Utvecklingsplan för Rätansbygden

Transkript

1 Förslag Utvecklingsplan för Rätansbygden Inledning Inom Rätansbygden började en oro växa fram på grund av avfolkning, försämrad samhällsservice och inga tecken på en positiv utveckling. Högstadiet hade nyligen avvecklats. Tidigare hade vårdcentral och apotek dragits in. Den kommersiella servicen hade försämrats genom att flera affärer och bankkontor hade stängts etc. Utifrån detta fanns en stark önskan om att något måste göras och att detta arbete borde inledas med en plan för utvecklingsarbetet. Bakgrund Utvecklingstendenser i bygden från 1960-talet Befolkningsutveckling. Utflyttningen från bygden har varit dramatisk under de senaste decennierna. Antalet invånare var: , , , , och är Helt klart är att om inte den här utvecklingen bryts så dröjer det inte många år innan de som bor kvar kommer att befinna sig i ett samhälle med svårigheter att leva under goda förhållanden. Detta beroende bl. a. på försämrad kommersiell och offentlig service och förmodligen också på minskad kollektivtrafik etc. Förvärvsarbetande. Den här rapporten har inte ambitionen att belysa en så komplicerad samhällsfråga som exempelvis glesbygdens avfolkning och en av de mest betydelsefulla faktorer för dessa, nämligen bristen på arbetstillfällen. Här ges endast några statistiska uppgifter. Antalet förvärvsarbetande: År varav arbete inom Rätansbygden Av förvärvsarbetande med arbetsplats i området var: Inom offentlig sektor , och (Inom den offentliga sektorn är det endast primärkommunala anställningar i området.) Inom näringsliv och organisationer , och Några egentliga slutsatser ur utvecklingssynpunkt kan nog inte dras ur dessa siffror. Antalet förvärvsarbetande som bodde inom bygden minskade från 2007 till 2010 med 21 personer och antalet arbetande inom bygden minskade med 12 personer. Förändringarna tyder på att 1

2 antalet arbetsplatser inom området har minskat. Utan att dra för stora slutsatser av detta kan man befara att tendensen som gäller befolkningsutveckling är densamma när det gäller förvärvsarbetande. De siffror som har angivits här får betydelse vid en uppföljning för att se om de mål som har angivits har uppnåtts, alltså att det ska bli fler förvärvsarbetande i bygden. Kommersiell service: affärer, bank, post. Befolkningsutvecklingen har i hög grad påverkat utvecklingen av den kommersiella servicen. Även andra förändringar i samhället, som inte har med direkta förändringar i bygden att göra, har självfallet också på olika sätt påverkat affärsutbudet. Tidigare fanns i Rätansbyn tre livsmedelsaffärer, en järnhandel, en färghandel, en pappershandel, en konfektions- och textilaffär och en skoaffär. Dessutom fanns två bankkontor, ett pensionat med matservering och ett rum för resande med kafé. När det gäller övriga byar i bygden fanns två livsmedels/dagligvaruaffärer i Nederhögen, Röjan och Handsjön samt en affär i Lillsved, Nästeln och Böle. Dessutom kan nämnas att det fanns sju till åtta bensinmackar i bygden. Nu finns en livsmedels/dagligvaruaffär och en bensinstation med en rad servicefunktioner i form av ombud för apotek, systembolag, ATG, post o s v. Avvecklingen av alla dessa olika affärer är en följd - inte bara av den minskade befolkningenutan också av andra faktorer i samhället. Den ger dock en bild av en försämrad kommersiell service och denna utvecklingstendens måste brytas. Bygdens livsmedels/dagligvaruaffär har en osäker framtid men måste bevaras till varje pris. En lösning på det problemet kan vara en uppbyggnad av ett affärscentrum för att samla och utveckla den kommersiella servicen på en strategisk plats. Detta kan, förutom förbättrad service för bygdens befolkning och fritidsboende, också locka turister på genomresa. Genom detta kan också kundkretsen öka. (Mer om detta under Utvecklingsområden ) Samhällsservice: hälsovård, skola, äldre- och barnomsorg. Mycket av den service som tillhandahålls av det allmänna har i stora delar förbättrats. I jämförelse med hur den allmänna servicen har förbättrats i andra delar av landet och även i regionen, är en bygd som Rätans dock eftersatt i vissa delar. Inom äldreomsorg och barnomsorg fungerar dock servicen bra. När det däremot gäller allmän hälso- och sjukvård har försämringar skett. Nedläggning av hälsovårdscentralen och avvecklingen av apoteket är exempel på försämrad service. Inom utbildningsområdet innebar nedläggningen av högstadiet klar försämring. Förutsättningar för exempelvis en bättre hälso- och sjukvårdsservice kan skapas genom olika former av samarbete mellan kommun och landsting. (Förslag läggs fram under Utvecklingsområden.) Varför en utvecklingsplan? Den bakgrund som tecknats ovan ger mycket starka argument för att något måste göras. Utvecklingsmöjligheter finns och måste tillvaratas. För att få svar på frågan om vilken utveckling som är önskvärd eller nödvändig måste man starta med: - analyser av behov, -utredning om förutsättningar och möjligheter, - tillgängliga resurser, - förslag om åtgärder och struktur för insatser. Alltså är en utvecklingsplan grunden för allt utvecklingsarbete. Här nedan anges några argument för att en utvecklingsprocess bör inledas med en plan för arbetet. 2

3 Genom en beskrivning och analys av utvecklingen under den senaste tiden får man underlag för en bedömning av om något ska göras och i så fall vad. Under arbetet med en utvecklingsplan aktiveras också folket i bygden och inser behovet av att en utvecklingsprocess startar. Genom engagemanget i processen växer också förståelsen för behovet av utveckling. Olika möjligheter kommer fram och man accepterar nya idéer. En utvecklingsplan skapar också struktur och samordning av utvecklingsarbetet så att rätta prioriteringar görs. Utvecklingsplanen har som första uppgift att studera behoven och förutsättningarna för olika insatser för att utveckla bygden. I utvecklingsplanen ska förslag läggas fram till aktiviteter som ska främja de mål som sätts upp för utvecklingsprocessen. Mål och motiv för utvecklingsarbetet Som mål för utvecklingsarbetet anges - dels ett mer övergripande mål, nämligen att processen ska leda till goda levnadsvillkor för befolkningen, - dels några detaljerade mål, som förutsättes främja det övergripande målet. De detaljerade målen är mätbara och kan tjäna som indikatorer på måluppfyllelse. Övergripande mål Förbättrade levnadsvillkor för bygdens befolkning. I det här sammanhanget definieras goda levnadsvillkor som hög kvalitet och god tillgång till - barnomsorg och skola - sjuk- och hälsovård - god äldreomsorg - affärsservice - allmänna kommunikationer - arbetsmöjligheter - meningsfull fritid - brett kulturutbud Detaljerade mål (Mätbara indikatorer på måluppfyllelse) Bibehållet eller ökat befolkningstal En minskande befolkning i en bygd som Rätan leder till försämrade levnadsvillkor till följd av en försämrad service i många avseenden. Det kan vara sämre hälso- och sjukvård t.ex. att vårdcentralen läggs ned, försämrad utbildning för barn genom att högstadiet avvecklas etc. Ett detaljerat mål för en utvecklingsprocess kan därför anges till bibehållet eller ökat befolkningstal. 3

4 Ökat antal förvärvsarbetande Ett annat detaljerat mål som strävar mot förbättrade levnadsvillkor hos befolkningen kan vara antalet förvärvsarbetande och förvärvsfrekvensen hos befolkningen. Ett i vart fall bibehållet antal förvärvsarbetande och en bibehållen förvärvsfrekvens bör anges som mål. Dessa tal ger också en bild av den demografiska situationen bland befolkningen. Antalet förvärvsarbetande och förvärvsfrekvens är också mätbara och ger därför en indikation på måluppfyllelsen. Arbetet med utvecklingsplanen - hur och vad Här följer en redogörelse för hur initiativ togs till projektet Utvecklingsplan för Rätansbygden och hur det startade. På ett mycket tidigt stadium stod det klart att om något utvecklingsprojekt skulle genomföras var det nödvändigt att det hade god uppslutning av folket i bygden. Det stod också klart för initiativtagarna att det på sikt skulle vara nödvändigt med en stabil organisation som kunde företräda bygden och leda utvecklingsarbetet. Följande sammanfattning ger en beskrivning av processen. Två föreningar, Rätansbyns samfällighetsförening och föreningen Bergsalliansen för en levande landsbygd (BALL) inbjöd föreningar, företag och allmänheten till överläggningar den 13 januari Då presenterades också en preliminär projektplan för ett projekt kallat Utvecklingsplan för Rätansbygden. Överläggningar och ytterligare informationsmöten ledde till att det den 21 februari 2011 bildades en projektorganisation. I ett samarbetsavtal enades 8 föreningar och 5 företag att samverka och genom en projektledningsgrupp leda utvecklings-arbetet. Projektledningsgruppen med representanter för de 8 föreningarna och 5 företagen tillsatte också en arbetsgrupp och en projektledare. Ansökan om bidrag från leaderprogrammet ingavs den 22 februari 2011 utifrån det samarbetsavtal som träffats. Men det var nödvändigt att ansökan gjordes av en organisation som var registrerad hos Skatteverket. Därför fick BALL formellt stå för ansökan. Den 18 mars 2011 fick projektledningen besked om att bidrag med kronor beviljats. För ledningen av projektet stod det på ett tidigt stadium klart att en fast och stabil organisation med ett klart mandat från bygdens folk var en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med projektet. En sådan organisation var också en förutsättning för att förverkliga de planer som skulle komma att föreslås i Utvecklingsplanen. De genom samarbetsavtalet engagerade organisationerna och företagen ansågs vara en alltför begränsad bas för att säga sig ha ett sådant mandat. Redan under maj månad utarbetades därför stadgar och planer för en ny organisation som skulle omfatta hela Rätansbygden ( f d Rätans kommun). Genom en ombildning av föreningen BALL bildades så Rätansbygdens Byalag den 11 augusti Denna organisation, Rätansbygdens Byalag, har nu 41 medlemmar varav 26 föreningar och 15 företag. Byalaget representerar därigenom en stor andel av befolkningen. Samtliga byar inom området, utom byn Digerberget, är representerade i Byalaget. Projektledning När sedan byalaget hade bildats blev det också ledningsorganisation för Utvecklingsprojektet. 4

5 Byalagets styrelse har bestått av följande: Kent Rosenqvist, ordförande, Martin Bodin, Annika Jakobsson, Jan-Olof Jarsjohn, Karl-Gustav Lindblad, Carl-Johan Nordgren, Roger Näslund, Christina Torung, Thomas Sjöberg och Karin Östberg. I det praktiska arbetet och den dagliga ledningen av projektet medverkade följande personer vilka erhöll arvode ur det anslag för projektledare som upptagits i det beviljade bidraget. Ivan Magnusson, projektledare och under Byalaget huvudansvarig för projektet. Han svarade för initiativ när det gällde utredningar och analyser liksom samordning av arbetet och hade det övergripande ansvaret för projektets ekonomi och rapportering. Kent Rosenqvist, förutom ledningsfunktion i egenskap av ordförande i Byalaget, även ansvarig för bearbetning av enkäten till allmänheten. Han var också ansvarig för planering av fritidsanordningar och turistattraktioner såsom vandringsleder, skidspår etc. samt svarade för samarbetet med Idrotts- och Hembygdsföreningarna och organisationer i närliggande turistorter. Christina Torung, sekreterare i Byalaget och i projektet ansvarig för enkäten till besökande, utarbetande av informationsmaterial samt inventering av turistmål. Dessutom ansvarig för Rätansbygdens hemsida. Eva Hoff, ekonomiansvarig och ansvarig för kartläggning av tomma hus och planeringen av det praktiska arbetet i samband med uthyrningsverksamheten. Genomförda studier och resultaten av dessa De studier och analyser som gjorts under utredningsarbetet kan sammanfattas enligt följande: Enkät till allmänheten Målinriktade enkäter Kartläggning av företag Kartläggning av resurser inom turistnäringen Kartläggning av tomma hus och fritidstomter Sammanställning av föreningar och deras verksamhet Kommunens särskilda inflyttningsprojekt Enkäten till allmänheten sändes ut till alla hushåll i bygden, 400 exemplar. Det samlades in 126 svar, vilket naturligtvis var ett mycket lågt resultat. Med tanke på svarens innehåll kan den slutsatsen dras, att flertalet av de som svarade är aktiva personer, som även på annat sätt ger uttryck för samma åsikter. Redogörelse för resultatet av enkäten lämnas i bilaga. Enkätsvaren ger en klar uppfattning om att de arbetsområden som kan ge den bästa utvecklingen är inom turistnäringen. Många av de förslag som kommer att lämnas i planen gäller satsningar som just gynnar turistnäringen. En sammanfattning av resultatet som kan vara vägledande i utvecklingsarbetet ges under rubriken prioriterade arbetsområden. En enkät riktade sig också till besökande i bygden. Den enkäten gav ett ganska intetsägande resultat. Dock kan sägas att de flesta var ganska positiva till de möjligheter som fanns i bygden men några preciserade önskemål gavs inte i enkätsvaren. 5

6 Kartläggning av företagen i området Enkät sändes ut också till samtliga företag, enkäten besvarades dock endast av ett fåtal och några slutsatser kan därför inte dras från enkätsvaren. Ett antal av de större företagen har emellertid intervjuats och vi har därför fått en bild av företagarnas villkor och möjligheter. Sammanfattning, se bilaga. Samtliga företag anger att det finns goda utvecklingsmöjligheter. Samtidigt anger några företag att det är svårt att få kvalificerad arbetskraft. Detta hör naturligtvis samman med att avstånd och samhällsservice gör det mindre attraktivt att bo i området. Företag verksamma inom turistnäringen ser däremot goda utvecklingsmöjligheter. Kartläggning av resurser inom turistnäringen Den kartläggning som skedde av resurser inom turistnäringen visade visserligen att betydande resurser finns t ex vad gäller fritidsboende och övernattningsmöjligheter. Ingenting talade heller för att resursbegränsningen i dagsläget var det största hindret för utvecklingen av turistnäringen. Däremot visade kartläggningen att det inte fanns tillräckliga attraktioner och/ eller andra motiv till att stanna och övernatta i bygden. Förbättringar måste i första hand ske för att öka information om de möjligheter till upplevelser och aktiviteter som finns inom bygden. Med detta följer också att kapaciteten när det gäller logi och övernattningsmöjlig - heter måste utökas om turistnäringen ska utvecklas. Förteckning över möjligheter till aktiviteter. Se Bilaga. Kartläggning av tomma hus För att utreda möjligheterna att öka kapaciteten när det gäller att erbjuda fritidsboende gjordes en kartläggning av hus som stod tomma eller som utnyttjades väldigt lite under året. En enkät sändes ut till 104 sommarstugeägare i Rätansbygden. Den besvarades av 40 varav 16 uppgav att de kunde tänka sig att hyra ut husen för korttidsboende. Man var positiv till att en central uthyrningsfunktion anordnades. Fritidstomter Inom Rätansbyn finns ett tjugotal planlagda fritidstomter. De markanvändningsplaner och planer för möjlighet till sjönära bebyggelse som finns ger naturligtvis oanade möjligheter till fritidshusbebyggelse. Kommunen genomför nu ett arbete med ny översiktsplan. Det finns goda möjligheter att planera för ytterligare fritidshustomter i den detaljplanering som följer på översiktsplanen. Projekt för ökad inflyttning Under den tid som detta projekt har pågått har kommunen bedrivit ett särskilt projekt om inflyttning till kommunen. Projektet har bland annat haft till syfte att hitta nya samarbetsformer mellan kommunen och bygrupper för att öka inflyttningen. Vårt projekt har haft ett nära samarbete med det projektet och de slutsatser som man där drar kommer att i den delen vara vägledande för det framtida utvecklingsarbetet i Rätansbygden. Dessvärre har inte vårt projekt satsat helhjärtat på att medverka i inflyttningsprojektet utan byns medverkan har legat utanför projektet. Klart är att den frågan måste ha hög prioritet i det fortsatta utvecklingsarbetet. 6

7 Utvecklingsmöjligheter och prioriterade arbetsområden Allmänt om utvecklingsmöjligheter för Rätansbygden Rätansbygden kan karaktäriseras som en avfolkningsbygd. Det är långa avstånd för transporter, långt till närmaste större tätort, begränsad offentlig och kommersiell service. I ett utvecklingsarbete måste man framför allt ange de positiva möjligheter som denna bygd trots allt har. Inom ett avstånd av km finns Sveriges tredje största skidturistområde. Bygden har unika tillfällen till friluftsliv genom i många avseenden orörd natur och stort antal fiskerika vatten. Trots långa avstånd är kommunikationerna relativt goda. Med utgångspunkt från dessa förhållanden blir turistnäringen det första arbetsområdet som måste utvecklas. Turist- och besöksnäring Utbyggnad av vintersportanläggningar Rätansbygden har goda förutsättningar att kunna öka antalet besökande. Närheten till fjällvärlden och de stora skidanläggningarna i Klövsjö och Vemdalskalet ger stora möjligheter till ökat antal besökare framför allt under vintersäsongen. Även de attraktioner som finns, men framför allt som kan byggas ut i Rätansbygden, kan medverka till en kraftig ökning av antalet besökande. Redan under innevarande år har befintliga längdskidspår förbättrats och nya anlagts. Den lilla slalombacken har varit öppen under vissa tider med en hygglig besöksfrekvens. Eftersom boendekostnaderna är mycket lägre i Rätansbygden än i turistorterna kan det tänkas att framför allt barnfamiljer kan föredra att stanna här i stället för i dessa orter. Skidanläggningar i Rätansbygden kan aldrig konkurera med skidorternas anläggningar men kan vara lämpliga för dem som föredrar en lågbudgetsemester. Anläggningarna kan också vara attraktiva som förströelse någon dag då man inte orkar eller vill åka till fjälls. De utredningar om förbättringar som nu föreslås är följande: Slalombacken byggs ut så att den blir c:a dubbelt så lång och i den delen mindre brant. Den mycket enkla liftanordningen kan förlängas utan stora kostnader. I anslutning till utbyggnaden av slalombacken utreds möjligheterna att anordna en mountainbikebana där. Längdskidspåren utökas ytterligare och standarden förbättras. En stuga placeras i början av slalombacken där också längdskidspåren passerar. Stugan, som redan finns, ska flyttas dit. Den kan tjäna som värmestuga, informationscenter och allmän samlingspunkt. Den skidlek som Idrottsföreningen har i anslutning till skolan kan förbättras och utvecklas. Utbyggnad av logi och service De logimöjligheter som finns och fungerar utmärkt är: Campingen Kojbyn Lenas stuguthyrning Värdshuset Vildmarkscentret i Nederhögen och Rätansgården. 7

8 Alla dessa kan genom en mer effektiv marknadsföring öka sin beläggning. Något förslag om att bygga nya anläggningar ges inte för närvarande. Det som kan öka antalet bäddar är ett större utnyttjande av redan befintliga stugor och lägenheter. Detta kan ske genom en central uthyrningsfunktion. En sådan uthyrningsfunktion har redan etablerats men hitintills i mycket blygsam omfattning. Genom den inventering av tomma hus som har gjorts beräknas ytterligare ett 100-tal bäddar göras tillgängliga. Då krävs att en maximalt effektiv uthyrningsorganisation ordnas. En utveckling av detta är den åtgärd som nu närmast föreslås. Efter hand kan förhoppningsvis de fritidshustomter som finns bli bebyggda och därmed en betydande utbyggnad av logimöjligheterna. Den service som besökande efterfrågar måste också förbättras. Genom det affärscentrum som presenteras nedan kan en förbättrad kommersiell service förverkligas. Året runt-turism, jakt och fiske. Det område där Rätansbygden kan ha vissa företräden framför de mycket expansiva turistorter som finns inom regionen är sommarturismen. I Rätan finns den enda utomhusbassängen i regionen. Rätansbygden har utomordentliga fiskevatten och bra jaktmarker. Detta bör vara angelägna utvecklingsområden. När det gäller fisket finns redan förslag från olika fiskevårdsområden om projekt för att förbättra fisket och därigenom stimulera besöksnäringen i den delen. Dessa projekt gäller både utplantering av fisk och förbättring av anläggningar, t ex bryggor och handikappanpassning för ökad tillgänglighet till fiskevatten. Förslag har lämnats till styrelsen för Byalaget men detaljerna av projekten har ännu inte utformats. När det gäller jakten har några egentliga åtgärder för att genom den stimulera besöksnäringen inte gjorts. Byalagets styrelse har på sin agenda frågan och kommer att i samråd med jakträttsinnehavare försöka utvidga möjligheterna att inbjuda till jakt i bygdens jaktmarker. Enkla lösningar på den frågan finns inte med tanke på konkurrenssituationen i förhållande till bygdens invånare. Det finns dock goda möjligheter att förbättra dagens situation. Byalagets styrelse får tillsammans med representanter för de olika jaktvårdsområdena arbeta med frågan för att åstadkomma förbättringar. Även inom detta område är det allas ansvar att stimulera en positiv utveckling av bygden. Besöksnäringen är ett mycket viktigt utvecklingsområde. Samarbete med närliggande turistorter. Om den ökade satsningen på turist- och besöksnäring, som är en bärande del av en utvecklingsstrategi, ska vara framgångsrik, krävs ett intimt samarbete med de närliggande turistorterna, Klövsjö, Vemdalskalet och Björnrike. Byalaget har därför gått med som delägare i Destination Vemdalen och kommer därigenom att finnas med i den marknadsföring som den genomför. I den utvecklingsprocess som den här planen är en inledning av måste marknadsföringen av bygden vara en väsentlig del. Samarbetet med Destination Vemdalen är en del, men Byalagets engagemang i kommunens Turistråd är också viktigt för att utvecklingen av bygden ska prioriteras. Turistservice I den omstrukturering av turistbyråer/informationscentraler som kommunen genomför, planeras moderna resurser för turistinformation att lokaliseras till Rätan. Centrum för en 8

9 sådan turistservice kommer att placeras i det planerade affärscentrat. Hur detaljerna ska utformas är ännu inte klart. Men där ska finnas personal som kan göra reklam för Rätansbygdens attraktioner, svara för stuguthyrning och medverka i bokning av övrigt logi samt ge all tänkbar service som turister efterfrågar. Dessutom ska förstås avancerad teknisk utrustning vara tillgänglig. Inom kommunen pågår planering för databaserad turistinformation. Detta innebär att man på olika strategiska platser placerar dataskärmar där all turistinformation är tillgänglig. Företagande En kartläggning visar att det finns ett 60-tal företag inom Rätansbygden. Då har företag i form av jordbruksfastighet, nästan uteslutande passiva, frånräknats. Av företagen är det endast 16 som har regelbundet anställd arbetskraft. De två företag med största antalet anställda har mellan anställda beroende på säsong. Genom den enkät till företagare i allmänhet och genom de intervjuer med de större företagen som genomfördes har några direkta behov eller idéer inte aktualiserats. Flera har talat om svårigheterna att få utbildad personal. Det hör förmodligen samman med att bygden i allmänhet inte har så stor attraktionskraft. Några framhåller att de mycket låga boendekostnaderna borde göra det attraktivt att flytta till bygden, men så är tydligen inte fallet. Här ska framhållas att några egentliga studier inte gjorts för att djupare gå in på denna problemantik. Helt allmänt ska framhållas att utvecklingsarbetet måste sträva mot att skapa flera arbetstillfällen och stimulera till attl kvalificerad personal flyttar till bygden. Där kan en förbättrad kommersiell och offentlig service spela en betydande roll. Någon bland företagarna har framhållit att det begränsade kulturutbudet gör det svårt att attrahera folk utifrån. Under rubriken Kultur nedan, berörs dessa frågor. Flera av de intervjuade företagarna säger dock att Rätansbygden har utvecklingsmöjligheter och kan inte peka på några specifikt negativa faktorer. Mark för industriområde Den mera påtagliga åtgärden för förbättringar av villkoren för företagare är att kommunen kommer att förändra detaljplanen av ett markområde från att ha varit avsett för bostadsbebyggelse till att vara mark för industriändamål. I den översiktplan som kommunen nu arbetar med blir det möjligt att anvisa ytterligare markområden för industriändamål. Kommersiell service I inledningen av denna rapport beskrivs hur den kommersiella servicen försämrats i takt med befolkningsminskning och på grund av samhällsutvecklingen i stort. Det som nu finns kvar är bensinstationen och ICA-affären. Omsättningen i ICA-affären är något vikande och det kan bli svårigheter att driva den i fortsättningen om inte omsättningen ökar. Nedläggning av dagligvaruaffären skulle innebära närmast en katastrof för bygden. Att placera dagligvaruaffären i anslutning till bensinstationen på en plats med ett strategiskt läge är det säkraste sättet att bevara både ICA-affären och bensinstationen. Bensinstationen är nu placerad vid vägkorsningen E45/RV315. Trafiken vid denna vägkorsning är mycket intensiv under hela året men speciellt under vintersäsongen i fjällen. En stor del av trafiken söderifrån och all trafik öster ifrån till Härjedalsfjällen passerar denna vägkorsning. Dagligvaruaffären får en ny kundkrets, nämligen turister på väg till fjällen och bensinstationen gynnas av att affärens kunder också utnyttjar dess service. Det befintliga gatuköket kan då också utvecklas. Ytterligare en affär, jakt och fritid, kan komma att lokaliseras dit. Dessutom 9

10 blir det en naturlig plats för den turistinformation som framdeles kommer att lokaliseras till Rätan. Bidrag från Leader-programmet till projektering av anläggningen har redan beviljats. Den service som skulle lokaliseras till detta affärscentrum blir då: ICA-affär befintlig ICA-affär i annan del av byn flyttas till området och förutsättes därigenom kunna utökas Affär för jakt och fritid denna affär finns i Handsjön, men en flyttning till affärscentret kan skapa betydligt större förutsättningar för en sådan affär Bensinstation m. biltillbehör finns redan på området men kan få ett utökat sortiment Bilverkstad finns på området men kan komma att placeras i nya lokaler Service i form av ombud för apotek, ATG, post, systembolag, DHL och Schenker kommer att finnas även i fortsättningen Turistinformation en ny organisation av turistbyråer planeras och en förläggs till Rätan Gatukök finns på området men kräver nya lokaler för en utökad service För att förverkliga planerna på detta affärscentrum har en rad åtgärder vidtagits. Ett flertal överläggningar med presumtiva affärsidkare har ägt rum men några definitiva beslut har inte fattats. Kostnadskalkyler har gjorts som visar att projektet är finansiellt och ekonomiskt genomförbart. Arbete med planerna för att förverkliga detta projekt pågår, men många avgöranden måste till innan planerna kan fastställas. Först krävs en överenskommelse med markägaren vars resultat påverkar det finansiella och ekonomiska resultatet. Kommunen har förklarat att den svarar för den detaljplaneändring som krävs där såväl affärslokaler som bensinstation kan inrymmas på området. Genom att sammanföra dessa affärer till en gemensam plats kommer kundunderlaget att öka. Den geografiska placeringen gör förutsättningar för produktutveckling gynnsammare. Turister lockas naturligtvis av en turistinformation. Förbipasserande lockas till att stanna vid en bensinstation med inbjudande gatukök. Då kan också t.ex. butiken för jakt och fritid utöka sitt sortiment med också sådant som skiduthyrning och scooteruthyrning kan bli aktuellt. Livsmedelsbutiken kan locka turister på väg till sin stuga i fjällen med den numera populära färdiga matkassen, där allt som behövs för en veckas måltider inklusive recept finns med. Genom att systembolagets ombud finns på platsen kan fritidsboende på väg till fjällstugan. också hämta ut sitt helgvin tillsammans med matkassen. Samhällsservice Omsorgssektorn,hälso-ochsjukvårdsområdet Denna utvecklingsplan tar inte upp frågor som har med samhällsplanering i stort att göra. Här aktualiseras endast frågor som speciellt rör Rätansbygden och där vissa selektiva insatser kan göras. I enkäten till allmänheten har rätansborna med kraft betonat att service för enklare problem inom hälsovårdsområdet borde kunna lösas på ett annat sätt. Inom hemsjukvården har kommunen goda resurser knutna till Östgärdets serviceboende. Där finns sjuksköterskor, laboratorium och besök av läkare var 14:e dag. Ett stort antal äldre i 10

11 bygden får där en god service. De som inte är inskrivna i hemsjukvården måste däremot åka till vårdcentralen i Svenstavik för varje litet enkelt blodprov eller liknande. Detta gäller också personer som åker färdtjänst, vilket är en för samhället betydligt större kostnad än kostnaden för själva insatsen. Vid samtal med såväl chefen för omsorgsförvaltningen i kommunen, som enhetschefen vid Östgärdet, liksom med verksamhetschefen vid vårdcentralen i Svenstavik, vitsordar de att det nuvarande systemet inte är rationellt. Svårigheter att lösa problemet hör samman med ersättningsfrågorna mellan kommun och landsting. Man nämner dock att vissa sådana frågor har lösts på ett bra sätt, t ex när det gäller de kommunala sjuksköterskornas insatser vid akuta ärenden på kvällar och helger, alltså när vårdcentralen är stängd. I detta sammanhang kan problemet inte belysas ur alla aspekter. Det rymmer förmodligen andra praktiska och ekonomiska frågor som inte berörs här. Däremot framstår det som ytterst nödvändigt att frågan tas upp för att få den för rätansbornas och även för kommunens och landstinget mest rationella lösningen. När nu vårdcentralen i Rätan är nedlagd, sedan många år tillbaka, är det viktigt att avsaknaden av den mycket goda service som där gavs, kompenseras för rätansborna. Detta kan ske om befintliga resurser i form av läkare och sjuksköterska tillgängliga för alla rätansbor när det gäller enkla insatser. På inbjudan av Byalaget kommer överläggningar att hållas med företrädare för kommun och landsting den 7 juni Skola och övrig utbildning Avvecklingen av högstadiet innebar naturligtvis en stor nackdel för Rätansbygden. Det medförde omedelbart att lärare och barnfamiljer flyttade och innebär också en negativ faktor när det gäller att få nya familjer att flytta till bygden. Om frågan vore aktuell idag skulle man förmodligen ha avvaktat med hänsyn till den utvecklingsfas som Rätansbygden befinner sig i. Enligt den befolkningsstatistik som nu finns och befolkningens ålderssammansättning är det otänkbart att nu aktualisera frågan om att ha ett högstadium i Rätan. Det har emellertid diskuterats om det var rationellt och ekonomiskt välmotiverat att lägga ned högstadiet. Om förhållandena förändras bör frågan kunna tas upp igen för att finna en lösning måhända genom samarbete med andra delar av kommunen och eventuellt också andra kommuner.. Utbildning är inte enbart en fråga för barn och unga utan gäller befolkningen i stort. Skolan kunde möjligen utgöra en bas även för utbildning av vuxna och äldre. Ett område där det finns stort behov av utbildning är dator- och IT-kunskap. Särskilt gäller detta inför den satsning som nu sker med anläggning av fiberkabel. Mycken information är idag endast tillgänglig via internet och den som inte kan ta del av detta är avsidestagen. Det är viktigt, inte endast att tekniska resurser görs tillgängliga, utan det krävs också utbildning för att kunna utnyttja de resurserna. Många av de som flyttat in i bygden har utländsk bakgrund. Därför finns det också behov av utbildning i svenska språket. Överläggningar med studieförbund har visat att man har stort intresse av att ordna undervisning i studiecirkel form. Även andra former för utbildning bör övervägas. Särskild arbetsgrupp bör bildas för att arbeta vidare med denna fråga. 11

12 Allmänna kommunikationer Indragning av bussturer har diskuterats därför att antalet passagerare ansågs för litet. Om sådana indragningar sker kommer naturligtvis passagerarunderlaget att bli ännu mindre. Även mindre indragningar och begränsningar leder till en ond cirkel som måste brytas. I stället för nedläggning bör man i stället vara observant på möjligheterna att utöka och förbättra de allmänna kommunikationerna samt anpassa dem till de behov som finns. Goda allmänna kommunikationer är betydelsefullt för människors levnadsvillkor. Det är också viktigt ur miljösynpunkt. Byalaget bör bli en obligatorisk remissinstans vid planering av allmänna kommunikationer och dessutom aktivt medverka i denna planering. Utbyggnad av fiberkanal Byalaget har - med inspiration från Böle påbörjat förberedelser för att anlägga fiberkabel i bygden. Undersökningar har gjorts om intresse och informationsmöten har hållits. Olika experter har både tekniskt och programmässigt förklarat nödvändigheten av att ett system med fiberkabel till alla hushåll installeras. Nödvändigheten betonas särskilt eftersom kopparkabelnätet inom telesystemet inom kort kommer att läggas ned på flera ställen. I förberedelserna har kontakter tagits med kommunen, BTEA, elbolaget som äger elnätet, och med privata entreprenörer på området. Ansökan om anslag, s.k. startgas, till förberedelserna i de olika byarna har inlämnats till Leader-programmets. Om företagare ska kunna arbeta effektivt och nya företagare kunna lockas till bygden är det ett måste att IT-kommunikationerna fungerar. Självfallet är det också nödvändigt för privatpersoner att ha god tillgång till ett snabbt internet och till goda förutsättningar för TV och telefon. Arbetet befinner sig redan i en intensiv fas och måste prioriteras när utvecklingsplanerna för bygden ska konkretiseras. I denna plan behöver inte annat nämnas än att arbetet redan är i full gång. Byalaget har ansvar för att i samarbete med kommunen svara för att tillfredsställande nät av fiberkabel blir verklighet. Som ett initiativ i anslutning till fiberkabelutbyggnaden föreslås utbildning i datorkunskap och datorteknik för allmänheten. Om detta skrivs mer om under rubriken Kultur. Kultur I de övergripande målen för förbättrade levnadsvillkor anges god tillgång till meningsfull fritid och brett kulturutbud. Det har också angetts att avsaknaden av ett varierat kulturutbud försvårar rekryteringen av kvalificerad personal och inflyttningen till bygden. Många goda ansatser görs på olika håll, men förbättringar kan göras. Ett visst utbud av kulturaktiviteter finns i form av program i anslutning till de olika byarnas Bygde- och Hembygdsgårdar. Organisationer som PRO har programverksamhet, Svenska Kyrkan har sin verksamhet och föreningen Norsgården inbjuder till olika program, bl.a. pubkvällar. På fredagar inbjuder Värdshuset till quiz-kvällar. Programverksamheten skulle kunna förbättras om en samordning av aktiviteterna kunde komma till stånd och utvecklas. Viktigt är att ha evenemang som kan bli tradition och kontinuerligt återkomma. Ett Rätansbygdens kulturråd borde bildas, antingen inom ramen för Byalaget eller på annat sätt. Inom kulturarbetet är det viktigt att ta till vara de traditioner som finns i bygden. Praktiska insatser kan göras inom olika områden. Här följer förslag på realiserbara projekt. 12

13 Återställa den damm som en gång funnits i Sågbäcken och göra Skolskogen till ett attraktivt utflyktsmål. Gärna även ett litet museum om vad bäcken betydde i gamla tider. Göra reklam för Hammarede. Göra reklam för Kojbyn och de aktiviteter som finns där och de idéer som finns om att återknyta till gamla historiska berättelser. Samordna de olika museer som finns i bygden: Hembygdsgården i Rätan, Löfhaugens Väst i Sve, Petterssons bilmuseum, Jarsjohn s lilla stuga, skolmuseet i Klaxåsen. Bakstugan med tunnbrödsbakning (Guidad tunnbrödsbakning!) Idrott Genom en mycket aktiv idrottsförening och bra utbud på lämpliga anläggningar finns förutsättningar för en relativt omfattande idrottsverksamhet. Här finns t.ex. bra fotbollsplan som f.n. upprustas med omklädningsrum och café. Innevarande sommar anordnas fotbollsskola för barn i ålder 4-11 år. (23 barn är anmälda) Fotbollslag för flickor f.-97 och mixade lag för åldrar år är aktiva. I anslutning till fotbollsplanen kommer plan för friidrott att anordnas. Intill tennis- och boulebanorna planeras en beachvolleyplan. I skolans gymnastiksal finns barngympa, innebandy och badminton. När det gäller vinteridrott finns fyra olika längdskidspår, en slalombacke som planeras att byggas ut och skid-lek för barn. Förbättring av längdskidspåren föreslås bl. a. också för att ge bättre träningsmöjligheter för de ungdomar i bygden som tränar på elitnivå. I bygdens utvecklingsarbete måste aktiviteter inom idrotten prioriteras högt. Det är viktigt för att behålla ungdom i bygden och därigenom förhindra utflyttning. Föräldrars engagemang i ungdomars idrottsverksamhet skapar gemenskap och sammanhållning vilket också är betydelsefullt i en bygds utveckling. Marknadsföring Folder Under arbetet med Utvecklingsplanen har en rad aktiviteter genomförts i syfte att marknadsföra bygden. Inför sommaren 2011 trycktes en folder som gavs ut i 2000 exemplar och placerades på strategiska ställen och distribuerades till olika turistbyråer i regionen. I broschyren fanns också program för sommaren Senare bladades vinterprogrammet in, och nu finns sommarens program inlagt i foldern. Förslaget för framtiden är att man regelbundet ger ut liknande broschyrer så att intresset för Rätansbygden hålls aktuellt. Hemsida Rätansbygden har sedan oktober 2011 en hemsida ( som presenterar Rätansbygden med länkar också till de olika byarnas hemsidor. En väl utformad och ständigt uppdaterad hemsida är oerhört viktig för marknadsföring av bygden. Därför är det nödvändigt 13

14 att avsätta resurser för uppdatering och att ständigt förbättra hemsidan. Bygden presenteras också på kommunens hemsida. Skyltar Ett system av skyltar vid infarter till Rätansbygden är redan under uppförande. Viktigt i det utvecklingsarbete som nu pågår är att det blir fler skyltar med hög kvalité och att informationen som står där är aktuell. Här kan nämnas om att en ny parkeringsplats/rastplats kommer att anläggas på Galberget. Rastplatsen bjuder på en mycket vacker utsikt och blir en viktig marknadsföring av byn och inbjuder till närmare utforskning av trakten. Den skylt som kommer att finnas där blir särskilt betydelsefull. För att sälja Rätansbygdens attraktioner och möjligheter krävs en aktiv och professionell marknadsföring. Här föreslås att i första hand bildas en speciell marknadsföringskommitté. Utbyggnad av vindkraft inom Rätansbygden Vindkraft skapar resurser En av de första åtgärderna som vidtogs när Leader-programmet inleddes var att studera planerna för vindkraftsutbyggnaden. Fem vindkraftsverk hade redan byggts i bygden och att ett stort antal skulle byggas i den nära framtiden. Vindbolaget hade ansökt om bygglov för trettioen vindkraftverk på det s.k. Mullbergsområdet. Det stod klart att skyndsamma åtgärder för att försäkra att denna utbyggnad skulle komma till gagn för bygden var nödvändiga. Efter informationsutbyte i ett stormöte med personer som arbetar med frågan inom LRF togs omedelbar kontakt med Vindbolaget för att diskutera frågan. Vi presenterade då ett förslag till avtal mellan Byalaget och Vindbolaget. Förhandlingarna ledde fram till ett mycket bra avtal. Bygdepeng med 1 milj. kronor vid start av byggnationen samt 0.6% av bruttointäkterna från produktionen skulle utgå till Byalaget. Byalaget har därefter tagit fram en policy hur vindkraftpengarna ska användas och också i ett konkret förslag till vindbolaget presenterat en plan över medlens användning under det första året. Tyvärr har starten för utbyggnaden på Mullbergsområdet fördröjts, vilket också medfört att vissa planerade aktiviteter för Byalaget måste vänta. Arbetet med vindkraftutbyggnaden har redan påbörjats genom att vägar anlagts och kablar dragits. Medlen till Byalaget utbetalas dock först när bygget av det första vindkraftsverket har påbörjats. Planerad utbyggnad av vindkraft i bygden Ett stort antal vindkraftsverk planeras i bygden. Inför den utbyggnad som nu planeras blir Byalagets uppgift att tillsammans med kommunen bevaka att medel tillförs bygden i likhet med vad som skett när det gäller Vindbolagets nu aktuella utbyggnad. Detta gör att de ekonomiska förutsättningarna för bygdens utveckling blir bättre. Människors livsvillkor kan därför förbättras. En sådan utveckling måste planeras omsorgsfullt och därför får inte planeringen avstanna i och med att Leader-projektet avslutas och den här rapporten skrivits. Avslutning I den rapport som här läggs fram finns ett stort antal förslag om utvecklingsprojekt för hela 14

15 Rätansbygden. Vissa förslag kräver ytterligare utredningar och överväganden medan andra kan förverkligas med det underlag som nu finns. Byalaget får ett stort ansvar för att planerna ska realiseras. Ett antal kommittéer som Byalaget bör forma kan ta ett stort självständigt ansvar för att förslagen ska förverkligas. Rapporten är uppdelad i tre delar. Dels en Slutrapport som är uppställd efter de anvisningar som ges av Jordbruksverket och dels denna Utvecklingsplan och till denna en Sammanfattning av de förslag som läggs fram. Rätan den 20 maj Ivan Magnusson Projektledare 15