Sägner och sevärdheter i Bräcke kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sägner och sevärdheter i Bräcke kommun"

Transkript

1 Sägner och sevärdheter i Bräcke kommun Sammanställd av Torbjörn Andersson på uppdrag av Bräcke kommun. Foto: Helen Boström Omslag: Framsida: Håsjö gamla kyrka.

2 Förord Den 1 januari 1974 bildades nuvarande Bräcke kommun. Detta skedde genom en sammanslagning av kommunerna Revsund, Kälarne och Bräcke. Sammanslagningen till storkommun har inneburit att vi fått ökade möjligheter att lösa de problem som är likartade för de olika kommundelarna. Bräcke kommun är rik på sevärdheter, sägner och fornminnen. Denna sammanställning berättar om en del av dessa. Vår bygds rikedom på vattendrag har bidragit till att det sedan långt tillbaka i tiden bott här, därom vittnar fornfynd, gravar, stelåldersboplatser och fångstgropar i dess närhet. Detta är en sammanställning av redan skrivna böcker och artiklar och från historiekunniga ortsbor nedtecknade berättelser. Jag vill rikta ett varmt tack till de personer som välvilligt delat med sig av sina kunskaper och som hjälpt till att göra denna sammanställning möjlig. Torbjörn Andersson

3 BRÄCKE SOCKEN Ortnamnet Bräcke Det finns två teorier till namnets uppkomst. 1. Att namnet kommer från det nordiska ordet breckar eller brickar (backe, sluttning). 2. Att byn fått namnet av läget forntiden mellan tvenne broar över bäckar på ömse sidor om dåvarande gårdens ägor. Bro i fornnordiska hette breeke. Bräcke samhälle I Bräcke centrum mitt emot Pressbyrån och gatuköket ligger en vacker träbyggnad representativ för sin tids epok. Järnvägens ankomst innebar att ett antal mindre tätorter snabbt växte upp. Dessa byggnader hämtade ofta sina stilideal från de större städernas stenarkitektur. Bräcke stationssamhälle kom genast att bli en viktig knutpunkt för tvärbanan och norra stambanan. Denna träbyggnad ej långt ifrån järnvägsstationen uppfördes cirka De olika byarna och dess namns tillkomst (enligt Per Persson) Bensjö Innan området kring sjön blev bebyggt var dessa trakter goda jaktmarker. Högar av den i sjöns närhet har troligen givit den sitt namn. En bygdesägn berättar, att Bensjös första bebyggare var två finska kvinnor, Bila och Ella. Dessa hade flytt från sitt hemland på grund av krig. Bila slog sig ner vid sjöns västra del, Ella vid den östra. En åker i byns västra del heter än idag Bilaåkern och en udde i sjön heter Ellaudden. Bröckling Brykklin på folkspråk, samma ord på fornspråk betyder bäck. Alltså boplatsen vid bäcken. På Bröklings område finns en uthägnad som tydligen i forntid var bebodd. Där finns en stor gravhög, vilken en sägen berättar om, att där blivit begraven en ovanligt stor människa, en jätte. Högen är inte undersökt. Gråsjön Namnet torde härleda sig av grå eller gro (groda) och sjö.

4 Grönviken Bygdesägen påstår att byn ursprungligen kallats Sörviken, men att den efter bybornas deltagande i ogärningen mot prästen tillsammans med Norrvikens invånare, hade fått namnet ändrat till Grönviken, vilket väl i alla fall inte kan ses som något straffnamn, vilket däremot drabbade den väl mera skuldbelastade byn öster om sjön. Hemsjö Namnet förklarar sig själv. En gammal sägen påstår att Hemsjö skall vara den förs bebodda platsen i socken och en av de äldsta i Jämtland. Holmtjärnskilen (kilen) Stället var en gång plats för tre bondgårdar. Det är numera helt ödelagt. Ligger i närheten av byn Åsen. Hällsluten Namnet av långsluttande berg. Lillkrogen Namnet av ställets egenskaper som ett mindre viloställe för resande över den stora Jämtskogen. Lövhögen En lövskogsbevuxen höjd. Mordviken En fornsägen berättar att byn ursprungligen hette Norrviken. Huru byn fick sitt namn berättas sålunda: I begynnelsen av kristna lärans insteg i bygden, voro Norrviksborna mycket ogudaktiga, varför prästen på orten häftigt förebrådde dem deras ondska. I ilska däröver tog Norrviksborna i samförstånd med Sörvikens (Grönvikens) invånare, prästen och rodde honom ut till en stor, sig över vattenytan höjande sten, mitt i sjön mellan Norrviken och Sörviken, vilket än i dag kallas för präststenen, satte prästen på stenen och lämnade honom där, meningen var att låta honom svälta ihjäl. Men prästen var simkunnig och simmade i land i Monäset (förr även benämnt Mordnäset ). Norrviksborna hade dock varse honom, och passade på honom vid stranden där de slog ihjäl honom. För denna ogärnings skull, fick byn för all framtid bära det otrevliga namnet Mordviken. En annan teori till namnet Mordviken är: Mordviken har förut varit Mårdviken. Mård = skog, alltså viken vid skogen. Jämtskog lär ha börjat här i gamla dar. Jämför med namnet Kolmården.

5 Räggen Namnet anses komma av större grankäl (käl = skog). Vid Räggen finns Bäverbäcken. Sägen säger att allt som kommer ned i den aldrig kommer upp igen. Byn anses ha varit befolkad även i forntiden, men har av någon orsak blivit öde. Invid Räggen finns en ovanlig sänka i marken, om vilken går den vanliga sägnen om sjunken gård. Folket på gården lär ha tröskat på juldagen och som straff sjönk gården ned genom marken. Slammeråsen Boplats vid foten av Käringberget nära gränsen (Jämtskogstorp) till Medelpad. Har fått sitt namn av kördonens slamrande vid färden på den eländiga vägen Jämtskog. Numera finns bara lämningar av boplatser kvar. Storberget Var en gång en boplats med två små torp. Stugusjön Namnet på 1700-talet var Stugusjölandet. Sösjö Varifrån namnet kommer är mycket omtvistat. Namnet skrevs i äldre tider Sodhasio. Många anser att namnet kommer av Söu (jämtländska för får). Åsberget Namnet av byns placering på en höjd (berg). Där finns också en och annan sidlänt skogsänka ås i jämtländs mening. Åsen Även denna by högt belägen. Öratjärndalen Har sitt namn av en djup och vid dalsänka väster om byn. Dalen med de två Öratjärnarna. Åhn Läget vid Gimån har gett namnet.

6 BYN ÅHNS FÖRSTA BEBYGGARE Nere vid Revsundssjön, rakt nedanför Nils Månthéns gård i Åhn, lär den första bebyggaren i området legat. Senare flyttade de personer, som ägde gården av okänd anledning till en plats mellan den befintliga byvägen och nuvarande E 75. Denna plats ligger rakt över vägen från Månthéns räknat. I några samband med plöjning av detta område fann Månthén för flera år sedan några järnföremål. Det visade sig vara rester från en måg, en anordning man hängde grytor på, bland annat vid matlagning över öppen eld. Det finns även stenrösen vid denna boplats. Detta rös ligger ej i närheten av själva odlingarna. GIMÅN En skogsälv, som i den fysiska riksplaneringen bedöms vara av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Gimån i Bräcke kommun, från Revsundssjön till Holmsjön, är det cirka åtta mil sammanhängande oreglerat vattensystem, med flera forsar, sel och sjöar. Bra möjligheter till fiske finns. Bland annat kan man fånga den storvuxna Gimåöringen och fin harr. I selen och sjöarna finns gädda, abborre och sik. Snälle Grim kallas den delen av Gimån mellan Revsundssjön och Idsjöströmmen. Detta område är lättåtkomligt och familjevänligt. Rastplatser med vindskydd och eldstäder finns på flera ställen. Toaletter och sopställ finns också (men ej bakom varje träd!). Området har ett rikt djur- och fågelliv och bjuder den uppmärksamme på många fina upplevelser. Vid Stavreströmmarnas utlopp i Bodsjön finns en så kallad jättegryta i berget. En färdbeskrivning för kanotister finns för snälle Grim. Vilde Grim, Gimån mellan Idsjön och Albacken är den dela av ån, som har de flesta forsar och strömmar. Stora områden med hällar och blovkmarker och skogtäta stränder förstärker vildmarkskaraktären. Vägarna ligger långt ifrån ån, bebyggelsen är sparsam och endast ett fåtal stugor finns längs stränderna. Möjlighet till att ensam få uppleva naturens närhet finns fortfarande här. Som kanotled måste denna del räknas som svår, med hårda strömmar svåra forsar och många lyft. Med god erfarenhet som paddlare blir den ett spännande vatten, utan erfarenhet blir äventyret kanske för stort. Men kom ihåg! Friluftsliv och fiske på naturens villkor, ej på dess bekostnad.

7 GIMÅN VID STAVRE OCH HUR MAN TOG SEN ÖVER DEN. Det gamla vadstället över Gimån hade sin sträckning Mordvikslandet Mellanholmen Västerholmen - Stavrelandet. Namnet Gimån tros komma av det gamla ordet Gyme som kom av Gym, vilket betyder gå, alltså platsen där man gick över ån (vadade). Jämför dock Jämtländska ortnamn. Den gamla bron över Gimån har legat på samma ställe som den nya. Byggnadsvirke från den påträffades vid nya brobygget. Fornfynd i Gimån Jämtlands första bronsåldersfynd gjordes vintern 1932 vid Gimåbron på Stavre bys ägor. Fyndet var 13.9 cm lång dolkklinga av brons med största bredd 3,4 cm. Klingan har daterats till före Kristus - ett tidsperspektiv du kan begrunda vid nästa Gimåbesök! Dateringen gjordes i Fornvården V Bronsbladet betecknas dock som svår daterbart i arkeologiska delen av Jämtland-Härjedalens Historia Fyndet gjordes, när förutvarande bror byggdes. Fyndplatsen är belägen 10 m från stranden på nordvästra sidan av ån, 35 m nordost bron. Fyndet gjordes när sten och jordfyll togs till brobygget. En man i Gimdalen hittade en stenyxa i Båthusnäset i Bodsjö för ett antar år sedan. Den yxan tog han med sig till Gimdalen och lämnade den till skolan där. Vart denna yxa sedan tagit vägen är okänt. Nils Månthén har en del stenföremål i sin ägo, bland annat en sten med hål. Den stenen har troligtvis använts till sänke på nedertärnen av ett fisknät. Bronsdolk från Gimån, Stavre. Ett av Jämtlans få bronsåldersfynd, ca år gammalt. Foto: Jämtland läns museum.

8 VANDRINGSLEDER RUNT BRÄCKE Björnleden Vid hembyggsgården i Bräcke börjar en av kommunens vandringsleder, den så kallade Björnleden. Följ den gula kryssmarkeringen upp över Smedsvedberget, med strålande utsikt ned till Sösjös strand. Där är en mycket vacker rastplats belägen. Tillbaka till Bräcke följer leden en annan väg. Björnleden har en längd av ca sju km. Knäleden Vandringsleden, med det något underliga namnet börjar i Bräckes norra del, vid bostadsområdet på Sösjöberget. Leden går till Eldstjärn, ett område, som är mycket rikt på sjöfåglel, och som artrik flora. Avståndet Bräcke Eldtjärn från och åter är cirka tolv km. Gimåleden 50 km. Denna led sammanbinder Knäleden vid Björnleden. Det finns också möjlighet att börja den vid E 75, landsvägsbron över Gimån. Gimåleden passerar många vackra intressanta platser bl.a. Bodsjöströmmarna, Grötingskleven, Vaktfisket Dyngdelarna, Flenhällan, Kamrisdalen och Kristenberget. Leden är markerat med blå färg. SEVÄRDHETER I BRÄCKE SOCKEN Kristenberget, Sösjö På Kristenberget i byn Sösjö finns ett utkikstorn. Det ligger på cirka 500 m höjd över havet, och vid klart väder kan man se milsvida omkring. Byn Sösjö är mycket belägen. Sjön ligger på 387 meters höjd över havet, och det är ungefär desamma som Åresjön och 100 meter högre än Revsundssjön. Byn hade i slutet av 1800-talet en mycket besökt badstalt, ett så kallat kurbad. Byn hade även ett eget mejeri under första delen av 1900-talet. Kamrisdalen (vid vägen till Öratjärndalen) Följ väg 323 från Bräcke mot Nyhem. Efter cirka fem km kommer ni fram till vägskälet mot Öratjärndalen. Följ den vägen. Efter cirka tre km når man en vägvisare. Följ stigen cirka 500 meter. Kamrisdalen är en sprickzon, där två block av berget har rört sig åt olika håll. Detta brukar även kallas förkastning. Klyftan i berget har cirka 20 meter djupa lodräta väggar och är cirka 15 meter bred. Geovetenskapligt intressant objekt, och ett intressant utflyktsmål.

9 Ramsåg i Stugusjöån, Västra Stugusjön Belägen på samfälld mark vid Stugusjöån. Sågen är i utmärkt skick, men vattenrännan upprutten. Skulle kunna användas som den står, om vattentillförsel ordnades. Byggår Snödskallsgrottan I berget Snödskallen, som ligger nära sjön Torringen, finns en grotta. Grottans nedgång är svår att finn, och den är brant och besvärlig. När man väl är nere i grottan, upptäcker man, att den har formen av ett stort rum. Om det finns några gångar från grottsalen är ej känt. Hembygdsgård Vid Bräcke folkpark, Torpet ligger Bräckes hembygdsgård med några äldre byggnader. Aven inom Torpets område finns äldre byggnader, bland annat en kvarn. Under sommartid brukar det förekomma en hel del evenemang vid hembygdsgården uppfördes bland annat krönikespelet Olof Grön. Detta spel handlar om Sverige och Danmarks kamp om Jämtland år 1677, och om hur en man, vid namn Olof Grön vägrade låta sig inkallas till krigstjänstgöring under svenska fanan. Han hämtades i Grönviken för att föras till Gällö och skrivas in vid krigsmakten. Han lyckads dock rymma och flydde till Norge. Men han valde att vända hemåt igen, och han gömde sig då i en grotta på en ö i Väster-Märlingen, nära byn Grönviken. Olof Grön var dödsdömd som förrädare och även den, som hjälpte honom hotades av dödstraff. Trots detta smög sig folk från Grönviken dit med mat åt honom, han lyckades enligt sägnen överleva till den allmänna benådningen vid krigsslutet 1679, då han åter blev en fri man. Denna grotta är än idag lätt att finna igen.

10 KYRKOBYGGNADER När första kyrkan byggdes är okänt, men bör ha varit någon gång på talet, eftersom här, enligt gamla dokument, fanns en kyrka eller kapell i början av 1300-talet. Denna gamla kyrka stod i närheten av den plats, där den nuvarande kyrkan är byggd. Den gamla kyrkan som var belägen nere i byn, revs 1861, antas blivit uppförd åren Som ett minne står ännu borggårdsportalen och den vackra inhägnade kyrkogården kvar. Nya kyrkan uppfördes Den ligger på en höjd söder om samhället. Minnestavla Tavelsved cirka två km väster om Bräcke. Tionde var en avgift, som socknens bönder skulle lämna till kyrkoherden. Detta var en löneförmån, som ursprungligen grundade sig på den mosaiska ordningen om tionde av allt som producerades av jordbruk och husdjur. En olycklig tiondefärd till Bräcke gjorde kyrkoherde Carl Alstadius och hans maka på försommaren De hade lördagen den 15 juli upptagit tiondelsmör i Bräcke. Prostinnan gav sig inte tid att övervaka gudstjänsten, som skulle hållas på av maken i Bräcke kyrka. Hon begav sig på söndagsmorgonen sjöleds, med sin smörlast, mot hemmet i Revsund. Men det blåste upp till storm och redan vid passerandet av Monäsudden förliste båten. Minnestavla vid tavelsved, Bräcke. Foto: Leif Milling

11 Både prostinnan och hennes roddare, 37-årige drängen Brodde Andersson från Skylnäs, drunknade. Drängens lik hittades genast vid stranden på Monäsudden. Ett enkelt träkors utmärkte en tids fyndplats. Prostinnans lik hittades inte förrän den första juli, vid stranden av den så kallade Tavelsved. Där blev en minnestavla av trä uppsatt. Den gamla tavlan, som med tiden blev mycket åtgången har ersatts med en kopia. Inskrifterna lyder: Här är den äreborna och dygderika matronan Magdalena Berhemina ärevördige och vällärde Hr Carl Alstadii kjärälskeliga maka d 1 juli 1707 utur vattnet upptagen, sedan hon den 16 juni uti häftig storm olyckligen sitt lif ändade och den 11 dec i Refsunds kyrka begrafen. Hon begravdes under tornet på den gamla kyrkan, som nu är riven. KUNGABESÖK I BRÄCKE År 1873, vid midsommartid, på väg till sin kröning i Norge övernattade Oskar II i Bräcke. Detta skedde i den numera nedrivna Jonas Aners gården. Som betalning för sin logi lämnade konungen ett guldsmycke och några guldmynt. Ett av dessa guldmynt har Nils Månthén i Åhn i sin ägo. Sedan fortsatte Oskar II sin resa från Bräcke till Pilgrimstad med ångbåten Refsund. Denna båt, en hjulångare, var den första, som trafikerade sjön. Konungens följe reste även denna sträcka landvägen. DOMARSTENARNA De såkallade domarstenarna, belägna öster om Hemsjö i Bräcke socken, har väckt många människors förundran. Att det inte är en naturlig steninformation, det är alla överens om. Men sedan skiljer sig meningarna åt, teorierna om stenarnas placering och utformning är många. Här redovisas några av dessa teorier: 1: Bengt Bengtsson i Gällö skriver så här i ett brev till Jämtlands Läns Museum: På förekommen anledning ber undertecknade att få komma med några reflektioner angående stenstolarna eller de så kallade Domarstenarna i Räggens by, Bräcke socken och kommun. Beträffande läsningen av bokstäverna och årtalen på stolarnas rygg kan jag inte se annat än att den ena står årtalet 1862 med bokstäverna I E S ovanför. På den andra stenen står E I S. Årtalssiffrorna under är här svårlästa, men så vitt jag kan se står åtminstone siffrorna 1 och 6 (med ett kort mellanrum). Angående tolkningen av bokstäverna kan nämnas att enligt husförhörslängden för Bräcke församling fanns det på 1860-talet en torpare i Räggen vid namn Erik Jonsson född på 1830-talet. Hans far hette Jonas Eskilsson. Man kan här jämföra med den uppgift som nämns i fornminnesförteckning nr 14, om att en person från Räggen förfärdigat stenstolarna i fråga. Att stenarna på något sätt skulle ha med den gamla genomfartsvägen över Jämtkrogen att göra, anser jag föga troligt, då dalgången mellan Torringen och Hemsjön där vägen gick, ligger två km söder om stolarna. Den gamla vägen mellan Räggen och

12 Bräcke gick däremot endast ca 200 meter söder om stolarna och ett samband med den vägen är väl troligt, en uppgift som för övrigt finns i top.ark. handlingar och i fornminnesförteckningen. 2. Brev till Björn Stenlund, ordförande i Bräcke Naturvårdsförening från Frans Andersson, Ansjö, Kälarne. Domarsäten När en herre vid namn Mandelgren under sommarresor besökte Jämtland och Härjedalen fick han av en kyrkvärd i Lit veta att denne sett stensättningar vid Midskogsselet, som kallades Domarsäten, och högre upp uti skogen skulle finnas flera. Att upplysningen var riktig kan man få bekräftelse på om man läser Stugukrönikan av Den för sin styrka beryktade Storhögen = Hög skall ha burit den största av Domsäteskällans forntidsstenar för att ha till brosten vid sin stuga i Näverede. Domsäteshällarna dränktes vid Midskogsforsens kraftverksbygge 1944 och samman med dem också stora delar av vad som kallades flottarstigen, rester av den äldsta fiskare, fångstman, pälsjägare och pilgrimsstigen Stugun-Lit, med anor förkända vid tiden för Sveaväldets stora expansion mot Norrland och Nidaros. Förlorad är också Blankastenen på vilken kung Magnus drottning fru Blanka av Namur, ska ha vilat efter att hennes häst snavat. Det var när konungafamiljen på flykt från digerdöden, och på botgörarfärd till S:t Olofs källa i Nidaros tog vägen från Ljungans dalgång via Fisksjölandet och Själastugun. Detta för sockenhistorien unika vägmärke ska ha gått förlorat vid en vägbreddning i våra dagar. Förlorad är också den i trängseln mellan Stuguberget och Älven belägna skansen, med pallisader, skanskorgar och spanska ryttare, och lönngång för vattenförsörjningens tryggande ned till Älven. Lämningar syntes ännu i kyrkbyggaren och prostbrodern Pål Perssons dagar. Ett vittnesbörd om vägnätets militärstrategiska betydelse, och om hur Stuguns bönder varit indragna i storpolitiska förvecklingar i talets gränsstrider mellan Sverige och Dammark. Hur många Domarsäten finns kvar i Jämtlands län helt bevarade? Att Domarsätet mellan Hemsjön och Torringen är av ungefär samma ålder, som Domarsätet i Midskogsforsen och Domsäter i Borglunda trakten kan tas för givet, eftersom dessa Domarsäten ligger efter den väg som användes vid biskopvisitationer, som är kända sedan år Själastugan i Stugun räknades som stamfastighet och utvidgades 1303 och Överhölje i Lit och Ansjö inom det då så kallade Rotakälen som efter digerdöden började kallas Hällesjö och Håsjö. Det ska finnas en plats här i Ansjö som hetat Biskopsåkern och har säkert något med affären i Ansjö 1333 att göra. År 1324 gjorde ärkebiskop Olov Björnsson två resor genom Medelpad. Vinterresan gick antagligen över Torringen och Hemsjö till Bräcke. Fanns Domarsätet då? Undertecknad vill härmed göra en förfrågan vilka möjligheter det finns för att skydda och bevara Domarstenarna i närheten av Hemsjön i Bräcke.

13 Eftersom det är aktuellt med gruvdrift i trakten befarar jag att Domarstenarna, som är ett väl bevarat fornminnesföremål kommer att möta samma öde som Domarstenarna vid Näverede. Stenarna blev dränkta. Mig veterligen fotograferades stenarna och negativen skall finnas i något arkiv enligt en uppgift av en man i Lit. Vad beträffar årtal och initialer på stenarna tyder det på att katolska biskopar i hundratals år besökt platsen. Biskopvisitationerna skedde minst vart tredje år vintertid i januari och februari. Sista katolska biskopen besökte Jämtland Detta årtal finns på det ena sätet, på ryggstödet. Dessutom E.I.S. Det andra sätet har 1426 och samma bokstäver. Det kan inte vara personnamn, utan hellre något som har med biskoparnas helighet att skaffa. Det skall även ha funnits en runsten efter en sommarväg uppe på Kärringberget ( namn efter trollkäringar som brukade oroa vägfarande, kanske utklädda rövare). På trakten närmare Domarstenarna finns Rövarstenen. Den har underliga urgröpningar. Röveri förekom efter större trafikleder, på marknadsplatser m.m, både i Jämtland och Härjedalen. I Jämten årgång 1933 kan läsas om den försvunna runstenen. Per Persson i Mellgård försökte hitta runstenen, som före talet inte kunde hittas av gästgivaren i Jämtkrogen, trots att han så väl trodde sig veta var den fanns därför att han hade sett den tidigare. Hur kan en stor sten komma bort? Det är många kilometer mellan Kärringberget och Domarstenarna. Vid stenarna ligger en stor flat sten. Kan det vara så att någon fornminnes intresserad person på vinterföre har transporterat runstenen dit, rest stenen, som sedan fallit med runorna mot marken. Stenen borde vändas, det kanske finns intressantare saker på undersidan. På nyåret 1621 gjorde den norske länsherren Tage Thott bland annat en rundresa genom Jämtland. I en från denna färd angiven rapport till kanslern Fris berättar Thott bland annat om denna väg från Sverige, hur de passerade Ragunda och Stugun, men däremot nämner han inte ett ord om den sydligare infartsvägen från Medelpad över Borgsjö och Bräcke (Ljungavägen). Men efter det denna senare vägförbindelse efter Jämtlands förening med Sverige blivit föremål för omfattande förbättringsarbeten dröjde det inte länge förrän det va slut på Indalsvägens storhetstid, ja det gick till om med så långt att denna farled redan 1646 officiellt avlystes som genomfartsväg mellan Medelpad och Jämtland. Således blev Ljungavägen nedflyttad från Kärringberget och genom förbättringar blev den så bra att den blev användbar både sommar och vinter. Runstenen och Domarstenarna kom långt på sidan, och blev i det närmaste bortglömda. Jag anser att Domarstenarna måste vara ett bland Bräcke Kommuns värdefullaste fornminnesföremål och bör bevakas och bevaras för all framtid. 3. I Jämtlands läns museums arkiv för fornlämningar finns följande att läsa:

14 Stenstolarna 5 st, i oval, 8 x 6 m, ), 3-1,2 m h, med ryggstöd, sätesplats och armstöd av 0,2-1 m stora stenar. Ditsatta i sen tid, troligen som viloplats för varubärare. Enligt uppgift i Hemsjö uppförda av en man från Räggen. Har av jägmästare A Staaf publicerats som domaresäten vid medeltida gränsregleringar. Foto: Kerstin Andersson REVSUNDS SOCKEN Ortnamnet Revsund har somliga ansetts komma från germanskas reifen, ropa. Resande ropade på hjälp från andra sidan sundet för att koma över. Sockennamnet skrevs även under en period i äldre tid Ropsunda. En annan teori är att ordet räv ligger bakom namnet (Flemström:Jämtländsa ortnamn). REVSUNDS KYRKA En av Jämtlans största landsortskyrkor. Den gamla stenkyrkan var från 1200-talet och låg framför portarna till den nya kyrkan. Denna kyrka revs 1876 då den nya kyrkan blev färdig. I denna återfinns mycket från den gamla kyrkan. Gregorius Raaf, född i Lûbeck, död i Sundsjö 1710, har tillverkat bl.a. dörren under läktaren, epitafium över kyrkoherde Alstadius och hans maka och en Communionbössa. I anslutning till kyrkan ligger resterna av en skansanläggning med en fyra meter hög kulle. Vallformiga grävningar mellan skanskullen och kyrkstallarna kan tyda på, att hela udden innehållit en större försvarsanläggning. I kyrkan finns bevarat ett tvåhandssvärd från 1700talet, som är upphittat i Revsundssjön. Ungefär 25 meter nordväst om skanskullen finns brofästen till den gamla bron.

15 Kyrkan med dess omgivningar värderas som kulturhistorisk miljö av riksintresse. Foto: Kerstin Andersson GÄLLÖ Namnet på byn skrevs förr Gieldö. Orten har gissningsvis fått sitt namn efter det germanska ordet Gield som betyder avgift eller pengar. I Äldre tider tog bofasta vid sundet betalt för att hjälpa resande över detta. Vid större laster användes en flotte, eljest en båt. SKANSEN Under en 100-årsperiod, från mitten av 1500-talet till mitten av 1600-talet var Jämtland med jämna mellanrum skådeplatsen för strider mellan svenskar och norrmän. Norge löd på den tiden under Danmark. Gällösundet var i de svensk-norka striderna en strategisk plats. På Gällösidan av sundet, där Fina bensinstation nu ligger, anlade norrmännen en skans 1644, Gällö skans. Den första bron över sundet byggdes troligen Samma år förstördes den av svenskarna byggdes nästa bro över Gällösundet. Den brändes av svenskarna 1677 vid deras reträtt från Gällö skans. Ur Gällösundet utanför den plats där skansen låg, har tagits upp en vacker värja med vackra ornament och mässingfäste. Läderbaljan var i behåll. Klingan bär märken efter konstiga hugg. På samma plats fann några timmerflottare år 1920 stommen till en ryttarsadel, med delar av läderremtyget bevarat.

16 ARNJOT GELLINE I början av 1000-talet bodde här, enligt folktron, en jättelik och ståtlig man vid namn Arnjot Gelline, en verklig kämpe under strid. Om denne märklige man berättade författaren Axel Lindström i några artiklar i ÖP Vem var Arnjot Gelline? Att Islands äldsta historieskrivare gav jämtarna en förhållandevis så framträdande plats i sina berättelser, kan säkert förklaras på flera sätt. Framförallt var det väl de historiska berättarnas iver att påvisa Jämtlands ställning som hävdvunnet norskt skatteland, vilket ledde till att vi fick veta så mycket om Jämtland och då särskilt om landskapets förkristna tid. Av det namn vi möter intar Arnljot Gelline en särställning. Redan i de ursprungliga sagorna har han givetvis en nästan överjordisk storhet. Senare omdiktningar har förvandlat sagans mycket gåtfulle rövare till en så otroligt ädel viking att han kvävs av sin egen förträfflighet. Sentida omdiktningar har så väsentligt närmat sig grundsagan, att det ursprungliga blivit undanskymt där det nu inte helt bortfallit. Det mest utmärkande för flertalet av dessa litterära tillbyggnader, är att de gör den förskräcklige landsvägsrövaren och ogärningsmannen, som sagan presenterar honom, till en havsomsusad viking med ett så ädelt sinnelag, att han snart nog borde ha svultit ihjäl i det yrke han valt. Så här lyder den ursprungliga berättelsen där man först möter Arnljot i något större sammanhang. Arnljot Gelline Den mäktige isländske goden Snorre Torgrimsson (död 1031) hade en son, Torodd, vilken en tid hölls som gisslan av Olav Digre i Tröndelag. För att få lite större rörelsefrihet erbjöd sig Torodd att fara till Jämtland och kräva skatt åt kungen. En annan skattkrävare och hans följe hade några år tidigare försvunnit i Jämtland och ryktet gjorde gällande att de alla blivit dräpta antingen av jämtar eller Sveakonungens män, men Torodd Snorresson lät ändå inte avskräcka sig, och sedan kungen givit sitt samtycke bröt Torodd upp med elva man i sitt följe. Detta tycks ha hänt på vintern och framkommen till Jämtland sökte skattekrävarna upp Torar lagman. Han tog vänligt emot dem, men när han fick höra deras ärende, sade han att andra män och hövdingar i landet rådde lika mycket som han över vilket svar som skulle ges till detta. Därför skickade lagmannen ut budkavle och kallade till ting. Men skattekrävarna fick stanna på lagmannsgården medan Torar lade fram deras sak inför tingsmenigheten och där framgår det nu klart att jämtarna inte ville betala någon skatt till Olav Digre. Somliga jämtar föreslog därtill att sändebuden skulle hängas. Där fanns även folk som yrkade på att skattekrävarna skulle blotas åt gudarna, men slutligen enades tinget om att hålla sändebuden kvar till dess Sveakonungens män kom, samt att dessa skulle få avgöra norrmännens öde. Tingsbeslutet hemlighölls för Torodd ana vad som hotade. Och efter många äventyr lyckades han och en av hans följeslagare fly.

17 Sedan fortsätter sagan: En kväll kom de till en liten gård och gick in där. Vid elden satt en man och en kvinna. Mannen kallade sig Tore och sade att kvinnan var hans hustru, samt att de ägde den lilla gården. Bonden bjöd dem stanna där, och han sade att han flytt från bygden för en dråpsak. Torodd och hans följeslagare blev väl mottagna och alla åt tillsammans vid härden. Sedan bäddades det åt Torodd och den andre på en bänk, varpå de lade sig för att sova. Då brann det ännu på härden. Nu såg Torodd att det kom ut en man från ett annat hus och aldrig förr hade Torodd sett en så stor man. Han hade scharlakanskläder prydda med guldband och han såg ståtlig ut. Torodd hörde honom förebrå värdfolket för att de tog emot gäster fast det knappast hade mat åt sig själva. Hustrun svarade; var inte arg bror, sådant händer så sällan. Ge dem hellre ett handtag själv för att du har större möjlighet till det än vi. Torodd hörde att den store mannen blev kallad Arnjot Gelline och att hustrun var hans syster. Torodd hade hört om Arnljot, att han var en förskräcklig landsvägsrövare och ogärningsman. Torodd och hans följeslagare sov om natten ty de var trötta efter färden, men när det ännu var en tredje av natten kvar kom Arnljot och bad dom stiga upp och göra sig färdiga. Torodd och den andre steg genast upp och klädde sig, sedan åt de. Därefter fick båda skidor av Tore. Arnljot slog följe med dem. Han steg på ett par skidor som var både breda och långa, men strax han hade satt staven i marken var han långt före. Då väntade han och sade att de skulle inte komma någon vart på det sättet, varefter han bad den stiga upp på hans skidor, och de gjorde så. Arnljot rände iväg med båda männen bakom sig på skidorna, och sagan säger att han ändå färdades så raskt som om han varit ensam. Färden gick västerut mot fjällen, och medan de vilade i ett ensligt härberge råkade på en hiskelig trollkärring som trängde in där och förde ett gräsligt liv, ända tills Arnljot stötte spjutet igenom henne. Då skrek hon styggt och sprang ut och därmed var hon borta. Arnjot följde dem inte längre än till detta härbärge och när de skildes gav han Torodd ett silverfat och bad honom överlämna det till Kung Olav med vänlig hälsning från Arnljot Gelline. När Torodd överlämnade silverfatet och framförde Arnljots hälsning till kungen, beklagade denne att inte Arnljot kommit själv. Det är stor synd sade kungen att det ska ställa sig så vrångt för en så käck och märklig man Torodd stannade hos Olov Digre resten av den vintern ( antas detta ha hänt), men när sommaren kom fick han kungens löfte att fara hem till Island. Och där skildes de som vänner, han och kungen. Så slutar den berättelsen. Tre år därefter, då Olav Digre återkommit från sin landsflykt i öster och som bäst samlade folk för att tukta trönderna och vältra sig upp på tronen igen,

18 kom en stor flock jämtska rövare och erbjöd Olav sin hjälp. De var hedningar, men när de fann att Olav Digre inte ville ha hedningar i sin här, gick de omsider (men ganska motvilligt) med på att kristna sig. Några dagar senare kom en ensam rövare till härlägret. Han var så hög att ingen räckte honom längre än till axeln. Han var en mycket vacker man och hade fagert hår. Han var väl väpnad, hade en vacker hjälm och ringbrynja, röd sköld och ett ståtligt svärd vid bältet. I handen höll han ett stort guldbeslaget spjut, vars skaft var så grovt att det fyllde hela handen. Den mannen gick fram till kungen, hälsade och sporde om kungen ville ta emot hans hjälp. Kungen frågade efter hans namn och ätt och vart han hörde hemma. Mannen svarade; Jag har min ätt i Jämtland och Hälsingland, och man kallar mig Arnjot Gelline. Jag kan också tala om för dig att jag hjälpte de män som du sände till Jämtland efter skatt. Med dem skickade jag ett silverfat till dig som tecken på att jag ville vara din vän. Då sporde kungen om Arnljot var kristen eller icke. På detta uppges Arnljot ha svarat, att han endast trodde på sin egen kraft och att den tron hjälpt honom gott ditintills. Men det är dock påfallande hur lätt han låter sig övertalas och döpas om man jämför hans uppträdande med de andra rövarnas. Och därmed torde allt väsentligt ur de skilda sagorna om Arnljot Gelline vara berättat. Vidlyftigare än så är inte denna historia. Den 29 juli 1030 i Slaget vid Stiklestad stupade kung Olav och Arnljot, enligt sägnen. Arnljot Gelline är hjälten i B Björnssons epos Arnljot Gelline 1870, Wilhelm Pettersson-Bergers musikdrama Arnljot som årligen spelas på Frösön. Statyn vid Camp Viking i Gällö föreställer Arnljot Gelline. En del historiker vill också göra gällande att han bodde i försvarsskansen vid Gällösundet under början av 1000-talet. VIKINGAGRAV Sommaren 1982 gjordes ett intressant fornfynd i Gällö. En ny villa skulle uppföras, och när arbetet med husgrunden påbörjades, upptäcktes en grav. Graven, som beräknas vara från 900-talet e. K. innehöll lämningar av fyra människor. I graven fanns även skelett av en häst, en hund och en fågel. Bland de ting de döda fått med sig i graven kan nämnas: en yxa, en glasvas och pärlor. Glasvasen har visat sig vara ett märkligt fynd och är den enda som hittats på våra breddgrader. Den kommer troligen från något land vid Persiska viken.

19 AMMERÖN Fångstgropsystem Ungefär 250 meter för Skåkbron, om man kommer från Revsundsvägen. 35 meter väster om vägen ligger en av groparna i detta system. Jaga med grop var en jakt metod, som pågick under flera tusen år. Denna, ofta plågsamma jaktmetod förbjöds i lag år Skåkviken, badplats Sedan man passerat Skåkbron och kommit in på Ammerön, svänger man åt höger vid första avtagsväg. Genast man kommer in på avtagsvägen, ska man svänga höger igen. Denna smala väg leder ned till en lång, härlig sandstrand med badbrygga. Skåkvallen, fäbodar Om man följer samma avtagsväg efter Skåkbron, rakt fram i cirka 500 meter, så kommer man fram till Skåkvallen med ett par bostugor och tillhörande vallar. Bergsböle, ödesböle Fortsätter man vägen framåt i ytterligare en km, har man på vänster hand cirka 150 meter från vägen ett ödesböle. Detta synnerligen välbevarade ödesböle, kallat Bergsböle, är en kulturhistorisk värdefull fornlämning. Där finns odlingsrösen, stensängar och upp till en halv meter höga åkerterrasser. Ödesbölet är ej undersökt, men sannolikt är det som andra ödesbölen använt några hundra år under medeltidens tidigare del. Kanske blev denna boplats öde efter digerdödens våldsamma härjningar. Gravarna vid Blindgubbnäset Två skogsgravar i form av stensättningar. Ingen av gravarna är undersökt, men de är av den typ som förekom under järnåldern. En gammal sägen berättar att en gammal blind man dog här efter att ha blivit utsatt i närheten av sina anhöriga. Rösena är idag utkastade och delvis förstörda, trots att de är skyddade enligt Fornminneslagen. Kopparoxe, båtvrak Ungefär 150 meter österom Blingubbnäsets udde, 60 meter från stranden, ligger en sjunken båt. Det är ingen liten båt. Den är 14 meter lång och 4,5 meter bred. Vid lugnt vatten kan man se båten från vattenytan. Båten är troligen en så kallad kopparoxe, båtar som Åregruvornas garkroppar fraktades med utefter Revsundssjön. Under sommartid roddes de stora båtarna på vattendragen och på vintrarna fraktades kopparen med häst på land. Lasten i en sån här kopparoxe kunde uppgå till skeppund, cirka kg. mellan åren utvanns ton garkoppar från Åregruvorna. De ostrunda garkopparskivorna innehöll % koppar. Båten är mer än hundra år gammal och alltså fredad av fornminneslagen.

20 Katsa Vid Sunnestbynoret, invid den lilla ön ute i vattnet finns ett fiske av samma typ som det vid Havstonäset. HAVSTONÄSET Ett område med natur- och kulturhistoriska sevärdheter. Havstonäset ligger på nordöstra delen av Ammerön. Om man kommer från Revsundsvägen och åker över Skåkbron, så ska man svänga till vänster vid första vägskälet. Efter två km passerar man Skepparhällan. Efter ytterligare två km kommer man fram till Havstonäset. Havstokanalen Strax innan man kommer in på näset, går vägen över en kanal om vilken följande historia finns att berätta. Citat ur Per Perssons bok Revsunds socken del ett: PÅ en sockenstämma 1771 påyrkade kyrkoherde Nordenström grävandet av en kanal genom Havstonäset för att frälsa deras liv som i kyrkofäder och sjöresor, stå i mycket fara för stormväder i Grimnäs-fjärdarne. Företaget blev dock icke av förrän en större olycka skett. År 1780 den 4 juli förliste mälgåsbornas stora kyrkbåt på Skurufjärden i närheten av Öster-Grimnäs i en svår storm vid färd från kyrkan, varvid alla medföljande i båten, 15 personer druknade. Den förfärliga olyckan sägas hava orsakats i viss mån av att de flesta manliga deltagarna i färden voro mer eller mindre berusade. Det rådde på den tiden det bedrövliga bruket att varje man med sig hade en brännvinsflaska på kyrkofärden. Det dracks och bjöds flitigt på dessa färder. Det var sällsynt att man kom hem nykter från kyrkofärden. Så berättas det också ha gått till på denna dödsfärd. Man hade druckit betydligt i kyrkstallarna och även under hemfärden. Då de nådde Näbbsanden, en sandudde på Hafstosidan vid början av Grimnässundet satte de i land. Där togs ytterligare mod ur flaskan. Då färden åter skulle anträdas insåg de flesta av kvinnorna faran och vägrade följa med samt ville gå runt sjön och över vid Ammer, men de rusiga männen tillät icke detta utan återförde dem i båten med våld. Någon eller några synes dock hava sprungit sig fri. Sedan fortsatte färden i den förfärliga stormen genom Grimnässundet och till mitt för början av Fläckberget strax söder om Grimnäsbyn, där började katastrofen. En ung dotter till dåvarande ägaren av Öster-grimnäs, Annika Mickelsdotter, som i den sena aftonen vallade getterna på Fläckberget blev då vittne till den beklagliga händelsen. Hon fick höra skrik och nödrop från sjön och sprang fram på bergbranten. Hon blev då vittne till den förtvivlade slutkampen.

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

enkelhet frihet andlighet Jamt NorgeVagen Vandra längs pilgrimsleder över Skandinaviska halvön Trondheim Storsjö kapell Skarvdörrspasset

enkelhet frihet andlighet Jamt NorgeVagen Vandra längs pilgrimsleder över Skandinaviska halvön Trondheim Storsjö kapell Skarvdörrspasset enkelhet Vandra längs pilgrimsleder över Skandinaviska halvön O N V Trondheim S Storsjö kapell Skarvdörrspasset frihet Oviken Revsund Hackås andlighet Jämt-Norgevägen tar sin början i Jämtkrogen med Trondheim

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.

U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen. NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning F O R N B O R G Äldre försvarsanläggning Berget du ser framför dig på andra sidan vattnet är mer än bara en hög bergsrygg där låg en gång en fornborg. Om du tittar ner i bergsskrevan till vänster, ser

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

11 12 10 23 13 14 15 22 21 20 9 7 6 8 156 19 16 5 17 1 2 3 Stomsås 4 18

11 12 10 23 13 14 15 22 21 20 9 7 6 8 156 19 16 5 17 1 2 3 Stomsås 4 18 11 12 23 13 15 14 7 17 5 1 2 3 Stomsås 4 18 8 6 19 16 9 10 9. Hökås utsiktsplats med övernattningsmöjlighet Detta är en förnämlig utsiktsplats, omkring 200 meter över havet, varifrån man har en milsvid

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö Vandring den 18 april 2012 på Skogsö För att använda en sliten klyscha Vi hade i alla fall tur med vädret, strålande sol och ca 10 grader. Vid startplatsen i Neglinge Från Slussen åkte vi 23 deltagare

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Hänt under hösten 2009

Hänt under hösten 2009 December 2009 Hänt under hösten 2009 Landskapsarkeologernas höstmöte ägde rum i Finnhamn, Stockholms skärgård, med härlig utsikt över klipphällar från trevligt och rofullt vandrarhem. Vid mötet avhandlades

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda

DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda DET VAR EN GÅNG EN RIK HERREMAN, som hade en enda dotter. Inte så långt från honom bodde en fattig torpare. Torparen hade en son, som var jämnårig med den rika mannens dotter. De båda barnen tyckte om

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Schaktning i Segersjö

Schaktning i Segersjö ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:64 ARKEOLOGISK KONTROLL Schaktning i Segersjö Arkeologisk kontroll vid arbeten invid fornlämning Lännäs 50:1, Lännäs socken, Örebro kommun, Närke Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

S:t Olof. delandeo. bekymmersloshet. enkelhet. Pilgrimsleden. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim

S:t Olof. delandeo. bekymmersloshet. enkelhet. Pilgrimsleden. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim Pilgrimsleden S:t Olof Vandra längs pilgrimsleder över delandeo Skandinaviska halvön N V bekymmersloshet Trondheim Åre Mörsil Östersund Pilgrimstad Bräcke S Selånger enkelhet Pilgrimsleden S:t Olof Pilgrimsleden

Läs mer

Eurotourism

Eurotourism Fyra måsten när du besöker Munkedal Våra kyrkor med deras unika historia Se våra fornminnen som finns över hela kommunen Njut av svalkande bad i både salt och sötvatten Färlevstenen 01 Kommunfakta Antal

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Djuprämmen uppfyller alla de idylliska förväntningar man kan ha på en anläggning och är en underbar plats att få njuta av den svenska naturen.

Djuprämmen uppfyller alla de idylliska förväntningar man kan ha på en anläggning och är en underbar plats att få njuta av den svenska naturen. DJUPRÄMMEN Med utsikten över vattnet och den orörda naturen som böljar på andra sidan sjön kommer ett lugn som är svårt att hitta i storstadens rus och möjligheter till lek och avslappning är oändliga

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER

RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER RAPPORT FRÅN HÖGENS JÄRNÅLDER Januari 2004 1 BYUTVECKLING I HÖGEN ARBETSGRUPPEN: JANERIC LINDH SUNNE ROBERT BLOMBERG DJUPE ANNA SÖDERLUND OCH JÖRGEN WESTMAN - RAVIK VÅRT ÖVERGRIPANDE SYFTE med jobbet är

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Vi vandrar tillsammans Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

Kungsängens. Rapport 2013:12

Kungsängens. Rapport 2013:12 Rapport 2013:12 Kungsängens och Västra Ryds kyrkor Antikvarisk medverkan vid omläggning av bogårdsmurarna vid Kungsängens och Västra Ryds kyrkor, Kungsängens och Västra Ryds socknar, Upplands-Bro kommun,

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade

Läs mer

Våra vandringsleder. Vi på Grums turistbyrå finns i en timrad stuga vid Nyängen där E 18 möter E 45

Våra vandringsleder. Vi på Grums turistbyrå finns i en timrad stuga vid Nyängen där E 18 möter E 45 Vi på Grums turistbyrå finns i en timrad stuga vid Nyängen där E 18 möter E 45 Tel: 0555-104 50, 0555-420 50 (biblioteket) Fax: 0555-102 30 E-post: turism@grums.se Våra vandringsleder Silverleden, Värmskog

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Björketorpsstenen är ett av Sveriges mäktigaste runstensmonument. Akta dig för att välta denna 4.2 meter höga runsten vid Björketorp för på den kan man läsa Mäktiga

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Från Barlin till Ösekullen

Från Barlin till Ösekullen Från Barlin till Ösekullen Här följer en beskrivning av de större och mer betydelsefulla öarna i bokstavsordning mellan Kiddö i söder och Köttö i norr samt en etymologisk härledning av öarnas namn i denna

Läs mer

GRANSÄMJA och GRANNSÄMJA

GRANSÄMJA och GRANNSÄMJA GRANSÄMJA och GRANNSÄMJA Ett julaftonsbestyr Min gode vän Oskar på Höjden kom hem till mig en kväll på höstkanten, och vi satt och småpratade en stund om gamla tider. Eftersom det inte var så långt kvar

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km. Årets långa sommarvandring med gästvandrare av båda könen gick från Simremarken till Skateholm. Vi började med att parkera de 8 bilarna vid Skateholms camping, hållplats Cedervägen. Vi var i väldigt god

Läs mer