rödlistade arter. Miljöförvaltningen har tagit initiativ till att bygga upp en GIS-anpassad kunskapsbas över rödlistade arter och vissa andra artgrupper i kommunen (Artdataarken). Återkommande miljövervakningsarbete, t ex vad gäller tillstånd i naturen, hav, sjöar, vattendrag, våtmarker och om påverkan av olika ämnen på föroreningskänsliga arter. Som exempel kan nämnas biologisk monitoring av indikatorarter och rödlistade arter knutna till vattenmiljöer, t ex flodpärlmussla och kungsfiskare samt bottenfaunaundersökningar för att långsiktigt kunna bedöma förorenings och försurningspåverkan m m. 8

10 Aktivt arbete att bevara värdefulla ekosystem och landskapstyper samt skyddet av fortplantnings- rast- och övervintringsområden för arter som är hotade. Det gäller även i arbetet med biotopskydd och reservatsarbete för särskilt värdefulla naturmiljöer i kommunen. Prioriteringar Utveckla kompetensen och kunskapsnivån i planarbetet. Satsningar GIShantering. Resurser för inventeringar och miljöövervakning, bl a en utökad biologisk monitoring i sötvattenmiljöer. Skydd av värdefulla vattenmiljöer, t ex marina miljöer som ålgräsängar och produktiva grundområden. Det gäller även värdefulla sötvattenmiljöer med rik och varierad bottenfauna och häckande och övervintrande strömstare, t ex i Lärjeåns vattensystem och sötvattenbiotoper med rödlistade arter, t ex knölnate i Kvillebäcken, asp, flodnejonöga i vissa vattendrag, smådopping och större vattensalamander i vissa småvatten. Grundvatten av god kvalitet Bakgrund Grundvattnet har sin största betydelse som dricksvattenresurs för många människor. Ett övergripande nationellt mål är att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Den senare aspekten är också viktig då mellan 80-90% av vattnet i sjöar och vattendrag ursprungligen kommer från grundvattnet. Vi måste även anpassa vår förbrukning av grundvattnet så att vi inte sänker grundvattennivån och äventyrar vattentillgången eller vattenkvaliteten. Överuttag i samband med t ex bevattning kan få allvarliga konsekvenser för vattentäkter, natur-och fiskeintressen. Situation Det finns flera hot och påverkansfaktorer vad gäller vattenkvaliteten och tillgången till grundvatten, försurning, övergödning, oreglerade överuttag i grundvattenmagasin och -täkter, lokala föroreningskällor, t ex avloppspåverkan, saltvatteninträngning och radonförekomst i speciella berggrundsmaterial. 9

11 I Göteborg är dricksvattenförsörjningen till största delen baserad på ytvatten från Göta älv, men förhållandevis många fastigheter i olika ytterområden i kommunen har egna dricksvattenbrunnar. Runt tusentalet permanent- och fritidsbostäder får sin vattenförsörjning genom egna grundvattentäkter. De största problemen har varit försurningspåverkan samt fluorid- och radonförekomst inom vissa områden. Även förorenings- och saltpåverkan förekommer. Flertalet enskilda vattentäkter ligger inom försurningskänsliga områden i kommunen, bl a i de östra delarna av Göteborg, men även lokalt på Hisingen. Då många enskilda brunnar var försurningsdrabbade i mitten på 1980-talet påbörjades en övergripande kontroll av grundvattnet i dessa brunnar och statsbidrag utgick till åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i brunnarna. Samtidigt påbörjades en omfattande grundvattenprovtagning av grundvattnet i ett antal grundvattenrör i olika delar av kommunen. Sedan starten 1986 provtas grundvattnet årligen och idag finns över 50-talet analyser av bl a ph, alkalinitet och sulfat samt tungmetaller från flera av observationsrören. Tungmetallerna i dessa mätningar är generellt sett låga. Alkalinitet och ph visade på en sjunkande trend under 1980-talet men har med något undantag under 1990-talet planat ut. En positiv tendens gäller också för sulfathalten, som visar på svagt sjunkande halter i flertalet observationsrör. Höga radonhalter förekommer i vissa djupborrade brunnar på norra Hisingen, där bergrunden utgörs av en särskild granit med förhöjd radonhalt. Inom samma områden kan det även förekomma förhöjda och oönskade nivåer av fluorid i brunnsvattnet. Omfattande provtagning av radon ägde rum under början av 1990-talet och i vissa fall har olika åtgärder vidtagits för att reducera radonhalten. Åtgärder och kvalitetsmål Försurningen av det ytliga grundvattnet beror främst på den sura dispositionen, men lokalt kan markanvändningen och skogsbruk ha stor inverkan. Åtgärder inom skogsbruket kan därför ha betydelse för grundvattnets kvalité. För att underskrida belastningsgränserna för grundvattnet i sydvästra Sverige behövs fortsatt minskning av svavel- och kväveutsläppen. Kommunal långsiktig och hushållningsinriktad vattenresursplanering är betydelsefullt. Vattenförsörjningen bör även lokalt ges hög prioritet, t ex i kustbandet där vattenuttag och vattentillgång kan utgöra ett problem. Grundvattentillgångar och sårbarhetskartor för grundvattnet har nyligen kartlagts av SGU i det s k Göteborgsprojektet och finns tillgängligt digitalt och 10

12 i rapportform. Kommunala undersökningar, t ex Miljöförvaltningens grundvattenkontroll i observationsrör, tillgängliga vattentäktsundersökningar av fluorid, radon, nitrit och nitrat och analyser från förordnandevattentäkter ingår i Göteborgsprojektet. Det är angeläget att det sker en kontinuerlig uppdatering av data i projektet. Aktuella hot av olika slag, t ex miljöfarliga verksamheter, har också beaktats i Göteborgsprojektet och ingår i sårbarhetskartan. Grundvattenproblem beaktas i den kommunala bebyggelseplaneringen, där vattenförsörjningen baseras på enskilda grundvattenuttag, t.ex. i försurningskänsliga delar av kommunen. Det gäller även påverkan av föroreningar på grundvattnet och oönskade sänkningar av grundvattennivån i stadsmiljön. Förbättrat skydd av vattentäkter, översyn av reservatsföreskrifter samt förebyggande åtgärder för att motverka skador på vattenresurserna. Information och stödåtgärder, t ex i tekniska åtgärdsfrågor, tas fram åt hushåll med försurnings- eller radonpåverkade egna vattentäkter. Beakta försurnings och föroreningspåverkan i planeringen och genom miljöförbättrande åtgärder, kontroll och skydd av olika slag. Upprätta en grundvattenkarta med skyddszoner inom kommande ÖP. På sikt bör kvalitetsmål utarbetas för grundvattenskyddet som ett led i kommunens vattenplan. Här bör en anpassning ske till regionala mål samt till miljökvalitetsnormerna i vattendirektivet för grundvatten samt med hänsyn till Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för grundvatten. Idag finns redan kvalitetsmål för bl a nitrat i grundvatten som en anpassning och tillämpning av bestämmelser som rör grundvatten i vattendirektivet. 11

13 Levande sjöar och vattendrag Bakgrund Det övergripande målet på nationell nivå är att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv bevaras. Målet innebär att fiskar och andra arter som lever i sötvattenmiljöer skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Näringsbelastningen och föroreningspåverkan får inte begränsa förutsättningarna för den biologiska mångfalden och genmodifierade organismer som kan hota den naturliga floran och faunan får inte införas. Målet syftar också till att värna sjöarnas, strändernas och vattendragens stora värden för badoch friluftsliv samt för natur- och kulturupplevelser. Detta mål omfattar bl a fysiska förhållanden och vattenkvalitet, biologisk mångfald som rör sjöar som vattendrag, kanaler, anlagda dammar, småvatten. Konkret berör det även rekreation och friluftsliv, t ex tillgång till goda badplatser med badvattenkvalité. Det berör strandskyddsaspekter, som tillgänglighet till stränder och vattenområden. Även Göta älv som dricksvattenresurs berörs av detta mål. Det sker en omfattande miljöövervakning av olika sötvattenmiljöer, t ex löpande fysikalisk-kemiska undersökningar, elfiskeundersökningar och andra undersökningar som omfattar fiskefrågor, metallundersökning av vattenmossa, av rödlistade arter, indikatorarter och föroreningskänsliga arter. De större sjöarna och vattendragen undersöks som regel i Göta älvs vattenvårdsförbunds regi, medan övriga bevakas av kommunen. Dessa undersökningar sker i Va-verkets, Kretsloppskontorets, Park och Naturförvaltningens, Sportfiskarnas och Miljöförvaltningens regi. Vattenundersökningar utförs även i form av särskilt fastställda och riktade kontrollprogram för olika verksamheter samt genom tillsyn och prövning av avloppsutsläpp till olika vattenområden (s k utsläppskontroll). Situation Göteborgs kommun uppvisar en stor variation och rikedom av sötvattenmiljöer, sjöar, småvattendrag och floder. Vattenförhållandena i våra inre vatten och kanalleder och floder har under det senaste årtiondet generellt sett förbättrats avsevärt, t ex i Fattighusån och Mölndalsån, Nordre älv och i Göta älvs mynning. Idag badar man i t ex Nordre älv vid Gullö och vid Tångenbadet i Göta älv strax utanför Älvsborgsbron. Dessa badplatser uppfyller 12

14 inte formellt kriterierna för att få en status som officiell badplats då vattenkvaliteten kan variera stort och då risker föreligger i samband med bl a kraftig nederbörd och fartygstrafik (t ex höga bakterietoppar vid kraftiga regn och stora avsänkningseffekter i samband med passage av större fartyg). Flertalet av regionens sjöar är belägna en bit in från kusten, ofta i högt belägen försurningskänslig skogsmark. Många av sjöarna har stor betydelse för friluftslivet, t ex Delsjöarna och Surtesjön. Många av floderna är betydelsefulla ur fiskesynpunkt med värdefull vandringsfisk, t ex Säveålaxen och är av riksintresse för naturvården och ingår i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura Göta älv är Sveriges största flod med ett avrinningsområde på ca km² och är mycket värdefull från bl a vattenförsörjningssynpunkt, för turism och friluftsliv samt för den biologiska mångfalden. Lärjeåns vattensystem är av riksintresse för naturvården och hyser en rik biologisk mångfald, både vad gäller arter och naturtyper, och är av stor betydelse för friluftslivet. De minsta vattendragen rinner huvudsakligen genom de uppodlade lerslättsområdena innan de mynnar i kusten. Flertalet sjöar är försurningspåverkade och kalkas regelbundet, medan de stora vattendragen och de små kuståarna är starkt närsaltspåverkade. Flera vattendrag är öringförande och vissa vatten utnyttjas för bevattning, t ex Kvillen. I Lärjeåns vattensystem finns ett mindre flodpärlmusslebestånd, en värdefull bottenfauna samt rastande och häckande strömstare. Det finns en stark ambition att ta tillvara och utveckla kvaliteterna i våra sötvattenmiljöer och många av dom bevakas återkommande genom omfattande kontroll och undersökningar av olika slag. Hoten mot sötvattentillgångarna i kommunen är försurningen, t ex i Vättlefjällsområdet, övergödning och miljögifter samt fysiska ingrepp av olika slag. Viktiga förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv är tillräcklig vattenföring, varierat bottenmaterial samt vegetation längs stränderna. Olämpligt byggande i nära anslutning till olika vattenområden, regleringar, dikningar, dikesrensningar, omgrävningar, kulverteringar och skogsavverkningar får ofta negativa konsekvenser för växt- och djurlivet. Regleringar och kulverteringar kan förhindra och försvåra spridning eller vandring av olika arter. I t ex Göta älv orsakar tappningarna vid Vänern och regleringar omfattande erosion på stränderna längs älven i kommunen. Åtgärder och kvalitetsmål Värna sötvattenmiljöerna och tillvarata dess kvaliteter från miljö- natur- och friluftssynpunkt i planeringen, på övergripande nivå och detaljnivå, i MKBarbetet etc. 13

15 Verka för en god vattenkvalitet i vattendrag, sjöar och andra vattenområden genom miljöövervakning, tillsynsarbete och kontroll. Belastningen av föroreningar, t ex av metaller och organiska ämnen skall vara så låg att organismer och ekosystem inte påverkas. Begränsa utsläpp av avlopp och andra föroreningar till vatten, verka för anläggande av skyddszoner kring vattendragen, förhindra kulverteringar och dikningar och andra åtgärder som kan försämra vattenkvaliteten och påverka den biologiska mångfalden negativt. Förekommande arter knutna till respektive vattendrag skall kunna fortleva i stabila bestånd. Särskilt uppmärksamhet skall gälla för rödlistade arter eller särskilda ansvarsarter. Tillvarata sjöarnas stora värden från frilufts- och rekreationssynpunkt, t.ex. som badvattensjöar. Sjöar och vattendrag skall hålla en vattenkvalité som motsvarar bakteriologiskt tjänlig badvattenkvalité. Vad kvalitetsmålen bör omfatta i nuläget är mer generella riktlinjer eller rekommendationer för resp. vattenområde eller kategori av vattenområde (såsom t ex recipientbilagan till Vattenplanen ger uttryck för). Särskilda och mer detaljerade kvalitetsmål för sjöar och vattendrag kan och bör dock på sikt närmare utformas med utgångspunkt från Vattenplanen med recipientbilagan och med hänsyn till regionalt målarbete, kommunal miljöövervakning, t ex som rör biologisk mångfald. Bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag, vattendirektivets bestämmelser, särskilda krav i reservatsbestämmelser eller rekommendationer eller krav som rör riksintresse, Natura 2000-områden, strandskydd m m. När det gäller biologisk mångfald bör även beaktas vattenlevande eller vattenanknutna rödlistade arter, indikatorarter och ansvarsarter. Prioriteringar Värna sötvattenmiljöerna och tillvarata dess olika kvaliteter från miljö- natur och friluftssynpunkt i plansammanhang. Värna om en god vattenkvalitet samt den biologiska mångfalden i olika vattenmiljöer genom miljöövervakning och tillsynsarbete. Det gäller föroreningar av metaller, miljögifter samt försurningspåverkan och näringsförhållanden. Särskild uppmärksamhet skall även riktas mot rödlistade arter och ansvarsarter samt deras livsmiljöer. 14

16 Begränsa utsläpp av föroreningar från industrier, hushåll och från tätortsmiljöns trafik- och andra hårdgjorda ytor inom ramen för tillsynsarbetet. Särskilda krav på skyddszoner bör gälla kring vissa vattenområden och vattenreningsåtgärder, t ex 10 meters odlingsfri skyddszon samt krav på vattenrening i våtmark för dagvatten från hårdgjorda ytor vid nybebyggelse. Myllrande våtmarker Bakgrund Det nationella målet Myllrande våtmarker innebär att våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Målet syftar till att bibehålla våtmarker av olika slag med bevarad biologisk mångfald i hela landet. Det innebär att våtmarkerna måste skyddas så långt det är möjligt mot markavvattning, olämpliga skogsbruksmetoder, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Även minskad beteshävd och upphörd slåtter kan vara allvarliga hot mot våtmarker. Det gäller även våtmarkernas värden för kulturmiljön och friluftslivet. Detta mål har en särskild betydelse för Göteborg, som en gång byggdes på våtmarker. Stora delar av staden är byggd på utfyllnader av de gamla stadsvassarna och strandängarna längs Göta älv. Trots stadens framväxt sedan flera århundraden finns ännu idag kvar en förhållandevis rik och varierad förekomst av våtmarker i kommunen. Våtmarkerna har många viktiga funktioner. De styr och reglerar grund- och ytvattnets rörelse och magasinerar stora vattenmassor. De utgör livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. De fungerar som biologiska filter i naturen och har en vattenrenande funktion. I våtmarkerna sker en reduktion av närsalter såsom kväve. Detta har uppmärksammats och beaktats i det nya strandskyddet för Göteborg. Situation Göteborg har en förhållandevis rik tillgång på våtmarker, även om stora våtmarksarealer försvunnit genom dikningar och andra åtgärder. I Göteborgsområdet finns en lång rad rödlistade arter, som framför allt är knutna till småvatten och till havstränder och västligt präglade blandmyrar. Det finns ett antal våtmarker som Göteborgstrakten har ett särskilt ansvar för, bl a västligt 15

17 präglade myrmarker med klockgentiana, alkonblåvinge och nattskärra. I Göteborg hittar vi denna typ i Vättlefjäll, i Delsjö- respektive Sandsjöbackaområdet. En del av denna naturtyp omfattas av riksintresse för naturvården och Natura 2000 samt utgör ekologiskt särskilt känsliga områden. Göta och Nordre älvs strand- och fuktängar är en annan värdefull våtmarksmiljö med en delvis unik flora och fauna. Andra värdefulla våtmarksmiljöer med en rik biologi är hävdade strandängar vid kusten, t ex på Galterö, Amundön och i Haga kile samt sumplövskogar i Lärjeåns dalgång. Viktigt är att uppmärksamma och värna om kvarvarande våtmarker i själva tätortsmiljön. Bland hoten mot våtmarkerna förutom dikning, olämpliga skogsbruksmetoder, vägdragningar, olämplig byggnation kan nämnas vissa miljöfaktorer som försurning av våtmarker samt kvävebelastningen på våtmarksmiljöerna. Bristen på beteshävd och slåtter, t ex i Nordre- och Göta älvs kulturlandskap är ett reellt hot mot den biologiska mångfalden. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot biotopskyddade småvatten och diken i odlingslandskapet. Små sammanhängande våtmarkssystem eller efemära vatten, ofta kustnära vatten, kan vara biologiskt intressanta och utgör inte sällan livsmiljöer för känsliga arter, t ex rödlistade arter eller arter som inte tål konkurrens med fisk. Bland intressanta rödlistade arter kan nämnas större vattensalamander, smådopping och stinkpadda. Våtmarkerna och deras värden har uppmärksammats under senare år genom bl.a. olika initiativ från flera nämnders sida med en rad våtmarksprojekt och inventeringar av våtmarker. Flera initiativ har tagits i kommunen och man börjar se våtmarkerna som en resurs för att återskapa livsmiljöer för olika våtmarksarter, för vattenrening av t ex dag- och avloppsvatten samt för att skapa estetiskt tilltalande miljöer kring vatten i Göteborg. Flera projekt drivs idag i kommunen med inriktning på vattenrening, restaurering av våtmarker och anläggande av våtmarksmiljöer för att höja trivseln och livskvaliteten i stadsmiljön. Åtgärder och kvalitetsmål Fortsatt arbete i kommunen med att återskapa tidigare igenlagda och förstörda våtmarker, t ex igenläggning av dräneringsrör och diken genom att öppna eller ta bort kulverteringar. Här kan nämnas flera projekt, som genomförts i kommunen, t ex våtmarker för vattenrening i Välen, Gärdsåsmosse och i Bergum samt våtmarksrestaurering vid Kvillebäcken och Osbäcken. Fortsatt inventering av småvatten i kommunen, bl a i odlingslandskapet inom ramen för biotopskyddet. 16

18 Miljöövervakning, tillsynsarbete och kontroll som berör våtmarker, t ex av rödlistade arter samt av indiaktorarter som förorenings- och försurningskänsliga arter. Förhindra kulverteringar och dikningar och andra åtgärder som torrlägger våtmarker och som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Våtmarkerna skall förvaltas och brukas på ett sådant sätt att inga förluster av deras biologiska mångfald uppstår, t ex genom upprättande av en våtmarksplan. Särskilt uppmärksamhet bör fokuseras kring funktionen och skötseln av våtmarkerna. Även när det gäller våtmarker bör man i en eventuell nästa etapp, med Vattenplanen som utgångspunkt, utveckla och anta mer detaljerade kvalitetsmål. Då bör man även integrera regionalt målarbete, Artdataarkivet med rödlistade arter, vattendirektivets bestämmelser, data som rör Natura 2000 områden, bedömningsgrunder etc. Prioriteringar Värna våtmarksmiljöerna och deras funktion samt tillvarata dess olika kvaliteter från miljö- natur och friluftssynpunkt i plansammanhang. Bevaka våtmarkerna, deras funktion, miljösituation, livsmiljöer och arter genom miljöövervakning och tillsynsarbete. Särskild uppmärksamhet riktas mot rödlistade arter och mot vissa indikatorarter. Begränsa utsläpp av föroreningar från industrier, hushåll och från tätortsmiljöns trafik- och andra hårdgjorda ytor inom ramen för tillsynsarbetet Fortsatt prioritet av arbetet med våtmarksrestaurering och vattenrening i våtmark, t ex av dagvatten i samband med nybebyggelse och vid restaureringsarbete av våtmarker och naturområden (såsom i Välenområdet). Ingen övergödning Bakgrund Det nationella målet är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Åtgärder mot övergödningen av hav, sjöar och vattendrag är ett prioriterat mål i kommunen. Övergödningen är ett reellt problem i kustvattnet och i kustnära vattendrag. Att minska dess effekter i vattendragen har varit en angelägen fråga för Göteborgs kommun. 17

19 Målet Ingen övergödning innebär att närsaltsbelastningen inte skall hanågon negativ inverkan på människors hälsa eller på den biologiska mångfalden. Sjöar och vattendrag i skogs- och hällmark skall återgå till ett naturligt näringstillstånd. Odlingslandskapets sjöar och vattendrag kan och i vissa fall bör vara näringsrika eller måttligt näringsrika. Tillförseln av näringsämnen till havet skall på sikt inte orsaka övergödning. Naturligt förekommande arter i havs- och vattenområden skall kunna bevaras i livskraftiga, balanserade populationer. Situation Den industriella utvecklingen till ett modernt industrialiserat samhälle har rubbat kretsloppen och näringsbalansen mellan atmosfär, land och vatten. Övergången till mer näringsrika förhållanden i vatten, eutrofieringen, har gett en ökad primärproduktion eller växtproduktion, i vissa fall har massiva algblomningar uppstått i havet. Den allt större produktionen av växter och djur kräver en ökad nedbrytning av dött organiskt material. Vid denna process åtgår syre, som i vissa fall inte räcker till och kan ta helt slut. Sedimentation av organiskt material ökar, vilket i sin tur ytterligare ökar syreförbrukningen, ammonium och svavelväte bildas etc. Det är främst kväve och fosfor som bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och kusthavet. Närsalterna härrör i huvudsak från hushållsavlopp, utsläpp från reningsverk och industrier samt mer diffus avrinning från tätorter, jordbruk och skogar. Stora närsaltsflöden går ut i kustvattnet via de stora älvarna, framför allt Göta älv. Många vattendrag är eutrofierade i Göteborg. Flera mindre kustnära vattendrag som Stora ån, Kvillebäcken, Krogarbäcken och Osbäcken är påtagligt övergödda med höga kvävehalter och näringsrika med avseende på fosfor. Undantag från detta är vattendrag i skogs- och bergsområden, t ex vattendrag i Vättlefjäll och Sandsjöbackaområdet. De är som regel näringsfattiga och försurade, t ex Kvarnabäcken, Hultabäcken och biflöden till Lärjeån. Även de större vattendragen är påverkade av närsalter. Göta älv har en kvävetransport som är 2,5 ggr den naturliga bakgrundsbeastningen medan fosfortransporten endast marginellt överstiger den naturliga bakgrundshalten. Fosforhalten i höjd med Lärjeholm uppfyller i nuläget det nationella kvalitetsmålet, medan kvävehalterna ligger betydligt över kvalitetsmålet, vilket kräver insatser i hela Göta älvs vattensystem. Även Säveån uppvisar en liknande situation som Göta älv med höga kvävehalter i Göteborg. Mölndalsån och Lärjeån är näringsrika både med hänsyn till fosfor och till kväve. Även Göta älvs mynningsområde har höga kvävehalter. Kommunens sjöar är däremot som regel näringsfattiga och försurade. 18

20 Åtgärder och kvalitetsmål Uppmärksamma eller motverka övergödningen och dess effekter i den övergripande planeringen och i detaljplaneringen samt i det löpande arbetet, t.ex. genom krav på skyddzoner eller minskade närsaltutsläpp inom ramen för tillsynsarbetet. Särskilda reningskrav för utsläpp av dagvatten, avrinning från hårdgjorda ytor m m vid etablering av verksamheter, infrastruktur och bebyggelse vid känsliga vattenområden, t ex vid Haga å, Krogarbäcken, Säveån och Stora ån. Kontinuerlig miljöövervakning, t ex närsaltskontroll av de mindre vattendrag som inte ligger inom vattenvårdsförbundens undersökande verksamhet. Minskning av närsaltsutsläppen till näringsrika vattendrag och kusthav från enskilda hushåll, industrier samt från jordbruket och skogsmarken i kommunen. Risken för närsaltsläckage bör även uppmärksammas vid skogsavverkningar, t ex genom tillsynsarbete. Krav på rening och andra åtgärder inom ramen för Policy för avloppsutsläpp till vattendrag, sjöar och hav. (se även Recipientbilagan till vattenplanen). Fortsatt minskning av bräddningen av dag- och dräneringsvatten från kommunens va- ledningsnät till vattendrag, inre vattenleder, kanaler och till kusthavet. Vissa mindre vattendrag har drabbats hårt och är särskilt känsliga för närsalts- och föroreningsutsläpp, t ex Osbäcken. Initiera införande av skyddszoner (minst 10 meters bredd) vid vattendragen samt anläggandet av våtmarker för vattenrening vid vattendragen. Driva kampanjer och informationsarbete till hushåll i olika avrinningsområden med syfte att t ex minska fosforförbrukningen i disk och tvättmedel. Kvalitetsmål bör utformas på grundval av regionala mål, Naturvårdsverkets bedömningsgrunder samt på basis av bestämmelser i vattendirektivet. Särskilda krav på vattenkvalité m m kan även riksintressen ställa. Bara naturlig försurning Bakgrund Miljökvalitetsmålet för försurning av mark och vatten innebär att vi skall motverka onaturlig försurning så att den naturgivna produktionsförmågan och den biologiska mångfalden bevaras. Försurande effekter av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall inte heller öka korrosionen på byggnader och föremål av olika slag. 19

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

2010-06-18. Dagvattenproblematiken

2010-06-18. Dagvattenproblematiken 2010-06-18 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt 2010 04--1504 15 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor,

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Aneby kommuns delmål

Aneby kommuns delmål Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 172 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att i ett tidigt skede införa ett miljöperspektiv i projekt som kan ha miljöpåverkan för att underlätta

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Vattenöversikt för Lerums kommun

Vattenöversikt för Lerums kommun Vattenöversikt för Lerums kommun Vy över Stora Lövsjön Medins Biologi AB 2009-01-15 Ingemar Abrahamsson Anders Ternsell Daniel Bergdahl Innehållsförteckning Sammanfattning av påverkan och status... 5 Bakgrund

Läs mer

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015 Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Dikning skyddar vägen

Dikning skyddar vägen 1 Foto: Torbjörn Svensson Dikning, dikningsjord och andra överskottsmassor ska hanteras med hänsyn till kringliggande miljö, artrikedom samt natur- och kulturskyddade områden. Sådana arbeten får inte utföras

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun 2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer