2. Erik Modin: Finnarna komma (referat)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Erik Modin: Finnarna komma (referat)"

Transkript

1 I Erik Modin: Finnarna komma (referat) Till Angermanland invandrade m3nga finnar under senare delen av 1500-talet. Hdr skall fiirst ldmnas en kort iiversikt ijver denna invandring och iiven ndmnas nagot om orsakerna. Allmogen i Finland hade det synnerligen besvdrligt under denna tid. Det var ofta krig mot Ryssland, och ryssarna hdrjade och brdnde i Finland. Svenska trupper var ofta inkvarterade i Finland och blev till ett verkligt plagoris fijr det fattiga folket. Ofta var det missvdxt0r, och da hdnde det, att soldaterna tog med vald vad de behiivde. Ar 1596 till 1597 utbrcjt ett kort men blodigt bondeuppror. Man brukar kalla det rrklubbekrigetrr pa grund av biindernas primitiva vapen. Upproret kvdvdes pd ett mycket grymt siitt av marsken Klas Fleming och hans ryttarskaror. MAnga finnar flydde av ovan ndmnda skdl ijver till Sverige. I de stora 6nnu obebodda skogarna i bl a Angermanland hoppades de kunna skaffa sig nya hem. Hdrtill kom att hertig Karl och niirmast efterfiiljande regenter rentav inbjudit finnarna att bosdtta sig i Sverige. En samtida fiirfattare sdger om de Angermanldndska finnarna: 'rfinnar dro nog besittandes i Angermanland som efter Herthig Karls befalning ther nidh satte sig ndr the rymde undan Flemingens mord". Det var framfijr allt i de folktomma skogarna i Vdrmland, Dalarna och Norrland, som finnarna slog sig ner. Det var ndmligen genom svedjebruk, jakt och fiske, som finnarna hoppades kunna fcirscirja sig. Ndr de skaffat sig fast bostad, fick de visssa Ars skattefrihet - vanligen 5 Ar. Det var utsikter som lockade. Annu pa Karl XII:s tid flyttade finnar iiver till Sverige. Denna tid brukar hdr i Sverige kallas fiir I'den stora ofreden". Finnarna kalla den "ison vihan aika" vilket ldr betyda "det stora hatets tidr'.

2 to Kanske kom det finnar till Sverige ndgot tidigare dn ovan sagts. I de s k Gyntherska papperen, som fijrvaras pa hembygdsbiblioteket i Hdrnijsand, finns en anteckning som tyder ddrpa. Ddr star: 'runder konung Sigismunds regering b6rjade bdnder fran Savolax draga ned till Angermanland och der bosdtta sig i fjelltrakterna, uthugga skogen, fdlla hdgdjur och skjuta foglar' men sadant fiirbjiids strdngeligen, och fogden anbefalldes att, derest de ej godvilligt begdfvo sig bort, med dem bruka det sdtt som dertill tienarrr. M6nga finnar bosatte sig ldngs Angermandlven och dess biflod Faxdlven. Finska nybyggen upptogs bade i norra och sijdra Adalen men ocksa i norra Jdmtland och siidra lappmarken. Mest intressant dr bosdttningen i socknarna Ramsele och Fjiillsjii. Det var ndmligen fr0n dessa tva socknar, som m6nga finnar flyttade iiver till Alands. Till Fjdllsjci hiirde pa den tiden bade Bodum och Tasjii. (Som exempel kan ndmnas att Lars Zakrisson, som 1689 bosatte sig pa Lillholmen, var fran Lungsjiin i Ramsele. Isak Pedersson, den fiirste Abon i Havsndsr var fran Riirstriim, och Erik Jonsson flyttade fran Hoting titl Ringvattnet). Finnarna bosatte sig ndstan alltid langt inne i vildmarken sa langt borta fran bygden som miijligt. De ville ha fria hdnder att fiskar jaga och svedja. Det var blott i enstaka fall som de bosatte siq i en cideby eller iivertog ett iidehemman. I allmdnhet skaffade sig finnarna inte nedshttningsbrev, fiirrdn de bott en tid pa platsen. Under tiden maste de fdrsiika undvika all kontakt med de gamla byarnas (bolbyarnas) befolkning. Men deta lyekades inte alltid. Bolbyarna bedrev ju ofta jakt och fiske och ibland iiven sl5tter pa marker, som de arrenderat (Uaxtat) langt borta fran den egna byn. I manga fall var det nog genom det brtk som dt uppstod som finnarna tvingades att skaffa sig nedsdttningsbrev pa sina nybyggen. En del finnar skaffade sig inte egna torp. De hdll till i skogarnar ddr de jagade och fiskade och tog tillfdlliga arbeten hos redan bofasta finnar. Erik Jonssont

3 ---- fiirste dbon i Ringvattnet, var inneboende hos finnen MAns Olofsson i Hoting. Detta var fcirbjudet, och Mdns fick bcjta 40 mark. SAdana finnar kallades "liisfinnar" eller "drevfinnar", och manga av dem var illa talda dven av sina Iandsmdn fdr sin vilda framfart i skog och mark. Samma namn hade man ocks6 pd de finnar, som bosatte sig pa en plats men efter en tid ldmnade den fdr att sla sig ner i en annan ort. Ett exempel hdrp0 5r Anders Olofsson i Alandset, som enligt strijmsborna bott pa inte mindre iin sex torpsttillen, innan han blev bofast i Alandset (se s 16). Det dr blott i undantagsfall som man vet varifran i Finland de finnar komr som bosatte sig hdr pa och 1600-talen. I ett fall sdges hemorten vara S:t Michels socken, i ett annat Rautalampi. Den fiirste finne, som bosatte sig i TAsjii, hette enligt traditionen Hokkinen och kom till Tasjii fr8n Raumo i Osterbotten. Folket ddr pastts ha varit'fde mest vandringslystne i landet". Enligt Erik Modin torde de finnar, som bosatte sig i Adalen, kommit dit fr6n Savolax - Atminstone de flesta. Detta stdmmer fiir iivrigt med utseendet hos deras efterkommande: miirkt, striivt h6r, bruna iigon, grovlemmad och satt kroppsbyggnad. Lars Zakrisson p0 Lillholmen kom ju till Havsnds fran Ramsele, ddr hans far Ar 1642 kiipt sig en gard i Lungsjiin. Fadern hette Zakris Larsson och hade fdrut bott i Kiilsjiin i Hassela. Den bofasta befokningen i Ramsele, bade finnar och svenskar, hade mycket obehag "av de liisfinnar som alldeles obehindrat flyttade fran den ena orten till den andra och f rjriidde skogatna". De klagade hos myndigheterna, och i landsarkivet i Hdrnijsand finns ett kungligt brev stallt till landshijvding Stellan Morner, dtir deras klagomtl behandlas. Brevet lyder (med nagot f iirenklad stavning): "Christina med Guds nade Sweriges, Gijthes oeh Wdndes uthkorade Drottning och Arffurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uthaf Estland oeh Karelen, Friiken ijffuer Ingermannelandt'

4 32 WAr ynnest och n6dige benrigenhet med Gudh Allsmechtigh tilftjrende. Wij haffue, Her LandshiSffdinge, Stellan Miirner, aff vore undersatharesr menige Almoges aff Ramsels gdld i Angermanland underdanige klagomahl ftirnummit, hvad skada och fcjrtreet Finnarne them i skattskyldige skogar vthan ttervdnda tilfoga. Sd emddan slik ijfwerdadugheet ingalunda star till att lijda: Thy dhr war nadige willia och befalningh att I praeticera gonom hvadh medell sddant boffuerij kan instelt bliffua fiir... fijrst tillfdlle att kalla them pa nagon orth tillsamman; TA I kunnen them wisse torpestellen eller hemman fiirordna, theraf dhee skole wara fiirtanckte dess affgaende uthlagor Oss och Cronan tillbiirligen erldggia. Men hwar dee sddan stemningh fcirsittia, DA dhr wdr nddlge willia och befaldning at I med flijt sla effter dem, fiirdriffuandes dem vthur Edert Landshijffdingediimme tillbakar 6th Finland till att uptaga och besitia dee Odeshemman ther kunna finnas. Eder Gudh Alsmechtigh nddeligen befallandes. Aff Stockholm den 2 Martij Anno L6t6. Hiigst Hennes Kongl Maj:tz sampt Rijkes respective Fiirmyndare och Regeringh. Gabriel Oxenstierna Jacobus de la Gardie Sveriges drottz Sveriges marsk Pdr Ban6r Gabriel Oxenstierna i Rijks-Canzlerenstelle Friherre till Mdrrby och Lindh8lmen S R Skattm6stare." Men f innarna stannade kvar. Ndsta Ar kom en ny regeringsskrivelse, men resultatet blev detsamma. Ramsele socken strdckte sig pa den tiden dnda upp mot fjdllen, och l6sfinnarna var svara att ft tag p0. Tio Ar senare kom en tredje skrivelse, daterad den 24 mars, och en fjdrde skrivelse, daterad den 30

5 3t oktober 1650r dr hotfullast av dem alla. Om ndgra finnar nu ldt skrdmma sig och liimnade Ramsele dr inte bekant. MAnga hade ocksa under de gangna Aren blivit bofasta, oeh Modin namnger flera byar, som enligt traditionen qrundlagts av finnar, och av vilka de flesta ligger i de nuvarande socknarna T6sjiir Bodum och Fjiillsjri. MAnga alan5sbor hiirstammar som bekant fran dessa trakter' och det vore intressant att redan nu studera ur den synpunkten aktuella byar. Men det far bli en annan gang. Hdr skall drnda omtalas, att inv0narna i vissa av dessa byar var ganska stridslystna, och att de ofta kom i delo med rdttvisan. Den sldktforskande alandsbon blir kanske en aning fundersam. Men tack vare deras tvister och processlystnad finns manqa intressanta uppgifter om fiirfdderna att hdmta i domstolsprotokollen. Som exempel kan niimnas att vid ett ting i "Resell och Ramsels gdld" den t5 juni 1638 var en finne frtn Rudsjcin anklagad, ddrfcir att han "hafver bitit ett stycke utur armen p6 Peder Larsson i Rijrstriim hemma uti hans egen gard". Peder Larsson i Rijrstriim var fader till Isak Pedersson, Havsnds fiirste Abo. I nuvarande Dorotea socken upptogs l7i2 torpet Svanavattnet av en finne med sldktnamnet Kervelainen. Finnens fullstdndiga namn var Jon Ersson Kervelainent och han var med stiirsta sannolikhet son till Erik Jonsson i Ringvattnet. Lflngs Faxdlven kom mdnga finnar in i Jdmtland, och i norra delen av landskapet pa den stora landtungan mellan Striims vattudal och FlSsjiin anlades flera nybyggen, bland andra Havsndset, Alandset och Ringvattnet. Nedsdttningsbrevet fijr de finnar, som bosatte sig i dessa byar, dr utfdrdat p6 Frtisdn den 7 februari 1666 av guverniiren Carl Sparre. Erich Jonsson (Kervelainen) fick de tillstand att sla sig ner i Ringvattnet, Anders Olofsson A Fltsjiindset och Isach Pedersson i Havsniiset. (Observera att Alandset denna tid kallades FlAsjdndset' liksom Havsnds kort och gott skrevs FlAsjiin. Sd skedde Snnu i biirjan av 1700-talet)

6 t4 Abon pa Fltsjiindset, Anders Olofsson, hade flera siiner, av vilka Michel Andersson iivertog nybygget efter fadern. Han hade nagon befattning fijr kronans rdkning och hade titeln "Chronoskytt och skogvaktare". Denna syssla synes han ha skijtt "utan att se genom fingrarna med sina jaktdlskande landsmdn". En finne, Finn-Per, dr bosatt i Havsniis under de f6rsta Artiondena av 1700-talett skriver Modin. Men Finn-Per var inte finne. Hans rdtta namn var Per Persson, och han var frtn Jonsgard. En Abo ddr, Per Eriksson, hade f6re 1655 bijxlat FlAsjilskogen, och fdrmodligen var han Per Perssons fader. Vidare pastar Modin, att en Abo i Alandset vid namn Henrik Miekelsson och kdnd som en duktig smed, var son till nyss omskrivne Michel Andersson. Men enligt Striims Sldsta kyrkobok var Henrik Mickelsson fitdd i Gamla Karleby i Finland. Fel dr det oeksa ndr Modin skriver, att "SiilgAsens fiirste bebyggare var Jakob Nilsson fran Fjdllsjii". Silje6sens fijrste Abo hette Olof Ptlsson, och han var sonson till den fiirste 6bon i Alaniiset, Anders Olofsson. Fadern hette PAI Andersson. Ovanstaende papekanden har gjorts fijr att visa att dven trdnade forskare kan beg0 misstag. Ovannamnde Jakob Nilsson var fran Rudsjiin i Fjellsjii. Enligt Modin kiipte han sig ett "priiktigtn hemman i Gdrde. Han gifte sig Ar 1706 med en dotter till Per persson i Havsnds. Flickan hette Sara. Familjen flyttade pa l7l0-talet till SiljeAsen. I det s k Sdlgtsskalet, en dalgang mellan tv8 berg, skall siljeasborna fordom '-.r fdngat mycket dlg i dlggardar. Starka skdl talar fijr att Alaniis socken betraktas som ett finskt nybyggarland' skriver Modin. Nybyggarna hdr hade det gott. och han slutar med att citera n6gra rader av Burman, som i sina "Dagbiicker 1798" skriver: "Nybyggena vid FlAsjiin hava bdttre utseende dn gamla bondgtrdar fram pa bygden' Nybyqgare i

7 35 allmanhet m6 ock bdttre dn biinder. Orsaken dr klar: obetydliga skatter' mera boskap, dess och alla viktualiens stigande pris, spannm0lens laga v5rde d6remott goda fisken, fogel- och djurfdngen' den tid de gafvos"' f. Janrik Brom6: Finsk bosdttninq i Jdmtland NAgon finsk bosdttning i Jdmtland eller Hdrjedalen synes ieke ha ftjrekommit se ldnge provinserna lydde under det dansk-norska viildet. Men redan fiire 1545 hade dock befolkningen i de norra, tistra och siidra grtinssocknarna haft kdnning av de pt andra sidan riksgrdnsen, i Angermanland, Medelpad, Hdlsingland och Dalarnat bosatta finnarna, vilka ibland utstriickte sina fangstfdrder Sven in iiver grdnsen till jdmildndska och h5rjedalska jaktmarker och fiskevatten. NAgon genq synes det ocksa ha intrdffat, att dessa kringstrykande finnar olovligen tillgodogjort sig hijskiirden pa en och annan slatterldgenhet, som ldg viister om davarande riksgr6,nsen. Vid hiisttinget i Ragunda i september L6?5, frtgade fogden hdllesjiiborna, om de svenska finnarna gjort dem nagot filrftng pa deras skog eller dngssl6tter, vartill de svarade, att sa ej var fallet; ddremot hade finnar tidigare gjort sig skyldiga till intrang och ilvergrepp pa hdltesjiibornas marker (s 4). Efter landskapets infcjrlivande med Sverige torde finnarna i rdtt stort antal ha biirjat trdnga vdsterut under sina jakter, och 6ven en viss bosdttning kan fijrmdrkas redan i biirjan av 1550-talet. Denna inflyttning s0gs ej med blida 69on vare sig av allmdnheten eller de lokala myndighetetna. Ty manga av dessa finnar var, ansags det, s0dana, som pb grund av'rbovestycken" i hemlandet mast rymma' Nu slogo de sig ned pa biindernas skatteskogar och pa allmdnningar, d5r de gjorde stor skada med sina svedjeland och bedrevo en intensiv jakt pa iilg, bdver och fagel, vilket var till fiirfanq fijr den ursprungliga befolkningen. Landshtivding Erik Sparre skrev om detta 1651 och hemstdllde, att dessa f'skadefoglar" matte avskaffas. Vid midsommartiden 1654 blev tre finnar, Isak Danielsson fr0n Viksjii' Nils Mattsson frtn Ostergraninge och Jon Mikaelsson fran Laxsjii, Ljustorp, miirdade i

8 36 ndrheten av Ktittsjiin i Ragunda. Bonden Jon Olofsson i Pdlgdrd och hans tva sciner hade under slatterarbete pa Kiittsjiiflon upptdckt en riik p0 andra sidan myrenr oeh som en del stijlder strax fijrut blivit begangna i ndrliggande fdbodar, sm6g sig slatterkarlarna fram mot elden, ddr de fann tre finnar, som slagit ldger. Tvt av dem blev skjutna, medan Jon Olofsson slog ned den tredje med sin yxa. Denna fick sedan ligga ldnge i skogen, innan han dog, trots att han tiggde bonden om att fa nadaslaget. De jdmtldndska myndigheterna tycks dock ha behandlat detta brott tdmligen slappt. En av Jon Olofssons sdner rymde till Norge och den andre blev genom tolvmiinnens och allmogens ttgiirande satt pa fri fot. Men niir saken kom infcir hovrdtten, blev det en strdng rdfst, I'andra blodgirigom till varnagel". Jon Olofsson diimdes till halshuggning, och liinsmannen, som f6rst hade brottmalet om hand, fiek bijta 40 daler. Ndmnden och alla de, som borgat fijr den ene mtirdarens fijrsiittande pa fri fot, Alades att tilt den 20 mars 1655 skaffa honom till rdtta. Aven den bortrymde brodern skulle efterspanas, tingfiiras och diimas. En av Jon Olofssons grannar, som kdnde till mordet, fick bijra 40 daler fiir dulgamal (miirk, outredd tvivelaktig sak) (s 4-B). Finnarnas fiirsta egentliga bosdttningsomrade i Jdmtland synes ha varit pa avradslanden inom Hammerdals och Strcims socknar. Deras tidigaste nedsdttningsbrev utfdrdades 1666, men redan Atskilliga 0r dessfiirinnan hade finnar sptrats i trakten (s 20). Ar 1670 inldmnade allmogen i Striim till Vdsternorrliindska kommissionen en ldngre inlaga (se s l4), ddr de bittert klagade rjver det intrdngr som finnarna gjort pa deras marker, "vilken skogrr, heter det, "av arilds tid och urminnes hdvd till vara gardar stadigt sasom avradsland hava legat". Inlagan berhttar vidare, att den fdrste, som bosatte sig p6 denna skog, var en finne vid namn Anders Olofsson. Han fdllde och nedbrtinde skog, var6ver bcinderna klagade infijr befallningsmannen. Ndr saken sedermera fiiredrogs infcir guverntiren Johan Oxenstierna, begdrde denne, att bemdlda skog skulle synas, och sedan detta blivit gjort, drjmdes f innen att icke mer intriinga pa detta

9 t7 avradsland, stsom Oxenstiernas brev hdrom, daterat den L812 I656t utvisar' Men finnen tycks av vad som sedan framgar i strijmsbornas klagoskrift ha varit en fiirslagen och knepig man. Ty en liten tid ddrefter k6pte han ett hemman i socknen och fiek diirmed som bonde laglig rdtt tilt det omtvistade skogsomradet' sedan ldt han garden fdrfalla, I'sa att den ingen mera frukt b6ra kunde", som strijmsborna uttryckte det, varpt han flyttade ut pa samma avradsland igen' Ddrefter beriittas om en annan finne, som tillsammans med ovanniimnda Anders olofsson infiir K M:t i Stockholm uppgivit, att denna skog var en kronoallmdnning, ddr de och negra andra finnar ville upptaga torpstsllen, vilket striimsbiinderna tillbakavisade med att de Sgde bdxelbrev pa denna trakt och Arligen betalade skatt fiir densamma. Likvdl hade dessa finnar med sdner, mtgar och en hop l6st folk sedan fem Ar varit bosatta pa denna biixelskog, och supplikanterna sflg "med gratande ttrar", hur dessa intrdnglingar for fram i deras markert bortjagade djuren, utijdde fiskevattnen oeh gjorde det helt omt5jligt fiir strijmsborna att fiirsijrja sig, som det heter i klagoskriften' De s69 nu snart inte naqon annan rad dn att draga sina farde at annat hall efter fiida och uppehslle fijr sina fattiga hustrur och barn, "varom vi hava nogsamt vittnesbijrd i landets inbyggaret som vara tranga liigenheter kiinna, att vi av vara hemman ej hava den ringaste penning att anvdnda uti utlagor fijr den frostakliga landsortenr som ligqer hart nara fjdllet, utan m6ste allt sadant utav skogen och fiskevattnen med stijrsta mijda och arbete taga. In summa: bliver ieke nu hfirps nagon bot, s6 bijra andra tingslag och som vdr griins nfirmast vistas taga en olidliq skada, ty de (finnarna) dr icke ldnge pa ett rum, fiirran de sijka ock annorstddesfr. Klagoskriften synes dock inte ha fiiranlett ntgon 0tgdrd, som fijriindrat ld'qett ty guvernciren Sparre omndmner i ett brev till konungen Ar 1675 samma 6'rende och besvdr, vilka strdmsbiindernanfiirt "emot n6gra ragfinnar, som i deras tingslag inkomna dro, diir de p6 mangahanda sdtt skola vara dem till hinders och fdrfanq pa deras avradsland, dlggtrdar och bdverbdekar med mera slikt"' De svenska myndigheterna fortsatte dock att ge frihetsbrev till finnar, som slog sig ner i

10 t8 I I Jdmtland, trots bijndernas jdmmer och klagoskrifter. FrAn bdrjan av 1670-talet berdttar Atskilliga utslag och resolutioner om finsk bosdttning i norra och 6stra Jdmtland. Det framgar dock av vissa skrivelser, att finnarna icke Hgde rdtt att upptaga torpstdllen annat dn pa kronoallmdnningar och avradsland och icke ndrmare bolby iin tva mil. De fick dessutom fijrbinda sig att icke halla nagot rrliistrr folk pa sina torpl de som briit mot dessa bestdmmelser skulle dcjmas till dryga biiter, i nagra fall fijrdrivas, deras sdd tagas i beslag och g6rdarna nedbriinnas. Strdms, Hammerdals och Ragunda socknar synas dock ha varit det egentliga omradet inom landskapet, ddr finnar beviljades rdttigheter att upptaga nybyggen. Ar 1672 erhiill tva finnar, Johan Olofsson och Per Larsson nedsdttningsbrev pa att fa sla sig ned pa Hillsandsskogen, fyra mil fran bygden (s 2l). Efter tre frihetsar skulle de betala skatt till kronan fijr var sitt fjdrdedels mantal. Ur samma kdlla erfara vi, att nagra bdnder, Erik Johansson i Kr8nqede och hans grannar i Hamre, Ragunda, ville hindra finnen Matts Eriksson fran Stigsjii att upptaga ett torpstdlle pa kronans allmdnning Kdttsjiin, endr bcinderna fiir samma skog betalade 5 mark smt (silvermynt) i biixelpengar. Finnen skulle dock f0 sla sig ner dhr. Samtidigt fick de tjdnsgiirande befallningsmannen i Jdmtland, landsskrivaren Lars Jonsson Roshemius, order att se till, att finnarna Jciran och Matts Mattsson i enlighet med ett tidigare brev medgavos rdtt att upptaga var sitt torpstdlle pa den tjugo mil langa skogen mellan Strijm och Norge (s 24). En bonde, Anders Danielsson, och en lapp Torkel hade avhiint finnarna deras av guverniiren givna brev samt hotat dem till liv och egendom. Befallningsmannen skulle lata rannsaka diirom. Ett 0r senare talas det om stigsjilfinnarna vid Kiittsjt5n, "som skogen avbrdnt oeh djuren utiitt". Ldnsman Hans Eriksson i MunsAker och Per Andersson i Gev6g fick nu rdttighet att upptaga ett nytt hemman vid Kiittsjc5n, som den 20 sistlidna augusti blivit utsynat. Finnarna skulle utspana ldmpliga platser till anldggande av nya hemman.

11 t9 Landshiivdingarnas olika instdllning till den finska bosdttningen gjorde hela problemet ganska tilltrasslat. Medan en landshiivdin gav tilldtelse At finnarna att upptaga nybygge, fiirbji5ds detta av en annan, vilket sjdlvfallet Asamkade de nykomna kolonisterna stora svarigheter och ordttvisor. Att dessa ragfinnar icke atltid var siirdeles redliga och ordh8lliga, torde dock redan ha framgatt; Atskilliga av dem var ndmligen verkliga flyttf0glar, vilka mera tdnkte pa jakt och fiske dn pd de jordbruk, som de utfdst sig att uppoda. I synnerhet utmdrkte sig de omndmnda stigsjii- och viksjiifinnarna fijr rotl6shet och rovjakt. Detta gdllde frdmst Anders och Erik Olofsson samt nagra fler av denna talrika briidraskarat vilka slog sig ned hos Isak Pedersson och Erik Jonsson pt avradslandet i Striim. Erik Jonsson tycks ha varit mdg till Anders Olofssonr medan Isak Pedersson var son till skattefinnen Per Larsson i Riirstrijm. Finnen MAns Olofsson i Hoting blev 1656 dijmd att biita 40 mark smt fdr att han mot fiirordningen haft Erik Jonsson och hans hustru inhysta hos sig. Finnarnas nedsdttningsomr6den i Jdmtland har i huvudsak varit fdljande: Havsnds, med offieiellt nedsdttningsbrev fran 7666, Holmen L689, Alandset 7666, Ringvattnet fijre 1581, Hillsand 1672, RenAn 1679, Sdljdsen 1695, Gubbhrigen 1746 och Lillviken Dessutom nedsatte sig nagra finnar i Ragunda och Hdllesjii samt i Revsunds och Bodsjd socknar.

12

13

14

15

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV

DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 145 DEN FINSKA KOLONISATIONEN I DALARNA - EN ESSÄ I ÄMNET SKOGSHISTORIA AV 146 Bakgrund De stora skogarna som låg norr om de uppodlade markerna i mellersta Sverige var i äldre tider ansedda som ogenomträngliga

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Skogsfinnarnas uppgång och fall Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

Släkten Kråka från Sunderbyn

Släkten Kråka från Sunderbyn Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor.

Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor. Finnarna komme Om den frjrsta bosdttningen kring FlAsjiin har omfattande forskningar gjorts av bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik Brom6. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre

Läs mer

Något om den finska invandringen. Olof Ulander Ljustorps hembygdsförening Ljustorpsdagen på Länsmuseet 2016

Något om den finska invandringen. Olof Ulander Ljustorps hembygdsförening Ljustorpsdagen på Länsmuseet 2016 Något om den finska invandringen till Ljustorp Olof Ulander Ljustorps hembygdsförening Ljustorpsdagen på Länsmuseet 2016 Bakom den finska invandringen på 1600-talet låg de svenska storpolitiska ambitionerna.

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Saloheimos uppgifter gör det möjligt att foga ytterligare några generationer till råselebornas släktregister.

Saloheimos uppgifter gör det möjligt att foga ytterligare några generationer till råselebornas släktregister. "Sörgård" är den yngsta gården i Råsele Enligt traditionen har man tidigare endast kommit så långt som till Nils Andersson hans hustru Ella, när man talar om föregångarna till människorna i Råsele Nils

Läs mer

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor.

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor. Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan öde. Livdal hade den största produktionen med en tillverkning av 42 ton. Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en

Läs mer

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur Genealogiska anteckningar SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2 Tre rosor Ur "Genealogiska anteckningar" Sammandrag: En utredning av medeltidssläkten Tre rosor. Ursprungligen publicerad i Personhistorisk Tidskrift

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1. Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30. Första delen. 1. Byar och bönder. Veda.

Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1. Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30. Första delen. 1. Byar och bönder. Veda. 1 Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1 Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30 Första delen. 1. Byar och bönder. Veda. Veda hade också i övrigt alltid beröring med gamla Grisslehamn och 1727

Läs mer

Källa: Ur boken Gällivare tätort och landsbygd av Gösta Forsström och Bo Strand Norrbottens museum.

Källa: Ur boken Gällivare tätort och landsbygd av Gösta Forsström och Bo Strand Norrbottens museum. Keinosuando "Nybygget grundades 1694 av Hindrick Eriksson, lapp från Lovikka. Nybygget är föregångare till Nilivaara, som ligger en bit från Ängesån. Från Keinosuando koloniserades, som tidigare nämnts,

Läs mer

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård Juhola finngård Juhola finngård I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet

Läs mer

JAKT, FISKE OCH HISTORIA. Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006.

JAKT, FISKE OCH HISTORIA. Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006. 1 JAKT, FISKE OCH HISTORIA Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006. Vid mitten av 1800-talet synes deras urgamla rätt hava bortglömts. Det skrev en utredning

Läs mer

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Tabell 1 Herman Kyle (Glotzow) (7:2730). Död mellan 1405 och 1407. Nämnd 1394 som markägare i östra Småland Johan Kyle (7:2722). Död tidigast 1490. Se tabell

Läs mer

Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet

Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet Ola Lönnqvist Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet UPPDRAG Vid en sammankomst med Stefan Bielkhammar påtog jag mig av egen vilja uppdraget att försöka ta reda på vilka personer

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om

Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om En bysägen från Karl XII:s lid oth dess hislorisiia ballgrund. l Av Erik Modin. Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om i landet hade det länge rått hunger och dyr tid; hela raden av

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Anfäder Lars Bernhard Hast

Anfäder Lars Bernhard Hast Anfäder Lars Bernhard Hast Lars Bernhard Hast. Vägarbetare. Född 1889-08-15 Kilbo, Färila (X) 1). Bosatt Stocksbo 7:10, Färila (X) 2). Döpt 1889-08-17. Död 1964-03-01 Stocksbo, Färila (X) 3). Begravd 1964-03-08

Läs mer

Fångtransporten sköttes av gevaldigerna Åström och Oden. Häradshövdingarna domarna voro Cawallin och Sundqvist och åklagare (actor) länsman Hamrin.

Fångtransporten sköttes av gevaldigerna Åström och Oden. Häradshövdingarna domarna voro Cawallin och Sundqvist och åklagare (actor) länsman Hamrin. I Håsjö församlings kyrkobokföring finnes följande anteckning för år 1831. Den 21 september avrättades vid blandstenen bonden Nils Håkansson i Håsjö vilken hade förgiftat sin hustrus farmoder Brita Pehrsdotter

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på

Läs mer

Gripande brev till fattigvården

Gripande brev till fattigvården Gripande brev till fattigvården Inledningen till brevet i vilket Maria ber om ekonomisk hjälp till sin överlevnad. Ett nödrop som troligen förblev obesvarat. Brevet är daterat den 29 februari 1916. Skrämmande

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Upproret i Binneberg år 1710. Om Upproret i Binneberg

Upproret i Binneberg år 1710. Om Upproret i Binneberg Upproret i Binneberg år 1710 Om Upproret i Binneberg Lite korta nedslag om lite av varje runt 1700-talets början Allmänt bakgrund Sommaren 1709 äger slaget vid Poltava rum. Det slutar med att den svenska

Läs mer

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-

Läs mer

Domsagohistorik Hudiksvalls tingsrätt

Domsagohistorik Hudiksvalls tingsrätt Domsagohistorik Hudiksvalls tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Hudiksvalls tingsrätt Mellan

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Josefina Skomars anor

Josefina Skomars anor 1 Proband Skomars, Anna Josefina. Född 7/8 1879 i Norrnäs (Närpes Kb 1897-1906 p2/190). Död 12/10 1949 i Övermark. (Far I:1, Mor I:2) med Anderson, Anders Severin. Snickare. Född 17/3 1876 i Övermark.

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Bisen. Finnbosättning i Söderbärke socken

Bisen. Finnbosättning i Söderbärke socken Bisen Finnbosättning i Söderbärke socken Projektarbete för kursen Skogsfinnarna i Skandinavien Mälardalens Högskola 7,5 poäng HT 2009 Av: Christer Ställberg Kursansvarig: Maud Wedin Mitt finnskogsområde

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 1 Förättades upprop hvarvid följande medlemmar vara frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson,

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman.

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1609-10-09 Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1625-02-07 Per i Fristad beklagade sig inte vara nöjd

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel

Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Kapitel - 12 Soldattorpet Bostället inom Hällekils rotel Statens Indelningsverk beslutade år 1686 att varje hemman av viss omfattning skulle tillhandahålla bostad och ett jordbruk för en soldats försörjning.

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Skellefteå tingsrätt Tings-

Läs mer

Historik. Kulturmiljön idag

Historik. Kulturmiljön idag Pauki (Bávgi) I byn Pauki Paukijärvi har några av mina anfäder levt och verkat. Bland annat min mormors mor Brita Lena Olofsdotter, vilken sedan gifte sig och flyttade till Liikavaara, och min mormors

Läs mer

Släkten från GRENNA. 31/10 1801 i Ölmstad. B A126 Anna Pärsdotter * 19/2 1780 i Udderyd soldattorp i Ölmstad

Släkten från GRENNA. 31/10 1801 i Ölmstad. B A126 Anna Pärsdotter * 19/2 1780 i Udderyd soldattorp i Ölmstad Släkten från GRENNA Släkten från GRENNA Numreringen är unik för denna släkt och numren återfinns ej på annan plats. Dock användes för ursprungspersonerna, skrivna med fet stil, numren från antavlorna.

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Grip tag i din Gudsberättelse

Grip tag i din Gudsberättelse Grip tag i din Gudsberättelse Gary Wilkerson April 18, 2011 Många kristna kämpar just nu med de största hindren i sina liv. I min egen församling står människor inför vad som tycks vara oöverstigliga berg.

Läs mer

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare!

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare! 1 Nationaldagen 6 juni 2012 Bästa ängelholmare! Idag är det Sveriges Nationaldag, 6 juni, 2012. En sådan här dag känner vi historiens vingslag sväva över oss alla. Vår svenska historia i forntid och nutid

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka.

Kapitlet i boken heter: Hur järvhuvudet blev husrivaren Monkka. Sara Ranta Rönnlunds berättelse om "Monkka" Salomon Johansson Stålnacke. Att människorna hade det tufft både i brukssamhället Svappavaara och i övriga Lappland förtäljer historien nedan som jag hämtat

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm

SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm SVERGES KOMMUNISTISKA PARTI Kungsgatan 84 III - Stockholm Stockholm den 4 mars 1939 Till borgarrådet dr. Yngve Larsson Stadshuset -. - på Eder begäran översänder jag härmed några uppgifter över stockholmspolisens

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

Johan Petter Johansson Kumling föddes på Stora Åby

Johan Petter Johansson Kumling föddes på Stora Åby Originalet Bose-Johan Johan Petter Johansson Kumling föddes på Stora Åby häradsallmänning 15/11 1821. Fadern var häradsmästare och avdragaren Johannes Jansson Kumling född 1797 i Ödehög. Modern var Anna

Läs mer

1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening

1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening 1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening Prästgården Tjänstedrängen Per Larsson Td Måns Persson Tjänstepigan Bengta

Läs mer

GERDA BERGLUND, Själevad

GERDA BERGLUND, Själevad IN MEMORIAM GERDA BERGLUND, Själevad Gerda Berglunds yrke var småskollärarinnans. Efter examen i Härnösand 1924 och en kortare tjänstgöring i Gidböle i Grundsunda kom hon till Själevad, först till skolan

Läs mer

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro.

Norrbo kom landbonden Erik Isaksson f 1848 och Maria Olsdotter f 1851, hade fyra döttrar, familjen flyttade 1902 till Bro. Norrbo 1. En gård på gränsen mot Hedesunda socken. I början på 1800:talet, brukades gården av landbonden Nils Olsson f 1784 och Stina Olsdotter f 1782, hade tre söner och två döttrar, flyttade till Sälja

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

46 von Johnstone. Ätten Johnstones vapen. Gunnar Tonnquists släktbok 46. Flenshult i Kalstorp. 46_v johnstone.docx Sidan 1 2010-08-18

46 von Johnstone. Ätten Johnstones vapen. Gunnar Tonnquists släktbok 46. Flenshult i Kalstorp. 46_v johnstone.docx Sidan 1 2010-08-18 Gunnar Tonnquists släktbok 46 46 von Johnstone Ätten Johnstones vapen 46 von Johnstone 1 Släktträd Bergman Drake - Johnstone 2 von Johnstone 3 James Johnstone... 3 Fredrik Richard von Johnstone... 3 Fredrik

Läs mer

GENOM FINLANDS BYGDER. I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORG HELSINGFORS

GENOM FINLANDS BYGDER. I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORG HELSINGFORS GENOM FINLANDS BYGDER I KONUNG GUSTAF V:s SPÅR 1U HELSINGFORS NYSLOTT PUNKAHARJU VIBORGHELSINGFORS Konung Gustaf V, President Relander och H. K. H. Prins Wilhelm vid ankomsten till Viborg. VID SITT BESÖK

Läs mer

Erich Erichsson. 8073 Erich Erichsson fr: Vörå. i: Nordmaling sn. b: 2. l: ja.

Erich Erichsson. 8073 Erich Erichsson fr: Vörå. i: Nordmaling sn. b: 2. l: ja. Erich Erichsson Enligt Kråken är Erik Eriksson (Erich Erichsson) från Österbotten Ingrids FF FF FF F. Han står omnämnd i Hembygdsboken, Nordmaling Bjurholm, sid 191 med följande uppgifter: 24. Erik Eriksson

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

FORSKNING. Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad

FORSKNING. Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad FORSKNING JARLDÖMENA I VÄSTERHAVET OCH ÖSTERSJÖN Av professor GERHARD HAFSTRöJI Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad klarlagt de norska

Läs mer

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN Jan Moberg Jan.moberg.nykoping@telia.com Bygden kring Österhagen är mycket gammal För över 10 000 år sedan kom de första invånarna till våra trakter.

Läs mer

Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598.

Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598. Fogd Olof Burmans handlinger om Lappmarken 1598. Kilde: Danica, rull FR 1186. Handlinger belangdende Laplandh Inlefwerde udhi Canseliiet i Stockholm den 18 Julii Anno.98 Een lithen underuisningh om Alten

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 Sverige. Kungl. Maj:t Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack

Läs mer

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,

Läs mer

Kvarnby by på 1700 talet

Kvarnby by på 1700 talet Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom

Läs mer

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12)

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12) 2002-01-31 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Dödsstraff i Bibeln Det finns många kristna fundamentalister idag som inte skulle tveka en sekund att hävda att de islamiska lagarna är uråldriga och barbariska. Vad skulle

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Kinne Kleva

Kinne Kleva Förkortningar i längden är av mig utskriven och är markerad med kursiv text. Texten inom parentes är mina egna kommentarer. Namnen är normerade efter släktforskarförbundets normeringslistor. Kinne Kleva

Läs mer