24 februari Vittangi Hembygdsförening. Suupaloprojektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "24 februari 2003. Vittangi Hembygdsförening. Suupaloprojektet"

Transkript

1 24 februari 2003 Vittangi Hembygdsförening Suupaloprojektet Per Wideholm Alf Josefsson

2 2 Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skiss över Suupalo 4 1 Verksamhet/aktiviteter 6 2 Resultat Syfte Vision 1 Besöksnäringen Vision 2 Rekreatoriet Vision 3 Nybyggarbyn Mål Besöksnäringen Rekreatoriet Nybyggarbyn Avgränsningar Målgrupp Övriga erfarenheter inom ramen för projektet Beräknad kostnadskalkyl 22 3 Resultat och indikatorer Antal nya/skapande arbetstillfällen Antal bevarade arbetstillfällen Antal företag som bildats som ett resultat av projektets insatser Miljö Jämställdhet Finansiärer och sponsorer 23 4 Informationsplan/Resultatspridning 24 5 Kopplingar till andra projekt 24 6 Källförteckning 24 7 Konsulter 24 8 Foto 24 2

3 3 Bakgrund I mars 1974 vaknade Hembygdsföreningen till liv när Vittangi by skulle fira 300 år sedan den första nybyggaren bosatte sig vid Torne-Vittangi älvars sammanflöde. Det var på den tiden när 1673 års lappmarksplakat instiftades med skattebefrielse och frihet från krigstjänst för de som koloniserade Norrlands inland. Det tog många år innan byn växte, men i mitten på 1800-talet byggdes kyrkan och Vittangi blev centralort i Jukkasjärvi socken. Till i början på 1913 var byn centralort, men när gruvstaden Kiruna blev större så flyttades den kommunala förvaltningen dit. Fortfarande var Vittangi handels- och marknadscentrum samt mötesplats. Samerna kom till de stora högtiderna vår och höst i samband med att man flyttade sina renhjordar. Torneälven var vägen sommartid upp mot malmfälten och Narvik (Victoriahamn). Till Bottenviken, Haparanda och Torneå gick stora tjärflottar för vidare färd mot mellan Europa, efter omlastning. Vinter var färdvägarna över myrarna med hästskjuts upp mot Norge Finland och söderut mot Gällivare, postvägar. När sedan vägarna byggdes under talet så blev Vittangi ett kommunikationscentrum på Nordkalotten. Särskilt under krigsåren var trafiken mycket livlig. Folkmängden under 70-talet uppgick till c:a personer. I dag är vi nere under 900 personer. Vi måste göra något åt det, få fler att flytta hit. Delar av den gamla bosättningen från 1800-talet har flyttats till Suupalo hembygdsområde, Wikmansgården, tidigare gästgiveri, kafé, affär och Mäkitalogården typisk Tornedalsgård som stått inne i byn. Interiör från pörtet i Mäkitalo som flyttades till Suupalo

4 Länsmansgården som kommer från Karesuando och flera andra gamla förråds byggnader, härbren och aittor från slutet av 1600-talet. Vittangi är och har varit en stor knutpunkt för olika busslinjer. Hit strålade och fortfarande strålar bussarna från Pajala, Karesuando, Kiruna och Gällivare samman. Särskilt under beredskapstiden åren Från beredskapstiden fram till ca 1960 blomstrade sågverksindustrin. Ur skogen togs timmer som förädlades till bl.a. slipers som levererades till Kirunagruvorna och byggnadsvirke som plank och bräder. Kastved togs från skogen och kördes ut runt om i kommunen till skolor och bostäder. All uppvärmning på den tiden skedde med ved. Inflyttningen till byn var stor och arbetskraft i form av gästarbetare fanns det gått om. Nya entreprenadföretag och åkerier bildades. Mejeriet i Vittangi hade inom sitt upptagningsområde över 200 leverantörer inom östra Kiruna. Varje dag kördes mellan l mjölk till Kiruna. Flottningen var den stora transportleden av flottningsvirke till kusten fram till 70- talet då lastbilarna tog över transporten av virke. Vittangi har kvar stora arealer av den gamla skogen som man kan använda till rekreation i naturen, tex. genom poststigen Vittangi Piilijärvi, efter stigen finns många nyckelbiotoper samt gammal skog att beskåda. En del i förstudien är att samla upp och utvärdera fakta om det gamla skogsbruket i Vittangiområdet. 4 Köksdelen i Mäkitalogården med den magnifika spismuren för öppen spis, bakugn och vedspis. 4

5 5 5

6 6 1 Verksamhet/aktiviteter Under projektets gång fr.o.m. 15 juli 2002 t.o.m. 28 februari 2003 har följande verksamheter bedrivits och finansierats av EG-medel. Arbetet har bedrivits med hjälp av muntliga intervjuer, samt per telefon, källforskning genom Internetundersökningar och tidningar. En hel del studiebesök har gjorts och konsulter har anlitats. Under denna tid har ett flertal möten seminarier, kampanjer och andra arrangemang ingått i projektet. De olika aktiviteterna har ingått i varandra vilket gör det svårt att särredovisa respektive aktivitet. Under projektets gång har en hel del ideellt arbete utförts. Vi har måst ansöka om utsträckt projekttid på grund av svårigheter att träffa och intervjua en del personer och alla helger, då kontoren varit stängda. Samtliga möten och sammankomster har varit välbesökta av ortsbefolkningen, föreningsstyrelser m.fl. På dessa möten har kvinnorna varit i majoritet vilket kan ha påverkat besluten. Projektgruppen har varit i kontakt med Kiruna Lappland, ICE Hotel Jukkasjärvi, Destination Kiruna, Kiruna Buss, Kiruna Trafik, Hörvalls Buss, Falcks Buss Kiruna Taxi, Lule Buss, Lapline, Wälimaas Bussar, Tapanis Bussar m.fl. persontransportörer, Lainio Turism, Vittangi Turism, Lappaesuando, Kristallen, Företagarna m.fl. turistarrangörer och fått många positiva gensvar för projektet. 2 Resultat 2.1 Syfte Vittangi Hembygdsföreningen har för avsikt att föra arvet vidare, vad gäller kulturen inom skogen, sågarna och flottningen på Torne älv samt nybyggartiden. Vittangi Hembygdsföreningen vill undersöka om det finns ett behov i Vittangi att bevara och rusta upp området Suupalo med byggnader, trädgård och museum. Föreningen vill också se om behovet finns av ett sådant område för besökande i området. Så vill man också titta på hur man på bästa sätt kan bilda nätverk och partnerskap med andra företag och organisationer bl.a. inom turismen. Syftet med undersökningen är också att hitta andra ekonomiska alternativ för att driva Suupalo vidare. Projektet fokuserar på bevarandet av kunskapen om kulturarvet, traditioner och erfarenheter. Den kunskapen som människors egen bakgrund och rötter, men som otroligt nog inte tas hänsyn till i dagens utbildningssystem. Dessa erfarenheter är nära samman knutna med bönderna och landsbygden där de föddes och bevarades. Jordbruksnäringen såväl som den övriga landsbygden har genomgått avsevärda förändringar under de senaste årtiondena. Därför har antalet människor som kan sin egen kultur minskat så det blir färre och färre människor som kan föra den vidare till den yngre generationen. Projektet vill göra undersökningar inom det område där erfarenheter / kunskap / traditioner / vanor håller på att gå förlorade. I seminarier och innovativa utbildningar (ex. Levande museum, praktiska presentationer av gamla erfarenheter mm) ska de studerande bli uppmuntrade att få nya insikter i de ovan nämnda ämnena. Tema Bevara det kulturella arvet (traditioner, vanor, gammal hantverksteknik.) Skapa och utbyta innovativa undervisningsmetoder. 6

7 Vision 1 Besöksnäringen Wikmansgården till vänster, Länsmansgården i mitten och Mäkitalo till höger. Idag besöks och används Suupalo av ortsbefolkningen och bussgrupper för kaffe, mat samt musei- bildarkiv besök. En vidareutveckling av bussgrupperna för upplevelse och övernattning i samarbete med Vittangi Turism, Vittangi Värdshus, Kiruna Lappland och övriga turistföretag för tex. hundspann, skoterturer och forsrännare. Natur och kulturupplevelser efter Vittangiälvens fiskestig, hänvisning till förstudie Vittangiälvsprojektet. Suupalo kan bli ett centrum för sportfiske med dom 2 fiskrikaste älvarna Torne och Vittangi älv i Norra Sverige, och med tusentals sjöar och bäckar. Del av museet i Länsmansgården 7

8 8 Skolan använder Suupalo till naturstudier och musik- och sångframträdande. Vi vill utveckla det gamla trädgårds- och odlingslandskapet. Bryggan vid älvstranden som brukades för ambulansflyget under den tiden sjukhuset fanns kan användas för sjöflygplan, eftersom Nordkalotten har stor dragningskraft på privatflyget från kontinenten och kan kombineras med övrig besöksnäring. Varför ska bussföretagen välja Suupalo? Bra parkeringar, ordentligt med toaletter. Passagerarna kan gå runt och titta på byggnaderna, promenera i skogen ner till Torneälven och njuta av lugnet. Suupalo kan servera fika, luncher och middagar, samt förmedla övernattningar till Vittangi Turism AB och Vittangi Värdshus. Föraren kan vila ut i ett vilorum. Framrutan rengörs under uppehållet av personal. Möjlighet till tvätt av bussen. Sommartid möjlighet till fiske, bastu, bad i älven o luftgevärsskytte m.m. Vintertid möjlighet till skoterturer, hundspann, skidåkning o isfiske m.m. Vid ankomst och avfärd serveras Suptallen välkomst eller avskedssup. Se även Rekreatoriet Interiör från Vikmansgården 8

9 Vision 2 Rekreatoriet Vy från Suupalo mot Torneälven rakt fram och Puolisjoki till vänster. Namnet Suupalo är en sammansättning av orden suu (mynning, utlopp) och palo (bränna, avbränt skogsparti) och kan på svenska uttolkas ungefär som Mynningsbrännan. Beteckningen Rekreatorium förefaller därmed vara helt på sin plats för en miljö som kan förbränna människans stress och kontaktlöshet i kreativitetens ugn och pånyttföda, föda ut en varelse som kommit närmare sig själv. Bastuanläggningen intill Puolisjoki strand 9

10 Rekreatoriet skall vara en plats med en kreativ och harmonisk miljö, där den skapande människan kan varva ner och hitta tillbaka till sig själv. Ett slags vilohem, men med en annorlunda utformning. Här finns inga klockor, ingen radio, TV eller dagstidningar eller mobiltelefon. Boendet sker i enskildhet och köket står alltid öppet, besökarna äter och sover när de själva vill. Rekreatoriets centrum är ett hus som vibrerar av möjligheter till skapande. Här finns ett litet antal ateljéer, för såväl två- som tredimensionell konst, ett ljudlöst rum att lyssna i, ett rörelserum för kroppen och en ljud- och ljusverkstad med instrument som lockar till sinnenas lek. Här finns även en bastu vid älvstranden, en verkstad, ett bageri och ett välförsett bibliotek. Bastuanläggning vid Puolisjoki med 2 bastun och omklädningsrum i mitten. Rekreatoriet tar emot besökare ur alla samhällsgrupper, från stressade affärsmänniskor till konstnärer och vanliga amatörskapare som behöver komma ifrån vardagen, men inte har tid eller råd att ta sig ledigt. Här arbetar också ett litet antal värdar. De har olika bakgrund och erfarenhet och är i första hand medmänniskor, men de kan också handskas med så skilda saker som snickeri, psykologi och läkekonst. Värdarna arbetar inte på rekreatoriet i traditionell mening, det är mera en fråga om att under en tid välja ett sätt att leva. Syftet är att ge människor en möjlighet att komma till insikt om sin skapande roll. Genom att tillhandahålla en harmonisk miljö utan givna aktiviteter, görs besökaren medveten om sin funktion som medskapare. Ett rum som innehåller ting och instrument som kan fås att ljuda, förblir tyst om inte besökaren själv gör någonting. Utan en egen inre vilja att skapa kommer ingenting att hända. Vi är alla medskapare. 10 Läkarvillan. 10

11 Verksamheten kan tänkas drivas som en stiftelse, där tex. Stipendier till mindre bemedlade kan sökas. De som har mer pengar betalar för de som har mindre. Företag med personalutvecklingsmedel kan skicka sina chefer till en verklighet som besöks av konstnärer och vanligt folk. Rekreatoriet blir en mötesplats. Stiftelsens administration är dock placerad avskilt från rekreatoriet. Det finns inget kontor med pärmar och en kanslist som kommer klockan och åker klockan Platsen Suupalo i Vittangi är idealisk för ett rekreatorium, och genom att den lokala hembygdsföreningen redan påbörjat sitt arbete, finns det goda förutsättningar att utveckla ett samarbete som innefattar en stor del av den lokala kompetensen. Hembygdsföreningens idéer om att bygga upp olika verkstäder för tex. Båtbyggeri och smide sammanfaller väl med rekreatoriets, om att ge människor möjlighet att lära ur sitt eget intresse för skapandet. Rekreatoriet kan också dra en hel del intresse till det Vittangi som idag har problem. Frånflyttningen är stor, främst bland unga kvinnor. Om näringslivet genom personalutveckling kommer i kontakt med området kan det innebära någonting positivt. Även tillströmningen av konstnärligt skapande människor i en bygd med mycket jordnära försörjningstraditioner kan vara av godo

12 Vision Nybyggarbyn Uppmuntrade Nybyggare Under 1600-talet tilltog intresset för Norrland. Staten stimulerade nybyggarkolonisationen, med speciella lappmarksplakat 1673 och Nybyggarna fick 15 års skattefrihet och frihet från knektskrivning, som var den tidens stora gissel, med tanke på de många och långa krigen under Wasasönerna. Det första lappmarksplakatet, 1673, som uppmuntrade "nybyggen" gav inget större resultat. Bara en handfull nybyggen. Staten ändrade strategi. I det andra plakatet 1695, så betonades odlingen, och behovet av bofasta jordbrukare. Motivet var att såväl försvarspolitisk som skattepolitiskt. Den bofasta nybyggaren skulle bättre hävda jorden och öka skatteintäkterna genom ett effektivare nyttjande av jorden års lappmarksplakat -kan med facit i hand, ses som ett misslyckat centralt beslut, som saknade lokal verklighetsförankring. - Varför skulle nybyggarna bekymra sig om odling, när det rådde överflöd på jaktmarker och fiskevatten. Rikets Skattkammare Norrland började också så smått betraktas som rikets skattkammare. I det stora öde landet fanns rika tillgångar på skog och mineraler. -I Norrland hava vi ett Wästindien, blott vi förstå att bruka det. Var riksrådet Carl Bonden inställning. Carl Bonde var Axel Oxenstiernas rådgivare och ideolog, i mitten på 1630-talet. Carl Bondes perspektiv var kolonialt. Norrland låg bortom Sverige, för sig självt. Intresset var stort. Förvaltningsorganisationen byggdes ut. Marknadsplatser anlades. Kyrkor byggdes, och en intensiv missionskampanj inleddes. Präster sändes ut i "obygden". Norrlandspolitiken var ett medel i nationalstatens strategi för konsolidering och expansion, ekonomiskt och geografiskt talet är också bergsbrukspionjärernas århundrade. Misslyckad Gruvepok år 1634 upptäckte samen Peder Olofsson silvermalm i Nasafjäll, som väckte stora förhoppningar. Trettioåriga kriget rasade på kontinenten och hären behövde pengar och proviant. Sverige hade också stora skulder till Danmark efter freden i Kalmar. Det så kallade "Älvsborgslösen". Nasafjäll blev aldrig något annat är ett ekonomiskt misslyckande, och ett bevis på statsmaktens förtryckarmentalitet, då samerna tvingades till att sköta transporterna med sina renar. Förutom malmbrytning i Nasafjäll, så öppnades också gruvor i Jokkmokksfjällen och Malmfälten (Svappavaara) talets Kolonialpolitik Jordbrukskolonialisationen tar fart. Kyrkan och staten går hand i hand för att civilisera Norrland och Lappmarken. Ett nytt lappmarksreglemente, 1749, trycker ännu hårdare på odling och bruk av jorden. Nybyggtillstånden villkorades med bestämda prestationer, och jakten mer eller mindre förbjöds. Husbehovsfiske var dock tillåtet talet var också en storhetstid för ekonomiska projekt av allehanda slag. Den merkantilistiska idén, som var bärande bakom 1700-talets samhällsbygge, hade som grundtes att människan inte fick vara onyttig, lika lite som jorden. Allt skulle ge avkastning för att höja "den nationella vinsten". Det gav svängrum för många visionärer och äventyrare. Bland dem Västerbottens Landshövding Gabriel Gyllengrip, som förespråkade en odlingsrevolution och en industriell expansion. Gyllengrip såg lite föraktfullt på samerna onyttiga levena, och förespråkade en industriell exploatering av renen, genom speciella skinnmanufakturer. 12

13 Äventyrare Till kategorin "äventyrare" kan räknas de personer som satsade på malmbrytning och brukssamhällen. Jonas Meldercreutz, matematiker och välbärgad ung godsägare, som tillsammans med Abraham Steinholtz, patron på Kengis bruk, byggde upp det första brukssamhället i Gällivare (Melderstein). Bruket blev ett ekonomiskt fiasko. Nybyggarna och allmogen ville inte låta sig utnyttjas. Meldercreutz vision var till sin karaktär kolonial, och för att nå lönsamhet var han beredd till det mesta. Han hade ingen som helst förståelse för landsdelens kulturella bakgrund och traditioner. Patriotiska Affärsmän Samuel Gustav Hermelin övertog bruket efter Meldercreutz. Hans engagemang vilade på en djupare omsorg om modernäringen, jordbruket. Hermelin var lite av en odlingens apostel. Nybyggen skulle anläggas i större skala än tidigare. Skogsråvara och vattenfall fanns för energi. fiskerier, handel och hantverk skulle befordras. Hermelins vision vart patriotisk. Men också han ruinerade sig på projektet. Den kända lappmarksprästen Lars Levi Laestadius förklarar misslyckandet: - även om Hermelin var en godhjärtad natur, fast besluten att se civilisationen blomstra, så drogs han med ett bekymmer han hade gemensamt med föregångarna: Det var han som hade visionen och inte lokalbefolkningen. Laestadius menar att brukspatronerna ville skapa nybyggarproletariat, utan egen jord att odla, beroende av bruket. Det ställe inte lokalbefolkningen upp på. De ville ha sin egen jord, och inte vara helt livegna. Odlingsoptimism En annan viktig 1700-tals ideolog var Carl von Linné, som också var odlingsoptimist. Han lanserade till och med möjligheten att lyckas med odling i den skandinaviska fjällkedjan. Bland dom växter som Linné ville prova att odla i fjällen var saffran. En lönsam växt. Linné är lite motsägelsefull. Samtidigt som han ger uttryck för att till och med fjällen ska kunna lägga under nyttans domän, så finns hos honom också tanken om ett organiskt samband i naturen. Ett heligt samband, som kunde leda till naturens hämnd om man försökte att resa sig upp mot den. Enligt Linné så framstod Lappland och i synnerhet samerna som föredömen i etisk avseende. De levde sunt och oskuldsfullt i ett friskt och härdande klimat. Kyrkan Aktiv Kolonisatör Under 1700-talet var också de lappländska prästerna aktiva i utvecklingen av Norrland. Huvudtanken var att Gud inte skapat något förgäves. Allt i naturen var till nytta, i synnerhet människan (fysikteologisk tankesätt). Lappmarksprästen Pehr Högström, menade att klimat och natur reste inte några hinder för odling, men det viktigaste argumentet var religiöst: - Man skall befolka Norrland, för att efterkomma "Skaparens instruktion", som är att föröka oss och uppfylla jorden. Enligt Högström skulle de goda jordarna brukas av skickliga bönder, och till de karga skogs- och fjällmarkerna hade Gud skapat samen och renen. De båda näringarna fick inte blandas samman

14 Fascinerande Region Norrland var under den förts kolonialperioden talet, en fascinerande region som fick många epitet: * Rikets skattkammare (kolonialmaktens perspektiv) * Lapphelvetet (odlingspessimisternas perspektiv. Kallt, snö, mygg och mörkt.) * Underlandet (det exotiska perspektivet.) * Framtidslandet (Det optimistiska perspektivet. Odling, industri.) De första nybyggarna kom till Vittangi på talet från Pello. Fiske och jakt var den huvudsakliga näringen. Senare började man att bruka jorden och idka boskapsskötsel. Odlingsgränsen, som drogs 1867, avsågs främst att säkerställa samernas nyttjanderätt till renbetesmarker i fjällområdena i Norrland. Dessutom var förutsättningarna för nybyggares utkomst mycket små ovanför denna gräns och bosättning borde därför inte ske. Detta hindrade emellertid inte att ett stort antal personer, både samer och nybyggare, illegalt slog sig ner ovanför odlingsgränsen. I byns näringsfång har jakten, fisket och jordbruket haft betydelse för och format inägomarker, utägomarker och bebyggelse på olika sätt. Inägorna användes för vinterfodertäkt samt begränsad utsträckning till odling, framförallt av potatis. Djuren gick på skogen om somrarna och vallen var inhägnad, lieslogs och hässjades. Myrslåtter var viktig. Myrängar kunde ligga på stora avstånd från hemmanet. De slogs, höet hässjades och hämtades sedan på vintern när snön lagt sig. Bruket har upphört på 1950 talet. 14 Aittor (härbren) på Suupalo från 1600-talet. I mitten av talet till talet var tjärbränning en stor inkomstkälla. I början av talet kunde skogsägarna börja sälja skog och till slutet av talet var timmerflottning en stor inkomstkälla. Lokalt började man att vidareförädla virket. Sågverk startades som tog tillvara timret, man sågade plank och brädor, vilket behövdes både till gruvnäringen och bostadsbyggandet. I byn fanns 3 snickeriverkstäder som tillverkade möbler, fönster, dörrar, trappor och kistor m.m. 14

15 Ortsbefolkningen och samerna har levt i samförstånd. Under vinterbetessäsongen har samerna bott hos folk i samhället. Tack vare skogsbruket har betet förbättrats, renlaven har genom slutavverkningarna fått möjlighet att växa. Vi ser i framtiden en möjlighet att kunna bruka dom nerlagda slåtterängarna för framställning av renfoder. I slutet på talet avtog jordbrukets betydelse, i dag finns inte en enda ko i Vittangi. Några slåttervallar hålles i hävd av ett fåtal entusiaster. Därför vill vi i hembygdsföreningen återskapa en mindre nybyggargård med slåtteräng, ladugård med fjällraskor och häst som används för nybyggargårdens olika körslor i skogen och ängarna. Barn som växer upp idag tror att mjölken kommer från en industri i Luleå. För att visa barnen hur det verkligen förhåller sig kan man visa hur våra förfäder levde i ett jordbrukarsamhälle. Detta kan även bli en nybyggarby som besöks av alla. Vi vill även återskapa en småskalig sågverks- och snickerikultur som fanns i bygden tidigare, tex. en cirkelsåg med tändkulemotor, och bygga upp en smedja enl. gammal modell där man tex. kan smida liar och reparera jordbruksredskap. Utbildning av skapande med motorsåg, motorsågskonstnär. 15 Länsmansgården som ursprungligen byggdes i Karesuando i slutet på 1600 talet, flyttades och uppfördes på Suupalo

16 Mål Målsättningen med Suupaloområdet är att få ett centrum för alla slags aktiviteter som besökare och lokalbefolkningen har nytta av. Besöksnäringen, utställning, frilufts- och museiverksamheten tar emot människor som behöver lugn och ro från en krävande omvärld. Bevara och föra vidare den traditionella och väl etablerade kunskapen och erfarenheten som idag håller på att förloras (traditioner, vanor, kunskapen om gammal hantverksteknik.) Samla olika generationer för att lära sig av varandra och öka den sociala kompetensen. För att förbättra inkomstmöjligheterna kan projektets resultat användas för framtida utbud av utbildningar, turism och rekreation Mål besöksnäringen Målet med förstudien är att undersöka förutsättningarna och nyttan av ett utbyggt och upprustat Suupalo område, för de redan befintliga turist företagen att vara ett komplement och en motor i utvecklingen av besöksnäringen. Vittangi Värdshus och övriga turistföretag med tex. hundspann, skoterturer och forsränning. Att samverka med Vittangi Turism AB och Vittangi Värdshus samt övriga turistföretag. Att ordna guidade turer i Vittangiområdet, historiska och kulturella platser. Att vara nav och bokningscentral för östra Kiruna kommun. Att skapa förutsättningar för längdskidåkare att kunna träna i början på säsongen. Att tillsammans med näringslivet pröva förutsättningar för vidareutveckling av affärsidén inom besöksnäringen. Att sjöflygplatsen nere vid Torne älvens strand ställs i ordning, vilken vore en särpräglad kulturplats för flygare från övriga Europa. Målet är att kunna anställa ett antal personer till företaget, ekonomisk förening, kooperativ eller aktiebolag 16

17 17 Förslag till marknadsföringsbroschyr till tex. bussbolagen Dags för en paus i resan? Välkommen till Vittangi och Suupalo Hembygdsområde Mat- och kaffeservering i kulturhistorisk miljö. Sväng av från Pajalavägen (riksväg 395) vid södra infarten till Vittangi vid skylt märkt Hembygdsområde. Avstånd ca 500 m. Servering av mat och kaffe. Försäljning av hemslöjd och besök vid museum och bildarkiv. Möjlighet till en stunds avkopplande promenad i vacker natur. Parkeringsplats för 5 bussar Vittangi Hembygdsförening Sjövägen 87, Vittangi Tel. Suupalo: Bokning: Hilkka Lahti tel Bokning: Kersti Eliasson tel E-post: Hemsida: 17

18 Mål rekreatoriet Rekreatoriet skall bli en oas för kulturarbetare och övriga utbrända inom näringslivet. Också för musiker, skådespelare och konstnärer blir livet ibland outhärdligt grått och trist. I den rofyllda miljön ska de få frid i själen. Vattnet forsar och skogen susar i närheten. Det är långt från störande trafikbuller och telefonsamtal. Gästen erbjuds såväl stillhet och avskildhet som möjlighet till samtal med rekreatoriets invånare. Han lämnas ifred, samtidigt som han erbjuds deltagande i den verksamhet som pågår. Det yttre korrelatet är den vardagsnära kontakten med skogslandets nutida invånare samt en målinriktad verksamhet med sikte på fördjupning och utveckling av skogslandets egen kultur och historia. Denna verksamhet kan vara snickeri, en hantverksutbildning en verksamhet som ger kontinuitet och en stabil grund. Vid Torneälven kan man betrakta vattenflödet som är sig likt men ändå ständigt nytt. Utsikten över det storslagna skogslandet ger tanken flykt utan gränser. I snickeriet används skogslandets naturmaterial för tillverkning av konstföremål. I Vittangi by finns människor som erbjuder gästfrihet och deltagande i forsfärder, beskådande av orrspel, skoterfärder och hundslädsutflykter. På området finns forna tiders miljöer levandegjorda i form av gamla gårdsmiljöer, ladugård och aittor. I omgivningarna finns spår och rekonstruktioner av masugnar. tjärdalar, kolmilor, järnbruk och andra tiders näringar. Besökare på rekreatoriet skall kunna bo enskilt eller kollektiv. Den stora läkarvillan kan på ett plan inredas med rum. Det finns på orten idag företagare som kommer att starta tillverkning av timmerstugor, en kombination av utställningsområde för den lokala tillverkningen och rekreatoriets gästbostäder är fullt tänkbar. I rekreatoriet skall finnas rum för skrivare och ateljéer för målare samt en liten trä- keramik- och smidesverkstad. I läkarvillan skall finnas bibliotek ett mediarum, ett musikrum och en ateljé. I rekreatoriet kommer det att finnas utrymme för släktforskning, även kortare eller längre kurser i släktforskning. Bredband kommer att finnas för snabb uppkoppling med likartade verksamheter. Där kan gästerna arbeta projektinriktat, prova nya vägar och erfarenheter eller koppla av framför en brasa vid någon av de tre öppna spisarna. För att sen på kvällen få en riktigt rofylld känsla innan man går och lägger sig, tar man sig ett bastubad och svalkar av sig i Puolisjokibäcken. En tänkbar verksamhet knuten till Rekreatoriet skulle kunna vara att man har ett sommarprojekt (man kan göra ett försök en sommar och se hur det går) där deltagarna har en gemensam uppgift, en avkoppling från vad de annars i vardagslag sysslar med och en praktisk uppgift att lösa i samverkan, t ex att bygga en tjärdal, att bygga en dansbana eller att bygga en friluftsscen eller att återställa myrängar eller delar av Puolisjoki som flottningsled. Samtidigt som det kan vara en stimulerande uppgift för Rekreatoriegäster får man, steg för steg, tillskott till den miljö man vill bygga upp. Vävningen är en del av en fin kulturtradition, tex Vittangidrällen Inte minst för kvinnor, som deltar i Rekreatoriets verksamhet, skulle det nog vara en tillgång om även detta kunde få plats i läkarvillan. Att Suupalo med rekreatorium blir ett livaktigt kulturområde, en mötesplats i Vittangi för kulturellt skapande, med året runt verksamhet, som ger 1 2 årsarbeten. 18

19 Mål nybyggarbyn Hembygdsföreningen arbetar med att förverkliga levande miljöer, såsom bevarande av tidigare skogs-, lantbrukargård med ladugård. Den gamla poststigen mellan Vittangi Lappeasuando mot Gällivare måste underhållas och att vindskydd bygges på lämpliga ställen. På sikt kan man även bygga upp en tjärdal och kolmila. På Suupaloområdet vill vi bygga ett sågverk typ cirkelsåg med råoljemotor, vartill man kan flotta virke efter Puolisjoki. Flottningen har i högsta grad påverkat vattenmiljön. Inte en bäck i vårat område bredare än 2 m, är opåverkad av flottningens framfart. Det mest förödande var bottenrensningen av vattendragen under 50- och 60- talen med bandtraktorer, eftersom stora fiskbestånd slogs ut. Under senare år har stora ansträngningar gjorts för att restaurera vattendragen till tiden före flottningen. Vi vill åter uppta byggandet av forsbåtar typiska för Tornedalen. I anslutning till sågverket installeras en spånskärare för tillverkning av takspån. Rester från sågen och spånskäraren flisas och avyttras till värmeverket i Vittangi. Legosågning kan bli aktuellt för att tillgodose ortens småbrukare med sågat virke. Vi kommer att ha en tjärdal för framställning av tjära som försäljes genom Hembygdsföreningen som souvenirer och större förpackningar. Museet och bildarkivet kommer att utökas, katalogiseras, med föremål och bilder från bygden. Man inrättar ett litet postkontor med stämpel visande den gamla poststigen Vittangi - Gällivare. Den trevliga ungdomsorkestern, som övar i Vikmansgården, kan under hemvändarveckan ge konserter eller visaftnar med Tornedals- och meänkielivisor och sånger, gärna också med inslag av den allmänsvenska fina viskultur som Taube och Bellman representerar. Mäkitalogården som ursprungligen uppfördes 1870 på backen Mäki mellan sjön Julkattenjärvi och Torneälv i byn, flyttades till Suupalo 1991, används som bagarstuga med servering vid olika sammankomster. 19

20 Avgränsningar Några detaljerade inventeringar av skogens kulturarv är ej gjorda annat än genom muntliga intervjuer med bl.a. SVS tjänstemän och tidigare skogsentreprenörer, bl.a. beroende på att under vintertid är det svårt med fältmässiga inventeringar. 2.4 Målgrupp Målgrupp är i princip hela samhället, besöksnäringen, kommun, skolor och lokalbefolkningen. Kulturarbetare, konstnärer och stipendiater mm. Alla organisationer och turismföretag som opererar i området samt tillresande busschartergrupper. Kommunens egna persontransportföretag är en viktig grupp Hembygdsföreningen kommer att ha servering, museum, guidade turer på älven och i skogen till gamla skogsarbetsplatser. Vid behov i samverkan med Vittangi Turism och Vittangi Värdshus ha övernattningsmöjligheter. Busschartergrupp 20

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby

Läs mer

Lokal plan för Hudene

Lokal plan för Hudene Lokal plan för Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av...3 4 Vad är det bästa med?...4 5 Slogan för...4 6 Trender...5 7 Naturområden...5

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Projektspecifikation Bagarstuga till Tomtarna i Skatan

Projektspecifikation Bagarstuga till Tomtarna i Skatan Projektspecifikation Bagarstuga till Tomtarna i Skatan Kulturarvsbärare i bagarstugan i Galtström. Ingeli Gagner och Barbro Åsander, för föreningen Tomtarna 2014-04-28 Innehåll Bakgrund 2 Projekt Bagarstugan

Läs mer

Eftertanke mitt i nutidens flöde... 2 Tidsretreat och Godhetens Retreat i vacker natur och medeltida historisk miljö i Vadstena eller på

Eftertanke mitt i nutidens flöde... 2 Tidsretreat och Godhetens Retreat i vacker natur och medeltida historisk miljö i Vadstena eller på Eftertanke mitt i nutidens flöde... 2 Tidsretreat och Godhetens Retreat i vacker natur och medeltida historisk miljö i Vadstena eller på Västkusten... 2 Fjällretreat i Saltoluokta... 3 Naturretreat i Storforsen...

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Utvecklingsplan för kulturreservatet

Utvecklingsplan för kulturreservatet Plan Diarienummer 435-7663-2014 Utvecklingsplan för kulturreservatet Lillhärjåbygget 2014 November 2014. Omslagsbild Lillhärjåbygget från förr samt nutid under både sommar och vinter. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Sammanfattning Bakgrund Projektet uppkom då utvecklingsgrupper runtomkring i byarna i Älvdalens Kommun ville jobba för att kunna behålla service

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Blomstervandring. Lokal Service. Mat, Kaffe, Boende. Övrigt. Butiker

Blomstervandring. Lokal Service. Mat, Kaffe, Boende. Övrigt. Butiker Blomstervandring En lätt vandring med Lars Lundgren som guide! Efter gemensam färd till Grönfjäll, går vi upp i Grantonsskalet och tittar på fjällets flora. Ta med fika. Söndag 10/7 Samling vid Träffpunkten

Läs mer

Personlig service. Värdparet David och Margareta hälsar såväl nya som gamla kunder välkomna till Odalgården.

Personlig service. Värdparet David och Margareta hälsar såväl nya som gamla kunder välkomna till Odalgården. En närbelägen idyll Värdparet David och Margareta hälsar såväl nya som gamla kunder välkomna till Odalgården. Personlig service Som konferensgäst på Odalgården blir du snabbt varse om den familjära stämningen

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Välkommen att fira Jul och Nyår nära Polcirkeln

Välkommen att fira Jul och Nyår nära Polcirkeln Välkommen att fira Jul och Nyår nära Polcirkeln Fira julen i vitt! Ta dig fram med spark, skidor, snowboard och snöskoter eller bara njut av vintern, det speciella ljuset och genuina vardagsupplevelser

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Resan genom Midnattsolens land

Resan genom Midnattsolens land 9-14 juni 2009 Resan genom Midnattsolens land Norrbotten - fantastiska Tornedalen - finska Lappland Nu har du chansen att under sex sevärda och lärorika dagar tillsammans med nya bekantskaper att få uppleva

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Renar och snöskotertrafik

Renar och snöskotertrafik Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Lokal plan för Fölene

Lokal plan för Fölene Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:203-0-2 Diarienummer:200-06 AF Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck BiB Bastu i byn Checkens namn Gula Huset i Uddebo Sökande (Namn/Förening) 76969-7438

Läs mer

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Är du intresserad av teater, musik, historia, undervisning, turism, jordbruk, djur eller skogsarbete? Tycker du om att arbeta med barnverksamhet? Är du intresserad

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2011-03-23 Diarienummer:2008-001 R Turismcheckens namn Elinor Krabbe Sökande (Namn/Förening) Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av

Läs mer

Hopp, hopp, hopp - för Vuollerim

Hopp, hopp, hopp - för Vuollerim Hopp, hopp, hopp - för Vuollerim Studieresa till Vuollerim 141002-04 - Ideell Entreprenör Fakta Vuollerim - Vuollerim, som betyder det nedre selet, var fram till 60-talet en by med runt 500 innevånare.

Läs mer

FRUSTUNA. Utepedagogik Sverige AB Vulcanusgatan 15 113 21 Stockholm 08-652 52 92 www.utepedagogik.se info@utepedagogik.se

FRUSTUNA. Utepedagogik Sverige AB Vulcanusgatan 15 113 21 Stockholm 08-652 52 92 www.utepedagogik.se info@utepedagogik.se FRUSTUNA Frustuna är belägen strax utanför Gnesta i Södermanland med direkt anslutning till sjön Frösjön och är en perfekt anläggning för verksamhet med den idylliska känslan och närhet till vatten. Frustuna

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN 2009-2012

UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 --------------------------------------------------------------------------------Föreningen Ja Järna-------- UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 HISTORIK Myrbacka eller Dala-Järna, är numera centralort i Järnabygden.

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Fyra måsten när du besöker Arvidsjaur. Äventyrsbadet Lappstaden. Guide utanför Lappstaden, Arvidsjaur. Foto: Peter Manner

Fyra måsten när du besöker Arvidsjaur. Äventyrsbadet Lappstaden. Guide utanför Lappstaden, Arvidsjaur. Foto: Peter Manner Turistguide Arvidsjaur Fyra måsten när du besöker Arvidsjaur Äventyrsbadet Lappstaden Vår underbara natur Hängengården i Glommersträsk Kommunfakta 01 Antal invånare 6 791 Yta 5 708 km² Centralort Arvidsjaur

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Finjasjöns strand vid Skyrup. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se. Byabladet 2014 Nr 2

Finjasjöns strand vid Skyrup. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se. Byabladet 2014 Nr 2 Finjasjöns strand vid Skyrup Nära naturen vid ås & sjö www.matterodsbyalag.se Byabladet 2014 Nr 2 Aktiviteter 2014 12 maj Trivselkväll vid Agdas stuga kl 18,00. Vårstädning av stugan och i trädgården.

Läs mer

Enkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Enkät - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 7 00,00%. Kön Antal Procent. Kvinna 6 55,3%. Man,68% Totalt 7 00,00% Medelvärde,5.

Läs mer

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden 1 SLUTRAPPORT Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden Dnr LNM-2010-42 Mötesplats Bredgården Stödmottagare Bred Föreningsgård Ekonomisk Förening Kontaktpersoner:

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått?

den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? den röda tråden 1. Vad är den röda tråden och varför har den uppstått? En av HALA-projektets strålar Inom HALA-projektet fann parkgruppen samband mellan kulturhusets och samhällets utveckling i förhållande

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell

Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Slutrapport Kreativ utemiljö- Slöjdarnas Hus 2009-6329 2009-2011 Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Bakgrund Slöjdarnas Hus i Vännäsby är ett besöksmål

Läs mer

138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande

138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande Blanketter för publikundersökning fanns att hämta på Bella Gästis och att ladda ned från hemsidan. 138 svarande - av estimerade 5.000-15.000 besökande (under perioden 9 juli 30 september hämtades ca. 4600

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60

Träff 1: 13 augusti i Ljustorp 7 deltagare och 1 processledare = två grupper En person under 18 år, 3 mellan 30-40, 2 mellan 40-50 och en över 60 Sammansta llning Landsbygd 2.0 I Landsbygd 2.0 lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. Metoden är enkel, har bra hjälpmedel och går ut på att alla är med och diskuterar

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Förstudie för utveckling av Stjärnsund Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén

Läs mer

Det är valborgsmässoafton igen!

Det är valborgsmässoafton igen! Det är valborgsmässoafton igen! 140430 Jag vill börja med att läsa några rader ur en dikt skriven Av Alva Möllerströms bok Nysådd och axplock Det är ingenting nytt som händer, det har upprepats i tusende

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Bullerö 128 Bullerö 129 Bullerö

Bullerö 128 Bullerö 129 Bullerö 128 Bullerö 129 Bullerö Bullerö 130 Bullerö 131 Bullerö 132 Bullerö 133 Bullerö VVågorna piskar mot rutan för det blåser rejält. Kapten styr med van hand taxibåten in i Bullerös hamn Hemviken. Tillsynsman

Läs mer

skärgårdsupplevelse arpa w w w. a r p a. s e

skärgårdsupplevelse arpa w w w. a r p a. s e R å g ö skärgårdsupplevelse arpa a r k i t e k t u r & p l a n e r i n g w w w. a r p a. s e Vi ser Rågöprojektet som en unik möjlighet att utveckla och bevara ett stycke fantastisk och orörd skärgård.

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för turism i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism

norrstyrelsen Vision och mål för turism i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism norrstyrelsen rapport 2009: 26 Vision och mål för turism i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för turism Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert

Läs mer

Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken.

Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Bakgrund; PiteUnika ekonomisk förening med 36 medlemsföretag

Läs mer

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Bakgrund - problembeskrivning Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands läns kommuner. Strömsund är en vacker glesbygdskommun,

Läs mer

Cultural planning. Haparanda. Uppsala 3 juni 2014. Sophie Nyblom och Christina Hjorth

Cultural planning. Haparanda. Uppsala 3 juni 2014. Sophie Nyblom och Christina Hjorth Cultural planning Haparanda Uppsala 3 juni 2014 Sophie Nyblom och Christina Hjorth Uppdraget Kartlägga kulturella resurser Utveckla de kreativa näringarna Genomförande Oktober 2013 April 2014 Research,

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer