Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun"

Transkript

1 Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen i Västernorrland

2 Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun Peter Fredman 1

3 Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun 2012 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Representativitet och analys av data... 3 Resultat... 4 Deltagande i friluftsaktiviteter... 4 Viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret... 6 Fritidsaktiviteter kommuninvånarna brukar ägna sig åt... 9 Intresset för friluftsliv mer generellt Naturområden i kommunen Natur inom gångavstånd från bostaden Hälsa och fysisk aktivitet Olika sätt att färdas till och från arbete och fritidsaktiviteter Friluftslivet inom olika grupper Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv De viktigaste aktiviteterna Hinder för friluftsliv Informationskanaler för friluftsliv Funktionsnedsättning och otrygghet Folkhälsa Olika sätt att färdas till och från arbete och fritidsaktiviteter Friluftslivet i Örnsköldsvik i ett nationellt perspektiv Bilagor

4 Inledning Denna rapport redovisar resultaten från en enkätundersökning i Örnsköldsviks kommun avseende fritid, utevistelse, hälsa, fysisk aktivitet och resande. Syftet är att ge en representativ bild av kommuninvånarna kring dessa frågor. Undersökningen har genomförts i form av en post- och internetenkät riktad till kommunens invånare (18 år och äldre). Frågorna är dels hämtade från tidigare undersökningar, dels formulerade specifikt för denna undersökning. Örnsköldsviks kommun har ansvarat för utformning av internetformulär, datainsamling samt kodning av postenkäter. Professor Peter Fredman har på uppdrag av Örnsköldsviks kommun bidragit till studiens planering, formulering av frågor, analys av data samt sammanställning av föreliggande rapport. Kontaktuppgift för detta uppdrag är: tel Metod Från kommunens befolkningsregister gjordes ett obundet, slumpmässigt urval på 3000 personer mellan år. Till dessa personer gjordes ett utskick med av postenkät i pappersform (se bilaga L). Mottagarna av enkäten uppmanades att hest svara på internet genom att logga in med den svarskod som fanns längst ner på enkätens försättsblad. De som inte ansåg sig ha möjlighet att svara på internet uppmanades att istället att fylla i pappersenkäten som sedan skickades tillbarka i det portofria svarskuvertet. Första utskicket gjordes den 2 november 2012 resulterade i 648 svar per post och 324 svar via internet. Efter drygt två veckor skickades en påminnelse ut vilket resulterade i ytterligare 286 svar. Sammanlagt 44 enkäter returnerades pga. okänd adress, flyttat utan giltig eftersändning, sjukdom/handikapp eller att personen var avliden. Det innebär att den slutliga svarsfrekvensen uppgick till 42,6 % (( )/( )). De inkomna svaren rensades från dubbletter, tomma enkäter mm. Kvar blev då 1154 enkätsvar (respondenter), vilket motsvarar 39,0 % av urvalet. I rapporten används begreppet kommuninvånare liktydigt med undersökningens respondenter. Representativitet och analys av data I bilaga K redovisas flertalet av de frågor som beskriver respondenternas bakgrund (och som i flera fall använts för att analysera särskilda grupper bland kommuninvånarna). Då syftet med undersökningen var att ge en representativbild av kommunens invånare har urvalets representativitet närmare undersökts avseende kön och ålder. Undersökningens representativitet avseende kön och ålder Undersökningen (%) Kommunen (%) Kvinnor 55,2 50,1 Män 44,8 49, år 6,6 16, år 10,7 13, år 22,4 15, år 14,2 15, år 18,9 17, år 18,2 12,3 80- år 9,0 8,8 3

5 Det visar sig att andelen kvinnor är högre (55,2%) i jämförelse med kommunens invånare (50,1%) för det aktuella åldersintervallet. Vad beträffar ålder så är grupperna år, år samt år underrepresenterade, medan grupperna år, år, år samt 80 år och äldre är överrepresenterade i undersökningen. Det är framförallt i den yngsta åldergruppen som skillnaderna är stora. Här förstärker också de två variablerna varandra, dvs andelen män i åldergruppen år är 5,6% i undersökningen jämfört med 17,6% i kommunen (motsvarande för kvinnor är 7,4% respektive 15,8%). På motsvarande sätt är män i åldergruppen år mer överrepresenterade i undersökningen jämfört med kvinnor. För övriga åldergrupper är skillnaderna mellan könen mindre påtagliga. För att resultaten från undersökningen ska ge en mer representativ bild av kommuninvånarnas åsikter har således svaren viktats avseende både kön och ålder. Resultat Deltagande i friluftsaktiviteter I tabell 1 redovisas kommuninvånarnas deltagande i olika utomhusaktiviteter under en 12- månadersperiod. Tabellen är sorterad i fallande ordning utifrån deltagande minst en gång. Resultaten visar att nöjes- och motionspromenader är vanligast (92,3% av kommuninvånarna har deltagit i denna aktivitet minst en gång under 12 månader). Därefter följer att ströva i skog och mark, trädgårdsarbete, pickning, solbad och cykling på vägar. Nöjespromenader, promenad med hund och att ströva i skog och mark är de aktiviteter som är valigast att utöva mycket ofta (> 60 ggr/år). Tabell 1. Deltagande i utomhusaktiviteter: Ungefär hur många gånger du har ägnat dig åt respektive aktivitet på fritiden i kommunen de senaste 12 månaderna? (Procent) Ingen gång 1-5 ggr 6-20 ggr ggr Mer än 60 ggr 1. Tagit nöjes- och motionspromenader av annat slag 7,7 11,0 23,3 25,6 32,3 2. Strövat i skog och mark (tex. för att titta på naturen, plocka svamp, bär) 12,3 24,9 31,4 19,3 12,1 3. Arbetat i trädgården 18,0 17,0 35,3 19,2 10,4 4. Haft picknick eller grillat i naturen 20,0 42,3 30,8 5,5 1,4 5. Solbadat 30,0 33,9 28,0 6,0 2,1 6. Cyklat på vägar 34,4 22,1 19,9 12,1 11,5 7. Badat utomhus i sjö/hav 34,5 37,7 22,0 4,2 1,5 8. Vandrat på vandringsleder 48,2 32,1 14,5 3,6 1,6 9. Sportfiskat med handredskap, t ex metat, pimplat 49,7 26,5 15,4 5,9 2,5 10. Kört/åkt motorbåt 53,0 26,9 14,0 4,6 1,5 11. Annan aktivitet 54,2 18,5 15,9 5,9 5,5 12. Åkt längdskidor eller turskidor 56,0 21,4 14,4 6,2 2,1 13. Promenerat med hund 59,8 10,3 5,2 5,4 19,3 14. Joggat/ terrängsprungit 60,0 14,2 11,5 9,2 5,1 15. Kört/åkt snöskoter 60,3 20,0 12,2 4,5 3,0 16. Fotograferat eller målat i naturen 60,5 21,3 13,9 3,2 1,2 4

6 17. Badat utomhus i pool/äventyrsbad 63,3 26,1 8,3 1,9 0,4 18. Gått stavgång 65,6 11,3 9,7 7,1 6,1 19. Studerat växter/djur/fågelskådat 67,3 20,3 8,5 2,6 1,3 20. Åkt pulka/kälke 67,9 21,9 8,1 1,9 0,2 21. Åkt utför på skidor eller snowboard 69,8 18,1 9,1 2,7 0,3 22. Åkt skridskor på anlagd is 76,2 16,8 5,2 0,8 1,0 23. Tältat/övernattat i naturen 79,4 16,5 3,2 0,9 0,0 24. Styrketränat utomhus 82,9 10,6 4,1 1,8 0,7 25. Klättrat, bestigit berg 84,6 14,4 0,9 0,1 0,1 26. Spelat golf 87,1 7,7 3,2 1,9 0,0 27. Boule 87,2 9,0 2,5 0,8 0,6 28. Paddlat kanot/kajak 87,7 10,6 1,4 0,3 0,0 29. Jagat 88,2 4,2 3,4 2,6 1,6 30. Fiskat med mängdfångande redskap, t ex nät 89,5 6,7 2,6 1,0 0,3 31. Mediterat, yoga eller liknande i naturen 90,4 6,3 2,6 0,7 0,1 32. Cyklat i terrängen (MTB) 90,7 5,7 2,5 0,9 0,3 33. Dykt, snorklat 91,6 6,9 1,1 0,4 0,0 34. Gått med snöskor 92,2 5,6 1,5 0,3 0,4 35. Orienterat 94,0 3,2 1,8 0,7 0,4 36. Geocaching 94,3 4,0 1,1 0,5 0,1 37. Spelat paintball, rollspel (lajv) etc. 95,2 4,5 0,2 0,1 0,0 38. Ridit i terräng 95,2 2,8 0,7 0,5 0,8 39. Seglat, vind/vågsurfat 95,3 2,2 1,1 1,0 0,4 40. Kört/åkt vattenskidor/wakeboard 95,3 3,3 1,1 0,3 0,0 41. Kört/åkt vattenskoter/jetski 95,8 3,0 1,1 0,1 0,0 42. Åkt rullskridskor/inlines/rullskidor 96,0 2,0 1,4 0,5 0,2 43. Sportflugit motor- eller segelflygplan 98,4 1,3 0,0 0,2 0,0 44. Åkt skateboard/parcour 98,5 0,6 0,5 0,4 0,0 45. Kört/åkt hundspann 98,8 0,9 0,3 0,1 0,0 46. Seglat kite/drake, hanggliding, fallskärm, basejump 99,0 0,7 0,2 0,1 0,0 Olika aktiviteter har naturligtvis olika betydelse på vardagar, helger och längre ledigheter eftersom möjligheterna att utöva dem vid olika tidpunkter skiljer sig åt för de flesta. Tabell 2 redovisar därför hur viktiga aktiviteterna från tabell 1 är på vardagar, helger respektive längre ledigheter. Resultaten visar att nöjespromenad är viktigast för de flesta i alla tre sammanhang. Därefter kommer promenad med hund och att ströva i skog och mark, men betoning på den senare aktiviteten under helger och längre ledigheter. Att jogga och gå stavgång är förhållandevis viktigt på vardagar, medan sportfiske, picknick och trädgårdsarbete är viktigare på helger och längre ledigheter 5

7 Tabell 2. Vilken av aktiviteterna (1-46 ovan) är viktigast för dig i kommunen på vardagar, helger respektive under längre ledigheter? Svaren anges i procent för de 10 viktigaste aktiviteterna. Vardagar (%) Helger (%) Längre ledigheter (%) Nöjespromenad 32,4 Nöjespromenad 21,2 Nöjespromenad 14,7 Promenad med hund 15,4 Strövat i skog och mark 17,8 Strövat i skog och mark 13,6 Strövat i skog och mark 10,9 Promenad med hund 8,8 Promenad med hund 7,2 Jogga, terränglöpning 7,2 Sportfiske (handredskap) 5,6 Sportfiske (handredskap) 6,4 Stavgång 5,4 Picknick 4,4 Trädgårdsarbete 5,2 Trädgårdsarbete 5,1 Jagat 4,0 Snöskoter 4,2 Cykla på vägar 4,3 Trädgårdsarbete 4,0 Bad utomhus (sjö/hav) 4,1 Sportfiske (handredskap) 3,5 Stavgång 3,6 Picknick 4,1 Annan aktivitet 2,9 Jogga, terränglöpning 3,3 Solbad 3,8 Läng- och turskidor 2,0 Snöskoter 3,3 Utförsåkning 3,4 Viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret På frågan om vilken av aktiviteterna som redovisas i tabell 1 som är viktigast under sommarhalvåret svarar knappt 18 % att ströva i skog och mark, följt av nöjespromenad och trädgårdsarbete (tabell 3). Tabell 3. De 10 viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret. Aktivitet % Strövat i skog och mark 17,7 Nöjespromenad 12,8 Trädgårdsarbete 9,0 Bad utomhus (sjö/hav) 7,3 Promenad med hund 7,2 Solbad 5,9 Sportfiske (handredskap) 5,9 Jogga, terränglöpning 4,7 Motorbåt 3,8 Cykla på vägar 3,7 På frågan varför olika aktiviteter är viktigast på sommarhalvåret (tabell 4) svarar de flesta att koppla av är viktigt eller mycket viktigt (knappt 80 %). Därefter kommer att vara nära naturen vilket drygt 65 % tycker är viktigt eller mycket viktigt. Av de som svarat annan orsak än de som redovisas i tabellen är det svårt att hitta något särskilt mönster. Här finns bl.a. orsaker som att få frisk luft till hälsa, att må bra och vara förebild för barnen. 6

8 Tabell 4. Varför är denna aktivitet viktig för dig på sommarhalvåret? (Procent) Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt För att utöva fysisk aktivitet 7,9 12,7 27,7 27,1 24,6 För att vara nära naturen 1,7 4,3 28,2 35,4 30,4 För att umgås med vänner och familj 4,5 10,6 24,1 28,9 31,9 För att koppla av 1,1 3,8 15,5 34,6 45,0 Annat, ange: 45,6 7,9 10,8 12,2 23,5 Knappt en fjärdedel (22,7 %) av de tillfrågade anser att de inte kan utöva den viktigaste sommaraktiviteten i den utsträckning de önskar. De främsta orsakerna till detta redovisas i tabell 5. Vanligast är att man uppger brist på tid, annan orsak samt tillgång på lämpliga platser eller områden. Av de som angett en annan orsak dominerar väderrelaterade faktorer och olika former av hälsoproblem. Tabell 5. Hinder för att utöva den sommaraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar. % Saknar tid 38,9 Annan orsak 25,4 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 16,1 Funktionsnedsättning/sjukdom 13,7 Familjesituationen 12,2 Saknar någon att utöva aktiviteten med 11,6 Kostar för mycket pengar 10,3 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden 8,6 Alltför fysiskt krävande 7,8 Saknar utrustning 4,6 Saknar mod 2,6 Saknar kunskap/ utbildning 0,8 Viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret På frågan om vilken av aktiviteterna som redovisas i tabell 1 som är viktigast under vinterhalvåret svarar nästa en fjärdedel nöjespromenad, följt av längdskidåkning, promenad med hund, snöskoteråkning och utförsåkning (tabell 6). 7

9 Tabell 6. De 10 viktigaste aktiviteterna under vinterhalvåret. Aktivitet % Nöjespromenad 23,9 Längdskidåkning 17,9 Promenad med hund 9,4 Snöskoteråkning 9,4 Utförsåkning 8,4 Sportfiske (handredskap) 5,0 Stavgång 4,6 Strövat i skog och mark 3,5 Annan aktivitet 2,6 Skridskor (anlagd is) 2,4 På frågan varför olika aktiviteter är viktigast på vinterhalvåret (tabell 7) svarar de flesta att koppla av är viktigt eller mycket viktigt (cirka 70 %). Därefter kommer att vara nära naturen och att utöva fysisk aktivitet. Knapp 60 % anser att dessa båda motiv är viktiga eller mycket viktiga. Av de som svarat annan orsak än de som redovisas i tabellen är det svårt att hitta något särskilt mönster. Här finns bl.a. orsaker som att vara ute med hunden, andas frisk luft, leka, ha kul och att vara ensam. Tabell 7. Varför är denna aktivitet viktig för dig på vinterhalvåret? (Procent) Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt För att utöva fysisk aktivitet 3,9 11,2 25,9 28,9 30,2 För att vara nära naturen 3,6 8,9 28,4 32,0 27,0 För att umgås med vänner och familj 5,7 14,9 23,8 26,5 29,1 För att koppla av 2,5 6,3 20,4 34,2 36,6 Annat, ange: 54,8 8,6 6,0 8,2 22,5 Cirka en fjärdedel (25,7 %) av de tillfrågade anser att de inte kan utöva den viktigaste vinteraktiviteten i den utsträckning de önskar. De främsta orsakerna till detta redovisas i tabell 8. Vanligast är, precis som på sommaren, att man uppger brist på tid. Därefter följer tillgång på lämpliga platser eller områden, annan orsak samt att det kostar för mycket pengar. Av de som angett en annan orsak dominerar orsaker som dåligt väder, brist på snö/is samt olika former av hälsoproblem. 8

10 Tabell 8. Hinder för att utöva den vinteraktivitet som är viktigast i den utsträckning man önskar. % Saknar tid 33,1 Saknar tillgång till lämpliga platser/områden 26,6 Annan orsak 25,1 Kostar för mycket pengar 20,4 Funktionsnedsättning/sjukdom 17,7 Har inte möjlighet att ta mig till lämpliga platser/områden 12,1 Familjesituationen 10,1 Alltför fysiskt krävande 8,1 Saknar någon att utöva aktiviteten med 5,9 Saknar utrustning 5,4 Saknar mod 4,2 Saknar kunskap/ utbildning 2,5 Fritidsaktiviteter kommuninvånarna brukar ägna sig åt På frågan vad kommuninvånarna anser om möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen svarar 35,0 % mycket bra och 46,3 % ganska bra, 2,3 % ganska dåliga och 0,7 % mycket dåliga. 8,1 % anser att de varken är bra eller dåliga. Varför möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är bra finns beskrivet i bilaga A. Här anges ett stort antal olika faktorer, många med den gemensamma nämnaren att natur för friluftsliv ska vara tillgängligt. Det kan handla om att man bor nära naturen, att det finns leder och spår eller ett bra utbud av aktiviteter nära till hands. Varför möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen är dåliga finns beskrivet i bilaga B. Betydligt färre respondenter svarar på denna fråga, och de som angett några förklaringar nämner även här faktorer som handlar om tillgänglighet. Dessutom ställdes en öppen fråga om den viktigaste insatsen kommunen bör göra för att underlätta möjligheterna att utöva friluftsliv (bilaga C). Även här lämnades ett stort antal svar av olika slag omfattande bl.a. olika typer av tillrättaläggning, belysning, leder, barnaktiviteter, information och bidrag. Information om möjligheterna att utöva friluftsliv kan inhämtas på många olika sätt. I tabell 9 redovisas hur viktiga olika informationskanaler är för möjligheterna att utöva friluftsliv i kommunen. Viktigt eller mycket viktigt anses i första hand skyltar och informationstavlor ute i naturen vara, därefter följer Internet, kartor på internet och tryckta kartor. Mindre betydelsefullt är att ringa särskilda telefonnummer eller SMS tjänster. Sociala medier som Facebook har också en förhållandevis liten betydelse. Tabellen visar även de olika informationskanalernas relativa betydelse i form av medelvärden baserat på skalan 1 (Inte alls viktigt) till 5 (Mycket viktigt). 9

11 Tabell 9. Hur viktiga är följande informationskanaler för dina möjligheter att utöva friluftsliv i kommunen? (Procent) Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt Vet inte Medelvärde Broschyrer 21,7 20,0 31,0 17,8 6,4 3,0 2,66 Guideböcker 24,8 25,6 26,5 13,3 4,7 5,2 2,45 Internet 14,5 8,9 20,7 21,5 29,6 4,8 3,45 Kartor (tryckta på papper) 16,9 17,1 29,5 22,5 11,0 3,0 2,93 Kartor (på Internet) 18,3 12,1 24,7 21,1 18,6 5,1 3,10 Sociala medier (Facebook mm) 37,8 24,4 14,1 10,8 7,2 5,8 2,21 SMS tjänster 37,5 30,4 14,3 7,9 2,6 7,3 2,01 Appar (för mobiltelefon) 34,3 21,1 16,6 11,3 8,9 7,9 2,34 Personlig information (t ex på turistbyrån) Skyltar, informationstavlor ute i naturen Genom att ringa ett särskilt telefonnummer 21,2 20,1 24,1 19,0 11,4 4,2 2,78 9,2 7,4 22,2 29,3 27,9 4,1 3,62 37,7 26,5 15,8 8,2 2,6 9,1 2,03 På frågan vad man anser om att kommunen tar ut en avgift på Skyttis spårområde för skidåkning som en del av finansiering av områdets skötsel svarar 10 % mycket positivt, 25 % positivt, 16 % negativt och 8 % mycket negativt. Drygt 22 % svarar varken eller och 19 % har ingen åsikt. Det finns alltså en viss övervikt för en spåravgift, men drygt 40 % av de svarande tar inte ställning i frågan. En klar majoritet av kommuninvånarna utövar merparten av sitt friluftsliv i kommunen (tabell 10). Ungefär 80 % utövar mer än hälften av sitt friluftsliv i kommunen medan 6 % inte utövar något friluftsliv alls där. Tabell 10. Tänk nu på allt friluftsliv du ägnat dig åt de senaste 12 månaderna. Ungefär hur stor andel av ditt totala friluftsliv har du utövat i kommunen? % Jag har utövat allt mitt friluftsliv i kommunen 29,2 Jag har utövat det mesta av mitt friluftsliv i kommunen 50,1 Jag har utövat ungefär hälften av mitt friluftsliv i kommunen 8,5 Jag har utövat en mindre del av mitt friluftsliv i kommunen 6,1 Jag har inte utövat något friluftsliv i kommunen 6,2 10

12 Intresset för friluftsliv mer generellt På frågan hur viktigt det är att kunna utöva friluftsliv svarar 46 % att det är mycket viktigt, 31 % att det är viktigt och 17 % att det är ganska viktigt. Endast 6 % av de svarande uppger att det inte är viktigt med möjligheter att kunna utöva friluftsliv (varav 2 % inte alls viktigt). På frågan hur ofta man brukar utöva friluftsliv svarar mer än tre fjärdedelar minst en gång i veckan (tabell 11). Knappt 15 % utövar friluftsliv varje dag. Tabell 11. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv? % Varje dag 14,4 Cirka 4-6 gånger per vecka 22,6 Cirka 1-3 gånger per vecka 40,7 Cirka 1-3 gånger per månad 13,5 Cirka 4-8 gånger per år 3,7 Mindre än fyra gånger per år 2,2 Aldrig 3,0 Det finns många olika faktorer som påverkar friluftsupplevelsen och möjligheterna att utöva friluftsliv. I tabell 12 redovisas hur viktigt ett antal olika faktorer är i detta avseende. Att det finns markerade spår och leder samt områden fria från oönskat ljud/buller förefaller ha störst betydelse (drygt 50 % anser att detta är viktigt eller mycket viktigt). Även gång- och cykelbanor som leder till naturområden samt att det finns iordningställda rastplatser, toaletter, soptunnor, eldstäder med mera är betydelsefullt för många (drygt 40 % anser detta är viktigt eller mycket viktigt). Tabell 12. Hur viktiga är följande faktorer för ditt utövande av friluftsliv? (Procent) Att det finns iordningställda rastplatser, toaletter, soptunnor, eldstäder med mera Inte alls viktigt Inte viktigt Ganska viktigt Viktigt Mycket viktigt 12,2 14,2 31,8 26,2 15,6 Att det finns markerade spår och leder 8,3 10,9 28,9 32,6 19,3 Att det finns områden med intressanta växter och djur Att det finns områden med intressanta kulturvärden Att det finns områden fria från oönskat ljud/buller Att det finns naturvägledning i form av guider Att det finns gång- och cykelbanor som leder till naturområden Att det går att åka kollektivt till naturområden 12,7 32,9 31,3 15,4 7,7 13,4 27,2 35,6 17,6 6,2 8,4 10,2 29,9 31,4 20,1 21,3 42,4 23,1 9,5 3,7 13,2 16,5 28,2 25,7 16,5 27,9 32,9 20,5 12,4 6,3 11

13 Möjligheter till friluftsliv har påverkat valet av bostadsområden för drygt 45 % av kommuninvånarna (man är helt eller delvis eniga med detta påstående; tabell 13). Ungefär hälften av invånarna tycker att kommunen är bra på att iordningställa områden för medborgarnas friluftsliv. När det gäller allmänhetens delaktighet i planeringen av hur mark och vatten bäst bör användas så har många svårt att ta ställning. Drygt 30 % är varken eniga eller oeniga med påståendet, och knappt 36 % vet inte. Desto tydligare är då att allemansrätten är viktig för kommuninvånarnas utomhusaktiviteter och tillgängligheten till stränder och strandnära områden anses av de flesta som god. Tabell 13. Tag ställning till följande påståenden. (Procent) Helt oenig Delvis oenig Varken oenig eller enig Delvis enig Helt enig Vet inte Möjligheter till friluftsliv har påverkat mitt val av bostadsområde Min kommun är bra på att iordningställa områden för medborgarnas friluftsliv I min kommun är allmänheten delaktig i planeringen av hur mark och vatten bäst bör användas Det är viktigt att samhället satsar resurser för människors möjligheter till naturupplevelser Allemansrätten är viktig för mina utomhusaktiviteter Naturreservat och nationalparker är viktiga för mina utomhusaktiviteter Tillgängligheten till stränder och strandnära områden är god 23,5 6,4 17,6 27,6 18,7 6,2 2,5 5,2 27,8 36,7 14,8 12,9 7,1 11,2 31,0 11,6 3,3 35,7 1,9 1,8 9,7 26,9 55,0 4,6 2,3 2,8 10,4 17,5 62,7 4,3 10,5 8,4 30,0 23,1 19,8 8,2 3,2 4,2 13,1 32,7 41,7 5,1 Naturområden i kommunen Två tredjedelar (66 %) av kommunens invånare uppger att de på fritiden har besökt ett naturområde under de senaste 12 månaderna. Frågan om vilket naturområde som är viktigast finns redovisat i bilaga D. Här förekommer ett stort antal olika områden varför det är svårt att ge någon samlad bild (dessutom kan samma område uppträda under olika namn). Bland de områden som återkommer mer frekvent är bl.a. Höga kusten, Nätra fjällskog och Skuleskogen. På frågan hur långt detta område ligger från bostaden svarar 18 % att det ligger inom 300 meter, 19 % mellan 300 meter och 1 km, 23 % mellan 1-5 km, 10 % mellan 5-10 km och 29 % mer än 10 km. Det innebär alltså att drygt en tredjedel av kommuninvånarna har det viktigaste naturområdet inom gångavstånd (1 km), medan knappt en tredjedel färdas mer än en mil för att ta sig till det viktigaste området. Tabell 14 redovisar den ungefärliga besöksfrekvensen under ett år. Resultaten visar då att drygt 40 % besöker området minst en gång i veckan, medan 20 % av kommuninvånarna besöker det viktigaste naturområdet mindre än 4 gånger per år. 12

14 Tabell 14. Ungefär hur ofta har du besökt det viktigaste naturområdet de senaste 12 månaderna? % Varje dag 7,0 Cirka 4-6 gånger per vecka 8,2 Cirka 1-3 gånger per vecka 26,7 Cirka 1-3 gånger per månad 21,2 Cirka 4-8 gånger per år 17,1 Mindre än 4 gånger per år 19,7 De aktiviteter man främst ägnar sig åt i det viktigaste naturområdet är nöjespromenader, ströva i skog och mark samt promenad med hund. Tabell 15 redovisar de 10 vanligast förekommande aktiviteterna. Tabell 15. De 10 vanligast förekommande aktiviteterna i det viktigaste naturområdet. Aktivitet % Nöjespromenad 50,7 Strövat i skog och mark 46,3 Promenad med hund 21,7 Jogga, terränglöpning 16,4 Vandring på led 16,1 Längdskidor 12,6 Picknick 9,3 Stavgång 9,2 Sportfiske (handredskap) 7,6 Bad utomhus (sjö/hav) 6,0 Natur inom gångavstånd från bostaden En överväldigande majoritet av kommuninvånarna anser att tillgången på naturområden inom gångavstånd från bostaden är bra. 51,3 % anser att den är mycket bra medan 33,3 % uppger att den är ganska bra. 5,4 % uppger att tillgången är ganska eller mycket dålig. På frågan hur ofta man vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden svarar drygt 16 % varje dag, medan drygt 5 % aldrig gör det. Hela 63 % av kommuninvånarna uppger att de vistas i naturområden inom gångavstånd från bostaden minst en gång per vecka (tabell 16). Tabell 16. Ungefär hur ofta vistas du i naturområden inom gångavstånd från din bostad? % Varje dag 16,2 Cirka 4-6 gånger per vecka 16,9 Cirka 1-3 gånger per vecka 29,8 Cirka 1-3 gånger per månad 15,0 Cirka 4-8 gånger per år 9,0 Mindre än 4 gånger per år 7,6 Aldrig 5,5 13

15 De aktiviteter man främst ägnar sig åt i naturområden inom gångavstånd från bostaden är nöjespromenad, ströva i skog och mark samt promenad med hund. Tabell 17 redovisar de 10 vanligast förekommande aktiviteterna. Tabell 17. De 10 vanligast förekommande aktiviteterna man ägnar sig åt i naturområden inom gångavstånd från bostaden. Aktivitet % Nöjespromenad 55,7 Ströva i skog och mark 45,6 Promenad med hund 24,4 Jogga, terränglöpning 16,5 Stavgång 12,6 Längdskidor 10,3 Cykla på väg 8,6 Vandra på led 6,7 Bad utomhus (sjö/hav) 5,9 Sportfiske (handredskap) 5,4 På frågan om det händer att man känner sig otrygg vid vistelse i naturområden inom gångavstånd från bostaden svarar 77,1 % aldrig, 17,3 % någon enstaka gång, 4,4 % ganska ofta och 1,2 % alltid. De som någon känt sig otrygga fick ange den huvudsakliga orsaken (öppen fråga). Svaren finns redovisade i bilaga E. De orsaker som dominerar är rädsla för björn, mörker/dålig belysning samt rädsla för överfall. Hälsa och fysisk aktivitet Resultaten visar att möjligheter till friluftsliv har stor betydelse för upplevt hälsotillstånd bland kommuninvånarna. På frågan hur man upplever sitt hälsotillstånd idag svarar 80 % av siffran 6 eller högre på en 10-gradig skala medan 45 % svarar 8 eller högre (tabell 18). Under antagandet att man inte alls haft möjlighet att utöva friluftsliv de senaste 12 månaderna blir motsvarande värden betydligt lägre. Då svarar knappt 22 % värdet 6 eller högre och endast 8 % värdet 8 eller högre på den 10-gradiga skalan. Drygt 60 % svarar värdet 4 eller lägre om man inte haft möjligheter att utöva friluftsliv de senaste 12 månaderna. Tabell 18. Upplevt hälsotillstånd idag samt uppskattat hälsotillstånd under de senaste 12 månaderna utan möjligheter till friluftsliv. Hälsotillstånd idag Hälsotillstånd utan Differens (%) friluftsliv (%) 1 (Sämsta tänkbara tillstånd) 0,9 9,6-8,7 2 1,4 11,9-10,5 3 3,3 21,3-18,0 4 5,0 18,1-13,1 5 9,6 17,6-8,0 6 13,4 7,6 5,8 7 21,4 6,2 15,2 8 26,2 5,2 21,0 9 10,6 1,3 9,3 10 (Bästa tänkbara tillstånd) 8,1 1,3 6,8 14

16 På frågan hur mycket tid man under en vanlig vecka ägnar sig åt måttligt ansträngande aktiviteter som gör att man blir varm (till exempel promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning) svarar 36,2 % att man gör det 5 timmar per vecka eller mer, 27,2 % svarar 3-5 timmar, 31,2 % svarar 1-3 timmar och 5,2 % svarar att man inte gör det alls. I tabell 19 redovisas hur mycket kommuninvånarna har rört och ansträngt sig kroppsligt eller motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna. Drygt 7 % är mest stillasittande medan drygt 30 % ägnar sig åt regelbunden motion eller träning. Tabell 19. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt/motionerat på fritiden under de senaste 12 månaderna? % 7,3 Mest stillasittande fritid (du rör på dig mindre än 2 timmar i veckan). Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio, dator eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. 29,8 Måttlig motion på fritiden (du rör på dig minst 2 timmar i veckan utan att svettas). Du promenerar, cyklar eller rör på dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan, oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad och/eller cykling till/från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling med mera. 32,1 Måttlig till regelbunden motion på fritiden (1-2 gånger per vecka i minst 30 minuter så att du svettas). Du motionerar regelbundet 1-2 gånger i veckan minst 30 minuter per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas. 30,8 Regelbunden motion och träning (minst 3 gånger i veckan i minst 60 minuter per gång eller mer). På frågan om man skulle vilja motionera mer på sin fritid än man gör idag svarar 59,6 % att så är fallet. Orsaker varför man inte motionerar i den omfattning man önskar är främst att man saknar tid, bekvämlighet och brist på motivation (tabell 20). Av de som angav annan orsak svarar en majoritet olika hälsorelaterade skäl, men även familj och arbete anges här som orsak (bilaga F). Tabell 20. Ange varför du inte motionerar i den omfattning du önskar Orsak % Inte tid 55,3 Bekvämlighet/orkar inte 22,7 Saknar motivation 21,5 Annan orsak 18,2 Saknar sällskap 13,8 Kostar för mycket 11,2 Otryggt att vistas ute 3,4 Transportproblem 3,3 Otryggt att färdas dit 1,0 15

17 Olika sätt att färdas till och från arbete och fritidsaktiviteter På frågan hur långt man har till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning svarar knappt 30 % att man är hemma, cirka 10 % har gångavstånd (upp till en km), medan drygt en fjärdedel har mer än 10 km (tabell 21). Tabell 21. Ungefär hur långt har du till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning? % 0-1 km 10,2 1-3 km 11,5 3-5 km 8, km 14,0 1-3 mil 16,9 >3 mil 10,5 Hemma 28,5 Till de som inte vistas hemma (760 respondenter) ställdes frågor om färdsätt (sommar och vinter) samt vad som skulle kunna få dem att i större utsträckning promenera och/eller cykla respektive välja kollektivtrafik som färdmedel till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning. Vad gäller färdsätt så dominerar egen bil både sommar och vinter (tabell 22). Det är framför allt cykel som är vanligare på sommaren medan buss och tåg är något mer vanligt på vintern. Tabell 22. Hur färdas du oftast till och från arbete, skola eller annan daglig sysselsättning under sommar- respektive vinterhalvåret? (Procent) Sommar Vinter Egen bil 63,2 68,2 Samåkning bil 6,3 7,5 Buss, tåg 3,7 6,4 Motorcykel, moped 0,8 0,0 Cykel 11,8 2,3 Till fots 13,0 13,9 Annat sätt 1,2 1,8 Frågan vad som skulle få kommuninvånarna att i större utsträckning promenera och/eller cykla till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning är redovisat i bilaga G. Resultaten visar att det främst är faktorer relaterat till avstånd samt förekomst och kvalitet på gång- och cykelbanor som har betydelse. På frågan vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja kollektivtrafik som färdmedel till arbete, skola eller annan daglig sysselsättning svarar 29,5 % tätare avgångar, 20,9 % billigare biljettpris, 6,4 % alternativet att kunna ta med cykel, 16,8 % annat och 42,3 % inget. Av de som angett annat som svar framstår tillgång till kollektivtrafik i termer av busslinjer, tidtabeller och placering av hållplatser som viktiga faktorer (bilaga H). 16

18 Om vi istället riktar blicken på avstånd till och olika färdsätt i samband med fritidsaktiviteter så blir bilden delvis annorlunda. I tabell 23 redovisas hur långt kommuninvånarna har till sin vanligaste fritidsaktivitet. Här framkommer att över hälften av kommuninvånarna har högst en kilometer medan endast knappt 9 % har mer än en mil till sin vanligaste fritidsaktivitet. Tabell 23. Ungefär hur långt har du till din vanligaste fritidsaktivitet? % 0-1 km 53,9 1-3 km 16,0 3-5 km 7, km 7,6 1-3 mil 6,6 >3 mil 2,2 Jag utövar inga fritidsaktiviteter 6,5 På frågan hur man oftast färdas till och från sina vanligaste fritidsaktiviteter svarar drygt hälften av kommuninvånarna att man gör det till fots (tabell 24). Drygt en tredjedel använder egen bil. Tabell 24. Hur färdas du oftast till och från dina vanligaste fritidsaktiviteter? % Egen bil 36,7 Samåkning bil 4,6 Buss, tåg 1,7 Motorcykel, moped 0,2 Cykel 4,0 Till fots 51,4 Annat sätt 1,4 I bilaga I redovisas vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja att promenera och/eller cykla till sina vanligaste fritidsaktiviteter. Svaren visar att det främst handlar om avstånd och tillgänglighet (bl.a. förekomst av cykelbanor). På frågan vad som skulle kunna få kommuninvånarna att i större utsträckning välja kollektivtrafik som färdmedel till sina vanligaste fritidsaktiviteter svarar 18,1 % tätare avgångar, 14,6 % billigare biljettpris, 4,2 % alternativet att kunna ta med cykel, 8,4 % annat och 63,6 % inget. Av de som angett annat som svar visar resultaten att det främst är tillgång till kollektivtrafik som har betydelse (bilaga J). 17

19 Friluftslivet inom olika grupper Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv Fråga 17 i enkäten (Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv?) har analyserats utifrån ålder, etnisk bakgrund och ekonomi. Tabell 25 visar att den mest aktiva gruppen är åringar. Det finns en relativt sett stor grupp yngre (16 %) som är aktiva varje dag, men samtidigt få som är aktiva 4-6 gånger i veckan jämfört med övriga grupper. Även de som är 70 år eller äldre är förhållandevis aktiva, men här finns en relativt stor grupp (12 %) som aldrig utövar friluftsliv. Personer i åldergruppen år är i lägre utsträckning ute varje dag jämfört med övriga grupper. Tabell 25. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för olika åldersgrupper år år år >= 70 år Varje dag 16,0% 11,0% 17,9% 12,4% Cirka 4-6 gånger per vecka 15,5% 22,4% 24,7% 26,3% Cirka 1-3 gånger per vecka 45,5% 44,8% 37,9% 36,4% Cirka 1-3 gånger per månad 12,8% 17,8% 12,1% 8,3% Cirka 4-8 gånger per år 7,5% 2,8% 4,1% 0,9% Mindre än fyra gånger per år 2,7% 0,9% 1,6% 3,7% Aldrig 0,0% 0,3% 1,6% 12,0% 100% 100% 100% 100% Vad gäller etnisk bakgrund så är personer som växte upp i Norge, Finland eller Danmark mest aktiva (4 ggr per vecka eller mer) medan personer som växt upp i annat land är mycket aktiva i lägre grad (tabell 26). Det är förhållandevis få svenskar som aldrig eller sällan är ute. En majoritet av de som växt upp i Sverige utövar friluftsliv cirka 1-3 gånger per vecka. Notera emellertid att det är förhållandevis få respondenter som växt upp utanför Sverige vilket gör resultaten för dessa grupper mer osäkra. Tabell 26. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för personer med olika etnisk bakgrund. Jag själv växte upp i Sverige Norge, Finland, Annat land Danmark Varje dag 14,8% 20,0% 3,3% Cirka 4-6 gånger per vecka 22,8% 26,7% 20,0% Cirka 1-3 gånger per vecka 41,2% 26,7% 36,7% Cirka 1-3 gånger per månad 13,5% 6,7% 13,3% Cirka 4-8 gånger per år 3,3% 0,0% 6,7% Mindre än fyra gånger per år 1,6% 6,7% 13,3% Aldrig 2,8% 13,3% 6,7% 100% 100% 100% 18

20 Vad gäller personer i olika inkomstgrupper visar tabell 27 att personer i den lägsta inkomstgruppen antingen är mycket aktiva eller väldigt lite aktiva i förhållande till övriga grupper. Notera att det är förhållandevis få respondenter med inkomster över 60 tkr per månad vilket gör resultaten för denna grupp mer osäkra. Tabell 27. Ungefär hur ofta brukar du utöva friluftsliv analyserat för olika inkomstgrupper. <= 20 tkr/mån tkr/mån tkr/mån >= 60 tkr/mån Varje dag 16,2% 14,0% 12,4% 10,3% Cirka 4-6 gånger per vecka 23,7% 23,3% 20,1% 31,0% Cirka 1-3 gånger per vecka 33,8% 43,1% 46,4% 44,8% Cirka 1-3 gånger per månad 9,7% 14,7% 17,5% 3,4% Cirka 4-8 gånger per år 4,9% 2,9% 1,5% 6,9% Mindre än fyra gånger per år 3,6% 1,6% 2,1% 0,0% Aldrig 8,1% 0,4% 0,0% 3,4% 100% 100% 100% 100% De viktigaste aktiviteterna De aktiviteter (från listan i fråga 1) som är viktigast på sommar- respektive vinterhalvåret har analyserats avseende kön och ålder. Resultaten för sommaraktiviteterna redovisas i tabell 28. Här framkommer att kvinnor främst rapporterar trädgårdsarbete och solbad. Män däremot anser i högre grad att sportfiske och att köra eller åka motorbåt är det viktigaste aktiviteten sommartid. Vad gäller ålder så rapporterar gruppen år främst solbad, sportfiske samt bad utomhus. Gruppen år rapporterar främst jogging, motorbåt samt bad utomhus. Personer mellan år rapporterar däremot främst att cykla på vägar, trädgårdsarbete samt att ströva i skog och mark. För personer som är 70 år eller äldre dominerar trädgårdsarbete, att ströva i skog och mark samt nöjespromenader. Tabell 28. De 10 viktigaste aktiviteterna under sommarhalvåret. Analyserat för kön och ålder. Aktivitet Kvinnor Män år år år >= 70 år Strövat i skog och mark 51,1% 48,9% 8,9% 24,0% 40,8% 26,3% Nöjespromenad 60,6% 39,4% 9,1% 30,3% 34,1% 26,5% Trädgårdsarbete 70,3% 29,7% 3,3% 18,5% 48,9% 29,3% Bad utomhus (sjö/hav) 55,4% 44,6% 36,5% 44,6% 14,9% 4,1% Promenad med hund 54,2% 45,8% 31,0% 29,6% 35,2% 4,2% Solbad 77,6% 22,4% 44,1% 35,6% 16,9% 3,4% Sportfiske (handredskap) 14,8% 85,2% 40,0% 21,7% 23,3% 15,0% Jogga, terränglöpning 50,0% 50,0% 18,0% 56,0% 22,0% 4,0% Motorbåt 37,5% 62,5% 20,0% 50,0% 27,5% 2,5% Cykla på vägar 52,6% 47,4% 5,1% 28,2% 46,2% 20,5% Tabell 29 redovisar varför olika aktiviteter är viktigast under sommarhalvåret. Resultaten visar bl.a. att ströva i skog och mark främst handlar om att koppla av och vara nära naturen. Nöjespromenader är främst viktiga för avkoppling och fysisk aktivitet. Jogging och terränglöpning är i första hand en fysisk aktivitet medan solbad, motorbåt och sportfiske motiveras av avkoppling i hög grad. 19

Friluftslivet i Örnsköldsvik

Friluftslivet i Örnsköldsvik Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning om fritid och utevistelse i Örnsköldsviks kommun 2012 2013-03-18 Peter Fredman 1 Friluftslivet i Örnsköldsvik Rapport från en enkätundersökning

Läs mer

Natur och friluftsliv i Sundsvalls kommun

Natur och friluftsliv i Sundsvalls kommun Natur och friluftsliv i Sundsvalls kommun Rapport från en enkätundersökning om friluftsliv och naturupplevelser i Sundsvalls kommun 2014 2015-03-20 Peter Fredman Innehåll Sammanfattning... 3 Deltagande

Läs mer

Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun.

Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. 2014-06-09 1 Innehåll Inledning......1 Resultat...2 Grundläggande fakta...2 Friluftslivsaktiviteter

Läs mer

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR FRILUFTSLIVET I SVERIGE IDAG SÅ SER DET UT TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR FRILUFTSPOLITIKEN Propositionen (2010): Framtidens friluftsliv Regeringens

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Vilka är ute i naturen?

Vilka är ute i naturen? Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige Redaktörer: Peter Fredman, Sven-Erik Karlsson, Ulla Romild och Klas Sandell I samförfattarskap med:

Läs mer

Friluftslivets ekonomiska värden

Friluftslivets ekonomiska värden Friluftslivets ekonomiska värden friluftslivet berör många aktörer Vi behöver fakta kring friluftslivets betydelse, inte minst i ekonomiska termer. Friluftslivets stora bredd är också dess akilleshäl.

Läs mer

Könstraditioner och det nya friluftslivet. Författare: Anna-Lena Haraldson

Könstraditioner och det nya friluftslivet. Författare: Anna-Lena Haraldson Könstraditioner och det nya friluftslivet Författare: Anna-Lena Haraldson Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring Rapport nr 22 ISBN: 978-91-87103-52-0 December 2012 Forskningsprogrammet Friluftsliv

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Medborgarundersökning om natur och naturvård i Linköpings kommun

Medborgarundersökning om natur och naturvård i Linköpings kommun N A T U R I LINKÖPING 7:1 Medborgarundersökning om natur och naturvård i Linköpings kommun Foto : Lennart Lundwall Statistik och Utredningar 7-11-1 Pernilla Davidsson Medborgarundersökning om natur och

Läs mer

BESÖK OCH BESÖKARE I FJÄLLEN

BESÖK OCH BESÖKARE I FJÄLLEN BESÖK OCH BESÖKARE I FJÄLLEN Friluftsliv i förändring Den nya fjällupplevelsen Trender och framtida aktiviteter FJÄLLDELEGATIONEN SÄLEN, 215-1-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR FRILUFTSLIV I FÖRÄNDRING

Läs mer

En surveyundersökning om Härnösandsbornas nyttjande av sin tätortnära skog

En surveyundersökning om Härnösandsbornas nyttjande av sin tätortnära skog En surveyundersökning om Härnösandsbornas nyttjande av sin tätortnära skog Kompletterande sammanställning till examensarbetet Svenskens relation till sin natur av: Christina Velander INTRODUKTION... 1

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

4 Fritidsaktiviteter i översikt

4 Fritidsaktiviteter i översikt Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med

Läs mer

Efterfrågan på naturturism

Efterfrågan på naturturism Efterfrågan på naturturism Nuläge och potential för regional utveckling Författare: Linda Lundmark Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, rapport nr 11 Umeå Universitet ISBN 978-91-86073-54-1 September

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour Myndighetsmöte friluftsliv, 2014-10-16 Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour Bakgrund Propositionen (2010): Framtidens friluftsliv Regeringens skrivelse (2012): Mål för friluftspolitiken Naturvårdsverket

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011

Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 BILAGA 1: Enkät med gemensamma frågor samt unika enkäter Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 Sunne kommun genomför under sommaren 2011 en besöksundersökning

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

RPAQ. Frågeformulär om fysisk aktivitet

RPAQ. Frågeformulär om fysisk aktivitet RPAQ Swedish_RPAQ Version Number 3. updated 17/August/27 RPAQ Frågeformulär om fysisk aktivitet Detta frågeformulär är utformat för att undersöka din fysiska aktivitet i vardagslivet under de senaste fyra

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kultur- och fritidsvaneundersökningen 2015 Analys Undersökningen ger en bred bild av uppsalabornas fritidsvanor. De allra flesta av de aktiviteter som man gör på sin fritid är av mycket alldaglig karaktär,

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 9 Kollektivtrafik April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1. Svarsfrekvens Det är 85 personer 57 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av dem som

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Allemansrätten. 1527496 April 2013. Jon Andersson

Allemansrätten. 1527496 April 2013. Jon Andersson Allemansrätten 1527496 April 2013 Jon Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 03 2 Genomförande 04 3 Resultaten i sammandrag 05 4 Resultat 07 2 Bakgrund och syfte Håll Sverige Rent vill med

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual 2005-06-10

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual 2005-06-10 Ba Bad bada simma sola vid badplats Exempelord och avgränsningar: bada, plaska, simma Att bada och plaska vid anordnad eller naturlig badplats, inte temporära anläggningar som privata upplåsbara bassänger

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik Friluftsliv för alla Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik Vad är friluftsliv? vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola

Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Malmö områdesundersökning 2015 Ett samarbete mellan Malmö stad, Polisen och Malmö högskola Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola Maj 2016 Malmö områdesundersökning 2015 Syftet med

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Resultat från webbenkät

Resultat från webbenkät Resultat från webbenkät Webbenkäten genomfördes under september 2008 och resulterade i 1554 svar. Könsfördelningen var relativt jämn; 53 % kvinnor och 47 % män. Åldersfördelningen på de svarande var också

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Barn och ungdomar om doping 090529

Barn och ungdomar om doping 090529 Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Bakgrund I början av 2010 tog Gatukontorets projektgrupp i samarbete med kulturgeograf Susan Bolgar fram en enkät om Gyllins naturpark.

Läs mer

FULLT UPP I FRITIDSLANDET

FULLT UPP I FRITIDSLANDET FULLT UPP I FRITIDSLANDET En undersökning för IKEA om svenskarnas fritidsintressen 2011. Bakgrund 1082 kvinnor och män i åldrarna 18 år och uppåt har svarat på frågor om sina fritidsintressen. Undersökningen

Läs mer

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Rapport Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 1 633 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär

Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär RAPPORT 2014:2 Per E Ljung¹, Camilla Sandström², Göran Ericsson¹ & Emma Kvastegård¹ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006 Undersökning angående barns säkra skolvägar Vägverket November 2006 Business & Market Research Group Unr 1325-604 Rune Broo Markus Lagerqvist Jenny Lövsund Vägverket, 604 Barns säkra skolvägar, rapport,

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

H Formulär - ADL H Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

H Formulär - ADL H Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 2011-11-21 Formulär - ADL H88 Probandnummer: 8 8- - 8 8 Intervjuare: _ Datum (år/månad/dag): / / 1 1 Namn: Personnummer: - 2 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 110608 Mätning 2011

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 110608 Mätning 2011 Ren Idrott Barn och ungdomar om doping 110608 Mätning 2011 Om undersökningen Föreliggande undersökning har genomförts under perioden 10 till 22 maj 2011 i form av digitala enkäter distribuerade via e-post.

Läs mer

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström

Vem är motionär? Lars-Magnus Engström. GIH 29 oktober L-M Engström Vem är motionär? Lars-Magnus Engström GIH 29 oktober 2012 Föredraget bygger till stora delar på nedanstående bok som kan beställas från Stockholms universitets förlag www.suforlag.se (212 kr) Lars-Magnus

Läs mer

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere Folkehelsekonferansen 2015 Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere Peter Fredman Institutt for naturforvaltning, NMBU peter.fredman@nmbu.no www.nmbu.no/reiseliv Norwegian

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Kollektivtrafik i Mariehamn våren En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Kollektivtrafik i Mariehamn våren En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Kollektivtrafik i Mariehamn våren 2016 En enkätstudie om attityder till den lokala busstrafiken i Mariehamn Urval och bortfall 1022 i urvalet Datainsamling från den

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Stockholmarna fortsatt nöjda med livet

Stockholmarna fortsatt nöjda med livet Nr 03 / 2013 Stockholmarna fortsatt nöjda med livet Drygt nio av tio i Stockholms län är på det hela taget nöjda med det liv de lever och lika många trivs med både boende och arbete. Länsborna ser även

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen.

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen. BILAGA 4. ENKÄT Friluftsliv nära bostaden Vad tycker du? I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen. För att

Läs mer

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1

Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Enkätundersökning genomförd inom ramen för projekt Business to Heritage (B2H) 1-31 juli 2014 1 Besö ksenkä t Lysekil, Hävets Hus öch Käpärutstä llningen Juli 2014 Förutsättningar: En person frågades ut

Läs mer

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning 3 månader Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014 RVU-214 Resvaneundersökningen i Linköpings kommun 214 Februari 215 Sammanfattning Resvaneundersökningen 214 Under hösten 214 genomfördes en resvaneundersökning i enkätform bland 4 51 kommuninvånare i

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013

Ren Idrott. Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Ren Idrott Barn och ungdomar om doping 130605 Mätning 2013 Om undersökningen Föreliggande undersökning har genomförts under perioden 15 till 28 maj 2013 i form av digitala enkäter distribuerade via e-post.

Läs mer

1. Inledning Metod och genomförande Sammanfattning Presentation av undersökningsresultat... 9

1. Inledning Metod och genomförande Sammanfattning Presentation av undersökningsresultat... 9 1. Inledning... 3 2. Metod och genomförande... 4 3. Sammanfattning... 7 4. Presentation av undersökningsresultat... 9 4.1 Tillgång till sommarboende... 9 4.2 Transport till sommarboendet... 11 4.3 Transport

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor 2009 - undersökning genomförd av YouGov v.24 2009

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor 2009 - undersökning genomförd av YouGov v.24 2009 Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor 2009 - undersökning genomförd av YouGov v.24 2009 Sammanfattning Heminredningsintresset är fortfarande på topp, för de allra flesta har

Läs mer

Vara i naturen - varför eller varför inte?

Vara i naturen - varför eller varför inte? Vara i naturen - varför eller varför inte? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige Redaktörer: Peter Fredman, Sven-Erik Karlsson, Ulla Romild och Klas Sandell I samförfattarskap

Läs mer

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler INCLUSIVE CITY 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-80 med representativa

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer