Svartälven. -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svartälven. -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp"

Transkript

1 Baltic landscape innovative approaches towards sustainable forested landscapes Svartälven -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp Date: Authors: Lennart Henrikson, Johan Törnblom, och Erik Degerman Report No. 16 WP 6

2 Date: Authors: Lennart Henrikson, Johan Törnblom, och Erik Degerman Partner organization: Stiftelsen Säfsenskogarna Photographs: Författarna Illustrations: Författarna

3 Svartälven -förslag till restaurering av sträckan Sågen till Röälvens utlopp På uppdrag av Stiftelsen Säfsenskogarna Natur & människa

4 Förord Detta åtgärdsförslag är upprättat av Natur och människa AB. Rapporten baseras till stora delar på ett tidigare åtgärdsförslag författat av Johan Törnblom. Åtgärdsförslaget är skrivet av Lennart Henrikson, Johan Törnblom, och Erik Degerman.

5 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Åtgärdsområdet i Svartälven Landskapets, Svartälvens och lokalekonomins omvandling Lokalekonomi och landskap Kräftor och öring Hur lyckas man med ett restaureringsprojekt? Vattnens ekologiska status Vattenkemi Fiskfaunan Krav på livsmiljön hos öring och flodkräfta Öring Flodkräfta Åtgärdsplan Närmare beskrivning av föreslagna åtgärder Maskinell restaurering Manuell restaurering och framkörning av lekgrus och sten Åtgärdande av vandringshinder Återintroduktion av flodkräfta Lokal samverkan, information och projektledning Speciella åtgärdssträckor Planering och förberedelser Kostnader Kompletterande åtgärdsstrategi för Svartälven Handlingsplan Referenser och källor Bilaga 1 Detaljförslag för speciella sträckor... 30

6 Sammanfattning Detta är ett förslag på åtgärder för restaurering av Svartälven mellan Sågen och sammanflödet med Röälven, sydvästra Dalarnas län. Sträckan har av Länsstyrelsen pekats ut som varande i stort behov av flottledsåterställning. Åtgärderna syftar till att restaurera vattnet till ett så naturligt tillstånd som möjligt för att gynna öring och flodkräfta. Detta skapar förutsättningar för att främja ett attraktivt fiske och friluftsliv i och i anslutning till Svartälven. Området är starkt påverkat av flottledsrensning och försurning. I Svartälven saknas stora stenoch vedstrukturer som tidigare bidrog till en naturlig variation i de strömmande partierna. Skogsbruket i området har successivt anpassats med ökad vattenhänsyn, t ex genom att avsätta kantzoner. Skogen i området är dock relativt ung och tillförseln av död ved ringa. Undersökningar har visat att öring finns i området, men att mängden miljöer för stor öring är begränsad. Till del är detta naturligt då gädda förekommer i lugnvattnen. Öring är därför i huvudsak begränsad till de strömmande partierna. Genom att återföra den sten som ligger utmed stränderna sedan flottledsrensningen kan älvens miljöer göras mer varierade, vilket bör gynna öring. Lekgrus kommer att läggas ut på ett antal områden. Dessutom föreslås att två fiskvandringsproblem åtgärdas i biflöden. Flodkräfta föreslås återinplanteras på lämpliga ställen. Genom att sten och död ved återförs till älven, även i lugnvatten, kommer tillgången av gömslen för kräftor att vara god. Kalkningsverksamheten bedrivs framgångsrikt nedströms Sågen i av Svartälven och det finns flera skäl att misstänka att flodkräfta försvunnit på grund av låga ph innan kalkningarna startade. Fortsatt kalkning kommer att vara avgörande för om en återutsättning av flodkräfta skall vara möjlig. Undersökningar tyder på att flera av biflödena, som ej kalkas, har dålig vattenkvalitet under perioder med högflöden. Åtgärderna i detta förslag fokuseras därför till huvudfåran. Öringbeståndet kommer att kunna ge underlag för ett exklusivt strömfiske, men kommer inte att avkasta mycket öring. Värdet ligger i en återställd natur och möjligheter till ett exklusivt sportfiske. Flodkräfta bör däremot kunna avkasta ganska stora mängder kräftor för ett lokalt fiske. Ett lokalt engagemang är direkt avgörande för att ett restaureringsprojekt som Svartälven ska lyckas. Restaureringsarbetet fördelas på fem delmoment, maskinell restaurering av 12 km, manuell restaurering av 2,5 km, åtgärdande av två vandringshinder, återintroduktion av flodkräfta samt lokal projektledning och samverkan med informationsspridning. Kostnaden för de tre första delarna är beräknad till kr. 1

7 1.Bakgrund 1.1 Åtgärdsområdet i Svartälven Svartälven är en älv i östra Värmland, västra Västmanland och sydvästra Dalarna. Efter Karlskoga byter Svartälven namn till Letälven och kallas slutligen Gullspångsälven nedströms sjön Skagern innan den efter en kort sträcka når Vänern. Svartälven är 20 mil lång och avvattnar ett km² stort område. Älven börjar kallas Svartälven där Ärtälven och Yngtjärnsälven rinner samman i Äppelbo socken i Västerdalarna och har sina källor söder om Stora Kullsberget och öster om Moxkölen. Omgivningarna är mycket brutna med många insjöar och låga, till största delen skogklädda, kullar samt en mängd järnmalmsfält, vilka i förening med de många forsarna och fallen framkallade livlig industriell verksamhet vid såväl huvudälven som dess tillflöden. Denna plan omfattar sträckan från Sågen ned till Röälvens inflöde, 14,3 km med en fallhöjd på 33 m (Figur 1). Detta ger en lutning på 0,23% och älven faller ganska jämt på sträckan (Figur 2). Figur 1. Karta över det aktuella området av Svartälven från Sågen ned till sammanflödet med Röälven, markerat med två svarta streck. Bedömt åtgärdsbehov för flottledsåterställning och karta från Melin m fl

8 Figur 2. Topografisk profil över sträckan. I området sker kalkning av sjöar samt med en kalkdoserare i Svartälvens huvudfåra vid Sågen och i Röälven vid Rösjöns utlopp. Kalkningarna i områdets sjöar fungerar bra, måluppfyllelsen är enligt länsstyrelsen god. Situationen i Svartälven uppströms doseraren i Sågen är dock inte den bästa, där förekommer ph-värden under 6. På sträckan från doseraren ner till Röälvens inflöde är dock vattenkvaliteten bra. Föreliggande åtgärdsförslag fokuseras därför på detta område (Figur 1). 1.2 Landskapets, Svartälvens och lokalekonomins omvandling Lokalekonomi och landskap Svartälven och dess avrinningsområde är inte ett orört landskap. Här har gruvnäring, skogsbruk och vattenkraftutnyttjande präglat landskapet och lämnat spår i vattnen. Stora delar av landskapet har dikats ut för att underlätta skogsproduktion, samtidigt är stora områden avverkade. Detta gör att flödesvariationerna i älven ökat, från extrema lågvatten under sommaren till en kraftigare vårflod. Vattnet är kraftigt brunfärgat som en naturlig följd av tillfört vatten från moss- och myrmarker, en tillförsel som ökat med landskapets utdikning. Svartälven har dock alltjämt vildmarkskaraktär och en allt större hänsyn från skogsbruket gör att vattnen fått ett allt bättre utgångsläge. Svartälven på den aktuella sträckan är tidigare (1980-talet?) partiellt restaurerad. Mycket återstår dock att göra för att restaurera Svartälven så att den åter har förutsättningar för att ha en god ekologisk status. Länsstyrelsen bedömer åtgärdsbehovet som stort (Melin m fl 2012, se figur 1). Området kring Svartälvens källflöden började befolkas 1580 av finska invandrare från norra Finland som i huvudsak livnärde sig på jakt, fiske och svedjebruk. Där levde man någorlunda ostört i sina glest belägna finntorp. Landskapet kom till en början att präglas av svedjebruk vars effekter inte bara påverkade landskapets yttre karaktär utan även det lövinslag och de 3

9 vittringsprocesser som bidrar till att buffra upp de lokala vattensystemen. Skogsbränder i större skala har visat sig ha vissa likheter med lokala kalkningsinsatser. Ett större lövinslag genererar till slut en brunjord som i sin tur påverkar det mark- och vattenkemiska klimatet i jordmån. Landskapet fick alltså ett större lövskogsinslag drivet av branddynamik och svedjebruk. Detta bör ha påverkat vattenkvaliteten. Någon gång på 1720-talet tog en ny tid vid och järnbruket kom till bygden med bruk och hyttor. Bergsmännen anlände och använde bränslet i skogen, järnmalmen och vattendragen. Lokalsamhället blomstrade under bruksperioden med inflyttning och torp som växte upp tillsammans med byarna kring bruken i Gravendal, Fredriksberg, Annefors och hyttorna i Tyfors, Ulriksberg och Strömsdal. Brukens läge i förhållande till gruvor och exporthamnar innebar tidskrävande transporter av träkol och järnmalm med häst där över hälften av arbetsstyrkan skötte transporterna till och från gruvor, hyttor och bruk innan järnvägens tillkomst. Säfsnäsverken blev en viktig järnproducent vilket gjorde att en smalspårig järnväg anlades i slutet av 1800-talet för att underlätta transporterna från järnbruken och senare även från pappersbruket. Då järnbruken i Säfsbygden hade gjort sitt runt förra sekelskiftet övergick järnindustrin till skogsindustri där dagsverks- och koltorparna istället blev körare eller skogshuggare. Timret fraktades länge ut med hjälp av vattnen. Flottleder har i generell mening rensats i större skala sedan i början av 1800-talet. Till en början eldade man upp all den döda ved som fanns i och intill vattendrag på de större stenblock och berghällar som stack upp i vattendraget som riskerade att timmerbrötar kunde bildas. Efter att stenen hettats upp ordentligt hällde man vatten på dem så de sprack. Detta upprepades år efter år så att alla större stenar eller hinder successivt försvann. I princip har samtliga barrskogsvattendrag i Sverige påverkats på detta vis. För varje år som gick tog man bort ytterligare hinder. Stenkistor, timrade bottnar, stenmurar, timmerrännor, sättdammar, samt uppschaktade vallar och block fyllde och kantade vattendragen ända fram tills i slutet av 1940-talet då bulldozers togs i bruk på bred front och påverkan på vattendragen blev ännu mer omfattande än de någonsin tidigare varit. Flottningen kulminerade efter andra världskriget. Den döda veden som fanns i vattendraget har eldats upp eller transporterats bort liksom större stenhällar och klippblock vilket har gjort Svartälven mindre variationsrik. Viktiga livsmiljöer som erbjuder skydd, djuphöljor, lekområden och stånd- och uppväxtplatser försvann. Effekten av dessa kanaliseringar var att vattnet snabbare leddes bort med korta flödestoppar som följdes av långvariga, extrema lågvattenperioder. Effekten på den strömlevande faunan har varit mycket negativ och skadan på fisket var så pass omfattande att en kunglig förordning om flottning från 1880 för första gången tar upp skadorna på fisket. Under 1800-talet började avverkningen av skogen i större skala. Till en början avverkades kantzonen utmed vattendragen och sedan tilltog en allt mer storskalig avverkning. Härigenom förlorades kantzonens viktiga funktion för vattenlandskapet (stabiliserar marken, minskar avkylning och bottenfrysning vintertid, ger tillförsel av död ved, skapar ståndplatser för större fisk, ger löv som ett viktigt organiskt tillskott samt filtrerar sediment, humus, kväve och fosfor). Den fortsatta avverkningen av landskapet mot ett trakthyggesbruk ökade successivt risken för tillförsel av sediment genom markerosion och erosion via vägdiken och vägöverfarter. Detta finsediment kan sätta igen ihåligheter i vattendragens bottnar vilket syns mest i de mindre tillflödena. 4

10 Samtidigt blev snösmältningen och vårens avrinning häftigare genom dikningar och större kalhyggen, vilket gav en kraftigare vårflod. Denna vårflod vidgade troligen flodfåran, mer än den varit i opåverkade förhållanden (mer vatten eroderar landskapet). Denna ökade avrinning på våren medför i sin tur att sommarvattenföringen minskade. Mindre vatten i en större flodfåra sommartid gör att mängden habitat för större fisk minskar. Vägöverfarter över biflöden kan minska åtkomst till viktiga lekområdena i biflödena. Tidigare erfarenheter och elfisken visar att biflödena är viktiga för öringbestånd i större vattendrag. Lek sker ofta i biflödena medan de större öringarna vandrar ut i älven. Många vägtrummor är underdimensionerade eller felplacerade ur fiskvandringsaspekt och ur ett högflödesperspektiv. I slutet på 1800-talet byggdes sulfitfabriken i Fredriksberg och intill denna byggdes tio år senare en sulfatfabrik. Pappersindustrin som anlades i Fredriksberg kom att bli den dominerande näringen i Säfsens socken fram till 1972 på grund av att resurserna redan fanns på plats, det vill säga skogen, vattnet och vattenkraften och inte minst arbetskraften. Fredriksberg blomstrade under och 50-talet med flera livsmedelsaffärer, bokhandlar och en herrekipering. Nya tider kom då pappersmassa och papper blev mindre lönsamt, medan trähyllor, bilfjädrar, tapeter och en tvättinrättning kom att bli bygdens produkter från början av 1970-talet. Skogen i området ägs idag i stor utsträckning av Bergvik (Storakoncernen). År 1979 startade en mer riktad satsning på turism i och med att den första skidliften. Säfsen Resorts basverksamhet är turism och konferensverksamhet med ett 30-tal helårsarbeten. Denna verksamhet har expanderat kraftigt med ett stort inslag av europeiska gäster. Nya orosmoln på himlen är de klimatförändringar som minskar möjligheterna att hålla snö i backar och skidspår, vilket varit områdets signum Kräftor och öring Kräftfisket var förr omfattande och av mycket stor betydelse för de lokala företagen (Tabell 1). Fisket efter den inhemska flodkräftan i Svartälven var förbehållet Billerud och dess anställda. På den tiden hade direktörerna för Hällefors och senare Billerud avdelat var för sig egna fiskeplatser, där varje bur tömdes på tjogvis med kräftor vid premiärerna. Det finns statistik för Svartälven över hur mycket som fiskades upp under vissa år (Jansson 2006). Utöver de fem tjog som man fick behålla för eget bruk, såldes resten till Hällefors bruk. Det har inte framkommit när fisket efter flodkräfta i Svartälven upphörde, men försämringen började troligtvis under slutet av 1960-talet och pågick under 1970-talet. Enligt uppgift från olika källor var det inte bara flodkräftbeståndet som decimerades kraftigt under denna period, det gällde även det lokala öringbeståndet. Under september månad år 2003 planterade man ut 6900 flodkräftor i olika åldrar i Svartälven och i Höksjöälven. Den 19 juli 2005 planterade man ut ytterligare 5000 flodkräftyngel vid Höksjöagen och uppströms (Jansson 2006). Under år 2006 utförde länsstyrelsen ett provfiske vid utsättningslokalerna och man återfann ingen kräfta vid detta tillfälle. Detta har man inte ansett vara särskilt anmärkningsvärt då utsättningarna främst bestått av kräftyngel som på ett år inte hunnit uppnå tillräcklig storlek för att kunna fångas med mjärdar. Några förnyade riktade kräftfisken har inte skett, däremot elfiskeundersökningar. Idag anses flodkräfta förekomma i ett svagt bestånd i Höksjöälven, från Höksjön och nedströms (SLU:s kräftdatabas). 5

11 Tabell 1. Fångststatistik från Svartälven under perioden Utdrag från rapport som utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Värmland 1988 och som redovisas av Jansson (2006). Den uppskattade vikten i ton har beräknats från en medelvikt av 30 g/kräfta, då det under den aktuella fångstperioden fanns ett minimimått på 9 cm. De redovisade fångstrapporterna anger kräftor som är > 9 cm och en kräfta på 30 g motsvarar en kräfta på ca 10 cm. År Antal tjog Uppskattat antal flodkräftor (st.) Uppskattat antal ton , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Sedan år 1897 har Svartälven reglerats för elproduktion, i huvudsak nedströms det aktuella åtgärdsområdet. Vid regleringen av Svartälven har man bortsett från betydelsen av fria vandringsvägar. Svartälven ligger i ett område där stor öring inte är ovanligt, men i Svartälven tycks den ha försvunnit. Bidragande orsak till detta kan förutom flottledsrensningarna även ha varit nätfiske i Svartälven, allt sedan 1890-talet. När nylonnäten kom ca 1953 kom många insjööringbestånd att överfiskas. 2. Hur lyckas man med ett restaureringsprojekt? Genomförandet av ett restaureringsprojekt skiljer från fall till fall, dels beroende på projektets storlek, dels beroende på vilka åtgärder som ska genomföras och i vilka typer av miljöer, men också beroende på var initiativet kommer ifrån. Även om flertalet projekt drivs av regionala myndigheter och kommuner är det inte ovanligt att initiativet kommer från lokala fiskeorganisationer. För Svartälven så har initiativet kommit både från lokalt (Säfsens fvof) och regionalt håll (Melin m fl 2012). Oavsett var initiativet kommer ifrån finns vissa gemensamma drag för alla lyckade restaureringsprojekt. Primärt kan konstateras att genomförandet bygger på samarbete mellan olika instanser och organisationer. Att ha tydliga målsättningar och roller, samt en tydlig ansvarsfördelning är därför alltid grundläggande. Lyckade projekt brukar också vara de med god planering och samverkan mellan lokala aktörer och myndigheter innan åtgärder startar. Informera om och diskutera planerna i tidigt skede. Oavsett denna samverkan är det Länsstyrelsen som senare avgör i ett samråd (enligt 6 kap. 4, miljöbalken) om åtgärderna kräver tillstånd från miljödomstol, dvs antas ha en betydande miljöpåverkan. Här ges också en möjlighet att väga samman och jämka olika intressen. För flottledsrestaureringen av Svartälven bör det inte finnas motstående intressen eller risk för negativ påverkan på miljön. Eftersom det inte finns tydliga och bevarandevärda flottledslämningar torde det inte heller finnas kulturhistoriska motstående intressen, men detta får Länsstyrelsen avgöra. Utefter hela sträckan så är de tydligaste spåren av flottningsepoken de som visas i figur 11 från området vid Sågen. 6

12 Lyckade projekt karakteriseras också av att det finns en uthållighet i arbetet. Varken Rom eller god ekologisk status byggs på en dag, eller ens ett år. Den negativa påverkan kan ha försiggått över hundra år och i stor rumslig omfattning, då är det inte orimligt att även återställningsarbetet tar tid. Till och med projektstarten kan vara en lång och nödvändig process. Ytterst få restaureringsåtgärder är engångsinsatser, dels har vi ett begränsat kunnande, dels kan uppföljning visa att ytterligare behov föreligger. Restaurering blir därmed en form av adaptiv förvaltning, dvs en sådan förvaltning där åtgärd, uppföljning och utvärdering följer varandra i cykler. Lyckade projekt är också sådana som utförts i ett sammanhang, i en landskapsmässig sammanvägning av vilka åtgärder som ska genomföras och vilka områden som ska undantas från åtgärder på grund av t ex kulturmiljövärden. I de fall man bara åtgärdar små delområden eller i de fall stora störningar utanför vattenområdet inte kan åtgärdas bör man inte förvänta sig en direkt effekt av restaureringen. Finns vandringshinder som inte kan åtgärdas på andra platser, ned- eller uppströms, kanske åtgärderna bör avvakta. Lyckade projekt är i regel sådana där det finns ett fullgott inventeringsunderlag över landskapets tillstånd, flora, fauna och kulturmiljövärden. Generellt börjar restaureringsarbetet med en inventering av vattenobjektet där restaureringsbehov identifieras (denna rapport). Redan på denna nivå är det bra med en lokal förankring, t ex genom att vi inkluderat markägare och intresseorganisationer. Kunskapen om kulturmiljövärden i vatten är bristfällig och inventeringsunderlag saknas ofta. För att kulturmiljövården ska kunna göra rätt bedömningar krävs ett bra beslutsunderlag. Här saknar vi kompetens, men bedömer att några speciellt värdefulla kulturmiljöer inte påverkas. Dock utgör dammen i Röälven ett undantag, men här föreslår vi åtgärder som inte påverkar dammen eller dess funktion (avsnitt 5.2, specialsträcka 8). Slutligen kan konstateras att lyckade projekt är sådana där man använder vedertagen kunskap och metodik (dvs evidensbaserad metodik), men ändock är öppen för nya utmaningar och dokumenterar detta. Ett fundament är viljan att inse sina misstag, lära av dem och föra kunskapen vidare. Använd alltid vedertagna och säkerställda metoder, men låt inte rädslan att göra fel förlama arbetet. Varje vatten är unikt, med en unik historia. Trots över 30 års restaureringsarbete har vi inte vetenskapligt belagt och dokumenterat alla varianter av tillvägagångssätt och utfall av restaurering. Vi vet idag dock tillräckligt mycket för att kunna arbeta vidare med tillförsikt, men fortsatt utveckling och inhämtning av kunskap behövs. Ett lyckat projekt uppnår inte bara åtgärds- och tillståndsmålen utan man dokumenterar även arbetet och effekterna så att metoderna och kunnandet utvecklas! 7

13 3. Vattnens ekologiska status 3.1 Vattenkemi Vattnet är typiskt näringsfattigt med låga halter av fosfor och måttliga halter av humusämnen. Ett av de allvarligaste hoten mot Svartälven och dess fauna är naturligtvis den försurningssituation som råder i området och som gör det nödvändigt att kalka Svartälven. Vattenkemisk provtagning från Svartälven och dess biflöden har länsstyrelsen i Dalarna tillhandahållit från slutet av 1970-talet och framåt. Av dessa undersökningar kan man se att ph uppmättes till 4,8 uppströms kalkdoseraren vid Sågen år Under större delen av 1980-talet översteg ph sällan 6 vid de olika mättillfällena. Även under 1990-talet har ph varierat kraftigt uppströms kalkdoseraren. Lägsta ph-värdet som uppmättes under 1990-talet var 1996 med ph 5. Denna kraftiga variation av ph-värden och alkalinitet präglar även talet och utgör därmed ett hot och en komplicerad problematik inför en återintroduktion av flodkräfta till Svartälven. 3.2 Fiskfaunan Elfiskeundersökningar har bedrivits i Röälven och Svartälven vid totalt 44 tillfällen åren Huvuddelen (33 st) av elfiskena har förlagts till Röälven som både restaurerats och har fått en ny kalkdoserare installerad. Dessa åtgärder har medfört att Röälven har ett öringbestånd av ordinära till höga tätheter (Figur 4) med hänsyn taget till var vattendraget är beläget och dess storlek (Sers m fl 2008). Figur 4. Täthet av öring (antal per 100 m 2 ) i Röälven vid elfisken Sifforna vid respektive punkt indikerar vilken lokal som elfiskats och lokalerna anges med dess höjd över 8

14 havet (m). Normala tätheter för ett strömöringvattendrag i av denna storlek markeras med heldragen linje och gränsen för höga tätheter med streckad linje (Sers m fl 2008). I den större Svartälven är de förväntade tätheterna av öring lägre. Elfiskena visade, liksom i Röälven, en förbättrad täthet av öring över tid (Figur 5). Tätheterna under 2000-talet kan betecknas som ordinära till höga. De största fångade öringarna var i intervallet cm. I Röälven var de i intervallet cm (Figur 6). Större öring är svår att fånga vid konventionellt elfiske på grunda lokaler. Grovt klassat kan öringbeståndet i Svartälven indelas i 0+ (årets ungar; 55% av beståndet), fjolårsungar (1+, 28%), 2+ (14%) och äldre öring (3%). Motsvarande värden för Röälven var 51% (0+), 30% (1+), 14% (2+) och 5% (äldre öring). Data indikerar således att mängden större öring var lägre i Svartälven. Noterbart var också att tillväxten hos öring var bättre i Röälven än i Svartälven. Årsungarna var vid elfisket i medeltal 52 mm i Svartälven och samtidigt 61 mm i Röälven (se figur 6). Detta kan bero på bättre ståndplatser och längre sammanhängande strömsträckor, vilka ger hög produktion av bottendjur. Figur 5. Täthet av öring (antal per 100 m 2 ) i Svartälven vid elfisken Sifforna vid respektive punkt indikerar vilken lokal som elfiskats och lokalerna anges med dess höjd över havet (m). Normala tätheter för ett strömöringvattendrag i av denna storlek markeras med heldragen linje och gränsen för höga tätheter med streckad linje (Sers m fl 2008). 9

15 Figur 6. Längdfördelning för samtliga fångade öringar vid elfiske i Svartälven (övre) och Röälven (nedre). Ser man till övriga fångade fiskarter vid elfiskeundersökningarna i de respektive vattendragen framstod det tydligt att öring dominerade antalsmässigt i Röälven och elritsa i Svartälven (Figur 7). Förutom de fångade arterna vid elfiske förekommer mört, braxen, sik samt regnbåge i områdets sjöar. Flodkräfta har fångats vid ett tillfälle i älven (i Röälvens nedre del 13 september 2007). Den förekommer också i Höksjöälven. Sammanfattningsvis visade elfiskedata att förekomsten av öring var ordinär till hög, och har förbättrats över tid i båda älvarna. I den restaurerade Röälven dominerade öring, vilket också beror på att vattendraget har hög lutning och få lugna partier. I Svartälven dominerar de lugna partierna och därmed också elritsa. Det var en något större andel äldre öring i Röälven, vilket kan bero av naturliga förutsättningar (högre lutning, långa strömsträckor) och att vattendraget restaurerats. Andelen äldre öring bör gå att öka i Svartälven med riktade restaureringsåtgärder. 10

16 Figur 7. Andelen av de fångade fiskarna vid samtliga elfisken i respektive älv som utgjordes av olika arter. 11

17 4. Krav på livsmiljön hos öring och flodkräfta 4.1 Öring Öring kan uppträda i många former, från strömlevande populationer i små bäckar, via älvlevande populationer till insjö- och havsvandrande populationer. Alla har de gemensamt att det krävs lekområden, uppväxt- och tillväxtområden. Mellan dessa områden måste öringen kunna vandra. Medan strömlevande öring i små bäckar kan fullfölja hela livscykeln inom bäcken behöver andra populationer vandra iväg för att tillväxa. Egentligen kan det beskrivas som att öring kan fullfölja livscykeln i små habitat, men kan expandera populationsstorlek och tillväxt om möjlighet till vandring till tillväxtområden finns (Nordwall m fl 2008). Öringens livscykel kräver en mängd saker för att allt ska fungera. Strömsträckorna bör inte vara för korta och det bör finnas gott om områden med vattenhastigheter mellan 0,2-0,7 m/s för yngre åldersklasser av öring. Arter som inte tycks påverka öringen i någon större negativ mening är elritsa, mört och simpor. Rovfiskar som gädda och lake påverkar öringbeståndet negativt. I och med att Svartälven har en måttlig lutning så innebär åtgärder som sänker vattenhastighet ett allvarligt hot mot öring. Medellutningen i älven är 0,23%, älven faller alltså 23 cm på 100 m sträcka. Detta innebär att älven är precis på gränsen för att säkert ha en öringpopulation (Figur 8). Lutningen styr självfallet vattenhastigheten. Åtgärder som kan öka vattenhastigheten i lugna partier och öka längden på strömsträckorna är därför viktiga. För att stor öring skall kunna finnas i älven måste den hålla sig till strömsträckorna. Vandrar den ned i selen/lugnsträckorna kommer den att ätas upp av gädda. Det innebär att strömområden måste ha miljöer som gynnar både reproduktion, uppväxt av ungar och tillväxt av stor öring. För stor öring krävs vattendjup om minst 0,3 m (Figur 9), och dessa djupområden bör vara så strömsatta att gädda inte vandrar in. För lek och de yngsta öringarnas uppväxt krävs grunda miljöer (Figur 10) med strömmande vatten. Samma områden, med ett djup av 0,1-0,3 med vid lågvatten fungerar som lekområden om de har grus och små sten (2-8 cm) och har god vattengenomströmning. 12

18 Figur 8. Andel av undersökta elfiskestationer (n=9701) med ett avrinningsområde på km 2 som hade öringförekomst (lodrät axel). Streckad linje anger medellutning (0.23%) för Svartälven. Data från Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS). Figur 9. Storlek på största öring fångad vid elfiske, observera att metoden inte är lämpad för fångst av stor öring, beroende på medeldjup på den undersökta lokalen. Samma urval av vattendrag som i figur 8. 13

19 Figur 10. Antal årsungar av öring per 100 m 2 vid elfiske beroende på medeldjup på den undersökta lokalen. Samma urval av vattendrag som i figur Flodkräfta Flodkräftans ursprungliga utbredningsområde omfattade hela Nord- och Centraleuropa utom Storbritannien. Flodkräftans naturliga utbredning begränsas av klimatet. Som allmän tumregel gäller att flodkräftan kräver ett medelvärde för dygnstemperaturen i vattnet under sommaren på minst 15 o C under tre månader för att kunna fortplanta sig och för att få självreproducerande bestånd. Eftersom hösten kommer tidigt till Norrland och till vissa delar av Svealand blir tiden för kort för kräftynglen att hinna samla näring och tillväxa innan vintern. Vi får därför en klimatisk nordgräns för kräftans utbredning, som sträcker sig från södra Värmland i väster över södra Dalarna och till Hälsingland vid kusten i öster. Norr om denna gräns finns dock isolerade kräftbestånd, framförallt i rinnande vatten. Förklaringen är troligen en kombination av bättre tillgång på näring, hög syrehalt, gott om skydd och gömslen och därtill få fiender. Dessa faktorer kan kompensera för det kallare vattnet. Det långsiktiga medelvärdet ( ) av lufttemperaturen i juli i åtgärdsområdet i Svartälven är 14,5 o C. I Svenskt Elfiskeregister finns flodkräfta i områden med medeltemperatur i juli från 13,5 grader och uppåt. Klimatet bör således inte sätta hinder för flodkräftan, vilket ju också framgår av att flodkräfta förekommit förr i området. Med det varmare klimatet under 1980 och framåt bör ytterligare ha ökat områdets lämplighet för flodkräfta. I motsats till vad många tror ställer flodkräftan rätt höga anspråk på sin livsmiljö. Flodkräftan behöver nästan lika mycket syre som laxfiskar, som till exempel öring. För att flodkräftan ska trivas måste vattnet under den varma årstiden innehålla minst 5 mg O2/l vatten, vilket gör att bruna (humösa) sjöar har begränsade kräftpopulationer eftersom humusämnen tär på 14

20 syreförrådet i vattnet. Detta gör att kräfta också undviker näringsrika igenväxande vattendrag där bottnen täcks av dött organiskt material som förbrukar syre vid nedbrytningen. Flodkräftan anses allmänt vara känslig för surt vatten och generellt förekommer den inte i vatten med ett ph-värde lägre än 6,0. Kräftans oförmåga att leva i sura vatten hänger samman med många olika faktorer. Yngel som håller på att kläckas, ungdomsstadier och kräftor mitt uppe i skalömsningen är speciellt känsliga för miljöförändringar såsom en ökning av försurningsgraden. Vattnets buffertförmåga mot sura ämnen, dess alkalinitet, bör helst överstiga 0,1 mekv/l (milliekvivalenter CaCO3 per liter). Detta för att motverka så kallade surstötar när snön smälter på våren. Helst bör inte ph understiga ph 6 under snösmältningen. Ofta kan situationen vara kritisk vid denna period då honan bär på sin rom. Koncentrationen av kalcium bör vara hög för att kräftornas skal skall hårdna snabbt vid skalömsningen och koncentrationen bör helst inte understiga 4 mg kalcium per liter, men får gärna vara betydligt högre. De bästa kräftbottnarna är fasta då flodkräftan varken trivs i mjuk lera, dy eller bottnar som består av kal berggrund. Man återfinner den inte heller vid sandstränder eller på släta långgrunda bottnar. Den ideala miljön utgörs av stenstränder som erbjuder skydd och bottnar där den kan gräva in sig, men också glesa vassbälten kan vara kräftrika och speciellt bottnar med skal av stormusslor. Flodkräftornas favorittillhåll och jaktmarker ligger vanligen på ett djup av 0,3 till 3 meters djup. De yngsta kräftorna återfinns på de grundaste vattnen. Bottenmaterialet i denna zon avgör om kräftan trivs i ett vattendrag eller inte. Flodkräfta kan liksom öring förekomma både i lugnflytande och strömmande avsnitt av vattendrag, men även i sjöar. En viktig reglerande faktor är att fågel, mink, utter och fiskar äter kräftor (prederar på kräftor). Medan öring finner predationsskydd främst genom att uppehålla sig grunt som ung, och strömsatt som äldre så kräver kräftorna håligheter i botten och strandbrinkar. Sådana håligheter är också viktiga för öringungarnas övervintring. Tillsammans med predatoriska fiskarter utgör mink den viktigaste predatorn (rovdjuret) på flodkräfta i Sverige. Där kräftor förekommer utgör de ofta en mycket viktig del av minkens föda, särskilt i näringsfattiga vatten, och det är huvudsakligen vuxna kräftor som konsumeras. En mink kan fånga flera tiotals kräftor per dag. Därför är det sannolikt att mink kan medföra en kraftig decimering av ett flodkräftbestånd. För ca 100 år sedan fanns ca bestånd med flodkräftor i Sverige. I dagsläget finns färre än 1000 bestånd, dvs hela 97 % minskning. Beståndet minskade kraftigt i landet under talet, främst på grund av kräftpest, försurning, föroreningar, vattenreglering mm. Flodkräftan är rödlistad sedan år Numera är den absolut största anledningen till flodkräftans utsatta situation illegal utplantering av den pestbärande signalkräftan. Ett hot mot flodkräftan är förekomst eller omflyttning av signalkräfta eftersom denna art ofta bär med sig kräftpest. Arten förekommer i Dalarna i Dalälvens vattensystem, området Säter- Hedemora-Falun. Tyvärr förekommer den på ännu närmre håll, t ex i Ludvika (Gonäsån), Smedjebacken, Ljusnarsberg, Hällefors (Norrström; Grönälven & Lankälven - Göta älv; Sävälven), Karlskoga (Trösälven, Imälven) samt nedströms Svartälven på flera ställen i Letälven, Gullspångsälven och biflöden runt sjöarna Skagern och Vänern. Det närmaste beståndet återfinns 8 km från Savrtälvens åtgärdsområde i sjön Djuprämmen, som mynnar nedströms Gustavsströms kraftverk nedom Södra Laggen. Det är alltså inte troligt att dessa kräftor själva vandrar uppströms till Svartälven. 15

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område

Läs mer

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Kräftseminarium 7 mars 2013

Kräftseminarium 7 mars 2013 Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Elfisken Vojmån 2010

Elfisken Vojmån 2010 2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån

Läs mer

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644 Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen

Läs mer

Varför flottledsåterställning?

Varför flottledsåterställning? Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.

Läs mer

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Maskinrestaurering i Leån 2014

Maskinrestaurering i Leån 2014 Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) 2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet 28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening

Läs mer

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010 RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

8:NÅGRA RESTAURERINGSMODELLER 9:OMRÅDE 1 + (KARTOR ÖVER ZONERNA) 4:EFTER RESTAURERINGARNA

8:NÅGRA RESTAURERINGSMODELLER 9:OMRÅDE 1 + (KARTOR ÖVER ZONERNA) 4:EFTER RESTAURERINGARNA DETALJPLAN FÖR BIOLOGISKT ÅTERSTÄLLANDE ARBETE MED AVSEENDE PÅ BIOTOPÅTGÄRDER I HEDSTRÖMMEN/LUMSÅN Följande plan omfattar en beskrivning av de biotopförbättrande åtgärder som planeras i vattendraget under

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer