Utvecklingsplan för Rätansbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsplan för Rätansbygden"

Transkript

1 Förslag Utvecklingsplan för Rätansbygden Inledning Inom Rätansbygden började en oro växa fram på grund av avfolkning, försämrad samhällsservice och inga tecken på en positiv utveckling. Högstadiet hade nyligen avvecklats. Tidigare hade vårdcentral och apotek dragits in. Den kommersiella servicen hade försämrats genom att flera affärer och bankkontor hade stängts etc. Utifrån detta fanns en stark önskan om att något måste göras och att detta arbete borde inledas med en plan för utvecklingsarbetet. Bakgrund Utvecklingstendenser i bygden från 1960-talet Befolkningsutveckling. Utflyttningen från bygden har varit dramatisk under de senaste decennierna. Antalet invånare var: , , , , och är Helt klart är att om inte den här utvecklingen bryts så dröjer det inte många år innan de som bor kvar kommer att befinna sig i ett samhälle med svårigheter att leva under goda förhållanden. Detta beroende bl. a. på försämrad kommersiell och offentlig service och förmodligen också på minskad kollektivtrafik etc. Förvärvsarbetande. Den här rapporten har inte ambitionen att belysa en så komplicerad samhällsfråga som exempelvis glesbygdens avfolkning och en av de mest betydelsefulla faktorer för dessa, nämligen bristen på arbetstillfällen. Här ges endast några statistiska uppgifter. Antalet förvärvsarbetande: År varav arbete inom Rätansbygden Av förvärvsarbetande med arbetsplats i området var: Inom offentlig sektor , och (Inom den offentliga sektorn är det endast primärkommunala anställningar i området.) Inom näringsliv och organisationer , och Några egentliga slutsatser ur utvecklingssynpunkt kan nog inte dras ur dessa siffror. Antalet förvärvsarbetande som bodde inom bygden minskade från 2007 till 2010 med 21 personer och antalet arbetande inom bygden minskade med 12 personer. Förändringarna tyder på att 1

2 antalet arbetsplatser inom området har minskat. Utan att dra för stora slutsatser av detta kan man befara att tendensen som gäller befolkningsutveckling är densamma när det gäller förvärvsarbetande. De siffror som har angivits här får betydelse vid en uppföljning för att se om de mål som har angivits har uppnåtts, alltså att det ska bli fler förvärvsarbetande i bygden. Kommersiell service: affärer, bank, post. Befolkningsutvecklingen har i hög grad påverkat utvecklingen av den kommersiella servicen. Även andra förändringar i samhället, som inte har med direkta förändringar i bygden att göra, har självfallet också på olika sätt påverkat affärsutbudet. Tidigare fanns i Rätansbyn tre livsmedelsaffärer, en järnhandel, en färghandel, en pappershandel, en konfektions- och textilaffär och en skoaffär. Dessutom fanns två bankkontor, ett pensionat med matservering och ett rum för resande med kafé. När det gäller övriga byar i bygden fanns två livsmedels/dagligvaruaffärer i Nederhögen, Röjan och Handsjön samt en affär i Lillsved, Nästeln och Böle. Dessutom kan nämnas att det fanns sju till åtta bensinmackar i bygden. Nu finns en livsmedels/dagligvaruaffär och en bensinstation med en rad servicefunktioner i form av ombud för apotek, systembolag, ATG, post o s v. Avvecklingen av alla dessa olika affärer är en följd - inte bara av den minskade befolkningenutan också av andra faktorer i samhället. Den ger dock en bild av en försämrad kommersiell service och denna utvecklingstendens måste brytas. Bygdens livsmedels/dagligvaruaffär har en osäker framtid men måste bevaras till varje pris. En lösning på det problemet kan vara en uppbyggnad av ett affärscentrum för att samla och utveckla den kommersiella servicen på en strategisk plats. Detta kan, förutom förbättrad service för bygdens befolkning och fritidsboende, också locka turister på genomresa. Genom detta kan också kundkretsen öka. (Mer om detta under Utvecklingsområden ) Samhällsservice: hälsovård, skola, äldre- och barnomsorg. Mycket av den service som tillhandahålls av det allmänna har i stora delar förbättrats. I jämförelse med hur den allmänna servicen har förbättrats i andra delar av landet och även i regionen, är en bygd som Rätans dock eftersatt i vissa delar. Inom äldreomsorg och barnomsorg fungerar dock servicen bra. När det däremot gäller allmän hälso- och sjukvård har försämringar skett. Nedläggning av hälsovårdscentralen och avvecklingen av apoteket är exempel på försämrad service. Inom utbildningsområdet innebar nedläggningen av högstadiet klar försämring. Förutsättningar för exempelvis en bättre hälso- och sjukvårdsservice kan skapas genom olika former av samarbete mellan kommun och landsting. (Förslag läggs fram under Utvecklingsområden.) Varför en utvecklingsplan? Den bakgrund som tecknats ovan ger mycket starka argument för att något måste göras. Utvecklingsmöjligheter finns och måste tillvaratas. För att få svar på frågan om vilken utveckling som är önskvärd eller nödvändig måste man starta med: - analyser av behov, -utredning om förutsättningar och möjligheter, - tillgängliga resurser, - förslag om åtgärder och struktur för insatser. Alltså är en utvecklingsplan grunden för allt utvecklingsarbete. Här nedan anges några argument för att en utvecklingsprocess bör inledas med en plan för arbetet. 2

3 Genom en beskrivning och analys av utvecklingen under den senaste tiden får man underlag för en bedömning av om något ska göras och i så fall vad. Under arbetet med en utvecklingsplan aktiveras också folket i bygden och inser behovet av att en utvecklingsprocess startar. Genom engagemanget i processen växer också förståelsen för behovet av utveckling. Olika möjligheter kommer fram och man accepterar nya idéer. En utvecklingsplan skapar också struktur och samordning av utvecklingsarbetet så att rätta prioriteringar görs. Utvecklingsplanen har som första uppgift att studera behoven och förutsättningarna för olika insatser för att utveckla bygden. I utvecklingsplanen ska förslag läggas fram till aktiviteter som ska främja de mål som sätts upp för utvecklingsprocessen. Mål och motiv för utvecklingsarbetet Som mål för utvecklingsarbetet anges - dels ett mer övergripande mål, nämligen att processen ska leda till goda levnadsvillkor för befolkningen, - dels några detaljerade mål, som förutsättes främja det övergripande målet. De detaljerade målen är mätbara och kan tjäna som indikatorer på måluppfyllelse. Övergripande mål Förbättrade levnadsvillkor för bygdens befolkning. I det här sammanhanget definieras goda levnadsvillkor som hög kvalitet och god tillgång till - barnomsorg och skola - sjuk- och hälsovård - god äldreomsorg - affärsservice - allmänna kommunikationer - arbetsmöjligheter - meningsfull fritid - brett kulturutbud Detaljerade mål (Mätbara indikatorer på måluppfyllelse) Bibehållet eller ökat befolkningstal En minskande befolkning i en bygd som Rätan leder till försämrade levnadsvillkor till följd av en försämrad service i många avseenden. Det kan vara sämre hälso- och sjukvård t.ex. att vårdcentralen läggs ned, försämrad utbildning för barn genom att högstadiet avvecklas etc. Ett detaljerat mål för en utvecklingsprocess kan därför anges till bibehållet eller ökat befolkningstal. 3

4 Ökat antal förvärvsarbetande Ett annat detaljerat mål som strävar mot förbättrade levnadsvillkor hos befolkningen kan vara antalet förvärvsarbetande och förvärvsfrekvensen hos befolkningen. Ett i vart fall bibehållet antal förvärvsarbetande och en bibehållen förvärvsfrekvens bör anges som mål. Dessa tal ger också en bild av den demografiska situationen bland befolkningen. Antalet förvärvsarbetande och förvärvsfrekvens är också mätbara och ger därför en indikation på måluppfyllelsen. Arbetet med utvecklingsplanen - hur och vad Här följer en redogörelse för hur initiativ togs till projektet Utvecklingsplan för Rätansbygden och hur det startade. På ett mycket tidigt stadium stod det klart att om något utvecklingsprojekt skulle genomföras var det nödvändigt att det hade god uppslutning av folket i bygden. Det stod också klart för initiativtagarna att det på sikt skulle vara nödvändigt med en stabil organisation som kunde företräda bygden och leda utvecklingsarbetet. Följande sammanfattning ger en beskrivning av processen. Två föreningar, Rätansbyns samfällighetsförening och föreningen Bergsalliansen för en levande landsbygd (BALL) inbjöd föreningar, företag och allmänheten till överläggningar den 13 januari Då presenterades också en preliminär projektplan för ett projekt kallat Utvecklingsplan för Rätansbygden. Överläggningar och ytterligare informationsmöten ledde till att det den 21 februari 2011 bildades en projektorganisation. I ett samarbetsavtal enades 8 föreningar och 5 företag att samverka och genom en projektledningsgrupp leda utvecklings-arbetet. Projektledningsgruppen med representanter för de 8 föreningarna och 5 företagen tillsatte också en arbetsgrupp och en projektledare. Ansökan om bidrag från leaderprogrammet ingavs den 22 februari 2011 utifrån det samarbetsavtal som träffats. Men det var nödvändigt att ansökan gjordes av en organisation som var registrerad hos Skatteverket. Därför fick BALL formellt stå för ansökan. Den 18 mars 2011 fick projektledningen besked om att bidrag med kronor beviljats. För ledningen av projektet stod det på ett tidigt stadium klart att en fast och stabil organisation med ett klart mandat från bygdens folk var en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med projektet. En sådan organisation var också en förutsättning för att förverkliga de planer som skulle komma att föreslås i Utvecklingsplanen. De genom samarbetsavtalet engagerade organisationerna och företagen ansågs vara en alltför begränsad bas för att säga sig ha ett sådant mandat. Redan under maj månad utarbetades därför stadgar och planer för en ny organisation som skulle omfatta hela Rätansbygden ( f d Rätans kommun). Genom en ombildning av föreningen BALL bildades så Rätansbygdens Byalag den 11 augusti Denna organisation, Rätansbygdens Byalag, har nu 41 medlemmar varav 26 föreningar och 15 företag. Byalaget representerar därigenom en stor andel av befolkningen. Samtliga byar inom området, utom byn Digerberget, är representerade i Byalaget. Projektledning När sedan byalaget hade bildats blev det också ledningsorganisation för Utvecklingsprojektet. 4

5 Byalagets styrelse har bestått av följande: Kent Rosenqvist, ordförande, Martin Bodin, Annika Jakobsson, Jan-Olof Jarsjohn, Karl-Gustav Lindblad, Carl-Johan Nordgren, Roger Näslund, Christina Torung, Thomas Sjöberg och Karin Östberg. I det praktiska arbetet och den dagliga ledningen av projektet medverkade följande personer vilka erhöll arvode ur det anslag för projektledare som upptagits i det beviljade bidraget. Ivan Magnusson, projektledare och under Byalaget huvudansvarig för projektet. Han svarade för initiativ när det gällde utredningar och analyser liksom samordning av arbetet och hade det övergripande ansvaret för projektets ekonomi och rapportering. Kent Rosenqvist, förutom ledningsfunktion i egenskap av ordförande i Byalaget, även ansvarig för bearbetning av enkäten till allmänheten. Han var också ansvarig för planering av fritidsanordningar och turistattraktioner såsom vandringsleder, skidspår etc. samt svarade för samarbetet med Idrotts- och Hembygdsföreningarna och organisationer i närliggande turistorter. Christina Torung, sekreterare i Byalaget och i projektet ansvarig för enkäten till besökande, utarbetande av informationsmaterial samt inventering av turistmål. Dessutom ansvarig för Rätansbygdens hemsida. Eva Hoff, ekonomiansvarig och ansvarig för kartläggning av tomma hus och planeringen av det praktiska arbetet i samband med uthyrningsverksamheten. Genomförda studier och resultaten av dessa De studier och analyser som gjorts under utredningsarbetet kan sammanfattas enligt följande: Enkät till allmänheten Målinriktade enkäter Kartläggning av företag Kartläggning av resurser inom turistnäringen Kartläggning av tomma hus och fritidstomter Sammanställning av föreningar och deras verksamhet Kommunens särskilda inflyttningsprojekt Enkäten till allmänheten sändes ut till alla hushåll i bygden, 400 exemplar. Det samlades in 126 svar, vilket naturligtvis var ett mycket lågt resultat. Med tanke på svarens innehåll kan den slutsatsen dras, att flertalet av de som svarade är aktiva personer, som även på annat sätt ger uttryck för samma åsikter. Redogörelse för resultatet av enkäten lämnas i bilaga. Enkätsvaren ger en klar uppfattning om att de arbetsområden som kan ge den bästa utvecklingen är inom turistnäringen. Många av de förslag som kommer att lämnas i planen gäller satsningar som just gynnar turistnäringen. En sammanfattning av resultatet som kan vara vägledande i utvecklingsarbetet ges under rubriken prioriterade arbetsområden. En enkät riktade sig också till besökande i bygden. Den enkäten gav ett ganska intetsägande resultat. Dock kan sägas att de flesta var ganska positiva till de möjligheter som fanns i bygden men några preciserade önskemål gavs inte i enkätsvaren. 5

6 Kartläggning av företagen i området Enkät sändes ut också till samtliga företag, enkäten besvarades dock endast av ett fåtal och några slutsatser kan därför inte dras från enkätsvaren. Ett antal av de större företagen har emellertid intervjuats och vi har därför fått en bild av företagarnas villkor och möjligheter. Sammanfattning, se bilaga. Samtliga företag anger att det finns goda utvecklingsmöjligheter. Samtidigt anger några företag att det är svårt att få kvalificerad arbetskraft. Detta hör naturligtvis samman med att avstånd och samhällsservice gör det mindre attraktivt att bo i området. Företag verksamma inom turistnäringen ser däremot goda utvecklingsmöjligheter. Kartläggning av resurser inom turistnäringen Den kartläggning som skedde av resurser inom turistnäringen visade visserligen att betydande resurser finns t ex vad gäller fritidsboende och övernattningsmöjligheter. Ingenting talade heller för att resursbegränsningen i dagsläget var det största hindret för utvecklingen av turistnäringen. Däremot visade kartläggningen att det inte fanns tillräckliga attraktioner och/ eller andra motiv till att stanna och övernatta i bygden. Förbättringar måste i första hand ske för att öka information om de möjligheter till upplevelser och aktiviteter som finns inom bygden. Med detta följer också att kapaciteten när det gäller logi och övernattningsmöjlig - heter måste utökas om turistnäringen ska utvecklas. Förteckning över möjligheter till aktiviteter. Se Bilaga. Kartläggning av tomma hus För att utreda möjligheterna att öka kapaciteten när det gäller att erbjuda fritidsboende gjordes en kartläggning av hus som stod tomma eller som utnyttjades väldigt lite under året. En enkät sändes ut till 104 sommarstugeägare i Rätansbygden. Den besvarades av 40 varav 16 uppgav att de kunde tänka sig att hyra ut husen för korttidsboende. Man var positiv till att en central uthyrningsfunktion anordnades. Fritidstomter Inom Rätansbyn finns ett tjugotal planlagda fritidstomter. De markanvändningsplaner och planer för möjlighet till sjönära bebyggelse som finns ger naturligtvis oanade möjligheter till fritidshusbebyggelse. Kommunen genomför nu ett arbete med ny översiktsplan. Det finns goda möjligheter att planera för ytterligare fritidshustomter i den detaljplanering som följer på översiktsplanen. Projekt för ökad inflyttning Under den tid som detta projekt har pågått har kommunen bedrivit ett särskilt projekt om inflyttning till kommunen. Projektet har bland annat haft till syfte att hitta nya samarbetsformer mellan kommunen och bygrupper för att öka inflyttningen. Vårt projekt har haft ett nära samarbete med det projektet och de slutsatser som man där drar kommer att i den delen vara vägledande för det framtida utvecklingsarbetet i Rätansbygden. Dessvärre har inte vårt projekt satsat helhjärtat på att medverka i inflyttningsprojektet utan byns medverkan har legat utanför projektet. Klart är att den frågan måste ha hög prioritet i det fortsatta utvecklingsarbetet. 6

7 Utvecklingsmöjligheter och prioriterade arbetsområden Allmänt om utvecklingsmöjligheter för Rätansbygden Rätansbygden kan karaktäriseras som en avfolkningsbygd. Det är långa avstånd för transporter, långt till närmaste större tätort, begränsad offentlig och kommersiell service. I ett utvecklingsarbete måste man framför allt ange de positiva möjligheter som denna bygd trots allt har. Inom ett avstånd av km finns Sveriges tredje största skidturistområde. Bygden har unika tillfällen till friluftsliv genom i många avseenden orörd natur och stort antal fiskerika vatten. Trots långa avstånd är kommunikationerna relativt goda. Med utgångspunkt från dessa förhållanden blir turistnäringen det första arbetsområdet som måste utvecklas. Turist- och besöksnäring Utbyggnad av vintersportanläggningar Rätansbygden har goda förutsättningar att kunna öka antalet besökande. Närheten till fjällvärlden och de stora skidanläggningarna i Klövsjö och Vemdalskalet ger stora möjligheter till ökat antal besökare framför allt under vintersäsongen. Även de attraktioner som finns, men framför allt som kan byggas ut i Rätansbygden, kan medverka till en kraftig ökning av antalet besökande. Redan under innevarande år har befintliga längdskidspår förbättrats och nya anlagts. Den lilla slalombacken har varit öppen under vissa tider med en hygglig besöksfrekvens. Eftersom boendekostnaderna är mycket lägre i Rätansbygden än i turistorterna kan det tänkas att framför allt barnfamiljer kan föredra att stanna här i stället för i dessa orter. Skidanläggningar i Rätansbygden kan aldrig konkurera med skidorternas anläggningar men kan vara lämpliga för dem som föredrar en lågbudgetsemester. Anläggningarna kan också vara attraktiva som förströelse någon dag då man inte orkar eller vill åka till fjälls. De utredningar om förbättringar som nu föreslås är följande: Slalombacken byggs ut så att den blir c:a dubbelt så lång och i den delen mindre brant. Den mycket enkla liftanordningen kan förlängas utan stora kostnader. I anslutning till utbyggnaden av slalombacken utreds möjligheterna att anordna en mountainbikebana där. Längdskidspåren utökas ytterligare och standarden förbättras. En stuga placeras i början av slalombacken där också längdskidspåren passerar. Stugan, som redan finns, ska flyttas dit. Den kan tjäna som värmestuga, informationscenter och allmän samlingspunkt. Den skidlek som Idrottsföreningen har i anslutning till skolan kan förbättras och utvecklas. Utbyggnad av logi och service De logimöjligheter som finns och fungerar utmärkt är: Campingen Kojbyn Lenas stuguthyrning Värdshuset Vildmarkscentret i Nederhögen och Rätansgården. 7

8 Alla dessa kan genom en mer effektiv marknadsföring öka sin beläggning. Något förslag om att bygga nya anläggningar ges inte för närvarande. Det som kan öka antalet bäddar är ett större utnyttjande av redan befintliga stugor och lägenheter. Detta kan ske genom en central uthyrningsfunktion. En sådan uthyrningsfunktion har redan etablerats men hitintills i mycket blygsam omfattning. Genom den inventering av tomma hus som har gjorts beräknas ytterligare ett 100-tal bäddar göras tillgängliga. Då krävs att en maximalt effektiv uthyrningsorganisation ordnas. En utveckling av detta är den åtgärd som nu närmast föreslås. Efter hand kan förhoppningsvis de fritidshustomter som finns bli bebyggda och därmed en betydande utbyggnad av logimöjligheterna. Den service som besökande efterfrågar måste också förbättras. Genom det affärscentrum som presenteras nedan kan en förbättrad kommersiell service förverkligas. Året runt-turism, jakt och fiske. Det område där Rätansbygden kan ha vissa företräden framför de mycket expansiva turistorter som finns inom regionen är sommarturismen. I Rätan finns den enda utomhusbassängen i regionen. Rätansbygden har utomordentliga fiskevatten och bra jaktmarker. Detta bör vara angelägna utvecklingsområden. När det gäller fisket finns redan förslag från olika fiskevårdsområden om projekt för att förbättra fisket och därigenom stimulera besöksnäringen i den delen. Dessa projekt gäller både utplantering av fisk och förbättring av anläggningar, t ex bryggor och handikappanpassning för ökad tillgänglighet till fiskevatten. Förslag har lämnats till styrelsen för Byalaget men detaljerna av projekten har ännu inte utformats. När det gäller jakten har några egentliga åtgärder för att genom den stimulera besöksnäringen inte gjorts. Byalagets styrelse har på sin agenda frågan och kommer att i samråd med jakträttsinnehavare försöka utvidga möjligheterna att inbjuda till jakt i bygdens jaktmarker. Enkla lösningar på den frågan finns inte med tanke på konkurrenssituationen i förhållande till bygdens invånare. Det finns dock goda möjligheter att förbättra dagens situation. Byalagets styrelse får tillsammans med representanter för de olika jaktvårdsområdena arbeta med frågan för att åstadkomma förbättringar. Även inom detta område är det allas ansvar att stimulera en positiv utveckling av bygden. Besöksnäringen är ett mycket viktigt utvecklingsområde. Samarbete med närliggande turistorter. Om den ökade satsningen på turist- och besöksnäring, som är en bärande del av en utvecklingsstrategi, ska vara framgångsrik, krävs ett intimt samarbete med de närliggande turistorterna, Klövsjö, Vemdalskalet och Björnrike. Byalaget har därför gått med som delägare i Destination Vemdalen och kommer därigenom att finnas med i den marknadsföring som den genomför. I den utvecklingsprocess som den här planen är en inledning av måste marknadsföringen av bygden vara en väsentlig del. Samarbetet med Destination Vemdalen är en del, men Byalagets engagemang i kommunens Turistråd är också viktigt för att utvecklingen av bygden ska prioriteras. Turistservice I den omstrukturering av turistbyråer/informationscentraler som kommunen genomför, planeras moderna resurser för turistinformation att lokaliseras till Rätan. Centrum för en 8

9 sådan turistservice kommer att placeras i det planerade affärscentrat. Hur detaljerna ska utformas är ännu inte klart. Men där ska finnas personal som kan göra reklam för Rätansbygdens attraktioner, svara för stuguthyrning och medverka i bokning av övrigt logi samt ge all tänkbar service som turister efterfrågar. Dessutom ska förstås avancerad teknisk utrustning vara tillgänglig. Inom kommunen pågår planering för databaserad turistinformation. Detta innebär att man på olika strategiska platser placerar dataskärmar där all turistinformation är tillgänglig. Företagande En kartläggning visar att det finns ett 60-tal företag inom Rätansbygden. Då har företag i form av jordbruksfastighet, nästan uteslutande passiva, frånräknats. Av företagen är det endast 16 som har regelbundet anställd arbetskraft. De två företag med största antalet anställda har mellan anställda beroende på säsong. Genom den enkät till företagare i allmänhet och genom de intervjuer med de större företagen som genomfördes har några direkta behov eller idéer inte aktualiserats. Flera har talat om svårigheterna att få utbildad personal. Det hör förmodligen samman med att bygden i allmänhet inte har så stor attraktionskraft. Några framhåller att de mycket låga boendekostnaderna borde göra det attraktivt att flytta till bygden, men så är tydligen inte fallet. Här ska framhållas att några egentliga studier inte gjorts för att djupare gå in på denna problemantik. Helt allmänt ska framhållas att utvecklingsarbetet måste sträva mot att skapa flera arbetstillfällen och stimulera till attl kvalificerad personal flyttar till bygden. Där kan en förbättrad kommersiell och offentlig service spela en betydande roll. Någon bland företagarna har framhållit att det begränsade kulturutbudet gör det svårt att attrahera folk utifrån. Under rubriken Kultur nedan, berörs dessa frågor. Flera av de intervjuade företagarna säger dock att Rätansbygden har utvecklingsmöjligheter och kan inte peka på några specifikt negativa faktorer. Mark för industriområde Den mera påtagliga åtgärden för förbättringar av villkoren för företagare är att kommunen kommer att förändra detaljplanen av ett markområde från att ha varit avsett för bostadsbebyggelse till att vara mark för industriändamål. I den översiktplan som kommunen nu arbetar med blir det möjligt att anvisa ytterligare markområden för industriändamål. Kommersiell service I inledningen av denna rapport beskrivs hur den kommersiella servicen försämrats i takt med befolkningsminskning och på grund av samhällsutvecklingen i stort. Det som nu finns kvar är bensinstationen och ICA-affären. Omsättningen i ICA-affären är något vikande och det kan bli svårigheter att driva den i fortsättningen om inte omsättningen ökar. Nedläggning av dagligvaruaffären skulle innebära närmast en katastrof för bygden. Att placera dagligvaruaffären i anslutning till bensinstationen på en plats med ett strategiskt läge är det säkraste sättet att bevara både ICA-affären och bensinstationen. Bensinstationen är nu placerad vid vägkorsningen E45/RV315. Trafiken vid denna vägkorsning är mycket intensiv under hela året men speciellt under vintersäsongen i fjällen. En stor del av trafiken söderifrån och all trafik öster ifrån till Härjedalsfjällen passerar denna vägkorsning. Dagligvaruaffären får en ny kundkrets, nämligen turister på väg till fjällen och bensinstationen gynnas av att affärens kunder också utnyttjar dess service. Det befintliga gatuköket kan då också utvecklas. Ytterligare en affär, jakt och fritid, kan komma att lokaliseras dit. Dessutom 9

10 blir det en naturlig plats för den turistinformation som framdeles kommer att lokaliseras till Rätan. Bidrag från Leader-programmet till projektering av anläggningen har redan beviljats. Den service som skulle lokaliseras till detta affärscentrum blir då: ICA-affär befintlig ICA-affär i annan del av byn flyttas till området och förutsättes därigenom kunna utökas Affär för jakt och fritid denna affär finns i Handsjön, men en flyttning till affärscentret kan skapa betydligt större förutsättningar för en sådan affär Bensinstation m. biltillbehör finns redan på området men kan få ett utökat sortiment Bilverkstad finns på området men kan komma att placeras i nya lokaler Service i form av ombud för apotek, ATG, post, systembolag, DHL och Schenker kommer att finnas även i fortsättningen Turistinformation en ny organisation av turistbyråer planeras och en förläggs till Rätan Gatukök finns på området men kräver nya lokaler för en utökad service För att förverkliga planerna på detta affärscentrum har en rad åtgärder vidtagits. Ett flertal överläggningar med presumtiva affärsidkare har ägt rum men några definitiva beslut har inte fattats. Kostnadskalkyler har gjorts som visar att projektet är finansiellt och ekonomiskt genomförbart. Arbete med planerna för att förverkliga detta projekt pågår, men många avgöranden måste till innan planerna kan fastställas. Först krävs en överenskommelse med markägaren vars resultat påverkar det finansiella och ekonomiska resultatet. Kommunen har förklarat att den svarar för den detaljplaneändring som krävs där såväl affärslokaler som bensinstation kan inrymmas på området. Genom att sammanföra dessa affärer till en gemensam plats kommer kundunderlaget att öka. Den geografiska placeringen gör förutsättningar för produktutveckling gynnsammare. Turister lockas naturligtvis av en turistinformation. Förbipasserande lockas till att stanna vid en bensinstation med inbjudande gatukök. Då kan också t.ex. butiken för jakt och fritid utöka sitt sortiment med också sådant som skiduthyrning och scooteruthyrning kan bli aktuellt. Livsmedelsbutiken kan locka turister på väg till sin stuga i fjällen med den numera populära färdiga matkassen, där allt som behövs för en veckas måltider inklusive recept finns med. Genom att systembolagets ombud finns på platsen kan fritidsboende på väg till fjällstugan. också hämta ut sitt helgvin tillsammans med matkassen. Samhällsservice Omsorgssektorn,hälso-ochsjukvårdsområdet Denna utvecklingsplan tar inte upp frågor som har med samhällsplanering i stort att göra. Här aktualiseras endast frågor som speciellt rör Rätansbygden och där vissa selektiva insatser kan göras. I enkäten till allmänheten har rätansborna med kraft betonat att service för enklare problem inom hälsovårdsområdet borde kunna lösas på ett annat sätt. Inom hemsjukvården har kommunen goda resurser knutna till Östgärdets serviceboende. Där finns sjuksköterskor, laboratorium och besök av läkare var 14:e dag. Ett stort antal äldre i 10

11 bygden får där en god service. De som inte är inskrivna i hemsjukvården måste däremot åka till vårdcentralen i Svenstavik för varje litet enkelt blodprov eller liknande. Detta gäller också personer som åker färdtjänst, vilket är en för samhället betydligt större kostnad än kostnaden för själva insatsen. Vid samtal med såväl chefen för omsorgsförvaltningen i kommunen, som enhetschefen vid Östgärdet, liksom med verksamhetschefen vid vårdcentralen i Svenstavik, vitsordar de att det nuvarande systemet inte är rationellt. Svårigheter att lösa problemet hör samman med ersättningsfrågorna mellan kommun och landsting. Man nämner dock att vissa sådana frågor har lösts på ett bra sätt, t ex när det gäller de kommunala sjuksköterskornas insatser vid akuta ärenden på kvällar och helger, alltså när vårdcentralen är stängd. I detta sammanhang kan problemet inte belysas ur alla aspekter. Det rymmer förmodligen andra praktiska och ekonomiska frågor som inte berörs här. Däremot framstår det som ytterst nödvändigt att frågan tas upp för att få den för rätansbornas och även för kommunens och landstinget mest rationella lösningen. När nu vårdcentralen i Rätan är nedlagd, sedan många år tillbaka, är det viktigt att avsaknaden av den mycket goda service som där gavs, kompenseras för rätansborna. Detta kan ske om befintliga resurser i form av läkare och sjuksköterska tillgängliga för alla rätansbor när det gäller enkla insatser. På inbjudan av Byalaget kommer överläggningar att hållas med företrädare för kommun och landsting den 7 juni Skola och övrig utbildning Avvecklingen av högstadiet innebar naturligtvis en stor nackdel för Rätansbygden. Det medförde omedelbart att lärare och barnfamiljer flyttade och innebär också en negativ faktor när det gäller att få nya familjer att flytta till bygden. Om frågan vore aktuell idag skulle man förmodligen ha avvaktat med hänsyn till den utvecklingsfas som Rätansbygden befinner sig i. Enligt den befolkningsstatistik som nu finns och befolkningens ålderssammansättning är det otänkbart att nu aktualisera frågan om att ha ett högstadium i Rätan. Det har emellertid diskuterats om det var rationellt och ekonomiskt välmotiverat att lägga ned högstadiet. Om förhållandena förändras bör frågan kunna tas upp igen för att finna en lösning måhända genom samarbete med andra delar av kommunen och eventuellt också andra kommuner.. Utbildning är inte enbart en fråga för barn och unga utan gäller befolkningen i stort. Skolan kunde möjligen utgöra en bas även för utbildning av vuxna och äldre. Ett område där det finns stort behov av utbildning är dator- och IT-kunskap. Särskilt gäller detta inför den satsning som nu sker med anläggning av fiberkabel. Mycken information är idag endast tillgänglig via internet och den som inte kan ta del av detta är avsidestagen. Det är viktigt, inte endast att tekniska resurser görs tillgängliga, utan det krävs också utbildning för att kunna utnyttja de resurserna. Många av de som flyttat in i bygden har utländsk bakgrund. Därför finns det också behov av utbildning i svenska språket. Överläggningar med studieförbund har visat att man har stort intresse av att ordna undervisning i studiecirkel form. Även andra former för utbildning bör övervägas. Särskild arbetsgrupp bör bildas för att arbeta vidare med denna fråga. 11

12 Allmänna kommunikationer Indragning av bussturer har diskuterats därför att antalet passagerare ansågs för litet. Om sådana indragningar sker kommer naturligtvis passagerarunderlaget att bli ännu mindre. Även mindre indragningar och begränsningar leder till en ond cirkel som måste brytas. I stället för nedläggning bör man i stället vara observant på möjligheterna att utöka och förbättra de allmänna kommunikationerna samt anpassa dem till de behov som finns. Goda allmänna kommunikationer är betydelsefullt för människors levnadsvillkor. Det är också viktigt ur miljösynpunkt. Byalaget bör bli en obligatorisk remissinstans vid planering av allmänna kommunikationer och dessutom aktivt medverka i denna planering. Utbyggnad av fiberkanal Byalaget har - med inspiration från Böle påbörjat förberedelser för att anlägga fiberkabel i bygden. Undersökningar har gjorts om intresse och informationsmöten har hållits. Olika experter har både tekniskt och programmässigt förklarat nödvändigheten av att ett system med fiberkabel till alla hushåll installeras. Nödvändigheten betonas särskilt eftersom kopparkabelnätet inom telesystemet inom kort kommer att läggas ned på flera ställen. I förberedelserna har kontakter tagits med kommunen, BTEA, elbolaget som äger elnätet, och med privata entreprenörer på området. Ansökan om anslag, s.k. startgas, till förberedelserna i de olika byarna har inlämnats till Leader-programmets. Om företagare ska kunna arbeta effektivt och nya företagare kunna lockas till bygden är det ett måste att IT-kommunikationerna fungerar. Självfallet är det också nödvändigt för privatpersoner att ha god tillgång till ett snabbt internet och till goda förutsättningar för TV och telefon. Arbetet befinner sig redan i en intensiv fas och måste prioriteras när utvecklingsplanerna för bygden ska konkretiseras. I denna plan behöver inte annat nämnas än att arbetet redan är i full gång. Byalaget har ansvar för att i samarbete med kommunen svara för att tillfredsställande nät av fiberkabel blir verklighet. Som ett initiativ i anslutning till fiberkabelutbyggnaden föreslås utbildning i datorkunskap och datorteknik för allmänheten. Om detta skrivs mer om under rubriken Kultur. Kultur I de övergripande målen för förbättrade levnadsvillkor anges god tillgång till meningsfull fritid och brett kulturutbud. Det har också angetts att avsaknaden av ett varierat kulturutbud försvårar rekryteringen av kvalificerad personal och inflyttningen till bygden. Många goda ansatser görs på olika håll, men förbättringar kan göras. Ett visst utbud av kulturaktiviteter finns i form av program i anslutning till de olika byarnas Bygde- och Hembygdsgårdar. Organisationer som PRO har programverksamhet, Svenska Kyrkan har sin verksamhet och föreningen Norsgården inbjuder till olika program, bl.a. pubkvällar. På fredagar inbjuder Värdshuset till quiz-kvällar. Programverksamheten skulle kunna förbättras om en samordning av aktiviteterna kunde komma till stånd och utvecklas. Viktigt är att ha evenemang som kan bli tradition och kontinuerligt återkomma. Ett Rätansbygdens kulturråd borde bildas, antingen inom ramen för Byalaget eller på annat sätt. Inom kulturarbetet är det viktigt att ta till vara de traditioner som finns i bygden. Praktiska insatser kan göras inom olika områden. Här följer förslag på realiserbara projekt. 12

13 Återställa den damm som en gång funnits i Sågbäcken och göra Skolskogen till ett attraktivt utflyktsmål. Gärna även ett litet museum om vad bäcken betydde i gamla tider. Göra reklam för Hammarede. Göra reklam för Kojbyn och de aktiviteter som finns där och de idéer som finns om att återknyta till gamla historiska berättelser. Samordna de olika museer som finns i bygden: Hembygdsgården i Rätan, Löfhaugens Väst i Sve, Petterssons bilmuseum, Jarsjohn s lilla stuga, skolmuseet i Klaxåsen. Bakstugan med tunnbrödsbakning (Guidad tunnbrödsbakning!) Idrott Genom en mycket aktiv idrottsförening och bra utbud på lämpliga anläggningar finns förutsättningar för en relativt omfattande idrottsverksamhet. Här finns t.ex. bra fotbollsplan som f.n. upprustas med omklädningsrum och café. Innevarande sommar anordnas fotbollsskola för barn i ålder 4-11 år. (23 barn är anmälda) Fotbollslag för flickor f.-97 och mixade lag för åldrar år är aktiva. I anslutning till fotbollsplanen kommer plan för friidrott att anordnas. Intill tennis- och boulebanorna planeras en beachvolleyplan. I skolans gymnastiksal finns barngympa, innebandy och badminton. När det gäller vinteridrott finns fyra olika längdskidspår, en slalombacke som planeras att byggas ut och skid-lek för barn. Förbättring av längdskidspåren föreslås bl. a. också för att ge bättre träningsmöjligheter för de ungdomar i bygden som tränar på elitnivå. I bygdens utvecklingsarbete måste aktiviteter inom idrotten prioriteras högt. Det är viktigt för att behålla ungdom i bygden och därigenom förhindra utflyttning. Föräldrars engagemang i ungdomars idrottsverksamhet skapar gemenskap och sammanhållning vilket också är betydelsefullt i en bygds utveckling. Marknadsföring Folder Under arbetet med Utvecklingsplanen har en rad aktiviteter genomförts i syfte att marknadsföra bygden. Inför sommaren 2011 trycktes en folder som gavs ut i 2000 exemplar och placerades på strategiska ställen och distribuerades till olika turistbyråer i regionen. I broschyren fanns också program för sommaren Senare bladades vinterprogrammet in, och nu finns sommarens program inlagt i foldern. Förslaget för framtiden är att man regelbundet ger ut liknande broschyrer så att intresset för Rätansbygden hålls aktuellt. Hemsida Rätansbygden har sedan oktober 2011 en hemsida (www.ratansbygden.se) som presenterar Rätansbygden med länkar också till de olika byarnas hemsidor. En väl utformad och ständigt uppdaterad hemsida är oerhört viktig för marknadsföring av bygden. Därför är det nödvändigt 13

14 att avsätta resurser för uppdatering och att ständigt förbättra hemsidan. Bygden presenteras också på kommunens hemsida. Skyltar Ett system av skyltar vid infarter till Rätansbygden är redan under uppförande. Viktigt i det utvecklingsarbete som nu pågår är att det blir fler skyltar med hög kvalité och att informationen som står där är aktuell. Här kan nämnas om att en ny parkeringsplats/rastplats kommer att anläggas på Galberget. Rastplatsen bjuder på en mycket vacker utsikt och blir en viktig marknadsföring av byn och inbjuder till närmare utforskning av trakten. Den skylt som kommer att finnas där blir särskilt betydelsefull. För att sälja Rätansbygdens attraktioner och möjligheter krävs en aktiv och professionell marknadsföring. Här föreslås att i första hand bildas en speciell marknadsföringskommitté. Utbyggnad av vindkraft inom Rätansbygden Vindkraft skapar resurser En av de första åtgärderna som vidtogs när Leader-programmet inleddes var att studera planerna för vindkraftsutbyggnaden. Fem vindkraftsverk hade redan byggts i bygden och att ett stort antal skulle byggas i den nära framtiden. Vindbolaget hade ansökt om bygglov för trettioen vindkraftverk på det s.k. Mullbergsområdet. Det stod klart att skyndsamma åtgärder för att försäkra att denna utbyggnad skulle komma till gagn för bygden var nödvändiga. Efter informationsutbyte i ett stormöte med personer som arbetar med frågan inom LRF togs omedelbar kontakt med Vindbolaget för att diskutera frågan. Vi presenterade då ett förslag till avtal mellan Byalaget och Vindbolaget. Förhandlingarna ledde fram till ett mycket bra avtal. Bygdepeng med 1 milj. kronor vid start av byggnationen samt 0.6% av bruttointäkterna från produktionen skulle utgå till Byalaget. Byalaget har därefter tagit fram en policy hur vindkraftpengarna ska användas och också i ett konkret förslag till vindbolaget presenterat en plan över medlens användning under det första året. Tyvärr har starten för utbyggnaden på Mullbergsområdet fördröjts, vilket också medfört att vissa planerade aktiviteter för Byalaget måste vänta. Arbetet med vindkraftutbyggnaden har redan påbörjats genom att vägar anlagts och kablar dragits. Medlen till Byalaget utbetalas dock först när bygget av det första vindkraftsverket har påbörjats. Planerad utbyggnad av vindkraft i bygden Ett stort antal vindkraftsverk planeras i bygden. Inför den utbyggnad som nu planeras blir Byalagets uppgift att tillsammans med kommunen bevaka att medel tillförs bygden i likhet med vad som skett när det gäller Vindbolagets nu aktuella utbyggnad. Detta gör att de ekonomiska förutsättningarna för bygdens utveckling blir bättre. Människors livsvillkor kan därför förbättras. En sådan utveckling måste planeras omsorgsfullt och därför får inte planeringen avstanna i och med att Leader-projektet avslutas och den här rapporten skrivits. Avslutning I den rapport som här läggs fram finns ett stort antal förslag om utvecklingsprojekt för hela 14

15 Rätansbygden. Vissa förslag kräver ytterligare utredningar och överväganden medan andra kan förverkligas med det underlag som nu finns. Byalaget får ett stort ansvar för att planerna ska realiseras. Ett antal kommittéer som Byalaget bör forma kan ta ett stort självständigt ansvar för att förslagen ska förverkligas. Rapporten är uppdelad i tre delar. Dels en Slutrapport som är uppställd efter de anvisningar som ges av Jordbruksverket och dels denna Utvecklingsplan och till denna en Sammanfattning av de förslag som läggs fram. Rätan den 20 maj Ivan Magnusson Projektledare 15

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. 2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ

Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Förstudie Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, GHJ Målen är att: Skapa en bild av vilka kostnader en utbyggnad av järnvägen Eken Tule Roma skulle innebära. Finna en bra placering för den tänkta stationen

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2011-05-04 Diarienummer:2008-001 X Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Nätverk och samordnad turistinformation i Ambjörnarp

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-03-18 Diarienummer:2010-061 AM Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Lokal utvecklingscheck Checkens namn Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening

Läs mer

Serviceplan 2016-2020

Serviceplan 2016-2020 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Beslutsdatum Kommunfullmäktige Landsbygdsutvecklare Sofie Nyström 2016-02-29 Gäller t.o.m. 2020 1 (12) Serviceplan 2016-2020 2 (12) Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post. Projektplan - del 2 LEADER Ranrike Norra Bohuslän Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Slutrapport för Leader-checken

Slutrapport för Leader-checken 1 (5) Slutrapport för Leader-checken Gesebols fiber Datum: 2015-04-08 Diarienummer: 2014-149 S Projekttid: 20141110-20150408 Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara på frågor

Läs mer

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:202-0-23 Diarienummer:200-06 I Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Förstudie - Fiberförening i Sjötofta Checkens namn Stiftelsen Bygärde G P Sökande

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Tjautjas-bygden Gällivare kommun, Norrbottens län Maj 2012 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Stormöte 2013-03-06. Ulf Hansson ordförande i Intresseföreningen hälsade välkomna och berättade om projekt som redan var igångsatta.

Stormöte 2013-03-06. Ulf Hansson ordförande i Intresseföreningen hälsade välkomna och berättade om projekt som redan var igångsatta. Stormöte 2013-03-06 Syftet med mötet var att träffas för att prata om Åsljungas framtid. Hur få vi det mer lockande att bo och leva i Åsljunga? Uppslutningen blev mycket stor. Tydligt var att byborna ville

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN

IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN Vad kan idrottsrörelsen göra? Varför är idrottsrörelsen en viktig samarbetspart? Hur vill idrottsrörelsen arbeta med landsbygdsutveckling? 1 BAKGRUND

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Slutrapport. Vad är bakgrunden till projektidén och vad planerade du/ni att genomföra?

Slutrapport. Vad är bakgrunden till projektidén och vad planerade du/ni att genomföra? Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2012-04-30 Projektnamn Turisthemsida för Södra skärgården Journalnummer (ex. 2012-1234) 2011-4146 Diarienummer (ex. TM999)

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen

Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Februari 2016 Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Målsättningen Målsättningen med detta dokument är att underlätta för föreningen att ta fram underlag för utarbetande

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

VILHELMINA KOMMUN BYGDEMEDEL. Liten vägledning för Dig som söker bidrag ur bygdemedel KS 2014-01-14

VILHELMINA KOMMUN BYGDEMEDEL. Liten vägledning för Dig som söker bidrag ur bygdemedel KS 2014-01-14 VILHELMINA KOMMUN BYGDEMEDEL Liten vägledning för Dig som söker bidrag ur bygdemedel 2014 KS 2014-01-14 VAD ÄR BYGDEMEDEL? Bygdemedel är en ersättning som vattenkraftsföretagen ålagts att betala i samband

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park

Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park 2009-2011 Bakgrund I Gräfsnäsparken finns ett pågående arbete att utveckla parkens attraktionskraft. Det organiseras i den så kallade Gräfsnäsgruppen som består av representanter

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Sämre service hotar småföretagen

Sämre service hotar småföretagen Mars 2010 Sämre service hotar småföretagen Innehåll Bakgrund... 3 Undersökning om lokal service... 3 Policydiskussion... 8 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vi har som uppgift att

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Välkommen! Varmt väl m n loka affär! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På

Välkommen! Varmt väl m n loka affär! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På Din lokala affär 1 Välkommen! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På trädäcket utanför affären finns det möjlighet att sitta i solen, läsa dagens tidning och dricka morgonkaffet.

Läs mer

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande

Läs mer

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Förstudie för utveckling av Stjärnsund Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Studieförbundet NBV Journalnummer 20114034norr UMEÅ Skolgatan 48 903 27 Umeå E-postadress norr@nbv.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Ida Hillebjörk

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Projektplan. Konstgräsanläggning Stallaholm Samtliga fotbollsklubbar i Essunga kommun. IK Elmer Essunga IS Främmestad IK Fåglums IF Nossebro IF

Projektplan. Konstgräsanläggning Stallaholm Samtliga fotbollsklubbar i Essunga kommun. IK Elmer Essunga IS Främmestad IK Fåglums IF Nossebro IF Projektplan Konstgräsanläggning Stallaholm Samtliga fotbollsklubbar i Essunga kommun IK Elmer Essunga IS Främmestad IK Fåglums IF Nossebro IF Inledning 1. Projektnamn Konstgräsanläggning Stallaholmsområdet

Läs mer

Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 1 Föreningens verksamhetsområde är Svärdsjö, på orter där andra intresseföreningar eller motsvarande inte finns.

Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 1 Föreningens verksamhetsområde är Svärdsjö, på orter där andra intresseföreningar eller motsvarande inte finns. Verksamhetsplan 2017 Om Svärdsjö Intresseförening Svärdsjö Intresseförening (SIf) är en ideell, politiskt och religiöst obunden, förening som har till uppgift att utveckla, skapa framtidstro och livskraft

Läs mer

Minnesanteckningar kommunbygderåd 130418

Minnesanteckningar kommunbygderåd 130418 Vår ref: Susann Gustafson Turist och landsbygdsutvecklare Datum: 2013 04 22 Minnesanteckningar kommunbygderåd 130418 Tid: torsdagen den 18 april, klockan 18.30 Plats: Rådde gård, Länghem Närvarande: Dalstorps

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2006-11-28 1 Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Skolan, Hillerstorp, kl 19.00-21.15 Beslutande Övriga närvarande Christer Gustafsson (kd), ordförande Bertil Nilsson (m) Inga-Lill Andersson

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-11-21 Diarienummer:2010-061 BN Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Fiber i Hällstad Checkens namn Hällstad Fiberförening ekonomisk förening

Läs mer

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer