Svartälven. -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svartälven. -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp"

Transkript

1 Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Svartälven -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp Date: Authors: Lennart Henrikson, Johan Törnblom, och Erik Degerman Report No. 16 WP 6

2 Date: Authors: Lennart Henrikson, Johan Törnblom, och Erik Degerman Partner organization: Stiftelsen Säfsenskogarna Photographs: Författarna Illustrations: Författarna

3 Svartälven -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp På uppdrag av Stiftelsen Säfsenskogarna Natur & människa

4 Förord Detta åtgärdsförslag är upprättat av Natur och människa AB. Rapporten baseras till stora delar på ett tidigare åtgärdsförslag författat av Johan Törnblom. Åtgärdsförslaget är skrivet av Lennart Henrikson, Johan Törnblom, och Erik Degerman.

5 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Åtgärdsområdet i Svartälven Landskapets, Svartälvens och lokalekonomins omvandling Lokalekonomi och landskap Kräftor och öring Hur lyckas man med ett restaureringsprojekt? Vattnens ekologiska status Vattenkemi Fiskfaunan Krav på livsmiljön hos öring och flodkräfta Öring Flodkräfta Åtgärdsplan Närmare beskrivning av föreslagna åtgärder Maskinell restaurering Manuell restaurering och framkörning av lekgrus och sten Åtgärdande av vandringshinder Återintroduktion av flodkräfta Lokal samverkan, information och projektledning Speciella åtgärdssträckor Planering och förberedelser Kostnader Kompletterande åtgärdsstrategi för Svartälven Handlingsplan Referenser och källor Bilaga 1 Detaljförslag för speciella sträckor... 30

6 Sammanfattning Detta är ett förslag på åtgärder för restaurering av Svartälven mellan Sågen och sammanflödet med Röälven, sydvästra Dalarnas län. Sträckan har av Länsstyrelsen pekats ut som varande i stort behov av flottledsåterställning. Åtgärderna syftar till att restaurera vattnet till ett så naturligt tillstånd som möjligt för att gynna öring och flodkräfta. Detta skapar förutsättningar för att främja ett attraktivt fiske och friluftsliv i och i anslutning till Svartälven. Området är starkt påverkat av flottledsrensning och försurning. I Svartälven saknas stora stenoch vedstrukturer som tidigare bidrog till en naturlig variation i de strömmande partierna. Skogsbruket i området har successivt anpassats med ökad vattenhänsyn, t ex genom att avsätta kantzoner. Skogen i området är dock relativt ung och tillförseln av död ved ringa. Undersökningar har visat att öring finns i området, men att mängden miljöer för stor öring är begränsad. Till del är detta naturligt då gädda förekommer i lugnvattnen. Öring är därför i huvudsak begränsad till de strömmande partierna. Genom att återföra den sten som ligger utmed stränderna sedan flottledsrensningen kan älvens miljöer göras mer varierade, vilket bör gynna öring. Lekgrus kommer att läggas ut på ett antal områden. Dessutom föreslås att två fiskvandringsproblem åtgärdas i biflöden. Flodkräfta föreslås återinplanteras på lämpliga ställen. Genom att sten och död ved återförs till älven, även i lugnvatten, kommer tillgången av gömslen för kräftor att vara god. Kalkningsverksamheten bedrivs framgångsrikt nedströms Sågen i av Svartälven och det finns flera skäl att misstänka att flodkräfta försvunnit på grund av låga ph innan kalkningarna startade. Fortsatt kalkning kommer att vara avgörande för om en återutsättning av flodkräfta skall vara möjlig. Undersökningar tyder på att flera av biflödena, som ej kalkas, har dålig vattenkvalitet under perioder med högflöden. Åtgärderna i detta förslag fokuseras därför till huvudfåran. Öringbeståndet kommer att kunna ge underlag för ett exklusivt strömfiske, men kommer inte att avkasta mycket öring. Värdet ligger i en återställd natur och möjligheter till ett exklusivt sportfiske. Flodkräfta bör däremot kunna avkasta ganska stora mängder kräftor för ett lokalt fiske. Ett lokalt engagemang är direkt avgörande för att ett restaureringsprojekt som Svartälven ska lyckas. Restaureringsarbetet fördelas på fem delmoment, maskinell restaurering av 12 km, manuell restaurering av 2,5 km, åtgärdande av två vandringshinder, återintroduktion av flodkräfta samt lokal projektledning och samverkan med informationsspridning. Kostnaden för de tre första delarna är beräknad till kr. 1

7 1.Bakgrund 1.1 Åtgärdsområdet i Svartälven Svartälven är en älv i östra Värmland, västra Västmanland och sydvästra Dalarna. Efter Karlskoga byter Svartälven namn till Letälven och kallas slutligen Gullspångsälven nedströms sjön Skagern innan den efter en kort sträcka når Vänern. Svartälven är 20 mil lång och avvattnar ett km² stort område. Älven börjar kallas Svartälven där Ärtälven och Yngtjärnsälven rinner samman i Äppelbo socken i Västerdalarna och har sina källor söder om Stora Kullsberget och öster om Moxkölen. Omgivningarna är mycket brutna med många insjöar och låga, till största delen skogklädda, kullar samt en mängd järnmalmsfält, vilka i förening med de många forsarna och fallen framkallade livlig industriell verksamhet vid såväl huvudälven som dess tillflöden. Denna plan omfattar sträckan från Sågen ned till Röälvens inflöde, 14,3 km med en fallhöjd på 33 m (Figur 1). Detta ger en lutning på 0,23% och älven faller ganska jämt på sträckan (Figur 2). Figur 1. Karta över det aktuella området av Svartälven från Sågen ned till sammanflödet med Röälven, markerat med två svarta streck. Bedömt åtgärdsbehov för flottledsåterställning och karta från Melin m fl

8 Figur 2. Topografisk profil över sträckan. I området sker kalkning av sjöar samt med en kalkdoserare i Svartälvens huvudfåra vid Sågen och i Röälven vid Rösjöns utlopp. Kalkningarna i områdets sjöar fungerar bra, måluppfyllelsen är enligt länsstyrelsen god. Situationen i Svartälven uppströms doseraren i Sågen är dock inte den bästa, där förekommer ph-värden under 6. På sträckan från doseraren ner till Röälvens inflöde är dock vattenkvaliteten bra. Föreliggande åtgärdsförslag fokuseras därför på detta område (Figur 1). 1.2 Landskapets, Svartälvens och lokalekonomins omvandling Lokalekonomi och landskap Svartälven och dess avrinningsområde är inte ett orört landskap. Här har gruvnäring, skogsbruk och vattenkraftutnyttjande präglat landskapet och lämnat spår i vattnen. Stora delar av landskapet har dikats ut för att underlätta skogsproduktion, samtidigt är stora områden avverkade. Detta gör att flödesvariationerna i älven ökat, från extrema lågvatten under sommaren till en kraftigare vårflod. Vattnet är kraftigt brunfärgat som en naturlig följd av tillfört vatten från moss- och myrmarker, en tillförsel som ökat med landskapets utdikning. Svartälven har dock alltjämt vildmarkskaraktär och en allt större hänsyn från skogsbruket gör att vattnen fått ett allt bättre utgångsläge. Svartälven på den aktuella sträckan är tidigare (1980-talet?) partiellt restaurerad. Mycket återstår dock att göra för att restaurera Svartälven så att den åter har förutsättningar för att ha en god ekologisk status. Länsstyrelsen bedömer åtgärdsbehovet som stort (Melin m fl 2012, se figur 1). Området kring Svartälvens källflöden började befolkas 1580 av finska invandrare från norra Finland som i huvudsak livnärde sig på jakt, fiske och svedjebruk. Där levde man någorlunda ostört i sina glest belägna finntorp. Landskapet kom till en början att präglas av svedjebruk vars effekter inte bara påverkade landskapets yttre karaktär utan även det lövinslag och de 3

9 vittringsprocesser som bidrar till att buffra upp de lokala vattensystemen. Skogsbränder i större skala har visat sig ha vissa likheter med lokala kalkningsinsatser. Ett större lövinslag genererar till slut en brunjord som i sin tur påverkar det mark- och vattenkemiska klimatet i jordmån. Landskapet fick alltså ett större lövskogsinslag drivet av branddynamik och svedjebruk. Detta bör ha påverkat vattenkvaliteten. Någon gång på 1720-talet tog en ny tid vid och järnbruket kom till bygden med bruk och hyttor. Bergsmännen anlände och använde bränslet i skogen, järnmalmen och vattendragen. Lokalsamhället blomstrade under bruksperioden med inflyttning och torp som växte upp tillsammans med byarna kring bruken i Gravendal, Fredriksberg, Annefors och hyttorna i Tyfors, Ulriksberg och Strömsdal. Brukens läge i förhållande till gruvor och exporthamnar innebar tidskrävande transporter av träkol och järnmalm med häst där över hälften av arbetsstyrkan skötte transporterna till och från gruvor, hyttor och bruk innan järnvägens tillkomst. Säfsnäsverken blev en viktig järnproducent vilket gjorde att en smalspårig järnväg anlades i slutet av 1800-talet för att underlätta transporterna från järnbruken och senare även från pappersbruket. Då järnbruken i Säfsbygden hade gjort sitt runt förra sekelskiftet övergick järnindustrin till skogsindustri där dagsverks- och koltorparna istället blev körare eller skogshuggare. Timret fraktades länge ut med hjälp av vattnen. Flottleder har i generell mening rensats i större skala sedan i början av 1800-talet. Till en början eldade man upp all den döda ved som fanns i och intill vattendrag på de större stenblock och berghällar som stack upp i vattendraget som riskerade att timmerbrötar kunde bildas. Efter att stenen hettats upp ordentligt hällde man vatten på dem så de sprack. Detta upprepades år efter år så att alla större stenar eller hinder successivt försvann. I princip har samtliga barrskogsvattendrag i Sverige påverkats på detta vis. För varje år som gick tog man bort ytterligare hinder. Stenkistor, timrade bottnar, stenmurar, timmerrännor, sättdammar, samt uppschaktade vallar och block fyllde och kantade vattendragen ända fram tills i slutet av 1940-talet då bulldozers togs i bruk på bred front och påverkan på vattendragen blev ännu mer omfattande än de någonsin tidigare varit. Flottningen kulminerade efter andra världskriget. Den döda veden som fanns i vattendraget har eldats upp eller transporterats bort liksom större stenhällar och klippblock vilket har gjort Svartälven mindre variationsrik. Viktiga livsmiljöer som erbjuder skydd, djuphöljor, lekområden och stånd- och uppväxtplatser försvann. Effekten av dessa kanaliseringar var att vattnet snabbare leddes bort med korta flödestoppar som följdes av långvariga, extrema lågvattenperioder. Effekten på den strömlevande faunan har varit mycket negativ och skadan på fisket var så pass omfattande att en kunglig förordning om flottning från 1880 för första gången tar upp skadorna på fisket. Under 1800-talet började avverkningen av skogen i större skala. Till en början avverkades kantzonen utmed vattendragen och sedan tilltog en allt mer storskalig avverkning. Härigenom förlorades kantzonens viktiga funktion för vattenlandskapet (stabiliserar marken, minskar avkylning och bottenfrysning vintertid, ger tillförsel av död ved, skapar ståndplatser för större fisk, ger löv som ett viktigt organiskt tillskott samt filtrerar sediment, humus, kväve och fosfor). Den fortsatta avverkningen av landskapet mot ett trakthyggesbruk ökade successivt risken för tillförsel av sediment genom markerosion och erosion via vägdiken och vägöverfarter. Detta finsediment kan sätta igen ihåligheter i vattendragens bottnar vilket syns mest i de mindre tillflödena. 4

10 Samtidigt blev snösmältningen och vårens avrinning häftigare genom dikningar och större kalhyggen, vilket gav en kraftigare vårflod. Denna vårflod vidgade troligen flodfåran, mer än den varit i opåverkade förhållanden (mer vatten eroderar landskapet). Denna ökade avrinning på våren medför i sin tur att sommarvattenföringen minskade. Mindre vatten i en större flodfåra sommartid gör att mängden habitat för större fisk minskar. Vägöverfarter över biflöden kan minska åtkomst till viktiga lekområdena i biflödena. Tidigare erfarenheter och elfisken visar att biflödena är viktiga för öringbestånd i större vattendrag. Lek sker ofta i biflödena medan de större öringarna vandrar ut i älven. Många vägtrummor är underdimensionerade eller felplacerade ur fiskvandringsaspekt och ur ett högflödesperspektiv. I slutet på 1800-talet byggdes sulfitfabriken i Fredriksberg och intill denna byggdes tio år senare en sulfatfabrik. Pappersindustrin som anlades i Fredriksberg kom att bli den dominerande näringen i Säfsens socken fram till 1972 på grund av att resurserna redan fanns på plats, det vill säga skogen, vattnet och vattenkraften och inte minst arbetskraften. Fredriksberg blomstrade under och 50-talet med flera livsmedelsaffärer, bokhandlar och en herrekipering. Nya tider kom då pappersmassa och papper blev mindre lönsamt, medan trähyllor, bilfjädrar, tapeter och en tvättinrättning kom att bli bygdens produkter från början av 1970-talet. Skogen i området ägs idag i stor utsträckning av Bergvik (Storakoncernen). År 1979 startade en mer riktad satsning på turism i och med att den första skidliften. Säfsen Resorts basverksamhet är turism och konferensverksamhet med ett 30-tal helårsarbeten. Denna verksamhet har expanderat kraftigt med ett stort inslag av europeiska gäster. Nya orosmoln på himlen är de klimatförändringar som minskar möjligheterna att hålla snö i backar och skidspår, vilket varit områdets signum Kräftor och öring Kräftfisket var förr omfattande och av mycket stor betydelse för de lokala företagen (Tabell 1). Fisket efter den inhemska flodkräftan i Svartälven var förbehållet Billerud och dess anställda. På den tiden hade direktörerna för Hällefors och senare Billerud avdelat var för sig egna fiskeplatser, där varje bur tömdes på tjogvis med kräftor vid premiärerna. Det finns statistik för Svartälven över hur mycket som fiskades upp under vissa år (Jansson 2006). Utöver de fem tjog som man fick behålla för eget bruk, såldes resten till Hällefors bruk. Det har inte framkommit när fisket efter flodkräfta i Svartälven upphörde, men försämringen började troligtvis under slutet av 1960-talet och pågick under 1970-talet. Enligt uppgift från olika källor var det inte bara flodkräftbeståndet som decimerades kraftigt under denna period, det gällde även det lokala öringbeståndet. Under september månad år 2003 planterade man ut 6900 flodkräftor i olika åldrar i Svartälven och i Höksjöälven. Den 19 juli 2005 planterade man ut ytterligare 5000 flodkräftyngel vid Höksjöagen och uppströms (Jansson 2006). Under år 2006 utförde länsstyrelsen ett provfiske vid utsättningslokalerna och man återfann ingen kräfta vid detta tillfälle. Detta har man inte ansett vara särskilt anmärkningsvärt då utsättningarna främst bestått av kräftyngel som på ett år inte hunnit uppnå tillräcklig storlek för att kunna fångas med mjärdar. Några förnyade riktade kräftfisken har inte skett, däremot elfiskeundersökningar. Idag anses flodkräfta förekomma i ett svagt bestånd i Höksjöälven, från Höksjön och nedströms (SLU:s kräftdatabas). 5

11 Tabell 1. Fångststatistik från Svartälven under perioden Utdrag från rapport som utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Värmland 1988 och som redovisas av Jansson (2006). Den uppskattade vikten i ton har beräknats från en medelvikt av 30 g/kräfta, då det under den aktuella fångstperioden fanns ett minimimått på 9 cm. De redovisade fångstrapporterna anger kräftor som är > 9 cm och en kräfta på 30 g motsvarar en kräfta på ca 10 cm. År Antal tjog Uppskattat antal flodkräftor (st.) Uppskattat antal ton , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Sedan år 1897 har Svartälven reglerats för elproduktion, i huvudsak nedströms det aktuella åtgärdsområdet. Vid regleringen av Svartälven har man bortsett från betydelsen av fria vandringsvägar. Svartälven ligger i ett område där stor öring inte är ovanligt, men i Svartälven tycks den ha försvunnit. Bidragande orsak till detta kan förutom flottledsrensningarna även ha varit nätfiske i Svartälven, allt sedan 1890-talet. När nylonnäten kom ca 1953 kom många insjööringbestånd att överfiskas. 2. Hur lyckas man med ett restaureringsprojekt? Genomförandet av ett restaureringsprojekt skiljer från fall till fall, dels beroende på projektets storlek, dels beroende på vilka åtgärder som ska genomföras och i vilka typer av miljöer, men också beroende på var initiativet kommer ifrån. Även om flertalet projekt drivs av regionala myndigheter och kommuner är det inte ovanligt att initiativet kommer från lokala fiskeorganisationer. För Svartälven så har initiativet kommit både från lokalt (Säfsens fvof) och regionalt håll (Melin m fl 2012). Oavsett var initiativet kommer ifrån finns vissa gemensamma drag för alla lyckade restaureringsprojekt. Primärt kan konstateras att genomförandet bygger på samarbete mellan olika instanser och organisationer. Att ha tydliga målsättningar och roller, samt en tydlig ansvarsfördelning är därför alltid grundläggande. Lyckade projekt brukar också vara de med god planering och samverkan mellan lokala aktörer och myndigheter innan åtgärder startar. Informera om och diskutera planerna i tidigt skede. Oavsett denna samverkan är det Länsstyrelsen som senare avgör i ett samråd (enligt 6 kap. 4, miljöbalken) om åtgärderna kräver tillstånd från miljödomstol, dvs antas ha en betydande miljöpåverkan. Här ges också en möjlighet att väga samman och jämka olika intressen. För flottledsrestaureringen av Svartälven bör det inte finnas motstående intressen eller risk för negativ påverkan på miljön. Eftersom det inte finns tydliga och bevarandevärda flottledslämningar torde det inte heller finnas kulturhistoriska motstående intressen, men detta får Länsstyrelsen avgöra. Utefter hela sträckan så är de tydligaste spåren av flottningsepoken de som visas i figur 11 från området vid Sågen. 6

12 Lyckade projekt karakteriseras också av att det finns en uthållighet i arbetet. Varken Rom eller god ekologisk status byggs på en dag, eller ens ett år. Den negativa påverkan kan ha försiggått över hundra år och i stor rumslig omfattning, då är det inte orimligt att även återställningsarbetet tar tid. Till och med projektstarten kan vara en lång och nödvändig process. Ytterst få restaureringsåtgärder är engångsinsatser, dels har vi ett begränsat kunnande, dels kan uppföljning visa att ytterligare behov föreligger. Restaurering blir därmed en form av adaptiv förvaltning, dvs en sådan förvaltning där åtgärd, uppföljning och utvärdering följer varandra i cykler. Lyckade projekt är också sådana som utförts i ett sammanhang, i en landskapsmässig sammanvägning av vilka åtgärder som ska genomföras och vilka områden som ska undantas från åtgärder på grund av t ex kulturmiljövärden. I de fall man bara åtgärdar små delområden eller i de fall stora störningar utanför vattenområdet inte kan åtgärdas bör man inte förvänta sig en direkt effekt av restaureringen. Finns vandringshinder som inte kan åtgärdas på andra platser, ned- eller uppströms, kanske åtgärderna bör avvakta. Lyckade projekt är i regel sådana där det finns ett fullgott inventeringsunderlag över landskapets tillstånd, flora, fauna och kulturmiljövärden. Generellt börjar restaureringsarbetet med en inventering av vattenobjektet där restaureringsbehov identifieras (denna rapport). Redan på denna nivå är det bra med en lokal förankring, t ex genom att vi inkluderat markägare och intresseorganisationer. Kunskapen om kulturmiljövärden i vatten är bristfällig och inventeringsunderlag saknas ofta. För att kulturmiljövården ska kunna göra rätt bedömningar krävs ett bra beslutsunderlag. Här saknar vi kompetens, men bedömer att några speciellt värdefulla kulturmiljöer inte påverkas. Dock utgör dammen i Röälven ett undantag, men här föreslår vi åtgärder som inte påverkar dammen eller dess funktion (avsnitt 5.2, specialsträcka 8). Slutligen kan konstateras att lyckade projekt är sådana där man använder vedertagen kunskap och metodik (dvs evidensbaserad metodik), men ändock är öppen för nya utmaningar och dokumenterar detta. Ett fundament är viljan att inse sina misstag, lära av dem och föra kunskapen vidare. Använd alltid vedertagna och säkerställda metoder, men låt inte rädslan att göra fel förlama arbetet. Varje vatten är unikt, med en unik historia. Trots över 30 års restaureringsarbete har vi inte vetenskapligt belagt och dokumenterat alla varianter av tillvägagångssätt och utfall av restaurering. Vi vet idag dock tillräckligt mycket för att kunna arbeta vidare med tillförsikt, men fortsatt utveckling och inhämtning av kunskap behövs. Ett lyckat projekt uppnår inte bara åtgärds- och tillståndsmålen utan man dokumenterar även arbetet och effekterna så att metoderna och kunnandet utvecklas! 7

13 3. Vattnens ekologiska status 3.1 Vattenkemi Vattnet är typiskt näringsfattigt med låga halter av fosfor och måttliga halter av humusämnen. Ett av de allvarligaste hoten mot Svartälven och dess fauna är naturligtvis den försurningssituation som råder i området och som gör det nödvändigt att kalka Svartälven. Vattenkemisk provtagning från Svartälven och dess biflöden har länsstyrelsen i Dalarna tillhandahållit från slutet av 1970-talet och framåt. Av dessa undersökningar kan man se att ph uppmättes till 4,8 uppströms kalkdoseraren vid Sågen år Under större delen av 1980-talet översteg ph sällan 6 vid de olika mättillfällena. Även under 1990-talet har ph varierat kraftigt uppströms kalkdoseraren. Lägsta ph-värdet som uppmättes under 1990-talet var 1996 med ph 5. Denna kraftiga variation av ph-värden och alkalinitet präglar även talet och utgör därmed ett hot och en komplicerad problematik inför en återintroduktion av flodkräfta till Svartälven. 3.2 Fiskfaunan Elfiskeundersökningar har bedrivits i Röälven och Svartälven vid totalt 44 tillfällen åren Huvuddelen (33 st) av elfiskena har förlagts till Röälven som både restaurerats och har fått en ny kalkdoserare installerad. Dessa åtgärder har medfört att Röälven har ett öringbestånd av ordinära till höga tätheter (Figur 4) med hänsyn taget till var vattendraget är beläget och dess storlek (Sers m fl 2008). Figur 4. Täthet av öring (antal per 100 m 2 ) i Röälven vid elfisken Sifforna vid respektive punkt indikerar vilken lokal som elfiskats och lokalerna anges med dess höjd över 8

14 havet (m). Normala tätheter för ett strömöringvattendrag i av denna storlek markeras med heldragen linje och gränsen för höga tätheter med streckad linje (Sers m fl 2008). I den större Svartälven är de förväntade tätheterna av öring lägre. Elfiskena visade, liksom i Röälven, en förbättrad täthet av öring över tid (Figur 5). Tätheterna under 2000-talet kan betecknas som ordinära till höga. De största fångade öringarna var i intervallet cm. I Röälven var de i intervallet cm (Figur 6). Större öring är svår att fånga vid konventionellt elfiske på grunda lokaler. Grovt klassat kan öringbeståndet i Svartälven indelas i 0+ (årets ungar; 55% av beståndet), fjolårsungar (1+, 28%), 2+ (14%) och äldre öring (3%). Motsvarande värden för Röälven var 51% (0+), 30% (1+), 14% (2+) och 5% (äldre öring). Data indikerar således att mängden större öring var lägre i Svartälven. Noterbart var också att tillväxten hos öring var bättre i Röälven än i Svartälven. Årsungarna var vid elfisket i medeltal 52 mm i Svartälven och samtidigt 61 mm i Röälven (se figur 6). Detta kan bero på bättre ståndplatser och längre sammanhängande strömsträckor, vilka ger hög produktion av bottendjur. Figur 5. Täthet av öring (antal per 100 m 2 ) i Svartälven vid elfisken Sifforna vid respektive punkt indikerar vilken lokal som elfiskats och lokalerna anges med dess höjd över havet (m). Normala tätheter för ett strömöringvattendrag i av denna storlek markeras med heldragen linje och gränsen för höga tätheter med streckad linje (Sers m fl 2008). 9

15 Figur 6. Längdfördelning för samtliga fångade öringar vid elfiske i Svartälven (övre) och Röälven (nedre). Ser man till övriga fångade fiskarter vid elfiskeundersökningarna i de respektive vattendragen framstod det tydligt att öring dominerade antalsmässigt i Röälven och elritsa i Svartälven (Figur 7). Förutom de fångade arterna vid elfiske förekommer mört, braxen, sik samt regnbåge i områdets sjöar. Flodkräfta har fångats vid ett tillfälle i älven (i Röälvens nedre del 13 september 2007). Den förekommer också i Höksjöälven. Sammanfattningsvis visade elfiskedata att förekomsten av öring var ordinär till hög, och har förbättrats över tid i båda älvarna. I den restaurerade Röälven dominerade öring, vilket också beror på att vattendraget har hög lutning och få lugna partier. I Svartälven dominerar de lugna partierna och därmed också elritsa. Det var en något större andel äldre öring i Röälven, vilket kan bero av naturliga förutsättningar (högre lutning, långa strömsträckor) och att vattendraget restaurerats. Andelen äldre öring bör gå att öka i Svartälven med riktade restaureringsåtgärder. 10

16 Figur 7. Andelen av de fångade fiskarna vid samtliga elfisken i respektive älv som utgjordes av olika arter. 11

17 4. Krav på livsmiljön hos öring och flodkräfta 4.1 Öring Öring kan uppträda i många former, från strömlevande populationer i små bäckar, via älvlevande populationer till insjö- och havsvandrande populationer. Alla har de gemensamt att det krävs lekområden, uppväxt- och tillväxtområden. Mellan dessa områden måste öringen kunna vandra. Medan strömlevande öring i små bäckar kan fullfölja hela livscykeln inom bäcken behöver andra populationer vandra iväg för att tillväxa. Egentligen kan det beskrivas som att öring kan fullfölja livscykeln i små habitat, men kan expandera populationsstorlek och tillväxt om möjlighet till vandring till tillväxtområden finns (Nordwall m fl 2008). Öringens livscykel kräver en mängd saker för att allt ska fungera. Strömsträckorna bör inte vara för korta och det bör finnas gott om områden med vattenhastigheter mellan 0,2-0,7 m/s för yngre åldersklasser av öring. Arter som inte tycks påverka öringen i någon större negativ mening är elritsa, mört och simpor. Rovfiskar som gädda och lake påverkar öringbeståndet negativt. I och med att Svartälven har en måttlig lutning så innebär åtgärder som sänker vattenhastighet ett allvarligt hot mot öring. Medellutningen i älven är 0,23%, älven faller alltså 23 cm på 100 m sträcka. Detta innebär att älven är precis på gränsen för att säkert ha en öringpopulation (Figur 8). Lutningen styr självfallet vattenhastigheten. Åtgärder som kan öka vattenhastigheten i lugna partier och öka längden på strömsträckorna är därför viktiga. För att stor öring skall kunna finnas i älven måste den hålla sig till strömsträckorna. Vandrar den ned i selen/lugnsträckorna kommer den att ätas upp av gädda. Det innebär att strömområden måste ha miljöer som gynnar både reproduktion, uppväxt av ungar och tillväxt av stor öring. För stor öring krävs vattendjup om minst 0,3 m (Figur 9), och dessa djupområden bör vara så strömsatta att gädda inte vandrar in. För lek och de yngsta öringarnas uppväxt krävs grunda miljöer (Figur 10) med strömmande vatten. Samma områden, med ett djup av 0,1-0,3 med vid lågvatten fungerar som lekområden om de har grus och små sten (2-8 cm) och har god vattengenomströmning. 12

18 Figur 8. Andel av undersökta elfiskestationer (n=9701) med ett avrinningsområde på km 2 som hade öringförekomst (lodrät axel). Streckad linje anger medellutning (0.23%) för Svartälven. Data från Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS). Figur 9. Storlek på största öring fångad vid elfiske, observera att metoden inte är lämpad för fångst av stor öring, beroende på medeldjup på den undersökta lokalen. Samma urval av vattendrag som i figur 8. 13

19 Figur 10. Antal årsungar av öring per 100 m 2 vid elfiske beroende på medeldjup på den undersökta lokalen. Samma urval av vattendrag som i figur Flodkräfta Flodkräftans ursprungliga utbredningsområde omfattade hela Nord- och Centraleuropa utom Storbritannien. Flodkräftans naturliga utbredning begränsas av klimatet. Som allmän tumregel gäller att flodkräftan kräver ett medelvärde för dygnstemperaturen i vattnet under sommaren på minst 15 o C under tre månader för att kunna fortplanta sig och för att få självreproducerande bestånd. Eftersom hösten kommer tidigt till Norrland och till vissa delar av Svealand blir tiden för kort för kräftynglen att hinna samla näring och tillväxa innan vintern. Vi får därför en klimatisk nordgräns för kräftans utbredning, som sträcker sig från södra Värmland i väster över södra Dalarna och till Hälsingland vid kusten i öster. Norr om denna gräns finns dock isolerade kräftbestånd, framförallt i rinnande vatten. Förklaringen är troligen en kombination av bättre tillgång på näring, hög syrehalt, gott om skydd och gömslen och därtill få fiender. Dessa faktorer kan kompensera för det kallare vattnet. Det långsiktiga medelvärdet ( ) av lufttemperaturen i juli i åtgärdsområdet i Svartälven är 14,5 o C. I Svenskt Elfiskeregister finns flodkräfta i områden med medeltemperatur i juli från 13,5 grader och uppåt. Klimatet bör således inte sätta hinder för flodkräftan, vilket ju också framgår av att flodkräfta förekommit förr i området. Med det varmare klimatet under 1980 och framåt bör ytterligare ha ökat områdets lämplighet för flodkräfta. I motsats till vad många tror ställer flodkräftan rätt höga anspråk på sin livsmiljö. Flodkräftan behöver nästan lika mycket syre som laxfiskar, som till exempel öring. För att flodkräftan ska trivas måste vattnet under den varma årstiden innehålla minst 5 mg O2/l vatten, vilket gör att bruna (humösa) sjöar har begränsade kräftpopulationer eftersom humusämnen tär på 14

20 syreförrådet i vattnet. Detta gör att kräfta också undviker näringsrika igenväxande vattendrag där bottnen täcks av dött organiskt material som förbrukar syre vid nedbrytningen. Flodkräftan anses allmänt vara känslig för surt vatten och generellt förekommer den inte i vatten med ett ph-värde lägre än 6,0. Kräftans oförmåga att leva i sura vatten hänger samman med många olika faktorer. Yngel som håller på att kläckas, ungdomsstadier och kräftor mitt uppe i skalömsningen är speciellt känsliga för miljöförändringar såsom en ökning av försurningsgraden. Vattnets buffertförmåga mot sura ämnen, dess alkalinitet, bör helst överstiga 0,1 mekv/l (milliekvivalenter CaCO3 per liter). Detta för att motverka så kallade surstötar när snön smälter på våren. Helst bör inte ph understiga ph 6 under snösmältningen. Ofta kan situationen vara kritisk vid denna period då honan bär på sin rom. Koncentrationen av kalcium bör vara hög för att kräftornas skal skall hårdna snabbt vid skalömsningen och koncentrationen bör helst inte understiga 4 mg kalcium per liter, men får gärna vara betydligt högre. De bästa kräftbottnarna är fasta då flodkräftan varken trivs i mjuk lera, dy eller bottnar som består av kal berggrund. Man återfinner den inte heller vid sandstränder eller på släta långgrunda bottnar. Den ideala miljön utgörs av stenstränder som erbjuder skydd och bottnar där den kan gräva in sig, men också glesa vassbälten kan vara kräftrika och speciellt bottnar med skal av stormusslor. Flodkräftornas favorittillhåll och jaktmarker ligger vanligen på ett djup av 0,3 till 3 meters djup. De yngsta kräftorna återfinns på de grundaste vattnen. Bottenmaterialet i denna zon avgör om kräftan trivs i ett vattendrag eller inte. Flodkräfta kan liksom öring förekomma både i lugnflytande och strömmande avsnitt av vattendrag, men även i sjöar. En viktig reglerande faktor är att fågel, mink, utter och fiskar äter kräftor (prederar på kräftor). Medan öring finner predationsskydd främst genom att uppehålla sig grunt som ung, och strömsatt som äldre så kräver kräftorna håligheter i botten och strandbrinkar. Sådana håligheter är också viktiga för öringungarnas övervintring. Tillsammans med predatoriska fiskarter utgör mink den viktigaste predatorn (rovdjuret) på flodkräfta i Sverige. Där kräftor förekommer utgör de ofta en mycket viktig del av minkens föda, särskilt i näringsfattiga vatten, och det är huvudsakligen vuxna kräftor som konsumeras. En mink kan fånga flera tiotals kräftor per dag. Därför är det sannolikt att mink kan medföra en kraftig decimering av ett flodkräftbestånd. För ca 100 år sedan fanns ca bestånd med flodkräftor i Sverige. I dagsläget finns färre än 1000 bestånd, dvs hela 97 % minskning. Beståndet minskade kraftigt i landet under talet, främst på grund av kräftpest, försurning, föroreningar, vattenreglering mm. Flodkräftan är rödlistad sedan år Numera är den absolut största anledningen till flodkräftans utsatta situation illegal utplantering av den pestbärande signalkräftan. Ett hot mot flodkräftan är förekomst eller omflyttning av signalkräfta eftersom denna art ofta bär med sig kräftpest. Arten förekommer i Dalarna i Dalälvens vattensystem, området Säter- Hedemora-Falun. Tyvärr förekommer den på ännu närmre håll, t ex i Ludvika (Gonäsån), Smedjebacken, Ljusnarsberg, Hällefors (Norrström; Grönälven & Lankälven - Göta älv; Sävälven), Karlskoga (Trösälven, Imälven) samt nedströms Svartälven på flera ställen i Letälven, Gullspångsälven och biflöden runt sjöarna Skagern och Vänern. Det närmaste beståndet återfinns 8 km från Savrtälvens åtgärdsområde i sjön Djuprämmen, som mynnar nedströms Gustavsströms kraftverk nedom Södra Laggen. Det är alltså inte troligt att dessa kräftor själva vandrar uppströms till Svartälven. 15

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, www.fontinalis.se, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr: 883-5559 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps

Läs mer

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren C:A 98-03-20 Vi skickade första utkastet på ansökan till Länsstyrelsen. 98-04 98-08 Med jämna mellanrum kontaktade vi Länsstyrelsen för

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG* Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8 Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga 3. 138 Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008 BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Kultsjöåns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Kultsjöåns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Gaskalite/Voullelite FVO bildades den 4 juni 2002 och ombildades till Kultsjöåns FVO den 23/9-2004 i och med att fastigheterna Kultsjöluspen

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM

STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM STRATEGI FÖR UTVECKLING AV SPORTFISKET I MOTALA STRÖM Referensgruppen för strömmenfisket SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen beslutade 2000-01-10 att Kultur- och fritidsnämnden skulle tillsätta en referensgrupp

Läs mer

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 8:5 Vindelälven Ingen särskild redovisning av Vindelälvens huvudfåra ingår i denna redovisning. Grundforsen Vindelälven Anders Granér 005 8:5:8:1-

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Vad säger lagen Vad säger stadgarna Vem äger kräftorna Vem får fiska Vilka beslut kan man ta Björn Tengelin Version maj 2002 Projekt Astacus 1 Innehåll

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM UPPLEV FISKELYCKAN I STORSTADSMILJÖ Välkommen till det fria handredsk Ett 30-tal fiskarter gör Strömmen till det artrikaste fiskevattnet i stockholmsregionen. Mest omtalat

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer