DAGENS MEDIA. Svenska spel pressar medierna DE FÖRUTSPÅR FRAMTIDENS KONSUMENT. Affärer Luften ökar i mediernas prislistor sid 28

Transkript

1 DAGENS MEDIA AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL NR 6 / 31 MARS 2004 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS 31 MARS TV SID 6 Magert med egna idéer i höstens tv-tablåer Gör-om-mig, dokusåpor i lyxmiljö och företagssponsrade program blir tre tunga tv-trender i höst, enligt produktionsbolagen. De talar även om färre oprövade svenska format och fler översatta program. AFFÄRER SID Ökade kundrörelser på landets reklambyråer Euro RSCG och Tank rapporterar in sju nya kunder var det senaste halvåret. Dagens Medias kartläggning visar att 27 reklambyråer fått en eller flera nya kunder. TV SID 7 Kanal 5 vill skaffa fler tittare i målgruppen 35+ MEDIEVAL SID 21 Hyundais experiment i print gav ökad köpvilja VARUMÄRKE SID 17 Kungsörnen vill inte vara övertrygg längre PRESS SID 9 Allt om Flugfiske och fiske-feber tar strid DEBATT SID 3 Myntkampanjen saknar en idé som engagerar AKTUELLA SIFFROR KLÄDBUTIKSKEDJOR/Dressmann har en stigande trend för måttet top of mind varumärke, om än från en låg nivå. Kappahl har fallit tillbaka de senaste 18 månaderna. H&M är i en klass för sig jämfört med övriga märken, och har dessutom en stigande trend Procent 02:3 02:4 03:1 03:2 03:3 03:4 04:1 Hennes & Mauritz Dressmann JC Lindex Kappahl Källa: AdTrend, TNS Gallup Svenska spel pressar medierna Konkurrenter anklagar det statliga spelbolaget för buffliga metoder Svenska spel tvingar medier att avstå från annonser och sponsring från konkurrerande spelbolag. Det säger utländska spelbolag och medierådgivare till Dagens Media. Om medierna tar in annonser från andra aktörer hotar Svenska spel Affärer Tv-producenterna ökar omsättningen kraftigt 2003 sid 29 Topp 100 Återförsäljare räddar Seat efter bottenkänning sid 4 5 att lägga mindre annonspengar hos dem, säger Fredrik Sidfalk, marknadschef på Betsson. Anders Frigren, sektionschef på Svenska spel, tillbakavisar kritiken: Det är Lotteriinspektionens sak att kontrollera vad medierna gör. sid 34 J.O OLSSON DE FÖRUTSPÅR FRAMTIDENS KONSUMENT Ljud, butiker, upplevelser, underhållning, bloggar, splittring och nischade medier. Det är åt dessa håll framtidens mediekonsumtion spretar, när de som forskar i marknadsföring gör sina prognoser. Dagens Media låter folk på sju tongivande marknadsföringsinstitutioner måla en bild av mediekonsumtion och målgruppssegmentering tio år framåt i tiden. sid SPÅNAR OM FRAMTIDENS KONSUMENT: Richard Wahlund, professor i företagsekonomi, och Richard Gatarski, ekonomie doktor, båda på Stockholms universitet samt Magnus Söderlund, tf professor på Centrum för konsumentmarknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm. Affärer Luften ökar i mediernas prislistor sid 28 INNEHÅLL Debatt 3,35 Topp Tv 6 7 Press 9 Radio 11 Kartläggning Varumärke 17 Organisation 19 Medieval Produkt 25 Kampanj 27 Affärer Professionellt Sista sidan 39 JAG OCH MITT MEDIUM CLAES BLOM Jag ser med skräckblandad förväntan fram emot svennar som vill bli omskurna till Alex Skarsgård-kopior sid 40

2 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS ÅSIKT LEDARE Marknadsforskarna har en del av svaret DAGS FÖR EN RUNDTUR på stans stora och små mediebyråer. Sagt och gjort. Vad jag fann? En förskräckande stukad del av mediebranschen. Se bara här, några valda citat från mediebyrå-vdarna: Den byrå som idag säger att de har mer än 50 procents strategisk rådgivning av den totala faktureringen, han eller hon ljuger Det finns inte tillnärmelsevis lika många seniora medierådgivare kvar på byråerna idag, om du jämför med för bara fem år sedan Vi har backat minst tio år i utveckling på grund av den ekonomiska situationen Det är tur att vi skaffar nya kunder, för de gamla ger inga nya pengar in i kassan Rebecka Lindberg chefredaktör rebecka@dagensmedia.se Vdarna sitter på sina kammare och funderar över nya vägar att gå, nya sätt att tänka, agera och skapa affärer. Somliga startar analysavdelningar för att belysa vilka mervärden kunden får, andra lägger strategierna åt sidan för att enbart ägna sig åt rena medieköp. SAMTLIGA HAR ETT GEMENSAMT ÖNSKEMÅL. Att kunna se steget längre, att förstå målgrupper på längden och tvären, att bryta gamla medievalsmönster. Att förstå morgondagens konsument. Notera till exempel att mantrat på årets stora telekommässa Cebit i Hannover var Tomorrow we ll buy differently, sell differently, live differently and work differently. Det gäller för alla i mediebranschen att greppa just detta. För att ge en av bilderna av framtidens mediekonsument har vi i det här numret lockat fram marknadsföringsforskarna i ljuset. Det är som med bagarns barn som inte bakar bullar, att institutionernas resultat tyvärr sällan populariseras = blir lättillgängliga för oss dödliga. Betrakta vår stora kartläggning som en ingång till marknadsforskarnas värld, en överblick som må vara ytlig men som kan leda till djupa kunskaper för den långsiktiga mediestrategen. 5 Debatt: Hur tänker tidningen Moores annonsörer? å dagensmedia.se den 15 P mars 2004 pågår en debatt med anledning av två TTG-titlar som uteslutits ur Sveriges Tidskrifter eftersom de inte TS-kontrollerar sina upplagor. Från Sveriges Tidskrifter välkomnar vi debatten om vikten av TS och hoppas att den ska leda till att TS-stämpeln väger tungt även framöver när annonsörer och förmedlare väljer bland alla kanaler på mediemarknaden. Tidskriftsmarknaden i Sverige växer som få andra delmarknader inom medievärlden. Och det är antalet titlar som ökar. Den sammanlagda upplagan är ungefär konstant över tid, vilket är nog så bra i hårdnande konkurrens. Men det är alltså antalet titlar som ökar. Och de ökar kraftigt. Som branschorganisation kämpar Sveriges Tidskrifter för att tidskrifterna ska få så bra arbetsvillkor som möjligt. Därför var vi glada när tidskrifterna fick samma låga moms som dagstidningarna. Därför är vi förbannade över att regering och riksdag inte gör något åt den diskriminering av tidskrifter som reklamskatten utgör. Därför arbetar vi hårt mot Posten och Citymail för att hålla så låga distributionskostnader som möjligt. Och vi anser att konkurrens på lika villkor är viktigt, inte minst för att annonsörer och medierådgivare ska kunna välja de mest effektiva kanalerna för sina budskap. En första förutsättning är givetvis att man vet hur stor upplaga en tidskrift har. Det är på något sätt själva grunden som man sedan bygger på med annan information om läsare, räckvidd, betalningsgrad och annat. Därför behövs TS-kontrollen. Låt mig därför ta ett exempel från dagens situation som är helt oacceptabelt. En av de nya titlarna på den svenska marknaden är Moore. I de senaste numren finns annonser för kända märken som Viasat, Jack o Jones, Björn Borg, Gilette, Playstation 2 (Sony), Calvin Klein och Suzuki. Samtidigt sprids obekräftade uppgifter om tidskriftens upplaga. I ett känt nyhetsbrev uppges Moores upplaga vara exemplar och i en så kallad branschtidskrift som heter Manual (också den utan TS-siffra) uppges den vara Moore har ingen kontrollerad upplagesiffra. Man kan undra hur seriösa annonsörer och förmedlare tänker. Jag är glad att Moore är en ny tidskrift i den blomstrande tidskriftsfloran, men jag är bekymrad över att stora annonsörer och medierådgivare inte tycks bry sig om att tidskriften saknar trovärdig upplagesiffra. Det är inte professionellt. Lars Strandberg vd på Sveriges Tidskrifter Flyme-myntet är bara en medietrend FÖRRA TORSDAGEN FICK JAG en enkrona i handen med en fastklistrad lapp på: flyme.com. Myntutdelaren uppmanade mig att satsa kronan i deras tävling på sajten. Jättekul idé, tänkte jag först. Men är det egentligen en bra idé eller ens en idé överhuvudtaget? Flyme.com var först ut med ett nytt och lite kontroversiellt gatumedium. En unik chans till uppmärksamhet och varumärkesbyggande. Tyvärr tror jag det blev mest uppmärksamhet i det här fallet. Myntkampanjen saknar nämligen en idé som engagerar mottagaren och kopplar till varumärkeslöftet eller produkterbjudandet. Vad synd att Flyme inte gick ett steg längre kreativt då hade de kunnat få ut så mycket mer samtidig. Flyme-kronorna är ett typexempel på gatumedietrenden. Ofta stannar det vid jippon som mer irriterar folk än skapar sympati och engagemang. Men rätt idé kan förflytta berg. Både vad gäller uppmärksamhet och varumärkesbyggande. Framförallt för aktörer som inte har råd med massmedia. Här kommer ett förslag till nästa moneymedia-kampanj: Mynten ligger på gatan med texten: Blev du trött av att plocka upp kronan? Använd i så fall den här för att ringa och boka ett gratis testpass på Sats sportsclub. Det skulle kunna fungera som idé. Men tyvärr blir de inte först med enkronor det var ju Flyme.com Rickard Kylberg ansvarig för strategi och new business på Grey sthlm Mynt som medium är inget nytt. Här är två internationella exempel. Behåll respekten för våra pengar MONEYMARKETINGMEDIAS juristers arbete med att finna luckor i lagen är anmärkningsvärt. En nyhet bör vara väl prövad innan lanseringen, här verkar allt ha gjorts på en kafferast. Det är Riksbankens ansvar att avgöra om vi kan ha reklam på enkronor. I Dagens Medias artikel Svensk Handel säger nej till reklammynt (dagensmedia.se den 22 mars 2004) uttalar sig både Riksbankens samt Svensk Handels presstalesmän om att de vägrar ta emot dessa mynt. Ett snabbt och riktigt beslut, tycker jag. Mynt som medium är inget nytt (se bild). Men vem tar ansvar för flagnande stickers, klistriga enkronor, äldre och synskadade som inte känner igen myntet samt krånglande p-automater? Nej, behåll respekten för den personliga integriteten och för våra pengar. Maths Björklund vd på Profilum the Brandmaker Brev till chefredaktören: Dagens Media, Rebecka Lindberg, Västmannagatan 15, Stockholm, fax , e-post: rebecka@dagensmedia.se. Vi publicerar bara signerade inlägg. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texter. Debatt fortsätter på sidan 35 3 DAGENS MEDIA AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL Dagens Media är en oberoende medietidning som ges ut av privatägda Dagens Media Sverige AB, utan anknytning till andra medieaktörer eller förlag. Startår Dagens Media ges ut varannan onsdag i pappersutgåva (22 utgåvor 2004), varje tisdag som elektroniskt nyhetsbrev och varje dag på dagensmedia.se. Vi vänder oss till personer med stort intresse för medier i sitt yrke, såsom marknadschefer, reklamchefer, mediechefer, medierådgivare och konsulter inom pr, event och sponsring. chefredaktör och ansvarig utgivare Rebecka Lindberg, telefon e-post rebecka@dagensmedia.se webbchef Rolf van den Brink, telefon e-post rolf@dagensmedia.se reportrar Hanna Dunér, telefon e-post hanna@dagensmedia.se Klas Granström, telefon e-post klas@dagensmedia.se Virve Hedenborg, telefon e-post virve@dagensmedia.se Sara Lomberg, telefon e-post sara@dagensmedia.se Carolina Ljungdahl, telefon e-post carolina@dagensmedia.se redaktionssekreterare Tia Jumbe, telefon e-post tia@dagensmedia.se formgivare/redigerare Christoffer Kjellberg, telefon christoffer@dagensmedia.se medarbetare i det här numret Mats Ahldén (krönikör) Sara Hammarkrantz (skribent) Stefan Melesko (krönikör) Magnus Neideman (fotograf) J.O Olsson (fotograf) Peggy Sands (korrekturläsare) Linda Öhrn (praktikant) verkställande direktör Henrik Meerburg, telefon e-post henrik@dagensmedia.se repro och tryck GD Media, Gävle annonsavdelningen Mathias Kallio, telefon e-post mathias@dagensmedia.se prenumerationsansvarig Ida Andersson, telefon nummer kostar kronor + moms adress Dagens Media Sverige AB Västmannagatan 15B Stockholm Telefon (växel): Fax: E-post: fornamn@dagensmedia.se På vår sajt kan du läsa och debattera färska medienyheter dygnet runt, året runt. Tipsa oss gärna om nyheter på red@dagensmedia.se TS-upplaga helår 2003: exemplar

3 4 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS 2004 TOPP 100 Spanjoren Seat starta Katastrofal försäljning tvingar bilen till relansering av Tia Jumbe STRATEGI ÅR 1999 SÅLDES BILAR av bilmärket Seat i Sverige. Sedan dess har spanjoren fått känna av den svenska kylan: p2002 kände bara var fjärde svensk till Seat p2003 hade försäljningen stupat till sålda bilar psamma år var marknadsandelen blygsamma 0,7 procent För att ta sig upp från botten planerar nya marknadschefen Katharina Harmuth och vd Vratislav Strasil en relansering. De senaste månaderna har de nagelfarit marknadsarbetet för Seat. Relanseringen ska inom två år ge Seat en marknadsandel på cirka 3 procent och om tre år en kännedom på nära 40 procent. Återförsäljarnätet, mediestrategin och positionen är några av de delar som ska rustas upp. Vi lägger större vikt vid kärnvärdena okonventionell design och extrovert sportig. De ska gå igen i all kommunikation, säger Katharina Harmuth. Broschyrer och kampanjer ska vara enhetliga och återspeglas ända in i Seats bilhallar. ETT AV PROBLEMEN FÖR SEAT har varit återförsäljarnätet och återförsäljares bristande engagemang. Hälften av de 28 återförsäljarna har därför sagts upp och ett nytt nät spinns över landet. Ett fungerande återförsäljarnät är grunden för att ta marknadsandelar. Vi lägger all energi på det nu, säger Vratislav Strasil. Dels letar Seat återförsäljare inom befintligt nät för koncernkollegan Volkswagen. Motormännens Riksförbunds regionala statistik över bilaktörer är en annan bas. Seats sajt ska också användas för annonsering och företaget har annonserat efter återförsäljare i DI. Idag täcker Seats 16 återförsäljare 43 procent av Sverige. Inom två år ska nätet täcka närmare 90 procent. Det innebär 30 till 35 återförsäljare. ÄVEN MEDIESTRATEGIN har rustats upp. För att öka kännedomen från 25 procent (2002), till målet mellan 37 och 40 procent om tre år, har en åtgärdsplan upprättats. Första delen syftar till att öka medvetenheten om Seat och det ska ske via marknadsföring. Investeringarna i traditionella medier, som hamnar på ungefär samma nivå som tidigare, 28 miljoner kronor brutto per år, enligt Sifo Reklammätningar, ska kombineras med sponsring och produktplacering. Vi förhandlar om att synas i filmer. Vilka vill jag inte berätta, säger Katharina Harmuth. Seat ska också öka sin sponsring. Bland annat ska racingstjärnan Rickard Rydell, som tidigare körde Volvo, köra Seat i racingtävlingen ETCC. Seats kunder ska också ges möjlighet att provköra en racingbil med Rickard Rydell. För att höja Seats image måste Seat bli mer professionella, enligt Katharina Harmuth. Inte minst i prkontakterna. Seat ska förbättra sin pr genom att inte bara erbjuda resor till bilvisningar utan ge motorjournalister den information de vill ha. Prydliga och enhetliga broschyrer som stämmer i utförande och budskap med övrig kommunikation är en annan åtgärd. Återförsäljarnas showrooms ska via affischer och broschyrer återspegla marknadsaktiviteter. Det är också viktigt att återförsäljarna följer våra krav så att kunderna får den kvalitetskänsla som finns i bilen redan i bilhallen, säger Katharina Harmuth. Seat har också ambitionen att öka lojaliteten genom ett crmprogram. Exakt hur det ska utformas är dock inte klart. Reklamfilmerna ska även fortsättningsvis plockas från Spanien. Anledningen är ekonomisk. Gör vi egen film blir det inga pengar till medier. Men vi och reklambyrån Grey kan påverka filmernas utveckling. p Seat ingår i Volkswagen, Sveriges 10:e största annonsör. Volkswagen investerade 239 miljoner kronor i medier 2003, Seat 28 miljoner kronor*. Mediebyrå: Mediacom. Katharina Harmuth, Seats nytillträdda marknadschef, och vd Vratislav Strasil rensar SAS gör reklam på egen hand I slutet av april börjar flygbolaget kommunicera med pr av Klas Granström klas@dagensmedia.se VARUMÄRKE FLYGBOLAGET SAS GENOMGÅR stora förändringar som tvingar flygbolagets marknadsavdelning att själva ta fram grunden för ett nytt budskap. Samtidigt genomförs en reklambyråupphandling. Förra veckan presenterades en plan för att dela upp SAS i fyra bolag, ett vardera för Sverige, Norge och Danmark samt ett för interkontinental trafik. Förändringarna görs för att möta ökad konkurrens och ökade krav på lägre priser från resenärerna. Målet är ett mer kostnadseffektivt SAS. SAS sade i början av mars upp SAS Sveriges marknadschef Camilla Wallander, väljer reklambyrå i maj. avtalet med sin mångåriga reklambyråpartner Lowe Brindfors. Skälet var att samarbetet inte gett SAS någon bra grund att stå på för sin totala kommunikation, sade SAS Sveriges marknadschef Camilla Wallander då. Inom en tvåveckorsperiod ska tre reklambyråer väljas ut för att ingå i en slutlig pitch. Då avgörs vilken som blir SAS nya reklambyrå med ansvar för varumärkeskommunikation. Byråvalet ska vara klart i mitten av maj, säger Camilla Wallander. SAS väntar dock inte med att se över sin kommunikation tills en ny reklambyrå är på plats. I kölvattnet av förändringarna i bolagsstruktur och i viss mån affärsfokus formulerar SAS internt om sitt kommunikationsbudskap. Om SAS till fullo ska skapa grunden för sin framtida kommunikation helt självt är oklart. Men att SAS i första hand söker projektledarskap och kreativ höjd hos sin nya reklambyrå tyder på att bolaget självt, eller i samarbete med ytterligare part, tar ansvar för grunden i kommunikationen. Mycket tyder också på att kommunikationsgrunden blir klar före byråvalet. Camilla MAGNUS NEIDEMAN Wallander berättar nämligen att SAS ska börja kommunicera med pr redan i slutet av april eller i början av maj. Om det blir en svensk byrå som får ansvaret för SAS varumärkeskommunikation är inte säkert. Dock är det troligt, enligt Camilla Wallander. Utöver en huvudansvarig reklambyrå ska SAS anlita reklambyråer på de respektive nordiska marknaderna. Dessa byråer ska ansvara för lokalt utförande. Om den huvudansvariga byrån blir svensk vill Camilla Wallander också att den används som utförande reklambyrå för Sverige. p SAS, Sveriges 57:e största annonsör, investerade 94 miljoner kronor i medier 2003*. Mediebyrå: Mediaedge CIA. SENASTE NYTT OM DE STÖRSTA ANNONSERNA * Källa: Sifo Reklammätningar, bruttosiffror för 2003 (exklusive adresserad dr och butiksreklam )

4 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS TOPP 100 r om MAGNUS NEIDEMAN Mikael Arwidson, ansvarig för marknadsföringen på Intersport, vill skilja sig från mängden. Intersport dubblar mediebudgeten upp rejält i återförsäljarnätet grundbulten i den nya kommunikationen. Väljer dagspress för att spurta ifrån Stadium av Sara Hammarkrantz sara@hammarkrantz.com STRATEGI FÖR ATT SKAPA sväng i dörren och klirr i kassan ökar Intersport sin marknadsbudget med nästan 50 procent under Nytt för i år är den stora medieinvesteringen med tolv helsidor utbudsannonsering i dagspress. Vi går i all morgonpress på respektive orts lokala marknad. Lägg därtill de lokala butikernas egen annonsering, säger Mikael Arwidson, ansvarig för marknadsföringen på Intersport. Konkurrenten Stadium har kommit ikapp Intersport 2003, enligt Nordisk Media Analys attitydundersökning kunde 47 procent tänka sig att gå till Stadium om de skulle köpa sport- och fritidsartiklar, medan 57 procent angav Intersport får båda företagen 57 procent i tänkbart märke, medan den tredje konkurrenten Team Sportia ligger kvar på 29 respektive 28 procent. Med budskapet 100 procent sport flyttar vi fram positionen. Konkurrenterna är aggressiva och vi måste särskilja oss tydligt. Intersports varumärkeskännedom är hög. 98 procent uppger Intersport vid spontan erinran. Därför läggs all marknadsföring på att driva trafik till butik. INTERSPORTS STRATEGI är att möta kunden i många olika medier. Företaget lägger cirka 30 procent av mediebudgeten på utomhus, vilket tillsammans med dagspress och relationsmarknadsföring via kundklubben blir de tre största posterna i årets budget. Företaget går dessutom i kvälls-, populär- och fackpress. Vi har gått i TV4, men tycker inte att vi fick önskad respons. Målgruppen är cirka fyra miljoner svenskar med sportig livsstil. En miljon av dessa når Intersport via sin kundklubb. Klubbkunder handlar tre gånger mer än vanliga kunder, en tredjedel av omsättningen. Klubbkunderna får en tidning 8 till 10 gånger om året, som distribueras i exemplar. Under året görs stora delar av kundklubben om. Genom ett samarbete med Föreningssparbanken kan kunden bland annat få bonus hos Intersport. Intersport har även avtal med Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Fotbollslandslaget och Svenska Innebandyförbundet för att synas i sportsändningar i tv.p Intersport, Sveriges 54:e största annonsör, investerade 96 miljoner kronor i medier 2003*. Intersport har ingen mediebyrå. Grafisk totalrenovering breddar Jysk av Sara Lomberg sara@dagensmedia.se VARUMÄRKE JYSK BÄDDLAGER HAR långsamt blivit bara Jysk. Sedan 2002 har namnbytet och logotypbytet skett stegvis. I och med att fasaderna och skyltarna på samtliga 109 butiker byts ut i Sverige under 2004 ska namnbytet vara avslutat. Den nya logotypen och butiksfasaderna beskrivs som modernare och fräschare av Sverige-vdn Fredrik Johansson. Butiksfasaderna har blivit åldersstigna. Det blir stor skillnad med en modernare logotyp och fasad. I samband med att vi byter skyltar släpper vi den gamla logotypen på allt övrigt material, säger Fredrik Johansson. Namnbytet ger dessutom Jysk möjlighet att utöka produktutbudet. Jysk Bäddlager har bytt namn till Jysk, kort och gott. * Källa: Sifo Reklammätningar, bruttosiffror för 2003 (exklusive adresserad dr och butiksreklam ) Vi vill bli tydligare och kunna använda samma namn internationellt. Med ett mer neutral namn och logotyp har vi dessutom möjlighet bredda oss till andra typer av varor, säger Fredrik Johansson Sängar, madrasser, täcken och kuddar är fortfarande stommen i Jysks försäljning. Men de har också gardiner och utomhusmöbler i sortimentet. Huvudkonkurrenten är Ikea. Jysk konkurrerar också till exempel med Bauhaus om trädgårdsmöbler, Sova-butikerna och Sängjätten om sängar och Hemtex om gardiner, täcken och kuddar. Omsättningen i Sverige låg på 1,8 miljarder kronor 2003, vilket var en kraftig ökning jämfört med 2002, enligt Fredrik Johansson. Mediebudgeten ökar proportionerligt med omsättningen. Huvudmedierna är oadresserad dr och tv och strategin ligger kvar Jysk gör rikstäckande oadresserade dr-utskick 30 till 35 gånger per år. Tv-spottar går regelbundet i TV4, Kanal 5 och TV3 under året. Målgruppen är bred. Butikerna är spridda över landet, både i utkanten av storstäderna och på mindre orter. p Jysk, Sveriges 50:e största annonsör, investerade 102 miljoner kronor i medier 2003*. Jysk jobbar med CIA Mediecentralen i Danmark. Telia sneglar på Ica av Klas Granström klas@dagensmedia.se REKLAM TELIAS REKLAMFILMER ska ge telekomkoncernen en ny, folkligare och varmare profil. Tre reklamfilmer har synts hittills i tv och en rad karaktärer presenteras i och kring en familj som på olika sätt använder sig av Telias teletjänster. Enligt uppgift till Dagens Media ser Telia över möjligheterna att likt Ica ge karaktärerna i reklamfilmerna namn och därmed låta dem personifiera varumärket Telia. Karin Moberg, varumärkeschef på Telia Sonera Sverige, vill dock inte bekräfta uppgifterna. Vi vill inte hamna i fällan där vi får sitcom-liknande reklam där karaktärerna får ett alltför starkt eget liv, säger Karin Moberg. Men Karin Moberg stänger inga dörrar. Vi står just nu mitt uppe i att ta nästa steg med vår kommunikation. Tonläget i reklamfilerna sitter bra, det visar tester av den första reklamfilmen. Och det viktiga är känslan, säger Karin Moberg. TELIAS REKLAM görs av Storåkers McCann. Processen från byråval till färdig reklam har varit kort och Telia var enligt Karin Moberg tvunget att prioritera. Först gjorde vi mer varumärkesbyggande reklam. Sen har Storåkers gjort utomhusreklam för 3G och reklam för företagstjänster. Nu ska vi jobba igenom reklamen mer och jobba mer med utbudsreklam, säger Karin Moberg. p Telia, Sveriges 4:e största annonsör, investerade 361 miljoner kronor i medier 2003*. Mediebyrå: Mediaedge CIA. SENASTE NYTT OM DE STÖRSTA ANNONSERNA

5 6 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS 2004 NYHETER TV Färre egna idéer FREDRIK HJERLING/TV4 i höstens tablåer Gör-om-mig och dejting högst på produktionsbolagens agendor Helena Gustafsson, kanalchef för TV4 Film på TV4. Många gör anspråk på filmälskarna av Klas Granström klas@dagensmedia.se av Virve Hedenborg och Sara Lomberg virve@dagensmedia.se sara@dagensmedia.se YTTERLIGARE VARIANTER på gör om mig och dejtingkoncept, dagliga realitysåpor och ännu fler organisations- eller företagssponsrade program. Det blir innehållet i höstens tv-tablåer, om man ska tro produktionsbolagen. Just nu pågår tv-mässan för fullt i Cannes. Kanalernas inköpschefer är där, liksom de produktionsbolag som ska kränga idéer. I år åker åtta av de elva produktionsbolag som Dagens Meida talat med dit för att göra affärer. Höstens tv-tablåer hänger till stor del fortfarande i luften. Dels inväntar branschen Cannes-veckan innan beslut fattas, dels väntar kanalerna ut varandra in i det längsta. Trenden från i höstas, då kanalerna i högre grad vågade köpa oprövade svenska format, verkar till viss del ha avmattats. Genren inredning kombinerat med relationer kommer starkt i höst. TV3 och produktionsbolaget Strix gör en svensk version av The block. HÖSTENS TRENDER I TV-TABLÅERNA Vi kommer tyvärr att få se fler utländska format. Många egna, svenskproducerade format har inte gått lika bra som de utlandsinköpta realityprogrammen, säger Estelle Milburne, vd på Jarowskijs dotterbolag Kajak. Istället verkar det vara en ökad orderingång hos produktionsbolagen på att översätta utländska format till svenska. Den rosa trenden, där homosexuella män exempelvis gör om heteropersoner, och som lämnade avtryck i höstens trendspaningar, verkar däremot mättad. EFTER HÖSTENS Cannes-mässa pratade många också om dramadokumentärer, en blandning av drama och reality. Det första svenska exemplet, Kajaks Svenska flickor, ska gå upp på TV3 inom kort. Jarowskij och Kajak tror fortfarande på konceptet och säger sig ha flera format i genren färdiga, varav ett par är insålda till svenska kanaler. Andra produktionsbolagsröster, däribland Thomas Hedberg, vd på Titan, och Daniel af Klintberg, vd på Nordisk Film, är skeptiska till konceptet då det är oprövat och kan verka krångligt. Jarowskij och Tre Vänner, som båda gör mycket drama, säger sig se ett fortsatt intresse för genren. Jarowskij har bland annat sålt in dramaserien Medicinmannen till TV4. p Dagens Media har sonderat tv-terrängen genom att tala med elva produktionsbolag. Här är några trender publik och annonsörer antagligen kan se fram emot i höst: TV4 OCH CANAL PLUS har båda aviserat att de ska starta filmkanaler som inte visar det allra senaste utan riktar in sig på populära filmer från de senaste decennierna. Men det finns fler bolag som planerar att göra anspråk på de filmintresserade tv-tittarna. Canal Plus C more film startar den 1 maj och distribueras tillsammans med Canal Plus övriga kanaler genom Canal Digital, UPCs digitala nät och Com hem. TV4 har sagt att starten för TV4 Film ska ske under andra kvartalet. Troligt är att TV4 startar så snart som möjligt. Kanalen måste starta inom utsatt tid. Annars förlorar vi sändningstillståndet, säger Helena Gustafsson, kanalchef för TV4 Film på TV4. Canal Plus presenterade C more film för två veckor sedan. Långt efter att TV4 sagt att TV4 Film var på gång. Det ska bli intressant att se hur det utvecklas. Jag kan bara säga att jag har full tilltro till vårt koncept, säger Helena Gustafsson, och avböjer att kommentera Canal Plus nya kanal ytterligare. Distributionen av TV4 Film ska ske genom Boxer och Canal Digital. Totalt till hushåll, enligt TV4. TV4 söker ett produktionsbolag för att göra en svensk version av Paradise hotel. GÖR OM MIG FAST MER ÄN MITT YTTRE Som Dagens Media tidigare rapporterat på dagensmedia.se ska TV3 göra en svensk variant av The block som Strix producerar Kanal 5 tittar på en svensk version av formatet Under construction. Båda är inredningsprogram kombinerade med relationer. Jarowskij kombinerar istället gör om mig med dejting. Killar med noll koll görs om av killar med full koll för att sedan på dejt bedömas av tuffa tjejer. Kanal 5s funderar på att göra en svensk version av Extreme makeove. Laura Sprechmann, internationell formatutvecklare på produktionsbolaget Meter, ser också format som går ut på att renovera det inre. Hon kallar det life laundry, där deltagarna gör upp med inre demoner. Eller förverkligar sina drömmar, som att säga upp sig och resa jorden runt. DOKUSÅPA-TRENDEN FORTSÄT- TER, MÖJLIGEN I LYXMILJÖ Många i branschen säger sig vara trötta på dokusåporna. De flesta menar att programmen kommer att gå ett varv till, men nu med någon ny vinkel. Några varianter på format som seglat upp i diskussionerna är The relation ship, Strix programidé om en relationssåpa på en segelbåt i exotisk miljö, samt Paradise hotel, som TV4 kör i amerikansk variant i vår och sommar. Enligt uppgift till Dagens Media söker TV4 redan nu produktionsbolag för att till hösten göra en svensk version. Det kan bli en ersättare till Farmen, om den skulle få vila i höst. Robinson dyker upp i TV3 i höst, och SVT har lovat det historiskt tävlingsprogramet Riket, producerat av Jarowskij och Troja Television. ANNONSÖRER SOM KÖPER ETT HELT PROGRAM Roomservice (Kanal 5 och Färgdepar tementet, producerat av Jarowskij) och Skärgårdstugg (TV4 och Skärgårdssmak, producerat av Baluba) får flera efterföljare. Ett exempel är En kock i familjen, som finansieras av Svenska Kockars Förening och som, enligt vad Dagens Media erfar, sänds i TV4 i höst. Produktionsbolag som säger att detta är en trend som växer sig starkare är till exempel Baluba och Jarowskij. I VASSEN LURAR OCKSÅ Non Stop Television, som ligger bakom kanalen E! i Sverige. Bolaget ska starta Non Stop Film och sända i den delen av det digitala marknätet som når hälften av landets hushåll. Vi börjar sända under andra halvan av året. Exakt när kan jag inte säga, berättar Johanna Torstensson, marknadskoordinator på Non Stop Television. Enligt Johanna Torstensson ska Non Stop Film ta en position som inte tagits av någon annan aktör. Det blir inte 70-, 80- och 90-talsfilm i alla fall, säger hon. Enligt uppgift till Dagens Media är ännu fler aktörer på gång med nya filmkanaler. Uppgifterna har dock inte gått att styrka. Till exempel säger Bert Willborg, pressansvarig på Viasat, att några sådana planer inte finns för hans bolag. Rättighetsägare som Dagens Media varit i kontakt med har avböjt att kommentera dessa uppgifter. Det vill jag inte uttala mig om, säger Ann-Kristin Westerberg, ansvarig för försäljning till tv-kanaler av rättigheter till svenska filmer. p

6 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS NYHETER TV Kanal 5 vill nå 35+ Repriser kan ersätta daglig dokusåpa på tidig prime time i höst av Virve Hedenborg virve@dagensmedia.se MER SPORT, FLER BREDA livsstilsprogram som Roomservice och tabloida dokumentärer så ska Kanal 5 locka en äldre målgrupp i höst. Vi är lite för tunga i 25 till 34 år och behöver stärka upp i 35 till 49 år. Vi måste kunna erbjuda hela åldersspannet, idag spelar vi bara pianot på mitten, säger Manfred Aronsson, Kanal 5s vd. Exakt vilka nya program det handlar om vill han inte säga ännu. Hösttablån spikas först i mitten av april. Men han exemplifierar med Tjockholmen, Motorjournalen, Roomservice och Bröllopsnoja. Vi ska ha fler program av den karaktären. Dessutom ska vi göra tabloida dokumentärer. Det handlar också om tablåläggningen, och hur man marknadsför programmen. Det får genomslag i ratingen, säger han. Kanal 5 lyfter ofta fram sig själv som vass och nytänkande i sitt programval. Men i den allmänna debatten har kanalen blivit kritiserad för att sända program som Big Brother. Manfred Aronsson håller naturligt nog inte med om att kanalen riskerar att bli för skränig. Men det är svårt att tolka tablåomskruvningen på något annat sätt. Särskilt som Manfred Aronsson tillstår att positionen som outsidern som tar smällarna i debatten kan ha negativa effekter på sikt. Det föder förväntningar om att vi ska komma med vassa program. Gör vi inte det så ger publiken inte programmet en chans, trots att det kanske är bra. Det är en farlig väg, och därför måste vi blanda en bra cocktail av både vassa program och program som en publik i 35- till 49-årsåldern tycker om, säger han. Det är inte heller säkert att Kanal 5 har någon daglig dokusåpa i höst på tidig prime time klockan 19.00, som indragare till kvällen. Det kan bli repriser istället. Det finns inte något färdigt, Kanal 5 måste öka tittandet i målgruppen 35 till 49 år. Idag spelar vi bara pianot på mitten, säger vd Manfred Aronsson. dagligt stripformat. Vi har inte någon motsvarighet till Masterplan, som vi hade ifjol och trodde på, säger han. MASTERPLAN ÄR inte aktuellt, det lades ned i förtid förra hösten, och Big Brother sänds medvetet inte varje säsong för att inte vattna ur konceptet. Andra förslag på daglig underhållning som nämnts är Under Construction, ett format som mixar inredning och relationssåpa och som Kanal 5s systerkanal i Danmark ska göra. Men Manfred Aronsson avvisar idén. Erfarenheter från Pop Stars visar att det sällan fungerar att göra dagliga strippar av ett program som är tänkt att sändas en gång i veckan. Manfred Aronsson vill även MAGNUS NEIDEMAN stärka Kanal5s sportprofil. I vintras köpte MTGs TV3 rättigheterna att sända allsvensk fotboll på måndagskvällarna i två år framöver samt fotbollslandslagets hemmamatcher framför näsan på Kanal 5. Men nu lovar Manfred Aronsson nya sporträttigheter till hösten. Allt är inte påskrivet, men om två veckor berättar vi mer, säger han. MANFRED ARONSSON ÄR också inne och nosar på ett nytt område; som delproducent av svenska långfilmer. Det är ett koncept som hittills dominerats av SVT och TV4. Vi har inte alls varit inne på det tidigare, men nu har vi börjat träffa produktionsbolag för att diskutera upplägg. Allt beror på vad det kostar, men den dominerande biopubliken är ju mitt i vår målgrupp,säger Manfred Aronsson. Manfred Aronsson tror att den första svenska långfilmen med Kanals 5 som medproducent kan gå upp på biograferna p

7 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS NYHETER PRESS 19 TILL 25 MARS KORTFATTAT från dagensmedia.se SYSTEMBOLAGET MÄTER DAGLIG PRESSRÄCKVIDD Systembolaget är en av de första annonsörer som med hjälp av mätbolaget Print panel mätt daglig räckvidd för en dagspresskampanj. Mätningen gjordes på Systemets mutannons. Vi fick en bekräftelse på att räckviddstalen stämmer överens med Orvesto, säger Annki Bryhn, planner på Forsman & Bodenfors, Systembolagets reklambyrå. VOGUE OCH GLAMOUR KAN KOMMA I SVENSKA VERSIONER Livsstilsmagasinen Vogue och Glamour kan komma i svenska upplagor. Ägarna Advance Magazine Publishers har registrerat de båda namnen hos Patent- och registreringsverket, PRV. De amerikanska ägarnas juridiska ombud i Sverige, Johan Starell på Ehrner och Delmar Patentbyrå, bekräftar att ägarna planerar att ge ut tidskrifterna i Sverige. HUSFÖRETAGARE CHEFAR FÖR AVKLÄDD TIDNING FÖR KVINNOR I juni kommer det första livsstilsmagasinet med lättklädda män för kvinnor. Tidningen, som heter Sensuelle, hoppas få såväl Rolex som tillverkare av massageoljor som annonsörer. Ansvarig utgivare och redaktionsassistent Anette Ditz utlovar minst tio sidor lättklätt i varje nummer, varav 10 procent ska vara kändisar. STORMARKNADSPRESS SAMLAR ANNONSÖRER I DAGENS RÄTT Stormarknadspress testar en ny produkt där flera dagligvaruannonsörer, som ingår i samma maträtt, delar på en helsida. Den 25 och 27 mars kunde premiärförsöket beskådas i de tidningar som ingår i Stormarknadspress. Flera varumärken ska kunna ingå i samma rätt och erbjuda sina produkter via exempelvis kuponger på en helsida. Annonsörerna delar på annonskostnaden. AFTONBLADET OCH METRO I ANNONSPAKT MED MITT I Aftonbladets och Metros säljbolag för nöjesannonser, Dubbelnöje, skapar ett nöjespaket med Mitt i-koncernen, som nyligen startade Sthlm Nöje. Annonssamarbetet omfattar till att börja med helgutgåvorna av Mitt i. Annonserna placeras i Mitt is tidningar för Södermalm, Östermalm, Vasastan och Kungsholmen. Paketet får 78 procents räckvidd. BONNIER REGISTRERAR VECKOTITEL Bonzoo Förlag registrerar titeln Mea. Det ska bli en bred veckotidning för kvinnor mellan 25 och 45 år. Tidningslanseringen planeras till efter sommaren. Tidningen handla om trädgård, mat, hälsa och mode. Fisketidningar säkra på napp Ingen trängsel i nischen trots nya Allt om Flugfiske och fiske-feber av Sara Lomberg sara@dagensmedia.se FISKETIDNINGSMARKNADEN får i dagarna ett tillskott i form av tidningen fiske-feber från det skånska företaget Mat & Bild. De breda fisketidningarna Fiske för Alla och Fiskejournalen har i drygt fem år varit ensamma om att slåss om de svenska fiskarnas intresse. (Fram till 1998 hade de sällskap av tidningen Sportfiskaren, från Sveriges Sportfiskeförbund.) Titlarna har långsamt växt i upplaga och antal läsare. De lockar över läsare var. Mat & Bilds vd Thorbjörn Östman ser dock goda möjligheter för ytterligare en bred fisketitel på den svenska marknaden. Det finns mellan och svenskar som fiskar mer än tolv gånger per år i Sverige, säger Thorbjörn Östman. Fiske för Allas chefredaktör Johnny Albertsson bedömer att det finns något färre, knappt , som är tillräckligt intresserade för att köpa en tidning. Men det är tillräckligt för att det ska finnas utrymme för en ny konkurrent, säger han. Han ser att fiskeintresset ökar. Det kommer nya tv-program om fiske och vi har ökat i upplaga på tio år. FISKE FÖR ALLA är inte TS-mätt, men kollegan Fiskejournalen ökade sin upplag med 15 procent under Fisketidningarna har små redaktioner och arbetar med frilansskribenter som ofta Bonniers gratistidning fyrdubblar omsättningen under Tre nya säljare har anställts. av Sara Lomberg sara@dagensmedia.se MER OM FISKETIDNINGARNA FISKE FÖR ALLA Ägare Fiske för Alla (köptes loss från Bonniers 1998) Startår 1988 Upplaga exemplar (betald upplaga) Räckvidd läsare (Orvesto 2003) Målgrupp Intresserade fiskare, måna om bra utrustning Annonspris kronor (helsida fyrfärg) Frekvens 8 nummer per år FISKEJOURNALEN Ägare Allers Förlag Startår 1974 Upplaga exemplar ( fullt betalda, TS 2003) Räckvidd läsare (Orvesto 2003) Målgrupp Fiske- och båtentusiaster Annonspris kronor (helsida fyrfärg) Frekvens 11 nummer per år FISKE-FEBER Ägare Mat & Bild Startår 5 april 2004 Upplaga exemplar (startupplaga, prenumerationer sålda) Räckvidd Finns ingen ännu Målgrupp Sportfiskare Annonspris kronor (helsida fyrfärg) Frekvens 7 nummer per år FÖRDUBBLADE bruttoannonspriser har inte skrämt bort annonsörerna från Stockholm City. Vd Björn Lorentzi bedömer att försäljningen fyrdubblas i år. Bonniertidningen har också anställt tre säljare på storkundsavdelningen sedan december. Medieförmedlarna tycker att vi varit för osynliga, och det stämmer för vi har inte haft personal. Nu kan vi svara upp till den ökande efterfrågan. Stora varumärkesannonsörer börjar visa intresse, säger Björn Lorentzi. Johan Drakenberg, printchef på Carat, tycker att Stockholm Citys ökade synlighet är en bra början. De har egentligen inte sålt tidningen tidigare. Det här leder till att de kan få stora varumärkesannonsörer, men det tar sin tid, säger han. STOCKHOLM CITY fördubblade vid årsskiftet bruttoannonspriserna från extremt låga uppstartnivåer. Annonserna har blivit dyrare netto, men det rör sig inte om någon fördubbling, enligt Johan Drakenberg. I fredags blev det klart att DN, Expressen och Stockholm City skriver ett femårigt annonsavtal På marknaden finns, förutom ovanstående tidningar, även Jaktmarker, Fiskevatten och Flugfiske i Norden. Dessutom ges titeln Fiskevård ut av Sveriges fiskevattenägareförbund. ALLT OM FLUGFISKE Ägare Fiske för Alla Startår Mars 2004 Upplaga exemplar (startupplaga) Räckvidd Finns ingen ännu Målgrupp Flugfiskare Annonspris kronor (helsida fyrfärg) Frekvens Beror på marknadsintresset är professionella fiskare. Den enda tidning som ägs av ett större förlag är Allers-tidningen Fiskejournalen. Fiske för Alla köptes loss från Bonniers En redaktionell svårighet i fisketidningsbranschen är bristen på duktiga fiskare som också kan skriva och fotografera. Fiskefeber hoppas dock kunna locka läsare genom chefredaktören Jörgen Larsson, som även är en fiskebranschkändis. Annonsörerna i fisketidningarna är i första hand försäljare av fiskeutrustning och kläder, men försäljare av sådant som kan behövas runtomkring. Landrover och Jeep annonserar till exempel i ett par av titlarna. De riktigt fiskeintresserade lägger gärna kronor på utrustning. Medieköparna inser inte hur köpstark denna målgrupp är. Fisketidningarna är intressanta för alla som vill nå konsumtionsvänliga män i medelåldern, säger Johnny Albertsson. Enligt Jimmy Bolander, rådgivare på Initiative Universal och själv fiskeintresserad, måste produkterna som utannonseras dock ha anknytning till fisketillfället för att det ska vara värt pengarna för annonsören. DE TRE STORA titlarna riktar sig till samma målgrupp, personer som fiskar professionellt eller har fiske som regelbundet intresse. Männen är i klar majoritet, men åldersgruppen är bred. Jimmy Bolander benar ut skillnaderna mellan titlarna. Fiske-febers innehåll är brett, men skrivet för en professionell amatör. Fiske för Alla är också bred och även nybörjare kan ta den till sig. Fiskejournalen ligger mittemellan. Jimmy Bolander tror att det finns plats för ytterligare en titel och säger att fiske-febers danska förlaga går bra. I mars blir Fiske för Allas flugfiskebilaga en egen titel: Allt om Flugfiske. Annonsörer har efterfrågat ett medium för flugfiske. p Oklart för Stockholm City i t-banan med Motorbranschens riksförbund. De anslutna bilåterförsäljarna får därmed särskilda annonsrabatter i tidningarna. Kostnaden som uppstår för Stockholm City i form av fler motorsidor, inköp av biltester och större redaktionella resurser betalar sig direkt, enligt Björn Lorentzi. Det blir en plusaffär med en gång. När det gäller ett eventuellt avtal med Stockholms Lokaltrafik om distribution i tunnelbanan är Björn Lorentzi och chefredaktör Mikael Nestius förtegna. Mötet som hölls i torsdags med SLs nya vd Lennart Jangälv var trevligt, enligt Mikael Nestius. Diskussionerna går vidare, men enligt Mikael Nestius är Stockholm City inte närmare ett SL-avtal nu än de varit förut. Och han säger sig inte vara säker på att tunnelbanedistribution är nyckeln till framgång. Det är klart att det finns en poäng med att koncentrerat distribueras på ett ställe. Men det är inte säkert att det är avgörande för att nå fler läsare. Om det är bra eller dåligt för oss beror på priset. IDAG DISTRIBUERAS Stockholm City i ställ utanför tunnelbaneingångarna samt av 200 kolportörer, en minskning från cirka 600 vid starten hösten Enligt Björn Lorentzi kommer Stockholm City inte att minska antalet kolportörer, även om avtal skulle tecknas med SL. p

8 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS NYHETER RADIO Varierat utbud på radiosajterna Ju större annonsprodukt desto vagare prisuppgift av Linda Öhrn DEN KOMMERSIELLA radion har tagit sig vidare ut på nätet. Alla stationer erbjuder annonsmöjligheter på sina sajter. Det är ett sätt att få in mer pengar och att göra kunderna nöjda, säger Henrik Jönsson, radiorådgivare på Gester & Co (snart Outcom). Några sajter som idag bubblar av annonser och företagssamarbeten är NRJ, Rix FM och Radio City. Men hos Lugna Favoriter och SBS-kanalerna Rockklassiker och Vinyl finns det i skrivande stund inga eller få annonsörer. Linda Palmgren, en av försäljningscheferna på SBS Radio, säger att hon tror att det är ren tillfällighet. Annonsprodukterna är allt från enkla banners och stortavlor till samarbeten med många delar där radion och sajten integreras. Ju större annonsprodukter och ju fler delar, desto mer vaga blir radiokanalernas prisuppgifter. Ett av de mer inarbetade formaten är NRJs och SBS Radios kampanjer för nya cd-skivor eller ANNONSPRODUKTER PÅ DE KOMMERSIELLA RADIOKANALERNAS SAJTER Radiokanal (Målgrupp) Produkt Beskrivning Pris NRJ Veckans NRJ-cd Totalt två veckor varav en med redaktionellt samarbete, 42 promotionspots, kronor (15 34 år) 56 egna reklamspots, banners på nrj.se samt redaktionella tävlingar dagligen Veckans NRJ-video/dvd Se ovan kronor Special operation Designade paket med exempelvis radioreklam, samplingar, banners och tävlingar Från kronor Stortavla 7 dagar kronor Små banners - Ingår i annonspaket MTG Power Hit Radio Samarbeten Redaktionella samarbeten, ofta med tävlingar där man kan vinna en produkt Vill ej uppge (15 29 år) eller en upplevelse Rix FM Sponsor av program Sponsring i program och på sajten eller enbart på sajten 1 öre per kontakt (20 49 år) Klubbaktivitet Annonsören kan välja olika kanaler: sajt, sms eller e-post, kronor per vecka på sajten, Lugna Favoriter (Ej Lugna Favoriter) ( ) medlemmar i Powers (Rix FMs) klubb kronor för mejlutskick och (25 54 år) 3 kronor per sms Initialspot En spot som man hör och/eller ser när man kommer in på sajten 2 öre per kontakt Pop up - 1 öre per kontakt Banner- 1 öre per kontakt SBS Mix Megapol Designade webbuppägg Tävlingar, information om kund, produkt i kombination med radioreklam Varierar efter upplägg och kund (25 49 år) Veckans/Månadens film Spottar i radio, redaktionell utlottning, mikrosajt på internet Vill ej uppge pris Radio City Veckans Mix-cd Se ovan Se ovan (20 39 år) Veckans City-cd Se ovan Se ovan Rockklassiker Veckans Rockklassikeralbum Se ovan Se ovan (25 49 år) Veckans Vinylalbum Se ovan Se ovan Vinyl InitialspottarEngångs-pop up Vill ej uppge kontaktkostnad (35 59 år) Banners - Vill ej uppge kontaktkostnad video- och dvd-filmer. NRJs paket innehåller dagliga, redaktionella tävlingar under första veckan, promotionspottar och egna spottar i radio under två veckor. Paketet omfattar också en aktivitetsplats på NRJs sajt. Henrik Jönsson tycker att sajten är bra: De har försökt göra mycket för kunden utifrån de möjligheter de har. Louis Davoust, försäljningschef på SBS Radio, vill inte uppge några priser. En orsak är att Ruab kommer med en mätning i april, som kan ge anledning att ändra i prislistan. Det är den första mätningen där internetlyssnandet är med säger han. p

9 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS KARTLÄGGNING MORGONDAGENS MEDIEKONSUMENT SPLITTRING, NISCHNING, UNDERHÅLLNING OCH UPPLEVELSER. DET PRÄGLAR FRAMTIDENS MEDIEKONSUMTION ENLIGT SJU TONGIVANDE, SVENSKA FORSKARE INOM MARKNADSFÖRING. AV SARA HAMMARKRANTZ ILLUSTRATION: ANDRÉ PRAH FRAMTIDENS KONSUMENT är över 50 år och älskar att omge sig med tekniska prylar. Men en allt tunnare plånbok tvingar honom att välja att investera i en ordentlig hälsokontroll och bättre utbildning till sina barn istället för att köpa en ny mobiltelefon med fantasieggande spel. Underlag till sina köpbeslut får han från andra konsumenter av konsumenttjänster på internet, istället för via traditionell reklam. Sju marknadsföringsforskare har fått spåna kring morgondagens konsumtionsmönster. Om man kokar ihop deras profetior tonar ovanstående bild fram. Dagens Media har pratat med professorer och docenter på de stora institutionerna runtom i Sverige för att kartlägga forskningen inom marknadsföring och medier. Och för att ta reda på vad de tror om konsumtionsmönster och mediekonsumtion samt målgruppsdefinitioner på 10 till 15 års sikt. Ett flertal forskningsprojekt studerar just konsumtionsmönster utifrån allt mer komplexa köpsituationer. Andra ägnas åt enskilda medier, såsom tv, internet, butiker, dm och sponsring. Forskningsprojekten ger en fingervisning om vilka områden och medier som spelar avgörande roll i framtiden. Samtliga forskare ser en splittring och mångfacettering av mediekonsumtionen. Mediemönstret går mot olika specialiserade medier, riktade till målgrupper som exempelvis golfare över 55 år, som kan konsumeras i fler former och sammanhang än tidigare, säger Karin Ekström, docent på Centrum för konsumentforskning på Göteborgs universitet. Upplevelser är enligt Karin Ekström av stor betydelse för mediekonsumtionen. Underhållning och upplevelser är av betydelse när nyheter och reklam kommuniceras, samtidigt som krav på rena nyheter och information ökar. Alla vill inte ha underhållning i alla situationer. UNDERLAG FÖR SINA KÖPBESLUT hämtar konsumenterna framför allt på internet. Produktinformationen kommer inte i första hand från företagens sajter utan från konsumentutvärderingssajter och så kallade bloggar, webblogs, ett slags webbdagböcker skapade av konsumenter. Konsumenterna blir inte bara kunnigare utan också allt mäktigare i sin samverkan. Forskarna tror också att vi kommer att få se fler kombinationer av olika medier. Tidningarna kommer att i ännu högre grad integreras med internet. Populärpressen kommer att utveckla sajter på samma sätt som tidningar som Aftonbladet gjort. När konsumenterna blir allt äldre kommer vi att få fler titlar som amelia och tara, säger docent Ingmar Tufvesson på Lunds Universitet. DE DEMOGRAFISKA VARIABLERNA blir allt mindre intressanta för att definiera målgrupperna. Intresse, behov och beteende blir på sikt avgörande faktorer, varför relationsmarknadsföring och företagens egna kunddatabaser får ökad betydelse. Eftersom allt fler företag använder kundspecifik marknadsföring med utgångspunkt i egna databaser kommer även medieval och målgruppsdefinitioner att utgå från databaser snarare än Orvestoundersökningar, säger professor Ingmar Tufvesson på Lunds universitet. p Artikeln fortsätter på sidan 14 3

10 14 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS 2004 KARTLÄGGNING 3 Fortsättning från sidan 13 SJU MARKNADSFORSKARE: ÖKAT Vilka är de tre största forskningsprojekten på din institution (räknat i resurser, pengar och människor)? Magnus Söderlund tillförordnad professor på Handelshögskolan i Stockholm, Centrum för Konsumentmarknadsföring Konsumtion av tv-reklam Vad gör egentligen folk när det visas reklamfilm på tv? Genom att installera videokameror i tv-apparaterna hemma hos folk och filma människor framför tvn studeras tittarbeteende och det sociala interagerandet under reklampauserna. Det kommersiella samhällets inflytande på barn Ungdomar och barn i skolan svarar på frågor om sina medievanor och hur de påverkas av olika idealiseringar som finns i reklamen. VI INSTALLERAR KAMEROR I FOLKS TV-APPARATER MAGNUS SÖDERLUND, PROFESSOR PÅ HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Butikskonceptens påverkan på köpbesluten Butiken som medium. Vad påverkar konsumentens köpbeslut i butik? Hur genomtänkta är köpen? Finns det automatiska processer där man rent vanemässigt plockar ner varor i kundvagnen? Richard Wahlund professor i företagsekonomi på Stockholms universitet, Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap, Grafiska Institutet och Institutet för högre reklam och marknadsföringsutbildning Sponsring En studie av fenomenet sponsring för att skapa mätmetoder för värdering av sponsring. I syfte att kunna visa hur människor påverkas av sponsring och få fram siffror på return on investment istället för att bara mäta exponering i antal sekunder. Görs i samarbete med och finansieras av Europeiska Fotbollsförbundet, Uefa. Konsumentkunskap och presentationsformer Vad betyder konsumentens kunskap och vilken betydelse har formgivning för reaktionen på reklam? Är det av betydelse om man uttrycker kvantitativa uppgifter i beskrivande ord, som låg fetthalt, eller i exakta tal som 5 procent fett. Projektet studerar också annonsutformning ur perspektivet vividness (livfullhet i färg och form). Designsymboler för olika egenskaper hos vin Hur ser smak ut? Att utifrån en filosofisk grund ta fram olika symboler för egenskaper hos vin och göra ett sensoriskt symbolspråk. Projektet syftar till att försöka skapa en standard för benämning av vinets smakupplevelse för bland andra Vin och Sprit. Richard Gatarski ekonomie doktor på Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutet, Marknadsakademien Vård, Skola och Omsorg som produkt Att ur ett övergripande marknadsföringsperspektiv studera vård, skola och omsorg som produkter, då den offentliga verksamheten blir allt mer marknadsstyrd. Kan skolan betraktas som en produkt? Hur konsumeras skolor? Vad innebär ett relationsmarknadsföringsperspektiv på skolan? Hur marknadsför näringslivet sina erbjudanden till skolor? Konsumentperspektivet i vardagslivet En studie av hur konsumenter upplever vardagen och sin komplexa roll som konsument behov och vardagslogistik. Hur hanterar vi en situation där vi får allt fler valmöjligheter? Konsumenter som partner för tillväxt Tre olika projekt: dynamiken mellan det fysiska och det icke-fysiska i den digitala ekonomin, konsumentperspektivet i vardagslivet, tjänsteutveckling i ett konsument- och designperspektiv. HUR KAN SKOLAN KONSUMERAS OM MAN BETRAKTAR DEN UR ETT MARKNADSFÖRINGSPERSPEKTIV? RICHARD GATARSKI, EKONOMIE DOKTOR PÅ STOCKHOLMS UNIVERSITET Karin Ekström docent på Handelshögskolan i Göteborg, CFK centrum för konsumentforskning Kommersiella kulturer i ett etnologiskt ekonomiskt perspektiv En tvärvetenskaplig forskningsstudie av en rad konsumtionsfenomen. Konkreta skeenden, händelser och platser där människor interagerar med konsumtionsföremål. Samlande, McDonalds, miniatyrvärldar på internet och bröllop, studeras till exempel. Syftet är att utarbeta tolkningsmodeller som är bättre på att förklara samspelet mellan ekonomi och kultur än de gängse. Den dekorerade mannen En tvärvetenskaplig ekonomisk-etnologisk studie av maskulinitet, estetik och makt i en translokal kontext. Projektet vill uppmärksamma herrmode och maskulin kroppslig esteticering som en betydelsefull faktor i konstruktionen av genus. Bilden av den mobila tjänsten En tvärvetenskaplig studie av utvecklare och användare ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv. Syftet är att kartlägga vilken bild av utveckling och användning av mobila artefakter och tjänster som präglar de fyra aktörer som tillsammans skapar dessa verksamheter: operatörerna, teknikutvecklingsföretagen, tjänsteleverantörerna och användarna/konsumenterna. Ingmar Tufvesson universitetslektor och docent på Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen Innovationer i livsmedelssektorn Konsumenters upplevelser av hälsosam och bekväm mat. Handelns roll i utvecklingen av nya livsmedelsprodukter, tjänster och koncept. Detaljhandelns inträde på utländska marknader och vikten av marknadsorientering Ett växande antal detaljhandelsföretag expanderar internationellt. De genomgår en snabb internationaliseringsprocess och har stor kompetens vad gäller att interagera med konsumenterna. Projektet studerar företagens strategier när de inträder på utländska marknader och deras marknadsorientering för att anpassa sig till nya marknader. Konceptualisering och egna märkesvaror, emv, i svensk och europeisk dagligvaruhandel Att undersöka konsekvenserna av den pågående konceptualiseringen (dagligvaruhandelns utveckling från inköpare till marknadsförare med intresse för att bygga upp varumärke och konsumentlojalitet) inom svensk och europeisk dagligvaruhandel. En viktig del i konceptualiseringen är utvecklingen av handelns egna märkesvaror, emv, som ett alternativ i butikernas sortiment till lvm (leverantörsvarumärken). Amjad Hadjikhani professor, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen Management information technology doktorander från universitet och högskolor i bland annat Uppsala, Västerås, Linköping, Kalmar och Halmstad studerar hur it påverkar företagens relationer på organisations-, samhälls- och individnivå. En grupp inom projektet tittar på hur konsumenternas beteenden förändras, vad som påverkar valet av butik i verkligheten och på nätet, och hur butikerna är uppbyggda. VI TITTAR PÅ HUR KONSUMENTERNAS BETEENDEN FÖRÄNDRAS OCH VAD SOM PÅVERKAR VAL AV BUTIK I VERKLIGHETEN OCH PÅ NÄTET AMJAD HADJIKHANI, PROFESSOR PÅ UPPSALA UNIVERSITET Akbar Khoda Bandehloo ekonomie doktor Högskolan i Borås, Institutionen för data - och affärsvetenskap Direktmarknadsföring i teori och praktik Att försöka skapa klarhet kring begreppet direktmarknadsföring och undersöka på vilket sätt företagen använder dm. Multikanaler Konsumenterna använder sig av flera kanaler: butiker, kataloger och internet. I vilken omfattning använder sig företagen av dessa kanaler och hur skiljer sig deras marknadsföringaktiviteter åt i de tre kanalerna? Ungdomars attityder till postorderhandel Traditionell katalogförsäljning fick ett uppsving tack vare internet. Studien syftar till att kartlägga vad dagens ungdomar har för attityder till postorderhandel, hur denna attityd byggts upp och hur nya medier som internet påverkar uppkomsten av attityder.

11 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS KARTLÄGGNING TRYCK PÅ FRAMTIDENS KONSUMENT Vilka blir de största förändringarna i konsumtionsmönstret de närmaste tio åren? Vad kommer förändringarna att betyda för mediekonsumtionen? Hur kommer man att segmentera målgrupper i framtiden? Inga stora förändringar. Stora innovationer likt dem som tidigare förändrat konsumtionen - till exempel bilen, självbetjäningen och varuhuset - lyser med sin frånvaro. De närmaste åren kommer det att handla om förskjutningar av de mönster som redan existerar. Konsumtionen i offentlig regi, till exempel skola, barnomsorg, vård och utbildning, kommer att föras över till privat regi. Fler aktörer blir kommersiella och behöver marknadsföra sig mer och bättre. Butiken blir allt viktigare som medium. Butikerna kommer själva inse att de är ett medium och börja sälja reklamplatser i butiken. Eventmarketing ökar. I företagens försök att nå ut i bruset kommer vi att få se alltfler spektakulära saker på stan. Demografiska fakta har redan hamnat i skymundan. Bara för att en människor är lika gamla och bor på samma ställe har de inte samma preferenser. Istället blir intressen mer och mer avgörande. Intressena kommer i sin tur att finfördelas, till exempel delas in i passiva och aktiva: De som tittar på fotboll och de som spelar fotboll. Relationsmarknadsföringen resulterar i lojala och betydligt mer kunniga kunder. Utökad användning av kunddatabaserna gör att man kan dela in befintliga kunder i noviskunder och expertkunder, och direktanpassa marknadsföringen utifrån respektive grupps kunskapsnivå. Mänskligheten verkar röra sig mer och mer i en fantasivärld, och man vet inte vilka konsekvenser detta får. Det nya konsumtionsmönstret kan kallas fantasirelaterad fanatism. Tekniken ger tid över till konsumtion och vi engagerar oss i våra drömmars världar. Fantasier med historiska rötter, som Arn och Tolkien-trilogin, tar sig uttryck i bland annat rollspel på nätet och i verkligheten. Fantasivärlden kräver prylar och teknik. Prylarna används för att kommunicera vilka vi är. Ljudet blir allt väsentligare. Medierna utvecklas mot talstyrning. I framtiden kommer man att använda sig av talstyrd kommunikation istället för att knappa. Inom en snar framtid kommer vi att prata med våra glasögon eller vår klocka, som inte är enbart glasögon och klockor. Kanske får vi även utomhusreklam som pratar med oss. Det tryckta ordet kommer dock alltid att finnas kvar. Den äldre generationen har ett behov av både mer talstyrd och mer fysisk kommunikation. Ålder och kön kommer alltid att vara betydelsefulla, för de hör ihop med livserfarenheter. Men behoven kommer att bli avgörande. Målgrupperna kommer att fastställas utifrån behov och faktiska beteenden. Man kan också komma att utgå från produkter man konsumerar, typ av människa man vill vara och typ av sammanhang man vill befinna sig i. Det pågår stora demografiska förändringar. Det blir fler och fler äldre konsumenter som inte har samma intressen som ungdomar och inte vill delta i kommunikationen på samma sätt. När den offentliga förvaltningen kanaliseras om till den allmänna marknaden leder det till andra typer av konsumtion med meningsfullhet som förtecken. Vi får begränsat med resurser. Man kommer kanske att lägga pengarna på en hälsokontroll istället för att köpa en snygg jacka, köpa utbildning och barnomsorg istället för en ny bil. Även ungdomarna visar ett minskat intresse för prylar och vill hellre köpa livskvalitet. Köpbesluten blir också komplexare då valen blir allt fler och informationsmängden allt större. Medvetet eller omedvetet kommer konsumenten att ta emot allt mindre massmedial information. Informationsutbytet mellan konsumenterna ökar. Ett medium som växer sig allt starkare är så kallade bloggar på nätet. Det bör dock inte kallas medium utan snarare en konversationsform från konsument till konsument. Bloggarna har exploderat. Men istället för att surfa runt till flera olika bloggar låter konsumenten en digital tjänst indikera och sammanställa just den information som han/hon är intresserad av. Målgruppsindelningen blir intressestyrd och indelas utifrån självskapande communities. Målgruppen blir då den och den communityn istället för till exempel män år. I varje community är sedan konsumenternas dialog sinsemellan självt ett medium. Intressegrupperingarna leder vidare till en indelning där konsumenternas faktiska beteende styr målgruppsdefinitionen. Vi får en större andel äldre konsumenter som dock inte bör betraktas som en enhetlig utan som en mångfacetterad grupp med olika preferenser och livsstilar. Konsumtionen blir mer oförutsägbar. Idag är det inte självklart att människor med hög inkomst har en speciell bil eller ett speciellt klädesplagg. Man kombinerar också produkter på ett annat sätt, billigt kombineras med dyrt. Varumärken är inte alltid synliga, bara de införstådda vet vilket varumärke det är. Viss konsumtion som tidigare tillhört den privata sfären blir offentlig. Man äter till exempel frukost ute. Vi präglas av tidsfattigdom och lever på en global marknad där vi influeras av andra länders kulturer. En fragmentering i medieutbud och konsumtion. Olika specialiserade medier konsumeras i högre grad i olika former och sammanhang. VI FÅR EN STÖRRE ANDEL ÄLDRE KONSUMENTER SOM INTE BÖR BETRAKTAS ENHETLIGT KARIN EKSTRÖM, DOCENT PÅ HANDELSHÖGKOLAN I GÖTEBORG Kognitiv ålder, det vill säga upplevd ålder, kan vara viktigare än biologisk ålder vid segmentering. Olika konsumenter har olika tillgång till tid, och även om inkomst i sig inte alltid bestämmer konsumtionsmönster kommer det ändå att spela roll. Bland annat på grund av en ökad polarisering i samhället, en utveckling vi ser globalt såväl som i Sverige. Vid livsstilssegmentering är det viktigt att förstå konsumtion mer på djupet, till exempel genom etnografiska metoder. Värderingar spelar också roll för konsumtionen - politisk konsumtion är något vi ser mer av, man väljer att konsumera det som överensstämmer med ens värderingar. Konsumtionsmönstret står och faller med hur ekonomin utvecklar sig. 40-talisterna blir en alltmer betonad målgrupp. Vi kommer att se en ökad konsumtion inom telekom. Tv-apparater och telefoner bibehåller sin förändringstakt. På livsmedelsområdet kommer faktorer som bekvämlighet (vi kommer att äta ännu mer ute), hälsa och framställningsmetod att bli avgörande. Politikernas agerande kommer att bli avgörande för den ökande europeiseringen och dess påverkan på konsumtionen. Med en gynnsammare ekonomi kan specialintressen medfört utveckling av nya medieprodukter. Vi ser en ökad fragmentering och sannolikt mer information via internet och specialtidningar. Tidningarna kommer att i ännu högre grad integreras med internet. Vi kommer att få se en liknande utveckling av vad till exempel tidningen Aftonbladet gör på nätet inom hela populärpressen. Man forskar mycket kring segmenteringen av målgrupper, med utgångspunkt i hur konsumenten använder varor för att bygga sin sociala verklighet. Då fler och fler använder sig av kundspecifik marknadsföring med utgångspunkt i databaserna, kommer även medier och målgrupper att snarare styras utifrån kundbaser än utifrån Orvestoundersökningar. Men hur de kommer att kombineras är för tidigt att sia om. Konsumenten blir kunnigare, mer pris- och servicemedveten. Ett köpbeslut föregås ofta av att man läst på om produktens för- och nackdelar på till exempel en konsumentutvärderingssajt. Internet används i allt högre utsträckning som kompletterande informationskanal. Handeln på nätet ökar igen men bara med standardiserade varor som folk redan känner till, såsom flygbiljetter, böcker och skivor. Det blir bara mer och mer internet. Företagen kommer i sin jakt på konsumenter att lägga upp egna eller länka till konsumentutvärderingssajter. Medierna själva, till exempel tidningarna, lägger allt större tonvikt vid snabb nyhetsförmedling på nätet. Men ju fler sajter det finns desto jobbigare blir det för konsumenterna att hitta rätt information, vilket leder till frustration och ett minskat förtroende för internet. Jag är främst insatt i internet och konsumenternas agerande där. Därför har jag svårt att se vilka målgruppsdefinitioner som gör sig gällande för medievalet generellt. Det kommer dock troligen att bli fråga om intressen och grupptillhörighet, framför ålder och kön. Fragmenteringen kommer att fortsätta. Konsumenterna handlar från alltfler kanaler. Individualiseringen ökar. Konsumenterna blir mer och mer krävande och medvetna. Företagen kan inte marknadsföra sig på traditionellt sätt utan måste arbeta utifrån kundprofiler och erbjuda specifika lösningar utifrån kundens köpvanor och preferenser. Konsumenterna kommer i högre grad att vilja köpa upplevelser istället för varor. Därför dras de till olika köpcentra där de hoppas på en helhetsupplevelse. Direktmarknadsföring har ökat kraftigt jämfört med andra mediekanaler och kommer att fortsätta att öka. Samtidigt som folk är trötta på massmarknadsföring och ställer krav på riktad och direktadresserad reklam. Sett till stora och lilla reklamkakan ökar nya medier som internet. De traditionella segmenteringsvariablerna blir mindre aktuella. Istället för allmänna demografiska indelningar kommer man att utgå från livsstils-, beteende- och relationsrelaterade faktorer. FÖRETAGEN MÅSTE ARBETA UTIFRÅN KUNDPROFILER AKBAR KHODA BANDEHLOO, EKONOMIE DR PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS

12 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS VARUMÄRKE Underhållning får Kungsörnen att lyfta Gemenskap och matglädje är mantrat när pastavarumärket positionerar om sig av Hanna Dunér Örnen på väggen är utlånad till Kungsörnen av Naturvårdsverket för företagets insatser i örnorganisationen Örn-72. Organisationen jobbar med att utfordra och märka havs-och kungsörn. Under örnen: produktchef Malin Carlson. I ÅR FYLLER KUNGSÖRNEN 75 ÅR. Då tar det gamla hederliga pastavarumärket tillfället i akt att ompositionera sig. Från att ha upplevts som gammalmodigt och övertryggt vill Kungsörnen bli modernt och inspirerande. Kungsörnen har i första hand förknippats med makaroner och mjöl. Men med ett bredare produktutbud, ett nytt sätt att kommunicera och en grafisk uppfräschning vill Kungsörnen associeras med inspiration och matglädje. Gamla kärnvärden som svenskt, pålitligt, enkelt, hjärtligt och sunt ersätts med kvalitet, glädje och gemenskap. Kärnvärdena ska utöver den traditionella mixen kommuniceras i musikoch underhållningssammanhang. Vi ska inte längre fokusera enbart på produktegenskaper i kommunikationen, utan se mer till själva konsumtionstillfället. Då passar underhållning bra eftersom underhållning är en njutning och uppskattas av alla, säger Malin Carlson, produktchef för Kungsörnen på Cerealia Foods. Malin Carlson använder Cerealia Foods müsli och havregrynsmärke Axas varumärkesarbete som modell. Där har vi bland annat skapat Axa sports club, Sveriges största idrottsförening med medlemmar, där vi jobbar med kostrådgivning för ungdomar och motionärer. Vi har också byggt en idrottshall, Axa sporthall, som vi hyr ut. Dessutom har vi egna kostrådgivare som hjälper svenska idrottsmän med kostprogram. AVSTAMPET FÖR kungsörnens framtid i underhållningssammanhang är en kokbok som lanserades under Melodifestivalen. Den distribueras nu i Dukabutikerna, på Coop, Ica, Axfood samt genom bokhandlare och i skivbutiker. Ett långsiktigt mål är att utveckla Kungsörnen till att bli ett betydligt större matvarumärke i Sverige. Nya produkter inom fryst, färskt och torrt ska bidra. Exempel på nya produkter är Pan Quick, färdig våffel- och pannkakssmet och fullkornspasta. Kungsörnen ska också uppfattas som en av de största när det gäller att förenkla måltidsupplevelsen, förklarar Malin Carlson. Butiken är även fortsättningsvis Kungsörnens viktigaste kommunikationskanal. Där ska varumärkets position kommuniceras genom inspirationsbroschyrer och tävlingar. Nytt för i år är ett samarbete med Dukabutikerna där Kungsörnen ska dela ut gratisprover på nya produkter. I dagligvarubutikerna pågår en butikskampanj med sjungande demonstratörer från Wallmans Salonger, som ska lansera den nya kokboken. Kungsörnen går från att ha kommunicerat på produktnivå MER OM KUNGSÖRNEN Totala medieinvesteringar miljoner kronor brutto, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive adresserad dr och butiksreklam) Mediebyrå Sandberg Starcom Reklambyrå Acne Kärnvärden Kvalitet, glädje och gemenskap Vision Kungsörnen ska utvecklas till ett varumärke i tiden med en naturlig koppling till alla tänkbara måltidssituationer till olika målgrupper, till att kommunicera livssituationer och matglädje till dem som vill låta sig inspireras. Målgruppen består av moderna, utåtriktade och nyfikna personer med begränsad tid till matlagning och som letar efter smarta och enkla matlagningslösningar, främst kvinnor mellan 20 och 50 år. Kärnvärdena kvalitet, glädje och gemenskap ska ligga till grund för all kommunikation och allt varumärkesarbete. Gemenskapen och glädjen ska uppstå genom hög trevlighetsfaktor där våra produkter konsumeras. EXAKT HUR KOMMUNIKATIONEN i de traditionella medierna ska se ut och hur den grafiska profilen ska förändras vill Malin Carlson inte uttala sig om. Hon poängterar dock att varumärkets utseende inte förändras mycket. Logotyp och färger blir desamma som tidigare. Förändringen handlar mer om ett ansiktslyft. p TYCKERIET Dagens marknadsprofil: En millimeter fel i kommunikationen och vi är döda Mats Ahldén, vd på event- och produktionsbolaget Baluba och tidigare marknadsdirektör på McDonalds FÖRRA VECKAN FRÅGADE JAG SARA, vår praoelev, vad hon tycker om Telias nya reklamfilmer. Reaktionen var rent emotionell och sann, och bestod av ett spontant, naturligt och lite förnöjt leende. Och så ett: Ja, dom är riktigt sköna. Jag har upplevt samma reaktion hos fler i Saras ålder och jag kan konstatera att de här filmerna, som är några av de mest välgjorda jag sett på länge, lyckats etablera en lång rad riktiga relationer som kommer att göra stor skillnad för Telia-varumärket. Med millimeterprecision har de hittat exakt rätt ton i manus, klockren casting och en äkthet som skapar just det där leendet. När Mikael Reuterswärd och Oscar Kihlborg 1990 besteg Mount Everest som första svenskar var det förknippat med livsfara. Förberedelserna var avgörande för att överhuvudtaget komma ner. De visste att ett enda felsteg, eller en yxa som missade en millimetervar lika med det sista de gjorde. Det var Kjell Enhager, idrottscoach och flitigt anlitad föreläsare, som berättade historien om det möjliga eller omöjliga i att bestiga världens högsta berg. Metaforen skulle påvisa en intressant fråga: Klarar vi betydligt mer än vi tror så länge konsekvensen av ett eventuellt misslyckande blir lika drastisk som i Mikael och Oscars fall? Förbereder vi oss lika noggrant som den som vill bestiga Mount Everest för att säkerställa att inte misslyckas? LÅT OSS ÖVERFÖRA RESONEMANGET på vårt ansvar att på djupet nå våra målgrupper med träffsäker kommunikation. Tänk om det var det sista vi gjorde, om vi missade att trigga vår målgrupp med bara en millimeter. Skulle vi då någonsin våga misslyckas? I förra veckan arbetade vi med ett förslag på en film till ungdomar i årskurs åtta. Vissa av idéerna byggde på medverkan av några för målgruppen kända och uppskattade personer som snabbt skulle skapa relevans för ämnet. Mitt i processen uppstod en rad frågor och eftersom ingen av oss går i åttan hade vi inte svaren. Vi visste att vi var på rätt väg, men vi visste ju inte säkert. Tills vi frågade prao-sara. Igen. Hon berättade att vissa spår inte var fel i grund och botten men bara några millimeter fel i tajming och känsla. Vissa av de personer vi trodde kunde betyda något för en 15-åring var viktiga, men inte sedan några månader tillbaka. Isyxan satt i bergväggen men vi hade satt dit den lite för sent. Samtalet utvecklades till att vi lyssnade på vad som var viktigt för Sara; personer, musik, tv, film och reklam. Precis som vi lärt oss att vi alltid ska göra för att inte riskera att skjuta över målet, men ibland glömmer. TÄNK OM ALLA marknadskommunikatörer levde under dödshot som verkställdes om vi inte träffade våra målgrupper rätt i hjärtat. Om vi hade Enhagers ord top of mind: Om ni visste att ni dog om ni inte träffar rätt med er kommunikation på millimetern, skulle ni då riskera att missa? Då skulle vi få se Saras varma leende hos betydligt fler och betydligt oftare.

13 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS ORGANISATION IBM vill gå i takt med säljet Decentraliserar nordiska marknadsansvaret till respektive land av Linda Öhrn linda@dagensmedia.se FRÅN ÅRSSKIFTET HAR it- och tjänsteföretaget IBM anställt Christina Sandell som svensk marknadschef. Därmed blir hon ansvarig för en mediebudget på drygt 50 miljoner kronor brutto (enligt Sifo Reklammätningar), i ett företag med cirka medarbetare. Tidigare var hon nordisk marknadschef för Business Consulting Services, ett av IBMs affärsområden. Christina Sandells senaste karriärsteg är symboliskt för förändringarna i hela IBMs marknadsorganisation. Företaget har sedan årsskiftet gått från att vara en nordisk till att bli en svensk marknadsorganisation. Det viktigaste skälet till omorganisationen är ren affärsmässighet. Marknadsavdelningen kunde inte reagera tillräckligt snabbt på signaler från affärsområdena och gick därmed i otakt med säljorganisationen, enligt Christina Sandell. Medan försäljningsorganisationen hela tiden jobbat lokalt, hade vi på marknadsorganisationen kommit för långt från våra kunder, säger Christina Sandell. Den tidigare nordiska marknadsorganisationen var mer uppdelad än idag. En grupp (Integrated Marketing Communications) samlade experter inom olika discipliner. Varje affärsområde hade också sin egen nordiska Marknadsavdelningen i Sverige. Från vänster: Susanne Edström, Jessica Granath, Susanna Brännström, Jonny Nässlander, Charlotte Lagervald, Kicki Björkvall, Christina Sandell, Jessica Pettersson, Johanna Johnsson och Marie Åkesson. marknadsorganisation med egen marknadschef och medarbetare från Sverige, Danmark, Norge och Finland. IDAG BESTÅR SVENSKA marknadsavdelningen under Christina Sandell av drygt tio personer. Dels en handfull specialister på olika områden, som event, dm, reklam och internet. Dels en marknadsansvarig för varje affärsområde, exempelvis pc, mjukvara, konsulttjänster, små och medelstora företag, servrar och datalagring. De sitter tillsammans och arbetar nära varandra. I sin roll som svensk marknadschef rapporterar Christina Sandell till tre chefer: Sverigevdn Johan Ekesiöö, den nordiska marknadschefen Espen Ramsbacher och försäljningschefen Carl Mikael Dufberg. Under den nordiska marknadschefen finns en stabsorganisation med ett tiotal personer som hjälper landskontoren med bland annat koordination av de landsspecifika planerna, marknads- och omvärldsanalyser. När den lokala nivån i och med omorganisationen fick större betydelse förändrades maktbalansen i den globala datajätten. I den nya organisationen har de europeiska och nordiska mellannivåerna fått minskad makt, medan MAGNUS NEIDEMAN IBMS NORDISKA MARKNADSORGANISATION Marknadschef, IBM Nordic, Espen Ramsbacher Marknadschef, IBM SV AB, Christina Sandell Marknadsavdelningen i Sverige Ansvariga för IBMs affärsområden och experter på kommunikationsdiscipliner (dm, interaktiv marknadsföring, event, varumärke och sponsring) den globala och lokala nivån ökat sin makt. De övergripande marknadsstrategierna bestäms globalt, medan den lokala nivån väljer vilka kampanjer och marknader företaget ska satsa på. Vd, Johan Ekesiöö Försäljningschef, Carl Mikael Dufberg RENT PRAKTISKT har omorganisationen inneburit att Christina Sandell och hennes kollegor slipper virtuella möten och ständiga telefonsamtal. Hon kan lägga ifrån sig sin tidigare så trogna följeslagare headsetet. Om man arbetat nordiskt länge kan man känna en stor lycka bara över att få ha riktiga möten, säger hon. Den svenska marknadsavdelningen har också större frihet att välja egna konsulter på den lokala marknaden. Det nystartade samarbetet med eventbyrån Voice event hade till exempel inte varit möjligt för ett halvår sedan. Den nordiska marknadsorganisationen landade ofta i förslag som inte passade någon riktigt bra men många ganska bra, enligt Christina Sandell. Danska kunder kan vara intresserade av att man har en konferens på en herrgård, medan svenska kunder aldrig skulle vilja tillbringa så mycket tid tillsammans och ännu mindre övernatta. Den nordiska organisationen medförde svårigheter på grund av olikheter i branschstruktur. Norge råkade ofta illa ut. När de ville göra en marknadskampanj mot olje- och gasindustrin så hade de svårt att få gehör för detta. Det var också svårt att bevaka alla de nordiska marknaderna samtidigt. Vi tror gärna att de nordiska länderna är mer lika än de är, säger Christina Sandell. IBM arbetar med reklambyrån Ogilvy, pr-byrån Text 100, eventbyrån Voice event och mediebyrån Mindshare. p Läs senaste nytt på dagensmedia.se DAGENS MEDIA

14 20 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS 2004 MEDIEVAL Spendrups vann slaget om stilla vattenandelar Carlsberg lade allt krut för Stilla Nouveau på tv Spendrups gick utomhus med Linné av Hanna Dunér FJOLÅRETS LANSERING av det icke kolsyrade, stilla, smaksatta vattnet Linné har nominerats till en av förra årets tre bästa lanseringar av mätföretaget AC Nielsen. AC Nielsen bedömer nomineringen utefter hur lanseringen har drivit hela produktkategorin framåt, vilken distribution produkten har uppnått och hur stor marknadsandel den tagit. I maj 2003 lanserade dryckeskonkurrenterna Carlsberg och Spendrups var sitt icke kolsyrat, smaksatt vatten, Stilla Nouveau och Linné. Det har tidigare inte funnits någon liknande produkt på den svenska marknaden. Med en dubbelt så stor mediebudget som Stilla Nouveau hade tog Linné under andra halvåret 2003 en marknadsandel på 20 procent i segmentet stilla vatten. Stilla Nouveau hade under samma period en andel på 12 procent, enligt AC Nielsen. Knappt ett år efter lanseringarna kan båda konstatera att det fanns ett behov av produkterna, och ett tomrum att fylla på vattenmarknaden. Med de siffror vi kan visa upp tycker jag att det är uppenbart att det fanns ett tomrum att fylla, säger Carina Harler, marknadschef för vatten och läsk på Spendrups. SPENDRUPS VALDE att sprida sin budget för Linné över flera medier med tyngdpunkt på utomhus och print. Under en kort period sponsrade Linné Sen kväll med Luuk i TV4. Utomhus kompletterades med butiksreklam och kvinnomagasin. Carina Harler tror att smakerna och Carl von Linnés källa i Råå är mervärden som har gjort att produkten fick ett så kraftigt genomslag redan under lanseringsperioden. Andra tungt vägande faktorer har, enligt henne, varit en lyckad reklamkampanj som har fått hög observation och en bra design som har passat ihop med innehållet i produkten. Vid lanseringen av en ny produkt så har man bara en chans. Om konsumenten inte tycker om produkten är det kört, säger Carina Harler. Carina Harler, marknadschef för vatten och läsk på Spendrups. Hur Linné har lyckats med sin positionering vill hon av konkurrensskäl inte uttala sig om. MER OM SMAKSATTA, OKOLSYRADE VATTEN LINNÉ Mediemix totalt Utomhus (70 procent); populärpress (14 procent); morgonpress (5 procent); tv (5 procent); fackpress (3 procent); kvällspress (2 procent) Medieinvesteringar miljoner kronor brutto, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive adresserad dr och butiksreklam) Målgrupp Folk i farten Mediebyrå Sandberg Starcom Reklambyrå King EVA STRÖMBOM, marknadschef för vatten och läsk på Carlsberg, är fåordig vad gäller lanseringen av Stilla Nouveau. Hon anser dock att lanseringen av Stilla Nouveau gått bra med de förutsättningar som fanns. Vi lanserade Stilla Nouveau så sent som i maj, vilket gjorde att vi också var senare ute med annonsering. Vattendrickandet följer värmen och en lansering i maj innebär att vi tappar de första bra försäljningsmånaderna. Stilla Nouveau lade nästan allt krut i lanseringen på tv. Eva Strömbom säger att tv är det medium som ger bäst genomslag och är enklast att effektmäta. Eva Strömbom säger också att hon på ett mer detaljerat sätt kan se vad som händer med försäljningen när de annonserar i tv. Vi bestämde att Stilla Nouveau skulle vara en del av Vichy Nouveaukonceptet. Därför ville vi använda oss av samma medier som Vichy Nouveau för att uppnå igenkänning, säger Eva Strömbom. Stilla Nouveaus reklamfilmer STILLA NOUVEAU Mediemix totalt Tv (95 procent); fackpress (5 procent) Medieinvesteringar miljoner kronor brutto, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive adresserad dr butiksreklam) Målgrupp Folk som vill ha variation i sitt vattendrickande Mediebyrå Scream Reklambyrå ANR BBDO visades i TV4, ZTV och Kanal 5. På det stora hela är Eva Strömbom nöjd med Stilla Nouveaus första år på marknaden. Men hon tycker att det är för tidigt att prata om positionering och marknadsandel. Konsumenterna har uppfattat budskapet i kommunikationen, att Stilla Nouveau ska vara en del av Vichy Nouveau-familjen, men utan bubblor. Vi ska fortsätta kommunikationsarbetet med Stilla Nouveau under det kommande året. Vi ser det fortfarande som att vattnet ligger i lanseringsfasen, säger hon. p Överskottsbolagets medieköp har legat på en stabil nivå genom lågkonjunkturen. av Sara Hammarkrantz sara@hammarkrantz.com MORGON- OCH landsortspress fick mindre pengar av Överskottsbolaget under Kvällspress och tv fick mer. Men dr och landsortspress dominerar alltjämt mediemixen. Överskottsbolaget tillhör en sällsynt skara företag som gått igenom lågkonjunkturen utan INGA DRASTISKA FÖRÄNDRINGAR I ÖBs MEDIEKÖP Miljoner kronor brutto Källa: Sifo Reklammätningar Överskottsbolagets medieinvesteringar, exlusive oadresserat direktreklam MER OM ÖVERSKOTTSBOLAGET Medieinvestering 94,7 miljoner kronor brutto 2003, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive butiksreklam och adresserad dr) Mediemix Oadresserad dr (33 procent), morgon- och kvällspress (60 procent), tv (6 procent) att drastiskt skära i sin marknadsföringsbudget. Men så har också bolagets resultat över finansnetto legat stabilt länge. 127 miljoner kronor år 2000, 117 miljoner kronor år 2001 och 134 miljoner kronor år Två medier regerar i Överskottsbolagets medieplan. Nära hälften av budgeten läggs på landsortspress, 45,7 miljoner ÖB flyttar pengar från morgonpress till tv kronor brutto Den andra stora posten är dr lade företaget 33 procent av budgeten på oadresserad dr, totalt 31,1 miljoner kronor. Research International har inte mätt oadresserad reklam innan 2003, men eftersom Överskottsbolagets övriga medieinvesteringar har legat tämligen stabila är det troligt att även den för oadresserad dr sett ungefär likadan ut de senaste åren. FRÅN 1999 HAR Överskottsbolaget dock ökat sina köp i kvällspress, från 1,4 till 4,1 miljoner kronor brutto förra året. Efter att ha haft ett uppehåll i tv-annonseringen under 2002 valde företaget inför 2003 också att återigen synas i tv och ökade tv-köpen med drygt två miljoner kronor brutto jämfört med Total tv-investering 2003 var 5,7 miljoner kronor minskade också företaget investeringarna i morgonpress storstad med 2,9 och i landsortspress med 1,4 miljoner kronor brutto jämfört med Vilken mediestrategi företaget har förblir dock hemligt. Vi är tysta om våra aktiviteter och strategier. De är vår interna angelägenhet. Vi tackar därför nej till att uttala oss, säger marknadschef Christer Engberg. p

15 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS Fredrik Oscarson, vd på Get2Know Communication. Högskola värvar studenter med sms av Carolina Ljungdahl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA, LTH, tar mobiltelefonen till hjälp för att nå studenter. I annonser med budskapet Detta kan bli ditt livs bästa sms i SJs tidning Kupé lockar LTH potentiella högskolestudenter att beställa kurskatalogen via sms. Sedan i december har 150 personer skickat efter katalogen via sms. Det passar vår målgrupp att snabbt och enkelt beställa katalogen via sin mobil, säger Lisbeth Wester, informationschef på LTH. Annonserna i Kupé innehåller en uppmaning att smsa sitt hemnummer för att få en katalog. Beställaren får ett svarsmeddelande som bekräftar att katalogen är på väg. Katalogen skickas därefter till hemnumrets abonnent. LTH har kämpat mot ett sjunkande antal teknologistudenter. Kampanjen handlar om att skapa en image av en nytänkande och högteknologisk skola, säger Fredrik Oscarson, vd på Get2Know Communication, som utvecklat tjänsten åt LTH. MÅNGA HÖGSKOLOR och universitet försöker fånga resande studenters intresse genom Kupé. Annonserna visar ofta en student med en mössa i handen. Men kommer man ihåg att beställa informationsmaterialet när man kliver av tåget? LTH fångar upp intresset när det väcks, säger Fredrik Oscarson. Kampanjen i Kupé ska pågå fram till den 15 april, som är sista ansökningsdatum till LTH. I slutet av mars ska LTH även gå i NRJ. p MER OM LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Mediebudget för kampanjen Vill inte uppge Mediemix för kampanjen Press (Kupé); radio (NRJ) Målgrupp Alla som vill studera på högskola Mediebyrå Intern Reklambyrå Intern Övriga konsulter Get2Know Communication MAGNUS NEIDEMAN av Virve Hedenborg virve@dagensmedia.se BILMÄRKET HYUNDAI HAR på försök under ett år bytt huvudmedium från tv till print. Orsaken är att allt fler bilmärken gör tvreklam, vilket gjort det svårare att synas, enligt Roland Bägén, marknadschef på Hyundai. Experimentet påbörjades i somras. Det går ut på att Hyundai lovat att flytta hela sin mediebudget, 60 miljoner kronor brutto under 2003, till press. I gengäld vill bilföretaget ha en kontaktkostnad och en kontaktperson för alla tidningar, möjlighet att testa kreativa annonslösningar samt samarbeten mellan lokala återförsäljare och lokaltidningar. Nu är det halvtid, och en utvärdering har gjorts. I stort är Roland Bägén mycket nöjd. Jag tror på mediet för vår kommunikation. När vi lyckats vara kreativa har vi sålt bra. Hyundais slogan är Ett smartare val. Roland Bägén menar att print på ett bättre sätt än tv ger möjlighet att förklara varför Hyundai är ett smartare val. Vi vill kommunicera Ett smartare val strategiskt, i samband med ett taktiskt erbjudande. Det kräver mycket brödtext. FÖRSÄLJNINGEN AV Hyundais personbilar ökade med 3,7 procent under Det är mer än vad den totala personbilsmarknaden ökade (2,6 procent), vilket betyder att Hyundai stärkt sin marknadsandel. Det är svårt att veta om försäljningsökningen kan härledas till annonseringen. Därför är uppmärksamhet och köpvilja kanske mer intressanta mått. Trackingmätningar visar att kundernas vilja att köpa märket ökat från ungefär 1 procent av alla tillfrågade i början av 2003, till 4 procent i februari 2004 (Nordisk Media Analys, 125 intervjuer per vecka, alla svenskar). Det kan tyckas vara alltför låga nivåer för att orda om. Men dels ska man jämföra med företagets egna siffror, då blir förändringen det viktiga. Dels domineras köpvilja av stora märken som Saab och Volvo. De lite mindre bilmärkena slåss om de få procent som blir över. Under 2002 låg köpviljan som högst på 2 procent och som lägst på 0,5 procent. När vi gått i tv har uppmärksamheten varit högre, men då vet tittarna inte alltid vem som är avsändare. Vi har gått i print tidigare, men då med ren utbudsannonsering. Jag tror att Ett smartare val -kampanjerna, där vi försökt förklara vad vi står för, har fungerat bra. MEDIEVAL Hyundai ökade köpvilja med print Trycker till samarbetspartnern Däckia MAGNUS NEIDEMAN Roland Bägén, marknadschef, är nöjd med Hyundais annorlunda annonskampanj där man skrynklar ihop däckfirman Däckias annons. UNDER PERIODEN från juli 2003 till första kvartalet i år har Hyundai haft flera olika kampanjer för olika modeller. Bäst effekt mätt i attitydvärden som tänkbart märke och märkespreferens har kampanjer för bilmodellen Santa Fe haft. Det är en jeepmodell i ropet. Men Roland Bägén tror även att annonsformatet spelat stor roll. Istället för en vanlig, fyrkantig annons köpte Hyundai ett annonsutrymme och samarbetade med däckföretaget Däckia vid annonsutformningen. Däckia hade ett slags annons i annonsen, där deras utrymme trycktes ihop av olika Hyundai-bilar på ett skämtsamt sätt. Roland Bägén är mindre nöjd med hur lokaltidningarna tagit vara på samarbetsmöjligheterna som det årslånga försöket skulle ge. Vi har skickat ut många förslag, som att man kan vinna bilar om man tecknar prenumeration eller att man kan vinna en prenumeration om man provkör en bil. Men tidningarna har inte nappat. Jag vet inte varför. Roland Bägén har inte bestämt om Hyundai ska fortsätta på den inslagna linjen att ha press som huvudmedium. Vi förhandlar med tidningarna nu. De får gärna vara mer villiga till kreativa annonslösningar, och samarbeta bättre med återförsäljarna och de lokala tidningarna. p MER OM HYUNDAI Mediebudget för kampanjen Halva mediebudgeten för Enligt Sifo reklammätningar köpte Hyundais medieutrymme för 60 miljoner kronor brutto i fjol (exklusive butiksreklam och adresserad dr) Mediemix för kampanjen Dags- och kvällspress (100 procent) Mediebudget totalt 2004 Ökar något jämfört med 2003 Målgrupp Män och kvinnor med körkort Mediebyrå Starcom Reklambyrå Tank Hjärte Spalten Nån har snott två centimeter av mitt liv Jag har alltid varit 175 cm lång. Jag trivs med att vara 175 cm. Det står i mitt pass. Men nu har jag upptäckt att jag krymper! När jag mätte mig på företagshälsovården senast var jag bara 173,2 cm. Någon har snott nästan två centimeter av mitt liv! Värst är att min 12-årige son är lika lång som jag. Han retar mig för att jag blir kortare och kortare medan han skjuter i höjden. Fråga: Beror min krympning på att jag blivit rynkigare? Och varför växer barn så snabbt nu för tiden? Är det något i skolmaten? Förresten, kan man lämna bort barnen när de blir för stora? Teskedsgumman Kära du, låt inte skitungen reta dig. Tyvärr ställer du svåra frågor. Vi kan bara ge dig rådet att införskaffa någon av de populärvetenskapliga tidskrifter som vi listat i brevet till dig. Redaktionerna har hög kompetens för att kunna svara på de krav som våra engagerade och initierade läsare ställer. Din sista fråga väcker en ny idé hos oss: skulle man kunna införa ett system där man prenumererar på barn precis som man gör med tidskrifter? Då får man ju det man beställt direkt hem i brevlådan. Och man vet i förväg vad det kostar också, påpekar Lars. TV-shoppat skärp gör mig nervös Det är klart att jag är för fet. Jag har försökt med allt. Senast köpte jag ett skärp på tv-shopen. Enligt reklamen ska skärpet ge mig en stöt varje gång jag närmar mig kylskåpet. Det hjälper inte. Visst reagerar jag på stötarna, men det gör mig bara nervös. Och hungrig. De röda märkena runt midjan ser ut som bältros och jag tröstäter inför badsäsongen. Pavlo, 107 kg Avstå från tv-shopping. Ta en långpromenad. Vill du ha ett mål kan du titta förbi tidningskiosken. Där finns ett 20-tal tidskrifter som skriver om god och nyttig mat som varken ger bältros eller ångest. Och du: ge bort det elektriska skärpet till någon du inte gillar. En tidskrift för varje mänsklig sida

16 22 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS 2004 MEDIEVAL MAGNUS NEIDEMAN Mobilkedja lanseras i print Pris- och produkterbjudande i reklamen ska bygga nya mobilkedjans varumärke. MAGNUS NEIDEMAN Arne Knutas, nordisk chef på Barilla, skulle gärna komplettera tv med print om han hade pengar. Italienskt tema gav kännedom Dubbel budget gjorde Barilla till marknadsledare av Hanna Dunér hanna@dagensmedia.se ÅR 2003 FÖRDUBBLADE det italienska pastamärket Barilla sin mediebudget och ökade sina marknadsföringsinsatser i tv. Målet var att bli marknadsledande inom torr pasta år Men målet uppnåddes i förtid eftersom Barilla enligt egen utsago var det enda varumärket inom segmentet torr pasta som ökade i volym. Vi ökade med 2 procent i volym, vilket är mycket med tanke på att marknaden ökade med 7 procent. Både Kungsörnen och Butoni tappade. Det gjorde att vi gick om Kungsörnen och intog en marknadsledande position, säger Arne Knutas, som är nordisk chef på Barilla. En tuffare omvärld tvingade Barilla att börja marknadsföra sig i Sverige. Det förklarar Arne Knutas. Kraftigt ökad konkurrens, inte bara från Kungsörnen, men framför allt från egna märkesvaror, ledde till beslutet att börja marknadsföra oss på allvar i Sverige, Norge och Finland, säger han. Barilla lägger nästan hela sin marknadsföringsbudget i tv, Kanal 5 och TV3, eftersom den starkaste genomslagskraften finns där. Pengar till kompletterande medier finns inte ännu. Målet har varit att öka varumärkeskännedomen i åldersgruppen 20 till 49 år och därmed stärka Barillas position på pasta och pastasåsmarknaden. Den spontana varumärkeskännedomen i målgruppen är i dag 89 procent. En anledning till varför vi lagt allt krut på tv är att det italienska temat är tacksamt att arbeta med på film. Det gör vi genom musik, och att illustrera gemenskap och miljö med till exempel bilder på Fontana di Trevi och andra italienska symboler. KOPPLINGEN TILL ITALIEN är det centrala i Barillas reklam. Kärnvärdena kvalitet, italienskt och autentiskt ska genomsyra reklamfilmerna som är de samma på de marknader där Barilla finns. Barilla vill ha en likvärdighet på samtliga marknader och väljer därför att använda översatta filmer skapade av Young & Rubicam i Italien. Ur Barillas reklamfilm. Under våren lanserar Barilla tre nya filmer, men dem vill inte Arne Knutas säga någonting om ännu. Arne Knutas tycker att det har fungerat bra att enbart gå i tv. Men han säger att skulle det finnas mer pengar skulle han självklart vilja komplettera med andra medier som print. p MER OM BARILLA Mediemix totalt Tv (100 procent) Medieinvesteringar miljoner kronor brutto enligt Sifo Reklammätningar(exklusive adresserad dr och butiksreklam) Målgrupp Kvinnor och män, år Mediebyrå Mediaedge CIA Reklambyrå Hall & Cederquist/Y&R av Klas Granström klas@dagensmedia.se MED MÅLET ATT BLI Sveriges största och viktigaste fackhandlare inom mobiltelefoni lanseras efter påsk tre befintliga butikskedjor under nytt, gemensamt namn. En printkampanj som kombinerar pris- och produkterbjudande med varumärkesbygge ska presentera kedjan för konsumenterna. Tommy Sundström är vd för det bolag som idag går under namnet STC Prelek Adapt Telecom. De 23 butikerna från kedjorna STC Mobilelektronik, Prelek och Adapt ska ingå i den nya mobilbutikskedjan. Vad kedjan ska heta är ännu hemligt, enligt Tommy Sundström, som tidigare var vice vd för Vodefones detaljhandlare Vodafone Stores. Klart är dock att företaget ska utmana The Phone House om titeln Sveriges största mobilkedja och ha en profil som skiljer sig från konkurrenternas. Vi ska vara en fackhandlare som erbjuder kunskap och information om produkterna, säger Tommy Sundström. EN REKLAMKAMPANJ har tagits fram i samarbete med reklambyråerna Gazoline och Tank, som också varit med i skapandet av det nya varumärket. Byråsamarbetena är tillfälliga, enligt Tommy Sundström. Kampanjen ska börja synas i samband med lanseringen av kedjan och framförallt använda print som medium, enligt Tommy Sundström. Det blir i första hand printreklam. Men vi tittar också på att använda tv, säger han. Till en början ska den nya kedjan presentera sig tillsammans med de grundande kedjornas namn. Tommy Sundström är vd för det bolag som idag går under namnet STC Prelek Adapt Telecom. Det gör vi för att beskriva vårt ursprung, säger Tommy Sundström, och fortsätter: Kampanjen har dock inte en varumärkesbyggande funktion i första hand. I all vår reklam ska vi ha någon form av erbjudande. Imageannonsering blir det ganska lite av, om ens någon. DEN NYA KEDJAN HAR ingen mediebyrå. Vi vet inte om vi behöver någon mediebyrå, säger Tommy Sundström. Daniel Lindholm, marknadsdirektör på The Phone House, har noterat att en ny kedja ska starta, men är inte oroad över konkurrensen. Den största utmaningen för en kedja som ska bli störst är att hitta attraktiva butikslägen. Det går att profilera om lokala handlare men det kräver mycket kapital. Det vet inte minst vi, säger Daniel Lindholm, vars bolag en gång hette Geab. Den nya kedjan ska ha cirka 30 till 35 butiker vid årets slut. p MER OM MOBILTELEFONKEDJAN Reklambyråer Gazoline och Tank Mediebyrå Ingen Medieval Print, möjligen tv 22 nr kr full access till allt på dagensmedia.se DAGENS MEDIA

17 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS MEDIEVAL Hjältefilm gav svag effekt Färre returburkar återlämnades till Returpack trots att reklamen fick gott betyg. MAGNUS NEIDEMAN av Linda Öhrn RETURPACKS REKLAMFILM The Camp, med de hjältemodiga officersklädda deltagarna, sågs av 71 procent i huvudmålgruppen mellan 15 och 30 år. Budskapet Spårlöst försvunna hjälp oss att hitta dem uppfattades av 60 procent och filmen gillades av 66 procent. I undersökningen sade många att de hade ökat sin återvinning till följd av reklamen. Men detta syns inte i statistiken: Återvinningen av burkar sjönk en procent medan petåtervinningen steg 1 procent. En förklaring kan vara att många glömmer bort de burkar de dricker ur på stan, säger Jeanette Segerman, marknadschef på Returpack. Returpack ska arbeta för en 90-procentig återvinning av burkar och pet-flaskor, enligt uppdraget från regeringen återvanns 85 procent av alla burkar och 79 procent av alla petflaskor. Enligt Jeanette Segerman är det viktigt med reklam för att påverka. Men vi tror att målet är för högt satt. Om vi skulle fördubbla vår marknadsföringsbudget skulle inte resultatet bli bättre. Målgrupp för kampanjen var allmänheten, särskilt personer mellan 15 och 30 år. Jeanette Segerman, marknadschef på Returpack. FILMEN GICK PÅ BIO från februari 2003 till februari Den gick också under två perioder i tv. Filmen kombinerades med radioreklam, event, sponsring och butiksaktiviteter. Butikerna fick tävla om vem som hade den snyggaste pantningsmaskinen. Många konsumenter säger att de hellre pantar om det är rent och fräscht. En utmaning var att skilja sig från andra återvinningsföretag med lägre trovärdighet. Därför arbetar vi med material i butiken, för att visa dem som pantar hur det fungerar. p MER OM RETURPACK Mediebudget för kampanjen 20 miljoner kronor Mediemix för kampanjen Bio (12 procent); tv (80 procent); radio och event (6 procent) Mediebudget totalt miljoner Medieinvesteringar miljoner kronor brutto, enligt Sifo reklammätningar (exklusive butiksreklam och adresserad dr) Målgrupp Allmänheten Mediebyrå Scream Reklambyrå SWE Event Beta event

18 24 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS 2004 MEDIEVAL Med event mot Europa Tieto Enators nya koncernmarknadsdirektör väljer bort breda medier av Klas Granström MARTIN NYMAN ÄR NY koncernmarknadsdirektör på it-konsulten Tieto Enator. Han var tidigare marknadschef för Tieto Enators affärsområde telekom och media och jobbade där med evenemang som kärnan i marknadsstrategin för Sverige och Finland. Nu tar han strategin med sig in i koncernledningen och ska med seminariernas hjälp få Tieto Enator att växa i Europa. Många känner till Tieto Enator. Men vi måste fylla vårt varumärke med något. De evenemang och seminarier vi genomför är ett bra sätt för att nå ut med vårt budskap till vår målgrupp. Med seminarierna slipper vi spillet som stora reklamkampanjer ofta innebär, säger Martin Nyman. Martin Nyman började sitt nya jobb vid årsskiftet och har hittills genomfört en uppdatering av itkonsultens material för presentationer och annan kommunikation. Målet är att få en enhetlig framtoning på hela koncernen. Ett nytt arkiv för bilder och ett upprustat intranät är också infört. Vår organisation är ny och vi jobbar med internationell expansion inom vissa affärsområden. Intranätet är en utmärkt kanal för vår vd och ledningsgrupp att berätta om de förändringar vi genomför, säger Martin Nyman. KÄRNAN I TIETO ENATORS marknadsföring ska dock vara seminarier. Enligt Martin Nyman var seminarierna framgångsrika för telekom och media och sedan han kom med i koncernens ledningsgrupp har han skapat förutsättningar för att även andra affärsområden ska kunna använda metoden. Resultatet är att koncernmarknadsstaben avsätter pengar, bland annat genom att dra in på koncernövergripande annonsering, till de affärsområden som vill genomföra och utforma seminarier. På koncernmarknadsstaben har också något som kallas Seminarier och evenemang är Tieto Enators nya koncernmarknadsdirektör Martin Nymans paradgren. Med Seminar-in-a-box ska han uppnå resultat. Seminar-in-a-box skapats. Det innebär samlat material och strategier för genomförande av seminarier, framtaget med erfarenheter av de seminarier som Martin Nyman genomförde för affärsområdet telekom och media. På det här sättet behöver vi MAGNUS NEIDEMAN MER OM TIETO ENATOR bara utveckla metoden en gång. Vi kan sedan återanvända den och uppnå bra resultat snabbt och effektivt. Tack vare detta har vi stor chans att nå ut i Europa till relativt begränsade kostnader. Varför seminarier? Annonsering tappar sin effekt i takt med att alltfler kommersiella budskap når människor varje dag. För att uppnå någon effekt måste du agera annorlunda, du måste vara unik. Vi är unika genom den branschkunskap vi har och det är det vi ska fylla vårt varumärke med. Seminarierna ger oss möjlighet att presentera vad det är vi kan, utan att sälja på besökarna något. Kring seminarierna annonserar Tieto Enator i viss utsträckning. Där jobbar Martin Nyman med att skapa avtal med datatidningsförlaget IDG, vars svenska tidning Computer Sweden har varit mediepartner för de evenemang som genomförts i Sverige. p Läs senaste nytt på dagensmedia.se Mediemix Nästan uteslutande event Medieinvesteringar miljoner kronor brutto, enligt Sifo Reklammätningar (exklusive butiksreklam och adresserad dr) Målgrupp It-proffs Mediebyrå Ingen Reklambyrå Bergström & Sund DAGENS MEDIA

19 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS Tipsa Carolina Ljungdahl om nya produkter: PRODUKTLANSERING Frysta flaskor ska sälja juice Med färskfryst konkurrerar Brämhults på rikstäckande nivå av Carolina Ljungdahl BRÄMHULTS LANSERAR två färskfrysta juicer med smakerna apelsin och morot. Juicen ska säljas i trepack med 2,25 deciliter i varje flaska. Vi räknar med full distribution i de stora butikskedjorna i slutet av mars. Vi vill erbjuda våra två största smaker även i fryst form, säger Sofia Gottberg Jakobsson, marknadschef på Brämhults. Juicerna kommer i en specialflaska med en fjäderliknande konstruktion som gör att den expanderar uppåt vid frysning. För att undvika sprickor förhöjs flaskan en halv centimeter i frysen. Juicen tas fram kvällen innan man vill dricka den, säger Sofia Gottberg Jakobsson. Brämhults lanserar de frysta juicerna för att undvika de problem som färska juicers korta hållbarhetstid för med sig. Juicen håller i ett år i frysen. Den färska morotsjuicen däremot, håller sig bara i fem dagar, vilket skapar problem då Brämhults vill ha rikstäckande distribution. Skulle de färska juicerna gå I slutet av mars lanserar Brämhults två färskfrysta juicer, morot och apelsin. via Icas distribution skulle de inte hinna komma ut i butik innan de gått ut. De färska juicerna tar även ofta slut i butikerna, säger Sofia Gottberg Jakobsson. Brämhults producerar 13 miljoner juiceflaskor om året och har 19 smaker i sortimentet. Några av dem säljs bara vissa tider på året. Om de frysta juicerna blir lönsamma är tanken att kunna producera säsongssmaker och ha dem tillgängliga under en längre period. TIDIGARE HAR Brämhults sålt fryst morotsjuice i en annan förpackning. Målet för den nya varianten är att den ska sälja 20 procent bättre än den gamla. Men apelsinsmaken är ett wildcard, där vet vi inte alls hur det går. Detta är komplementprodukter, och en service till konsumenter som vill ha juice tillgänglig hemma. Våra vanliga produkter kan man ju inte ha stående i skafferiet. DE NYA JUICERNA TILLHÖR segmentet frysta juicer. Det är ett litet segment, som vi nästan är ensamma om. Istället konkurrerar Brämhults främst med sina egna färska juicer samt med de stora koncentratjuicerna som Bravo och God Morgon. Koncentratjuicerna har svårt att ta sig in i vårt segment, eftersom det ligger ett enormt hygienarbete bakom. Vi är de enda som inte tillsätter något eller hållbarhetsbehandlar produkterna, vilket är en konkurrensfördel. Vitamininnehållet bevaras. Målgruppen är främst hälsomedvetna kvinnor, som är storkonsumenter av juice men som tycker att det är jobbigt att bära hem färsk juice ofta. De frysta juicerna ska lanseras med en provapå-kupong i butik. p AKTUELLA KAMPANJER Kund Renault Produkt Megane Cab Start 30 mars Medieval Utomhus, lokal dagspress Mediebyrå Vizeum Reklambyrå ANR.BBDO GBG Syfte med kampanjen Att använda Megane cab som en spännande imageförstärkare för Renaults varumärke Kund Santa Maria Produkt Easy Cooking kryddmixer Start 14 april Medieval Populärpress och kvällspress Mediebyrå Vizeum Reklambyrå Valentin Byhr Partners Syfte med kampanjen Att lansera nya kryddmixen Easy cooking Kund Strömma Fjäll och Aktivitet Produkt Hemavan och Riksgränsen Start 12 april Medieval Dagspress, magasin, utomhus, radio Mediebyrå Manolito Reklambyrå Stenström Red Cell Syfte med kampanjen Att sälja Hemavan och Riksgränsen i sommar Kund Pizza Hut Produkt Pizza Start 19 april Medieval Radio, utomhus, butik Mediebyrå Manolito Reklambyrå Stenström Red Cell Syfte med kampanjen Att lansera en ny pizza Chokladägg som äts med sked Marabous påskgiv av Carolina Ljungdahl carolina@dagensmedia.se LAGOM TILL PÅSK lanserar Kraft Foods Marabou påskägg. I vad som ser ut som en riktig äggkartong ligger två skedar tillsammans med fyra chokladägg med mjölkkrämfyllning. Vi vill knyta an till påsktraditionen. Det finns ju en hel del godis som säljer bra till påsk, men den här produkten är annorlunda och plockar upp ätritualen, säger Johannes Marabous nya påskgodis är i år en äggkartong fylld med chokladägg. Erlandsson, senior brand manager på Kraft Foods. Chokladäggen är en säsongsprodukt och ska säljas i samtliga stora dagligvarubutiker fram till påsk. Säsongsprodukter i choklad omsätter cirka tio miljoner kronor per år, varav fyra miljoner kronor till påsk. I Marabous sortiment är äggen den enda renodlade påskprodukten. Säsongsprodukter är ett väldigt litet segment i Sverige, som motsvarar ungefär 0,25 procent i både volym och värde av den totala försäljningen av chokladkonfektyr. Vårt mål är att detta ska bli den största säsongsartikeln på marknaden till påsk. Eftersom säsongssegmentet är så litet är de största konkurrenterna till påskäggen annan konfektyr, främst lösgodis och Kinderägg, men även praliner och chokladkakor. Målgruppen är huvudsakligen barnfamiljer, men Johannes Erlandsson hoppas att chokladäggen även ska uppskattas av föräldrar och tonåringar, som tycker att detta är ett kul sätt att uppleva påsktraditionen. p Slovensk kycklingpastej intar Sverige DROGA LIVSMEDEL lanserar flera nyheter i de stora dagligvarukedjorna. Radenska mineralvatten, Fructal juicer i 14 olika smaker och Ageta pastejer med kyckling eller kalkon ska distribueras successivt. Produkterna ska finnas i Axfoods, Bergendahls, Icas och Coops butiker den 1 september. Med mineralvattnet Radenska vill Droga konkurrera med Loka och Ramlösa om matlagningsglada kvinnor och män. Juicerna riktar sig till storstadsmänniskor, 15 och 35 år, och konkurrerar med Pago. Målet är att bli nummer ett bland designade juicer. Målgruppen för pastejerna är de som inte äter griskött. av Carolina Ljungdahl Wasa lägger Moraknäcke i graven WASABRÖD BYTER förpackningsdesign och skrotar varumärket Moraknäcke. Allt knäckebröd samlas under paraplyvarumärket Wasabröd från Wasabagerier. Samtidigt lanseras två nya rundbröd: normalgräddat och brungräddat, som ska finnas på Ica, Coop, Axfood och Lidl från och med vecka 15. Segmentet rundbröd omsätter 200 miljoner kronor. Wasabröd och Leksandsbröd har tillsammans 75 procent av marknaden. Med nylanseringen vill Wasa fokusera på värden som gemenskap, värme och tradition. Målgruppen är personer över 30 år. av Carolina Ljungdahl

20 DAGENS MEDIA NUMMER 6. ONSDAG 31 MARS KAMPANJER KAMPANJFAKTA/LÄNSFÖRSÄKRINGAR Reklambyrå Collaborate Mediebyrå Sandberg Starcom Internet Synergie Interactive Pr JKL Uppdrag Att berätta om Länsförsäkringars värden Problemlösning Genom att öka kännedomen om sina banktjänster vill Länsförsäkringar öka bankutlåningen till befintliga kunder Arbetsgrupp Bosse Rönnberg (kreativ chef) Patrik Emt (ad) Joakim Karlsson (copywriter), Johan Gernandt (projektledare), Veronica Fredriksson (produktionsledare), Elias Betinakis (planner)och Tove Arvén (grafisk form) Länsförsäkringar i rekordkampanj Försäkringsbolaget värvar bolånekunder i sin största kampanj någonsin. Ett syfte är också att differentiera sig från konkurrenterna. av Carolina Ljungdahl carolina@dagensmedia.se LÄNSFÖRSÄKRINGARS största kampanj någonsin startade den 15 mars i tv och på internet. Kampanjen kompletteras med print och utomhus vecka 15 och 16. Ytterligare ett par veckor senare skickas direktreklam ut. Målgruppen är befintliga kunder. Vi vill öka kännedomen om våra banktjänster. 10 procent av våra försäkringskunder har bolån hos oss. Vi vill fördubbla den siffran till år 2005, säger Christer Baldhagen, informationsdirektör på Länsförsäkringar. Skandalerna i livbolagen är en orsak till kampanjen: Länsförsäkringar vill differentiera sig från konkurrenterna. Tonen ska vara ödmjuk, sympatisk och trovärdig. Reklamfilmerna är vardagsnära och personliga. I båda filmerna dras paralleller till vikten av Länsförsäkringars lokala förankring. Parallellt med tv startar en internetkampanj. Via sajter som Expressen och DN vill Länsförsäkringar nå bostadsägare som ska ansöka om bolån. Idag sker 30 procent av kundmötena via internet. Vi vill höja den siffran. De rikstäckande utomhus- och printannonserna föreställer personalen med häst, hund eller golfklubba som attribut. Budskapet är om du är nöjd med ditt försäkringsbolag kan du alltid byta bank. Dr skickas ut främst till dem som äger sin egen bostad. Där är vi mer taktiska, och poängterar att vi har förmånliga utlåningsräntor. Kampanjen pågår fram till sommaren och återkommer i höst. I TV3, TV4 och Kanal 5 ska fyra filmer visas under fem veckor.p Apollo tjuvstartar med vinterkatalog av Hanna Dunér hanna@dagensmedia.se APOLLO ÄR DEN FÖRSTA researrangören att redan lansera sin vinterkatalog. Kampanjen med temat tjuvstart satte igång i helgen och ska med större valmöjligheter och lägre priser locka folk att boka vinterns chartersemester redan nu. I kampanjen frångår Apollo sin sedvanliga tv-reklam och syns enbart i dagspress. Utmaningen har varit att få folk att tänka på vintersemester redan innan våren kommit på allvar. Lösningen är att lyfta fram det smarta i att boka nu. I en av kampanjenheterna lyder texten: Det är inte så kul att tänka på nästa vinter nu, men det är smart. Bildspråket är enkelt och naturligt med snapshots på människor i rörelse istället för arrangerade, statiska bilder. En annons visar en flicka som står på en surfingbräda, en annan en ung kvinna som sitter på en fotboll och tittar ut över havet. Kampanjen är i första hand varumärkesbyggande och förmedlar ingen destinationsinformation. Istället uppmanar annonserna till att beställa vinterkatalogen per telefon eller via Apollos sajt. Huvudbudskapet är att Apollo utlovar större valmöjligheter och lägre priser vid bokning redan nu. Med kampanjen inför Apollo en ny prisgaranti. Den innebär att kunden får tillbaka pengar vid en eventuell prissänkning om denne köper en resa före 30 juni. p KAMPANJFAKTA/APOLLO Kund Apollo Reklambyrå SOL Networks Mediebyrå Mindshare Period Vecka Uppgift Att få folk att beställa vinterkatalogen och boka sina resor för vintern före den 30 juni Problemlösning Genom att kommunicera det smarta med att boka redan nu förflyttar Apollo tanken till nästa vinter, innan de förflyttar kroppen Arbetsgrupp Torbjörn Lindgren (ad), Svante Törngren (copywriter), Guy Eriksson (projektledare), Lisa Hed (Produktionsledare), Niklas Zachrisson Forssell (grafisk form) Rymdskepp ska bygga Danonino MEJERIFÖRETAGET DANONE inleder under vecka 15 en kampanj för den yoghurtliknande produkten Danonino. En tecknad reklamfilm ska sändas i TV3 och Kanal 5 och kompletteras med butiksreklam. Syftet är att berätta för barn att de kan bygga ett rymdskepp av Danoninos förpackningar. Filmen visar barn som äter Danonino och börjar bråka med en ond drake. Den avslutas med att barnen vinner över draken. I slutet visas hur barnen kan bygga rymdskepp av förpackningarna. Kampanjen pågår till vecka 17. Hall & Cederquist/Y&R är reklambyrå. av Hanna Dunér Festisbegär bekämpas på bio I HELGEN BÖRJADE Carlsbergägda Festis nya reklamfilm att visas på bio. Filmen The denial har samma tema som Festis tidigare filmer och handlar om folk som har ett onaturligt begär efter den icke kolsyrade drycken. Fyra karaktärer för en inre dialog med sig själva om hur de ska komma till rätta med sitt begär. Filmen riktar sig till tjejer och killar i åldrarna 15 till 25. Reklambyrån ANR BBDO har gjort fyra filmer, en huvudfilm och tre kortare versioner. I en av de korta filmerna kommuniceras den nya Festissmaken Guanabana Pineapple. I början av april ska filmerna börja visas i tv. av Hanna Dunér