2. Erik Modin: Finnarna komma (referat)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Erik Modin: Finnarna komma (referat)"

Transkript

1 I Erik Modin: Finnarna komma (referat) Till Angermanland invandrade m3nga finnar under senare delen av 1500-talet. Hdr skall fiirst ldmnas en kort iiversikt ijver denna invandring och iiven ndmnas nagot om orsakerna. Allmogen i Finland hade det synnerligen besvdrligt under denna tid. Det var ofta krig mot Ryssland, och ryssarna hdrjade och brdnde i Finland. Svenska trupper var ofta inkvarterade i Finland och blev till ett verkligt plagoris fijr det fattiga folket. Ofta var det missvdxt0r, och da hdnde det, att soldaterna tog med vald vad de behiivde. Ar 1596 till 1597 utbrcjt ett kort men blodigt bondeuppror. Man brukar kalla det rrklubbekrigetrr pa grund av biindernas primitiva vapen. Upproret kvdvdes pd ett mycket grymt siitt av marsken Klas Fleming och hans ryttarskaror. MAnga finnar flydde av ovan ndmnda skdl ijver till Sverige. I de stora 6nnu obebodda skogarna i bl a Angermanland hoppades de kunna skaffa sig nya hem. Hdrtill kom att hertig Karl och niirmast efterfiiljande regenter rentav inbjudit finnarna att bosdtta sig i Sverige. En samtida fiirfattare sdger om de Angermanldndska finnarna: 'rfinnar dro nog besittandes i Angermanland som efter Herthig Karls befalning ther nidh satte sig ndr the rymde undan Flemingens mord". Det var framfijr allt i de folktomma skogarna i Vdrmland, Dalarna och Norrland, som finnarna slog sig ner. Det var ndmligen genom svedjebruk, jakt och fiske, som finnarna hoppades kunna fcirscirja sig. Ndr de skaffat sig fast bostad, fick de visssa Ars skattefrihet - vanligen 5 Ar. Det var utsikter som lockade. Annu pa Karl XII:s tid flyttade finnar iiver till Sverige. Denna tid brukar hdr i Sverige kallas fiir I'den stora ofreden". Finnarna kalla den "ison vihan aika" vilket ldr betyda "det stora hatets tidr'.

2 to Kanske kom det finnar till Sverige ndgot tidigare dn ovan sagts. I de s k Gyntherska papperen, som fijrvaras pa hembygdsbiblioteket i Hdrnijsand, finns en anteckning som tyder ddrpa. Ddr star: 'runder konung Sigismunds regering b6rjade bdnder fran Savolax draga ned till Angermanland och der bosdtta sig i fjelltrakterna, uthugga skogen, fdlla hdgdjur och skjuta foglar' men sadant fiirbjiids strdngeligen, och fogden anbefalldes att, derest de ej godvilligt begdfvo sig bort, med dem bruka det sdtt som dertill tienarrr. M6nga finnar bosatte sig ldngs Angermandlven och dess biflod Faxdlven. Finska nybyggen upptogs bade i norra och sijdra Adalen men ocksa i norra Jdmtland och siidra lappmarken. Mest intressant dr bosdttningen i socknarna Ramsele och Fjiillsjii. Det var ndmligen fr0n dessa tva socknar, som m6nga finnar flyttade iiver till Alands. Till Fjdllsjci hiirde pa den tiden bade Bodum och Tasjii. (Som exempel kan ndmnas att Lars Zakrisson, som 1689 bosatte sig pa Lillholmen, var fran Lungsjiin i Ramsele. Isak Pedersson, den fiirste Abon i Havsndsr var fran Riirstriim, och Erik Jonsson flyttade fran Hoting titl Ringvattnet). Finnarna bosatte sig ndstan alltid langt inne i vildmarken sa langt borta fran bygden som miijligt. De ville ha fria hdnder att fiskar jaga och svedja. Det var blott i enstaka fall som de bosatte siq i en cideby eller iivertog ett iidehemman. I allmdnhet skaffade sig finnarna inte nedshttningsbrev, fiirrdn de bott en tid pa platsen. Under tiden maste de fdrsiika undvika all kontakt med de gamla byarnas (bolbyarnas) befolkning. Men deta lyekades inte alltid. Bolbyarna bedrev ju ofta jakt och fiske och ibland iiven sl5tter pa marker, som de arrenderat (Uaxtat) langt borta fran den egna byn. I manga fall var det nog genom det brtk som dt uppstod som finnarna tvingades att skaffa sig nedsdttningsbrev pa sina nybyggen. En del finnar skaffade sig inte egna torp. De hdll till i skogarnar ddr de jagade och fiskade och tog tillfdlliga arbeten hos redan bofasta finnar. Erik Jonssont

3 ---- fiirste dbon i Ringvattnet, var inneboende hos finnen MAns Olofsson i Hoting. Detta var fcirbjudet, och Mdns fick bcjta 40 mark. SAdana finnar kallades "liisfinnar" eller "drevfinnar", och manga av dem var illa talda dven av sina Iandsmdn fdr sin vilda framfart i skog och mark. Samma namn hade man ocks6 pd de finnar, som bosatte sig pa en plats men efter en tid ldmnade den fdr att sla sig ner i en annan ort. Ett exempel hdrp0 5r Anders Olofsson i Alandset, som enligt strijmsborna bott pa inte mindre iin sex torpsttillen, innan han blev bofast i Alandset (se s 16). Det dr blott i undantagsfall som man vet varifran i Finland de finnar komr som bosatte sig hdr pa och 1600-talen. I ett fall sdges hemorten vara S:t Michels socken, i ett annat Rautalampi. Den fiirste finne, som bosatte sig i TAsjii, hette enligt traditionen Hokkinen och kom till Tasjii fr8n Raumo i Osterbotten. Folket ddr pastts ha varit'fde mest vandringslystne i landet". Enligt Erik Modin torde de finnar, som bosatte sig i Adalen, kommit dit fr6n Savolax - Atminstone de flesta. Detta stdmmer fiir iivrigt med utseendet hos deras efterkommande: miirkt, striivt h6r, bruna iigon, grovlemmad och satt kroppsbyggnad. Lars Zakrisson p0 Lillholmen kom ju till Havsnds fran Ramsele, ddr hans far Ar 1642 kiipt sig en gard i Lungsjiin. Fadern hette Zakris Larsson och hade fdrut bott i Kiilsjiin i Hassela. Den bofasta befokningen i Ramsele, bade finnar och svenskar, hade mycket obehag "av de liisfinnar som alldeles obehindrat flyttade fran den ena orten till den andra och f rjriidde skogatna". De klagade hos myndigheterna, och i landsarkivet i Hdrnijsand finns ett kungligt brev stallt till landshijvding Stellan Morner, dtir deras klagomtl behandlas. Brevet lyder (med nagot f iirenklad stavning): "Christina med Guds nade Sweriges, Gijthes oeh Wdndes uthkorade Drottning och Arffurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uthaf Estland oeh Karelen, Friiken ijffuer Ingermannelandt'

4 32 WAr ynnest och n6dige benrigenhet med Gudh Allsmechtigh tilftjrende. Wij haffue, Her LandshiSffdinge, Stellan Miirner, aff vore undersatharesr menige Almoges aff Ramsels gdld i Angermanland underdanige klagomahl ftirnummit, hvad skada och fcjrtreet Finnarne them i skattskyldige skogar vthan ttervdnda tilfoga. Sd emddan slik ijfwerdadugheet ingalunda star till att lijda: Thy dhr war nadige willia och befalningh att I praeticera gonom hvadh medell sddant boffuerij kan instelt bliffua fiir... fijrst tillfdlle att kalla them pa nagon orth tillsamman; TA I kunnen them wisse torpestellen eller hemman fiirordna, theraf dhee skole wara fiirtanckte dess affgaende uthlagor Oss och Cronan tillbiirligen erldggia. Men hwar dee sddan stemningh fcirsittia, DA dhr wdr nddlge willia och befaldning at I med flijt sla effter dem, fiirdriffuandes dem vthur Edert Landshijffdingediimme tillbakar 6th Finland till att uptaga och besitia dee Odeshemman ther kunna finnas. Eder Gudh Alsmechtigh nddeligen befallandes. Aff Stockholm den 2 Martij Anno L6t6. Hiigst Hennes Kongl Maj:tz sampt Rijkes respective Fiirmyndare och Regeringh. Gabriel Oxenstierna Jacobus de la Gardie Sveriges drottz Sveriges marsk Pdr Ban6r Gabriel Oxenstierna i Rijks-Canzlerenstelle Friherre till Mdrrby och Lindh8lmen S R Skattm6stare." Men f innarna stannade kvar. Ndsta Ar kom en ny regeringsskrivelse, men resultatet blev detsamma. Ramsele socken strdckte sig pa den tiden dnda upp mot fjdllen, och l6sfinnarna var svara att ft tag p0. Tio Ar senare kom en tredje skrivelse, daterad den 24 mars, och en fjdrde skrivelse, daterad den 30

5 3t oktober 1650r dr hotfullast av dem alla. Om ndgra finnar nu ldt skrdmma sig och liimnade Ramsele dr inte bekant. MAnga hade ocksa under de gangna Aren blivit bofasta, oeh Modin namnger flera byar, som enligt traditionen qrundlagts av finnar, och av vilka de flesta ligger i de nuvarande socknarna T6sjiir Bodum och Fjiillsjri. MAnga alan5sbor hiirstammar som bekant fran dessa trakter' och det vore intressant att redan nu studera ur den synpunkten aktuella byar. Men det far bli en annan gang. Hdr skall drnda omtalas, att inv0narna i vissa av dessa byar var ganska stridslystna, och att de ofta kom i delo med rdttvisan. Den sldktforskande alandsbon blir kanske en aning fundersam. Men tack vare deras tvister och processlystnad finns manqa intressanta uppgifter om fiirfdderna att hdmta i domstolsprotokollen. Som exempel kan niimnas att vid ett ting i "Resell och Ramsels gdld" den t5 juni 1638 var en finne frtn Rudsjcin anklagad, ddrfcir att han "hafver bitit ett stycke utur armen p6 Peder Larsson i Rijrstriim hemma uti hans egen gard". Peder Larsson i Rijrstriim var fader till Isak Pedersson, Havsnds fiirste Abo. I nuvarande Dorotea socken upptogs l7i2 torpet Svanavattnet av en finne med sldktnamnet Kervelainen. Finnens fullstdndiga namn var Jon Ersson Kervelainent och han var med stiirsta sannolikhet son till Erik Jonsson i Ringvattnet. Lflngs Faxdlven kom mdnga finnar in i Jdmtland, och i norra delen av landskapet pa den stora landtungan mellan Striims vattudal och FlSsjiin anlades flera nybyggen, bland andra Havsndset, Alandset och Ringvattnet. Nedsdttningsbrevet fijr de finnar, som bosatte sig i dessa byar, dr utfdrdat p6 Frtisdn den 7 februari 1666 av guverniiren Carl Sparre. Erich Jonsson (Kervelainen) fick de tillstand att sla sig ner i Ringvattnet, Anders Olofsson A Fltsjiindset och Isach Pedersson i Havsniiset. (Observera att Alandset denna tid kallades FlAsjdndset' liksom Havsnds kort och gott skrevs FlAsjiin. Sd skedde Snnu i biirjan av 1700-talet)

6 t4 Abon pa Fltsjiindset, Anders Olofsson, hade flera siiner, av vilka Michel Andersson iivertog nybygget efter fadern. Han hade nagon befattning fijr kronans rdkning och hade titeln "Chronoskytt och skogvaktare". Denna syssla synes han ha skijtt "utan att se genom fingrarna med sina jaktdlskande landsmdn". En finne, Finn-Per, dr bosatt i Havsniis under de f6rsta Artiondena av 1700-talett skriver Modin. Men Finn-Per var inte finne. Hans rdtta namn var Per Persson, och han var frtn Jonsgard. En Abo ddr, Per Eriksson, hade f6re 1655 bijxlat FlAsjilskogen, och fdrmodligen var han Per Perssons fader. Vidare pastar Modin, att en Abo i Alandset vid namn Henrik Miekelsson och kdnd som en duktig smed, var son till nyss omskrivne Michel Andersson. Men enligt Striims Sldsta kyrkobok var Henrik Mickelsson fitdd i Gamla Karleby i Finland. Fel dr det oeksa ndr Modin skriver, att "SiilgAsens fiirste bebyggare var Jakob Nilsson fran Fjdllsjii". Silje6sens fijrste Abo hette Olof Ptlsson, och han var sonson till den fiirste 6bon i Alaniiset, Anders Olofsson. Fadern hette PAI Andersson. Ovanstaende papekanden har gjorts fijr att visa att dven trdnade forskare kan beg0 misstag. Ovannamnde Jakob Nilsson var fran Rudsjiin i Fjellsjii. Enligt Modin kiipte han sig ett "priiktigtn hemman i Gdrde. Han gifte sig Ar 1706 med en dotter till Per persson i Havsnds. Flickan hette Sara. Familjen flyttade pa l7l0-talet till SiljeAsen. I det s k Sdlgtsskalet, en dalgang mellan tv8 berg, skall siljeasborna fordom '-.r fdngat mycket dlg i dlggardar. Starka skdl talar fijr att Alaniis socken betraktas som ett finskt nybyggarland' skriver Modin. Nybyggarna hdr hade det gott. och han slutar med att citera n6gra rader av Burman, som i sina "Dagbiicker 1798" skriver: "Nybyggena vid FlAsjiin hava bdttre utseende dn gamla bondgtrdar fram pa bygden' Nybyqgare i

7 35 allmanhet m6 ock bdttre dn biinder. Orsaken dr klar: obetydliga skatter' mera boskap, dess och alla viktualiens stigande pris, spannm0lens laga v5rde d6remott goda fisken, fogel- och djurfdngen' den tid de gafvos"' f. Janrik Brom6: Finsk bosdttninq i Jdmtland NAgon finsk bosdttning i Jdmtland eller Hdrjedalen synes ieke ha ftjrekommit se ldnge provinserna lydde under det dansk-norska viildet. Men redan fiire 1545 hade dock befolkningen i de norra, tistra och siidra grtinssocknarna haft kdnning av de pt andra sidan riksgrdnsen, i Angermanland, Medelpad, Hdlsingland och Dalarnat bosatta finnarna, vilka ibland utstriickte sina fangstfdrder Sven in iiver grdnsen till jdmildndska och h5rjedalska jaktmarker och fiskevatten. NAgon genq synes det ocksa ha intrdffat, att dessa kringstrykande finnar olovligen tillgodogjort sig hijskiirden pa en och annan slatterldgenhet, som ldg viister om davarande riksgr6,nsen. Vid hiisttinget i Ragunda i september L6?5, frtgade fogden hdllesjiiborna, om de svenska finnarna gjort dem nagot filrftng pa deras skog eller dngssl6tter, vartill de svarade, att sa ej var fallet; ddremot hade finnar tidigare gjort sig skyldiga till intrang och ilvergrepp pa hdltesjiibornas marker (s 4). Efter landskapets infcjrlivande med Sverige torde finnarna i rdtt stort antal ha biirjat trdnga vdsterut under sina jakter, och 6ven en viss bosdttning kan fijrmdrkas redan i biirjan av 1550-talet. Denna inflyttning s0gs ej med blida 69on vare sig av allmdnheten eller de lokala myndighetetna. Ty manga av dessa finnar var, ansags det, s0dana, som pb grund av'rbovestycken" i hemlandet mast rymma' Nu slogo de sig ned pa biindernas skatteskogar och pa allmdnningar, d5r de gjorde stor skada med sina svedjeland och bedrevo en intensiv jakt pa iilg, bdver och fagel, vilket var till fiirfanq fijr den ursprungliga befolkningen. Landshtivding Erik Sparre skrev om detta 1651 och hemstdllde, att dessa f'skadefoglar" matte avskaffas. Vid midsommartiden 1654 blev tre finnar, Isak Danielsson fr0n Viksjii' Nils Mattsson frtn Ostergraninge och Jon Mikaelsson fran Laxsjii, Ljustorp, miirdade i

8 36 ndrheten av Ktittsjiin i Ragunda. Bonden Jon Olofsson i Pdlgdrd och hans tva sciner hade under slatterarbete pa Kiittsjiiflon upptdckt en riik p0 andra sidan myrenr oeh som en del stijlder strax fijrut blivit begangna i ndrliggande fdbodar, sm6g sig slatterkarlarna fram mot elden, ddr de fann tre finnar, som slagit ldger. Tvt av dem blev skjutna, medan Jon Olofsson slog ned den tredje med sin yxa. Denna fick sedan ligga ldnge i skogen, innan han dog, trots att han tiggde bonden om att fa nadaslaget. De jdmtldndska myndigheterna tycks dock ha behandlat detta brott tdmligen slappt. En av Jon Olofssons sdner rymde till Norge och den andre blev genom tolvmiinnens och allmogens ttgiirande satt pa fri fot. Men niir saken kom infcir hovrdtten, blev det en strdng rdfst, I'andra blodgirigom till varnagel". Jon Olofsson diimdes till halshuggning, och liinsmannen, som f6rst hade brottmalet om hand, fiek bijta 40 daler. Ndmnden och alla de, som borgat fijr den ene mtirdarens fijrsiittande pa fri fot, Alades att tilt den 20 mars 1655 skaffa honom till rdtta. Aven den bortrymde brodern skulle efterspanas, tingfiiras och diimas. En av Jon Olofssons grannar, som kdnde till mordet, fick bijra 40 daler fiir dulgamal (miirk, outredd tvivelaktig sak) (s 4-B). Finnarnas fiirsta egentliga bosdttningsomrade i Jdmtland synes ha varit pa avradslanden inom Hammerdals och Strcims socknar. Deras tidigaste nedsdttningsbrev utfdrdades 1666, men redan Atskilliga 0r dessfiirinnan hade finnar sptrats i trakten (s 20). Ar 1670 inldmnade allmogen i Striim till Vdsternorrliindska kommissionen en ldngre inlaga (se s l4), ddr de bittert klagade rjver det intrdngr som finnarna gjort pa deras marker, "vilken skogrr, heter det, "av arilds tid och urminnes hdvd till vara gardar stadigt sasom avradsland hava legat". Inlagan berhttar vidare, att den fdrste, som bosatte sig p6 denna skog, var en finne vid namn Anders Olofsson. Han fdllde och nedbrtinde skog, var6ver bcinderna klagade infijr befallningsmannen. Ndr saken sedermera fiiredrogs infcir guverntiren Johan Oxenstierna, begdrde denne, att bemdlda skog skulle synas, och sedan detta blivit gjort, drjmdes f innen att icke mer intriinga pa detta

9 t7 avradsland, stsom Oxenstiernas brev hdrom, daterat den L812 I656t utvisar' Men finnen tycks av vad som sedan framgar i strijmsbornas klagoskrift ha varit en fiirslagen och knepig man. Ty en liten tid ddrefter k6pte han ett hemman i socknen och fiek diirmed som bonde laglig rdtt tilt det omtvistade skogsomradet' sedan ldt han garden fdrfalla, I'sa att den ingen mera frukt b6ra kunde", som strijmsborna uttryckte det, varpt han flyttade ut pa samma avradsland igen' Ddrefter beriittas om en annan finne, som tillsammans med ovanniimnda Anders olofsson infiir K M:t i Stockholm uppgivit, att denna skog var en kronoallmdnning, ddr de och negra andra finnar ville upptaga torpstsllen, vilket striimsbiinderna tillbakavisade med att de Sgde bdxelbrev pa denna trakt och Arligen betalade skatt fiir densamma. Likvdl hade dessa finnar med sdner, mtgar och en hop l6st folk sedan fem Ar varit bosatta pa denna biixelskog, och supplikanterna sflg "med gratande ttrar", hur dessa intrdnglingar for fram i deras markert bortjagade djuren, utijdde fiskevattnen oeh gjorde det helt omt5jligt fiir strijmsborna att fiirsijrja sig, som det heter i klagoskriften' De s69 nu snart inte naqon annan rad dn att draga sina farde at annat hall efter fiida och uppehslle fijr sina fattiga hustrur och barn, "varom vi hava nogsamt vittnesbijrd i landets inbyggaret som vara tranga liigenheter kiinna, att vi av vara hemman ej hava den ringaste penning att anvdnda uti utlagor fijr den frostakliga landsortenr som ligqer hart nara fjdllet, utan m6ste allt sadant utav skogen och fiskevattnen med stijrsta mijda och arbete taga. In summa: bliver ieke nu hfirps nagon bot, s6 bijra andra tingslag och som vdr griins nfirmast vistas taga en olidliq skada, ty de (finnarna) dr icke ldnge pa ett rum, fiirran de sijka ock annorstddesfr. Klagoskriften synes dock inte ha fiiranlett ntgon 0tgdrd, som fijriindrat ld'qett ty guvernciren Sparre omndmner i ett brev till konungen Ar 1675 samma 6'rende och besvdr, vilka strdmsbiindernanfiirt "emot n6gra ragfinnar, som i deras tingslag inkomna dro, diir de p6 mangahanda sdtt skola vara dem till hinders och fdrfanq pa deras avradsland, dlggtrdar och bdverbdekar med mera slikt"' De svenska myndigheterna fortsatte dock att ge frihetsbrev till finnar, som slog sig ner i

10 t8 I I Jdmtland, trots bijndernas jdmmer och klagoskrifter. FrAn bdrjan av 1670-talet berdttar Atskilliga utslag och resolutioner om finsk bosdttning i norra och 6stra Jdmtland. Det framgar dock av vissa skrivelser, att finnarna icke Hgde rdtt att upptaga torpstdllen annat dn pa kronoallmdnningar och avradsland och icke ndrmare bolby iin tva mil. De fick dessutom fijrbinda sig att icke halla nagot rrliistrr folk pa sina torpl de som briit mot dessa bestdmmelser skulle dcjmas till dryga biiter, i nagra fall fijrdrivas, deras sdd tagas i beslag och g6rdarna nedbriinnas. Strdms, Hammerdals och Ragunda socknar synas dock ha varit det egentliga omradet inom landskapet, ddr finnar beviljades rdttigheter att upptaga nybyggen. Ar 1672 erhiill tva finnar, Johan Olofsson och Per Larsson nedsdttningsbrev pa att fa sla sig ned pa Hillsandsskogen, fyra mil fran bygden (s 2l). Efter tre frihetsar skulle de betala skatt till kronan fijr var sitt fjdrdedels mantal. Ur samma kdlla erfara vi, att nagra bdnder, Erik Johansson i Kr8nqede och hans grannar i Hamre, Ragunda, ville hindra finnen Matts Eriksson fran Stigsjii att upptaga ett torpstdlle pa kronans allmdnning Kdttsjiin, endr bcinderna fiir samma skog betalade 5 mark smt (silvermynt) i biixelpengar. Finnen skulle dock f0 sla sig ner dhr. Samtidigt fick de tjdnsgiirande befallningsmannen i Jdmtland, landsskrivaren Lars Jonsson Roshemius, order att se till, att finnarna Jciran och Matts Mattsson i enlighet med ett tidigare brev medgavos rdtt att upptaga var sitt torpstdlle pa den tjugo mil langa skogen mellan Strijm och Norge (s 24). En bonde, Anders Danielsson, och en lapp Torkel hade avhiint finnarna deras av guverniiren givna brev samt hotat dem till liv och egendom. Befallningsmannen skulle lata rannsaka diirom. Ett 0r senare talas det om stigsjilfinnarna vid Kiittsjt5n, "som skogen avbrdnt oeh djuren utiitt". Ldnsman Hans Eriksson i MunsAker och Per Andersson i Gev6g fick nu rdttighet att upptaga ett nytt hemman vid Kiittsjc5n, som den 20 sistlidna augusti blivit utsynat. Finnarna skulle utspana ldmpliga platser till anldggande av nya hemman.

11 t9 Landshiivdingarnas olika instdllning till den finska bosdttningen gjorde hela problemet ganska tilltrasslat. Medan en landshiivdin gav tilldtelse At finnarna att upptaga nybygge, fiirbji5ds detta av en annan, vilket sjdlvfallet Asamkade de nykomna kolonisterna stora svarigheter och ordttvisor. Att dessa ragfinnar icke atltid var siirdeles redliga och ordh8lliga, torde dock redan ha framgatt; Atskilliga av dem var ndmligen verkliga flyttf0glar, vilka mera tdnkte pa jakt och fiske dn pd de jordbruk, som de utfdst sig att uppoda. I synnerhet utmdrkte sig de omndmnda stigsjii- och viksjiifinnarna fijr rotl6shet och rovjakt. Detta gdllde frdmst Anders och Erik Olofsson samt nagra fler av denna talrika briidraskarat vilka slog sig ned hos Isak Pedersson och Erik Jonsson pt avradslandet i Striim. Erik Jonsson tycks ha varit mdg till Anders Olofssonr medan Isak Pedersson var son till skattefinnen Per Larsson i Riirstrijm. Finnen MAns Olofsson i Hoting blev 1656 dijmd att biita 40 mark smt fdr att han mot fiirordningen haft Erik Jonsson och hans hustru inhysta hos sig. Finnarnas nedsdttningsomr6den i Jdmtland har i huvudsak varit fdljande: Havsnds, med offieiellt nedsdttningsbrev fran 7666, Holmen L689, Alandset 7666, Ringvattnet fijre 1581, Hillsand 1672, RenAn 1679, Sdljdsen 1695, Gubbhrigen 1746 och Lillviken Dessutom nedsatte sig nagra finnar i Ragunda och Hdllesjii samt i Revsunds och Bodsjd socknar.

12

13

14

15

Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor.

Brom6. Finnarna komme. bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre alaniisbor. Finnarna komme Om den frjrsta bosdttningen kring FlAsjiin har omfattande forskningar gjorts av bl a. Richard Gothe, Erik Modin oeh Janrik Brom6. Richard Gothe torde vara vdl bekant ftir de flesta dldre

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Markussönerna i Granberga

Markussönerna i Granberga Markussönerna i Granberga Granberga ligger ungefär 15 km norr om nuvarande Karlskoga tätort, I mitten av 1500-talet var detta fortfarande obruten bygd och det var glest mellan gårdarna. Jöns Nilsson 1

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb ft Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb S1. Val av ordf6rande och sekreterare fdr m6tet samt m6tets oppnande. M6tet valde Peder Liinasaari till motesordf6rande tillika motessekreterare. Motet oppnades

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844

Borgsjö församling, Medelpad: Register över bouppteckningar 1778-1844 1815 Östby Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 55 Olofsson, Mårten 1820 Ovansjö Torps tingslags häradsrätt FII:2 (1802-1820) 180 Pålsdotter, Christina 1826 Torps tingslags häradsrätt FII:3 (1820-1831)

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691

Rekonstruktion av Ramshytte-området 1687-1698 Hfl.1688-90 1690-10 1691-7 1692-9 Hfl.1688-90 1690 1691 1692 Hfl.1688-90 1691 Kyrkoherde- Herr Joen Salamontes 1623-24/6 1696 bostället Joens hustr.catharina Andersd. d.sara Johansd 1687-16 16-10 1691-7 1692-9 16 1691 1692 1691 1694-1 1695-6 1696-1 hem 1696-6 1697-6 h.sakn. 1695

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

NJC / SCANDIC CUP STAFETT

NJC / SCANDIC CUP STAFETT Start : 09:45 Technical Delegate AssistantTechnical Delegate Chief of Competition Assistant TD Nat. Jury Information EKBLOM Gudrun MARTINSSON Hans ÅBERG Gabriel CAN Name: Height Difference (HD): Maximum

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1.

@X@ till h. Ingeborg Petersdotter och Per Jonsson och Olof Jonsson. fér allt 4 dlsedan den tiden de tjénat ihop pé Berg. I. Ap1e&ad 29.1. A ~APLER5D _N.r...-...3.2..--nnn...2@;;ei199 B6rje Olsson, Korsgérden. pantsatt till Jon Andersson i Apler6d 3 ob 3 p 6. f6r 32 dl f6r att utlsa dessa frén Olof Jonsson i Préstorp. M i Nr. 22. Oktober

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

716407-0984. Postnummer. Telefonnummer. trgen oereckning. Hus A, Gdrd B. (-koordinat 6176653,1. rostnummer Postort. Postnummer rostort. Lund.

716407-0984. Postnummer. Telefonnummer. trgen oereckning. Hus A, Gdrd B. (-koordinat 6176653,1. rostnummer Postort. Postnummer rostort. Lund. fgover er Agarens namn Brf Jdrn6ldern C/O SBC Djdknegatan 2 E-postadress - Kon ifter Energideklaration rersonnummer/organisationsnummer 716407-0984 Postnummer 21135 Telefonnummer Postort Malmo vlobilte

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK

FNAMN1 BORN1 DEAD1 ENAMN1 BORN2 DEAD2 FNAMN2 YRKE VIGDA ENAMN2 BORN3 DEAD3 FNAMN3 TEXT1 FORT ENAMN3 DORT SAK Herling Hilda Maria Persson Gunnar Bonde i Herrljunga Arvidsgården Svensdotter Helena Herrljunga Sigrid Maria Vilhelmina Eriksson Alfred Trädgårdsmästare i Herrlj. Nästegården Andersdotter Anna Sofia Stina

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

KALLE ANKA CUP LÅNG STAFETT 4X2 KM

KALLE ANKA CUP LÅNG STAFETT 4X2 KM 1 1 Dalarna 1 22:36.2 0.0 1-1 SJÖDEN Sanna 5:29.2 1 1-2 BARKEGREN Viktor 5:53.1 20 1-3 ERIKSSON Sofia 6:03.6 5 1-4 DANIELSSON Oskar 5:10.1 1 5:29.2 1 11:22.4 5 17:26.0 5 22:36.2 1 2 2 Västerbotten 1 22:41.4

Läs mer

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson

Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika

Läs mer

Kaupik gav sedermera upphov till slakterna Lehto, Vaara och Winsa. Mickelsson-Vettainen till slakterna Vettainen och Alatalo.

Kaupik gav sedermera upphov till slakterna Lehto, Vaara och Winsa. Mickelsson-Vettainen till slakterna Vettainen och Alatalo. HISTORIA "Fjarran bortom mossar och skogar uppat Narkausjoki kallfloden ligger det lilla Kompelusvaara. Daruppe, hogt pa vaaran med utsikt over allt annat, bodde pa sin tid tva gamla lappflickor i ett

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius)

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) 1. Ta ut predikat (p) och subjekt (s) i följande meningar. Tänk på att både predikatet och subjektet kan bestå av flera ord. a) Pojkarna cyklar på gatan. b) Den

Läs mer

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier

Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Postulatsdagar som firats på svenska tryckerier Av Östen Hedin Några av de vackraste tillfällestrycken är det synliga beviset på en företeelse i boktryckerierna som är värd att uppmärksammas. Med ursprung

Läs mer

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm.

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. Stadgar f6r Bostadsrdttfdreningen Tegn6rgatan 1 g Fi5reningens Firma och sdfe sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. i.* l.; gl. :* 3.. re g i sre rades stdgar, stadgeindring

Läs mer

-fest i dagarna. tre. ls n

-fest i dagarna. tre. ls n Kungsfotor 30 -fest i dagarna tre ls n Festi dagarna tre blev det nir Kungsfoto fyllde 30 ir. Den 2 decembertrdffades man pi Sheraton i Stockholm, fredagen direfter var det dags fiir Malmiilabbet, som

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Finländarnas resor 2009

Finländarnas resor 2009 Transport och turism 2010 Finländarnas resor 2009 Finländarna gjorde fler fritidsresor och färre tjänsteresor år 2009 Finländarnas utlandsresor ökade år 2009 kraftigare än under åren innan och antalet

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

MiniMaxNr - x 2015. Text ruta om något som finns i tidningen. Second Life Blodgrevinnan

MiniMaxNr - x 2015. Text ruta om något som finns i tidningen. Second Life Blodgrevinnan MiniMaxNr - x 2015 Text ruta om något som finns i tidningen. Storlek 18 Second Life Blodgrevinnan Second Life Second Life (SL) är en virtuell värld där man med hjälp av en avatar kan röra sig i olika miljöer

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna

Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna Eskilstuna C Lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet. Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna Även om ni går själva i utställningarna på Eskilstuna Stadsmuseum så är det viktigt

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar

Bouppteckningar. Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar Bouppteckningar Vad är en bouppteckning Fattigbevis Ett exempel på bouppteckning Mått och pengar Var finns bouppteckningar 20140210 Tsff Kerstin Carlborg 1 http://www.skatteverket.se/privat/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html

Läs mer

Anfäder Anna Hildegard Wall

Anfäder Anna Hildegard Wall Anfäder Anna Hildegard Wall Anna Hildegard Wall. Född 1900-10-28 Bureå, Skellefteå landsförs (AC). Emigrerade 1923-07-04 Duluth, USA 1). Immigrerade 1931 Bureå, Skellefteå landsförs (AC). Emigrerade 1942

Läs mer

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav

Läs mer

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693.

Tullerum. Torp under Brokulla (märkt 2004) Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Tullerum Torp under Brokulla (märkt 2004) Rågångskarta 1786: Från en karta från 1786 då Brokullas rågångar skulle mätas ut jämförde man med en karta från 1693. Då fann man en ganska stor olikhet mot Hester

Läs mer

Fräs, den lilla panterkatten

Fräs, den lilla panterkatten Fräs, den lilla panterkatten Det handlar om en liten kattunge som hade tappat bort sin mamma. Och så går han iväg, för han vill inte vara på ett ställe. Så hittar han ett hus och familjen som bor i det

Läs mer

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s.

I ådalarna om gårdar, hus och människor, inbunden bok, 272 s. Rapporter om intressanta kulturmiljöer Rapporter om intressanta kulturmiljöer i Sollefteå kommun finns att köpa på Sollefteå museum och berörda medborgarkontor eller går att beställa på telefon 0620-682980.

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

MEDLEMSBOK. Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g. ll. p. 8.

MEDLEMSBOK. Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g. ll. p. 8. MEDLEMSBOK Nr i Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g ll. p. 8. STADGAR Reuiderade enligt beslut ordinarie d.rsmiite den 27 mars 1953 och uid extra sammqntriide den 11 maj 1953 (S 5 S I7),

Läs mer

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken

Bouppteckningar? - A i Närpes Socken Bouppteckningar? - A i Närpes Socken (? = utan efternamn) Namn Yrke / Titel By?, Christina Isacsdotter skräddare dotter? Död: 00.00.1793 Bouppt.datum: 06.03.1795 Källa: Syd-Österb. doms. E9a7:7 mor Anna

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Ättlingar till min farfars mormors morfar. Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs

Ättlingar till min farfars mormors morfar. Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs 1 (130) Ättlingar till min farfars mormors morfar Jakob Andersson i Hjuken, Degerfors fs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv

Läs mer

Svenska Brottningsförbundet Swedish Wrestling Federation

Svenska Brottningsförbundet Swedish Wrestling Federation Svenska Brottningsförbundet Swedish Wrestling Federation Fédération Suédoise de Lutte Rapport från Fristilslandslaget tävling och träningsläger i Järvenpää Finland. Fredagen den 14 juni reste fristilslandslaget

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Var byggde Knut rökstugan 1?

Var byggde Knut rökstugan 1? Var byggde Knut rökstugan 1? Teorier kring var bröderna Knut och Mats Peckainen byggde sina första bostäder när de kom till Grannäs 1607 1613 samt kort historik och bakgrund till deras bosättning här.

Läs mer

Pojken, som åt kapp med jätten

Pojken, som åt kapp med jätten q Pojken, som åt kapp med jätten p Sagan är satt med typsnittet Valdemar, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typografe rats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas

Läs mer

Djäkneboda byaplan 2006

Djäkneboda byaplan 2006 Bakgrund: Djäkneboda byaplan 2006 -Erbjudande i april 2005 om att delta i projektet Kompetenscirkeln med uppdrag att skapa en Byaplan Idégrupp startades -Deltog i projektträff i juni 2005 i Sikeå -Arbetet

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer