Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor."

Transkript

1 Finnarna komme Om den frjrsta bosdttningen kring FlAsjiin har omfattande forskningar gjorts av bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik Brom6. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor. Han var ju gift med en syster till kyrkoherde Sandell. Gothe har skrivit en bok om sina forskningar'rfinnkolonisationen inom Angermanland, Sijdra Lappmarken och Jdmtland'r. I den boken finns ett kapitel med en nagot ldnga rubriken "Finsk bosdttning inom Jiimtland... med en specialskildring om Strijms finnemark". Kapitlet har underrubriken 'rfl0sjdbyden". Boken utkom pd Saxon & Lindstr6ms forlag Ar Erik Modin iir sdkert ocksa bekant. Han var en gtng prdst i TAsjri, och i sin bok "Gamla TAsjti" berdttar han om finnarnas bosdttning krinq FlAsjiin. Kapitlet har rubriken "Finnarna kommerr'. Fijrsta upplagan av boken utkom redan Andra upplagan utkom I9lB och fanns d0 att k6pa i AB Dahlbergs bokhandel i SollefteA. Numera torde ingen av dessa tva bdcker vara till salu av nagon bokhandel. I bokverket "Jdmtland och HHrjedalen", del 1, fr o m sid 157 skriver Janrik Brom6 om finnarnas bosiittnino. Lokala forskare har ocksa gjort en del anteckningar om Alands Sldsta bebyggelse. Bland dessa kan ndmnas Per Nilsson-Tanner, Valter Strdmgren, F M Nord6n och J V Ndsstrcim. Valter Strcimqren 6r fran Havsnds och de tva sistndmnda fran Ringvattnet. Hdr fdljer nu en redogrirelse frjr de tre ovanndmnda forskarnas resultat: 1. Richard Gothe: FlAsiiibvoden (referat) Under senare hiilften av 1600-talet bdrjade finnarna pa allvar bosdtta siq i Jdmtland. Men det dr endast i noma Jdmtland, i soeknarna Alands, Strdm,

2 4 Frostviken oeh Hammerdal, som man kan tala oln en sammanhdnqande finsk bebygqelse. Som de flesta kiinner till avtrdddes Jdmtland genom freden i Brrjmsebro Ar 1545 till Sverige. Intill detta tr hade Jdmtland i ndra 500 0r h6rt till Danmark, dit ocksa Norge hcjrde. Men redan fdre 1645, dt jdmtarna fortfarande var danskar, klagades fran jdmtldndskt hall dver intr0ng fr0n svenska finnar. KlagomAlen borjade komma redan i b6rjan av 1600-talet, och de upprepades flera ganger. Det bersttas att fogden pa Ragunda-tinget 1525 fr0gade rrde Mend aff Hellso om de suendsehe Finder haffde nu fdrleden sommer giortt dem nogen forfang pa deris skoge eller engesletter; suareda de nej, ey deroffuer klage for forleden sommer, rnen tilforene". (Ndr foqden fragade mdnnen fran Hdllesjii socken om de svenska finnarna gjort dem nagot fdrftng - ndgon skada - pa deras skogar frirra sommaren, svarade de nej. Men fcjrut hade s0 skett.) Hiir torde ndrmast avses finnar fran Medelpad. Dels ligger Hdllesj6 ndrmare Medelpad, och dels framkom pa ett tinq i Borqsjii i Medelpad redan Ar 1622 att man fruktade br5k mellan Sveriqe och Danmark, ddrf6r att "finnar pa sky (skidor) rdnde pa alla skogar, fdllande elgt'. Finnarna brydde sig inte om, pa vilken sida om greinsen de jagade. SA lsnqt som till Brdcke, ja, dnda in i Hdrjedalen gav siq medelpadsfinnarna ivdq pe sina jaktfiirder. Ett annat omr6de, ddr det blev br0k, var i Ragunda och Fors socknar. De finnar, som bodde i Graninge, gick utan lov 6ver grdnsen, ddr de jagade och svedjade p& jdmtlandssidan. I Graninge hade det funnits finnar redan pa 1580-talet, men pa jzimtlandssidan fanns dnnu i mitten av 1600-talet ingen stadigvarande finsk bosiittning. De som btirjade var ett par Olofssdner fran Viksjci socken. Olofss6- nerna var ett oroligt sldkte och anlade det ena nybygget efter det andra. Men de stannade inte kvar liinge pa samma plats. I Ragunda fanns pa griinsen mot Hammerdal utmdrkta jaktmarker pa det sa kallade Kiittsj6landet. Hit kom sa manga finnar, att man bcirjade klaga i Ramsele tingslag. Bl a van det tva sijner

3 5 till Erik Olofsson i Viksji5, som tog upp ett torp dhr. Efter en tid flyttade de emellertid ddrifr8n. Brdderna hette Mats och Lars Eriksson. I deras sttille fick linsmannen i Ragunda och en bonde frdn samma soeken civerta Kdttsji5landet. Men de fick inte bo ddr pa samma fina villkor, eom finnarna brukade fa. Dels maste de betala finnarna fcjr deras arbete med fdllande av skog, dels fick de inga frihetsar utan maste genast brirja betala skatt. De skulle ocksa se till att flera nyupptagningar qjordes pa denna mark. Flera ganger tidigare hade dessa trakter haft besdk av finska jaktsdllskap bade fran Viksj6 oeh GudmundrA, ibland dnda fran Hassela i norra Hdlsingland. Finnarna kunde jaqa hdr i flera veekor. Sedan Atervdnde de till sina hemtrakter med rikt jaktbyte. Det hdnde, att de hade med sig flera lass dlghudar, biiverskinn, bdverqiill m m, och detta f6rargade naturligtvis den bofasta befolkninqen. Det dr kanske inte ovdntat att ett av de annars mycket ovanliga finnmorden intrdffade i Kdttsjritrakten. Om detta mord berdttas i Jtimtlands dombok Ar Tisdagen fcjre midsommardaqen det var den 20 juni - gick bonden Jon Olofsson i PAlgArd oeh hans tva sdner till Kiittsjdflon fijr att sla. Fadern bcinjade qenast sl8tterarbetet, men s6nerna ville fdrst fiska. DA de kom ut pt sjr5n, fick de se en eld pa andra sidan slattermyren. De rodde iland och berdttade vad de sett fcjr fadern, och skall da bl a ha saqt: "Ddr ligger de tjuvar, som stulit maten fcir oss i fdbodenr'. Den dldre sonen Jon ville, att de skulle smyga sig fram mot finnarna och se efter, hur manga de var. Men fadern vdqrade till en bdrjan. De biirjade sl6, men de kunde inte lata bli att tdnka pt finnarna. Efter en stund smiig sig alla tre fram mot deras rastplats. De bada sdnerna bcirjade skjuta och trdffade tva av finnarna, som genast dog. Den ene hette Israel Danielsson och var fran Viksjii, och den

4 6 andre Nils Mattsson. Han var fran Ustergnaninge. Sedan qick cle fram till den tredje finnen. Denne l6q svdrt skadad pa marken. Fadern hade slagit honom i huvudet med yxan. Mannen hette Jon Miekelsson oeh var fr6n l-axsji5n i Ljustorp. Han var mycket svart sarad. Jon Olofsson och scinerna gick sedan fram till finnarnas eld och toq deras tillhcirigheter. Det var tre laddade b6ssor, tva smd mdssinqkittlar, en liten hopslagen kopparkittel oeh tre sdekar. I sdckarna lag det sju stycken sex famnar langa ndt, ett dlgskinn samt nagra kornpasar innehollande salt och malt. DdrpA gick en av sijnerna, Jon, hem till grannen Olof Jonsson i P6lg6rd fcjr att ta honom med till Krittsjiiflon. Men denne maste fdrst lova att inte tala om vad som sk et t. N5r de kom tillbaka, var den tredje finnen dnnu vid liv. Jon bad grannen sla ihjdl finnen, men denne nekade. Jon qick dd sjiilv fram och slog ihjdl finnen med yxan. Sedan gav han grannen en av biissorna, fcjr att denne skulle tiqa. Det lovade grannen att giira. Hdndelsen vid Kcittsjcin lyckades man htlla hemlig Aret ut. Men sldktingar till de fcirsvunna finnarna funderade naturligtvis 6ver vad som skett med dem. Den l2 februari 1555 lat befallningsman efterlysa finnarna, och dessa efterlysningar qav resultat. Redan den 19 juni samma ar kom saken f6re pa tinget i Ragunda. Domaren hette Per Classon Broman. Av de anklagade var fadern Jon olofsson ndrvarande men ingen av hans s6ner. Olof hade rymt till Norge. Jon hade liksom fadern varit fhngslad, men han hade slhppts ut ur fdngelset, trots att befallningsman tva ganger skrivit oeh befallt, att draparna skulle hallas i noga f6rvar. Ndr domaren fragade, varfdr sonen Jon sldppts, svarade ldnsmannen, tolvmdnnen oeh allmogen, att det skett med allas samtycke och att de samtliga gatt i borgen f6r honom. Mot deras fcjrmodan hade dock Jon rymt. Det var saledes blott fadern Jon Olofsson och grannen OIof Jonsson, som var ndrvarande pa tinget. Grannen

5 7 hade instdmts ftjr medhjfilp till brott. NAgot fdrscjl< att neka qiorde ingen av dem. Det dr fadern Jon Olofssons bekiinnelse oeh domare Bromans protokoll, som ger oss en ganska qod bild av hela hdndelsen. Grannen Olof Jonsson bekdnde, att han rnottaqit en btjssa rnot lcjfte att vara tyst. Av protokollet framqar ocksd att man tagit vara pa de mdrdades tillhcirigheter. SAsom deras egna tillhtirigheter igenkdndes tre biissor, tva sma mdssingkittlar, ett bdverndt, ett bdverjdrn och tva yxor. Ingen av de ndrvarande gjorde heller ansprak pa dessa saker. Det gjorde man emellertid pa andra saker. Anders Jonsson i Ammer gjorde ansprdk pa en liten kopparkittel, oeh Torsten och Kjell i KrokvAg pa en sex famnars not. Andra i Gev0g, Diiviken och Utanede iqenkdnde saker, som f6re midsommar 1654 stulits fran deras fiskesjiiar och fdbodar. Av nagon anledning blev de femton pasar som patrdffats fcjremdl f6r sdrskild uppmdrksamhet. I somliga var del korn, i andra malt och i en del salt. Men allt fanns bara i sa sma mdngder, att "dgarna tvivelsutan inte brukat dem till fdda utan hellre till andra olovliga konster". Som malsdgare fcir den dijdade medelpadingen Jon Miekelsson instdllde sig hans broder Mickel pa tinget. Men det var ganska ofdrsiktigt gjort av honom. Anders Persson i LJtanede beskyllde honom fdr att han och hans bror Markus frjr tio Ar sedan stulit 40 stycken sex famnars ndt, en l0 famnars not som till hdlften var ny och till hdlften sliten, en liten kokkittel samt en halvsliten bdt. Med denna hade brtjderna rott tva mil och sedan huggit hal i botten pa den och sdnkt den. Mickel kunde inte neka till detta, men han skyllde pt sin dldre broder Markus. Sjdlv hade han vid den tiden inte varit mer 6n tolv Ar oammal. F6r viksj6finnen Isak F)anielsson instdllde sig som malsdgare brodern Lars och fcjr graningefinnen Nils Mattsson instdllde sig finnen Olof Mdnsson, som fdrut bott i Graninge men som nu bodde i Norsj6 i LAngsele. Alla tre malsdgarna m6ste medge, att de m6rdade inte var utan skuld, och de f6rklarade sig niijda med 90 riksdaler i f6rlikning. De f6rklarade oeksa, att de inte skulle hdmnas de diidade.

6 I Trots att finnarna satt jtimtarnas talamod pa svara prov genom att de jagat pa deras skog och detta till och med pa f6rbjuden tid, och trots att Jon olofsson frivilligt bekdnt, sa dcjmdes denne till dijden. Fdr grannen Olof Jonsson har domaren ej utsatt nagot straff. Hos hovrtitten hemstdlldes emellertid om lindrinq av straffen fcjr de bada mdnnen. Kanske var det med tanke pa detta, som domaren sa utfdrliqt och noqgrant redogjort fcjr finnarnas intrang och ofoq p3 skogarna. Men det var fdrgdves. I slutet av oktober I655 kom hovrdttens utslag. Ldnsmannenr som pa tolvmdnnens och allmogens borgen sldppt ut sonen Jon ur fdngelset, fick bcjta 40 daler. Naimnden och allmogen fcirpliktades att senast den 20 mars ftiljande Ar stdlla honom infijr rdtta. HArdast var domen cjver Jon C)lofsson i PAlgArd. "Androm blodgirigom" till varnagel skulle han halshuggas. Den 4 december 1555 gick straffet i verkstdllighet. Jon halshdqqs med en yxa. Grannen Olof Jonsson fick bcita 40 mark fcjr "dullismal" (mdrk, tvivelaktig sak). Domen dr undertecknad av Per Brahe. Jon Olofssons hustru hette Mdrit. Enligt rs tiondeldnqd fanns da i pslqard tva Abor. F)en ena var "Merith finkiar'. Vad som ovan berdttats tycks inte ha avskriickt finnarna att pd nytt siika sig till denna trakt. Finnen Henrik Eskilsson fran Graninge sdges 1574 ha 'rfttt rhtt att possidera (aiga, inneha) 6deshemmanet i KrAnge i Ragunda eftersom han av vissa skdl inte kunde fa behalla Ktittsjtilandet". Ar 1688 dr en finne Jon Ersson bosatt i Byn i Hdllesjti soeken. Flera finnar bosatte sig i Ragunda. Aven i Revsund och Brdeke bosatte sig en oeh annan finne. Men det dr endast i norra Jiimtland, som man kan tala om en sammanhdngande finsk bebygqelse, i socknarna Strrim, Alands och Frostviken. Finnarna nere i landet kiinde mycket vdl till dessa trakter som ypperliqa jaktmarker. Men det rykt,ades oeksa om att ddn skulle finnas gott om utrymme fiir nybyqgare. Ndr finnarna pa allvar slagit sig ner i Jdmtland, kommer deras uppfattning h6rom klart oeh tydligt fram vid tingsfdrhandlinqarna Ar "Det dr berdttat av

7 9 ragfinnarna, att en allmiinning skall wara emillan Anqermanland, Jempteland och Norrige, tiugo myhler (mil) lang och stoorrr. Detta rykte vilade fiir 6vrigt pa fast historisk grund. Ett dylikt omr8de fanns niimligen ddruppe sedan urminnes tid och bar - mdrkligt nog - namnet "Finnmorktr. Men hhr gdller det ingen dldre finsk bebyggelse. Man kallade helt enkelt samerna efter norskt mdnster fijr finnar. "Finnmork" dr allts0 lika med samernas omrtde. Det var rrlandet till ett folk, som da ej ansags ftir nagot folk och som ingen ville ha nogot att gdra med, landet dit ingen ville fara f6r att bosatta siqrt. Det kan vara av ett visst intresse att nu citera dessa rader av en lokal hembygdsforskare. Citatet 5r fron t927, men de Asikter som hdr kommit till uttryck var mycket vanliga bland den bofasta befolkningen. Ntir man i gamla tider gick upp grdnsen mellan Sverige och Norge, faststdlldes vissa qrdnspunkter. Att grdnsbestdmningarna blev summariska, och att grdnsen gick i sicksack qenom friga bebodda eller obebodda trakter, b6r ej fijrvana. Ddrom vittnar ocksa vart dldsta grdnsdokument fran Ar Att ge en siiker redogdrelse ftir de grdnser, som ber6r Jdmtland och Hdrjedalen, dr inte m6jligt. Professor Nils Ahnlund har i sitt arbete "Jdmtlands och Hdrjedalens histora, del I" kritiskt qranskat detta qrdnsdokument. Ddr star det: "Thetta landamdre er millom Jdmtalandz ok Finmarkar ok Hdlsingalandz: vestr or Linglingz lidum ok sua nordr till Straums. Egu tha Jdmtar nordr a Finmork fra Straumi XIX rastir at veida dyr ok ikorna, ok gangr sua austr landamdret mote Angrmannalande, tdkr til ther som heitir Veimosior, thddan i Ulsio ok i Kiodsio, thddan ok i Rauda sio, thddan i Hoettings sio, thui nest i Hellu sio, thddan i Neiger sio, sidan i Kidrsio Hdr Kiolsio nordan at.rl Utan vidare kan konstateras att hdr talas om ett omrade, kallat Finnmork. Omr6det sdges bcirja i Lenglingsliderna i Sdrli socken i Norge och gar ddrifran "nordr till Straums". Professor Ahnlund anser att med ttstraums,t avses i detta

8 10 fall inte sjhlva kyrkplatsen Strdm utan hela Strdms Vattudal eller Vassdalen, som man sade fdrr. GAr man norrut fran Lenqlingen i Siirli, kommer man fram till Kvarnberqsvattnet i Frostviken. F6rr kallades denna sjd ftir "Linbotnt', grdnsens bottenvik, och dnnu i dag talar man hhr om en 'rlinstenrr, vilket i Jdmtland som alla vet betyder grdnssten. P0 liknande sdtt talar man i Tesj6 om "lapplinarf, det vill sdqa grdnsen mot lappmarken. "Finnmorks" grdns i nordost mot Angermanland g0r enligt dokumentet fran Vojmsjcin (Veimosio) i Vilhelmina. I'FinnmorkrrlAg alltsd som en kil mellan Sverige och Norge. Triangelns spets finner man i trakten s6der eller sydost om Str6msund. Nedanfcir Vojmsjtin upprdknas en rad sjdar, som inte dr alltfdr svara att kdnna igen: Hulsio (Ullsjiin), Raudasio (Rrjrstr6mssjcin), Hoettingsio (Hotingsjdn)r Hellusio (5tora HAllvattnet), Neigarsio (Nagasjdn) m fl. Det kan alltsa sagas, att f'finmorksomradet'r i stort sett omfattat socknarna Strdm, Alands och Frostviken i Jiimtland, Tasj6 socken i Angermanland samt delar av Asele lappmark. Richard Gothe framhaller, att denna finmorkskit troligen betraktats som ett ingen-mans-land, 'rehuru alla parter begagnat sig av dess hdrligheterf'. Norska forskare har funnit denna teori mycket intressant, medan svenska forskare menar, att omradet ifraga "ovedersdgligen" tillhdrt Sverige. Den dldsta bosdttningen i norra Jdmtland anses ha skett fr0n Sverige och d0 fran Ramsele-hAllet. Men detta dr langt ifran klarlagt. De int6ssanta fornfynd, som gjorts i nordvdstra Angermanland, bl a forngravar vid Rdrstrijm och Hoting, :ir fran senare delen av 1000-talet. Man har ocksa funnit, att de tillhdr den norrldndsk-norska kulturen. Detta skulle tyda p0 att den dldsta bosdttningen skett fran Norge. Den isldndske krdnikeftirfattaren Snome Sturlasson berdttar i sina Konungasagor fran 1200-talet om en Ketil Jamte, som fran Trdndelagen kommit civer till Jdmtland, ddr han brutit bygd och givit landskapet dess namn. Men ingen tror numera pa detta av det enkla akdlet att det sdkerligen funnits

9 1t jdmtar fdre Ketil Jamtes dagar. I Htkon den godes saga berattar han, hur konung Harald HArfager ertjvrade Sdrtriindelag och med sina trupper marseherade in i Verdalen och Inderijy. MAnga trdnder flydde da iiver Kdlen och kunna myeket vdl ha hamnat i norra Jiimtland och nordvdstra Angermanland. PA sa sdtt skulle man ldttare kunna fcjrklara den gamla sdgnen, att det fiire digerd6den fanns tre Abor i Aspniis. I qrdnsdokumenten frtn Ar I27l fdrekommet flera g0nger namnet "Straum", oeh enliqt Richard Gothe menas med "Straum" inte bara Strijmsund utan hela Vattudalen. Samma Asikt har ocksa professor Ahnlund (se s l0). Daniel Tilas skriver Ar 1742 om Vattudalen, att det dr 'rett af de mdrkwdrdigaste vattendraqen i Riket". Siikert har Vattudalen en gang i forntiden gjort mycket stdrre skdl ftjr namnet "straum". Geoloqen professor A G H6,gbom skrev 6r IB94: "Vid betraktande av Strtjms Vattudals sjristrdcka, som under 15 mils lopp frdn norska till Angermanftindska gr6nsen, genom nagra smdfall och forsar, stinker siq endast ett 20-tal meter, maste man komma till den slutsatsen, att denna vdldiga Strijms Vattudal utmodellerats genom eroderande (erodera=nijta bort) krafter under andra lutningsfdrhallande dn de nuvarande'r. Det betyder att Strijms Vattudal fijrr hade en mycket starkare lutning mot ijster 5n i vara dagar. Ndra Stromsvattnets syddnda vid det smala Strijmssundet grundades en qang Strijms by. Byn liqger pa ett trubbigt nds med en fruktbar sldttr som dn i dag kallas fcjr Strtjmsflaten. Namnet dr sdkerligen gammalt. Redan Ar 1410 upprdknas i ett dokument bland flera str6msbiinder en man vid namn Thore Flater. Detta Strirm var en utpost i den jdmtlsndska bebyggelsen. En av de mdn, som gick upp den i dokumenten fran Ar 1273 omndmnda riksgrdnsen hette Loden bonde och var fran Ulvkdlla i Sveg. Ndr han enligt Ahnlund pa l2)0-talet var uppe i Str6m, fanns efter vad han pastod inte en mdnniska, som kunde sitt 'rfader v6r". I kyrkliqt avseende var da strcjm annex under Hammerdal.

10 I2 Den slutgiltiga grdnsregleringen mellan Sverige och Norge dgde rum frjrst i mitten av 1700-talet, sedan en dansk-svensk-norsk kommission gjort noggranna undersdkningar. Fr0n j5mtldndskt h0ll framhiills da av de dldste i Strrim, att deras f6rfdder "fra Arilds tydh't och "uhrminnee tyderrr nyttjat Vassdalen tinda upp titl Kvarnbergsvattnet. Dit hade strijmsborna rott varje hcist fdr att hamta kvarnsten. Portfjdllet uppe i "Frostwykaf'ver fdr dam ett gammalt grdnsrnhrke. Nyttjandet av utmarkerna i Jdmtland var ordnat pa ett unikt sdtt. Sockenallmogen var ndmligen van att "btixla" (arrendera) dylika utmarker mot en sdrskild avgift, som kallades avrad. Ddrf6r kallades dessa utmarker fijr avradsland. HHr avsags alltsa avldgset liggande omraden av oavvittrad allmtinningsmark, skogsoch betesomraden, jaktmarker oeh fiskevatten, som ett eller flera hemman i byqden brukade mot sdrskild avrad till kronan. Redan den dldsta jordeboken i Jtimtland, fran 1540-talet, innehaller dylika poster fiir Strijms socken: Lasse i Espenes.. H6ck i Stranden.....iiij graskin i affra...j graaskin i affra Mickild i Bredegord...j qraaskin i affra Per i Gerden... Klaffue i Rilaasen. Niels i Nesset......j graaskin i affra...ix graaskin i affra j skin fdr j fiske...j graaskin i affra osv. (graaskin = gr8skinn, ekomskinn. - j = 11 ij = 2, iiij = 4, ix = 9) Ndr svenskarna civertog Jdmtland Ar 1645 var man mycket ivrig att fa tag pa en dansk jordebok fcjr att kunna anviinda den som underlag vid beskattningen. Jdmtarna visade naturligt nog ingen stdrre iver att tala om, vad de betalat i avrad under den danska tiden. Ar 1549 uppmanades jiimtarna att meddela, "om de ieke under Danske Regementet wore wane att bdxla sina Afradsland, skoqar och fiskiewatn, dertil de ieke neka kunde". 56 uppgjordes samma 0r en provisorisk avradsordninq fiiljd av en slutgiltiq s0dan * L666,

11 T3 I den provisoriska avradsordningen fr8n r det shrskilt tre poster som intresserar oss, ndmligen: Fl6sicjn: Carl Olufson i Jonsg6rden, Andersson i Gierde, Michel Joenagonib...6 daler s:mt. Per Eriehson ibidem (dhrsammastddes), Per FlAsirj skouqen: Carl i JoensgArden, Peder Ericson ib., Peder Andersson i GrelsgArden, Erieh Pedersson ib., Joen Pedersson ib., Michel Joensson i Gierde, Peder Michelsson ib., Peder Andersson ib., Nils Andersson ib., Joen Pedersson i Berge...7 daler 15 6re s:mt. Finnes oek denna skougen wara af ringa wdrdhe. Rinqwatne: Nils Andersson i BredgArden, Erich Nilsson i Ndset, Nils Andersson i TulAsen (TullinqsAs)...7 daler l6 6re s:mt. Fdrsta posten qdller alltsd fisket i Fltsjon, andra posten skogen kring FlAsjcjn och den tredje Ringvattnet. Srjker man efter dessa poster i 1666 Ars avradsordning, mdrker man strax, att de saknas ddr. Det meddelas kort och gott, att dessa avradsland av b6nderna "mast cederas (6verlAtas) till finnarna pa gouvernbrens, hr Carl Sparres, befallning". Striimsbdnderna har i stdllet tilldelats nya avradsomraden i Frostviken. Man kan fraga sig hur finnarna lyckats med att komma in i denna trakt med dess sdregna fcjrhallanden? Deras tidigaste nedsdttningsbrev dr daterat den 7 februari 1666, men redan dussintalet Ar tidigare kan man spara dem i vara trakter. PA finntorpen i Ramsele, FjdllsjiS och Ttsj6 fanns det gott om folk, som utan stijrre samvetsbetdnkligheter gick civer grdnsen till Jdmtland och jagade och fiskade. Men de verkliga svarigheterna b6rjade, niir dessa finnar ville bosdtta sig exempelvis vid FlAsjdn. Marken var sa kallat avradsland, oeh de som arrenderat den klagade hcigljutt ijver intrang. Det gdllde fiir finnarna att vara frirsiktiga. Man kan ocksa upptdcka en ganska stor knepiqhet i deras sdtt att vinna terrdnq. Det sag mcjrkt ut fijr dem manga ganger. De avvisades men kom igen, avvisades kanske pa nyttr men de flesta lyckades s0 smaningom i sina fdreijk att fe nedsd ttninqsbrev.

12 14 Ar 1670 inldmnade allmogen i Str6m till Vdsternorrldndska kommissionen en lsngre inlaga, ddr de bittert klagade ijver det intrang, som finnarna gjort pa deras marker. Vdsternomldndska kommissionen tillsattes i bdrjan av 1669 och hade till uppgift att undersijka besvdr och klagomal fr0n befolkningen i sddra oeh mellersta Norrland. Inlagan fran strdmsbijnderna Aterges hdr avkortad. L6sningen v0llar inte alltfcjr stora svariqheter, oeh vi for vid genomldsningen en hel det uppgifter om de fcirsta Aborna i Alands. Hdgwdlborne Hemar och Ryckzens RAdh, N0dige och mdchtige patroner. frs nadher klaga wy (vi) iidmiukeliqen, huru nagra finnar hafwa sigh pa wara skogar oss och wara hemman till stijrsta frjrderf nedersatt, hwilken skogh av Arildz tydh och uhrminnes hefd till wara gardar stadigt sasom afradslandh legatt haffua. Allrafijrst nedersatte sigh pa war skogh frjr en rund tidh sedan en finne wid nampn Anders Olufzon, ddr som skogen en stor del nederfdllde och swediade och da vi hos Befallninqsman derdfwer klagade, gafz oss till Lfinsmannen befallningssedel att ddr upwuxne ragen skulle trtiskas oeh i arrest (beslag) tagas. Sedermera, ndr denna saken blef Hans Grefliqe Excellens Salig Johan Oxenstierna fciredragenr blef en befallning till Lagmannen Peder Clason och Landsschrifuaren Lars Jonsson ganqen, att de denne skogen besichtiga skulle och med tolfmdn syna, ddm wy ock wara ndrbeldgna skogars ofruehtsamhet viste, och den skogens ifran wara hemmans vara umbdrande androgho. Ndr synen gangen var, d6mdes berdrde finne alldeles af, att han d?ir icke mehra skulle sigh intrdngia, stsom Hans Greflige Excellens Salig Johan Oxenstiernes bref, daterat Brunflodz Landstingh den 1B februari 1656 klarliqen utwjser, och skiedde st, att finnen begaf sigh strax derifran.

13 15 Litet dereffter kitipte bemdlte finne sigh ett hemman uthj v6r soeken som samma skogh oeh watn tillhdrde, vdl i den meningen, att han hemmanet sasom en annan bonde hdfda skulle. Ndr han p0 hemmanet hade suttit uthij sex Ahrs tydh och fcirnam, att garden alldeles bortskdmder oeh wanbrukatt war, sd att inqen frucht mera bdra kunde, begaf han sig ifran garden och till samma underliggande skog igenr som han tilfdrene var ddmder ifran, hvilket skedde strax han fcirnam, att Hans Grefliqe Excellens var ddd, som honom afddmde. Ahret dereffter f6rfoghade siq en annan finne vid nampn Isaak Pederson till Stockholm, som med ftjrberdrde Anders Olofzon stdmplade om samma skogh, wranqligen angifwandes fdr war NAdighe Urwerhet, att hdr i war soehn war nagon Cronones Allmiinningh, som han oeh nagra andre med honom hade lust att uprdtta torpstdllen pa. Denne bemdlte Isaak Pedhersons berdttelse war aldeles osanferdigh, ty wy hafua samma skogh oeh watn bdxlat af Cronan, som wara bcjxelbref klarligen uthwisa, dem wy ridmiukeligast bidie Eders NAdher p6see tdekes, hwilken bdxell wy nu Ahrligen uthgicira, sampt alle under Extra oridinarie rdntor, som effter samma bdxell Ahrligen afgor, som stiqher till en stoor summa. Nu fcjr fem thr sedan nedersatte sigh bemdlte Isach Pedherson och Anders Olufzon med fyra sine s6hner, och en sin m6gh Enich Jonsson, fdrutan en hoop andre lcitise finnar, pa d6nne war B6xellskogh, den de hafua twdrtemot Hans Greflige [xcellens fcirbodh brukett. Ofwer denna ofdrr6tt oeh dfwerwald hafua wy Atskillige ganger pa Landstingen hdr j Landet fdr dem war N0dige Gouverneur beswdrat, och blifwit oss till suars giffuit, att det skulle stdllas en ny syhn, som twdnne Hans Ntdes medftjlliande befallningar till befallningsmannen och den fdrrige underlagmannen Peder Clauson lyda, men ingentera af dem iir efterkommen' utan wy hafua mast uthj alla dessa hiir Aren g8dt uppeholdne, och sett med gratande t3rar pa, hurusasom detta oroliqha party all war egendom oss till stdrsta skadha och afsaknad hafua handteratt, oansett att synen tilf6rene der6fwer gangen dr och de tilfcilje dre afdreffne, sa achta de sadant inthett, uthan med hoot och tnugh och undsdgelse drifua os lykwssl derifr6n, dett som fijr Gudh och vare nadiqhe Herrar nu klaqandes zihre.

14 15 WAr allernadigste Konungh och Ofwerhet kan uthan twifwel wara uthj den meningen eftter deras wranga angifuande, att de skola qi6ra sigh hemman, som med tyden skulle skattliiggias Cronan till godho, men om Ers nade icke wille qa ldngre dn till tionderldngden och tillse, huad de j desse Ahren giordt oeh huru de sina torpstdllen med jordebruk fcirbdttrat hafua, sa iir det ganska rinqa, uthan skoqen hafua de mdstadels uthddt, diunen af skogen bortjaqade dre, som wy nred lagliga wanor (f0ngstqropar) i rdttan tydh under tyden plhgha fdngha, fijmiin cje sig her nedersatte, och det de icke sielfue na ijfwerfara, s0 taqha de en hoop Iappar af fiellett medh sigh, som war och andres skoqar iifwerstryka, som war och andres skogar cifwerstyrka, och fiskiewattnet medh deras otidighe brukande bortskiimma de, hwilket niir det allt skiedt dr, sd sdkie de andre torpstdllen pa dfwen samma maneer, som bem:ilte Anners Olofzon finne tillftirene gjort hafwer, som sex torpstdllen tillfcirene Abott hafuer bdde i Angermanland och her, och hdnder innan kort, att wy vara fattighe hemwister fdr nagra onda och orolige miinniskor matte qvittera och 6deldggia, icke allenast oss fattige mdn till ruin oeh undergang, uthan oek Cronan till skada och stor afsakna, och maste omsider see andre j fdrder effter fddhe och uppehdlle fdr ware fattige hustrur och barn, herom wy hafue noqsampt vitnesbijrdh j Landzens inbyggiare, som w0ra tranga ldgenheter kdnna, att wy af ware hemman ey hafua den ringaste peningh att anvdnda uthj uthlagor fiir den frostachtige Landzorten som ligger hardt ndhr under fjellet, uthan m6ste sadant alt uthaf skogen oeh fiskiewatn med stijrsta m6dha oeh arbete taqa. In summa: blifuer icke nu herpa nagon boot, sa biira andra Tingelag oeh som war grdntz niirmast vistas, taga en olidelig skada, ty de dhre icke ldngie pa ett rum f6rriin de s6kia ock annorstddes. Ar 1555 pa Brunflodz Landztingh gafz oss den Resolution pa war klagomtl, att en ny syhn skulle Ater anriittas, och der vtr klagomal funnes sanferdig, skulle de som skadediur afskaffas, men aldenstundh syhn dercifwer tilfrirne gangen dr, och the ta blefue alldeles afdiimde, frirmoda wy, att den synen matte blifua godh kallatt, sampt den dom, som af Hans Excellens Salig Johan Oxenstierna derijfwer

15 I7 gifuin vart, ty den war oss meckta sv6r, och maste afldggia en stoor summa penningar af ingen var skuld: men i fell om ey annorlunda skie kan, 5n att en ny syhn matte blifua, begiiire vy iidmiukligen, att de sielf synen halla maqhe, som skogen valdsamdliqen moot fijrbodh tiltrddt hafua. SAsom wy fattige ncidtrdngde mdn, Hhre j den trogna fcirhopningh, att var hrigmilde och nadighe Ofuerhet icke gerna seer, at m6nga fattighe skattedraqhere lydha ncjd och tranqmal f6r n6gra orolighe personers skull, sa brinfalla wy ridmiukeligast, att de nadhige herrar var bdn och klagan tillse och examinera (granska) ville, och att wy obehindrade matte fa bruka de medel dem och var nadige Ofuerhet af Alder oss undt oeh effterlatitt hafwer att ndhra oss med. Fijr sadan hdqmild nad varder Gudh Ers Ndder evigt beldnade. Vi 6hre och fcirblifue ef f ter skyldiqheten... Ers NAdes tidmiukaste tienere Gemene man af Strcims soehn I brevet redogcires noga fclr hur det gick till, ndr finnarna bosatte sig vid FlAsjcin. Men en del uppgifter behijver kompletteras eller rent av riittas. De i brevet omndmnda Olofssdnerna fr0n Viksjti hade tidigare vistats i Ramsele men ej blivit bofasta ddr. Det odller niirmast Anders Olofsson. Snart omndmnes dven Erik Olofsson samt mcijligen nagon mera av brcidraskaran. [)e hade slagit sig samman med finnarna Isak Pedersson oeh Erik Jonsson. Isak Pedersson var son till skattefinnen Per Larsson i Rcirstrdm, och Erik Jonsson var gift med en dotter till Anders Olofsson. Ar 1655 bodde han hos skattefinnen MAns Olofsson i Hoting. Det var inte tillatet att ha inhysesfinnar, oeh av den anledningen fick Mdns Olofsson biita 40 mark. Vintern I65t-7654 torde lsak Pedersson, Andere Olofsson oeh Erik Jonsson rest till Stockholm fcjr att hos myndigheterna skaffa eig tillstand att uppta torpstdllen pa FlAsjtiskogen. I en bunt arkivalier pa Riksarkivet finns Snnu i denna dag deras

16 TB originalskrivelse. Som medhjdlpare har de haft en skrivkunnig person. Men tyvtirr 5r skrivelsen odaterad. De tre finnarna tecknar sig "Odmiukt underdanigste brinder i diiden, Isak Peersson, Anders Olufsson oeh Erich Jonsson ifran Angermanlandh". I skrivelsen anhaller de hos Kungl Maj:t att fa uppta torpstdllen pa tre allmdnningar i Strcjms socken, "fyra till fem mil ddrifran beldgne, vilka brjnderna diir brukat f6r skog, men inga kronans utlagor h5rf6r utgjort". Hdr ljuger finnarna. Som framgar av 1649 Ars avradeordning (sid fl) hade vissa sockenbcjnder arrenderat dessa utskogar och erlade avrad fdr dem till kronan. Finnarna lovade emellertid nu att bruka dessa skogsomraden "kronan till bdsta och sig till frjdo". Isak Persson ville bosdtta sig i "Haffn5iise i FlAAsij6", Anders Olofsson i 'ralsndss i FlAsrj6" och Erik Jonsson i "Rindwathnrf. De begdr konfirmationsskrift (bekrdftelse) fran k m:t men blir hiinvisade till landshcivdingen. Denne later Ar 1554 fogde, underlagman oeh nhmnd utreda fragan. Man fordrade enliqt sedvana denna tid, att finnarna skulle skaffa sig tre "lyfftesmhn" (borgensmdn) och detta skulle vara ordnat till ndsta!andsting. Dessa detaljer jdmte Atskilligt annat avslcijas i en skrivelse daterad Hammerdal den 18 oktober 1554 och underskriven av pr6sten herr Laurentius Erici Gavelin, Idnsmannen Hans Eriksson Blix samt tvenne tolvmrin: Nils Andersson i BredgArd och Nils Andersson i Ede. I skrivelsen framhalles 5ven, att landshdvdingen mstte tillata dessa finnar att uppta sina torpstdllen enligt 1547 Ars skogsordning. Ddr star det att dylika ddeskogar skola anges och nyttiggdras f6r kronan. Skrivelsen fortsdtter "sdrdeles att missbruket och fbrargerliga syndalefuerne ijfver denna skogen, som tilfiirene varit hafver emellan strcimsborne, som alla willie eqa oftbem:te skogh oeh hwar om annan bruka willia, huarannan owitterligit, undsdttia med Lapparna, som meet den skogen boendes dre, giffua dem sine bom6rker och lof att fdlla diur huadhelst ftjrekomma kan, hwaruthaf fcjrorsakas triita och ogudachtigt wdsende och hwad saledes olofligen oeh hemligen af skoqen fas kan, deraf dijllies tiondehudarna och slikt mera 6fverfijres till Norie..." Av ovanstaende citat framgar att strcjmsb6nderna inte var sa ofcjrvitliga, som de sjdlva pastar i sitt brev till den Vdsternorrl:indska kommissionen.

17 I9 Skrivelsen fran Hammerdal slutar med den fdrhoppninqen, att finnarna mttte fa tillstand attrruppbruka dessa torp kronan till godo.r'man framh0ller att finnarna erbjudit sig "gora skatt fdr tva tunnor sdd samt tull och tionde'r och slutar med att papeka att pa de tilltdnkta torpen ma finnas nddtorftigt hdbol och slatter. Ombyte av ett par landshdvdingar tyeks ha fiindriijt beviljandet av finnarnas ansdkan om nedsdttningsbrev. En landsh6vdinq gav sin tillatelse medan ndsta fcirbjtid bosdttningen. Under tiden hittade finnarna pa en ny utvhg. Det var de papassliga Olofssdnernar som kiipt en av strtjmsgardarna. Ar 1658 framtriidde Erik Olofsson fr0n Ramsele inf6r rdtten och uppbjcid fcjr frjrsta gangen ett hemman JonsgArd om tunnland, som han kiipt av Erik Persson ibidem, och "om vilket kdp de med handeband blevo fdrenta infcir rhtten", heter det i protokollet. Tredje uppbudet skedde Ar Priset f6r fastigheten var 50 daler. DA bodde redan brodern Anders Olofsson pa garden. Anders Olofsson hade en dotter, som var gift med ryttaren Jonas Smed, och den familjen bodde pd Broswe, som hijrde till JonsgArd. Nu hade man alltst tillgang till Flesjdskogen, som ju bijxlats bl a av JonsgArd (s 1l). Men det dr rdtt ndr str6msbdnderna framh6ller, att gtrdsbruket ej var huvudsaken utan skogen som hdrde under q0rden (s 15). Ndr kapellanen i Strcim, Israel Noraeus, Ar 1569 kciper tillbaka Jonsqdrd f6r l0 riksdaler, fnamhaller godem5nnen, att garden ej kan estimeras (vdrderas) hdgre, da den under Anders Olofssons tid dr kommen i vanbruk. Ndr landshiivding Carl Sparre dvertog ldnet, fick finnarna biittre vind i seglen. Sparres befallningsman, Daniel Bertilsson, bekrdftar den 6 februari 1666, att finnarna "myeket wiil utom bolbyarnas praejuditz kunna blifva besittiandes ddr", da strijmsborna "denna skog Arligen till lapparna fiirpachta och taga derfcjr stor riinta och ingaledes den sidlfva brukafr. Landshdvding Sparre tvekar ddrfdr inte ltinge. Redan dagen ddrpa utfiirdar han sitt officiella tiilstancj till nedsdttningen. Detta nedsdttningsbrev iir det f6rsta, som utfdrdades i blivande Alaniis soeken och lyder ordaqrant enligt fdljande:

18 20 "Alldenstundh Flans Kongl May:tt min allernadiqste Konung oeh Herre mande Anno 1664 remittera breffwisarena Isaeh Pedersson, Anders Olofsson och [rich Joensson till min Anteeessoren (fdregangare) welb:ne Herr Gustaff Baneehr Carlsson, att han dem anstiil och fdrordningh gi6ra skulle, det bem:te personer matte blifva pa Cronones skoqar utj Jemptelandh beboendes, huarfijr sasom befallningsmannen hersammastddes efter undfangne Ordres hafwer ransakat om en ort ben:d FlAAssicjn som bem:te personer eller Finnar f6resla sigh till bostdlle wara tienlig och bem:te befallningsman berdttar, som hans schriffterlige attest dat KungzgArden den 5 februari utwijsar det de kunna utom bohlbyernes Prdjuditz der besittiande bliffwa, Huarfdre will jagh uppa hi5gstbem:te Hans Kongl May:tts samt dragande kall och embetes wdgnar, fiirmedelst denna 6ppna skrifft hafwa offwan bern:te personer fullkommeligen tillatit vid samma ordt besittiande bliffwa, med den Condition, att de aff sine boostdllen skole til Cronan den rdttighet utqi6ra, som deraff priifwas Ahrligen kunna utgar det befalles fdrdenskuldh Befallninqsmannen, at han dem wille denne min Fcjrordningh mainten6ra (mdng- = bevara) oeh handhafwa, fdr huarjehanda inpass, som dem synes willia pakomma". Datum Frdsticihn den 7 febr. a:o Carl L Sparre. Nu var det. alltsa f astslaget, att f innarna skulle fa stanna kvar p0 sina torpstdllen. Stora avradsordninqen Ar 1666 avradslanden cederats (avstatts) till finnarna. bekrdftar ju ocksa att de tre Men tvisten med striimsbiinderna var inte avgjord ddrmed. Vad landshiivding Sparre betrdffar ansaqs det, att han hallit finnarna om ryggen. Han fick nu ett 6knamn. Man kallade honom "r&qfinnherrn". Aven i iivriqa Jdmtland var han illa kdnd men av en helt annan orsak. Ndr Sparre i egenskap av general skulle fdrsvara Jdmtland mot danskarna 0ren , fiirfciljdes han

19 2T av sthndig otur. Han var inqen kriqare. l)essutom beskyllde han jdmtarna fcir opalitliqhet och stdmplinqar mot Sveriqe. Han visste ocksa om, att jhmtarna sjcing "fcjrsmedlige pasquilliers'r om honom. (paskill = nidvisa) En bondpojke fran Lockne hade diktat en nidvisa i vilken en av verserna hade fdliande lydelse: "Ddr hafver nu bodt en herre i Jempteland, Carl Sparre han lstit sig kalla, Ty han hafver hdr regerat som en tyrann, Oeh gjort vart land ijde med alla. Tiq vare priis, o Gud, var vdn, som qaf oss var danske konunq igen, rned gledha..." Sedan striimsbcinderna inldmnat sin fdrut omndmnda skrivelse till VAsternorrldndska kommissionen Ar I670 (s l4), ftjrsijkte man Hven klaga vid hdradstingen samt vid 1672 Ars riksdag. Man klagade cjver att finnarna hdgg ned skogen, och att de fcjrstcjrde kvarn- och biiverhus m m. Sparre fick dylika klagomal remitterade (Stersdnda) titt siq och slutliqen m0ste saken tas upp vid ett stort extra ordinarie ting i Hammerdal Ar Hdr blev det nu en vdldig sammandrabbning mellan de bada parterna. Vril rustade med argument oeh dokument upptrddde finnar och strcimsbd'nder mot varandra. Erik Jonsson i Ringvattnet synes ha varit talesman fijr sina landsmiin.'rhan war wan att qa fiir rdtten", heter det om honom. I fyra daqar, fran den 20 till och med den 23 januari, pagick det extra ordinarie tinget. Strrimsbijnderna f ramtrddde gruppvis och framhdll med skdrpa sina rdttigheter till avradslanden. Finnarna visade fram sina nedsdttningsbrev och pavisade, att de bodde pa kronans fria allmdnning. Under tiden hade de gjort nya landvinningar. Nu gdllde det inte bara Havsnds, Alandset och Ringvattnet. Nu bodde det ocksa finnar i Strijms Vattudal och liingre v5sterut i ndsta dalgang.

20 22 Over finnen Isak Pedersson i Havsnds klagar inte mindre 5n nio strcimsb6nder samt kapellanen herr Matthias. Isak Pedersson hade visserliqen bott i Havsnfis i tio Ar, men skulle han bo kvar pa deras avradsland, kunde de inte sjhlva klara siq ekonomiskt. Deras skoq var ganska liten, och ndrmast byarna var den viirdelcis. Men sl<oqskiftet var 2/J mil bnett och I I/2 mil langt eller I0 000 hekter. Oss f rjrefaller detta mycket. Men strdmsbdnderna pastar motsatsen. Fdr Isak Pedersson stanna kvar pa deras btixlade skog, dr det bdst om deras ijdehemman siiljes till finnarna, sa att dessa kan bo kvar i socknen. Nu lovar de att betala dubbla utlagor till kronan, om de fdr behalla sina avradsland. Finnarna kan bosdtta sig pa de kronoallmdnningar, som ligger ovanfdr strijmsbdndernas avradsland. Finnarna A sin sida fasthaller vid att de bosatt sig pa kronans allmdnning, och att de dtir fatt tillst6nd till nedsdttning. De menar sig oeks0 ha st6d av myndigheterna genom att dessa fortsiitter att bevil ja nya ansrikningar till nedsiittninq. Om Alandset het-er det, att den fcirste Abon, "salig Anders Olufsons sijner Per Andersson, Erik Andersson och Michel Andersson nu pa Alandset boende, oeh att de varit ddr i tio Ar". Alandset s6ges ligga en mil fran Havsnds och 1 1/4 mil fran bolbyn. Den sistndmnda uppgiften m6ste vara fel. Det papekas att nagon syn dnnu inte gatts mellan Havsnais och Alaniiset. Om Rinqvattnet framhaller bonden Erik Nilsson pa Ndset i Str6m, att hans avradsland ligqer 2 Il2 mil fran Ndset men endast I Il2 mil fran Aspnds, som dr ndrmaste bolby vid Vattudalen. Han visar ocksa upp landshdvding Oxenstiernas resolution av den lb februari 1656 med fcirbud fiir finnen Erik Jonsson att bosiitta sig i Ringvattnet (jfr s t5). De tre ovanndmnda torpen erhijll som bekant gemensamt nedsdttningsbrev den 7 februari Men vid tinget i Hammerdal talas om ytterliqare tvd nyupptagningar, som qodkdnts av landshiivdingen. Den ena var Hillsand vid Vattudalen och den andra Opvattnet eller Rentlandet, som byn numera heter.

2. Erik Modin: Finnarna komma (referat)

2. Erik Modin: Finnarna komma (referat) I 29 2. Erik Modin: Finnarna komma (referat) Till Angermanland invandrade m3nga finnar under senare delen av 1500-talet. Hdr skall fiirst ldmnas en kort iiversikt ijver denna invandring och iiven ndmnas

Läs mer

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor.

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor. Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan öde. Livdal hade den största produktionen med en tillverkning av 42 ton. Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Källa: Ur boken Gällivare tätort och landsbygd av Gösta Forsström och Bo Strand Norrbottens museum.

Källa: Ur boken Gällivare tätort och landsbygd av Gösta Forsström och Bo Strand Norrbottens museum. Keinosuando "Nybygget grundades 1694 av Hindrick Eriksson, lapp från Lovikka. Nybygget är föregångare till Nilivaara, som ligger en bit från Ängesån. Från Keinosuando koloniserades, som tidigare nämnts,

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka.

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka. Sara Ranta Rönnlunds berättelse om "Monkka" Salomon Johansson Stålnacke. Att människorna hade det tufft både i brukssamhället Svappavaara och i övriga Lappland förtäljer historien nedan som jag hämtat

Läs mer

BARNAMORD I SKOG 1741 En Jon Jonsson slår ihjäl sin 4-årige son... 1 Extra ting inkallas med kort varsel 1 Förhör med mördaren, hans hustru och

BARNAMORD I SKOG 1741 En Jon Jonsson slår ihjäl sin 4-årige son... 1 Extra ting inkallas med kort varsel 1 Förhör med mördaren, hans hustru och BARNAMORD I SKOG 1741 En Jon Jonsson slår ihjäl sin 4-årige son... 1 Extra ting inkallas med kort varsel 1 Förhör med mördaren, hans hustru och hustruns föräldrar...1 Grannarna vittnar 2 Rättens ordförande

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur Genealogiska anteckningar SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2 Tre rosor Ur "Genealogiska anteckningar" Sammandrag: En utredning av medeltidssläkten Tre rosor. Ursprungligen publicerad i Personhistorisk Tidskrift

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Skogsfinnarnas uppgång och fall Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville

Läs mer

Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om

Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om En bysägen från Karl XII:s lid oth dess hislorisiia ballgrund. l Av Erik Modin. Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om i landet hade det länge rått hunger och dyr tid; hela raden av

Läs mer

Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1. Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30. Första delen. 1. Byar och bönder. Veda.

Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1. Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30. Första delen. 1. Byar och bönder. Veda. 1 Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1 Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30 Första delen. 1. Byar och bönder. Veda. Veda hade också i övrigt alltid beröring med gamla Grisslehamn och 1727

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

JAKT, FISKE OCH HISTORIA. Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006.

JAKT, FISKE OCH HISTORIA. Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006. 1 JAKT, FISKE OCH HISTORIA Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006. Vid mitten av 1800-talet synes deras urgamla rätt hava bortglömts. Det skrev en utredning

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman.

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1609-10-09 Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1625-02-07 Per i Fristad beklagade sig inte vara nöjd

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 145 DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 146 Bakgrund De stora skogarna som låg norr om de uppodlade markerna i mellersta Sverige var i äldre tider ansedda som ogenomträngliga

Läs mer

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm Stockholm den 4 mars 1939 Till borgarrådet dr. Yngve Larsson Stadshuset -. - på Eder begäran översänder jag härmed några uppgifter över stockholmspolisens

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra.

Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra. Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra. I årsskriften 1993 finns en artikel om nykterhetsföreningen i Vallkärra. Efter mycket letande har vi nu lyckats spåra förenigsprotokoll och medlemsförteckningar

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

REGNSKAPSKOMMENTAR PITEÅ LAPPMARK 1617.

REGNSKAPSKOMMENTAR PITEÅ LAPPMARK 1617. REGNSKAPSKOMMENTAR PITEÅ LAPPMARK 1617. Bekennes vii efterschne. Oluf Olufzsonn Lendzmahn i Piteå sockn, Oluf Mårthenssonn i Pörtesnäs Birkarr, och Hans Kråke fordom Lapfougde vdi Pitå Lapmrk., och hermz

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

RRCET. tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug

RRCET. tbotoexxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug RRCET tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996 Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug ronscnema 12.w 13.00 14.00 15.00 r6.00 t7.w 18.00 19.00 20.00 2r.w 22.ffi 23.00 24.00 Den glada ankan-tiiltet Gustaf Adolf-tiiltet

Läs mer

ORDNINGSREGLER (smihus)

ORDNINGSREGLER (smihus) ORDNINGSREGLER (smihus) for Bostadsrattsforen i ngen BRF Gota Det hdr bor Du veta om fdreningens ordningsregler! Ansvar for ordningen Styrelsens uppgift 6r att ta hand om den lopande forvaltningen av foreningen

Läs mer

ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL

ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL Tryckt med bidrag från Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsmuseet Västernorrland Box 34 871 21 Härnösand www.ylm.se Text: Gunnel Nordstrand Grafisk form: Cecilia

Läs mer

Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598.

Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598. Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598. Kilde: Danica, rull FR 1186. Handlinger belangdende Laplandh Inlefwerde udhi Canseliiet i Stockholm den 18 Julii Anno.98 Een lithen underuisningh om Alten

Läs mer

I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård.

I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård. I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård. Den 5 juli gjorde I 21 kamratförening en utflykt till Helgums hembygdsgård. Helgums hembygdsgård ligger i Gransjö by på norra sidan av Helgumssjön.

Läs mer

KAUTOKEINO. (Torneå lappmark.)

KAUTOKEINO. (Torneå lappmark.) KAUTOKEINO. (Torneå lappmark.) Kautokeino pastorat, en del af den mot nordligaste Norge gränsande lappmarken, om hvars landsöfverhöghet redan under Gustaf Vasa och Carl IX stodo skarpa strider¹, omfattade

Läs mer

Något om den finska invandringen. Olof Ulander Ljustorps hembygdsförening Ljustorpsdagen på Länsmuseet 2016

Något om den finska invandringen. Olof Ulander Ljustorps hembygdsförening Ljustorpsdagen på Länsmuseet 2016 Något om den finska invandringen till Ljustorp Olof Ulander Ljustorps hembygdsförening Ljustorpsdagen på Länsmuseet 2016 Bakom den finska invandringen på 1600-talet låg de svenska storpolitiska ambitionerna.

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

men inga Katseställen 6) efter der befinnes vara mehrendehls

men inga Katseställen 6) efter der befinnes vara mehrendehls 1 Jan Jakobsson Tomt 98 2011-12-09 Ändrad 2015-09-11 Detta dokument ersätter Ringsöhistorik 2 från 2011. Ändringarna består i nya länkar till Lantmäteriet, som direkt öppnar de två kartorna jag hänvisar

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Surat Al-Baqarah (Kon)

Surat Al-Baqarah (Kon) www.islamguiden.com 1 Surat Al-Baqarah (Kon) Källa: Amro Khaled http://www.amrkhaled.net/ Översättning till svenska: Syster Soona Surat Al-Baqarah (kon) Uppenbarades under Madina-perioden. Består av 286

Läs mer

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb ft Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb S1. Val av ordf6rande och sekreterare fdr m6tet samt m6tets oppnande. M6tet valde Peder Liinasaari till motesordf6rande tillika motessekreterare. Motet oppnades

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen med den Engelska titeln Unparadonable Sin. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder,

Läs mer

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Skellefteå tingsrätt Tings-

Läs mer

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328 =dfg. ffilsl',mn' I (1) Socialfdrvaltningen I ndivid- och familjeomsorg Abdollahi Setare Tel: 0498 269000 Avierfiird, Urban Salomon Jungmansgatan 953tr, 62152 VISBY Hej Urban! Oversiinder utredningen till

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Ortnamn i Bro socken

Ortnamn i Bro socken Ortnamn i Bro socken Inledning Kartor och gamla namn har alltid intresserat mig. De gamla skattläggningskartorna från åren runt 1700 är vackra och fascinerande med sina inritade träd, hus och tunar. Där

Läs mer

UTSLAG 2011-03-25 Meddelat i Nacka Strand

UTSLAG 2011-03-25 Meddelat i Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Fastighetsdomstolen UTSLAG 2011-03-25 Meddelat i Nacka Strand Bilaga A 1 Sid 1 (47) Mål nr F 1924-07 PARTER Våghällan (1f), Vitbrottet (2c), Understen (2d) samt Junkaren och Lillkäringen

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Kapitel 14. 14 Quintilis 785. Bergspredikan.

Kapitel 14. 14 Quintilis 785. Bergspredikan. Jag, Yeshua. Väckaren. Sida 116 (av 199) Kapitel 14. 14 Quintilis 785. Bergspredikan. Tiden som gått sedan mitt besök i Nazareth hade präglats av intensiv undervisning och av möten med större och större

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD

EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD Fagerås, Frykerud, Frykåsen och Säldebråten Stockholm 2001-11-02 Sammanställt av Göran Eriksson Sid 1 Nedanstående förord är hämtat från Poststationer vid

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1.

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1. A ~APLER5D _N.r...-...3.2..--nnn...2@;;ei199 B6rje Olsson, Korsgérden. pantsatt till Jon Andersson i Apler6d 3 ob 3 p 6. f6r 32 dl f6r att utlsa dessa frén Olof Jonsson i Préstorp. M i Nr. 22. Oktober

Läs mer

U t r e d n i n g 2000-03-01

U t r e d n i n g 2000-03-01 U t r e d n i n g 2000-03-01 1 Vatten, fiske och samfälligheter till Rö by i Högsjö, inom Härnösands kommun. Rö by, ursprungligen omfattande c:a 170 hektar markareal och skattlagd för 9 seland,är belägen

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12)

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12) 2002-01-31 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Dödsstraff i Bibeln Det finns många kristna fundamentalister idag som inte skulle tveka en sekund att hävda att de islamiska lagarna är uråldriga och barbariska. Vad skulle

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Smedstorpssläktens medlemsblad 2000

Smedstorpssläktens medlemsblad 2000 Smedstorpssläktens medlemsblad 2000 Ordföranden har ordet Det gångna året hade vi årsmöte den 20 april i Herrljunga kommunhus och året avslutades med styrelsemöte den 1 december hemma hos Karl Johan Ferm.

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet

Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet Ola Lönnqvist Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet UPPDRAG Vid en sammankomst med Stefan Bielkhammar påtog jag mig av egen vilja uppdraget att försöka ta reda på vilka personer

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Storbrand i Runtorp... 2 Arvstvist halvt skattehemman i Runtorp... 4 Mantalslängdens underskrift... 5

Storbrand i Runtorp... 2 Arvstvist halvt skattehemman i Runtorp... 4 Mantalslängdens underskrift... 5 1702 Innehåll 1702... 1 Storbrand i Runtorp... 2 Arvstvist halvt skattehemman i Runtorp... 4 Mantalslängdens underskrift... 5 Födda 2 Döda 1 Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kalmar län EVIIAABA:55 (1702-1702)

Läs mer

Fångtransporten sköttes av gevaldigerna Åström och Oden. Häradshövdingarna domarna voro Cawallin och Sundqvist och åklagare (actor) länsman Hamrin.

Fångtransporten sköttes av gevaldigerna Åström och Oden. Häradshövdingarna domarna voro Cawallin och Sundqvist och åklagare (actor) länsman Hamrin. I Håsjö församlings kyrkobokföring finnes följande anteckning för år 1831. Den 21 september avrättades vid blandstenen bonden Nils Håkansson i Håsjö vilken hade förgiftat sin hustrus farmoder Brita Pehrsdotter

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Tankar kring ett skolfoto från 1920 En gammal man minns/berättar om sin barndom i Fulltofta av Bodil Pedersen Tankar kring ett skolfoto från 1920 När jag idag sitter och tittar på ett skolfoto som ger intryck av att vara gammalt. Det är

Läs mer

FORSKNING. Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad

FORSKNING. Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad FORSKNING JARLDÖMENA I VÄSTERHAVET OCH ÖSTERSJÖN Av professor GERHARD HAFSTRöJI Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad klarlagt de norska

Läs mer

r' $yt Kbllaryttervdggar 275 mm SV moment av 0,40 ton m/m. Vindbjiiiklaget er pa 6versidan vdrmeisoierat

r' $yt Kbllaryttervdggar 275 mm SV moment av 0,40 ton m/m. Vindbjiiiklaget er pa 6versidan vdrmeisoierat Trevanings radhus helt i Httbetong Hans Berglund Mijlarhdiden i Stockholm iir ett omrdde pd ca 100 radhus under uppfdrande. Konstruktdr f 6r radhusen iir chef en /dr Hialntar Granholm AB:s Stockholmskontor,

Läs mer

LANDSDOMARSLÄKTEN I NORRLAND

LANDSDOMARSLÄKTEN I NORRLAND ä r LANDSDOMARSLÄKTEN I NORRLAND A v Erik Gunnar Lindgren fjl artegns ätt är otvivelaktigt en huvudstam i den hälsing..jj ska landsdomarsläkten, från vilken utgått så många dugliga grenar. I Sehlbergs

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer