Sägner och sevärdheter i Bräcke kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sägner och sevärdheter i Bräcke kommun"

Transkript

1 Sägner och sevärdheter i Bräcke kommun Sammanställd av Torbjörn Andersson på uppdrag av Bräcke kommun. Foto: Helen Boström Omslag: Framsida: Håsjö gamla kyrka.

2 Förord Den 1 januari 1974 bildades nuvarande Bräcke kommun. Detta skedde genom en sammanslagning av kommunerna Revsund, Kälarne och Bräcke. Sammanslagningen till storkommun har inneburit att vi fått ökade möjligheter att lösa de problem som är likartade för de olika kommundelarna. Bräcke kommun är rik på sevärdheter, sägner och fornminnen. Denna sammanställning berättar om en del av dessa. Vår bygds rikedom på vattendrag har bidragit till att det sedan långt tillbaka i tiden bott här, därom vittnar fornfynd, gravar, stelåldersboplatser och fångstgropar i dess närhet. Detta är en sammanställning av redan skrivna böcker och artiklar och från historiekunniga ortsbor nedtecknade berättelser. Jag vill rikta ett varmt tack till de personer som välvilligt delat med sig av sina kunskaper och som hjälpt till att göra denna sammanställning möjlig. Torbjörn Andersson

3 BRÄCKE SOCKEN Ortnamnet Bräcke Det finns två teorier till namnets uppkomst. 1. Att namnet kommer från det nordiska ordet breckar eller brickar (backe, sluttning). 2. Att byn fått namnet av läget forntiden mellan tvenne broar över bäckar på ömse sidor om dåvarande gårdens ägor. Bro i fornnordiska hette breeke. Bräcke samhälle I Bräcke centrum mitt emot Pressbyrån och gatuköket ligger en vacker träbyggnad representativ för sin tids epok. Järnvägens ankomst innebar att ett antal mindre tätorter snabbt växte upp. Dessa byggnader hämtade ofta sina stilideal från de större städernas stenarkitektur. Bräcke stationssamhälle kom genast att bli en viktig knutpunkt för tvärbanan och norra stambanan. Denna träbyggnad ej långt ifrån järnvägsstationen uppfördes cirka De olika byarna och dess namns tillkomst (enligt Per Persson) Bensjö Innan området kring sjön blev bebyggt var dessa trakter goda jaktmarker. Högar av den i sjöns närhet har troligen givit den sitt namn. En bygdesägn berättar, att Bensjös första bebyggare var två finska kvinnor, Bila och Ella. Dessa hade flytt från sitt hemland på grund av krig. Bila slog sig ner vid sjöns västra del, Ella vid den östra. En åker i byns västra del heter än idag Bilaåkern och en udde i sjön heter Ellaudden. Bröckling Brykklin på folkspråk, samma ord på fornspråk betyder bäck. Alltså boplatsen vid bäcken. På Bröklings område finns en uthägnad som tydligen i forntid var bebodd. Där finns en stor gravhög, vilken en sägen berättar om, att där blivit begraven en ovanligt stor människa, en jätte. Högen är inte undersökt. Gråsjön Namnet torde härleda sig av grå eller gro (groda) och sjö.

4 Grönviken Bygdesägen påstår att byn ursprungligen kallats Sörviken, men att den efter bybornas deltagande i ogärningen mot prästen tillsammans med Norrvikens invånare, hade fått namnet ändrat till Grönviken, vilket väl i alla fall inte kan ses som något straffnamn, vilket däremot drabbade den väl mera skuldbelastade byn öster om sjön. Hemsjö Namnet förklarar sig själv. En gammal sägen påstår att Hemsjö skall vara den förs bebodda platsen i socken och en av de äldsta i Jämtland. Holmtjärnskilen (kilen) Stället var en gång plats för tre bondgårdar. Det är numera helt ödelagt. Ligger i närheten av byn Åsen. Hällsluten Namnet av långsluttande berg. Lillkrogen Namnet av ställets egenskaper som ett mindre viloställe för resande över den stora Jämtskogen. Lövhögen En lövskogsbevuxen höjd. Mordviken En fornsägen berättar att byn ursprungligen hette Norrviken. Huru byn fick sitt namn berättas sålunda: I begynnelsen av kristna lärans insteg i bygden, voro Norrviksborna mycket ogudaktiga, varför prästen på orten häftigt förebrådde dem deras ondska. I ilska däröver tog Norrviksborna i samförstånd med Sörvikens (Grönvikens) invånare, prästen och rodde honom ut till en stor, sig över vattenytan höjande sten, mitt i sjön mellan Norrviken och Sörviken, vilket än i dag kallas för präststenen, satte prästen på stenen och lämnade honom där, meningen var att låta honom svälta ihjäl. Men prästen var simkunnig och simmade i land i Monäset (förr även benämnt Mordnäset ). Norrviksborna hade dock varse honom, och passade på honom vid stranden där de slog ihjäl honom. För denna ogärnings skull, fick byn för all framtid bära det otrevliga namnet Mordviken. En annan teori till namnet Mordviken är: Mordviken har förut varit Mårdviken. Mård = skog, alltså viken vid skogen. Jämtskog lär ha börjat här i gamla dar. Jämför med namnet Kolmården.

5 Räggen Namnet anses komma av större grankäl (käl = skog). Vid Räggen finns Bäverbäcken. Sägen säger att allt som kommer ned i den aldrig kommer upp igen. Byn anses ha varit befolkad även i forntiden, men har av någon orsak blivit öde. Invid Räggen finns en ovanlig sänka i marken, om vilken går den vanliga sägnen om sjunken gård. Folket på gården lär ha tröskat på juldagen och som straff sjönk gården ned genom marken. Slammeråsen Boplats vid foten av Käringberget nära gränsen (Jämtskogstorp) till Medelpad. Har fått sitt namn av kördonens slamrande vid färden på den eländiga vägen Jämtskog. Numera finns bara lämningar av boplatser kvar. Storberget Var en gång en boplats med två små torp. Stugusjön Namnet på 1700-talet var Stugusjölandet. Sösjö Varifrån namnet kommer är mycket omtvistat. Namnet skrevs i äldre tider Sodhasio. Många anser att namnet kommer av Söu (jämtländska för får). Åsberget Namnet av byns placering på en höjd (berg). Där finns också en och annan sidlänt skogsänka ås i jämtländs mening. Åsen Även denna by högt belägen. Öratjärndalen Har sitt namn av en djup och vid dalsänka väster om byn. Dalen med de två Öratjärnarna. Åhn Läget vid Gimån har gett namnet.

6 BYN ÅHNS FÖRSTA BEBYGGARE Nere vid Revsundssjön, rakt nedanför Nils Månthéns gård i Åhn, lär den första bebyggaren i området legat. Senare flyttade de personer, som ägde gården av okänd anledning till en plats mellan den befintliga byvägen och nuvarande E 75. Denna plats ligger rakt över vägen från Månthéns räknat. I några samband med plöjning av detta område fann Månthén för flera år sedan några järnföremål. Det visade sig vara rester från en måg, en anordning man hängde grytor på, bland annat vid matlagning över öppen eld. Det finns även stenrösen vid denna boplats. Detta rös ligger ej i närheten av själva odlingarna. GIMÅN En skogsälv, som i den fysiska riksplaneringen bedöms vara av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Gimån i Bräcke kommun, från Revsundssjön till Holmsjön, är det cirka åtta mil sammanhängande oreglerat vattensystem, med flera forsar, sel och sjöar. Bra möjligheter till fiske finns. Bland annat kan man fånga den storvuxna Gimåöringen och fin harr. I selen och sjöarna finns gädda, abborre och sik. Snälle Grim kallas den delen av Gimån mellan Revsundssjön och Idsjöströmmen. Detta område är lättåtkomligt och familjevänligt. Rastplatser med vindskydd och eldstäder finns på flera ställen. Toaletter och sopställ finns också (men ej bakom varje träd!). Området har ett rikt djur- och fågelliv och bjuder den uppmärksamme på många fina upplevelser. Vid Stavreströmmarnas utlopp i Bodsjön finns en så kallad jättegryta i berget. En färdbeskrivning för kanotister finns för snälle Grim. Vilde Grim, Gimån mellan Idsjön och Albacken är den dela av ån, som har de flesta forsar och strömmar. Stora områden med hällar och blovkmarker och skogtäta stränder förstärker vildmarkskaraktären. Vägarna ligger långt ifrån ån, bebyggelsen är sparsam och endast ett fåtal stugor finns längs stränderna. Möjlighet till att ensam få uppleva naturens närhet finns fortfarande här. Som kanotled måste denna del räknas som svår, med hårda strömmar svåra forsar och många lyft. Med god erfarenhet som paddlare blir den ett spännande vatten, utan erfarenhet blir äventyret kanske för stort. Men kom ihåg! Friluftsliv och fiske på naturens villkor, ej på dess bekostnad.

7 GIMÅN VID STAVRE OCH HUR MAN TOG SEN ÖVER DEN. Det gamla vadstället över Gimån hade sin sträckning Mordvikslandet Mellanholmen Västerholmen - Stavrelandet. Namnet Gimån tros komma av det gamla ordet Gyme som kom av Gym, vilket betyder gå, alltså platsen där man gick över ån (vadade). Jämför dock Jämtländska ortnamn. Den gamla bron över Gimån har legat på samma ställe som den nya. Byggnadsvirke från den påträffades vid nya brobygget. Fornfynd i Gimån Jämtlands första bronsåldersfynd gjordes vintern 1932 vid Gimåbron på Stavre bys ägor. Fyndet var 13.9 cm lång dolkklinga av brons med största bredd 3,4 cm. Klingan har daterats till före Kristus - ett tidsperspektiv du kan begrunda vid nästa Gimåbesök! Dateringen gjordes i Fornvården V Bronsbladet betecknas dock som svår daterbart i arkeologiska delen av Jämtland-Härjedalens Historia Fyndet gjordes, när förutvarande bror byggdes. Fyndplatsen är belägen 10 m från stranden på nordvästra sidan av ån, 35 m nordost bron. Fyndet gjordes när sten och jordfyll togs till brobygget. En man i Gimdalen hittade en stenyxa i Båthusnäset i Bodsjö för ett antar år sedan. Den yxan tog han med sig till Gimdalen och lämnade den till skolan där. Vart denna yxa sedan tagit vägen är okänt. Nils Månthén har en del stenföremål i sin ägo, bland annat en sten med hål. Den stenen har troligtvis använts till sänke på nedertärnen av ett fisknät. Bronsdolk från Gimån, Stavre. Ett av Jämtlans få bronsåldersfynd, ca år gammalt. Foto: Jämtland läns museum.

8 VANDRINGSLEDER RUNT BRÄCKE Björnleden Vid hembyggsgården i Bräcke börjar en av kommunens vandringsleder, den så kallade Björnleden. Följ den gula kryssmarkeringen upp över Smedsvedberget, med strålande utsikt ned till Sösjös strand. Där är en mycket vacker rastplats belägen. Tillbaka till Bräcke följer leden en annan väg. Björnleden har en längd av ca sju km. Knäleden Vandringsleden, med det något underliga namnet börjar i Bräckes norra del, vid bostadsområdet på Sösjöberget. Leden går till Eldstjärn, ett område, som är mycket rikt på sjöfåglel, och som artrik flora. Avståndet Bräcke Eldtjärn från och åter är cirka tolv km. Gimåleden 50 km. Denna led sammanbinder Knäleden vid Björnleden. Det finns också möjlighet att börja den vid E 75, landsvägsbron över Gimån. Gimåleden passerar många vackra intressanta platser bl.a. Bodsjöströmmarna, Grötingskleven, Vaktfisket Dyngdelarna, Flenhällan, Kamrisdalen och Kristenberget. Leden är markerat med blå färg. SEVÄRDHETER I BRÄCKE SOCKEN Kristenberget, Sösjö På Kristenberget i byn Sösjö finns ett utkikstorn. Det ligger på cirka 500 m höjd över havet, och vid klart väder kan man se milsvida omkring. Byn Sösjö är mycket belägen. Sjön ligger på 387 meters höjd över havet, och det är ungefär desamma som Åresjön och 100 meter högre än Revsundssjön. Byn hade i slutet av 1800-talet en mycket besökt badstalt, ett så kallat kurbad. Byn hade även ett eget mejeri under första delen av 1900-talet. Kamrisdalen (vid vägen till Öratjärndalen) Följ väg 323 från Bräcke mot Nyhem. Efter cirka fem km kommer ni fram till vägskälet mot Öratjärndalen. Följ den vägen. Efter cirka tre km når man en vägvisare. Följ stigen cirka 500 meter. Kamrisdalen är en sprickzon, där två block av berget har rört sig åt olika håll. Detta brukar även kallas förkastning. Klyftan i berget har cirka 20 meter djupa lodräta väggar och är cirka 15 meter bred. Geovetenskapligt intressant objekt, och ett intressant utflyktsmål.

9 Ramsåg i Stugusjöån, Västra Stugusjön Belägen på samfälld mark vid Stugusjöån. Sågen är i utmärkt skick, men vattenrännan upprutten. Skulle kunna användas som den står, om vattentillförsel ordnades. Byggår Snödskallsgrottan I berget Snödskallen, som ligger nära sjön Torringen, finns en grotta. Grottans nedgång är svår att finn, och den är brant och besvärlig. När man väl är nere i grottan, upptäcker man, att den har formen av ett stort rum. Om det finns några gångar från grottsalen är ej känt. Hembygdsgård Vid Bräcke folkpark, Torpet ligger Bräckes hembygdsgård med några äldre byggnader. Aven inom Torpets område finns äldre byggnader, bland annat en kvarn. Under sommartid brukar det förekomma en hel del evenemang vid hembygdsgården uppfördes bland annat krönikespelet Olof Grön. Detta spel handlar om Sverige och Danmarks kamp om Jämtland år 1677, och om hur en man, vid namn Olof Grön vägrade låta sig inkallas till krigstjänstgöring under svenska fanan. Han hämtades i Grönviken för att föras till Gällö och skrivas in vid krigsmakten. Han lyckads dock rymma och flydde till Norge. Men han valde att vända hemåt igen, och han gömde sig då i en grotta på en ö i Väster-Märlingen, nära byn Grönviken. Olof Grön var dödsdömd som förrädare och även den, som hjälpte honom hotades av dödstraff. Trots detta smög sig folk från Grönviken dit med mat åt honom, han lyckades enligt sägnen överleva till den allmänna benådningen vid krigsslutet 1679, då han åter blev en fri man. Denna grotta är än idag lätt att finna igen.

10 KYRKOBYGGNADER När första kyrkan byggdes är okänt, men bör ha varit någon gång på talet, eftersom här, enligt gamla dokument, fanns en kyrka eller kapell i början av 1300-talet. Denna gamla kyrka stod i närheten av den plats, där den nuvarande kyrkan är byggd. Den gamla kyrkan som var belägen nere i byn, revs 1861, antas blivit uppförd åren Som ett minne står ännu borggårdsportalen och den vackra inhägnade kyrkogården kvar. Nya kyrkan uppfördes Den ligger på en höjd söder om samhället. Minnestavla Tavelsved cirka två km väster om Bräcke. Tionde var en avgift, som socknens bönder skulle lämna till kyrkoherden. Detta var en löneförmån, som ursprungligen grundade sig på den mosaiska ordningen om tionde av allt som producerades av jordbruk och husdjur. En olycklig tiondefärd till Bräcke gjorde kyrkoherde Carl Alstadius och hans maka på försommaren De hade lördagen den 15 juli upptagit tiondelsmör i Bräcke. Prostinnan gav sig inte tid att övervaka gudstjänsten, som skulle hållas på av maken i Bräcke kyrka. Hon begav sig på söndagsmorgonen sjöleds, med sin smörlast, mot hemmet i Revsund. Men det blåste upp till storm och redan vid passerandet av Monäsudden förliste båten. Minnestavla vid tavelsved, Bräcke. Foto: Leif Milling

11 Både prostinnan och hennes roddare, 37-årige drängen Brodde Andersson från Skylnäs, drunknade. Drängens lik hittades genast vid stranden på Monäsudden. Ett enkelt träkors utmärkte en tids fyndplats. Prostinnans lik hittades inte förrän den första juli, vid stranden av den så kallade Tavelsved. Där blev en minnestavla av trä uppsatt. Den gamla tavlan, som med tiden blev mycket åtgången har ersatts med en kopia. Inskrifterna lyder: Här är den äreborna och dygderika matronan Magdalena Berhemina ärevördige och vällärde Hr Carl Alstadii kjärälskeliga maka d 1 juli 1707 utur vattnet upptagen, sedan hon den 16 juni uti häftig storm olyckligen sitt lif ändade och den 11 dec i Refsunds kyrka begrafen. Hon begravdes under tornet på den gamla kyrkan, som nu är riven. KUNGABESÖK I BRÄCKE År 1873, vid midsommartid, på väg till sin kröning i Norge övernattade Oskar II i Bräcke. Detta skedde i den numera nedrivna Jonas Aners gården. Som betalning för sin logi lämnade konungen ett guldsmycke och några guldmynt. Ett av dessa guldmynt har Nils Månthén i Åhn i sin ägo. Sedan fortsatte Oskar II sin resa från Bräcke till Pilgrimstad med ångbåten Refsund. Denna båt, en hjulångare, var den första, som trafikerade sjön. Konungens följe reste även denna sträcka landvägen. DOMARSTENARNA De såkallade domarstenarna, belägna öster om Hemsjö i Bräcke socken, har väckt många människors förundran. Att det inte är en naturlig steninformation, det är alla överens om. Men sedan skiljer sig meningarna åt, teorierna om stenarnas placering och utformning är många. Här redovisas några av dessa teorier: 1: Bengt Bengtsson i Gällö skriver så här i ett brev till Jämtlands Läns Museum: På förekommen anledning ber undertecknade att få komma med några reflektioner angående stenstolarna eller de så kallade Domarstenarna i Räggens by, Bräcke socken och kommun. Beträffande läsningen av bokstäverna och årtalen på stolarnas rygg kan jag inte se annat än att den ena står årtalet 1862 med bokstäverna I E S ovanför. På den andra stenen står E I S. Årtalssiffrorna under är här svårlästa, men så vitt jag kan se står åtminstone siffrorna 1 och 6 (med ett kort mellanrum). Angående tolkningen av bokstäverna kan nämnas att enligt husförhörslängden för Bräcke församling fanns det på 1860-talet en torpare i Räggen vid namn Erik Jonsson född på 1830-talet. Hans far hette Jonas Eskilsson. Man kan här jämföra med den uppgift som nämns i fornminnesförteckning nr 14, om att en person från Räggen förfärdigat stenstolarna i fråga. Att stenarna på något sätt skulle ha med den gamla genomfartsvägen över Jämtkrogen att göra, anser jag föga troligt, då dalgången mellan Torringen och Hemsjön där vägen gick, ligger två km söder om stolarna. Den gamla vägen mellan Räggen och

12 Bräcke gick däremot endast ca 200 meter söder om stolarna och ett samband med den vägen är väl troligt, en uppgift som för övrigt finns i top.ark. handlingar och i fornminnesförteckningen. 2. Brev till Björn Stenlund, ordförande i Bräcke Naturvårdsförening från Frans Andersson, Ansjö, Kälarne. Domarsäten När en herre vid namn Mandelgren under sommarresor besökte Jämtland och Härjedalen fick han av en kyrkvärd i Lit veta att denne sett stensättningar vid Midskogsselet, som kallades Domarsäten, och högre upp uti skogen skulle finnas flera. Att upplysningen var riktig kan man få bekräftelse på om man läser Stugukrönikan av Den för sin styrka beryktade Storhögen = Hög skall ha burit den största av Domsäteskällans forntidsstenar för att ha till brosten vid sin stuga i Näverede. Domsäteshällarna dränktes vid Midskogsforsens kraftverksbygge 1944 och samman med dem också stora delar av vad som kallades flottarstigen, rester av den äldsta fiskare, fångstman, pälsjägare och pilgrimsstigen Stugun-Lit, med anor förkända vid tiden för Sveaväldets stora expansion mot Norrland och Nidaros. Förlorad är också Blankastenen på vilken kung Magnus drottning fru Blanka av Namur, ska ha vilat efter att hennes häst snavat. Det var när konungafamiljen på flykt från digerdöden, och på botgörarfärd till S:t Olofs källa i Nidaros tog vägen från Ljungans dalgång via Fisksjölandet och Själastugun. Detta för sockenhistorien unika vägmärke ska ha gått förlorat vid en vägbreddning i våra dagar. Förlorad är också den i trängseln mellan Stuguberget och Älven belägna skansen, med pallisader, skanskorgar och spanska ryttare, och lönngång för vattenförsörjningens tryggande ned till Älven. Lämningar syntes ännu i kyrkbyggaren och prostbrodern Pål Perssons dagar. Ett vittnesbörd om vägnätets militärstrategiska betydelse, och om hur Stuguns bönder varit indragna i storpolitiska förvecklingar i talets gränsstrider mellan Sverige och Dammark. Hur många Domarsäten finns kvar i Jämtlands län helt bevarade? Att Domarsätet mellan Hemsjön och Torringen är av ungefär samma ålder, som Domarsätet i Midskogsforsen och Domsäter i Borglunda trakten kan tas för givet, eftersom dessa Domarsäten ligger efter den väg som användes vid biskopvisitationer, som är kända sedan år Själastugan i Stugun räknades som stamfastighet och utvidgades 1303 och Överhölje i Lit och Ansjö inom det då så kallade Rotakälen som efter digerdöden började kallas Hällesjö och Håsjö. Det ska finnas en plats här i Ansjö som hetat Biskopsåkern och har säkert något med affären i Ansjö 1333 att göra. År 1324 gjorde ärkebiskop Olov Björnsson två resor genom Medelpad. Vinterresan gick antagligen över Torringen och Hemsjö till Bräcke. Fanns Domarsätet då? Undertecknad vill härmed göra en förfrågan vilka möjligheter det finns för att skydda och bevara Domarstenarna i närheten av Hemsjön i Bräcke.

13 Eftersom det är aktuellt med gruvdrift i trakten befarar jag att Domarstenarna, som är ett väl bevarat fornminnesföremål kommer att möta samma öde som Domarstenarna vid Näverede. Stenarna blev dränkta. Mig veterligen fotograferades stenarna och negativen skall finnas i något arkiv enligt en uppgift av en man i Lit. Vad beträffar årtal och initialer på stenarna tyder det på att katolska biskopar i hundratals år besökt platsen. Biskopvisitationerna skedde minst vart tredje år vintertid i januari och februari. Sista katolska biskopen besökte Jämtland Detta årtal finns på det ena sätet, på ryggstödet. Dessutom E.I.S. Det andra sätet har 1426 och samma bokstäver. Det kan inte vara personnamn, utan hellre något som har med biskoparnas helighet att skaffa. Det skall även ha funnits en runsten efter en sommarväg uppe på Kärringberget ( namn efter trollkäringar som brukade oroa vägfarande, kanske utklädda rövare). På trakten närmare Domarstenarna finns Rövarstenen. Den har underliga urgröpningar. Röveri förekom efter större trafikleder, på marknadsplatser m.m, både i Jämtland och Härjedalen. I Jämten årgång 1933 kan läsas om den försvunna runstenen. Per Persson i Mellgård försökte hitta runstenen, som före talet inte kunde hittas av gästgivaren i Jämtkrogen, trots att han så väl trodde sig veta var den fanns därför att han hade sett den tidigare. Hur kan en stor sten komma bort? Det är många kilometer mellan Kärringberget och Domarstenarna. Vid stenarna ligger en stor flat sten. Kan det vara så att någon fornminnes intresserad person på vinterföre har transporterat runstenen dit, rest stenen, som sedan fallit med runorna mot marken. Stenen borde vändas, det kanske finns intressantare saker på undersidan. På nyåret 1621 gjorde den norske länsherren Tage Thott bland annat en rundresa genom Jämtland. I en från denna färd angiven rapport till kanslern Fris berättar Thott bland annat om denna väg från Sverige, hur de passerade Ragunda och Stugun, men däremot nämner han inte ett ord om den sydligare infartsvägen från Medelpad över Borgsjö och Bräcke (Ljungavägen). Men efter det denna senare vägförbindelse efter Jämtlands förening med Sverige blivit föremål för omfattande förbättringsarbeten dröjde det inte länge förrän det va slut på Indalsvägens storhetstid, ja det gick till om med så långt att denna farled redan 1646 officiellt avlystes som genomfartsväg mellan Medelpad och Jämtland. Således blev Ljungavägen nedflyttad från Kärringberget och genom förbättringar blev den så bra att den blev användbar både sommar och vinter. Runstenen och Domarstenarna kom långt på sidan, och blev i det närmaste bortglömda. Jag anser att Domarstenarna måste vara ett bland Bräcke Kommuns värdefullaste fornminnesföremål och bör bevakas och bevaras för all framtid. 3. I Jämtlands läns museums arkiv för fornlämningar finns följande att läsa:

14 Stenstolarna 5 st, i oval, 8 x 6 m, ), 3-1,2 m h, med ryggstöd, sätesplats och armstöd av 0,2-1 m stora stenar. Ditsatta i sen tid, troligen som viloplats för varubärare. Enligt uppgift i Hemsjö uppförda av en man från Räggen. Har av jägmästare A Staaf publicerats som domaresäten vid medeltida gränsregleringar. Foto: Kerstin Andersson REVSUNDS SOCKEN Ortnamnet Revsund har somliga ansetts komma från germanskas reifen, ropa. Resande ropade på hjälp från andra sidan sundet för att koma över. Sockennamnet skrevs även under en period i äldre tid Ropsunda. En annan teori är att ordet räv ligger bakom namnet (Flemström:Jämtländsa ortnamn). REVSUNDS KYRKA En av Jämtlans största landsortskyrkor. Den gamla stenkyrkan var från 1200-talet och låg framför portarna till den nya kyrkan. Denna kyrka revs 1876 då den nya kyrkan blev färdig. I denna återfinns mycket från den gamla kyrkan. Gregorius Raaf, född i Lûbeck, död i Sundsjö 1710, har tillverkat bl.a. dörren under läktaren, epitafium över kyrkoherde Alstadius och hans maka och en Communionbössa. I anslutning till kyrkan ligger resterna av en skansanläggning med en fyra meter hög kulle. Vallformiga grävningar mellan skanskullen och kyrkstallarna kan tyda på, att hela udden innehållit en större försvarsanläggning. I kyrkan finns bevarat ett tvåhandssvärd från 1700talet, som är upphittat i Revsundssjön. Ungefär 25 meter nordväst om skanskullen finns brofästen till den gamla bron.

15 Kyrkan med dess omgivningar värderas som kulturhistorisk miljö av riksintresse. Foto: Kerstin Andersson GÄLLÖ Namnet på byn skrevs förr Gieldö. Orten har gissningsvis fått sitt namn efter det germanska ordet Gield som betyder avgift eller pengar. I Äldre tider tog bofasta vid sundet betalt för att hjälpa resande över detta. Vid större laster användes en flotte, eljest en båt. SKANSEN Under en 100-årsperiod, från mitten av 1500-talet till mitten av 1600-talet var Jämtland med jämna mellanrum skådeplatsen för strider mellan svenskar och norrmän. Norge löd på den tiden under Danmark. Gällösundet var i de svensk-norka striderna en strategisk plats. På Gällösidan av sundet, där Fina bensinstation nu ligger, anlade norrmännen en skans 1644, Gällö skans. Den första bron över sundet byggdes troligen Samma år förstördes den av svenskarna byggdes nästa bro över Gällösundet. Den brändes av svenskarna 1677 vid deras reträtt från Gällö skans. Ur Gällösundet utanför den plats där skansen låg, har tagits upp en vacker värja med vackra ornament och mässingfäste. Läderbaljan var i behåll. Klingan bär märken efter konstiga hugg. På samma plats fann några timmerflottare år 1920 stommen till en ryttarsadel, med delar av läderremtyget bevarat.

16 ARNJOT GELLINE I början av 1000-talet bodde här, enligt folktron, en jättelik och ståtlig man vid namn Arnjot Gelline, en verklig kämpe under strid. Om denne märklige man berättade författaren Axel Lindström i några artiklar i ÖP Vem var Arnjot Gelline? Att Islands äldsta historieskrivare gav jämtarna en förhållandevis så framträdande plats i sina berättelser, kan säkert förklaras på flera sätt. Framförallt var det väl de historiska berättarnas iver att påvisa Jämtlands ställning som hävdvunnet norskt skatteland, vilket ledde till att vi fick veta så mycket om Jämtland och då särskilt om landskapets förkristna tid. Av det namn vi möter intar Arnljot Gelline en särställning. Redan i de ursprungliga sagorna har han givetvis en nästan överjordisk storhet. Senare omdiktningar har förvandlat sagans mycket gåtfulle rövare till en så otroligt ädel viking att han kvävs av sin egen förträfflighet. Sentida omdiktningar har så väsentligt närmat sig grundsagan, att det ursprungliga blivit undanskymt där det nu inte helt bortfallit. Det mest utmärkande för flertalet av dessa litterära tillbyggnader, är att de gör den förskräcklige landsvägsrövaren och ogärningsmannen, som sagan presenterar honom, till en havsomsusad viking med ett så ädelt sinnelag, att han snart nog borde ha svultit ihjäl i det yrke han valt. Så här lyder den ursprungliga berättelsen där man först möter Arnljot i något större sammanhang. Arnljot Gelline Den mäktige isländske goden Snorre Torgrimsson (död 1031) hade en son, Torodd, vilken en tid hölls som gisslan av Olav Digre i Tröndelag. För att få lite större rörelsefrihet erbjöd sig Torodd att fara till Jämtland och kräva skatt åt kungen. En annan skattkrävare och hans följe hade några år tidigare försvunnit i Jämtland och ryktet gjorde gällande att de alla blivit dräpta antingen av jämtar eller Sveakonungens män, men Torodd Snorresson lät ändå inte avskräcka sig, och sedan kungen givit sitt samtycke bröt Torodd upp med elva man i sitt följe. Detta tycks ha hänt på vintern och framkommen till Jämtland sökte skattekrävarna upp Torar lagman. Han tog vänligt emot dem, men när han fick höra deras ärende, sade han att andra män och hövdingar i landet rådde lika mycket som han över vilket svar som skulle ges till detta. Därför skickade lagmannen ut budkavle och kallade till ting. Men skattekrävarna fick stanna på lagmannsgården medan Torar lade fram deras sak inför tingsmenigheten och där framgår det nu klart att jämtarna inte ville betala någon skatt till Olav Digre. Somliga jämtar föreslog därtill att sändebuden skulle hängas. Där fanns även folk som yrkade på att skattekrävarna skulle blotas åt gudarna, men slutligen enades tinget om att hålla sändebuden kvar till dess Sveakonungens män kom, samt att dessa skulle få avgöra norrmännens öde. Tingsbeslutet hemlighölls för Torodd ana vad som hotade. Och efter många äventyr lyckades han och en av hans följeslagare fly.

17 Sedan fortsätter sagan: En kväll kom de till en liten gård och gick in där. Vid elden satt en man och en kvinna. Mannen kallade sig Tore och sade att kvinnan var hans hustru, samt att de ägde den lilla gården. Bonden bjöd dem stanna där, och han sade att han flytt från bygden för en dråpsak. Torodd och hans följeslagare blev väl mottagna och alla åt tillsammans vid härden. Sedan bäddades det åt Torodd och den andre på en bänk, varpå de lade sig för att sova. Då brann det ännu på härden. Nu såg Torodd att det kom ut en man från ett annat hus och aldrig förr hade Torodd sett en så stor man. Han hade scharlakanskläder prydda med guldband och han såg ståtlig ut. Torodd hörde honom förebrå värdfolket för att de tog emot gäster fast det knappast hade mat åt sig själva. Hustrun svarade; var inte arg bror, sådant händer så sällan. Ge dem hellre ett handtag själv för att du har större möjlighet till det än vi. Torodd hörde att den store mannen blev kallad Arnjot Gelline och att hustrun var hans syster. Torodd hade hört om Arnljot, att han var en förskräcklig landsvägsrövare och ogärningsman. Torodd och hans följeslagare sov om natten ty de var trötta efter färden, men när det ännu var en tredje av natten kvar kom Arnljot och bad dom stiga upp och göra sig färdiga. Torodd och den andre steg genast upp och klädde sig, sedan åt de. Därefter fick båda skidor av Tore. Arnljot slog följe med dem. Han steg på ett par skidor som var både breda och långa, men strax han hade satt staven i marken var han långt före. Då väntade han och sade att de skulle inte komma någon vart på det sättet, varefter han bad den stiga upp på hans skidor, och de gjorde så. Arnljot rände iväg med båda männen bakom sig på skidorna, och sagan säger att han ändå färdades så raskt som om han varit ensam. Färden gick västerut mot fjällen, och medan de vilade i ett ensligt härberge råkade på en hiskelig trollkärring som trängde in där och förde ett gräsligt liv, ända tills Arnljot stötte spjutet igenom henne. Då skrek hon styggt och sprang ut och därmed var hon borta. Arnjot följde dem inte längre än till detta härbärge och när de skildes gav han Torodd ett silverfat och bad honom överlämna det till Kung Olav med vänlig hälsning från Arnljot Gelline. När Torodd överlämnade silverfatet och framförde Arnljots hälsning till kungen, beklagade denne att inte Arnljot kommit själv. Det är stor synd sade kungen att det ska ställa sig så vrångt för en så käck och märklig man Torodd stannade hos Olov Digre resten av den vintern ( antas detta ha hänt), men när sommaren kom fick han kungens löfte att fara hem till Island. Och där skildes de som vänner, han och kungen. Så slutar den berättelsen. Tre år därefter, då Olav Digre återkommit från sin landsflykt i öster och som bäst samlade folk för att tukta trönderna och vältra sig upp på tronen igen,

18 kom en stor flock jämtska rövare och erbjöd Olav sin hjälp. De var hedningar, men när de fann att Olav Digre inte ville ha hedningar i sin här, gick de omsider (men ganska motvilligt) med på att kristna sig. Några dagar senare kom en ensam rövare till härlägret. Han var så hög att ingen räckte honom längre än till axeln. Han var en mycket vacker man och hade fagert hår. Han var väl väpnad, hade en vacker hjälm och ringbrynja, röd sköld och ett ståtligt svärd vid bältet. I handen höll han ett stort guldbeslaget spjut, vars skaft var så grovt att det fyllde hela handen. Den mannen gick fram till kungen, hälsade och sporde om kungen ville ta emot hans hjälp. Kungen frågade efter hans namn och ätt och vart han hörde hemma. Mannen svarade; Jag har min ätt i Jämtland och Hälsingland, och man kallar mig Arnjot Gelline. Jag kan också tala om för dig att jag hjälpte de män som du sände till Jämtland efter skatt. Med dem skickade jag ett silverfat till dig som tecken på att jag ville vara din vän. Då sporde kungen om Arnljot var kristen eller icke. På detta uppges Arnljot ha svarat, att han endast trodde på sin egen kraft och att den tron hjälpt honom gott ditintills. Men det är dock påfallande hur lätt han låter sig övertalas och döpas om man jämför hans uppträdande med de andra rövarnas. Och därmed torde allt väsentligt ur de skilda sagorna om Arnljot Gelline vara berättat. Vidlyftigare än så är inte denna historia. Den 29 juli 1030 i Slaget vid Stiklestad stupade kung Olav och Arnljot, enligt sägnen. Arnljot Gelline är hjälten i B Björnssons epos Arnljot Gelline 1870, Wilhelm Pettersson-Bergers musikdrama Arnljot som årligen spelas på Frösön. Statyn vid Camp Viking i Gällö föreställer Arnljot Gelline. En del historiker vill också göra gällande att han bodde i försvarsskansen vid Gällösundet under början av 1000-talet. VIKINGAGRAV Sommaren 1982 gjordes ett intressant fornfynd i Gällö. En ny villa skulle uppföras, och när arbetet med husgrunden påbörjades, upptäcktes en grav. Graven, som beräknas vara från 900-talet e. K. innehöll lämningar av fyra människor. I graven fanns även skelett av en häst, en hund och en fågel. Bland de ting de döda fått med sig i graven kan nämnas: en yxa, en glasvas och pärlor. Glasvasen har visat sig vara ett märkligt fynd och är den enda som hittats på våra breddgrader. Den kommer troligen från något land vid Persiska viken.

19 AMMERÖN Fångstgropsystem Ungefär 250 meter för Skåkbron, om man kommer från Revsundsvägen. 35 meter väster om vägen ligger en av groparna i detta system. Jaga med grop var en jakt metod, som pågick under flera tusen år. Denna, ofta plågsamma jaktmetod förbjöds i lag år Skåkviken, badplats Sedan man passerat Skåkbron och kommit in på Ammerön, svänger man åt höger vid första avtagsväg. Genast man kommer in på avtagsvägen, ska man svänga höger igen. Denna smala väg leder ned till en lång, härlig sandstrand med badbrygga. Skåkvallen, fäbodar Om man följer samma avtagsväg efter Skåkbron, rakt fram i cirka 500 meter, så kommer man fram till Skåkvallen med ett par bostugor och tillhörande vallar. Bergsböle, ödesböle Fortsätter man vägen framåt i ytterligare en km, har man på vänster hand cirka 150 meter från vägen ett ödesböle. Detta synnerligen välbevarade ödesböle, kallat Bergsböle, är en kulturhistorisk värdefull fornlämning. Där finns odlingsrösen, stensängar och upp till en halv meter höga åkerterrasser. Ödesbölet är ej undersökt, men sannolikt är det som andra ödesbölen använt några hundra år under medeltidens tidigare del. Kanske blev denna boplats öde efter digerdödens våldsamma härjningar. Gravarna vid Blindgubbnäset Två skogsgravar i form av stensättningar. Ingen av gravarna är undersökt, men de är av den typ som förekom under järnåldern. En gammal sägen berättar att en gammal blind man dog här efter att ha blivit utsatt i närheten av sina anhöriga. Rösena är idag utkastade och delvis förstörda, trots att de är skyddade enligt Fornminneslagen. Kopparoxe, båtvrak Ungefär 150 meter österom Blingubbnäsets udde, 60 meter från stranden, ligger en sjunken båt. Det är ingen liten båt. Den är 14 meter lång och 4,5 meter bred. Vid lugnt vatten kan man se båten från vattenytan. Båten är troligen en så kallad kopparoxe, båtar som Åregruvornas garkroppar fraktades med utefter Revsundssjön. Under sommartid roddes de stora båtarna på vattendragen och på vintrarna fraktades kopparen med häst på land. Lasten i en sån här kopparoxe kunde uppgå till skeppund, cirka kg. mellan åren utvanns ton garkoppar från Åregruvorna. De ostrunda garkopparskivorna innehöll % koppar. Båten är mer än hundra år gammal och alltså fredad av fornminneslagen.

20 Katsa Vid Sunnestbynoret, invid den lilla ön ute i vattnet finns ett fiske av samma typ som det vid Havstonäset. HAVSTONÄSET Ett område med natur- och kulturhistoriska sevärdheter. Havstonäset ligger på nordöstra delen av Ammerön. Om man kommer från Revsundsvägen och åker över Skåkbron, så ska man svänga till vänster vid första vägskälet. Efter två km passerar man Skepparhällan. Efter ytterligare två km kommer man fram till Havstonäset. Havstokanalen Strax innan man kommer in på näset, går vägen över en kanal om vilken följande historia finns att berätta. Citat ur Per Perssons bok Revsunds socken del ett: PÅ en sockenstämma 1771 påyrkade kyrkoherde Nordenström grävandet av en kanal genom Havstonäset för att frälsa deras liv som i kyrkofäder och sjöresor, stå i mycket fara för stormväder i Grimnäs-fjärdarne. Företaget blev dock icke av förrän en större olycka skett. År 1780 den 4 juli förliste mälgåsbornas stora kyrkbåt på Skurufjärden i närheten av Öster-Grimnäs i en svår storm vid färd från kyrkan, varvid alla medföljande i båten, 15 personer druknade. Den förfärliga olyckan sägas hava orsakats i viss mån av att de flesta manliga deltagarna i färden voro mer eller mindre berusade. Det rådde på den tiden det bedrövliga bruket att varje man med sig hade en brännvinsflaska på kyrkofärden. Det dracks och bjöds flitigt på dessa färder. Det var sällsynt att man kom hem nykter från kyrkofärden. Så berättas det också ha gått till på denna dödsfärd. Man hade druckit betydligt i kyrkstallarna och även under hemfärden. Då de nådde Näbbsanden, en sandudde på Hafstosidan vid början av Grimnässundet satte de i land. Där togs ytterligare mod ur flaskan. Då färden åter skulle anträdas insåg de flesta av kvinnorna faran och vägrade följa med samt ville gå runt sjön och över vid Ammer, men de rusiga männen tillät icke detta utan återförde dem i båten med våld. Någon eller några synes dock hava sprungit sig fri. Sedan fortsatte färden i den förfärliga stormen genom Grimnässundet och till mitt för början av Fläckberget strax söder om Grimnäsbyn, där började katastrofen. En ung dotter till dåvarande ägaren av Öster-grimnäs, Annika Mickelsdotter, som i den sena aftonen vallade getterna på Fläckberget blev då vittne till den beklagliga händelsen. Hon fick höra skrik och nödrop från sjön och sprang fram på bergbranten. Hon blev då vittne till den förtvivlade slutkampen.

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Vargar i Östergötland

Vargar i Östergötland Vargar i Östergötland Det kanske vore skönast att slippa följa med in till vargarna, tänkte Adam. Varför tänkte han så, tror du? Varför var vargarna tama? Vargarna hade vuxit upp bland människor. Numrera

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta

Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Orust förhistoria Innehåll: Vad graven kan berätta, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Vad graven kan berätta Vad händer efter döden? Det är en fråga som de flesta människor någon

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Ramsös historia Bönder och jägare

Ramsös historia Bönder och jägare På en liten ö i Stockholms innerskärgård har min familj sitt fritidshus. Ramsö ligger en bit utan för Vaxholm, en ungefärlig timmes resväg från Stockholms innerstad med bil och båt. Här har jag spenderat

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll

Knäred MAGASIN. UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer. FISKE Populär fritidsaktivitet. PARKEN Härligt landskap. VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll UTSIKTSPUNKTER Fantastiska vyer Nummer 4 1/2015 FISKE Populär fritidsaktivitet PARKEN Härligt landskap VINDKRAFTSSAFARI Upplev på nära håll BROPROJEKTET Ny bro över Krokån Digitalt magasin med information

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Pojken, som åt kapp med jätten

Pojken, som åt kapp med jätten q Pojken, som åt kapp med jätten p Sagan är satt med typsnittet Valdemar, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typografe rats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas

Läs mer

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen!

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen! KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR 14 - i solen! 9A från Länna skola utanför Norrtälje En vecka i maj hade vi på Hostal San Miguel i Nerja besök av klass 9A från Länna skola utanför Norrtälje. De hade jobbat

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

När grundades Stockholm?

När grundades Stockholm? Introduktion Detta är en kort övning som syftar till att introducera källkritikens principer. Grundmaterialet för övningen är hämtat från s. 58 59 historieläroboken Tider (1995) av Harald Gustafsson och

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation

Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening och Persgården en presentation Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening har som namnet antyder sin hemvist i de f.d. kommunerna Ullervad och Leksberg, belägna söder om Mariestad

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer