Välkomna till Pedersöre

Transkript

1 Välkomna till Pedersöre Skolutveckling i spänningen mellan policy, praktik och forskning Reflektioner från ett interventionsprojekt Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör rolf.sundqvist@pedersore.fi

2 Kort om Pedersöre Kommunen har inv. (över 90% svenskspråkiga) Arbetslöshet bland de lägsta i landet God ekonomi ( näringslivet: basnäringar till högteknologi) Stor andel av befolkningen under 15 år 1550 elever på åk 1-9 och ca 200 studerande inom det egna teoretiska gymnasiet I princip ingen dropout bland elever (ändå utmaningar!) En reflektion: Vi mår bäst i landet, vi lever längre, folk har arbete, vi har ett framgångsrikt näringsliv men vi klarar oss sämre i PISA! Ingen kriskommun!

3 PISA 2009 Källa: Jouni Vettenranta, Koulutuksen tutkimuslaitos: Jyväskylä Universitet 10 kvadratkilometers rutor. Färglagt enligt de tolv närmaste skolornas resultat.

4 Toppkompetens och skolutveckling Toppkompetensprojektet initierades vid Utbildningsstyrelsen svenska enhet våren Projektet handlar om att hjälpa och inspirera skolorna till ett mera kontinuerligt utvecklingsarbete. professionell verksamhetskultur pedagogiska ledarskapet läs- och skrivfärdigheter det andra inhemska språket (finska) med betoning på t.ex. kommunikativa färdigheter och bedömning stärka intresset för och inlärningsresultaten i de naturvetenskapliga ämnena.

5 Uppmaning-Utmaning Skolorna och kommunerna fångar upp de vardagsproblem eller utvecklingsområden som man på skolan ser som angelägna. Gör en utvecklingsplan! sätt igång! Följ upp! Bottom-up principen innebär att alla deltagare i skolutvecklingsarbetet skall höras och lärare och rektorer ska möjlighet att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet. Samtidigt förenas detta med ett top-down perspektiv där politikens och statens intressen också syns i olika initiativ. Målsättning: Förnya vårt sätt att arbeta. Bort från bekvämlighetszonen.

6 LÄRANDE Inlärningsresultat LP mål och innehåll Undervisning och pedagogik Lärmiljöer Handledning o stöd Utvecklingsområden angiva av UBS Skolan: Utvecklingsområden kartläggs. Områdena granskas ur vidstående LEDARSKAP Strategiskt ledarskap Leda människor Leda processer Leda utveckling Leda samarbete Kunskapsledning Fysisk Psykisk Social Kulturell Kunskaper Färdigheter Attityder Erfarenheter Nätverk HÅLLBART VÄLBEFINNANDE PERSONALENS KOMPETENS

7 Skoldirektörer om den egna rollen hösten 2012

8 Pedagogiskt ledarskap på olika nivåer Bottom-Up och Top-Down Enligt prof. Michael Uljens Åbo Akademi

9 PEDAGOGISK LEDNING Hur utvecklar man skolan så att strukturerna, processerna och verksamhetskulturen stöder inlärning? Hur lär man sig det nya sättet som individ och i gemenskap? Pedagogiskt ledarskap: Ge utrymme åt medarbetarna eftersom de är experter. Ta i beaktande de olika nivåerna i skolsystemet

10 LEDARDILEMMAT! Lärares pedagogiska frihet Rektors ansvar för undervisning och fostran. Hur hitta en gemensam syn på behovet av utveckling? Vilken är den gemensamma positiva synen? Detta skall vi satsa på i vår skola! Kan det finnas olika behov t.ex. i åk. 1 2, åk. 3 4 och åk. 5 6? Kontroll (kan behövas ibland), Gemensamma diskussioner, individuella diskussioner Hur hitta tiden?

11 Vad ska vi göra? Vad är viktigt?

12 Hur ska vi jobba? Organisering och tid? Arbetsorganisation Samsyn ger stabilitet Skapar rutin och trygghet Förenklar vardagen Utvecklingsorganisation Arena för reflektion Variation en resurs! Ger utrymme för synvända / reflektion Ger tid för grundfrågorna (se: Hans-Åke Scherp)

13 Skolutveckling i Pedersöre Fastslagna principer tillsammans med rektorer, lärare och utbildningsdirektör (skolchef) Skapa en ny modell för skolutveckling! Till detta behövs tid och stöd (av alla/speciellt rektorerna) Bottom-up perspektiv som också realiseras i verkligheten Skolchefen samtidigt aktionsforskare kring kommunens skolutveckling Forskare som fungerat som kritiska vänner Extra stöd (kommunen gett resurs för detta) även externa resurser Skolorna (lärarna och rektorer) har också fungerat som kritiska vänner Alla skolor har en egen utvecklingsplan som nu följs upp och revideras varje läsår Vi lär av varandra och uttalar också detta då ser ser att det händer! Skolorna har delats in i samarbetsgrupper (geografsikt och beroende på skolstorlek.) OBS! Ingen ranking av skolor (vi har infört kommunala prov)

14 Interventioner För varje läsår schemalagt skolutvecklingsåtgärder. Lärare, rektorer, utbildningsdirektör deltar i gemensamma aktiviteter. Uttalad rollfördelning. Och alla deltar!! Utifrån forskare och kritiska vänner. Skolornas samlas till gemensamma aktiviteter i olika samarbetsområden. Gäller planering, aktivitet och utvärdering gällande skolans utvecklingsplan Interventionerna pågått under tre år. Seminariedagar för rektorer där enbart skolutvecklingsfrågor diskuteras Läsning av forskning Vi bokpratar Principerna vi följer är framdiskuterade och uttalade på alla nivåer. Mandatet att ge tid? Symbolisk handling! (Skicka hem eleverna lite tidigare en dag?) Applåder

15 Exempel på interventioner Program och åtgärder som dokumenterats Augusti 2014: Skolorna startar genomförandet av planen. Projekt I November 2014: Fyra fokusgruppintervjuer med rektorerna. ( Upplevelser som leder till utvecklande arbete vid skolorna. Reflektioner kring planen. Vad bör revideras/förändras? Vad är utmaningarna? Januari 2015: Presentation av utvecklingsplanen och utvecklingsarbetet. Skolornas lärare läser en annan skolas utvecklingsplan och ger kommentarer och agerar som kritiska vänner. Mars 2015: Gör/Ger tid (dialogseminarium med rektorer och forskare) Rektorerna jobbar med planerna tillsammans under seminariet. Diskussion kring skolans verksamhetskultur, rektors klassrumsbesök. Behandling av Synligt Lärande John Hattie. April: Ny skolutvecklingsplan klar (version 2.0). Presentation för politiker. Rektorsmöten med diskussion kring klassrumsbesök

16 Jag som forskare Etiskt navigationshjul Etik Profession Är det etiskt rätt? Vad är dilemmat? Juridik Vad är den professionella frågan? Ekonomi Vad Gör Jag? Kontret Problematisering Är uppgiften lagstadgad? Identitet Ska vi prioritera detta? Görs detta enligt våra värderingar? Omdöme Moral Är det trovärdigt? Känns det riktigt?

17 Forskningen Systematik Ställa bra frågor, för utvecklingsinriktning Ge svar, synliggöra Ge hjälp Inspirera Provocera

18 Vad hände på Åland? Ålands resultatnivå i matematik PISA : Åland Normalpresterande Åland 526p, SvFi 534p, Fin 544p 2009: Åland Överpresterande Åland 536p, Fin 541p = bättre än vad som kunde väntas 2012: Åland Toppresterande Åland 534p, SvFi 530p, Fin 519p

19 Vad lyfts fram på Åland? Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo

20 Konklusioner från Åland Tillit och erkännande Information rör sig snabbt i ett litet samhälle Informella kommunikationen viktig Tillit i bägge riktningar (top-down och bottom-up) Dialogisk och utvecklingsorienterad evaluering Intern och extern evaluering används i utvecklingssyfte Läroplan, koherens och engagemang Läroplansutveckling i matematik Långsiktigt arbete över flera år! Förväntning (uppfordran) och stöd (capacity building) Klara förväntningar men inte naming and shaming styrning via kontrakt styrning genom kontakt fortbildning Medierande och inkluderande ledarskap Utvecklingsorienterat framtidsfokus SE: Uljens, M., Sundqvist, R. & Smeds-Nylund, A-S. (2016). Commitment, care and coherence featuring sustained multi-level school development in Finland - A non-affirmative approach. Nordic Studies in Education, 36(2),

21 Right and wrong drivers! Resultaten stöder tidigare forskning (Fullan, 2008): Right: Capacity buildning, Collaborative work, Pedagogical discussions, Systemness, Non-judgmentalism. Wrong: Accountability, Individual teacher and leadership quality, technology, fragmented strategies. Name and shame Enligt (Fullan 2013) bör inte skolor lämnas i fred men inte heller utvärderas hela tiden. Skolutveckling kan präglas av helt olika förutsättningar och styrningskulturer. Kan det vara så att kommunens storlek och resurser i förvaltningen också får genomslag på hur ledarskapet realiseras i olika kommuner? Åbo Akade mi - Domk yrkoto rget 3

22 Inspiration från kända skolutvecklare; forskare inom ledarskap i skolan Pasi Sahlberg (Global Educational Reform Movement)=GERM Finnish Lessons Dylan William Formativ Bedömning Michael Fullan: Right: Capacity buildning, Collaborative work, Pedagogical discussions, Systemness, Non-judgmentalism. Wrong: Accountability, Individual teacher and leadership quality, technology, fragmented strategies. Name and shame John Hattie (lista på faktorer som har betydelse för inlärning) VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META-ANALYSES RELATING TO ACHIEVMENT Reveals teaching s Holy Grail

23 Årsklocka för skolutveckling Nya element för oss Nya mötesplatser! Januari : Lärare och rektorer träffar andra skolors lärare för att diskutera och planera utvecklingsarbete. Vi har gett lärarna tydliga roller. (jämför, benchmarking, kritiska vänner.) Vi har också gett tid! Mars: Rektorerna gör tillsammans upp förslag till utvecklingsplaner. Två dagar tillsammans med forskare April: Läsårsplan innehåller en separat skolutvecklingsplan. Godkänns av nämnd i maj inför följande läsår. Augusti-Maj: Uppföljning och utvärdering under läsåret. Rektorer gör nu systematisk klassrumsbesök. Vi lär av varandra inom kommunens gränser!

24 Pedagogiskt utvecklingsarbete Vad har hänt ? Forskningsresultat och forskarrön diskuteras aktivt Vi har forskare med i arbetet Vi lyfter även fram de egna svagheterna Fokusering och långsiktighet präglar arbetet Skolutveckling är på agendan och anses viktig Planeringsarbetet tidigarlagt och mera omfattande och inkluderande. Vi har skapat en egen modell i samförstånd mellan olika nivåer i skolsystemet. Politiker och lärarfack involverat. Dessa påstående bekräftas i en undersökning som följer upp skolornas verksamhetskultur i Svenskfinland. Benämns SKUTT Enkäten innehåller frågor och påståenden om skolans målsättningar, sociala klimat, läroplan, undervisningsmetoder, verksamhetskultur, utvärderingsformer, ledarskap, kompetensutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete. (googla SKUTT och Uljens)

25 Vad säger rektorerna? mera pedagogiska diskussioner förekommer i skolornas lärarrum och på samplaneringsmöten mera kollektivt arbete sker kring skolutvecklingsarbetet inom skolan och mellan skolorna rektorns pedagogiska ledarskap har blivit tydligare och viktigare vi har fått en gemensam bild av vad skolutvecklingsarbete är och innebär skolans utvecklingsplan känns som en relevant och viktig del av skolans årliga arbetsplan utvecklingsarbetet har blivit mera konkret och långsiktigt rektorsträffarna har ändrat karaktär och innefattar mera pedagogiska diskussioner Planen innefattar nu även hur vi själva arbetar och vad vi behöver utveckla i det egna arbetet. Inte enbart beskrivningar på vad vi ska göra med eleverna.

26 Lära sig tillsammans och prata om det när det händer

27 Hålligång! Tempo och momentum 27 Är vi beredda att förändras? Vart vänder vi blicken?

28 SKUTT i Pedersöre 5,00 Undervisningen 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 3,82 3,87 1,73 2,32 3,41 3,20 1,95 2,28 2,92 3,01 2,82 2,96 Pedersöre Sv.finl *** Pedersöre Sv.finl Pedersöre Sv.finl ** Pedersöre Sv.finl *** Rektor diskuterar undervisningen med lärare varje dag Rektor observerar regelbundet lärares undervisning i klassrummet 3,00 3,32 Rektor föreslår konkret hur nya uppgifter kan genomföras 2,91 3,59 Rektor diskuterar enskilt med lärarna hur eleverna i just deras klass klarar sig Lärare Rektor

29 PEDAGOGISK LEDNING Att blanda sig i lärarens arbete Att blanda sig i varandras arbeten Ska vi besöka varandra? (rektorn i klassrummet) De pedagogiska diskussionerna på samplaneringen Rektorns delegeringar Metakognitiv diskussion kring utvecklingsarbetet Att följa med hur utvecklingsplanen implementeras (tid, strukturering, känsla etc.) Tydligare kommunikation kring skolutveckling (ped.arbete)

30 REKTORN I KLASSEN o Nya läroplanen uppmuntrar till kollegialt lärande, t.ex. Klassrumsbesök o I ett kollegium finns massa goda idéer och en otrolig mängd kunskap men vi är inte alltid så bra att dela med oss, vilket framkom i SKUTT. o Hälsa på i varandras klasser, lära av varandra, få tips och idéer och se hur saker och ting fungerar

31 Körschema o Rektorn hälsar på minst en lektion per lärare under ett läsår o Lärare hälsar på hos minst två lärares klasser under ett läsår o Besöken sker på en gemensamt överenskommen tidpunkt Utvärdering och förslag på vidareutveckling i varje skola innan mars hur klassbesöken upplevts av lärarna.

32 Hur gå vidare! Läroplanen Direktiv - Lagstiftning Vad begränsar oss? Vilka ramar har vi? Vi deltar nu även i FYREN-nätverket (se oph.fi) nya möjligheter och nya samarbetspartners Traditioner Rutiner Tankemönster Vilja Ekonomi Myndigheter Lagstiftning Styrdokument Skolkultur Gemenskap Timplan Schema Fysiska begränsningar Tiden

33 LP Nyckelkompetenser

34 34 Min Mångsidiga Kompetens - Elevens självvärdering Implementering

35 Elevens självärdering från förskola till åk 9

36 Läroplansblogg VÄLKOMMEN!

37 Att leda skolutveckling