Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor."

Transkript

1 Finnarna komme Om den frjrsta bosdttningen kring FlAsjiin har omfattande forskningar gjorts av bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik Brom6. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor. Han var ju gift med en syster till kyrkoherde Sandell. Gothe har skrivit en bok om sina forskningar'rfinnkolonisationen inom Angermanland, Sijdra Lappmarken och Jdmtland'r. I den boken finns ett kapitel med en nagot ldnga rubriken "Finsk bosdttning inom Jiimtland... med en specialskildring om Strijms finnemark". Kapitlet har underrubriken 'rfl0sjdbyden". Boken utkom pd Saxon & Lindstr6ms forlag Ar Erik Modin iir sdkert ocksa bekant. Han var en gtng prdst i TAsjri, och i sin bok "Gamla TAsjti" berdttar han om finnarnas bosdttning krinq FlAsjiin. Kapitlet har rubriken "Finnarna kommerr'. Fijrsta upplagan av boken utkom redan Andra upplagan utkom I9lB och fanns d0 att k6pa i AB Dahlbergs bokhandel i SollefteA. Numera torde ingen av dessa tva bdcker vara till salu av nagon bokhandel. I bokverket "Jdmtland och HHrjedalen", del 1, fr o m sid 157 skriver Janrik Brom6 om finnarnas bosiittnino. Lokala forskare har ocksa gjort en del anteckningar om Alands Sldsta bebyggelse. Bland dessa kan ndmnas Per Nilsson-Tanner, Valter Strdmgren, F M Nord6n och J V Ndsstrcim. Valter Strcimqren 6r fran Havsnds och de tva sistndmnda fran Ringvattnet. Hdr fdljer nu en redogrirelse frjr de tre ovanndmnda forskarnas resultat: 1. Richard Gothe: FlAsiiibvoden (referat) Under senare hiilften av 1600-talet bdrjade finnarna pa allvar bosdtta siq i Jdmtland. Men det dr endast i noma Jdmtland, i soeknarna Alands, Strdm,

2 4 Frostviken oeh Hammerdal, som man kan tala oln en sammanhdnqande finsk bebygqelse. Som de flesta kiinner till avtrdddes Jdmtland genom freden i Brrjmsebro Ar 1545 till Sverige. Intill detta tr hade Jdmtland i ndra 500 0r h6rt till Danmark, dit ocksa Norge hcjrde. Men redan fdre 1645, dt jdmtarna fortfarande var danskar, klagades fran jdmtldndskt hall dver intr0ng fr0n svenska finnar. KlagomAlen borjade komma redan i b6rjan av 1600-talet, och de upprepades flera ganger. Det bersttas att fogden pa Ragunda-tinget 1525 fr0gade rrde Mend aff Hellso om de suendsehe Finder haffde nu fdrleden sommer giortt dem nogen forfang pa deris skoge eller engesletter; suareda de nej, ey deroffuer klage for forleden sommer, rnen tilforene". (Ndr foqden fragade mdnnen fran Hdllesjii socken om de svenska finnarna gjort dem nagot fdrftng - ndgon skada - pa deras skogar frirra sommaren, svarade de nej. Men fcjrut hade s0 skett.) Hiir torde ndrmast avses finnar fran Medelpad. Dels ligger Hdllesj6 ndrmare Medelpad, och dels framkom pa ett tinq i Borqsjii i Medelpad redan Ar 1622 att man fruktade br5k mellan Sveriqe och Danmark, ddrf6r att "finnar pa sky (skidor) rdnde pa alla skogar, fdllande elgt'. Finnarna brydde sig inte om, pa vilken sida om greinsen de jagade. SA lsnqt som till Brdcke, ja, dnda in i Hdrjedalen gav siq medelpadsfinnarna ivdq pe sina jaktfiirder. Ett annat omr6de, ddr det blev br0k, var i Ragunda och Fors socknar. De finnar, som bodde i Graninge, gick utan lov 6ver grdnsen, ddr de jagade och svedjade p& jdmtlandssidan. I Graninge hade det funnits finnar redan pa 1580-talet, men pa jzimtlandssidan fanns dnnu i mitten av 1600-talet ingen stadigvarande finsk bosiittning. De som btirjade var ett par Olofssdner fran Viksjci socken. Olofss6- nerna var ett oroligt sldkte och anlade det ena nybygget efter det andra. Men de stannade inte kvar liinge pa samma plats. I Ragunda fanns pa griinsen mot Hammerdal utmdrkta jaktmarker pa det sa kallade Kiittsj6landet. Hit kom sa manga finnar, att man bcirjade klaga i Ramsele tingslag. Bl a van det tva sijner

3 5 till Erik Olofsson i Viksji5, som tog upp ett torp dhr. Efter en tid flyttade de emellertid ddrifr8n. Brdderna hette Mats och Lars Eriksson. I deras sttille fick linsmannen i Ragunda och en bonde frdn samma soeken civerta Kdttsji5landet. Men de fick inte bo ddr pa samma fina villkor, eom finnarna brukade fa. Dels maste de betala finnarna fcjr deras arbete med fdllande av skog, dels fick de inga frihetsar utan maste genast brirja betala skatt. De skulle ocksa se till att flera nyupptagningar qjordes pa denna mark. Flera ganger tidigare hade dessa trakter haft besdk av finska jaktsdllskap bade fran Viksj6 oeh GudmundrA, ibland dnda fran Hassela i norra Hdlsingland. Finnarna kunde jaqa hdr i flera veekor. Sedan Atervdnde de till sina hemtrakter med rikt jaktbyte. Det hdnde, att de hade med sig flera lass dlghudar, biiverskinn, bdverqiill m m, och detta f6rargade naturligtvis den bofasta befolkninqen. Det dr kanske inte ovdntat att ett av de annars mycket ovanliga finnmorden intrdffade i Kdttsjritrakten. Om detta mord berdttas i Jtimtlands dombok Ar Tisdagen fcjre midsommardaqen det var den 20 juni - gick bonden Jon Olofsson i PAlgArd oeh hans tva sdner till Kiittsjdflon fijr att sla. Fadern bcinjade qenast sl8tterarbetet, men s6nerna ville fdrst fiska. DA de kom ut pt sjr5n, fick de se en eld pa andra sidan slattermyren. De rodde iland och berdttade vad de sett fcjr fadern, och skall da bl a ha saqt: "Ddr ligger de tjuvar, som stulit maten fcir oss i fdbodenr'. Den dldre sonen Jon ville, att de skulle smyga sig fram mot finnarna och se efter, hur manga de var. Men fadern vdqrade till en bdrjan. De biirjade sl6, men de kunde inte lata bli att tdnka pt finnarna. Efter en stund smiig sig alla tre fram mot deras rastplats. De bada sdnerna bcirjade skjuta och trdffade tva av finnarna, som genast dog. Den ene hette Israel Danielsson och var fran Viksjii, och den

4 6 andre Nils Mattsson. Han var fran Ustergnaninge. Sedan qick cle fram till den tredje finnen. Denne l6q svdrt skadad pa marken. Fadern hade slagit honom i huvudet med yxan. Mannen hette Jon Miekelsson oeh var fr6n l-axsji5n i Ljustorp. Han var mycket svart sarad. Jon Olofsson och scinerna gick sedan fram till finnarnas eld och toq deras tillhcirigheter. Det var tre laddade b6ssor, tva smd mdssinqkittlar, en liten hopslagen kopparkittel oeh tre sdekar. I sdckarna lag det sju stycken sex famnar langa ndt, ett dlgskinn samt nagra kornpasar innehollande salt och malt. DdrpA gick en av sijnerna, Jon, hem till grannen Olof Jonsson i P6lg6rd fcjr att ta honom med till Krittsjiiflon. Men denne maste fdrst lova att inte tala om vad som sk et t. N5r de kom tillbaka, var den tredje finnen dnnu vid liv. Jon bad grannen sla ihjdl finnen, men denne nekade. Jon qick dd sjiilv fram och slog ihjdl finnen med yxan. Sedan gav han grannen en av biissorna, fcjr att denne skulle tiqa. Det lovade grannen att giira. Hdndelsen vid Kcittsjcin lyckades man htlla hemlig Aret ut. Men sldktingar till de fcirsvunna finnarna funderade naturligtvis 6ver vad som skett med dem. Den l2 februari 1555 lat befallningsman efterlysa finnarna, och dessa efterlysningar qav resultat. Redan den 19 juni samma ar kom saken f6re pa tinget i Ragunda. Domaren hette Per Classon Broman. Av de anklagade var fadern Jon olofsson ndrvarande men ingen av hans s6ner. Olof hade rymt till Norge. Jon hade liksom fadern varit fhngslad, men han hade slhppts ut ur fdngelset, trots att befallningsman tva ganger skrivit oeh befallt, att draparna skulle hallas i noga f6rvar. Ndr domaren fragade, varfdr sonen Jon sldppts, svarade ldnsmannen, tolvmdnnen oeh allmogen, att det skett med allas samtycke och att de samtliga gatt i borgen f6r honom. Mot deras fcjrmodan hade dock Jon rymt. Det var saledes blott fadern Jon Olofsson och grannen OIof Jonsson, som var ndrvarande pa tinget. Grannen

5 7 hade instdmts ftjr medhjfilp till brott. NAgot fdrscjl< att neka qiorde ingen av dem. Det dr fadern Jon Olofssons bekiinnelse oeh domare Bromans protokoll, som ger oss en ganska qod bild av hela hdndelsen. Grannen Olof Jonsson bekdnde, att han rnottaqit en btjssa rnot lcjfte att vara tyst. Av protokollet framqar ocksd att man tagit vara pa de mdrdades tillhcirigheter. SAsom deras egna tillhtirigheter igenkdndes tre biissor, tva sma mdssingkittlar, ett bdverndt, ett bdverjdrn och tva yxor. Ingen av de ndrvarande gjorde heller ansprak pa dessa saker. Det gjorde man emellertid pa andra saker. Anders Jonsson i Ammer gjorde ansprdk pa en liten kopparkittel, oeh Torsten och Kjell i KrokvAg pa en sex famnars not. Andra i Gev0g, Diiviken och Utanede iqenkdnde saker, som f6re midsommar 1654 stulits fran deras fiskesjiiar och fdbodar. Av nagon anledning blev de femton pasar som patrdffats fcjremdl f6r sdrskild uppmdrksamhet. I somliga var del korn, i andra malt och i en del salt. Men allt fanns bara i sa sma mdngder, att "dgarna tvivelsutan inte brukat dem till fdda utan hellre till andra olovliga konster". Som malsdgare fcir den dijdade medelpadingen Jon Miekelsson instdllde sig hans broder Mickel pa tinget. Men det var ganska ofdrsiktigt gjort av honom. Anders Persson i LJtanede beskyllde honom fdr att han och hans bror Markus frjr tio Ar sedan stulit 40 stycken sex famnars ndt, en l0 famnars not som till hdlften var ny och till hdlften sliten, en liten kokkittel samt en halvsliten bdt. Med denna hade brtjderna rott tva mil och sedan huggit hal i botten pa den och sdnkt den. Mickel kunde inte neka till detta, men han skyllde pt sin dldre broder Markus. Sjdlv hade han vid den tiden inte varit mer 6n tolv Ar oammal. F6r viksj6finnen Isak F)anielsson instdllde sig som malsdgare brodern Lars och fcjr graningefinnen Nils Mattsson instdllde sig finnen Olof Mdnsson, som fdrut bott i Graninge men som nu bodde i Norsj6 i LAngsele. Alla tre malsdgarna m6ste medge, att de m6rdade inte var utan skuld, och de f6rklarade sig niijda med 90 riksdaler i f6rlikning. De f6rklarade oeksa, att de inte skulle hdmnas de diidade.

6 I Trots att finnarna satt jtimtarnas talamod pa svara prov genom att de jagat pa deras skog och detta till och med pa f6rbjuden tid, och trots att Jon olofsson frivilligt bekdnt, sa dcjmdes denne till dijden. Fdr grannen Olof Jonsson har domaren ej utsatt nagot straff. Hos hovrtitten hemstdlldes emellertid om lindrinq av straffen fcjr de bada mdnnen. Kanske var det med tanke pa detta, som domaren sa utfdrliqt och noqgrant redogjort fcjr finnarnas intrang och ofoq p3 skogarna. Men det var fdrgdves. I slutet av oktober I655 kom hovrdttens utslag. Ldnsmannenr som pa tolvmdnnens och allmogens borgen sldppt ut sonen Jon ur fdngelset, fick bcjta 40 daler. Naimnden och allmogen fcirpliktades att senast den 20 mars ftiljande Ar stdlla honom infijr rdtta. HArdast var domen cjver Jon C)lofsson i PAlgArd. "Androm blodgirigom" till varnagel skulle han halshuggas. Den 4 december 1555 gick straffet i verkstdllighet. Jon halshdqqs med en yxa. Grannen Olof Jonsson fick bcita 40 mark fcjr "dullismal" (mdrk, tvivelaktig sak). Domen dr undertecknad av Per Brahe. Jon Olofssons hustru hette Mdrit. Enligt rs tiondeldnqd fanns da i pslqard tva Abor. F)en ena var "Merith finkiar'. Vad som ovan berdttats tycks inte ha avskriickt finnarna att pd nytt siika sig till denna trakt. Finnen Henrik Eskilsson fran Graninge sdges 1574 ha 'rfttt rhtt att possidera (aiga, inneha) 6deshemmanet i KrAnge i Ragunda eftersom han av vissa skdl inte kunde fa behalla Ktittsjtilandet". Ar 1688 dr en finne Jon Ersson bosatt i Byn i Hdllesjti soeken. Flera finnar bosatte sig i Ragunda. Aven i Revsund och Brdeke bosatte sig en oeh annan finne. Men det dr endast i norra Jiimtland, som man kan tala om en sammanhdngande finsk bebygqelse, i socknarna Strrim, Alands och Frostviken. Finnarna nere i landet kiinde mycket vdl till dessa trakter som ypperliqa jaktmarker. Men det rykt,ades oeksa om att ddn skulle finnas gott om utrymme fiir nybyqgare. Ndr finnarna pa allvar slagit sig ner i Jdmtland, kommer deras uppfattning h6rom klart oeh tydligt fram vid tingsfdrhandlinqarna Ar "Det dr berdttat av

7 9 ragfinnarna, att en allmiinning skall wara emillan Anqermanland, Jempteland och Norrige, tiugo myhler (mil) lang och stoorrr. Detta rykte vilade fiir 6vrigt pa fast historisk grund. Ett dylikt omr8de fanns niimligen ddruppe sedan urminnes tid och bar - mdrkligt nog - namnet "Finnmorktr. Men hhr gdller det ingen dldre finsk bebyggelse. Man kallade helt enkelt samerna efter norskt mdnster fijr finnar. "Finnmork" dr allts0 lika med samernas omrtde. Det var rrlandet till ett folk, som da ej ansags ftir nagot folk och som ingen ville ha nogot att gdra med, landet dit ingen ville fara f6r att bosatta siqrt. Det kan vara av ett visst intresse att nu citera dessa rader av en lokal hembygdsforskare. Citatet 5r fron t927, men de Asikter som hdr kommit till uttryck var mycket vanliga bland den bofasta befolkningen. Ntir man i gamla tider gick upp grdnsen mellan Sverige och Norge, faststdlldes vissa qrdnspunkter. Att grdnsbestdmningarna blev summariska, och att grdnsen gick i sicksack qenom friga bebodda eller obebodda trakter, b6r ej fijrvana. Ddrom vittnar ocksa vart dldsta grdnsdokument fran Ar Att ge en siiker redogdrelse ftir de grdnser, som ber6r Jdmtland och Hdrjedalen, dr inte m6jligt. Professor Nils Ahnlund har i sitt arbete "Jdmtlands och Hdrjedalens histora, del I" kritiskt qranskat detta qrdnsdokument. Ddr star det: "Thetta landamdre er millom Jdmtalandz ok Finmarkar ok Hdlsingalandz: vestr or Linglingz lidum ok sua nordr till Straums. Egu tha Jdmtar nordr a Finmork fra Straumi XIX rastir at veida dyr ok ikorna, ok gangr sua austr landamdret mote Angrmannalande, tdkr til ther som heitir Veimosior, thddan i Ulsio ok i Kiodsio, thddan ok i Rauda sio, thddan i Hoettings sio, thui nest i Hellu sio, thddan i Neiger sio, sidan i Kidrsio Hdr Kiolsio nordan at.rl Utan vidare kan konstateras att hdr talas om ett omrade, kallat Finnmork. Omr6det sdges bcirja i Lenglingsliderna i Sdrli socken i Norge och gar ddrifran "nordr till Straums". Professor Ahnlund anser att med ttstraums,t avses i detta

8 10 fall inte sjhlva kyrkplatsen Strdm utan hela Strdms Vattudal eller Vassdalen, som man sade fdrr. GAr man norrut fran Lenqlingen i Siirli, kommer man fram till Kvarnberqsvattnet i Frostviken. F6rr kallades denna sjd ftir "Linbotnt', grdnsens bottenvik, och dnnu i dag talar man hhr om en 'rlinstenrr, vilket i Jdmtland som alla vet betyder grdnssten. P0 liknande sdtt talar man i Tesj6 om "lapplinarf, det vill sdqa grdnsen mot lappmarken. "Finnmorks" grdns i nordost mot Angermanland g0r enligt dokumentet fran Vojmsjcin (Veimosio) i Vilhelmina. I'FinnmorkrrlAg alltsd som en kil mellan Sverige och Norge. Triangelns spets finner man i trakten s6der eller sydost om Str6msund. Nedanfcir Vojmsjtin upprdknas en rad sjdar, som inte dr alltfdr svara att kdnna igen: Hulsio (Ullsjiin), Raudasio (Rrjrstr6mssjcin), Hoettingsio (Hotingsjdn)r Hellusio (5tora HAllvattnet), Neigarsio (Nagasjdn) m fl. Det kan alltsa sagas, att f'finmorksomradet'r i stort sett omfattat socknarna Strdm, Alands och Frostviken i Jiimtland, Tasj6 socken i Angermanland samt delar av Asele lappmark. Richard Gothe framhaller, att denna finmorkskit troligen betraktats som ett ingen-mans-land, 'rehuru alla parter begagnat sig av dess hdrligheterf'. Norska forskare har funnit denna teori mycket intressant, medan svenska forskare menar, att omradet ifraga "ovedersdgligen" tillhdrt Sverige. Den dldsta bosdttningen i norra Jdmtland anses ha skett fr0n Sverige och d0 fran Ramsele-hAllet. Men detta dr langt ifran klarlagt. De int6ssanta fornfynd, som gjorts i nordvdstra Angermanland, bl a forngravar vid Rdrstrijm och Hoting, :ir fran senare delen av 1000-talet. Man har ocksa funnit, att de tillhdr den norrldndsk-norska kulturen. Detta skulle tyda p0 att den dldsta bosdttningen skett fran Norge. Den isldndske krdnikeftirfattaren Snome Sturlasson berdttar i sina Konungasagor fran 1200-talet om en Ketil Jamte, som fran Trdndelagen kommit civer till Jdmtland, ddr han brutit bygd och givit landskapet dess namn. Men ingen tror numera pa detta av det enkla akdlet att det sdkerligen funnits

9 1t jdmtar fdre Ketil Jamtes dagar. I Htkon den godes saga berattar han, hur konung Harald HArfager ertjvrade Sdrtriindelag och med sina trupper marseherade in i Verdalen och Inderijy. MAnga trdnder flydde da iiver Kdlen och kunna myeket vdl ha hamnat i norra Jiimtland och nordvdstra Angermanland. PA sa sdtt skulle man ldttare kunna fcjrklara den gamla sdgnen, att det fiire digerd6den fanns tre Abor i Aspniis. I qrdnsdokumenten frtn Ar I27l fdrekommet flera g0nger namnet "Straum", oeh enliqt Richard Gothe menas med "Straum" inte bara Strijmsund utan hela Vattudalen. Samma Asikt har ocksa professor Ahnlund (se s l0). Daniel Tilas skriver Ar 1742 om Vattudalen, att det dr 'rett af de mdrkwdrdigaste vattendraqen i Riket". Siikert har Vattudalen en gang i forntiden gjort mycket stdrre skdl ftjr namnet "straum". Geoloqen professor A G H6,gbom skrev 6r IB94: "Vid betraktande av Strtjms Vattudals sjristrdcka, som under 15 mils lopp frdn norska till Angermanftindska gr6nsen, genom nagra smdfall och forsar, stinker siq endast ett 20-tal meter, maste man komma till den slutsatsen, att denna vdldiga Strijms Vattudal utmodellerats genom eroderande (erodera=nijta bort) krafter under andra lutningsfdrhallande dn de nuvarande'r. Det betyder att Strijms Vattudal fijrr hade en mycket starkare lutning mot ijster 5n i vara dagar. Ndra Stromsvattnets syddnda vid det smala Strijmssundet grundades en qang Strijms by. Byn liqger pa ett trubbigt nds med en fruktbar sldttr som dn i dag kallas fcjr Strtjmsflaten. Namnet dr sdkerligen gammalt. Redan Ar 1410 upprdknas i ett dokument bland flera str6msbiinder en man vid namn Thore Flater. Detta Strirm var en utpost i den jdmtlsndska bebyggelsen. En av de mdn, som gick upp den i dokumenten fran Ar 1273 omndmnda riksgrdnsen hette Loden bonde och var fran Ulvkdlla i Sveg. Ndr han enligt Ahnlund pa l2)0-talet var uppe i Str6m, fanns efter vad han pastod inte en mdnniska, som kunde sitt 'rfader v6r". I kyrkliqt avseende var da strcjm annex under Hammerdal.

10 I2 Den slutgiltiga grdnsregleringen mellan Sverige och Norge dgde rum frjrst i mitten av 1700-talet, sedan en dansk-svensk-norsk kommission gjort noggranna undersdkningar. Fr0n j5mtldndskt h0ll framhiills da av de dldste i Strrim, att deras f6rfdder "fra Arilds tydh't och "uhrminnee tyderrr nyttjat Vassdalen tinda upp titl Kvarnbergsvattnet. Dit hade strijmsborna rott varje hcist fdr att hamta kvarnsten. Portfjdllet uppe i "Frostwykaf'ver fdr dam ett gammalt grdnsrnhrke. Nyttjandet av utmarkerna i Jdmtland var ordnat pa ett unikt sdtt. Sockenallmogen var ndmligen van att "btixla" (arrendera) dylika utmarker mot en sdrskild avgift, som kallades avrad. Ddrf6r kallades dessa utmarker fijr avradsland. HHr avsags alltsa avldgset liggande omraden av oavvittrad allmtinningsmark, skogsoch betesomraden, jaktmarker oeh fiskevatten, som ett eller flera hemman i byqden brukade mot sdrskild avrad till kronan. Redan den dldsta jordeboken i Jtimtland, fran 1540-talet, innehaller dylika poster fiir Strijms socken: Lasse i Espenes.. H6ck i Stranden.....iiij graskin i affra...j graaskin i affra Mickild i Bredegord...j qraaskin i affra Per i Gerden... Klaffue i Rilaasen. Niels i Nesset......j graaskin i affra...ix graaskin i affra j skin fdr j fiske...j graaskin i affra osv. (graaskin = gr8skinn, ekomskinn. - j = 11 ij = 2, iiij = 4, ix = 9) Ndr svenskarna civertog Jdmtland Ar 1645 var man mycket ivrig att fa tag pa en dansk jordebok fcjr att kunna anviinda den som underlag vid beskattningen. Jdmtarna visade naturligt nog ingen stdrre iver att tala om, vad de betalat i avrad under den danska tiden. Ar 1549 uppmanades jiimtarna att meddela, "om de ieke under Danske Regementet wore wane att bdxla sina Afradsland, skoqar och fiskiewatn, dertil de ieke neka kunde". 56 uppgjordes samma 0r en provisorisk avradsordninq fiiljd av en slutgiltiq s0dan * L666,

11 T3 I den provisoriska avradsordningen fr8n r det shrskilt tre poster som intresserar oss, ndmligen: Fl6sicjn: Carl Olufson i Jonsg6rden, Andersson i Gierde, Michel Joenagonib...6 daler s:mt. Per Eriehson ibidem (dhrsammastddes), Per FlAsirj skouqen: Carl i JoensgArden, Peder Ericson ib., Peder Andersson i GrelsgArden, Erieh Pedersson ib., Joen Pedersson ib., Michel Joensson i Gierde, Peder Michelsson ib., Peder Andersson ib., Nils Andersson ib., Joen Pedersson i Berge...7 daler 15 6re s:mt. Finnes oek denna skougen wara af ringa wdrdhe. Rinqwatne: Nils Andersson i BredgArden, Erich Nilsson i Ndset, Nils Andersson i TulAsen (TullinqsAs)...7 daler l6 6re s:mt. Fdrsta posten qdller alltsd fisket i Fltsjon, andra posten skogen kring FlAsjcjn och den tredje Ringvattnet. Srjker man efter dessa poster i 1666 Ars avradsordning, mdrker man strax, att de saknas ddr. Det meddelas kort och gott, att dessa avradsland av b6nderna "mast cederas (6verlAtas) till finnarna pa gouvernbrens, hr Carl Sparres, befallning". Striimsbdnderna har i stdllet tilldelats nya avradsomraden i Frostviken. Man kan fraga sig hur finnarna lyckats med att komma in i denna trakt med dess sdregna fcjrhallanden? Deras tidigaste nedsdttningsbrev dr daterat den 7 februari 1666, men redan dussintalet Ar tidigare kan man spara dem i vara trakter. PA finntorpen i Ramsele, FjdllsjiS och Ttsj6 fanns det gott om folk, som utan stijrre samvetsbetdnkligheter gick civer grdnsen till Jdmtland och jagade och fiskade. Men de verkliga svarigheterna b6rjade, niir dessa finnar ville bosdtta sig exempelvis vid FlAsjdn. Marken var sa kallat avradsland, oeh de som arrenderat den klagade hcigljutt ijver intrang. Det gdllde fiir finnarna att vara frirsiktiga. Man kan ocksa upptdcka en ganska stor knepiqhet i deras sdtt att vinna terrdnq. Det sag mcjrkt ut fijr dem manga ganger. De avvisades men kom igen, avvisades kanske pa nyttr men de flesta lyckades s0 smaningom i sina fdreijk att fe nedsd ttninqsbrev.

12 14 Ar 1670 inldmnade allmogen i Str6m till Vdsternorrldndska kommissionen en lsngre inlaga, ddr de bittert klagade ijver det intrang, som finnarna gjort pa deras marker. Vdsternomldndska kommissionen tillsattes i bdrjan av 1669 och hade till uppgift att undersijka besvdr och klagomal fr0n befolkningen i sddra oeh mellersta Norrland. Inlagan fran strdmsbijnderna Aterges hdr avkortad. L6sningen v0llar inte alltfcjr stora svariqheter, oeh vi for vid genomldsningen en hel det uppgifter om de fcirsta Aborna i Alands. Hdgwdlborne Hemar och Ryckzens RAdh, N0dige och mdchtige patroner. frs nadher klaga wy (vi) iidmiukeliqen, huru nagra finnar hafwa sigh pa wara skogar oss och wara hemman till stijrsta frjrderf nedersatt, hwilken skogh av Arildz tydh och uhrminnes hefd till wara gardar stadigt sasom afradslandh legatt haffua. Allrafijrst nedersatte sigh pa war skogh frjr en rund tidh sedan en finne wid nampn Anders Olufzon, ddr som skogen en stor del nederfdllde och swediade och da vi hos Befallninqsman derdfwer klagade, gafz oss till Lfinsmannen befallningssedel att ddr upwuxne ragen skulle trtiskas oeh i arrest (beslag) tagas. Sedermera, ndr denna saken blef Hans Grefliqe Excellens Salig Johan Oxenstierna fciredragenr blef en befallning till Lagmannen Peder Clason och Landsschrifuaren Lars Jonsson ganqen, att de denne skogen besichtiga skulle och med tolfmdn syna, ddm wy ock wara ndrbeldgna skogars ofruehtsamhet viste, och den skogens ifran wara hemmans vara umbdrande androgho. Ndr synen gangen var, d6mdes berdrde finne alldeles af, att han d?ir icke mehra skulle sigh intrdngia, stsom Hans Greflige Excellens Salig Johan Oxenstiernes bref, daterat Brunflodz Landstingh den 1B februari 1656 klarliqen utwjser, och skiedde st, att finnen begaf sigh strax derifran.

13 15 Litet dereffter kitipte bemdlte finne sigh ett hemman uthj v6r soeken som samma skogh oeh watn tillhdrde, vdl i den meningen, att han hemmanet sasom en annan bonde hdfda skulle. Ndr han p0 hemmanet hade suttit uthij sex Ahrs tydh och fcirnam, att garden alldeles bortskdmder oeh wanbrukatt war, sd att inqen frucht mera bdra kunde, begaf han sig ifran garden och till samma underliggande skog igenr som han tilfdrene var ddmder ifran, hvilket skedde strax han fcirnam, att Hans Grefliqe Excellens var ddd, som honom afddmde. Ahret dereffter f6rfoghade siq en annan finne vid nampn Isaak Pederson till Stockholm, som med ftjrberdrde Anders Olofzon stdmplade om samma skogh, wranqligen angifwandes fdr war NAdighe Urwerhet, att hdr i war soehn war nagon Cronones Allmiinningh, som han oeh nagra andre med honom hade lust att uprdtta torpstdllen pa. Denne bemdlte Isaak Pedhersons berdttelse war aldeles osanferdigh, ty wy hafua samma skogh oeh watn bdxlat af Cronan, som wara bcjxelbref klarligen uthwisa, dem wy ridmiukeligast bidie Eders NAdher p6see tdekes, hwilken bdxell wy nu Ahrligen uthgicira, sampt alle under Extra oridinarie rdntor, som effter samma bdxell Ahrligen afgor, som stiqher till en stoor summa. Nu fcjr fem thr sedan nedersatte sigh bemdlte Isach Pedherson och Anders Olufzon med fyra sine s6hner, och en sin m6gh Enich Jonsson, fdrutan en hoop andre lcitise finnar, pa d6nne war B6xellskogh, den de hafua twdrtemot Hans Greflige [xcellens fcirbodh brukett. Ofwer denna ofdrr6tt oeh dfwerwald hafua wy Atskillige ganger pa Landstingen hdr j Landet fdr dem war N0dige Gouverneur beswdrat, och blifwit oss till suars giffuit, att det skulle stdllas en ny syhn, som twdnne Hans Ntdes medftjlliande befallningar till befallningsmannen och den fdrrige underlagmannen Peder Clauson lyda, men ingentera af dem iir efterkommen' utan wy hafua mast uthj alla dessa hiir Aren g8dt uppeholdne, och sett med gratande t3rar pa, hurusasom detta oroliqha party all war egendom oss till stdrsta skadha och afsaknad hafua handteratt, oansett att synen tilf6rene der6fwer gangen dr och de tilfcilje dre afdreffne, sa achta de sadant inthett, uthan med hoot och tnugh och undsdgelse drifua os lykwssl derifr6n, dett som fijr Gudh och vare nadiqhe Herrar nu klaqandes zihre.

14 15 WAr allernadigste Konungh och Ofwerhet kan uthan twifwel wara uthj den meningen eftter deras wranga angifuande, att de skola qi6ra sigh hemman, som med tyden skulle skattliiggias Cronan till godho, men om Ers nade icke wille qa ldngre dn till tionderldngden och tillse, huad de j desse Ahren giordt oeh huru de sina torpstdllen med jordebruk fcirbdttrat hafua, sa iir det ganska rinqa, uthan skoqen hafua de mdstadels uthddt, diunen af skogen bortjaqade dre, som wy nred lagliga wanor (f0ngstqropar) i rdttan tydh under tyden plhgha fdngha, fijmiin cje sig her nedersatte, och det de icke sielfue na ijfwerfara, s0 taqha de en hoop Iappar af fiellett medh sigh, som war och andres skoqar iifwerstryka, som war och andres skogar cifwerstyrka, och fiskiewattnet medh deras otidighe brukande bortskiimma de, hwilket niir det allt skiedt dr, sd sdkie de andre torpstdllen pa dfwen samma maneer, som bem:ilte Anners Olofzon finne tillftirene gjort hafwer, som sex torpstdllen tillfcirene Abott hafuer bdde i Angermanland och her, och hdnder innan kort, att wy vara fattighe hemwister fdr nagra onda och orolige miinniskor matte qvittera och 6deldggia, icke allenast oss fattige mdn till ruin oeh undergang, uthan oek Cronan till skada och stor afsakna, och maste omsider see andre j fdrder effter fddhe och uppehdlle fdr ware fattige hustrur och barn, herom wy hafue noqsampt vitnesbijrdh j Landzens inbyggiare, som w0ra tranga ldgenheter kdnna, att wy af ware hemman ey hafua den ringaste peningh att anvdnda uthj uthlagor fiir den frostachtige Landzorten som ligger hardt ndhr under fjellet, uthan m6ste sadant alt uthaf skogen oeh fiskiewatn med stijrsta m6dha oeh arbete taqa. In summa: blifuer icke nu herpa nagon boot, sa biira andra Tingelag oeh som war grdntz niirmast vistas, taga en olidelig skada, ty de dhre icke ldngie pa ett rum f6rriin de s6kia ock annorstddes. Ar 1555 pa Brunflodz Landztingh gafz oss den Resolution pa war klagomtl, att en ny syhn skulle Ater anriittas, och der vtr klagomal funnes sanferdig, skulle de som skadediur afskaffas, men aldenstundh syhn dercifwer tilfrirne gangen dr, och the ta blefue alldeles afdiimde, frirmoda wy, att den synen matte blifua godh kallatt, sampt den dom, som af Hans Excellens Salig Johan Oxenstierna derijfwer

15 I7 gifuin vart, ty den war oss meckta sv6r, och maste afldggia en stoor summa penningar af ingen var skuld: men i fell om ey annorlunda skie kan, 5n att en ny syhn matte blifua, begiiire vy iidmiukligen, att de sielf synen halla maqhe, som skogen valdsamdliqen moot fijrbodh tiltrddt hafua. SAsom wy fattige ncidtrdngde mdn, Hhre j den trogna fcirhopningh, att var hrigmilde och nadighe Ofuerhet icke gerna seer, at m6nga fattighe skattedraqhere lydha ncjd och tranqmal f6r n6gra orolighe personers skull, sa brinfalla wy ridmiukeligast, att de nadhige herrar var bdn och klagan tillse och examinera (granska) ville, och att wy obehindrade matte fa bruka de medel dem och var nadige Ofuerhet af Alder oss undt oeh effterlatitt hafwer att ndhra oss med. Fijr sadan hdqmild nad varder Gudh Ers Ndder evigt beldnade. Vi 6hre och fcirblifue ef f ter skyldiqheten... Ers NAdes tidmiukaste tienere Gemene man af Strcims soehn I brevet redogcires noga fclr hur det gick till, ndr finnarna bosatte sig vid FlAsjcin. Men en del uppgifter behijver kompletteras eller rent av riittas. De i brevet omndmnda Olofssdnerna fr0n Viksjti hade tidigare vistats i Ramsele men ej blivit bofasta ddr. Det odller niirmast Anders Olofsson. Snart omndmnes dven Erik Olofsson samt mcijligen nagon mera av brcidraskaran. [)e hade slagit sig samman med finnarna Isak Pedersson oeh Erik Jonsson. Isak Pedersson var son till skattefinnen Per Larsson i Rcirstrdm, och Erik Jonsson var gift med en dotter till Anders Olofsson. Ar 1655 bodde han hos skattefinnen MAns Olofsson i Hoting. Det var inte tillatet att ha inhysesfinnar, oeh av den anledningen fick Mdns Olofsson biita 40 mark. Vintern I65t-7654 torde lsak Pedersson, Andere Olofsson oeh Erik Jonsson rest till Stockholm fcjr att hos myndigheterna skaffa eig tillstand att uppta torpstdllen pa FlAsjtiskogen. I en bunt arkivalier pa Riksarkivet finns Snnu i denna dag deras

16 TB originalskrivelse. Som medhjdlpare har de haft en skrivkunnig person. Men tyvtirr 5r skrivelsen odaterad. De tre finnarna tecknar sig "Odmiukt underdanigste brinder i diiden, Isak Peersson, Anders Olufsson oeh Erich Jonsson ifran Angermanlandh". I skrivelsen anhaller de hos Kungl Maj:t att fa uppta torpstdllen pa tre allmdnningar i Strcjms socken, "fyra till fem mil ddrifran beldgne, vilka brjnderna diir brukat f6r skog, men inga kronans utlagor h5rf6r utgjort". Hdr ljuger finnarna. Som framgar av 1649 Ars avradeordning (sid fl) hade vissa sockenbcjnder arrenderat dessa utskogar och erlade avrad fdr dem till kronan. Finnarna lovade emellertid nu att bruka dessa skogsomraden "kronan till bdsta och sig till frjdo". Isak Persson ville bosdtta sig i "Haffn5iise i FlAAsij6", Anders Olofsson i 'ralsndss i FlAsrj6" och Erik Jonsson i "Rindwathnrf. De begdr konfirmationsskrift (bekrdftelse) fran k m:t men blir hiinvisade till landshcivdingen. Denne later Ar 1554 fogde, underlagman oeh nhmnd utreda fragan. Man fordrade enliqt sedvana denna tid, att finnarna skulle skaffa sig tre "lyfftesmhn" (borgensmdn) och detta skulle vara ordnat till ndsta!andsting. Dessa detaljer jdmte Atskilligt annat avslcijas i en skrivelse daterad Hammerdal den 18 oktober 1554 och underskriven av pr6sten herr Laurentius Erici Gavelin, Idnsmannen Hans Eriksson Blix samt tvenne tolvmrin: Nils Andersson i BredgArd och Nils Andersson i Ede. I skrivelsen framhalles 5ven, att landshdvdingen mstte tillata dessa finnar att uppta sina torpstdllen enligt 1547 Ars skogsordning. Ddr star det att dylika ddeskogar skola anges och nyttiggdras f6r kronan. Skrivelsen fortsdtter "sdrdeles att missbruket och fbrargerliga syndalefuerne ijfver denna skogen, som tilfiirene varit hafver emellan strcimsborne, som alla willie eqa oftbem:te skogh oeh hwar om annan bruka willia, huarannan owitterligit, undsdttia med Lapparna, som meet den skogen boendes dre, giffua dem sine bom6rker och lof att fdlla diur huadhelst ftjrekomma kan, hwaruthaf fcjrorsakas triita och ogudachtigt wdsende och hwad saledes olofligen oeh hemligen af skoqen fas kan, deraf dijllies tiondehudarna och slikt mera 6fverfijres till Norie..." Av ovanstaende citat framgar att strcjmsb6nderna inte var sa ofcjrvitliga, som de sjdlva pastar i sitt brev till den Vdsternorrl:indska kommissionen.

17 I9 Skrivelsen fran Hammerdal slutar med den fdrhoppninqen, att finnarna mttte fa tillstand attrruppbruka dessa torp kronan till godo.r'man framh0ller att finnarna erbjudit sig "gora skatt fdr tva tunnor sdd samt tull och tionde'r och slutar med att papeka att pa de tilltdnkta torpen ma finnas nddtorftigt hdbol och slatter. Ombyte av ett par landshdvdingar tyeks ha fiindriijt beviljandet av finnarnas ansdkan om nedsdttningsbrev. En landsh6vdinq gav sin tillatelse medan ndsta fcirbjtid bosdttningen. Under tiden hittade finnarna pa en ny utvhg. Det var de papassliga Olofssdnernar som kiipt en av strtjmsgardarna. Ar 1658 framtriidde Erik Olofsson fr0n Ramsele inf6r rdtten och uppbjcid fcjr frjrsta gangen ett hemman JonsgArd om tunnland, som han kiipt av Erik Persson ibidem, och "om vilket kdp de med handeband blevo fdrenta infcir rhtten", heter det i protokollet. Tredje uppbudet skedde Ar Priset f6r fastigheten var 50 daler. DA bodde redan brodern Anders Olofsson pa garden. Anders Olofsson hade en dotter, som var gift med ryttaren Jonas Smed, och den familjen bodde pd Broswe, som hijrde till JonsgArd. Nu hade man alltst tillgang till Flesjdskogen, som ju bijxlats bl a av JonsgArd (s 1l). Men det dr rdtt ndr str6msbdnderna framh6ller, att gtrdsbruket ej var huvudsaken utan skogen som hdrde under q0rden (s 15). Ndr kapellanen i Strcim, Israel Noraeus, Ar 1569 kciper tillbaka Jonsqdrd f6r l0 riksdaler, fnamhaller godem5nnen, att garden ej kan estimeras (vdrderas) hdgre, da den under Anders Olofssons tid dr kommen i vanbruk. Ndr landshiivding Carl Sparre dvertog ldnet, fick finnarna biittre vind i seglen. Sparres befallningsman, Daniel Bertilsson, bekrdftar den 6 februari 1666, att finnarna "myeket wiil utom bolbyarnas praejuditz kunna blifva besittiandes ddr", da strijmsborna "denna skog Arligen till lapparna fiirpachta och taga derfcjr stor riinta och ingaledes den sidlfva brukafr. Landshdvding Sparre tvekar ddrfdr inte ltinge. Redan dagen ddrpa utfiirdar han sitt officiella tiilstancj till nedsdttningen. Detta nedsdttningsbrev iir det f6rsta, som utfdrdades i blivande Alaniis soeken och lyder ordaqrant enligt fdljande:

18 20 "Alldenstundh Flans Kongl May:tt min allernadiqste Konung oeh Herre mande Anno 1664 remittera breffwisarena Isaeh Pedersson, Anders Olofsson och [rich Joensson till min Anteeessoren (fdregangare) welb:ne Herr Gustaff Baneehr Carlsson, att han dem anstiil och fdrordningh gi6ra skulle, det bem:te personer matte blifva pa Cronones skoqar utj Jemptelandh beboendes, huarfijr sasom befallningsmannen hersammastddes efter undfangne Ordres hafwer ransakat om en ort ben:d FlAAssicjn som bem:te personer eller Finnar f6resla sigh till bostdlle wara tienlig och bem:te befallningsman berdttar, som hans schriffterlige attest dat KungzgArden den 5 februari utwijsar det de kunna utom bohlbyernes Prdjuditz der besittiande bliffwa, Huarfdre will jagh uppa hi5gstbem:te Hans Kongl May:tts samt dragande kall och embetes wdgnar, fiirmedelst denna 6ppna skrifft hafwa offwan bern:te personer fullkommeligen tillatit vid samma ordt besittiande bliffwa, med den Condition, att de aff sine boostdllen skole til Cronan den rdttighet utqi6ra, som deraff priifwas Ahrligen kunna utgar det befalles fdrdenskuldh Befallninqsmannen, at han dem wille denne min Fcjrordningh mainten6ra (mdng- = bevara) oeh handhafwa, fdr huarjehanda inpass, som dem synes willia pakomma". Datum Frdsticihn den 7 febr. a:o Carl L Sparre. Nu var det. alltsa f astslaget, att f innarna skulle fa stanna kvar p0 sina torpstdllen. Stora avradsordninqen Ar 1666 avradslanden cederats (avstatts) till finnarna. bekrdftar ju ocksa att de tre Men tvisten med striimsbiinderna var inte avgjord ddrmed. Vad landshiivding Sparre betrdffar ansaqs det, att han hallit finnarna om ryggen. Han fick nu ett 6knamn. Man kallade honom "r&qfinnherrn". Aven i iivriqa Jdmtland var han illa kdnd men av en helt annan orsak. Ndr Sparre i egenskap av general skulle fdrsvara Jdmtland mot danskarna 0ren , fiirfciljdes han

19 2T av sthndig otur. Han var inqen kriqare. l)essutom beskyllde han jdmtarna fcir opalitliqhet och stdmplinqar mot Sveriqe. Han visste ocksa om, att jhmtarna sjcing "fcjrsmedlige pasquilliers'r om honom. (paskill = nidvisa) En bondpojke fran Lockne hade diktat en nidvisa i vilken en av verserna hade fdliande lydelse: "Ddr hafver nu bodt en herre i Jempteland, Carl Sparre han lstit sig kalla, Ty han hafver hdr regerat som en tyrann, Oeh gjort vart land ijde med alla. Tiq vare priis, o Gud, var vdn, som qaf oss var danske konunq igen, rned gledha..." Sedan striimsbcinderna inldmnat sin fdrut omndmnda skrivelse till VAsternorrldndska kommissionen Ar I670 (s l4), ftjrsijkte man Hven klaga vid hdradstingen samt vid 1672 Ars riksdag. Man klagade cjver att finnarna hdgg ned skogen, och att de fcjrstcjrde kvarn- och biiverhus m m. Sparre fick dylika klagomal remitterade (Stersdnda) titt siq och slutliqen m0ste saken tas upp vid ett stort extra ordinarie ting i Hammerdal Ar Hdr blev det nu en vdldig sammandrabbning mellan de bada parterna. Vril rustade med argument oeh dokument upptrddde finnar och strcimsbd'nder mot varandra. Erik Jonsson i Ringvattnet synes ha varit talesman fijr sina landsmiin.'rhan war wan att qa fiir rdtten", heter det om honom. I fyra daqar, fran den 20 till och med den 23 januari, pagick det extra ordinarie tinget. Strrimsbijnderna f ramtrddde gruppvis och framhdll med skdrpa sina rdttigheter till avradslanden. Finnarna visade fram sina nedsdttningsbrev och pavisade, att de bodde pa kronans fria allmdnning. Under tiden hade de gjort nya landvinningar. Nu gdllde det inte bara Havsnds, Alandset och Ringvattnet. Nu bodde det ocksa finnar i Strijms Vattudal och liingre v5sterut i ndsta dalgang.

20 22 Over finnen Isak Pedersson i Havsnds klagar inte mindre 5n nio strcimsb6nder samt kapellanen herr Matthias. Isak Pedersson hade visserliqen bott i Havsnfis i tio Ar, men skulle han bo kvar pa deras avradsland, kunde de inte sjhlva klara siq ekonomiskt. Deras skoq var ganska liten, och ndrmast byarna var den viirdelcis. Men sl<oqskiftet var 2/J mil bnett och I I/2 mil langt eller I0 000 hekter. Oss f rjrefaller detta mycket. Men strdmsbdnderna pastar motsatsen. Fdr Isak Pedersson stanna kvar pa deras btixlade skog, dr det bdst om deras ijdehemman siiljes till finnarna, sa att dessa kan bo kvar i socknen. Nu lovar de att betala dubbla utlagor till kronan, om de fdr behalla sina avradsland. Finnarna kan bosdtta sig pa de kronoallmdnningar, som ligger ovanfdr strijmsbdndernas avradsland. Finnarna A sin sida fasthaller vid att de bosatt sig pa kronans allmdnning, och att de dtir fatt tillst6nd till nedsdttning. De menar sig oeks0 ha st6d av myndigheterna genom att dessa fortsiitter att bevil ja nya ansrikningar till nedsiittninq. Om Alandset het-er det, att den fcirste Abon, "salig Anders Olufsons sijner Per Andersson, Erik Andersson och Michel Andersson nu pa Alandset boende, oeh att de varit ddr i tio Ar". Alandset s6ges ligga en mil fran Havsnds och 1 1/4 mil fran bolbyn. Den sistndmnda uppgiften m6ste vara fel. Det papekas att nagon syn dnnu inte gatts mellan Havsnais och Alaniiset. Om Rinqvattnet framhaller bonden Erik Nilsson pa Ndset i Str6m, att hans avradsland ligqer 2 Il2 mil fran Ndset men endast I Il2 mil fran Aspnds, som dr ndrmaste bolby vid Vattudalen. Han visar ocksa upp landshdvding Oxenstiernas resolution av den lb februari 1656 med fcirbud fiir finnen Erik Jonsson att bosiitta sig i Ringvattnet (jfr s t5). De tre ovanndmnda torpen erhijll som bekant gemensamt nedsdttningsbrev den 7 februari Men vid tinget i Hammerdal talas om ytterliqare tvd nyupptagningar, som qodkdnts av landshiivdingen. Den ena var Hillsand vid Vattudalen och den andra Opvattnet eller Rentlandet, som byn numera heter.

2. Erik Modin: Finnarna komma (referat)

2. Erik Modin: Finnarna komma (referat) I 29 2. Erik Modin: Finnarna komma (referat) Till Angermanland invandrade m3nga finnar under senare delen av 1500-talet. Hdr skall fiirst ldmnas en kort iiversikt ijver denna invandring och iiven ndmnas

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb ft Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb S1. Val av ordf6rande och sekreterare fdr m6tet samt m6tets oppnande. M6tet valde Peder Liinasaari till motesordf6rande tillika motessekreterare. Motet oppnades

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1.

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1. A ~APLER5D _N.r...-...3.2..--nnn...2@;;ei199 B6rje Olsson, Korsgérden. pantsatt till Jon Andersson i Apler6d 3 ob 3 p 6. f6r 32 dl f6r att utlsa dessa frén Olof Jonsson i Préstorp. M i Nr. 22. Oktober

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

REGNSKAPSKOMMENTAR LULEÅ LAPPMARK 1618.

REGNSKAPSKOMMENTAR LULEÅ LAPPMARK 1618. REGNSKAPSKOMMENTAR LULEÅ LAPPMARK 1618. Lars Nilsson 2/8 Peder Nilsson 1/2 7/8 Lars Larsson Rymder.618 Amund Andersson 1/2 2/8 Amundt Andersson Rymder.618 Per Nilsson 1/2 1/2 Nils Jonsson Rymder.618 Dessföruthan

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 +

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 + WfYm,, Datum 2408-02-29 VAr beteckning BTN 2007-0719 I (3) Stads byg g nadskontoret Plan- och bygglov G6ran Nimmersj6 Delegationsbeslut B 086 Protokoll ftirt dver iirenden handlagt enligt 6 kap 33 $ kommunallagen

Läs mer

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691 Kyrkoherde- Herr Joen Salamontes 1623-24/6 1696 bostället Joens hustr.catharina Andersd. d.sara Johansd 1687-16 16-10 1691-7 1692-9 16 1691 1692 1691 1694-1 1695-6 1696-1 hem 1696-6 1697-6 h.sakn. 1695

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

716407-0984. Postnummer. Telefonnummer. trgen oereckning. Hus A, Gdrd B. (-koordinat 6176653,1. rostnummer Postort. Postnummer rostort. Lund.

716407-0984. Postnummer. Telefonnummer. trgen oereckning. Hus A, Gdrd B. (-koordinat 6176653,1. rostnummer Postort. Postnummer rostort. Lund. fgover er Agarens namn Brf Jdrn6ldern C/O SBC Djdknegatan 2 E-postadress - Kon ifter Energideklaration rersonnummer/organisationsnummer 716407-0984 Postnummer 21135 Telefonnummer Postort Malmo vlobilte

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

LEADER DALSLAND OCH ARJANG

LEADER DALSLAND OCH ARJANG PROTOKOLL Datum Plats Tid Niiraarandel ande Kansli AnmAlt ft;rhinder 080918 Stadshuset, AmAl 18:00 2l:00 Per Jonsson, Gaby Hain, Torgny Arvidsson, Mats Bergling. Anne Sdrqvist, Kjell-Ame Ottosson, Cbristina

Läs mer

Oscar Hjerpe rippnade foreningsstdmman och hiilsade alla vdlkomna. S 1 Oppnande

Oscar Hjerpe rippnade foreningsstdmman och hiilsade alla vdlkomna. S 1 Oppnande Bostadsrdttsfiirening HSB Byggnadslagen i Lund I (4) Protokoll fort vid ordinarie foreningsstdmma Onsdagen den 6 maj 2015, kl. 19.00-2L.30 S 1 Oppnande Oscar Hjerpe rippnade foreningsstdmman och hiilsade

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

STUDIEBESÖK TILL AUSCHWITZ. Något väldigt hemskt. Grått, kallt och blött. Större förståelse. Det finns inte ett ordförråd

STUDIEBESÖK TILL AUSCHWITZ. Något väldigt hemskt. Grått, kallt och blött. Större förståelse. Det finns inte ett ordförråd Tankar och funderingar innan besöket STUDIEBESÖK TILL AUSCHWITZ Texten har författats av Terese Ekfors Alla bilder har tagits av Antti Laato Studiebesök 31.8. 2004 Jag finner det svdrt att föreställa mig

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening

Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening Resultaträkning 2009-05-01-2010-04-30 2008-05-01-2009-04-30 Intäkter Fakturering medlemmar 28 539 567 556 Övriga intäkter 11 582 9 930 Summa intäkter

Läs mer

BEREDEN VÄG FÖR HERRAN!

BEREDEN VÄG FÖR HERRAN! BEREDEN VÄG FÖR HERRAN! TEXT: Frans Michael Franzén (1772-1847). Finsk-svensk författare, präst, biskop och akademibibliotekarie. Franzén studerade i Åbo och tog studenten vid 13 års ålder. Därefter studerade

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Arsredovisning. 2011-01 -01-2011-12-31 Brf Stengodset Brdvalla 769604-5439

Arsredovisning. 2011-01 -01-2011-12-31 Brf Stengodset Brdvalla 769604-5439 o Arsredovisning 211-1 -1-211-12-31 Brf Stengodset Brdvalla 76964-5439 Inneh6llsforteckning Fdrvaltn ingsberdttelse Resultatrdkning Balansrdkning Stiillda sdkerheter och ansvarsforbindelser Kassaflodesanalys

Läs mer

STADGAR fiir Bredband i Nora Ekonomisk fiirening

STADGAR fiir Bredband i Nora Ekonomisk fiirening STADGAR fiir Bredband i Nora Ekonomisk fiirening $ l. Firma Frireningens firma iir Bredband i Nora ek.f. $ 2, F'iireningens $indamil 1. Fcireningen, som iir en ekonomisk ftlrening, har till sitt andamii

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Arsberdttelse for. Tundra Pakistanfond 515602-4787. Perioden 2012-01,-01, - 20L2-L2-31

Arsberdttelse for. Tundra Pakistanfond 515602-4787. Perioden 2012-01,-01, - 20L2-L2-31 Arsberdttelse for Tundra Pakistanfond Perioden 212-1,-1, - 2L2-L2-31 Fiirva ltn ingsberdttelse styrelsen och verkstdllande direktciren frir Tundra fonder AB, 55683g-633 f6r hdrmed avge arsberdttelse fcir

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

V. DISKUSSION HANS BLOMBERG OCH BJORN WAHLSTROM

V. DISKUSSION HANS BLOMBERG OCH BJORN WAHLSTROM V. DISKUSSION HANS BLOMBERG OCH BJORN WAHLSTROM Bjtirn Wahlstrdm: Kan du berritta om hur du egentligen kom till VTf och hurudant det var dd? Hans Blomberg Hans Blomberg: Niir jag blev klar fran hiigskolan

Läs mer

Transport (Värde i Banko) 1065 40

Transport (Värde i Banko) 1065 40 År 1844 den 1sta November instäldte sig undertecknade, uppå derom gjorde begäran, hos Bonden Per Ersson i Dalkarlsbo By, Hedesunda Socken, för att uppteckna, värdera och emellan bemälde Per Erssons och

Läs mer

afi-fi-25 { Goran Lidstrdm E ! PA kompletterande yttrande 24 nov, budget 201s.pdf / Uploaded File (74K) orru++uwrutd(oldmun Kommunstyrelsen

afi-fi-25 { Goran Lidstrdm E ! PA kompletterande yttrande 24 nov, budget 201s.pdf / Uploaded File (74K) orru++uwrutd(oldmun Kommunstyrelsen Utskrivet av: Ulrika Osterstrdm Namn: kompletterande yttrande PA int6r Budget 2015 : Vilhelmina den 25 november 2014 O7i1O:41 Sidan I av 1 Frin: Arende: Ti :!Tommy Streling kompletterande yttrande PA infdr

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag.

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag. Samhällsservice Cecilia och Jo han har en dotter som är 3 år. Hon he ter Astrid och går på förskolan. En dag när Cecilia hämtar Astrid ser hon det här anslaget. Jag förstår anslag. SOMMARFEST! Alla föräldrar

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

-fest i dagarna. tre. ls n

-fest i dagarna. tre. ls n Kungsfotor 30 -fest i dagarna tre ls n Festi dagarna tre blev det nir Kungsfoto fyllde 30 ir. Den 2 decembertrdffades man pi Sheraton i Stockholm, fredagen direfter var det dags fiir Malmiilabbet, som

Läs mer

a) r", l rt at I'yl,tt,, ol d"4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN

a) r, l rt at I'yl,tt,, ol d4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN TJANSTEUTLATANDE 2013-tt-12 it Socialniimnden Oversyn av socialtjiinstens hantering av bostadsfrfrgor samt ftirslag till ftiriindring Socialniimnden ltireslis besluta: 3j! f'dresli Kommunstyrelsen att

Läs mer

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu Inspir a tio n Si gordu IT II LffiTLfi$I $ilyogi Ett tydligt och enkelt typsnitt vars flode litt gir att folja behover inte vara motsatsen till snygg,cool eller nytankande form. Vi triffar tre formgivare

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Långa Vimplar, Stinna Segel

Långa Vimplar, Stinna Segel Långa Vimplar, Stinna Segel ELLER Svenska skalders ärekrans Dikterfrän Sveriges stormaktstid MED ORDFÖRKLARINGAR OCH KOMMENTARER ÅNYO UTGIVNA AV LARS HULDÉN Prof. Em. f Utgiven av FIB:S Lyrikklubb i Stockholm

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

REVISIONSBERATTELSE fiir flr 2013

REVISIONSBERATTELSE fiir flr 2013 Till S amordnings fdrbundet Vristeris Kommunfullmiiktige i Vdsteris stad Landstingsfullmiiktige i Landstinget Viistmanland F

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Om mantal och jordatal mm

Om mantal och jordatal mm 1 av 6 2009-09-27 12:38 Åter till Upplagd 2006-09-22 startsidan Om mantal och jordatal mm Georg Palmgren september 2001 Mantal Mantal betecknade i början egentligen antal män (personer), men övergick tidigt

Läs mer

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar Bouppteckningar Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar 20140210 Tsff Kerstin Carlborg 1 http://www.skatteverket.se/privat/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare & ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO E!roFd*r lodtrildoldco t( hnd$todrdt idloo; bropa h sbrr i hfldrty$bof,&.0 BeSlut 2013-12-18 Beslutsnummer 2013-81655 Beslut om projektstitd Ldnsstyrelsen beslutar att

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Brf Nedre Fogelbergsgatan 5

Brf Nedre Fogelbergsgatan 5 Arsredovisning for Brf Nedre Fogelbergsgatan 5 RdkenskapsAret 2013-01-01-2013-12-31 Innehillsfdrteckning : F0rvaltn ingsberdttelse Resultatrdkning Balansrdkning Kassaflddesanalys Noter Underskrifter Revisionsberdttelse

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

- Jag reser norrut, sade Euripides, jag går till Macedonien, dit jag är bjuden.

- Jag reser norrut, sade Euripides, jag går till Macedonien, dit jag är bjuden. HISTORISKA MINIATYRER av August Strindberg (Bonniers, Sthlm: 1917) Sokrates Sparta hade besegrat Athen, och Athen låg i ruiner. Folkväldet var slut och man hade fått trettio tyranner. Sokrates och Euripides

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm.

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. Stadgar f6r Bostadsrdttfdreningen Tegn6rgatan 1 g Fi5reningens Firma och sdfe sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. i.* l.; gl. :* 3.. re g i sre rades stdgar, stadgeindring

Läs mer

tyd L/lilt Protokolf ftirt vid telefonsammantriide med Specialklubben liir Shih Tzu den 3/12 2012

tyd L/lilt Protokolf ftirt vid telefonsammantriide med Specialklubben liir Shih Tzu den 3/12 2012 Protokolf ftirt vid telefonsammantriide med Specialklubben liir Shih Tzu den 3/12 2012 Niirvarande: Nils-Olof Bratt (ordf.), Harald Andersson, Therese Gustafsson, Sture Wistrand, Mia Hagman, Anette H8kansson,

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil. Emil blir övertalad av en kille i klassen, Måns, att följa med till affären och handla godis på skoltid, fast man inte får.

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Kaupik gav sedermera upphov till slakterna Lehto, Vaara och Winsa. Mickelsson-Vettainen till slakterna Vettainen och Alatalo.

Kaupik gav sedermera upphov till slakterna Lehto, Vaara och Winsa. Mickelsson-Vettainen till slakterna Vettainen och Alatalo. HISTORIA "Fjarran bortom mossar och skogar uppat Narkausjoki kallfloden ligger det lilla Kompelusvaara. Daruppe, hogt pa vaaran med utsikt over allt annat, bodde pa sin tid tva gamla lappflickor i ett

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer